??

Ulla EkvallUlla Ekvall

Projektet:Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande.

En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum

Tvärvetenskapligt projekt3 pedagoger2 kemister/kemididaktiker2 språkvetare

(Stockholm, Linköping, Växjö)

Bakgrund: Internationella jämförelser

Kemiämnet uppfattas som svårt Läroböcker i kemi uppfattas som svåra

Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre i naturvetenskapliga ämnen än svenska (PISA 2003)

Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre på lästest än svenska.

Material 3 skolor (4 klasser) Finland (finlandssvenska)

(med goda resultat på PISA)

3 skolor (3 klasser) Sverige (svenska)(med liknande socioekonomiska förhållanden)

En högstatusskola i storstad En skola i blandad område En småstadsskola

(Samma eller snarlika läroböcker)

Omfattning Vi letar efter samma kärninnehåll: periodiska systemet och Vi letar efter samma kärninnehåll: periodiska systemet och

hur kemiska föreningar bildas. hur kemiska föreningar bildas. Följer ett tema (som brukar avslutas med prov)Följer ett tema (som brukar avslutas med prov)

Tid i varje klass: varierar mellan ca 3 veckor och 6 veckorTid i varje klass: varierar mellan ca 3 veckor och 6 veckor Tillfälle per vecka: 2-3Tillfälle per vecka: 2-3 Lektionstid: 40-60 min (ibland 2x40) Lektionstid: 40-60 min (ibland 2x40)

Alltså: olika mycket tid i olika klasserAlltså: olika mycket tid i olika klasser 6 klasser i skolår 8, 1 i skolår 96 klasser i skolår 8, 1 i skolår 9

I varje klass har vi två – fyra ”fokuselever” (flickor och I varje klass har vi två – fyra ”fokuselever” (flickor och pojkar – ej utmärkande starka eller svaga)pojkar – ej utmärkande starka eller svaga)

Intervjuer med lärare Förtest Observationer och inspelningar av

alla lektioner Eftertest PISA- test Intervjuer med lärare och elever

Inspelningar Videokamera mot läraren + MP3 som

halsband Videokameror mot två elevpars bord

+ MP3 spelare på borden Fotografering av alla texter som

aktualiseras (eller som finns på väggar m.m.)

Kemi som skriftspråkspraktikKemi som skriftspråkspraktikUlla Ekvall och Kristina

DanielssonInspirerat av den etnografiska metoden inom New literacy studies(Barton, Hamilton)

Etiska överväganden

Kemi som Kemi som skriftspråkspraktikskriftspråkspraktik

I vad mån och i vilka situationer används text i I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen?undervisningen?

Vilka attityder till textanvändning har man?Vilka attityder till textanvändning har man?

Vilka texter aktualiseras och hur kan dessa texter beskrivas?Vilka texter aktualiseras och hur kan dessa texter beskrivas?

Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och andra texter? andra texter?

(Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på detta?detta?

I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential för arbete med insocialisering i den potential för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren?naturvetenskapliga genren?

Vad kännetecknar lärobokens text och hur förhåller sig läraren till läroboken?

Lektion 7 i ett finlandssvenskt klassrum

InlärningsgångInlärningsgång

Lärobokens kapitelstruktur

Struktur: Top - down

De ämnen som består av föreningar brukar man klassificera utgående från den kemiska bindning som håller samman dem. Det finns olika typer avbindningar, men …

Strukturen är otydligt signalerad

Rubriker i texten:Rubriker i texten:

Kemisk bindningKemisk bindning Den kemiska bindningen håller ihop Den kemiska bindningen håller ihop

byggstenarna i ett ämnebyggstenarna i ett ämne JonföreningarJonföreningar MolekylföreningarMolekylföreningar Elektrisk ledningsförmågaElektrisk ledningsförmåga

Lärarens struktur: bottom - up

Läraren börjar direkt med jonbindningar och jonföreningar

Olika textslagOlika textslag

Grafisk utformningGrafisk utformning

RubriktextRubriktext IngresstextIngresstext BrödtextBrödtext Text på tonplattaText på tonplatta BilderBilder BildtextBildtext Text-i-bild-textText-i-bild-text ExtratextExtratext Experimentera hemma-textExperimentera hemma-text Visste du?-textVisste du?-text UppgiftstextUppgiftstext TabellerTabeller

IngresstextIngresstextHar inscannad bild på ingressen o del av kristallbilden vi kan ha här.

KoksaltKoksalti bild och bildtexti bild och bildtext

Socker Socker i bild och bildtexti bild och bildtext

Hur ser läraren på de olika textslagen?

ARBETE MED INSTUDERINGSFRÅGOR I KLASSRUMMET

L: vad gör en lösning sur? om du inte kommer ihåg det så tittar du - där ((pekar i boken på grön textruta där svaret finns))/…/((går runt i klassrummet och kommer till ett annat elevpar) )L: svaret finns ofta i de gröna rutorna

Grafisk utformning på Grafisk utformning på taveltexttaveltext

””Vanlig” textVanlig” text Rubriktext (underskrift)Rubriktext (underskrift) BilderBilder

Omvärldskunskap

Läroboken Klassrumsaktiviteter

Inleder med omvärldsanknytning:

Socker och koksalt

Inleder med teori – bygger vidare på förhållandet mellan atomer och joner

L: visst är det intressant att liksom späda på och låta fint, att börja liksom "många av färgerna i växter fungerar antingen som syror eller som baser" /.../ och så vidare, det liksom är, visst är det fint att man har hela den här storyn, men ibland vill det liksom bli lite för mycket story och det betyder i princip att det är det som gör att de har svårt att hitta den här viktiga grejen /.../

Hur beskrivs jonbindning i teorioch laborativ verksamhet?

Atomer träffar atomer och blir till joner i en jonförening

Joner träffar joner och bildar en jonförening

Formler

Läroboken Klassrumsaktiviteter

Inleds med omvärldsanknytning

Inleds med teori

Top - down Bottom–up

Atomer blir till jonföreningJoner blir till jonförening

Diskret placerade formler Framhävda formler

Hur hanterar eleverna Hur hanterar eleverna läroboken?läroboken?

I: /…/ är bilderna nödvändiga för att man - för att du ska förstå - behöver du bilderna?E: nä nog står allt i texten men om man inte förstår kan man se på bilderna

I: så då fungerar bilderna som nån sorts hjälp för att förstå texten?E: mm

I: skulle man då kunna ta bort dem egentligen - inte för att jag skulle göra det menE: inte vet jag, men nog är det väl -. bra med dom

I: så man måste inte ha både bilder och text för att få den information som finns i boken E: nä

I: Hur är det med bildtexterna då? hur viktiga är dom? måste man läsa dom?E: nä, nå om man förstår som vad dom menar så kan man då som...

I: så är de inte nödvändiga.. så kan man läsa av bilden själv så (mm) så behöver man inte titta på dom (mm) så det kan inte stå nånting i en bildtextsom inte står nån annanstans (nä) eller som nån information som man inte får annarsE: nä

Elever om intervjusamtal om läroboken

I: okej och sen om vi tänker så här då att nu ska du ha prov om några dar /…/ hur gör du då?

E1: typ skriver ner det viktigaste I: och hur vet du vad som är viktigt E1: dom här dom är viktiga ((pekar på de

tonade textrutorna))E2: mm själv tycker jag att det är rubrikerna

och just det här som är mer markerat ((pekar på ingress och på tonade textrutor)) att man ser så man förstår det bättre

Hur kan text hanteras i klassrummet?

Kända modeller för samtal kring lärobokstext

Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L. 1997

Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student

Engagement in Text. Se även: Reichenberg, Monica. 2005. Gymnasieelever

samtalar kring facktexter.

Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L. 1997

Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student Engagement in

Text.

Läraren analyserar texten i förväg och segmenterar den.

Texten läses gemensamt och läraren stannar upp för frågor och reflektioner.

Läraren sammanfattar innan man går vidare.

Två slags frågor:

1) Ingångsfrågor:

Vad vill författaren säga?Vilket är det viktigaste budskapet?

2) uppföljningsfrågor:

Vad menar författaren med det här?Hur hänger det här ihop med det vi har fått veta

tidigare?Har författaren uttryckt sig tillräckligt klart?

David Rose, 2005,2007. Learning to read – reading to learn

Revolutionary days[UE1] : The 1984 to 1986 uprising

In the mid-1980s [UE2] South African politics erupted [UE3] in a rebellion in black townships throughout the country. The government´s policies of repression [UE4] had bred anger and fear[UE5] . Its policies of reform [UE6] had given rise to expectations [UE7] amongst black people of changes which the government had been unable to meet. The various forces of resistance[UE8] , which we outlined in the previos section, now combined to create a major challenge [UE9] for the government.

 [UE1]Metafor [UE2]Tid [UE3]Metafor  [UE4]Abstrakt + implicit logiskt samband [UE5]Orsaks- metafor

[UE6]Implicit logiskt samband [UE7]Abstrakt [UE8]Abstrakt + Implicit logiskt samband [UE9]Abstrakt

Se även: David RoseDemocratising the classroom: a literacypedagogy for the new generationhttp://www.ukzn.ac.za/joe/JoEPDFs/joe%2037%20rose.pdf

Vad har kemiläraren för alternativ?Vad har kemiläraren för alternativ?

Vem har ansvar för att lära Vem har ansvar för att lära eleverna läsa (och skriva) eleverna läsa (och skriva)

kemi? kemi?