Undantagsbestämmelsen, Undantagsbestämmelsen, Undantagsbestämmelsen, Undantagsbestämmelsen, anpassningar och nya skollagenanpassningar och nya skollagenanpassningar och nya skollagenanpassningar och nya skollagen

• BedömningsfrågorBedömningsfrågorBedömningsfrågorBedömningsfrågor• BedömningsfrågorBedömningsfrågorBedömningsfrågorBedömningsfrågor

• UndantagsbestämmelsenUndantagsbestämmelsenUndantagsbestämmelsenUndantagsbestämmelsen

• Nationella provNationella provNationella provNationella prov

• Nationella prov och funktionshinderNationella prov och funktionshinderNationella prov och funktionshinderNationella prov och funktionshinder

• Läsförståelseproven Läsförståelseproven Läsförståelseproven Läsförståelseproven –––– svåra övervägandensvåra övervägandensvåra övervägandensvåra överväganden

• Era frågorEra frågorEra frågorEra frågor

Roger.persson@skolverket.seRoger.persson@skolverket.seRoger.persson@skolverket.seRoger.persson@skolverket.se

Formativ bedömning

Att se det som ska ses

Att kunna kommunicera vad man ser

Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man sett

IUP med skriftliga omdömen

Lokal pedagogisk planering

• Mål att sträva mot – vilka har läraren valt ut?

• Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas?

• Val av stoff och arbetssätt

• Hur involveras/informeras elever/föräldrar?

• Hur ska detta bedömas?

• - Undervisning – uppföljning – dokumentation

Hur utveckla bedömarkompetensen?

Bedömningsseminarier – lärare och elever

Kollegial diskussion kring ”betygstypiska arbeten”, prov och kritiska fall

Mål- och kriteriediskussion

Studier av styrdokumenten – Vad står i dem egentligen? Vilka är styrdokumenten?

Medbedömare - arbeta tillsammans

Undantagsbestämmelsen, grundskolan

Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningenbortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnåtteller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt.

Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andraMed särskilda skäl avses funktionshinder eller andraliknande personliga förhållanden som inte är av tillfällignatur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skakunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium.Detta gäller samtliga betygssteg.

Utdrag ur Kpl 2000 Grundskolan, sid 7

Den nya skollagen

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19

och 20 och 20 och 20 och 20 §§§§§§§§ (betyg innan och när ett ämne har avslutats ((betyg innan och när ett ämne har avslutats ((betyg innan och när ett ämne har avslutats ((betyg innan och när ett ämne har avslutats (min min min min

anm.))anm.))anm.))anm.)) bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven anm.))anm.))anm.))anm.)) bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven

ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses

funktionsnedsättning eller andra liknande personliga funktionsnedsättning eller andra liknande personliga funktionsnedsättning eller andra liknande personliga funktionsnedsättning eller andra liknande personliga

förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett

direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

•Utvecklingsstörning – funktionshinder•Funktionshinder – bristande kunskaper•Kunskaper- redovisa kunskaper•Sociala omständigheter, familjeförhållanden, •Sociala omständigheter, familjeförhållanden, bristande svenska är inte särskilda skäl•Syns inte i betygsdokumentet•Lärande och bedömning på andra sätt!

Nationellt bedömningsstöd

• Formativa och summativa• Diagnostiska material• Provbanker

Nationella prov

Regler styr utförandet som ska vara lika över hela landet

Sekretess skyddar likvärdighetenSekretess skyddar likvärdighetenKan få betydelse för resursfördelning (särskilt åk 3

och 5/6)Framför allt summativa (Åk 9 och gy)Är ej examensprov!”High stake tests”

Nationella prov – vad är det?

Ett försök att så säkert som möjligt mäta/bedöma kunskaper på ett metodiskt, vetenskapligt sätt.

Minimera inflytandet av slump (reliabilitet)Minimera inflytandet av slump (reliabilitet)Bedömer vi det vi avser att bedöma? (validitet)Få information vi inte kan se ”med blotta ögat”Utgår från mål i kursplanerna

Konstruktionav

uppgifterRevidering av

uppgifterAnalys ochrevidering

”StandardSetting”

Läroplan, kursplan, forskning Provspecifikationer

Konstruktionsprocessen

Distributiontill skolor

Mini-utprövning

Utformning avbedömnings-anvisningar

Start1,5-2 år

Lärarkommentarer och elevkommentarer från utprövningar

Referensgrupper, lärarutbildare och forskare

Sammansättningav

provStorskaligutprövning

Funktionshinder

• Skolverket har ingen definition eller lista över ”godkända” funktionshinderfunktionshinder

• ”inte av tillfällig natur”• Läraren har ett stort ansvar vid

undervisning, bedömning och betygsättning.

• Läraren är den som känner eleven bäst

Anpassning av nationella prov

Alla elever ska, så långt det är möjligt, få genomföra proven och känna sig delaktiga.

Elever med funktionshinder, som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att hon/han ska kunna genomföra provet och därvid visa vad hon/han kan, har rätt till anpassningar.

Individuella bedömningar

Behovet av anpassningar bedöms med hänsyn tagen till varje elevs funktionshinder

Inför provet avgör skolan vilka anpassningar som ska göras för att kompensera för elevens funktionshinder. Vanliga anpassningar är förlängd provtid, en uppdelning av provet på olika tillfällen samt möjlighet att skriva svaren på dator och samt möjlighet att skriva svaren på dator och eventuellt bearbeta den egna texten med hjälp av talsyntes. Andra anpassningar kan innebära möjlighet att få vissa instruktioner och uppgifter upplästa eller att få svara muntligt, förstorad text, kopior på färgat papper, punktskrift, teckenspråkstolkning, uppläsning av hörmanus för avläsning på läppar, hörhjälpmedel eller andra kompensatoriska hjälpmedel som elev behärskar.Vissa elever kan behöva genomföra prov i avskildhet.

Anpassningar

• förlängd provtid

• en uppdelning av provet på olika tillfällen

• möjlighet att skriva svaren på dator och eventuellt bearbeta den egna texten med hjälp av talsyntesbearbeta den egna texten med hjälp av talsyntes

• möjlighet att få vissa instruktioner och uppgifter upplästa

• få svara muntligt

• förstorad text

• kopior på färgat papper

• punktskrift

• teckenspråkstolkning

• uppläsning av hörmanus för avläsning på läppar

• hörhjälpmedel eller andra kompensatoriska hjälpmedel som elev behärskar.

Pröva det som ska prövas

Anpassningen görs så att provet eller delprovet fortfarande prövar de mål som avses bli prövade

Utgångspunkten är att eleven så långt som möjligt ska få visa vad hon/han som möjligt ska få visa vad hon/han kan med avseende på kursplanens mål. Det är viktigt att eleven förbereds ordentligt så att hon/han i förväg känner till vad som ska prövas, varför detta ska prövas och att hänsyn tas till funktionshindret vid bedömningen.

Bedömning

Alla typer av anpassningar förändrar de förutsättningar enligt vilka bedömningsanvisningarna är utformade. Anpassningar som till exempel förlängd provtid innebär att poänggränser och bedömda exempel i anvisningarna ändå anses ge tillförlitlig ledning för bedömning, då den provtid som ges från början är tillräcklig för att de allra flesta elever ska hinna göra färdigt och kontrollera sina svar. Om däremot till färdigt och kontrollera sina svar. Om däremot till exempel uppgifter som är utformade för att pröva kursplanernas mål för läsförståelse läses upp för eleven, prövas inte längre elevens kunskap mot det uppställda målet i samma utsträckning, och bedömningsstödet blir inte detsamma. Ovanstående innebär dock inte att man avstår från att göra nödvändiga anpassningar. Däremot krävs att kunskapen om elevens funktionshinder, anpassningen av provet och förhållandet till bedömningsanvisningarnas krav- och betygsgränser på ett omdömesgillt sätt vägs samman till en helhet

Vilka anpassningar görs?

Åk 5: uppläsningarÅk 9: utökad provtid,

uppläsningar, datorer

Gymnasieskolan: Utökad tid, datoranvändning

Får rätt elever rätt anpassningar?

Läsning - läsförståelse

Olika typer av läsning har samma status

Läsning definieras olika i olika Läsning definieras olika i olika mål

Läsförståelseprov prövar mot olika definitioner av läsning

Vad har framtiden att erbjuda?

Skriva på dator?Stavning och grammatikkontroll?Daisy?Förändrade prov där hjälpmedel är Förändrade prov där hjälpmedel är

tillåtna?Men: krock mellan krav och

funktionshinder består. Datorerna löser inte hela problemet!

www.skolverket.se

www.skolverket.se>Prov & bedömning>Frågor och svar>Anpassningar

Lerbäcksskolan i Lund:

Vi undrar över de nationella proven, framförallt i åk 5 och 9. Hur gör vi med elever som vanligtvis arbetar med kompensatoriska hjälpmedel? Får de använda sig av dessa under de nationella proven? Vi har elever som normalt sett får proven? Vi har elever som normalt sett får längre texter inskannat och uppläst av Vital eller har läroboken i DAISYformat och på MP3-spelare. De använder sig av Stava Rex när de skriver längre texter alternativt Spell Right på engelskan. Ska dessa hjälpmedel tas bort från eleverna har flera av dem inte en chans att nå målen, trots att de kan arbeta på hög nivå i övrigt.

Staffanstorps kommun:

Hur stor del av texten kan vi läsa upp för en elev med dyslexi, för att det fortfarande ska bedömas som ett läsförståelsetest? Gäller både svenska och engelska.

Hur gör vi med de elever som ligger efter i sin kunskapsutveckling ca 1 år? Ska de vänta och göra proven ett år senare?

Hur förhåller vi oss till stavningen i skrivuppgifterna i sv och eng?Hur rapporterar vi på ett bra sätt de anpassningar vi gjort?Hjälpmedel på mattedelarna, är det inte att helt slå undan benen på en elev

som alltid har t.ex. en lathund med tabellerna? Det finns ju barn som är oförmögna att lära sig tabellerna utantill?är oförmögna att lära sig tabellerna utantill?

Hur rättar vi matten för ett barn som har dyslexi och brukar vända på talen?

Vad räknas som funktionshinder av ”tillfällig natur”?Om en elev ska undantas ”bör man diskutera” – med vem/vilka? Vem fattar

beslutet?Hur bedöms en elev med dyslexi (eller misstänkt dyslexi) som i sitt vanliga

skolarbete är van vid att lyssna på texter via talsyntes eller DAISY och som får en text uppläst vid NP?

Kan man använda gamla NP för att träna med sina elever?Hur förklarar jag för min elev som i vanliga fall använder kompensatoriska

hjälpmedel att den inte blir godkänd som han/hon använder dem vid provtillfället?

Vem beslutar om anpassning för eleven?

Skurups kommun

Vad jag hört blir det tuffare att använda undantagsbestämmelsen i undantagsbestämmelsen i nya skollagen. Måste eleven ha en diagnos för att få använda undantagsbestämmelsen i nya skollagen?

Kävlinge kommun

En elev med diagnosen autism åk 6,som följt klassen åk F-6 och som ska börja åk 7 nästa läsår, har stora svårigheter i matematik. Han befinner sig på åk 1-3:s nivå och klarar inte någonting på egen hand, men klarar de övriga ämnena och är godkänd i dessa. Får man ta hänsyn till hans handikapp i matematik och i så fall hur?

Gymnasieskolan Lund

Hur blir det för grundskoleelever, som har t.ex. dyslexi, när språkvalen blir meriterande inför val till gymnasiet? Flera dyslektiker mäktar inte med ett extra språk i grundskolan och särskilt svårt blir det för de elever vars svårigheter inte är upptäckta/utredda/diagnostiserade.

Bruket av undantagsbestämmelsen är djupt orättvis om ansvaret läggs på den enskilde läraren. Vid ansvaret läggs på den enskilde läraren. Vid skolinspektionen uppmanades Polhem att använda bestämmelsen likvärdigt för samtliga berättigade elever. Skolans stödverksamhet avgör vilka elever som är berättigade till det.

Varför måste det alltid bli strid kring läsförståelse kontra textförståelse? Varför betonas ofta LÄS (=avkodning) mer än FÖRSTÅELSE? Vilken är poängen? En elev som har lässvårigheter ska enligt lag kunna kompensera för just detta och det ska gälla i alla sammanhang.

Gymnasieskolan Lund

I förslaget till särskilt stöd i den nya skollagen står det att eleven ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska nå de kunskapskrav som MINST (dvs. G) ska uppnås, för grundskolan. Risken är stor med en sådan begränsande skrivning (på samma sätt som det är nu) att elever som (på samma sätt som det är nu) att elever som har t.ex. dyslexi, ADHD, ADD Asperger INTE får de utredningar de är berättigade till och därefter adekvat hjälp. I stället nöjer sig skolan med att ge så mycket som behövs för att ”knuffa” dessa elever över G-gränsen. I själva verket har dessa elever, med rätt utredning/diagnos/stöd ofta kapacitet till mycket mer. Längre fram i lagförslaget står att behovet av särskilt stöd ska utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Kan man inte sammanföra, skärpa och tydliggöra skivningarna?

Ystad kommun

En elev har stora minnesproblem och använder därför en färdig gångertabell därför en färdig gångertabell på lektionerna. Får denna elev använda ”mallen” vid de nationella proven i matematik åk 5?

Svedala kommun

Ska man få läsa upp texten vid läsförståelse i svenska och engelska? Det gäller de elever som ”läser med öronen”.

Vad gäller när vi har ämnesproven i matte, svenska och engelska? Hur får vi kompensera för elever med dyslexi? Hur får vi kompensera för elever med läs- och skrivsvårigheter?

Till lästestet i svenska NP åk 9 finns en CD-skiva att användas av de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Till det engelska lästestet i NP finns det däremot ingen sådan. Då förväntas helt plötsligt dessa elever kunna läsa av texten på egen hand. Vad är logiken i detta resonemang? Har man problem med läsningen har man det överallt. resonemang? Har man problem med läsningen har man det överallt. Vad gäller?

Enligt anvisningar för NP åk 5 ska elever som läser med talstöd (t.ex. DAISY) på vanliga lektioner också få göra det på NP. I två texter provas målen ”läsförståelse samt att läsa med flyt” Vissa elever med dyslexi kan inte läsa med flyt, men uppfattar innehållet i en text om den blir uppläst. Målet att läsa med flyt uppnås då inte, eftersom bedömningarna ser det som enbart hörförsåelse när texten blir uppläst. Frågan är: Eleven är godkänd på alla moment i svenska utom att läsa med flyt, eftersom han har fått texten uppläst. Är eleven godkänd på NP i svenska som helhet eller inte? Om inte, så har våra dyslektiker inte en chans att få godkänt på NP i svenska. Är det inte det som är meningen med att kunna använda kompensatoriska hjälpmedel?

Vellinge kommun

Hur mycket går det att ”plocka” bort från de nationella proven när det gäller skrivdelen. Är det ok att plocka bort allt som ska skrivas i både svenska och engelska? Om eleverna har Stava Rex och Spell Right, får de använda sig av dem, när de skriver sina NP? Hur lång tid är utökad tid på ett NP? utökad tid på ett NP?

Jag har tidigare förhört mig på Skolverket och fått något diffusa svar, som att det är upp till varje skola, att eleverna måste kompensera skrivdelen med t.ex. den muntliga delen etc.

Hur påverkar det betyget om man har tagit bort skrivdelen i t.ex. engelskan?

Finns det något samlat kompendium där alla undantagsbestämmelser står?

Helsingsborgs kommun

En sak som ständigt dyker upp är multiplikationstabellen.Många dyslektiker har svårt att automatisera den så att den sitter där för tid och evighet. Det tar tid och kraft att nöta in den och sedan finns den ändå inte där. När man blandar in ännu ett räknesätt och allt inte bara ska hållas i minnet, utan också bearbetas, så går det inte. Arbetsminnesproblematiken påverkar, processandet i hjärnan påverkar, alla de olika bitarna som ska ske parallellt påverkar etc. Många pedagoger kan gå med på att de får ha påverkar etc. Många pedagoger kan gå med på att de får ha en lathund med multiplikationstabellen på lektionerna. Detta hjälpmedel borde få användas på prov och test också, menar jag. Det tillhör funktionsnedsättningen och det är pga. den som detta hjälpmedel behövs. Det som de annars behöver på lektionerna borde få användas på de nationella proven. Jag förstår att man inte kan kompensera bort det som ska testas, men det är väl inga uppgifter som enbart testar om de kan multiplikationstabellen? Det är komplexiteten som ställer till det för automatik och minne. Så är det inte för elever utan dyslexi för det mesta. I så fall beror det ev. på någon annan funktionsnedsättning. Detta är min fråga: Varför anser Skolverket att det inte är ok som hjälpmedel för en dyslektiker att ha en lathund med multiplikationstabellen vid nationella prov?

Malmö kommun

Vilka avsteg i resp. ämne kan man göra vid betygsbedömning för elever med dyslexi eller CVI?

Jag tycker att det är svårt att bedöma elever med dyslexi och liknande när det i bedömningshäftena står att ”det ska tas hänsyn till dem som har diagnoser och har hänsyn till dem som har diagnoser och har behov av särskilt stöd”. På vilket sätt kan det tas hänsyn till detta i bedömningen? På likadant sätt är det i betygskriterierna. Ibland hör man att det är undervisningsformen som ska anpassas och detta är självklart, men själva bedömningen är ospecificerad.

Om en elev måste ha miniräknare till ALLA uppgifter i matte. Hur gör man då på det nationella provet?

Stora Dalslundskolan i Åkarp

Undantagsbestämmelsen:Vad avses med enstaka mål?För ca ett år sedan hade vi en pedagogisk träff med SPSM ang.

bedömning och betygsättning av elever med funktionsnedsättning. Då framkom något som jag inte hade tänkt på tidigare, nämligen att undantagsbestämmelsen gäller Nationella mål och därmed endast kan tillämpas för betygskriterierna år 9. Hur gör vi då vid betygsättningen år 8 av elever som har funktionshinder? Blir då eleven utan av elever som har funktionshinder? Blir då eleven utan betyg? Hur ska bedömningen göras under tidigare skolår?

Att diagnos inte krävs för att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas är på ett sätt positivt. Risken är ju att vi annars skulle drunkna i utredningar. Men att som pedagog göra bedömningen om en människa har ett funktionshinder som gör det omöjligt att nå ett visst mål kan ju också bli väldigt subjektivt och godtyckligt. Att bedöma om en människa har ett funktionshinder kräver kompetens inom aktuellt område. Var ska gränsen dras för vad som utgör ett direkt hinder för att nå ett visst mål?

Stora Dalslundskolan i Åkarp

Under Skolverkets frågor och svar står följande att läsa:”Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja

elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.”

Till de Nationella proven i svenska år 9 följer en CD med texterna inlästa och i anvisningar står att elever i behov av särskilt stöd har möjlighet att få lyssna på CD med texthäftet inläst. I engelska däremot finns inte att få lyssna på CD med texthäftet inläst. I engelska däremot finns inte texterna inlästa och i anvisningarna kan man läsa ”Anpassningar görs så att provet eller delprovet fortfarande prövar de mål som avses bli prövade t.ex. om texterna läses upp för eleven prövas inte läsförståelsen.

Varför görs skillnad mellan ämnena? Om eleven har dyslexi och inte kan läsa den svenska texten kan han/hon inte heller läsa engelsk text.

Jag brukar tänka så här när det gäller elever som vanligtvis använder inläst material: Om jag vet att eleven inte klarar att läsa texten själv, blir det kanske inte något rätt alls. Då får jag veta mer om elevens förståelse och slutledningsförmåga, om jag läser texten för eleven. Den informationen är mer värdefull än det jag redan vet. Hur ser Skolverket på detta?

Stora Dalslundskolan i Åkarp

En elev som har perceptionssvårigheter, lågt arbetsminne och omfattande specifika läs- och skrivsvårigheter har oerhört svårt att automatisera och att komma ihåg räknemetoder. Trots konkret material och upprepade repetitioner är det svårt. Miniräknaren är ju då ett lämpligt kompensatoriskt hjälpmedel. Ska jag låta eleven konsekvent använda denna för att kunna gå vidare och inte fastna tragglande med tabeller och uppställningar? Om eleven använder miniräknaren i det dagliga arbetet hur gör jag i miniräknaren i det dagliga arbetet hur gör jag i provsituationer? Målet –”ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,” känns som omöjligt att nå för en sådan elev.

Jag befarar att denna elev inte kommer att nå målen för Godkända betyg i matematik och engelska år 9. Eleven har stöd av kompensatoriska verktyg som miniräknare, inlästa läromedel, dator med talsyntes, Spell Right och Stava Rex samt möjlighet att scanna in texter. Eleven har även stöd av specialpedagog i matematik, engelska och svenska.

Hur kan undantagsbestämmelsen användas i detta fall? I hur stor utsträckning kan jag låta eleven använda miniräknaren

och övriga kompensatoriska verktyg i bedömningssammanhang?

Sjöbo kommun

Vilka för- och nackdelar finns det att bedöma elever efter svenska A eller vanlig svenska? Måste man bedöma nationella proven i år 3 efter svenska A för att senare kunna bedöma efter svenska A på nationella proven i skolår 5, eller kan man senare kunna bedöma efter svenska A på nationella proven i skolår 5, eller kan man hoppa mellan olika bedömningar?

När det gäller skriftliga omdömen. Hur ska man kunna få elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter att inte tappa självförtroendet, då de ofta hamnar på ej godkänt? Förut hade vi även en kolumn med på god väg. Får man bara ha godkänt och ej godkänt?

Burlövs kommun

Vissa elever arbetar alltid med laborativt material under matematiklektionerna. Hur förklarar man för dem att de inte får använda det vid provtillfällena? får använda det vid provtillfällena? Är det meningsfullt att de deltar i proven?

Hur gör vi med SvA elever som endast har varit i klass ca en termin. Ska de göra NP?

Hur mycket ska man ”lirka med elever som vägrar göra ett prov?

Kävlinge kommun

Hur gör man med en elev som inte kan läsa och inte kan siffrorna i år 3 och som inte har utvecklingsstörning när har utvecklingsstörning när det gäller de nationella proven i år 3.

Hässleholms kommun

Psykologutredning kan vis att en elev har ”låg begåvningsprofil” utan att vara behörig för särskolan. Eleven ska alltså läsa enligt grundskolans kursplan men kan ha begränsade möjligheter att nå målen. Ändå ”kräver” skolverket att alla elever ska nå ”kräver” skolverket att alla elever ska nå målen. Ekvationen går inte ihop och vi uppfattar direktiven som ett svek mot eleverna. Hur tänker Skolverket kring dessa ”gråzonsbarn”?

Har begreppet läsförståelse ändrats till textförståelse i underlaget för bedömning?

Restproven, som finns med varje år, får man efter provtidens slut använda dem som träning eller omprov?