tweenies - barn och ungdomars relation till kläder och mode
DESCRIPTION
Arbete gjort våren 2011 för Modevetenskap GN: Vetenskapligt skrivande.TRANSCRIPT
Stockholms Universitet Mikaela Erson
Centrum för Modevetenskap Elin Söderström
Vetenskapligt skrivande VT 2011 Grupp 4
Tweenies Barn och ungdomars relation
till mode och kläder
2
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................................................3 Syften och frågeställningar .................................................................................................................... 4 Material, metod och avgränsningar.................................................................................................... 4 Tidigare forskning och teoretiska perspektiv ................................................................................ 5
Analys av tweenies tankar och känslor kring mode och kläder......................................6 Intervjuer med skolelever i Stockholms län.................................................................................... 6 Elevernas kläder .......................................................................................................................................................7 Egen klädstil och betydelsen av mode .............................................................................................................7 Bakgrund påverkar hur man klär sig ...............................................................................................................8 Klär sig på ett visst sätt för att passa in ..........................................................................................................8 Sammanfattning av intervjuer med elever i Stockholms län.................................................................9
Intervjuer med skolelever i Västra Götalands län .......................................................................10 Väljer oftast kläder själva................................................................................................................................... 10 Mode är lika med kläder ..................................................................................................................................... 11 Varför slösa tid på kläder? ................................................................................................................................. 11 Hur man klär sig som barn, tonåring och vuxen ...................................................................................... 11 Sammanfattning av intervjuer med skolelever i Västra Götalands län .......................................... 12
Chloé Schuterman – Sveriges mest kända tweenie? ......................................................... 12 Slutsats ............................................................................................................................................. 14 Källförteckning.............................................................................................................................. 19 Bilaga: Intervjufrågor till skolelever ..................................................................................... 21
3
Inledning
In the late 1990s, tweenie females could be seen putting on
belly shirts, frosted lipstick, wobbly footwear, and blue nail
polish in imitation of such ’girl stars’ as Britney Spears and
the Spice Girls […]. Tweenie males wore baggy pants and
earrings in imitation of rapper and hip-hop musicians; or
else they ’spiked’ their hair in imitation of certain male
cinema models and rock stars. Significantly, these became
items in a general fashion code – worn by tweenies,
adolescents, and adults alike. To this day, one can walk into
any clothing store and see virtually no difference between
the clothing fashions intended for tweenies, teenagers or
adults.
(Danesi 2003: 18)
Precis som Danesi, professor vid University of Toronto, skriver - är det idag svårt att se
skillnad på kläder för barn och vuxna. Hur klär man sig egentligen efter sin ålder och vad
anser barnen och ungdomarna själva? Vi har valt att skriva vår uppsats om tweenies, med
andra ord den grupp som befinner sig mellan barn och tonåring. På senare tid har begreppet
tweenies dykt upp i diverse sammanhang, speciellt i tidningar och på bloggar. Vi har valt
detta ämne därför att vi själva tycker att det är intressant och att det är mycket aktuellt. Med
tanke på att tweenies är en målgrupp mellan barn och tonåring så är de en otroligt osäker och
kluven grupp, som försöker finna sin egen identitet och en samhörighet med andra.
(Evenshaug & Hallen 1992: 329) Vi tror att det är flera olika faktorer som påverkar barns
handlingar och beteendemönster. Det är framförallt samhället som påverkar deras
konsumtionsmönster och val av kläder. Beroende på bakgrund och uppväxt så kan barns
tolkningar och svar på frågor vara mycket olika. Ett av våra syften med arbetet är att ta reda
på om, och i vilken utsträckning, bakgrund, miljö och samhällsklass påverkar barn och
tonåringars inställning till kläder och mode, och hur det påverkar deras egen klädstil. Sveriges
kanske mest kända tweenie är den 12-åriga modebloggaren Chloé Schuterman som har fått
mycket uppmärksamhet i media och lett till debatter i bl a TV. Hon har t.ex. synts i TV 4 i
4
programmen Förkväll och Nyhetsmorgon där hennes blogg diskuterades. Debatterna har bl.a.
handlat om huruvida det är acceptabelt att en 10-åring har en handväska för 10,000 kronor
och om idealen unga flickor möter i dagens samhälle.
Syften och frågeställningar
Syftet med vårt arbete är att undersöka vad tweenies själva tänker och känner kring kläder och
mode: vad mode innebär för dem, hur de väljer sina kläder och vem det är som väljer vad de
ska ha på sig. Vi vill också undersöka hur stor inverkan media, reklam och liknande har när
det kommer till deras beslut om vad som är mode och vad för kläder de vill använda. Vi
kommer att intervjua yrkesverksamma i mode för att ta reda på vad de tycker och tänker kring
tweenies, detta för att ge arbetet ett till perspektiv.
Våra frågeställningar lyder:
- Hur ser tweenies på kläder och mode, vad innebär mode för dem och vad påverkar deras
uppfattning om mode?
- Hur ser yrkesverksamma inom mode, t ex modejournalister, på fenomenet tweenies?
Material, metod och avgränsningar
Vi har i vårt arbete använt oss av intervjuer med skolelever och yrkesverksamma inom mode,
enkätundersökningar, debatter kring Chloé Schuterman i media samt Hundeides tolkningar av
sociokulturella ramar kring barn och deras tolkningsförmåga. Vi har använt oss av
studielitteratur och andra relevanta böcker samt artiklar i tidningar och tidskrifter. Vi har gjort
intervjuer med elever från två skolor i Stockholms län. För att undersöka hur bakgrund, miljö
och samhällsklass påverkar har vi valt en skola i en förort och en privatskola. Skolorna vi har
använt oss av är Runanskolan i Sollentuna och Viktor Rydbergs samskola i Djursholm. Vi har
intervjuat 3 elever från Viktor Rydbergs samskola och 5 elever från Runanskolan. Eleverna vi
intervjuade från skolan i Djursholm intervjuade vi via e-post, och eleverna från skolan i
Sollentuna intervjuade vi på plats i skolan. Vi har gjort en enkätundersökning på Lunnaskolan
5
i Västra Götalands län i kommunen Härryda. I enkätundersökningen deltog 20 elever. Vi har
sedan använt svaren vi fått i intervjuerna och enkätundersökningen för att göra en analys av
ämnet och förhoppningsvis finna svar till våra frågeställningar. Vi har valt att använda
figurerade namn i uppsatsen. Enligt Hundeide ger barn oftast det svar som de tror att
mottagaren vill höra, därmed måste vi anpassa vår analys efter det. (Hundeide 2006: 11). Vi
har kontaktat yrkesverksamma inom mode i Sverige via e-post för att få deras åsikt och
reflektion till varför modet har gått allt längre ner i åldrarna, och vad de anser om tweenies
relation till mode och kläder.
Tidigare forskning och teoretiska perspektiv
Ett av skälen till att vi valde detta ämne är att det inte finns så mycket tidigare forskning om
det. För att verkligen förstå fenomenet tweenies har vi valt att använda forskning kring
ungdomskulturer och barnpsykologi. Eftersom uppväxtmiljön är viktig för tolkningen av
barns tankar och svar på frågorna vi kommer att ge dem, har vi valt att fokusera på den dolda
barnuppfostran som Hundeide beskriver. Med det menas dolda val, möjligheter och
värderingar som barnen uppfostras med. Kunskaper, värderingar, åsikter och tolkningar kring
samhället ser därmed olika ut beroende på vilken var man bor och vilken religion eller
familjerelation barnen har. I och med detta skapas senare en så kallad förkroppsligad
reflektion av stil, gester och attityd som kommer att spegla deras sociala bakgrund och vidare
bygga upp deras sociala status i sin livskarriär. Detta bygger på fasta rutiner och vanor inom
familjen. (Hundeide: 25). Vi arbetar framförallt med hans bok Sociokulturella ramar för
barns utveckling - Barns Livsvärldar.
Forskningsassistenten Fiona Brookes från Monash University i Melbourne,
Australien har gjort en studie om tweenies där hon analyserar den australiensiska
ungdomstidningen Dolly och hur media och reklam påverkar unga flickor: “Dolly and the
tweenies: childhood and 21st century consumer-media culture”. Brookes skriver att barns
fritidsaktiviteter blev mer centrerade kring hemmet under den senare delen av 1900-talet,
vilket resulterade i att visuella medier som t.ex. TV började ta en större plats i barns vardag.
Vid samma tidpunkt förändrades även samhällsstrukturerna och barnens behov fick en högre
prioritet. Detta gjorde att barnen i större utsträckning påverkade hur familjens pengar skulle
spenderas. Dessa förändringar fortsatte in på 2000-talet och uppfattningen om att barn
6
behöver saker som mobiltelefoner och nya kläder har blivit normen. Det i sin tur har bidragit
till att barnen själva är vana vid att få sina behov uppfyllda. Hon skriver att barn oftast är
väldigt mottagliga för meddelanden och bilder som sänds ut utav media. Marknadsförare är
medvetna om de olika behoven barn i olika åldrar och av olika kön har, samt hur de ska nå
dem. I början av 2000-talet skapade man marknaden “tweenie”, där målgruppen är flickor
mellan allt från 6 till 14 år. Det Brookes reagerar på är att bilden som sänds ut till denna
målgrupp om hur man ska se ut eller vara inte är särskilt varierad. Hon anser att utrymmet där
man kan utveckla sin egen stil och identitet är väldigt litet, och att det kan skapa problem.
(Brookes 2007). Detta kommer vi också att ha i åtanke när vi gör vår analys av svaren på
intervjufrågorna. Vi kommer bland annat ta reda på om barnen och ungdomarna känner sig
tvingade att klä sig på ett visst sätt för att passa in och känna sig accepterade.
Rachel Russell och Melissa Tyler, föreläsare vid Glasgow Caledonian University,
har gjort forskning om tweenies som marknadsgrupp. I deras artikel “Thank Heaven for Little
Girls: ‘Girl Heaven’ and the Commercial Context of Feminine Childhood” skriver de att de
olika faserna i barndomen differienteras enligt olika marknadssegment. Tweenies betraktas av
marknadsförare som en köpstark målgrupp med en viktig roll i ekonomin. Enligt Russel och
Tyler är modetidningar som ElleGirl och Teen Vogue, vilka de kallar för “‘tweenage’ versions
of already established women’s magazines”, ett exempel på att tweenies blivit en viktig grupp
att nå. (Russel & Tyler, 2002).
Analys av tweenies tankar och känslor kring mode och kläder
Intervjuer med skolelever i Stockholms län
I Stockholms län gjorde vi intervjuer med tre elever från Viktor Rydbergs samskola i
Djursholm, samt fem elever från Runanskolan i Sollentuna. Eleverna från Viktor Rydbergs
samskola var 14 år, medan eleverna från Runanskolan var 11 år. Intervjuerna med eleverna
från Viktor Rydbergs samskola skedde via mail, medan vi intervjuade eleverna från
Runanskolan på plats i skolan.
7
Elevernas kläder
Vi började våra intervjuer med att låta eleverna beskriva vad de hade på sig: vilka plagg de
bar och av vilket märke kläderna är eller vilken butik de kommer ifrån. Den äldre gruppen
från skolan i Djursholm beskrev utförligt sina kläder, t ex “en rosa T-shirt från
Abercrombie&Fitch, ett par mellanblå bootcut-jeans från Nudie, vita låga converse, en
mörkblå jacka från H&M och en svart läderväska från Michael Kors” (intervju med Anna).
De yngre eleverna från skolan i Sollentuna hade svårare att beskriva sina kläder och gjorde
det på ett enklare sätt. De nämnde plagg och färger, och gemensamt för alla var att deras
kläder uteslutande kom från Lindex eller H&M, samt att de endast sa varifrån kläderna kom
efter att ha blivit tillfrågade att mer specifikt berätta var kläderna blivit inköpta.
Att den äldre gruppen hade dyrare kläder och mer märkeskläder beror nog inte
endast på geografiska skillnader, utan även på åldersskillnaden. När man är 14 år växer man
inte lika snabbt som när man är 11 år, vilket gör att man kan behålla kläderna längre. Den
äldre gruppen har antagligen också ett större ansvar för sina egna pengar, och kan därför
prioritera vad de ska lägga pengarna på samt spara ihop pengar till något speciellt. Även om
åldersskillnaden är viktig kan man tillägga att enligt Statistiska Centralbyråns hemsida var
medelinkomsten år 2009 i Sollentuna ca 278 000 kronor, medan medelinkomsten i Danderyd
låg på ca 309 000. Så föräldrarnas inkomst hör antagligen också samman med skillnaden
ifråga om märkeskläder.
Egen klädstil och betydelsen av mode
Den yngre gruppen besvarade frågan “vad är mode för dig” med svar som “mode är fint”,
“det är trender” och “snyggt”. Den äldre gruppen ansåg att mode snarare handlar om att finna
sin egen stil, och att inte endast följa trender “som kända designers från New York, Paris och
Milano har skapat” (intervju med Anna). Den äldre gruppen skiljde mode från kläder, medan
den yngre gruppen verkade tänka på mode som “trendiga kläder”. Den yngre gruppen hade
också svårare att beskriva sin egen klädstil, och verkade inte riktigt kunna tolka frågan “Kan
du beskriva din egen klädstil?”. De två äldre flickorna beskrev gärna sin egen stil genom att
referera till kända personer, t.ex. “en blandning av Kenza Zouiten, Hanna Montazami,
Natascha Peyre” (intervju med Bella). Det anser vi innebär att det finns en viss påverkan
utifrån, och i det här fallet från internet och bloggar. Den yngre gruppen verkade inte fundera
8
lika mycket som den äldre kring hur de själva och andra klär sig. När den yngre gruppen blev
tillfrågad om det fanns någon kändis eller liknande som de tycker klär sig snyggt svarade två
av eleverna att de inte kunde tänka på någon speciell. Tre av eleverna sa att de tittar på hur
äldre barn klär sig. En av de tre eleverna svarade att hon också inspireras av modetidningar
och av ”kändisar som sticker ut”, hon nämnde Willow Smith som ett exempel. Samma elev
beskrev sin egen klädsel mer målande och verkade ha ett större intresse för kläder än de andra
11-åringarna som vi intervjuade.
Bakgrund påverkar hur man klär sig
Alla elever som vi intervjuade i Stockholms län ansåg att man klär sig olika beroende på
bakgrund och vart man bor. En av eleverna från skolan i Sollentuna tog t ex upp religion som
en faktor som påverkar hur man klär sig, och nämnde slöja som ett religiöst plagg. Det fanns
en bred uppfattning om hur och varför man klär sig olika beroende på vart man bor, men bara
eleverna från Djursholm tog upp socioekonomiska aspekter och nämnde att föräldrarnas
ekonomi påverkar var man bor och hur mycket pengar man kan lägga på kläder. Bella svarade
bl.a: ”Om man bor i ett finare samhälle och har föräldrar med stadig ekonomi är det oftast så
att man har råd och köper mer dyrare och finare kläder än någon som kommer från en familj
där ekonomin är tight och föräldrarna inte har råd med att köpa dyra kläder”. Anna tyckte att
alla i Djursholm bara använder märkeskläder och att man har en mer ”ordentlig” stil än vad
man har i andra områden. Vi tycker att den äldre gruppen verkade ha en större förståelse för
hur samhället fungerar och varför skillnader mellan olika personer uppstår. Den yngre
gruppen hade svårare att förklara varför de tyckte på ett visst sätt, även om de hade en klar
uppfattning om hur det var kunde de inte förklara varför.
Man klär sig på ett visst sätt för att passa in
En mycket intressant skillnad mellan de två grupperna upptäckte vi när de besvarade frågan
”Känner du att du måste klä dig på ett visst sätt för att passa in?”. Samtliga elever från den
yngre gruppen svarade att de inte kände något tvång att klä sig på ett visst sätt för att bli
accepterade. De kände att de kunde klä sig som de själva ville, vilket kanske hör samman med
att de inte hade tänkt så mycket på vare sig sin egen som andras klädstil. Anna från den äldre
gruppen svarade att hon antagligen skulle vara accepterad även om hon ”inte hade Hunter-
9
stövlar och en Juicy-kofta”, men att det kändes bättre att klä sig i det som är populärt, med
andra ord de kläder som andra också har. Bella svarade att om hon kom till skolan i ”sunkiga
mjukisar och en otvättad o sliten t-shirt” skulle hon inte bli accepterad av sina skolkamrater
och hon hade känt sig obekväm. Här ser vi en klar skillnad mellan de olika grupperna. Vi tror
att skälet till detta är att den yngre gruppen, som vi skrev tidigare, inte har börjat tänka så
mycket på hur andra klär sig än. Därför jämför de sig inte med andra i t.ex. skolan eller
klassen. De kunde inte heller beskriva sin egen klädstil.
Enligt Östberg & Kaijser är sättet vi ser på oss själva en reflektion av hur vi tror
att andra ser på oss. (2010: 69) Utgår vi från den teorin kan skälet till att den yngre gruppen
inte kunde beskriva sin egen klädstil vara att de inte har börjat funderat kring hur andra
personer uppfattar dem och deras stil än. Eftersom de själva inte bryr sig om andras klädstil,
kan man anta att de förväntar sig att andra inte bryr sig om deras stil heller. Resultatet av det
blir att den yngre gruppen inte känner att de måste klä sig på ett visst sätt för att bli
accepterade. Detta p.g.a. att de inte har utvecklat någon idé om vad som är ”rätt” stil än, och
inte heller någon rädsla för att vara ”fel”. Flickorna i den äldre gruppen hade en mer
utstuderad idé om sina egna klädstilar, med andra ord är de mer medvetna och tänker mer på
hur andra uppfattar deras stil. Det i sin tur stämmer överens med att den äldre gruppen kunde
nämna flera kändisar som de tycker klär sig snyggt, samt att de beskrev sina egna stilar med
hjälp av hur några kända personer klär sig, t ex Kenza Zouiten som är en känd bloggare. Att
både Anna och Bella anser att deras stil är lite ”Kenza” innebär att de har en bra uppfattning
och idé om Kenzas klädstil. Man kan sammanfatta det genom att säga att desto mer man bryr
sig om andras klädstil, desto mer bryr man sig om sin egen (och vice versa) och desto starkare
idé har man om vem man är stilmässigt. Denna uppfattning av sig själv och andra är
antagligen åldersbaserad, och det är intressant att det skiljer så mycket mellan 11- och 14-
åringarna. Antagligen har det bl.a. med puberteten att göra, så att det skulle stämma in på alla
11- och 14-åringar kan man inte säga, då alla hamnar i puberteten i olika åldrar.
Sammanfattning av intervjuer med elever i Stockholms län
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns mycket skillnader mellan de två grupperna vi
intervjuade i Stockholms län. Den första skillnaden är de två gruppernas kläder. Den yngre
gruppen från Sollentuna hade uteslutande kläder från Lindex och H&M, medan den äldre
gruppen från Djursholm hade mycket märkeskläder. Detta beror antagligen både på
10
åldersskillnaden och på att medelinkomsten i Danderyd är högre än i Sollentuna. En annan
skillnad mellan de två grupperna var hur de såg på begreppet mode. Den äldre gruppen skilde
mode från kläder och ansåg att mode handlade om att finna sin egen stil. Den yngre gruppen
tyckte att mode var fina kläder och trender. 14-åringarna hade lätt för att beskriva sin egen
klädstil, medan ingen av 11-åringarna riktigt lyckades tolka frågan. Det vi också upptäckte
var att den äldre gruppen tänkte mer på hur de själva och andra omkring dem klär sig. De
nämnde flera kändisar som inspirerade dem och som de tyckte klär sig snyggt, medan bara en
utav 11-åringarna gjorde samma sak. Den äldre gruppen kände också mer tvång att klä sig på
ett visst sätt för att bli accepterade, med andra ord är de svagare för grupptryck än den yngre
gruppen.
Intervjuer med skolelever i Västra Götalands län
Vi har gjort en anonym enkätundersökning på Lunnaskolan som ligger i Härryda kommun
strax utanför Göteborg i Västra Götaland. Härryda har ett invånarantal på 34 558 personer och
medelinkomsten ligger på ca 307 000 kronor. (Härryda kommuns hemsida). I denna
undersökning är eleverna 11 år gamla och består av tjugo elever. Gruppen är en blandning av
pojkar och flickor.
Man väljer oftast kläder själv
Generellt för alla dessa barn är att de är mycket självständiga och de flesta av dem skriver att
de nästan alltid väljer kläder själv, oberoende av vad deras föräldrar eller syskon säger. Det
var enbart en av tjugo elever som svarade föräldrarna väljer kläder åt barnet varje dag. Det
verkar som att de här barnen är självständiga och har egna valmöjligheter. Ett av barnen
besvarar frågan om vad mode innebär med: ”Stil måste man ha, det tycker jag är bra och jag
vill jobba med mode när jag blir stor”. Kanske kommer det här barnet från en mode- och
klädintresserad familj och kanske jobbar någon i familjen med kläder vilket har väckt
intresset hos barnet kring mode. Men det är absolut ingen nödvändighet. Angående hur
barnen beskriver kläderna de har på sig är de inte speciellt märkeskunniga. Det var enbart
fåtalet barn som hade kunnighet om vilka märken de bar, och det var pojkarna som använde
11
sportkläder från bl.a. Nike och Adidas. Det verkar som att färger och komfort avgör vad de
väljer att bära för kläder. De skall gärna vara sköna, fina och coola. Pojkarna väljer helst
sportkläder som mjukisbyxor o.dyl. framför jeans och finkläder.
Mode är lika med kläder
De har kunskap om vad olika plagg heter, som blus, leggings och strumpbyxor. Finkläder är
mycket skilda från vardagskläder för dem. För flickorna består finkläder av kjol eller klänning
tillsammans med strumpbyxor. Många av flickorna skrev att de tycker om att klä sig fint,
olika till vardags och till fest och att det var viktigt för dem att känna sig bekväma. Pojkarna
nämner inget specifikt kring just den frågan. Ett av barnen som vi intervjuade svarade ”Jag
tror att i stadsområden klär man sig finare än vad man gör på bondgårdar”. Med andra ord tror
barnet att man klär sig olika beroende på var man bor och vilken bakgrund man har. Vad som
även var intressant i vår enkätundersökning var att intresset för kläder och mode var lika stort
för flickor och pojkar. Sedan vad mode innebär för dem är mycket oklart men de är alla ense
om att det är kläder.
Varför slösa tid på kläder?
Ett av barnen nämnde ”Varför slösa tid på kläder?” Flera av dem tycker om att köpa kläder,
de nämner inga summor på vad kläderna kostar mer än att en kommenterat: ”Mina föräldrar
gör så att jag får råd att köpa kläder”. De verkar inte vara speciellt påverkade av media. Ingen
av dem vet vem Chloé Schuterman är. De tycker att hon klär sig fint och vuxet men att det
inte riktigt passar henne. Det är någon enstaka som tycker att Chloé har fina stövlar. Hon
kände igen stövlarna och visste att de kom från märket Hunter, vilket innebär att detta barn
antagligen har en relation till det varumärket.
Hur man klär sig som barn, tonåring och vuxen
Om de nu tycker att Chloé Schuterman klär sig vuxet, hur klär sig då en vuxen person? Enligt
flera av barnen så klär sig vuxna i svart, jeans och de klär sig lite mer ordentligt. När vi läser
svaren om deras relation till tonåringar som ligger närmst deras egen ålder får vi kommentarer
12
som ”Tonåringar klär sig som fjortisar eller emo eller snarare poppigt, och har urringade
kläder”. De tycker då att barn och vuxna klär sig bättre och finare. Den enda skillnaden är då
att vuxna klär sig mycket i svart. Det var ett av barnen som nämnde ”Jag klär mig nog så som
jag beskrev en tonåring, korta kjolar och urringat”. Hur detta barn menar med sin beskrivning
är något oklar då det enbart är via en enkätundersökning vi har fått informationen. Det hade
för oss varit mycket intressant att höra en vidare förklaring till det här svaret och hur
uppfattningen kring detta ser ut. Vem är det som har påverkat barnet till denna uppfattning
och vilken relation har barnet till mode och media.
Sammanfattning av intervjuer med skolelever i Västra Götalands län
Sammanfattningsvis så ser vi att intresset för kläder och mode är lika stort hos både flickorna
och pojkarna som var med i undersökningen på Lunnaskolan. Även om de klär sig olika
verkar det enligt vår enkätundersökning som att det är ganska viktigt för dem att de får bära
de kläder som de själva tycker är fina. De flesta nämner även att de självfallet väljer sina
kläder själv på morgonen innan de ska till skolan, eller göra sig i ordning för dagen. De var
noga med att uttrycka sig i sina svar om vad de tyckte var fint och hur de gärna klär sig till
vardags och festligare tillfällen. Gemensamt för de tjugo eleverna var att ingen av dem kände
till Chloé Schuterman. Få av dem tyckte att hon klädde sig fint medan andra tyckte att hennes
klädsel såg vuxen ut. För att särskilja på hur barn och vuxna klär sig så nämner många av dem
att barn klär sig i mer färger och vuxna klär sig mer i svart.
Chloé Schuterman – Sveriges mest kända tweenie?
Debatten kring Chloé Schuterman började i mitten av år 2010 då hon lanserade sin blogg i
samarbete med tidningen CHIC. I bloggen skriver hon om kläder och mode, och lägger t.ex.
upp bilder på hennes egen klädsel. Hon var även med i TV-programmet “Förkväll” på TV4
den 24 maj 2010 där hon, tillsammans med sin mamma Nathalie Schuterman, blev intervjuad
av programledaren Carolina Gynning. I programmet visar hon bl.a. upp delar ur sin garderob,
som en väska från Balenciaga för 10,000 kronor och en, enligt Chloé själv, Chanel-inspirerad
13
klänning. Nathalie Schuterman, som är ägare av butiken med samma namn, får flera gånger
frågan om det är rätt att Chloé som vid tiden för inspelning var 11 år, ska ha en väska i den
prisklassen. Nathalie Schuterman verkar inte se något problem med det, utan påpekar att
hennes dotter ska ha det bästa. Hon säger även att det inte är något konstigt med det eftersom
att hon äger en modebutik och Chloé har varit med på inköpsresor i städer som Milano och
Paris sedan hon var liten, vilket har skapat ett naturligt intresse för mode.
Chloé och hennes blogg har efter det lett till diskussioner i bl. a. TV4
Nyhetsmorgon och SVT Debatt. I TV4 Nyhetsmorgon som sändes den 3 december 2010
debatterar frilansjournalisten Leone Milton mot PR-konsulten Dominika Perzynski om ideal
och bloggar. Miltons främsta invändning mot främst Chloés blogg är att “media och vi andra
lyfter upp det här och ser det som något normalt”. Hon tycker att bloggen sänder ut fel
budskap till andra unga flickor: att man ska ha fina kläder, vara smal och vara vacker. Milton
poängterar att Chloé själv antagligen inte mår dåligt av det här, men att hennes blogg kan
sända ut fel signaler till andra barn i samma ålder. Hon är rädd att unga flickor ska se Chloés
liv som “normalt”, att det är så det ska vara. De flesta flickor får inte en handväska för 10,000
kronor på sin 10-årsdag. Som jämförelse kan vi t.ex. ta 11-åringarna från skolan i Sollentuna
som uteslutande hade kläder från H&M och Lindex. Därför skapar kanske Chloés blogg ett
ideal som är svårt för de flesta att uppnå. Perzynski anser att de här idealen, att man ska vara
smal och ha fina kläder, har funnits länge. Längre än vad internet och bloggar har existerat.
Hon menar att det är tekniken som har förändrats, inte idealen i sig.
Vi har haft kontakt med två personer som är verksamma i modebranschen. Det är
Lotta Lewenhaupt som är journalist, författare och föreläsare som har jobbat i modebranschen
sedan tjugo år tillbaka och Maria Lindholm som är journalist på DN och skriver om bl.a.
mode. Via e-post har de fått svara på ett antal frågor relaterade till mode och hur de ser på
mode för tweenies. Båda håller med om att barn borde klä sig för sin ålder och hur de känner
sig. Lewenhaupt anser dock att ”Nej det är inte OK att barnkläder är lika dyra som
vuxenkläder, eftersom det är en slit-och-släng-vara (man växer ju ur kläderna) – men om nu
föräldrarna går med på att klä barnen i designerkläder, exempelvis, vad göra?” Hon har
självfallet rätt i det uttalandet, och det kan vi närmast återkoppla till Nathalie Schutermans
uttalande om sin dotter Chloé. Detta är framförallt en samhällsfråga, vad som är naturligt för
föräldrar och deras barn ser olika ut i alla familjeförhållanden. Detta går i sin tur att koppla till
den dolda barnuppfostran som innebär att barnen naturligt tar efter sina föräldrars
vardagsrutiner och mönster samt värderingar. När Lindholm svarar på frågan om det är “okej”
att mamma och dotter klär sig lika så svarar hon ”Visst, om mamman tycker det är skoj och
14
barnet inte hindras fullkomligt i lek så varför inte. Att ha en mini-me är dock inget jag själv
skulle tycka var roligt...” Lewenhaupt nämner även Chloé som den tweenien hon kopplar
uttrycket med, det är säkerligen framförallt eftersom det har väckt så stor debatt i just Sverige.
Att använda sig av barn i reklam och marknadsföring har tidigare inte gjorts, förutom i andra
länder som t.ex. USA. Där kan vi koppla det till skönhetstävlingar för barn där deras föräldrar
vill visa upp sina små döttrar. Lindolm påpekar dock att intresset för barn och kläder har växt
de senaste åren:
Det har kommit fler lyxbutiker för barn, som Bonpoint i Paris m. fl.
städer, Nathalie Schutermans dito i Stockholm och liknande, men det
är ett marginellt fenomen om man ser till hur barn facto klär sig.
Däremot finns mer intresse för barnmode, som sett i t. ex. magasinet
Mama. Rena trender finns ju också, hela 70-talsvurmen, och som
modet i stort finns mycket mer ekologiskt, hållbart producerade
kläder.
(intervju med Maria Lindholm)
Enligt Lewenhaupt och Lindholm så har fenomenet tweenies, eller tweeny som Lewenhaupt
nämner, uppstått för cirka sex-tio år sedan. Lewenhaupt nämner att ”I övrigt betecknar det en
konsumentgrupp som blivit intressant för modebranschen sedan ungefär sex år tillbaka”.
Slutdiskussion
Genom barnens sociala och personliga utveckling som skapar deras syn och svar på våra
frågor angående mode finner vi social kognition. I samband med det sociala samspelet mellan
barn och föräldrar finner vi hur barnen uppfattar och förstår olika sociala relationer. Social
kognition innefattar även hur de uppfattar andras tankar, känslor och deras förmåga till empati
och sympati. Små barn har en förmåga att relatera till de yttre aspekterna medan äldre barn
har utvecklat en tankeförmåga att uppfatta även inre egenskaper. (Evenshaug & Hallen 1992:
289). De barn som är ca 4 år gamla beskriver gärna sig själva med yttre egenskaper såsom vad
de kan göra och vad de äger. Detta formas allt mer via utvecklingen både hemma men även i
skolan. När de kommer upp i åldersramen som vi kallar tweenies så har det privata jaget
15
mognat och de lägger större vikt på vad de har för värderingar, åsikter och vad de tycker och
tänker. (Evenshaug & Hallen 291).
Intresset kring barnkändisar, -modeller och -skådespelerskor har växt mycket på en
kort tid. Under den senaste tiden så har barn och framförallt unga flickor mellan 10-14 år
använts i media och detta framförallt i modeindustrin. Det rör sig om allt från modevisningar,
modereportage och reklamkampanjer samt provokativa bilder där barn och unga sätts i fokus.
I december-januarinumret av franska Vogue 2011 finns ett mycket uppmärksammat och
kritiserat modejobb: “Cadeaux”, med modeller i just dessa åldrar. De är klädda i vuxenkläder
för att marknadsföra varor och produkter för vuxna människor. Andra som använt sig av
mycket provocerande reklamkampanjer genom åren är bl.a. klädkedjan Benetton som använt
sig av reklamkampanjer med vuxna och barn från olika etniska bakgrunder. Bl.a. en bild på en
afrikansk mamma som ammar ett barn från en annan etnisk bakgrund. De har även använt sig
av flera olika budskap för att provocera men samtidigt visa vad deras varumärke står för: för
alla kulturer, bakgrunder och etniciteter. Barn och unga används inte enbart som modeller i
artiklar, reklam och modereportage, utan även för att skapa intresse och PR för olika
varumärken. År 2007 så äntrade Maddison Gabriel catwalken på Gold Coast Fashion Week i
Australien, endast 12 år gammal. Detta var något som upprörde premiärministern John
Howard som tyckte att lagstiftningen borde vara som Europas där det är förbjudet att använda
modeller under 16 år på catwalken. (The Sydney Morning Herald. 2007-09-14). I Sverige kan
vi räkna in hobbyverksamheten som Angela “stage-mum” Weihs startat i Stockholm. I sin
verksamhet tränar hon barn från 4 år och uppåt till att lära sig gå på en catwalk. (Herrera
Eriksson. Aftonbladet Wendela. 2009-09-29.).
Enligt Maria Lindholms artikel “Flickan är den nya modeikonen” som bl. a.
innehåller en intervju med Susanne Ljung, så har modeintresset sjunkit i åldrarna. För att
varumärken skall nå framtida konsumenter måste de fånga en yngre publik för att i senare
ålder skapa köpkraft. Lindholm skriver också i sin artikel att det förmodligen är p.g.a. att barn
och unga är oformade som gör att intresset för barn i media har skapats. Hon skriver också att
det kan vara så att man använder sig av barn och unga för att skapa intresse på samma sätt
som designers t.ex. använder sig av den manliga, androgyna, modellen Andrej Pejic för att
visa både dam- och herrkläder. (Lindholm. DN söndag. 2011-05-08).
I debatten kring Chloé finns det många aktörer, och det är svårt att säga vem som
har rätt och vem som har fel. Vi kan hålla med Leone Milton när hon säger att Chloés blogg
bidrar till att skapa osunda ideal, men precis som Dominika Prezynski säger har dessa ideal
funnits länge. Vi tror att problemet kan uppstå när, precis som Milton anser, andra unga
16
flickor i Chloés ålder ser hennes liv som något “normalt” och vanligt, vilket det faktiskt inte
är. Vi tror att det är svårt för flickor i samma ålder att nå upp till dessa ideal, och kanske kan
det bidra till en sämre självkänsla. Chloé är antagligen inte själv medveten om att hon bidrar
till att upprätthålla dessa ideal, och försöker inte Chloé själv uppnå dem?
Vi ser inget fel i att Chloé bloggar om mode, många unga bloggar om sina
intressen. Däremot anser vi att man kan ifrågasätta varför hon bloggar på just tidningen
CHIC’s hemsida. Varför väljer Charlotta Flinkenberg, CHIC’s chefredaktör, att ta in en så
ung modebloggare? Vill hon nå en yngre målgrupp, eller helt enkelt skapa publicitet för
tidningen? Som vi nämnde tidigare var det ingen av 11-åringarna vi intervjuade som kände till
Chloé Schuterman och hennes blogg sedan tidigare. Frågan för oss blir då: vem bloggar Chloé
Schuterman för? Vilken målgrupp är det tänkt att Chloé ska nå? Endast två av alla barn och
tonåringar vi intervjuade kände till Chloé och det var två 14-åriga flickor från skolan i
Djursholm. Baserat på den informationen skulle vi påstå att Flinkenbergs största skäl till att
använda Chloé som bloggare, är att få publicitet för tidningen. Det går att likna vid det Maria
Lindholm skrivit: att man använder sig av barn i modebranschen för att skapa intresse och
uppmärksamhet. Vi har själva försökt att nå Charlotta Flinkenberg för att få hennes åsikt om
tweenies relation till mode och om Chloés blogg. Vi har inte fått något svar, och därför kan vi
endast dra våra egna slutsatser kring hennes tankar och motiv bakom att använda sig av Chloé
och låta henne blogga för tidningen.
Det vi främst ville ta reda på är hur tweenies ser på begreppet mode och vad som
påverkar dem när det gäller dels deras egna val av kläder men också deras syn på mode. Detta
är självklart individuellt och skiljer sig från person till person, men vi har ändå funnit flera
gemensamma åsikter och tankar bland skoleleverna vi har intervjuat. Främst har vi märkt
likheter mellan skoleleverna i samma ålder samt i samma skola, och därmed i samma
geografiska område. Baserat på informationen vi har fått genom våra intervjuer har vi kommit
fram till att det är svårt att betrakta tweenies som en enhetlig, homogen grupp. Skälet till det
tror vi är det breda åldersspannet inom vilket gruppen tweenies befinner sig. Det var t.ex. stor
skillnad mellan 11-åringarna och 14-åringarna som vi intervjuade.
Hur tweenies ser på mode skiljer sig väldigt mycket mellan de olika åldrarna.
Medan 11-åringarna verkar tänka på mode som kläder såg 14-åringarna begreppet mode på ett
mer abstrakt sätt och som en del i att skapa sin egen stil. Man skulle kunna tro att 14-
åringarnas inställning till mode är mer avslappnad, men tittar man på hur de själva klär sig så
är det 14-åringarna som är mest trendmedvetna, även fast det var 11-åringarna som beskrev
mode som “trender” eller “trendiga kläder”. Det var bara 14-åringarna som kände att de var
17
tvungna att klä sig på ett visst sätt för att bli accepterade. Kanske finns det bland 14-åringarna
också en inställning till mode som är mer accepterad och “rätt”. Baserat på deras svar kan vi
anta att 14-åringarna inte vill bli sedda som “modeoffer” av sin omgivning. 14-åringarna
tänkte också mer kring sin egen och andras klädstil, och vi har kommit fram till att desto mer
man bryr sig om hur andra ser på en, t.ex. vilken stil man har, desto mer tittar man också på
andra och deras klädstil. Därför tror vi att 14-åringarna är mer måna om att passa in bland
t.ex. sina skolkamrater. De ser hur andra klär sig, de har åsikter om hur andra klär sig, de
jämför sig och undrar hur andra ser på dem. Där tror vi också att en rädsla föds för att vara
“fel” och inte bli accepterad, med andra ord: utstött. P.g.a. samma rädsla kanske de anpassar
sina svar efter vad som anses vara “rätt”, även om de vi intervjuade var anonyma. Detta är
inget vi med säkerhet vet, utan tankar och frågor som har uppstått under arbetet med
analysens gång.
Fiona Brookes, som vi nämnde tidigare, anser att tweenies inte har något stort
utrymme att utveckla sin egen identitet på, med andra ord att många tweenies är “fast” i olika
ideal. Ett exempel på det kan vara att 14-åringarna som vi intervjuade har samma personer
som inspirationskälla för sin egen klädstil. Samtliga 14-åringar nämnde den svenska
bloggaren Kenza Zouiten i deras svar på frågan om det fanns någon känd person de tycker
klär sig snyggt. Två av 14-åringarna beskrev också deras egna klädstilar som “lite Kenza”.
Detta är i sin tur är ett exempel på den äldre gruppens större kunskap om andras klädstilar och
hur andra i sin tur uppfattar deras klädstil. Andra kända personer som de nämnde är dels
kända från TV men främst från internet och bloggar. Internet i allmänhet och bloggar i
synnerhet är med andra ord det som påverkar den äldre gruppens relation till, och syn på,
mode och kläder mest, och det är på bloggar de finner inspiration till sin egen klädstil. Endast
en flicka ur den yngre gruppen nämnde en känd person som inspiration. Några av 11-
åringarna sa att de tittar på hur äldre barn klär sig. De äldre barnen de syftade på i det här
fallet kanske i sin tur är inspirerade av bl.a. bloggare, och på så sätt kan också den yngre
gruppen indirekt vara påverkad av internet och bloggar.
Det vi har kommit fram till är att yngre och äldre tweenies inte har samma relation
till kläder och mode. De ser på begreppet mode på mycket olika sätt. Yngre tweenies känner
inte heller av samma grupptryck som äldre tweenies gör. Vi känner att vi har fått en del svar
på våra frågeställningar, men många följdfrågor har väckts. En följdfråga är i vilken ålder
man börjar utveckla det här medvetandet vi har sett hos den äldre gruppen. Medvetandet om
hur andra ser på en, vilket antagligen skapar bilden man har av sig själv. När i livet börjar
man skapa en idé om vem man är, både som person och utseendemässigt?
18
Vi har kommit fram till att det som påverkar äldre tweenies uppfattning om mode är
främst internet och bloggar. Yngre tweenies uppfattning om mode och vad som är mode
kommer i första hand från äldre barn. Vi skulle kunna fråga oss vad de som skriver bloggarna
i sin tur påverkas av och var de finner sin inspiration? Kanske är det från modetidningar och
andra kända personer. Har i så fall kända “bloggare” blivit mellanledet mellan modetidningar
o.dyl. och barn och tonåringar? Är t.ex. modebloggar en av orsakerna till att, som Maria
Lindholm skrivit, modeintresset har sjunkit i åldrarna, och mode för tweenies har uppstått?
19
Källförteckning
Tryckta källor:
Brookes, Fiona. ”Dolly and the tweenies: Chilhood and 21st century consumer-media
culture”, Tasa. (Finns tillgänglig på:
http://www.tasa.org.au/conferences/conferencepapers07/papers/339.pdf).
”Cadeaux”. Vogue Paris. December 2010/januari 2011.
Denasi, Marcel. (2003) Forever young: The teen-aging of modern culture. s 18. Kanada:
University of Toronto press.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. (1992). Barn- och ungdomspsykologi. Svensk utgåva,
först publicerad i Norge 1984. Lund: Gyldendal och studentlitteratur.
Hundeide, Karsten. (2006) Sociokulturella ramar för barns utveckling - Barns Livsvärldar.
Svensk utgåva, först publicerad i Oslo 2003. Upplaga 1:5. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundholm, Maria. "Flickan är den nya modeikonen". DN Söndag, s. 8-9. 2011-05-08.
Russell, Rachel & Tyler, Melissa. “Thank Heaven for Little Girls: ‘Girl Heaven’ and the
Commercial Context of Feminine Childhood”. Sociology volym 36 nummer 3, sid. 619 - 637.
Augusti 2006. (Finns tillgänglig på: http://soc.sagepub.com/content/36/3/619.full.pdf).
Östberg, Jacob & Kaijser, Lars. (2010) Konsumtion, s. 69 – 70. Malmö: Liber AB.
Otryckta källor:
”Chloé – Sveriges framtid i modebranschen”. Förkväll, TV4. 2010-05-24 (Finns tillgänglig på
http://www.tv4play.se/noje/forkvall?title=chloe__sveriges_framtid_i_modebranschen&videoi
d=1016619).
20
”Debatt om 12-åriga Chloes modeblogg”. Morgonsoffan. TV4. 2010-12-03. (Finns tillgänglig
på http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=debatt_om_12-
ariga_chloes_modeblogg&videoid=1156580).
Enkätundersökning med 20 elever från Lunnaskolan
Herrera Eriksson, Terri. “Hon lär 4-åringar gå på catwalken”. Aftonbladet Wendela, 2009-09-
29. [elektronisk] URL: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article12015711.ab.
Härryda kommuns hemsida. ”Statistik om Härryda kommun”. Hämtad 2011-05-24. URL:
http://www.harryda.se/faktaomkommunen/statistik.4.7ce8341111d19a4cf6c80006245.html.
Intervju med 5 elever från Runanskolan.
Intervju via e-post med yrkesverksamma i modebranschen: Lotta Lewenhaupt och Maria
Lindholm.
Intervju via e-post med 3 elever från Viktor Rydbergs samskola.
“Model Maddison laughs off critics”. The Sydney Morning Herald, 2007-09-14. [elektronisk]
URL: http://www.smh.com.au/news/National/PM-supports-possible-age-ban-on-
models/2007/09/14/1189276941766.html.
Statistiska Centralbyråns hemsida. ”Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och
2007–2009, medianinkomst i 2009 års priser”. Hämtad 2011-05-24. URL:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____303220.aspx.
Bildkällor:
Media Watch. Hämtad 2011-05-25. URL: http://www.mediawatch.com/wp-
content/uploads/2011/01/Cadeaux-1.png.
21
Bilaga: Intervjufrågor till skolelever
Intervjufrågor
• Vad är mode för dig? • Vad tycker du om kläder och mode? • Är det du som bestämmer vad du ska ha på dig eller dina föräldrar? • Finns det någon speciell som du tycker klär sig snyggt? Vem, varför? • Tror du att man klär sig olika beroende på vart man bor eller vilken bakgrund man
har? • Känner du att du måste klä dig på ett visst sätt? • Vilket är ditt favoritplagg och varför? • Klär man sig olika beroende på vilken ålder man har? Kan du ge exempel på hur en
tonåring klär sig? Hur klär man sig när man är vuxen? • Kan du beskriva din egen klädstil? • Vem är det på bilden? Hur skulle du beskriva hennes stil?