Undvik chocken

Sjuksköterskans åtgärder för att tidigt upptäcka sepsis

Anna Stolt

Jeanette Thorsson

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Omvårdnad – Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90)

Ht 2011

Sektionen för hälsa och samhälle

Box 823

301 18 Halmstad

Avoiding the shock

Nursing measures for early recognition of sepsis

Anna Stolt

Jeanette Thorsson

Nursing Programme, 180 credits

Nursing Thesis , 15 credits (61-90)

Autumn 2011

School of Social and Health Sciences

P.O. 823

S-301 18 Halmstad

Titel: Undvik chocken. Sjuksköterskans åtgärder för att tidigt

upptäcka sepsis

Författare: Anna Stolt, Jeanette Thorsson

Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad,

Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare: Tommy Berntsson, Universitetsadjunkt, Filosofie magister

Examinator: Margareta von Bothmer, Universitetslektor, Medicine doktor

Tid: Ht 2011

Sidantal: 13

Nyckelord: Omvårdnadsåtgärd, sepsis, sjuksköterska, tidig upptäckt

Sammanfattning: Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis är beroende

av tidigt insatt behandling. På grund av det snabba

sjukdomsförloppet är det avgörande för patientens

överlevnad att adekvat behandling ges tidigt i förloppet, detta

kräver att sjuksköterskan har kunskap om de tidiga tecknen

som uppvisas vid sepsis.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan

ska vidta för att tidigt upptäcka sepsis hos patienter.

Metod: Studien är en litteraturstudie med 13 vetenskapliga

artiklar som samlades in och granskades.

Resultat och konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskans

deltagande i utbildning, uppmärksammande av riskgrupper

och strukturerade användning av skattningsskalor medförde

tidigare upptäckt av sepsis hos patienter, vilket hade

betydelse för patienternas mortalitet.

Implikation: Litteraturstudien visar att tidigare forskning

främst är fokuserad på behandlingsåtgärder, och att det finns

lite kunskap om vad sjuksköterskan kan göra för att tidigt

upptäcka sepsis. Det behövs därför mer forskning om

sjuksköterskans specifika roll för att tidigt upptäcka sepsis

samt om vilken skattningsskala som bör användas. Då sepsis

är vanligt, svårupptäckt och incidensen ökar, bör

sjuksköterskan ha fördjupade kunskaper om sepsis. Mer

utbildning om sepsis ska inkluderas i

sjuksköterskeutbildningen och som fortbildning på

arbetsplatser.

Title: Avoiding the shock. Nursing measures for early

recognition of sepsis

Author: Anna Stolt, Jeanette Thorsson

Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad

University, P.O. 823, S- 301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor: Tommy Berntsson, Lecturer, Master of Science in

Nursing

Examiner: Margareta von Bothmer, Senior Lecturer, PhD Med fac.

Period: Autumn 2011

Pages: 13

Keywords: early recognition, nurses, nursing process, sepsis

Abstract: Problem: The outcome of a sepsis infection is dependent

on the early treatment. Because of the rapid disease

progression, it is crucial for patient survival that adequate

treatment is given early in the course. This requires that

nurses have knowledge about the early signs of sepsis.

Objective: The objective was to examine what measures

the nurse must take for the early detection of sepsis in

patients.

Method: The study is a literature review consisting of 13

scientific papers that were collected and examined.

Results and conclusions: The results show that when

nurses took part in education, were made aware of at-risk

groups and structured use of screening tools were carried

out, patients with sepsis were being identified at an

earlier stage, which had an impact on patients' mortality.

Implication: The literature review revealed that previous

research is mainly focused on the treatment of sepsis, and

there is little knowledge about what nurses can do to

detect sepsis at an early stage, therefore more research is

needed on the nurse's specific role in the early detection

of sepsis and on the screening tools. Since sepsis is a

common condition, is difficult to detect and incidence is

increasing, nurses should have thorough knowledge of

sepsis. More education about sepsis can be included in

nursing education and training at the workplace.

Innehåll

Inledning .......................................................................... 1

Bakgrund ......................................................................... 1

Syfte ................................................................................. 4

Metod ............................................................................... 4 Datainsamling ........................................................................... 4

Databearbetning ....................................................................... 5

Resultat ............................................................................ 6 Ta del av utbildning ................................................................. 6

Uppmärksamma riskgrupper ................................................. 7

Strukturerad användning av skattningsskalor ..................... 8

Diskussion ........................................................................ 9 Metoddiskussion ....................................................................... 9

Resultatdiskussion .................................................................. 10

Konklusion .................................................................... 13

Implikation .................................................................... 13

Referenser

Bilaga A Tabell 1. Sökhistorik

Bilaga B1-B10 Tabell 2. Artikelöversikt/forskning med

kvantitativ metod

Bilaga C Sammanfattande mall för vetenskapliga artiklar

Bilaga D Tabell 3. Skattningsskalor

1

Inledning

Sepsis är ett begrepp som används för att beskriva ett allvarligt infektionstillstånd

(Brink, et al. 2008). Utveckling och försämring av sepsis sker snabbt och kan leda till

svår sepsis och septisk chock i de fall kroppen utvecklar en systemisk svarsreaktion,

detta är ett kritiskt tillstånd som kräver noggrann övervakning och intensivvård. I

Sverige är incidensen och mortaliteten för sepsis något oklar, men incidensen för svår

sepsis uppskattas till cirka 1,5 fall per 10 000 invånare, vilket motsvarar cirka 1300

personer per år (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2003). Studier från

USA visar att sepsis är en minst lika vanlig diagnos som hjärtinfarkt och har en högre

dödlighet. Antalet fall ökar i samhället vilket medför patientlidande, långa vårdtider och

stora kostnader (Brink, et al. 2008).

Forskning visar att tidig upptäckt och adekvat behandling är avgörande för

sjukdomsförloppet och påverkar mortaliteten i sepsis (Brink, et al. 2008). När

avvikande vitalparametrar väl uppvisas är patienten redan allvarligt försämrad och

behöver då snabb, adekvat behandling (Vanzant & Schmelzer, 2011). Tillståndet är

problematiskt då symtomen inte är specifika, andra tillstånd kan ge samma kliniska bild

hos patienten som sepsis (Robson & Daniels, 2008). Sjuksköterskor verksamma på

allmänna vårdavdelningar har en avgörande roll för att sjukvården tidigt ska kunna

upptäcka patienter med sepsis då han eller hon befinner sig nära patienten i sitt dagliga

arbete. Eftersom sepsis kräver tidig behandling men är svårt att upptäcka är

sjuksköterskans arbete med att systematiskt övervaka patienter och tolka tidiga

förändringar betydelsefullt för sjukdomsförloppet (Nelson, LeMaster, Plost & Zahner,

2009).

Bakgrund

Före 1990 användes olika termer för att klassificera allvarliga infektioner och

infektionstillstånd (Brink, et al. 2008). Septikemi betydde förekomst av bakteriemi, det

vill säga bakterier i blodbanan som gav upphov till kliniska symtom. Begreppet sepsis

användes ofta synonymt med septikemi. Andra menade att sepsis innebar en systemisk

påverkan på allmäntillståndet utan förekomst av bakterier i blodet, en patient kunde

anses ha sepsis utan att patienten hade bakterier i blodbanan. För att kunna skilja på de

två tillstånden föreslogs i slutet av nittiotalet att begreppet Systemic Inflammatory

Response Syndrome (SIRS) skulle användas vid en systempåverkan utan påvisad

förekomst av infektion. SIRS med förekomst av infektion gavs definitionen sepsis

(Brink, et al. 2008). Idag betecknar sepsis en infektionsorsakad SIRS. SIRS utan

infektion kan orsakas av till exempel trauma, pankreatit eller brännskada (Brink, et al.

2008). För att diagnostiseras med SIRS krävs uppfyllandet av två eller fler av SIRS-

kriterierna: feber över 38 grader eller temperatur under 36 grader; hjärtfrekvens över 90

slag per minut; andningsfrekvens över 20 andetag per minut eller PaCO2 (arteriellt

koldioxidtryck) mindre än 4kPa; leukocytpartikelkoncentration över 12 x 109/l eller

över 10 procent av omogna former (Brink, et al. 2008). Allmänna systemiska symtom är

2

feber, andningspåverkan och takykardi, hypotension, hypoperfusion, och

organdysfunktion. Karaktäristiska symtom för sepsis är hög feber; akut, långdragen

låggradig eller oklar feber, även diarré och kräkningar förekommer (Ericson & Ericson,

2008). Ericson och Ericson (2008) menar att sepsis bör misstänkas om patienten har

öppna sår där nya symtom tillkommit som varbildning, rodnad eller ömhet i

sårkanterna; feber hos patienter med inopererad protes som klaffprotes eller höftprotes;

patienter med övre urinvägsinfektion; feber efter kirurgiska ingrepp i bukhålan; feber

efter ingrepp i munhålan; feber under CVK-behandling samt hos immunsupprimerade

patienter eller hos patienter med glukokortikoidterapi. Bakterier som ofta visats sig

orsaka sepsis är streptokocker, pneumokocker, stafylokocker, meningokocker samt

tarmbakterier. Sepsis kan också orsakas utav virus eller patogena svampar (Ericson &

Ericson, 2008). När patienten blir infekterad av patogena organismer aktiveras kroppens

fagocyterande och inflammatoriska celler. Den kraftiga cytokinfrisättningen aktiverar

olika kaskadsystem, vilket innebär att kroppens immunförsvar blir så kraftigt att

kroppen själv tar skada. Vid svår sepsis har skadan blivit så kraftig att det medför svikt i

vitala organ. Cytokinfrisläppningen påverkar också det centrala nervsystemet, vilket kan

resultera i kraftig sjukdomskänsla, trötthet och aptitlöshet (Ericson & Ericson, 2008).

En av sjuksköterskans delkompetenser är att förebygga smitta och smittspridning

(Socialstyrelsen, 2005) och sjuksköterskan ska i sitt arbete främja hälsa, förebygga

sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2007).

Enligt Socialstyrelsen (u.å) är en grundprincip att ingen patient ska skadas i vården, och

denna princip ligger till grund för begreppet patientsäkerhet. Enligt

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) § fyra, sjätte kapitlet är hälso- och

sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I dag

drabbas cirka 100 000 patienter varje år i Sverige av vårdrelaterade skador

(Socialstyrelsen, u.å), av dessa dör 1000 personer per år av en vårdrelaterad infektion

(Region Halland, 2010). Patientsäkerheten kan ökas genom införandet av systematik

och rutiner i vården. Hälsofrämjande arbete kopplas ofta ihop med prevention (Downie,

et al. 1996 ur Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2008). Primär prevention handlar

om att förhindra uppkomsten av ohälsa och sekundär prevention handlar om att hindra

utvecklingen av en redan etablerad sjukdom (SSF, 2008). För att främja hälsa och

förebygga sjukdom (SSF, 2007) gäller det att sjuksköterskan drar korrekta slutsatser av

patientens tillstånd, vilket bygger på klinisk kunskap (Skaug & Dahl Andersen, 2005).

Då symtombilden av sepsis kan maskeras av andra tillstånd är det problematiskt att

tidigt bedriva preventivt arbete för att upptäcka sepsis (Brink, et al. 2008).

Sjuksköterskan behöver vara medveten om de fysiologiska avvikelserna som definierar

sepsis, detta är nyckeln för att kunna ge tidig behandling och sjusköterskan bör vara

drivande i arbetet för att upptäcka sepsis hos patienten (Nelson, et al. 2009).

Tidigare forskning har tagit fram riktlinjer för identifiering och behandling av sepsis.

Surviving Sepsis Campaign (SSC) är ett internationellt initiativ som syftar till att öka

överlevnaden i sepsis (Robson & Daniels, 2008). SSC:s riktlinjer består av ett antal

”care bundles”. Med ”care bundle” menas ett antal omvårdnadsåtgärder som

tillsammans resulterar i bättre utfall än vad en enskild åtgärd för sig skulle ge (Robson

& Daniels, 2008). I kommande arbete benämns ”sepsis care bundle” för SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder. I SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder ingår åtgärder för tidig

upptäckt av sepsis och behandling av sepsis. Vissa utav SSC:s specifika

3

omvårdnadsåtgärder kan snabbt utföras av den grundutbildade sjuksköterskan,

självständigt, på generella direktiv eller efter ordination. Dessa är administrera syrgas;

blododla och ta laktat- samt hemoglobinprov; administrera antibiotika och vätska;

kateterisering för urinmätning (Robson & Daniels, 2008). Övriga kontroller som ska

vidtas för att upptäcka sepsis hos patienter är kontroll av vitalparametrar; puls,

blodtryck, andningsfrekvens, saturation, temperatur, urinproduktion och

medvetandenivå (Brink, et al. 2008). Enligt Kompetensbeskrivningen (2005) är

sjuksköterskans roll att bedöma och observera samt kunna hantera förändringar i

patientens fysiska tillstånd.

Virgina Henderson visar på en systematik i sjuksköterskans arbete, hennes

omvårdnadstänkande ger uttryck för en stegvis och logisk strategi för att lösa patientens

problem (Jahren Kristoffersen, 2006). För att tidigt upptäcka patienter med sepsis

behöver sjuksköterskan göra en strukturerad bedömning av patienten där olika uppgifter

samlas in. Henderson föreslår 14 kategorier som kan ligga till grund för denna

strukturerade datainsamling och bedömningen görs utifrån normala funktioner för

människan, därefter ställs en omvårdnadsdiagnos utifrån patientens sviktande funktioner

(Jahren Kristoffersen, 2006). Hendersons utgår i sin omvårdnadsteori utifrån att

människan har vissa grundläggande behov. Dessa behov indelas i 14 olika kategorier,

där åtta kategorier berör fysiska behov och de sex återstående berör psykosociala behov.

De fysiska behoven är; upprätthålla normal andning, adekvat närings- och

vätsketillförsel, elimination, lämplig kroppsställning, vila och sömn, hjälp med kläder

och skor, normal kroppstemperatur samt god kroppshygien. Normalt tillgodoser

individen behoven själv och det är patienten som känner sina egna behov bäst och hur

de ska tillfredsställas. Sjuksköterskans roll är att assistera och att hjälpa patienten i de

situationer som patienten normalt skulle utföra på egen hand (Jahren Kristoffersen,

2006). Sjuksköterskan befinner sig i sitt arbete nära patienten och hans eller hennes

handlingar berör patientens hälsa direkt. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning

(2005) ska därför den legitimerade sjuksköterskan kunna observera, värdera och vid

behov åtgärda och hantera förändringar i patientens fysiska tillstånd. Det finns ett flertal

skattningsskalor som används för att identifiera försämring hos patienter.

Skattningsskalorna består av registrering av olika vitalparametrar vilket ger en

sammantagen bedömning av patienten och i likhet med Henderson (Jahren

Kristoffersen, 2006) baseras bedömningen av patienten på avvikande normala

funktioner. En skattningsskala som kan användas för att se förändringar i

vitalparametrar är Modified Early Warning Score [MEWS] som mäter

andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, temperatur, medvetandegrad och

urinmängd (Kyriacos, Jelsma & Jordan, 2011). Vid försämring av patientens tillstånd på

vårdavdelning kan sjuksköterskan kontakta en Mobil Intensivvårds Grupp [MIG].

Gruppen består av narkosläkare och intensivvårdssjuksköterskor och målet är att tidigt

hitta riskpatienter och därmed undvika behovet av intensivvård (Petterson & Lundgren,

2009).

Med ”åtgärder” avses i litteraturstudien handlingar som sjuksköterskan kan vidta i sitt

arbete för att uppnå ett resultat. Sjuksköterskan genomför inte bara omvårdnadsåtgärder

utan också andra åtgärder i sitt arbete. Handlingen att delta i utbildning och tillämpa den

uppnådda kunskapen i sitt arbete är därmed en åtgärd som sjuksköterskan vidtar.

4

Utfallet av att vara infekterad i sepsis är beroende av tidigt insatt behandling. På grund

av det snabba sjukdomsförloppet är det avgörande för patientens överlevnad att adekvat

behandling ges tidigt i förloppet och det krävs att sjuksköterskan har kunskap om de

tecken som uppvisas vid sepsis. För att öka förutsättningarna att identifiera dessa

patienter är det därför betydelsefullt att undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan ska

vidta för att tidigt upptäcka sepsis hos patienter.

Syfte

Syftet var att undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan ska vidta för att tidigt upptäcka

sepsis hos patienter.

Metod

En litteraturstudie genomfördes enligt Friberg (2006) modell, vilket innebär att

kunskapsläget inom ett visst område kartläggs. Med hjälp av modellen synliggörs

kunskap som kan påverka vårdarbetet och områden utan tidigare forskning (Friberg,

2006). Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats.

Datainsamling

Från syftet framarbetades sökord enligt syftets nyckelord och därefter genomfördes en

systematisk genomsökning i databaser för att skapa en översikt av kunskapsområdet.

Inledningsvis gjordes en pilotsökning vad gäller sjuksköterskan och hennes åtgärder för

att tidigt upptäcka patienter med sepsis. Databaserna PubMed, Cinahl och Academic

Search Elite användes såväl vid pilotsökningen som i den slutgiltiga litteratursökningen.

Databaserna PubMed och Cinahl användes för deras inriktning på omvårdnad (Willman,

Stoltz & Bahtsevani, 2011). Academic Search Elite valdes för att bredda sökningen

ytterligare.

I PubMed användes MeSH-termerna; sepsis, systemic inflammatory response

syndrome, nurse’s role, recognition, early recognition, early diagnosis, nursing

assessment och signs and symtoms. MeSH-termerna användes också som

fritextsökningar tillsammans med assessment och detecting. De sökord som gav träffar

med relevanta artiklar som användes i litteraturstudiens resultat redovisas i tabell 1,

bilaga A. I databasen Cinahl användes Headings-termerna; sepsis, systemic

inflammatory response syndrome, nursing process och early intervention. Dessa

användes också i fritext tillsammans med nursing interventions, nurse, nursing, nurs*,

early signs, early signs of sepsis och ward. De sökord som gav träffar med relevanta

artiklar resultat redovisas i tabell 1, bilaga A. I databasen Academic Search Elite

5

användes subject terms för septicemia, nursing och nursing process. För att ytterligare

söka igenom databasen användes dessa subject terms också som fritext tillsammans med

early recognition, nurse’s role, nursing assesment, early intervention, early diagnosis

samt early recognition. I Academic Search Elite framkom inga ytterligare relevanta

artiklar och redovisas därför inte i tabell 1. De sökningar som inte gav träffar i

databaserna har ej redovisats då de inte påverkar resultatet. Litteraturstudien innehåller

fyra artiklar från manuella sökningar som hittades i tidigare funna artiklars referenser

(tabell 1, bilaga A.), en anledning till att dessa inte dök upp i den strukturerade sökning

kan vara att artiklarna hade keywords i kombination som sepsis tillsammans med

epidemiologi, incidens och utfall, och inte sepsis i kombination med sjuksköterskan som

var nyckelord i den strukturerade sökningen.

Termerna och fritextsökningarna kombinerades på olika sätt i de olika databaserna. För

att kombinera de olika sökningarna valdes de booleska sökoperatörerna AND och OR. I

Cinahl användes också search mode, Smarttext, då databasen automatiskt övergick till

denna funktion för att få ett resultat. Vid träffar som överskred sextio gjordes sökningen

om för att få en mer avgränsad sökning som svarade till syftet. Inklusionskriterierna var

först tänkt att innehålla publikationsdatum inom de fem senaste åren, men ändrades när

träffarna var få till tio år. I Cinahl var limiters: English, research article samt all adults. I

Pubmed var limiters English. Flera sökord mellan parentes läggs i samma sökfält i

Cinahl. Sökhistorik redovisas i tabell 1 (bilaga A).

Titlar lästes igenom och artiklar valdes bort då titlarna tydligt beskrev att artikeln ej var

relevant för syftet. Reviewartiklar sållades bort. Artiklar som inte fanns i fulltext

beställdes utifrån intressant titel på artikeln om abstract inte fanns, eller ifrån intressant

abstract. Fyrtiotre abstract lästes igenom som underlag för urval ett. Artiklar som

fokuserade på medicinsk behandling, barn och läkarens roll, samt artiklar som handlade

om intensivvårdssjuksköterskan och specifika åtgärder som inte kunde appliceras på en

vanlig vårdavdelning valdes bort vid urval ett. I urval ett återfanns 23 artiklar, varav åtta

var dubbletter. Femton artiklar i urval ett granskades enligt protokoll i Willman et al.

(2011) för kvalitetsbedömning med bedömning låg, medel, hög, detta illustreras i Tabell

2, bilaga B. Efter genomläsning av artiklarna exkluderades en artikel med låg

vetenskaplig kvalitet och en som vid närmare granskning inte svarade på syftet, vilket

gav urval 2.

Databearbetning

Tretton artiklar lästes igenom med en induktiv ansats av båda författarna enskilt och

diskuterades sedan. Artiklarna lästes igenom ytterligare en gång tillsammans och

därefter bearbetades artiklarna samt resultatet översattes till svenska. Artiklarnas resultat

sammanfattades av båda gruppmedlemmarna och sammanställdes i punktformer enligt

en sammanfattande mall, bilaga C. Av de bearbetade resultaten framkom sex möjliga

kategorier som svarade mot syftet. Artiklarnas syfte, metod, urval, bortfall, slutsats och

vetenskaplig kvalitet infördes i en artikelöversikt, se Tabell 2, bilaga B.

Artiklarnas resultat genomlästes ännu en gång för att urskilja likheter och skillnader

6

som fanns och de väsentliga delarna färgkodades med olika färger och slutgiltiga

kategorier fastställdes. Arbetet utmynnade i att de preliminära sex kategorierna kunde

slås ihop till tre stycken slutgiltiga kategorier. Kategorier som framkom var; ”ta del av

utbildning”, ”uppmärksamma riskgrupper” och ”strukturerad användning av

skattningsskalor”. Därefter analyserades och diskuterades likheter och skillnader inom

respektive kategori. De tre kategorierna och likheter och skillnader inom respektive

kategori sammanställdes avslutningsvis i nedanstående resultat.

Resultat

Ta del av utbildning

Ett flertal studier visade att utbildning påverkade de åtgärder sjuksköterskan vidtog för

att tidigt upptäcka sepsis hos patienter (Carter, 2007; Ferrer et al., 2008; Focht, Jones &

Lowe et al. 2009; Nguyen et al., 2007; Robson, Beavis & Spittle, 2007; Tromp et al.,

2010). Robson et al. (2007) visade att sjuksköterskor hade bristande kunskap om

identifiering av sepsis, vilket kunde leda till missad eller försenad diagnos och därmed

fördröjd behandling. Utbildning i tecken på sepsis, diagnoskriterier och behandling för

sepsis visade sig minska mortaliteten i sepsis (Focht et al., 2009). Tromp et al. (2010)

visade att utbildning också ledde till ökad identifiering av sepsis. I studien fick

sjukvårdspersonalen på ett sjukhus utbildning om sepsis och om betydelsen av tidig

identifiering och behandling samt utbildning i systematisk användning av en

skattningsskala. Genomförandet av utbildningen samt feedback på genomförda åtgärder

ledde till att sjuksköterskan identifierade patienter med sepsis i 82 procent av fallen.

Tromp et al. (2010) visade vidare att följsamheten med SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder ökade, från 10,8 procent till 12,4 procent, efter implementering av

vårdriktlinjer för sepsis och utbildning.

I Carters (2007) studie utfördes utbildning om sepsis och vikten av tidiga

omvårdnadsåtgärder utav en mobil intensivvårdsgrupp, MIG. Utbildning, tillsammans

med användning av skattningsinstrumentet PART scooring tool, ledde i Carters (2007)

studie till att SSC:s specifika omvårdnadshandlingar utfördes tidigare i förloppet. När

sjuksköterskan kontaktade MIG, kunde MIG utföra intensivvård på plats på

avdelningen. Studien visade att dödligheten i sepsis minskade när SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder utfördes tidigt i förloppet. Av 103 patienter fick 52 patienter SSC:s

specifika omvårdnadsåtgärder inom 24 timmar från inskrivningen, dödligheten var 29

procent. Femtioen patienter fick inte SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder inom 24

timmar, i denna grupp var dödligheten 49 procent. Ferrer et al. (2008) visade att

följsamheten till SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder ökade efter utbildning. Antal

patienter som fick alla SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder steg. Dödligheten i sepsis

minskade signifikant efter utbildning, men det sågs ingen skillnad i vårdtid. Antal

patienter som fick alla SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder hade efter ett år minskat till

samma antal som i baselinegruppen, införandet av riktlinjer och utbildning hade en

effekt som inte höll i sig efter ett år. Även Nguyen et al. (2007) visade att utbildning är

en viktig del för att uppnå förbättrad följsamhet till SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder

7

och behandling. Efter genomförandet av utbildning ökade följsamheten från 0 procent

till 51,2 procent.

Uppmärksamma riskgrupper

Studierna av Angus et al. (2001), Ferrer et al. (2008), Martin, Mannino, Eaton och Moss

(2003), Martin, Mannino, Eaton & Moss (2006), Moore et al. (2009) samt Tromp et al.

(2010) studerade incidensen av sepsis vilket visade vilka patienter som drabbades.

Eftersom studierna tydligt visade vilka patienter det var som utvecklade sepsis kan

slutsatser dras om grupper av patienter som ses som riskgrupper. En åtgärd som

sjuksköterskan kan vidta för att upptäcka sepsis hos patienter är att medvetandegöra sig

om de patientgrupper som visat sig ha högre risk för att utveckla sepsis.

Angus et al. (2001) visade i sin studie att incidensen av sepsis i USA årligen ökar med

cirka 1,5 procent och studier (Angus et al., 2001; Martin et al., 2003; Martin et al.,

2006) har visat att sepsis är vanligare bland äldre personer. Enligt Angus et al. (2001)

var över hälften av alla patienter med sepsis 65 år eller äldre. Även Martin et al. (2006)

visade att incidensen av sepsis var högre hos patienter som var 65 år och äldre. Martin

et al. (2003) studie visade att medelåldern bland alla patienter med sepsis steg från 57,4

år i perioden 1979 till 1984 till 60,8 år i perioden 1985-2000 vilket kunde styrka det

som Angus et al. (2001) kom fram till i sin studie, att risken att drabbas av sepsis ökar

med åldern.

Det visade sig i flera studier att patienter som utvecklade sepsis ofta hade en

underliggande sjukdom (Angus et al. 2001; Martin et al., 2003; Martin et al., 2006).

Enligt Angus et al. (2001) var de vanligaste sjukdomarna kronisk obstruktiv

lungsjukdom (KOL), cancer och HIV. Martin et al. (2003) visade däremot att diabetes,

högt blodtryck och hjärtsvikt var de vanligaste sjukdomarna hos sepsispatienter. Vid en

senare studie av Martin et al. (2006) som undersökte patienter över 65 år påvisades att

de vanligaste förekommande sjukdomarna hos patienter med sepsis var diabetes,

kranskärlssjukdom och högt blodtryck.

Tromp et al. (2010) visade att sjuksköterskor på akuten oftast misstänkte

lunginflammation och urinvägsinfektion som källan till infektion hos patienter med

misstänkt sepsis. I många fall bekräftades sjuksköterskans misstanke. I den slutliga

diagnosen hos 825 patienter med sepsis kom infektionen i 33 procent av fallen från

lungorna och ifrån urinvägarna eller genitalier i 22 procent av fallen. Moore et al.

(2009) fann däremot att den vanligaste orsaken till sepsis var bukrelaterad, 31,7 procent.

Den näst vanligaste orsaken var kärlrelaterad i form av infarter till blodbanan, 29,3

procent. Därefter följde lungrelaterad orsak, 22 procent, totalt ingick 920 patienter i

studien. Även Angus et al. (2001), Ferrer et al.(2008) och Martin et al. (2006) visade

liknande resultat gällande infektionskällan. De vanligaste källorna till sepsis i deras

studie var lunginflammation, bukinfektion och urinvägsinfektion. I Ferrer et al. (2008)

studie ingick 853 patienter, 10 422 301 patienter ingick i Martin et al. (2006) studie och

192 980 patienter ingick i Angus et al. (2001).

8

Strukturerad användning av skattningsskalor

Flera studier tog upp vikten av att använda strukturerade skattningsskalor för att tidigt

upptäcka sepsis (bilaga D), (Focht et al., 2009; Moore et. al., 2009; Sankoff et al., 2008;

Tromp et al., 2010). Tromp et al. (2010) visade i sin studie att införandet av

skattningsverktyg underlättade identifiering av sepsis. Sjuksköterskorna i studien

bedömde alla patienter med misstänkt infektion med hjälp av ett skattningsverktyg som

innefattade SIRS-kriterierna. Sjuksköterskorna identifierade med hjälp av

skattningsverktyget 71 procent av patienterna som hade sepsis. Tromp et al. (2010)

visade vidare att följsamheten med SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder ökade efter

implementeringen av skattningsskalan. Moore et al. (2009) beskriver ett annat

skattningsverktyg som underlättade identifieringen av sepsis: Surgical Intensive Care

Unit, [SICU], sepsis screening tool, hade hög validitet för att förutsäga sepsis, då

verktyget klarade av att förutse sepsis i 80,2 procent av fallen. När

skattningsinstrumentet visade att patienten inte hade sepsis var påståendet rätt i 99,5

procent av fallen. SICU sepsis screening tool, innefattade precis som

skattningsinstrumentet i Tromps et al. (2010) studie, SIRS-kriterierna. Vid högt värde

fortsattes skattningen med att identifiera källan till infektionen. Efter införandet av

skattningsverktyget minskade dödligheten från 35,1 procent till 23,3 procent (Moore, et

al. 2009).

En minskad mortalitet efter införande av skattningsskalor sågs också i Fochts et al.

(2009) studie. Efter införande av systematisk skattning med hjälp av SIRS-kriterierna

och misstänkt eller bekräftad infektion samt införande av vårdriktlinjer för sepsis

förbättrades utförandet av behandlingen och mortaliteten minskade med 8 procent efter

tre år, från 27 procent till 19 procent. Enligt Sankoff et al. (2008) var Mortality in

Emergency Department Sepsis [MEDS] score, ett instrument som förutsåg mortaliteten

i sepsis inom 28 dagar. MEDS score inkluderar och mäter parametrarna: sjukdom i

palliativ fas, takypné, låg saturation, septisk chock, trombocyter, omogna former, ålder

över 65 år, infektion i nedre luftväg, boende på vårdhem och förändrad mentalstatus.

I studien av Sawyer et. al. (2011) infördes ett datorsystem som skickade ut en

sepsisvarning till sjuksköterskan med ett e-mail. Varningen utgick om patientens

fysiologiska värden som dokumenterats i journalsystemet kunde tyda på sepsis.

Parametrarna som ingick i systemet var systoliskt blodtryck och puls som räknades ut

till ett chockindex, medelartärtryck och ett antal laboratorievärden. I Sawyer et al.

(2011) studie medförde sepsisvarningen att 70,8 procent fick mer än en intervention, det

vill säga behandlingsåtgärd eller diagnostisk åtgärd inom 12 timmar från att

sepsislarmet gick, jämfört med 55,8 procent i kontrollgruppen. Efter införandet av

datorsystemet visades ingen signifikant minskning av mortaliteten. Algoritmen

förväntades förutse sepsis hos patienter innan kliniska symtom uppvisades. När

algoritmen validerades mot kohortgrupper uppmättes inget högt positivt prediktivt

värde. Algoritmen klarade av att förutse svår sepsis och septisk chock, och därmed

intensivvård, hos patienter i 19,5 procent av fallen. I likhet med Saywer et al. (2011)

fann Caterino, Jalbuena och Bogucki (2010) få statistiskt säkerställda samband mellan

laberatorievärden, vitalparametrar och behovet av intensivvård på grund av svår sepsis

eller septisk chock. Caterino et al. (2010) studerade patienter som inkom till akuten med

9

misstänkt eller bevisad infektion, och som blev flyttade till vårdavdelning. Två grupper

studerades, den ena gruppen bestod av patienter som blev förflyttade till

intensivvårdsavdelning inom 48 timmar efter inskrivning, den andra gruppen bestod av

patienter som låg kvar på vårdavdelningen i minst 48 timmar. Forskarna analyserade

patientdata från akuten i en statistisk analys där förflyttning till intensivvårdsavdelning

var den beroende variabeln. Caterino et al. (2010) visade att låg bikarbonatnivå, under

20mmol/l, och frånvaro av feber var de enda parametrarna som kunde förutsäga behov

av och överflyttning till intensivvårdsavdelning på grund av sepsis.

Diskussion

Metoddiskussion

De databaser som användes var Academic Search Elite, Cinahl och Pubmed, vilka enligt

Willman, Stoltz och Bahtseveni (2011) är relevanta databaser att söka i när

litteraturstudiens syfte berör området omvårdnad. I databasen Academic Search Elite

framkom inga ytterligare artiklar. I Cinah hittades dubbletter från sökningen i PubMed.

För att hitta rätt sökord slogs orden upp i databasernas uppslagsverk. En styrka i studien

var att flertalet artiklar återkom i databaserna vid olika sökvägar då olika kombinationer

användes. Om andra sökord skulle ha använts kan det inte uteslutas att andra relevanta

artiklar skulle kunna tillkommit, men när fler olika sökord användes för samma

företeelse och inga nya artiklar tillkom ansågs att en mättnad uppstått, därmed antogs

sökningen ha identifierat de artiklar som var relevanta för att svara mot syftet. Först

användes en begränsning på fem år, när träffarna var få utökades sökningen till tio år,

men detta gav inga fler relevanta artiklar. Utifrån den manuella sökningen framkom

artiklar från 2001, eftersom flera av artiklarna från den strukturerade sökningen

refererar till dessa äldre artiklar ansågs de därför kunna styrka resultatet. Det fanns

relativt få relevanta artiklar, litteraturstudien kom därför att innefatt 13 stycken artiklar,

detta skulle kunna ses som en svaghet i studien. Fyra artiklar som återkom i sökta

artiklars referenser söktes fram manuellt för att öka omfattningen av relevanta

forskningsartiklar. De bedömdes vara relevanta till syftet och valdes därför att ingå i

resultatet, då incidensstudier kan säga något om vilka patientgrupper som kan drabbas

av sepsis och då kan sjuksköterskan uppmärksamma dessa patienter.

Samtliga artiklar som ingick i urval två och således användes till resultatet var

kvantitativa, detta sågs varken som en styrka eller svaghet då syftet i studien inte var

specifikt av kvalitativ karaktär. Geografiskt var nio av tretton artiklar från USA, en

artikel från Nederländerna, två ifrån Storbritannien och en artikel var ifrån Spanien.

Resultaten i artiklarna liknade varandra oavsett vilket land de genomfördes i, varför

resultaten antogs vara överförbart även till svenska förhållanden, vilket sågs som en

styrka i litteraturstudien. Artiklarna till litteraturstudiens resultat undersökte grupper

som ansågs representera befolkningen i stort.

I databearbetningsprocessen utformades en sammanställning av respektive artikels

10

resultat utifrån relevans till syftet. Den vetenskapliga granskningen genomfördes

tillsammans vilket ledde till en vetenskaplig diskussion om respektive artikel vilket sågs

som en styrka i litteraturstudien. En styrka i studien var att artiklarna genomlästes flera

gånger både enskilt och tillsammans av gruppmedlemmarna för att sedan diskuteras,

detta minskade risken för feltolkning. Sökningen begränsades till engelska artiklar,

vilket gjorde att det fanns en risk för felöversättning och feltolkning men också att

relevanta artiklar på andra språk kunde ha missats. Alla artiklar, som inte fanns i fulltext

i databaserna eller med abstract i databaserna, men som av titeln var relevant för syftet

beställdes. Kategorierna som identifierades av gruppmedlemmarna ansågs svara mot

syftet för litteraturstudien vilket sågs som en styrka. Eftersom databearbetningen

handlade om att tolka och jämföra kunde det dock inte uteslutas att andra personer hade

valt att indela resultatet i andra kategorier.

Resultatdiskussion

Litteraturstudien baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod.

Artiklarna granskades enligt Willman et al. (2011), vilket innebar bedömning av

studiernas kvalitet avseende forskningsmetod, patientkarakteristiska,

exklusionskriterier, intervention, effektmått, urval samt bortfall. Utifrån vetenskapligt

resonemang och värdering av delfrågor i bedömningsmallen för studierna av

gruppmedlemmarna, framkom den sammantagna bedömningen i graderingen låg, medel

eller hög. Nio resultatartiklar bedömdes ha hög vetenskaplig kvalitet, bland annat på

grund av stora urval som representerade befolkningen i stort och de som söker sjukvård

i förhållande till kön, ålder och tidigare sjukdomar. Vidare var metod och datainsamling

väl beskrivet. Bortfallet var i åtta av de artiklar med hög kvalitet inte beskrivet, detta var

på grund av då inklusionskriterierna uppfylls, togs data från journalsystemet och

analyserades, bortfallet hade således inte någon relevans i dessa studier. Tre artiklar

bedömdes vara av medel kvalitet på grund av oklarheter i deras metoddel. En artikel

ansågs vara av låg vetenskaplig kvalitet vid granskning, även detta på grund av

bristfällig metoddel, men valdes ändå att inkluderas då resultatet överensstämde med

övriga artiklar. Willman et al. (2011) bedömningsmall ansågs ha brister då inbördes

klassificering i graderingsgrupperna låg, medel och hög saknades. En sådan gradering

hade ytterligare kunnat tydliggöra den vetenskapliga kvalitén på den enskilda artikelns

resultat och därmed vara till grund för ytterligare diskussion där respektive studies

resultat hade kunnat ställas mot varandra och värderas. Martin et. al (2003; 2006) har

genomfört två av studierna till resultatdelen, detta sågs som en styrka, då författarna är

väl insatta i ämnet, men också som en svaghet då delvis samma data användes till deras

resultat. I studierna förekom ingen etisk diskussion i tolv artiklar, det sågs som

bristfälligt då det borde finnas en etisk diskussion om användandet av patientdata

eftersom dessa uppgifter är sekretessbelagda. Ur ett genusperspektiv jämförde vissa

studier incidensen av sepsis mellan kön, det förekom en viss skillnad mellan könen, då

incidensen bland män var något högre. Det stora representativa urvalet i artiklarna sågs

som en styrka i studierna och dess resultat. Inga artiklar tar upp skillnader mellan män

och kvinnors symtombild eller behov av skillnader i behandling. Det kan emellertid inte

uteslutas att skillnader mellan män och kvinnors symtombild föreligger vilket skulle

kunna leda till skillnader mellan könen gällande upptäckt, behandling och utfall.

11

I litteraturstudiens resultat framkom att utbildning och skattningsskalor ökade

identifieringen av patienter med sepsis, vilket i sin tur ledde till ökad följsamhet till

optimal behandling. Tromp et al. (2010) visade att utbildning och feedback på

genomförda åtgärder ökade identifieringen till 82 procent, de tog däremot inte upp hur

många patienter som identifierades innan utbildningen genomfördes. I studien visades

att både implementering av vårdriktlinjer och utbildning ökade följsamheten. Ingen

mätning gjordes för att urskilja vilken av åtgärderna som gav resultat, det kan förmodas

att båda insatserna krävs för att följsamhet ska uppnås. Det krävs antagligen mer av

organisationen än att bara införa riktlinjer, personalen måste få utbildning om hur dessa

ska följas. Carters (2007) studie visade på ännu en aspekt, att utförandet av SSC:s

specifika omvårdnadshandlingar skedde tidigare i sjukdomsförloppet, vilket visade sig

ha betydelse för patientens överlevnad. Trots att tidig behandling resulterade i minskad

mortalitet, sågs ingen minskning av antalet vårddagar (Ferrer et al. 2008; Focht et al.

2009; Nguyen et al. 2007; Sawyer et al. 2011 & Tromp et al. 2010). Det antogs bero på

att fler svårt sjuka patienter överlevde på grund av den tidigare behandlingen och krävde

fler eller lika många vårddagar. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad

sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan söka och implementera ny

kunskap i omvårdnadsarbetet. Att delta i utbildning eller att utforma den är ett konkret

sätt att uppfylla kompetensbeskrivningens krav på att söka och implementera ny

kunskap i omvårdnadsarbetet. I Ferrer et al. (2008) studie ökade följsamheten till

optimal behandling direkt efter utbildningen, för att sedan sjunka ett år efter

utbildningen. I studien beskrevs inte vad det berodde på, om personalen glömde eller

om ny personal tillkom som inte fick utbildningen. Resultatet i Ferrers et al. (2008)

studie tyder på att utbildning bör genomföras kontinuerligt och inte bara som en

engångsföreteelse. Det kan också vara av betydelse för följsamheten att organisationen

genomför kontinuerlig uppföljning av införda åtgärder, då påminns medarbetare om de

rutiner som ska följas och fokus på genomförda åtgärder finns kvar. Enligt

kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) har sjuksköterskan en skyldighet att

hålla sig uppdaterad avseende ny forskning. Att söka ny kunskap och medverka till att

införa denna i praktiken kan vara en del i att utveckla omvårdnad som vetenskapligt

ämne. Chellel, Higgs och Scholes (2006) och Petterson och Lundgren (2009) visade att

MIG fortbildade avdelningspersonal både på plats vid kritiska situationer och vid

planerade utbildningstillfällen. När patientens tillstånd försämrades kontaktades MIG

som bedömde patientens behov av intensivvård och utförde omvårdnadsåtgärder på

plats på avdelningen. Studierna visade att sjuksköterskor på avdelningar upplevde MIG

som ett stort stöd och att de ofta förvärvade ny kunskap under MIG:s insats på

avdelningen (Chellel, et al. 2006; Petterson & Lundgren, 2009).

I resultatet visades infektionskällor till sepsis. Studierna (Angus et al., 2001; Ferrer et

al., 2008; Moore et al., 2009; Tromp et al., 2010) visade samma källor till sepsis, men

var inte samstämmiga när det gällde vilken källa som var vanligast förekommande, det

kunde bero på att studierna utfördes på olika kliniker. Moore et al. (2009) fann att

bukrelaterad sepsis var vanligast, vilket kunde bero på att studien genomfördes på

kirurgavdelningar. Urvalet i den del av studien som undersökte källan till sepsis var

dock litet, 41 patienter. Angus et al. (2001) och Martin et al. (2006) gjorde nationella

studier med stort urval och visade att infektion från lungorna var den vanligaste

infektionskällan till sepsis. Vidare visade studier (Angus et al. 2001; Martin et al. 2003)

att underliggande sjukdomar var vanligt vid sepsis, dessa var diabetes, hjärtsvikt, KOL,

12

cancer och HIV. En förklaring till detta kan vara att patienter med dessa sjukdomar ofta

kräver sjukhusvård i något skede. Sjukhusvården i sig, invasiva åtgärder, samt att

immunförsvaret är försämrat hos patienterna, ökar risken för att bli smittad med

nosokomiala infektioner. Enlig Region Halland (2010) dör 1000 personer per år i

Sverige av en vårdrelaterad infektion. För att höja patientsäkerheten när det gäller

nosokomiala infektioner, och förhindra smittspridning, bör sjuksköterskan tillämpa

basala hygienrutiner. Sepsis som är en vanlig komplikation i samband med sjukhusvård

kan undvikas med hjälp av tillämpande av hygienrutiner. Regelbundna kontroller av

central venkateter och andra invasiva åtgärder bör genomföras för att öka

patientsäkerheten och undvika infektioner (Vårdhandboken, 2009) som kan leda till

sepsis. Kontroller och basala hygienrutiner kan ses som ett sätt för sjuksköterskan att

praktiskt arbeta med patientsäkerhet. Kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005)

beskriver sjuksköterskans ansvar för att främja hälsa, förebygga ohälsa och motverka

komplikationer i samband med sjukdom och sjukhusvård. Sjuksköterskan kan ta detta

ansvar genom att se till att hygienrutiner följs och genom att skapa en ökad medvetenhet

på avdelningen om de riskgrupper som finns där det är högre risk att sepsis utvecklas.

I studierna användes olika skattningsskalor (Focht et al., 2009; Moore et. al., 2009;

Sankoff et al., 2008; Tromp et al., 2010) som bestod av varierande parametrar.

Kyriacos, Jelsma och Jordan (2011) genomförde en litteraturstudie där evidensen för

användandet av och implementeringen av olika skattningsskalor granskades. Trots den

kliniska användbarheten för skattningsskalorna fann författarna flera begränsningar i

skalorna. Enligt Barlow et al. (2006) ur Kyriacos et al. (2011) finns inte en validerad

skattningsskala som är heltäckande. Kyriacos et al. (2011) menar att det finns skillnader

mellan skattningsskalorna gällande vilka och hur många parametrar som ingår, hur

referensvärdena ser ut och hur den sammantagna graderingen beräknas och om enstaka

parametrar exkluderas kan det leda till att svårt sjuka patienter ej upptäcks. Enligt

Goldhill (2005) ur Kyriacos et al. (2011) har de specifika fysiologiska parametrar som

ingår i skalorna och poängen som slås ihop till ett värde, inte prospektivt validerats.

Sankoff et al. (2008) menade att skattningsinstrumentet MEDS score inte bara kunde

förutse mortalitet i sepsis utan också kunde användas för att upptäcka sepsis hos

patienter som annars kunde missas av sjukvårdspersonalen. Sawyer et al. (2011)

datasystem förväntades kunna förutse sepsis hos patienter innan kliniska symtom

uppvisades, men när algoritmen validerades förutsågs sepsis bara i 19,5 procent av

fallen. Sawyer et al. (2011) menade att algoritmens resultat kunde förbättras genom

utveckling . Denna typ av system kan öka patientsäkerheten genom att risken för

mänskliga fel minimeras när ett datorsystem söker genom varje patients journaldata,

därmed kan ett sådant datorsystem vara till hjälp för sjuksköterskan. Sawyer et al.

(2011) och Caterino et al. (2010) undersökte laboratorievärden som prediktorer för svår

sepsis och septisk chock. I Sawyers et al. (2011) studie sågs ingen signifikant minskning

av mortaliteten vilket kunde bero på ett litet urval och det låga prediktiva värdet av

algoritmen. Algoritmen visade sig inte vara tillräckligt specifik för sepsis men

förbättringar i algoritmen skulle kunna leda till bättre resultat. Som algoritmen såg ut i

studien identifierade den snarare försämring hos patienter än sepsis. Caterino et al.

(2010) fann också att frånvaro av feber var en oberoende prediktor för intensivvård.

Frånvaro av feber definierades som temperatur under 38 grader. Det beskrevs inte om

patienterna i studien hade temperatur under 36 grader, som är ett av SIRS-kriterierna,

eller om patienterna hade normal temperatur. Studierna till litteraturstudiens resultat

13

påvisade inte enstaka parametrar som kunde identifiera patienter med sepsis, det verkar

vara så att flera olika parametrar bör ligga till grund för identifiering av sepsis. Enligt

Iwarson och Struwe (2007) är det också så att underliggande sjukdomar och aktuell

medicinering påverkar symtombilden för sepsis. Hendersons (Jarhen Kristoffersen,

2006) omvårdnadsteori följer en stegvis och logisk struktur för att lösa patientens

problem. Litteraturstudiens resultat visade att utbildning och systematik i arbetet ledde

till tidig upptäckt av sepsis hos patienter. Detta överensstämmer med Virginia

Hendersons omvårdnadsteori som bygger på kunskaper om människans normala

funktioner och systematik. Enligt Hendersons omvårdnadsteori görs en systematisk

insamling och en bedömning av patientens tillstånd för att en omvårdnadsdiagnos ska

ställas och åtgärder kunna planeras (Jahren Kristoffersen, 2006). När det gäller att

upptäcka sepsis hos patienter är det av största vikt att information om vitalparametrar

samlas in vilket bör ske och tolkas med hjälp av en skattningsskala.

Konklusion

Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans åtgärder för att tidigt

upptäcka patienter med sepsis. Det framkom i litteraturstudiens resultat att ta del av

utbildning, att uppmärksamma riskgrupper och att strukturerat använda skattningsskalor

leder till att fler patienter med sepsis upptäcks och att dessa identifieras tidigare i

sjukdomsförloppet. Genom att sjuksköterskan tar del av utbildning som en aktiv åtgärd

har studier visat att övriga åtgärder som sjuksköterskan vidtar påverkas positivt, även

följsamheten till SSC:s specifika omvårdnadsåtgärder ökar efter utbildning. Då

symtomen på sepsis är diffusa och kan förväxlas med underliggande sjukdomar krävs

en ökad medvetenhet om vilka patientgrupper som har en högre risk att utveckla sepsis.

Vid strukturerad användning av skattningsskalor underlättas upptäckten av sepsis. I en

studie infördes ett datasystem i form av en algoritm som förväntades kunna förutse

sepsis hos patienter innan kliniska symtom uppvisades, trots att algoritmen inte levde

upp till förväntningarna tror forskarna att denna typ av system kan utvecklas och

därmed fungera som ett instrument att använda för att tidigt upptäcka sepsis.

Implikation

Under litteraturstudien har det framkommit att tidigare forskning främst är fokuserad på

behandlingsåtgärder, och det finns begränsad kunskap om vad sjuksköterskan kan vidta

för åtgärder för att tidigt upptäcka sepsis. Det behövs därför mer forskning om

sjuksköterskans specifika roll för att tidigt upptäcka sepsis. Strukturerade

skattningsskalor används idag i vården för att upptäcka försämring hos patienten.

Forskning om vilken skattningsskala som är effektivast och vilka parametrar som ska

inkluderas i skalan är av stor vikt framöver, också forskning om hur en sepsisspecifik

skattningsskala skulle kunna se ut behövs. Då sepsis är vanligt, svårupptäckt och

incidensen ökar, ska sjuksköterskan tillägna sig fördjupade kunskaper om sepsis. Mer

utbildning om sepsis ska inkluderas i sjuksköterskeutbildningen och som fortbildning på

arbetsplatser.

Referenser

*Angus, D. C., Linde-Zwirble, W. T., Lidicker, J., Clermont, G., Carcillo, J., & Pinsky

M. R. (2001). Epidemiology of severe sepsis in the United States: Analysis of

incidence, outcome, and associated costs of care. [Electronic version]. Critical Care

Medicine, 29(7), 1303-1310.

Brink, M., Cronqvis, J., Follin, P., Furebring, M., Gille-Johnson, P., & Gårdlund, B. et

al. (2008). Vårdprogram svår sepsis och septisk chock, tidig identifiering och initial

handläggning. Hämtad 2011-10-12 från:

http://www.infektion.net/klinik/Sepsis/Vardprogram_Sepsis.pdf

*Carter, C. (2007). Implementing the severe sepsis care bundles outside the ICU by

outreach. [Electronic version]. British Association of Critical Care Nurses, Nursing

in Critical Care, 12(5), 225-230.

*Caterino, J., Jalbuena, T., & Bogucki, B. (2010). Predictors of acute decompensation

after admission in ED patients with sepsis. [Electronic version]. American Journal

of Emergency Medicine, 28(5), 631-636.

Chellel, A., Higgs, D., & Scholes, J. (2006). An evaluation of the contribution of critical

care outreach to the clinical management of the critically ill ward patient in two

acute NHS trusts. [Electronic version]. Nursing In Critical Care, 11(1), 42-5.

Ericson, E., & Ericson T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar. Specifik

omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi.( 3:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

*Ferrer, R., Artigas, A., Levy, M., Blanco, J., Gonzalez-Diaz, G., & Garnacho-Montero,

J. et al. (2008). Improvement in process of care and outcome after a multicenter

severe sepsis educational program in Spain. [Electronic version]. JAMA: Journal Of

The American Medical Association, 299(19), 2294-2303.

*Focht, A., Jones, A., & Lowe, T. (2009). Early goal-directed therapy: improving

mortality and morbidity of sepsis in the emergency department. [Electronic

version]. Joint Commission Journal On Quality & Patient Safety, 35(4), 186-191.

Friberg, F., (2006). Tankeprocessen under examensarbetet. Ingår i F. Friberg, (red.),

Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.27-36).

Lund: Studentlitteratur.

Iwarson, S., & Struwe, J. (2007). Smitta, smittspridning och vårdrelaterade infektioner.

Ingår i Iwarson-Norrby (red.), Infektionsmedicin epidemiologi, klinik, terapi. (s.38-

48). Sundbyberg: Säve förlag.

Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. Ingår i N.

Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt. E.-A. Skaug (red.), Grundläggande omvårdnad

del 4 1:a uppl. (s.13-101). (G. A. Wallgren, övers.). Stockholm: Liber.

Kyriacos, U., Jelsma, J., & Jordan, S. (2011). Monitoring vital signs using early

warning scoring systems: a review of the literature. [Electronic version]. Journal of

Nursing Management, 19, 311-330.

*Martin, G. S., Mannino, D. M., Eaton, S., & Moss, M. (2003). The epidemiology of

sepsis in the United States from 1979 through 2000. [Electronic version]. The New

England Journal of Medicine, 348(16), 1546-1554.

*Martin, G. S., Mannino, D. M., Eaton, S., & Moss, M. (2006). The effect of age on the

development and outcome of adult sepsis. [Electronic version]. Critical Care

Medicine, 34(1), 15-21.

*Moore, L., Jones, S., Kreiner, L., McKinley, B., Sucher, J., & Todd, S. et al. (2009).

Validation of a screening tool for the early identification of sepsis. [Electronic

version]. Journal Of Trauma, 66(6), 1539-1547.

Nelson, D. P., LeMaster, T. H., Plost, G. N., & Zahner M. L. (2009). Recognizing

sepsis in the adult patient. [Electronic version]. American Journal of Nursing,

109(3), 40-45.

*Nguyen, H. B., Corbett, S. W., Steele. R., Banta, J., Clark, R. T., & Hayes, S. R. et al.

(2007). Implementation of a bundle of quality indicators for the early management of

severe sepsis and septic shock is associates with decreased mortality. [Electronic

version]. Critical Care Medicine, 35(7), 1105-1112.

Petterson, F., & Lundgren, Å. (2009) Mobil intensivvårds grupp (MIG) – ett sätt att

bygga broar. Magisteruppsats. Högskolan Borås. Hämtat 2011-11-01 från:

http://bada.hb.se/handle/2320/5506

Region Halland. (2010). Handhygien uppmärksammas över hela världen. Hämtat 2011-

11-17 från: http://www.regionhalland.se/sv/om-region-halland/nyheter/handhygien-

uppmarksammas-over-hela-varlden/

*Robson, W., Beavis, S., & Spittle, N. (2007). An audit of ward nurses' knowledge of

sepsis. [Electronic version]. Nursing In Critical Care, 12(2), 86-92.

Robson, W. P., & Daniels, R. (2008). The sepsis six: helping patients to survive sepsis.

British Journal of Nursing, 17(1),16-21.

*Sankoff, J., Goyal, M., Gaieski, D., Deitch, K., Davis, C., & Sabel, A. L. et al. (2008).

Validation of the Mortality in Emergency Department Sepsis (MEDS) score in

patients with the systemic inflammatory response syndrome (SIRS). [Electronic

version]. Critical Care Medicine, 36(2), 421-426.

*Sawyer, A. M., Deal, E. N., Labelle, A-J., Witt, C., Thiel, S. W., & Heard, K. et al.

(2011). Implementation of a real-time computerized sepsis alert in nonintensive care

unit patients. [Electronic version]. Critical Care Medicine, 39(3), 469-473.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 2011-11-23 från:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100659.htm

Skaug, E.-A., & Dahl Andersen, I. (2005). Beslutprocessen i omvårdnad. Ingår i N.

Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt. E.-A. Skaug (red.), Grundläggande omvårdnad

del 1.(s.184-214). (I. Bolinder, K. Grönwall & K. Olsson, övers.). Stockholm: Liber

AB

Socialstyrelsen. (u.å). Patientsäkerhet. Hämtad 2011-11-17 från:

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad

11-11-21 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2003). Drotrecogin alfa (xigris®)

vid svår sepsis (SBU-Alert –Publicerad 03-11-05 Version 1:0). Hämtad 2011-11-17

från: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/

Drotrecogin_alfa_Xigris_svar_sepsis_2003.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande

arbete. Hämtad 2011-11-17 från:

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-

filer/H%c3%a4lsofr%c3%a4mjande.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Danagårds grafiska.

*Tromp, M., Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C., Peters, L., van den Berg, D., & Borm,

G. F., et al. (2010). The role of nurses in the recognition and treatment of patients

with the emergency department: A prospective before-and-after intervention study.

[Electronic version]. International Journal Of Nursing Studies, 47(12), 1464-1473.

Vanzant, A. M., & Schmelzer, M. (2011). Detecting and treating sepsis in the

emergency department. [Electronic version]. Journal of Emergency Nursing. 37(1),

47-54.

Vårdhandboken 2009. Översikt central venkateter. Hämtad 2011-11-23 från: http://vardhandboken.se/Texter/Central-venkateter/Oversikt/

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bilaga A

Tabell 1. Sökhistorik

Datum Databas Sökord/Limits/Boolska

operatorer

Antal

träffar

Lästa

abstract

Urval

1

Urval 2

111027 Pubmed (("Sepsis"[Mesh]) OR

"Systemic Inflammatory

Response

Syndrome"[Mesh]) AND

"Nurse's Role"[Mesh] AND

recognition

Limits: English, published

in the last 10 years

4

4 1 1

Tromp et

al. (2010)

111027 Cinahl (MH "Nursing Process")

AND Sepsis

Limiters - Published Date

from: 20011001-20111031;

Research Article; Language:

English; Age Groups: All

Adult

Search modes - SmartText

Searching

59 14 10

1*

8

Caterino

et al.

(2010);

Ferrer et

al.

(2008);

Focht et

al.

(2009);

Martin et

al.

(2006);

Moore et

al.

(2009);

Robson et

al.

(2009);

Sankoff

et al.

(2008);

Tromp et

al.(2010);

111027 Cinahl ( (MH "Nursing Process")

AND early signs of sepsis )

45 21 8 8

AND nurs*

Limiters - Published Date

from: 20011001-20111031;

Research Article; Language:

English; Age Groups: All

Adult

Search modes - SmartText

Searching

7* Caterino

et al.

(2010);

Focht et

al.

(2009);

Martin et

al.

(2006);

Moore et

al.

(2009);

Robson et

al.

(2009);

Sawyer et

al.

(2011);

Sankoff

et al.

(2008)

Tromp et

al.

(2010);

111027 PubMed Epidemiology of severe

sepsis in the United States:

analysis of incidence,

outcome, and associated

costs of care.

1 1 1 Angus et

al. (2001)

111027 PubMed Implementing the severe

sepsis care bundles outside

the ICU by outreach

1 1 1 Carter

(2007)

111027 PubMed The epidemiology of sepsis

in the United States from

1979 through 2000.

1 1 1 Martin et

al. (2003)

111027 PubMed Implementation of a bundle of

quality indicators for the early

management of severe sepsis

and septic shock is associates

with decreased mortality

1 1 1 Nguyen

et al.

(2007)

Bilaga B1

Tabell 2. Artikelöversikt /forskning med kvantitativ metod

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig kvalitet

2001

USA

Pubmed

Angus, D. C., Linde-

Zwirble, W. T.,

Lidicker, J., Clermont,

G., Carcillo, J. &

Pinsky M. R.

Epidemiology of

severe sepsis in the

United States: analysis

of incidence, outcome,

and associated costs of

care.

Syftet var att

bestämma svår

sepsis incidens,

kostnad och utfall i

USA.

Observations-kohortstudie. 847

sjukhus i USA, med 192 980

patienter. Författarna använde

journaluppgifter från 1995 utifrån

sju delstater i USA. Patientdata

kategoriserades utefter demografi,

orsaken till infektion, förekomst av

underliggande samsjukdom,

resursförbrukning och

sjukhusdödlighet. Data

analyserades med hjälp av Mann-

Whitney U test, Fisher’. Bortfall ej

beskrivet.

Svår sepsis är en vanlig,

dyr och ofta dödlig

sjukdom. Svår sepsis är

vanligare hos patienter

över 65 år.

HÖG

Bilaga B2

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2007

Stor-

britannien

Pubmed

Carter, C. Implementing

the severe sepsis

care bundles

outside the ICU

by outreach

Syftet var att identifiera

effekten av ett MIG-

team på ett sjukhus

som implementerade

SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder

vid svår sepsis på en

akutmottagning och

avdelningar.

Ett MIG-team skapades, teamet utbildar all

sjukvårdspersonal under fem månader om de specifika

omvårdnadsåtgärder och hur tecken på sepsis ser ut. 103

patienter som fick de specifika omvårdnadsåtgärderna

identifierades med hjälp av en databas.

Bortfall ej beskrivet.

Skapandet av ett MIG sågs

vara ett sätt att implementera

SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder. Teamet

uppmärksammade sepsis och

gav utbildning till

avdelningspersonal. Teamet

fanns som stöd för

avdelningssjuksköterskor.

LÅG

2010/

USA/

Cinahl

Caterino, J.

M.,

Jalbuena,

T., &

Bogucki,

B.

Predictors of

acute

decompensation

after admissoion

in ED patients

with sepsis

Syftet med studien var

att identifiera

prediktorerna för akut

försämring inom 48

timmar hos patienter

som blivit inlagda på

avdelning via akuten.

Fall-kontroll studie.

Inklusionskriterier: behandling på akuten och förflyttning

till avdelning, misstänkt eller upptäckt sepsis på akuten,

utskrivningsdiagnos sepsis. Patienter som direkt kom till

IVA och utan diagnostiserad infektion exkluderades.

Patienterna delades in i två grupper. De som förflyttades

till IVA, och de som stannade på avd inom 48 h efter

akuten. 78 personer medverkade 2003-2005.

Bortfall ej beskrivet.

Låg bikarbonatnivå och

frånvaro av feber var

oberoende prediktorer hos

patienter med sepsis för

intensivvård.

MEDEL

Bilaga B3

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2008

Spanien

Cinahl

Ferrer, R.,

Artigas, A.,

Levy, M. M.,

Blanco, J.,

Gonzáles-Díaz,

G. & Garnacho-

Montero, J. et

al.

Improvement in

process of care

and outcome after

a multicenter

severe sepsis

educational

program in Spain

Syftet var att bestämma

om ett nationellt

utbildningsprogam som

baseras på Surviving

Sepsis Campaigns

riktlinjen hade betydelse

för omvårdnaden och

sjukhusmortalitet för

svår sepsis

Före-och-efter studie. Personal på

intensivvårdsavdelning, vårdavdelning och

akutavdelning fick utbildning i definition,

identifiering och behandling av svår sepsis

och septisk chock utefter riktlinjerna i

surviving sepsis campaign. Patienterna

kontrollerades dagligen med ett

skattningsinstrument för sepsis. I

november till december 2005 deltog 59

stycken IVA-avdelningar med 853

patienter i preinterventionsgruppen. I

postinterventions-gruppen deltog 1465

patienter som varade mars till juni 2006.

Vid uppföljning efter ett år var det 247

patienter. med i studien. Bortfall 151.

Införandet av ett

utbildningsprogram

baserat på surving sepsis

campaigns riktlinjer

förbättrade

vårdprocessen för sepsis,

och föjsamheten för

riktlinerna, detta

minskade mortaliteten

hos patienter med sepsis

och septisk chock.

HÖG

Bilaga B4

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2009

USA

Cinahl

Focht, A.,

Jones, A. E. &

Lowe, T. J.

Early goal-

directed therapy:

improving

mortality and

morbidity of

sepsis in the

emergency

department.

Syftet var att undersöka

om “early goal-directed

therapy” (EGDT)

minskade sjuklighet

och dödlighet i sepsis.

Kontrollstudie. Författarna granskade först

evidensen som stöder EGDT, tidig

målinriktad behandling. De tog sedan fram

vårdriktlinjer för sepsis som

implementerade på en akutavdelning.

Härefter utvärderades effekten av

vårdriktlinjerna på patienters sjuklighet

och dödlighet. I studien utvecklades en

algoritm, riktlinjer för behandling, ett

ordinationsblad, och ett flödesschema för

sjuksköterskan, samt ett specialistteam för

sepsis. I interventionsgruppen ingick 302

patienter. I kontrollgruppen ingick 79

patienter.

Bortfall ej beskrivet.

Efter införandet av

förbättringsåtgärderna som

gav en systematik för

identifiering och

behandling av sepsis

minskade mortaliteten från

27% till 19% på tre år.

MEDEL

Bilaga B5

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2003

USA

PubMed

Martin, G. S.,

Mannino, D.

M., Eaton, S. &

Moss, M.

The

epidemiology of

sepsis in the

United States

from 1979

through 2000.

Syftet var att undersöka

epidemiologin av sepsis i

USA med fokus på etnicitet

och kön, orsakande

organismer och patienter

hälsotillstånd (disposition)

vid utskrivning.

Restrospektiv observationsstudie.

Antal fall av sepsis (n=10319418)

mellan åren 1979-2000

analyserades med ett nationell

representant urval från alla icke-

federala akutsjukhus i USA. Data

samlades in från journaler hos

patienter som hade diagnos sepsis.

Bortfall ej beskrivet.

Antal sepsisfall har ökat

under tidsperioden, men

mortaliteten har sjunkit.

Hos män var incidensen

högre.

HÖG

2006

USA

Cinahl

Martin, G. S.,

Mannino, D.

M., & Moss, M.

The effect of

age on the

development

and outcome of

adult sepsis.

Syftet var att bestämma den

oberoende effekten på

incidens av ålder,

allvarlighetsgrad och utfall

av sepsis.

Longitudinell observationsstudie.

Patienter (n=10422301)

identifierades utifrån en nationell

journaldatabas. Patientens

demografiska uppgifter

analyserads.

Bortfall ej beskrivet.

Ålder var en kritisk

betydande faktor för risken

att drabbas av sepsis.

Patienter över 65 år dog

tidigare och behövde mer

vård efter utskrivning än

yngre patienter med sepsis.

HÖG

Bilaga B6

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2009

USA

Cinahl

Moore, L. J.,

Jones, S. l.,

Kreiner, L.A.,

McKinley, B.,

Sucher, J. F &

Todd, R. et al.

Validation of a

screening tool

for the early

identification of

sepsis

Syftet var att undersöka

om ett skattningsverktyg,

SICU sepsis screening

tool, för sepsis hittade

sepsis tidigare och

minskade dödligheten

genom tidigt insatta

åtgärder.

Retrospektiv observationsstudie.

Patienter (n=920) på

intensivvårdsavdelning screenades med

SIRS-kriterier två gånger dagligen av

sjuksköterskan. Vid SIRS-poäng över

fyra gjordes SICU sepsis screening tool

för att hitta källan till infektionen.

Författarna hämtade data från journaler

och delade upp patienterna i fyra

kategorier: patienter som blev korrekt

skattade med sepsis, patienter som

blev korrekt skattade som icke-

sepsissmittade, patienter som blev

felaktigt skattade med sepsis samt

patienter som blev felaktigt skattade

som friska, men som ändå hade sepsis.

Bortfall ej beskrivet.

Skattningsverktyget hade

hög validitet för att tidigt

identifiera förekomst av

sepsis. Implementeringen av

verktyget och vårdriktlinjer

för sepsis minskade

mortaliteten i sepsis på

avdelningen där instrumentet

användes.

HÖG

Bilaga B7

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2007

USA

PubMed

Nguyen, H. B.,

Corbett, S. W.,

Steele. R.,

Banta, J., Clark,

R. T.& Hayes,

S. R. et al.

Implementation of

a bundle of

quality indicators

for the early

management of

severe sepsis and

septic shock is

associates with

decreased

mortality

Syftet var att

undersöka effekten av

att införa SSC:s

specifika

omvårdnadsåtgärd för

svår sepsis och

septisk chock på en

akutavdelning i

USA.

Prospektiv, observations-

kohortstudie.

Omvårdnadsåtgärderna mäts som

kvalitetsindikatorer och genom att

mäta dessa mäter de grad av

compliance mot de specifika

omvårdnadshandlingarna på

akuten.1217 patienter uppfyllde

grad ett i screeningen, 330

uppfyllde grad 2. Totalt 1547

patienter fanns med under hela

undersökningen. Studien

genomfördes okt 03 till sept 05

och delades in i 8 perioder för att

mäta den stegvisa förändringen.

Bortfall ej beskrivet.

SSC:s specifika

omvårdnadsåtgärder kunde införas

på akutavdelningen. Feedback var

viktig för följsamheten. Författarna

menar att genomförande av early

goal directed therapy, EGDT kan

vara den viktigaste kvalitetsfaktorn

som är associerad med minskad

mortalitet.

HÖG

Bilaga B8

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2009

Stor-

brittanien

Cinahl

Robson,

W.,

Beavis, S.

& Spittle

N.

An audit of

ward nurses’

knowledge of

sepsis

Syftet var att utvärdera

avdelningssjuk-

sköterskors kunskap

om sepsis med

standarddefinitioner

och evidensbaserade

riktlinjer som grund.

Sjuksköterskor (n=73) fyllde i ett

frågeformulär med frågor om tecken och

symtom på sepsis och om den initiala

behandlingen. Studien pågick i tre

månader.

Bortfall ej beskrivet.

Sjuksköterskorna sågs i studien ha

bristande kunskap om

identifiering av sepsis. Detta kan

resultera i missad eller försenad

diagnos och därmed fördröjd

behandling. Sjuksköterskor måste

medvetandegöras om definition

på sepsis och behandlingen inom

sex timmar.

MEDEL

2008

USA

Cinahl

Sankoff, J.

D., Goyal,

M.,

Gaieski, D.

F., Deitch,

K., Davis,

C. B. &

Sabel, A.

L. et al.

Validation of

the Mortality in

the Emergency

Department

Sepsis (MEDS)

score in patients

with the

systemic

inflammatory

response

syndrome

(SIRS)

Syftet var att validera

MEDS som en

prediktor för 28-dagars

mortalitet hos patienter

som kommer till akuten

med symtom enligt

SIRS-kriterier.

Prospektiv kohortstudie. Multicenter.

Studien pågick från augusti 2005 till 31

januari 2006. Alla patienter i studien

(n=385), inkomna till akuten, var över 18

år, uppfyllt kriterierna för SIRS och som

blev intagna på sjukhuset var inkluderade i

studien. Patienterna blev skattade med

MEDS.

Bortfall ej beskrivet.

MEDS har hög validitet för att

förutsäga mortaliteten inom 28

dagar hos patienter som kommer

till akutmottagning med SIRS och

blir inlagda. MEDS kan vara hjälp

för riskbedömning av patienter

med tidig SIRS eller sepsis.

HÖG

Bilaga B9

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2011

USA

Cinahl

Sawyer, A. M.,

Deal, E. N.,

Labelle, A-J.,

Witt, C., Thiel,

S. W.& Heard,

K. et al. .

Implementation

of a real-time

computerized

sepsis alert in

nonintensive

care unit

patients

Syftet var att utvärdera om

implementering av en

automatiskt datoriserat

skattning för sepsis och

varningssystem underlättar

tidiga och korrekta åtgärder.

En prospektiv, observations- och

pilotstudie. I interventionsgruppen

infördes ett sepsisvarningssystem i

form av en algoritm, som efter

införd data varnade sjuksköterskan

om patientens parametrar tydde på

sepsis. Inneliggande patienter på

sex medicinavdelningar (n=100)

som identifierades av algoritmen

inkluderades i studien. 200

patienter i kontrollgruppen. Bortfall

på grund av ej-HLR eller palliativ

vård n=11 i observationsgruppen,

n= 29 i kontrollgruppen.

Varningssystemet ökade

tidig behandling och

diagnostiska

omvårdnadsåtgärder av

patienter med sepsis.

HÖG

Bilaga B10

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare

Titel

Syfte

Metod

Urval

Bortfall

Slutsats

Vetenskaplig

kvalitet

2010

Neder-

länderna

Pubmed

Tromp, M.,

Hulscher, M.,

Bleekers-Reevers,

C. P., Peters, L.,

van den Berg, D.

& Borm, G. F. et

al.

The role of nurses

in the recognition

and treatment of

patients with sepsis

in the emergency

department: A

prospective before-

and-after

intervention study.

Syftet var att mäta

följsamheten i Surviving

sepsis campaigns

rekommendationer, efter

interventioner.

En prospektiv före-och-efter

interventionsstudie. Först infördes

ett vårdprogram med Surviving

sepsis campaigns rekomendationer.

Sedan genomfördes utbildning och

feedback hos personalen.

825 patienter som besökte

akutmottagning med känd eller

misstänkt infektion och minst två

av diagnoskriterierna för SIRS var

med i studien som skedde vid tre

olika tillfällen..

Bortfall ej beskrivet.

Införandet av SSC

vårdriktlinjer för sepsis,

specifika

omvårdnadsåtgärder och

behandlingsstrategier samt

utbildning och feedback på

utförda

omvårdnadshandlingar

/behandlingsåtgärder kan

underlätta identifieringen av

patienter med sepsis. Mer

fokus bör läggas på

sjuksköterskans roll för att

förbättra kvaliteten på

vården för patienter med

sepsis.

HÖG

Bilaga C

Sammanfattande mall för vetenskapliga artiklar

Titel:

Författare:

Huvudresultat:

Sammanfattning:

Eventuella kategorier:

Bilaga D

Tabell 3. Skattningskalor SIRS-kriterierna (Brink et al. 2008):

Hjärtfrekvens > 90 / minut

Andningsfrekvens > 20 / minut eller PaCO2 < 4 kPa

Temperatur > 38° eller < 36°

LPK > 12 X 109/l eller < 4 x 10

9/l eller > 10% omogna former

Mäter Bedömning MEDS -

Mortality in

emergency

department sepsis

score

Sjukdom i palliativ fas

Andningsfrekvens / saturation

Septisk chock

Trombocyter

Omogna former av leukocyter

Ålder

Infektion i nedreluftväg

Boende på vårdhem

Förändrar i mentalstatus

Bedömningen ger poäng

mellan 0 till 27. De olika

parametrarna ger olika

poäng.

Sankoff et

al. (2008)

MEWS -

Modified Early

Warning Score

Andningsfrekvens

Hjärtfrekvens

Blodtryck

Temperatur

Urinproduktion

Vakenhet

Bedömningen ger mellan

0 till 17 poäng. Ju mer

avvikande värden, desto

högre poäng.

Brink et

al. (2008)

SICU sepsis

screening tool -

Andningsfrekvens/PaCO2

Hjärtfrekvens

Temperatur

LPK

Infektionskälla

Bedömningen ger mellan

0 till 16 poäng.

Ju mer avvikande värden,

desto högre poäng.

Moore et

al. (2009)

Sepsisvarning via e-

mail Chockindex (hjärtfrekvens /

blodtryck)

Medelartärtryck

INR

Leukocyter

Hemoglobin

Neutrofiler

Albumin

Bilirubin

Natrium

I form av en algoritm

analyseras värdena av ett

datasystem.

Saywer et

al. (2011)