TvåRör

Beräkning av

kyla och värme system

Software Engineering ABwww.byggdata.se

Software Engineering AB Hisingsgatan 30 tel 031 508330www.byggdata.se 417 03 Göteborg fax 031 508333

Sweden

Innehållsförteckning

28Ersätt rör, ventil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Länkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Anslut dB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Förhandsgranskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Utskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Resultatgranskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Beräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Grenvis redigering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Radvis redigering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Redigeringsfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Ledningstabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Globala ändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14Redigerinsfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Radiatortabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Ventilinställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Dimensionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Media . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Systemtemperaturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Systeminställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Anslut produktdatabas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Produktdatabas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Inställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Beräkning av flöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Totalt tryckförlust . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Ventiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Stötförluster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Strömningsförluster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Rör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Beräkningsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4Beteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Programlayout . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Introduktion

Arbetsgång

Projektdata till TvåRörs systemet är uppdelad i tre huvudgrupper. Den består av enallmän systemdefinition, en lista med alla använda radiatorer och effektförbrukare, samten ledningstabell som anger hur alla komponenter är hopkopplade. Ett hjälpmedel isystembeskrivningen är ett produktregister med rör, ventiler och radiatorer. Registret,som ofta kommer att kallas för produktdatabasen, innehåller teknisk data nödvändig förtryckberäkning, rördimentionering och ventilinställning i tvårörs systemet. För att göraprojekteringsarbetet flexibelt kan användaren använda olika produktregister i varjeprojekt.

Den vanliga arbetsgången för användaren i ett nytt projekt är följande - ange vilken produktdatabas kommer att användas i projektet,- ange generella inställningar för systemet och spara projektet under valfritt namn,- skapa en lista med radiatorer och effektförbrukare som skall användas i systemet,- skapa ledningstabellen, dvs en beskrivning av hur systemet är kopplat,- kontrollera om systemet är korrekt skapat,- gör en beräkning av systemdelar eller hela systemet,- analysera beräknade värden och gör justeringar i systemet,- räkna om systemet med införda ändringar.

Det är viktigt att påpeka att beräkningsprogrammet saknar automatisk lagring avprojektdata. Det är upp till användaren att själv spara projektdata efter infördaändringar. Spara ofta projektdata under arbetsgången.Efter avslutat projekt bör man arkivera indatafiler tillhörande projektet. Glöm inte attarkivera även den produktdatabas som används i projektet.

Programlayout

Följande kapitel av denna manual beskriver funktioner i Tvårörs programmet. Allaarbetsfunktioner som aktiveras i samband med projektarbeten är anslutna tillprogrammenyer och ikoner. De oftast använda funktionerna är anslutna både till menyer

och “huvudikoner” som är placerade under menyraden.

I menysystemet identifieras alla funktionsingångar med en textrad, t.ex. funktionen“Nytt” under “Arkiv” skapar ett nytt tomt projektdokument. Även ikoner har anslutnafunktionstexter. Så fort musmarkören passerar över en ikon visas tillhörandefunktionstexten på nedersta raden av “programramen”. Om musmarkören stannar enstund över en ikon kommer funktionstexten att visas vid markörsymbolen.

I manualen kommer vi att referera till en menyfunktion med ett namn som ärsammansatt av menytexter, t.ex. med Arkiv | Nytt menar vi funktionen “Nytt” i

menygruppen “Arkiv”. Denna funktion är även ansluten till 1-a “huvudikonen” och ibeskrivningen kommer den att refereras som ikon “Nytt”.

Nedan följer en lista över alla funktioner anslutna till huvudikoner :

Om - visar programinformation.

Skriv ut - selektering och utskrift av rapporter,

Resultat - visning av beräkningsresultat ,

Beräkna - starta beräkning,

DataBase - anslut en produktdatabas till projektet,

Radiatorer - redigera radiatortabellen,

System - redigera systeminställningar,

Radera gren - radera en ledningsgren,

Kopiera gren - kopiera en ledningsgren,

Kontroll - kontrollera ledningstabellen,

Ta bort - radera markerade rader,

Klistra in - klistra in rader från klippbufferten,

Kopiera - kopiera markerade rader till klippbufferten,

Klipp ut - klipp ut markerade rader till klippbufferten,

Infoga - infoga en tom rad i ledningstabellen,

Ny rad - lägg till en ny rad i ledningstabellen,

Spara - spara projektet under det aktuella projektnamnet,

Öppna - öppna ett befintligt projekt (dokument),

Nytt - skapar ett nytt tomt dokument,

Beteckningar

För att underlätta registrering av stora datamängder innehåller programmethjälpfunktioner som kan aktiveras med både mus klick och funktionstangenter. Nedankommer vi att förklara funktioner för de oftast använda tangentsymboler och dylikt.

Kontrolltangenter Ctrl och Shift används oftast för markering av flera objekt.Funktionstangenter som F2, F4 användas för aktivering av hjälp- ochredigeringsfunktioner.Navigeringstangenter som tabulator-Tab , markörflyttning åt vänster, upp eller högeranvänds för att flytta markören mellan datafälten och rader.

I manualen kommer vi att använda följande symboler för navigering- och andraredigeringstangenter :

- markör vänster, - markör höger, - markör upp, - markör ner,

- insert tangent, Enter tangent

Många funktioner är anknutna till mus_klick order. De vanligaste order aktiveras med

ett klick med musens vänstra tangent, dubbelklick med 2 efterföljande klick ellerett högerklick med musens högra tangent.

Alla datafält som har anslutna hjälpfunktioner markeras med tecknet * i överskriften.

Beräkningsmetod

Rör

För rörberäkning finns två typer av förluster, strömnings- och stötförluster.

Strömningsförluster

Strömningsförlusterna beror av Reynolds tal

Re= v$dm

där Re - Reynolds tal,v - strömmande mediets hastighet [m/s],d - rörets innerdiameter [m],

- mediets kinematisk viskositet [m2/s].m

Friktionsförlusten för en ledningssträcka är

p f = f $ Ld $ v2

2

där friktionstal,f -L - ledningens längd [m],d - rörets inre diameter [m],v - hastighet [m/s],pf - friktionsfall [Pa].

Friktionstalet f bestäms på olika sätt beroende på värdet av Reynolds talet :

f= för Re<2000,64Re

eller ur Colebrooks formeln

för Re>2000, 1f

= −2 $ log k /d3.71 + 2.51

Re $ f

där k - Ekvivalent sandråhet [m],d - Rörets inre diameter [m].

Man kan styra automatiskt val av rördimension genom inmatning av R-värde i systemdata,maximal tillåten friktionsförlust för ledningen.

Stötförluster

Stötförluster beräknas med hjälp av motståndstalet Z enligt

ps =Z$q$v2

2

där ps- tryckfall beroende på igångsförluster [Pa],Z- motståndstal enligt nedan,ρ - densitet [kg/m3],v- hastighet [m/s].

Böjar och T-anslutningar ges Z-värden enligt följande :

Motståndstal för böjar vid pumpcirkulation. 90-graders rörböj motsvarar Z-värdet enligt tabellnedan.

0.2> 1250.350 - 1000.525 - 40110 - 20

Motståndstal ZDN

Motstånd i röranslutningar beror på anslutningsformen. Man skiljer där på skarpkantade ochrundade anslutningar. Motståndstalen Z för T-anslutningar anges i programmet i forma avinloppskod för varje anslutningstyp, I-kod. I tabellen nedan visas de motståndstal medmotsvarande I-kod.

1.5613Vinklad genomgång i T-rör0.950.72Någon genomgång i Y-rör0.540.51Rak genomgång i T-rör

ZI-kodZI-kodSkarpkantatRundat

Ventiler

Inställningsstorheter för stam- och radiatorventiler beräknas med formeln

K v =qDpq

där Kv - ventilkoefficient,q - flöde [l/h],Dp - det tryckfall som stryps bort [kPa],q - densitet [kg/m3].

Med Kvs betecknas maximalt Kv värde som fås när ventilen är helt öppen. Storleken påreglerventilen väljs genom att man beräknar det Kvs som krävs för att åstadkomma tillräckligtflöde vid ett förväntat tryckfall.I programmets systeminställningar kan användaren sätta arbetsgränser för olika ventilgrupper.Ventil samt ventil för effektförbrukare kan ges en minsta strypning och arbetsområdet kan gesför radiatorventiler.

Totalt tryckförlust

I total tryckförlust ingår alla tryckförluster för ledningssträckan (friktions- och stötförlust),strypning av ventiler, tilläggstryckfall Dp, samt eventuellt tryckfall över radiator. Den totalatryckförlusten för varje ledningssträcka med eventuell effektförbrukare eller ventil bestäms enligt

ptot = pf + ps +Dp + pven + prad

där ptot - total tryckförlust,pf - friktionsförlust i ledning,ps - stötförluster i ledning,Dp - övrig tryckförlust (egen indata),pven - strypning av ventil/radiatorventil,prad - tryckfall över radiator.

Beräkning av flöde

Beräkning av flöde utförs med följande formel:

q = P $ 3.6cp $ (t f − tr)

där cp - mediets specifika värmekapacitet,

P - effekt,tf - framtemperatur,

tr - returtemperatur.

Inställningar

Man kan skapa ett nytt projekt genom att klicka på ikonen “Skapa nytt dokument” ochsedan steg för steg definiera det nya projektet. I bägge fall skall man börja med att angeprojektinställningar .

Projektinställningar består dels av värden som definierar arbetsvillkor för värme/kyl systemetoch dels förinställning av värden som användaren måste ange vid många inmatningstillfällen.

Produktdatabas

Alla komponenter som användes i ett projekt måste väljas ur en produktdatabas eller börfullständigt beskrivas direkt i projektet. Börja med att ansluta en databas till projektet.Namnet och adressen till den anslutna databasen lagras alltid med projektdata ochanslutningen behöver inte göras om så länge den informationen är aktuell.

Anslut produktdatabas

För att ansluta en databas till ditt projekt klicka på ikonen “DataBase”. Sammaanslutningsfunktion finns i menyn Verktyg | Anslut dB . Funktionen aktiverar dialogboxen“Öppna dokument”. Använd bläddringsfunktioner för att välja din databas. Produktdatabaseranvända i TvåRör liknar Access databaser och har filtillägg “.MDB” eller “.VDB” .

Namnet på den valda produktdatabasen visas i systeminställningar, dialogboxen under fliken“Dimensionering.” .

Systeminställningar

Systeminställningar är uppdelade i 5 grupper: systemtemperaturer, media, dimensionerandevärde, ventilinställningar och enheter. Man börjar redigering av inställningar genom att klickapå ikonen “System” eller genom menyn Verktyg | Inställningar .

Systemtemperaturer:

Består av temperaturer förfram- och returledningar,samt förinställning avrumstemperatur.

Relationen mellan fram-och retur- temperatur avgörom systemet skall tillföravärme eller kyla : - fram.temp > returtemp

för värmesystem,- fram.temp < returtemp

för kylsystem. Den angivnaförinställningen av rumstemperaturen har en hjälpfunktion. På alla ställen där användaren behöver angerumstemperaturer kommer rumstemperaturvärdet initieras till detta startvärde. Självfallet kandet initialvärdet ändras.

Media :

I mediagruppen angesmediabeteckning,medias densitet,kinematisk viskositetsamt specifikvärmekapacitet ( Cp ).

Fältet mediatemperaturhar ingen funktion förnärvarande. I en senareprogramversion kommerdialogen att anslutas tillen register med olika

mediatyper .

Dimensionering:Gruppen innehållerinställningar som påverkarprogrammetsdimensioneringsfunktioner.

Pumptryck: Ompumptrycket i enanläggning är känt kandet anges här. Om trycketsättes till 0 kommerprogrammet attbestämma det nödvändigapumptrycket.

Max R-värde: Det största tillåtna tryckfallet per meter ledning. Programmet använder dettavärde i samband med automatisk dimensionering av rör. I alla ledningssträckor därprogrammet bestämmer rördimensioner kommer tryckfallet i ledningen (per meter) att varamindre än detta gränsvärde.

Gränsvärden för Reynolds tal: Med 2 gränsvärden för Reynolds tal kan användarendefiniera mediets gräns mellan laminär strömning och kritisk zon samt gränsen mellan kritisk zon och turbulent område där friktionsförlusten följer Colebrooks formeln.

Database: Namnet på produktdatabasen som är ansluten till projektet.

Ventilinställningar

Innehåller globala värde påtryckfallen för ventiler,radiatorventiler ocheffektförbrukarventiler. För radiatorer kan manange ventilensarbetsområde, dvs minsta-och största- tryckfallsvärde eller kvs_max ochkvs_min.

Dessa generella värdenkommer att användas föralla ventiler som saknar“lokala” inställningar. Detförutsättes att varjeradiator har eninställningsventil, därförtack vare den globalaspecifikationen slipperman ange inställningar för den vanligaste radiatorventilen.

Dessa globala värden för radiatorventiler anges både med kvs och kPa värden. Underberäkningen bestämmer programmet tryckfall i öppna radiatorventiler och i detta fall väljerprogrammet det värdet av Stryp_min och Kvs_maxsom bidrar till högretryckfall.

Enheter

Genom att kunna väljaenheter för effekter ochflöden kan man arbetamed projekt som kräver“ovanligt stora” effekteroch flöden. Enhetsvaletgäller för hela projektet.Om man väljer att angeeffekter i [kW] kommeralla instansade effektvärdeatt tolkas som kilo_Watt.

OBS! Det varnas för ändring av enheter efter det att effektvärden eller flödet är redan angivna.Växling av enheter kan i dessa fall leda till nollställning av tal i de fälten där effekter/flödenhade små ursprungs värde.

Radiatortabell

Programmet kan arbeta med 2 typer av “effekt komponenter”, radiatorer och effektförbrukare.En radiator är skapad på ett bestämt sätt och ansluten till ett värmesystem underarbetsförhållanden som är beskrivna i tillverkarens katalog, kommer den att avge denförväntade nominella effekten. För att ändra effektåtergivningen måste den matas med ettflöde som skiljer sig från det nominella. Det resulterar också i att radiator returtemperaturenkommer att skilja sig från den nominella returtemperaturen.

Med en effektförbrukare menas en “optimal” komponent som alltid återger den önskadeeffekten samtidigt som dess returtemperatur alltid sammanfaller med systemetsreturtemperaturen.

Alla radiatorer och effektförbrukre som är anslutna i systemet är hopsamlade i en tabell.Tabellen bastår av : - information om valda komponenter,- verktyg för redigering av tabellrader,- funktioner för globala ändringar av tabellvärde- inställningar av eventuella flöde begränsningar för radiatorer.

Registrering

Varje tabellrad innehåller data om ett element som är av radiator eller effektförbrukar typ.Nedan följer beskrivning av tabellens fält.

TypI detta fält anger man ett tecken som definierar komponent typen :

R -radiator, B -effektförbrukare utan ventil, E - effektförbrukare med ventil

Särnummer

Alla element har ett entydigt namn som kommer att identifiera den komponenten. Namnet,som här kallas för särnummer, kan bestå av bokstäver och siffror. Använd namn som harsamband med komponentens placering. T.ex. om rum nr 105 har 2 st. komponenter kan dekallas för R105_1 resp R105_2.

Rumstemperatur För att bestämma arbetsflöde för en radiator måste rumstemperatur och arbetseffekt anges.Rumstemperaturen behövs ej för effektförbrukare.

Om arbetstemperaturer för en komponent avviker från systemtemperaturer kan de avvikandetemperaturerna anges i detta fält. Högerklicka på datafältet och en dialog för inmatning avlokala anslutningstemperaturer visas. I det fallet kommer lokala arbetstemperaturen att styraberäkning av flödet genom komponenten. Om komponenter har avvikande arbetstemperatur markeras rumstemperaturen med färgatvärde.

Erforderlig effektDet är effekten som skall avges av det angivna elementet.

BeteckningHär anger man det namn som identifierar komponenten Beteckningar för effektförbrukareskapas valfritt av användaren. Eftersom komponenter av radiatortyp måste hämtas frånproduktdatabasen kommer de automatiskt att få tillverkarens beteckning.

Hämtning av radiatorer från databasen aktiveras med dubbelklick, högerklick eller F4 ..

När “Välj radiator” dialogboxen öppnas använd navigeringstangenterna för att flytta markören till

önskad tillverkare, fabrikat och radiatorhöjd. När den önskade höjden är markerad tryck föratt öppna tabellen med alla radiatoreffekter. I tabellens första kolumn visas radiatorlängdermedan överskriften innehåller symboler för radiatordjup. Alla effekter som är mindre än denerforderliga effekten markeras med gråa färgen.

- hämtning från registret.

I radiatortabellen finns det ett hjälpregister för lagring av ca 20 st oftast förekommande radiatoreroch effektförbrukare. Hämtning av radiator från registret är snabbare än hämtning från

databasen. Registret öppnas med tangenten.

Erforderligt flödeFör varje komponent som anges i tabellen beräknas arbetsflöde. Det erforderliga flödetbestäms med avseende på rumstemperaturen och den erforderliga effekten.Flödet genom en radiator relateras ofta till radiators nominella flöde. För att en radiator skallavge effekt som är mindre än radiators nominella effekt, behöver den matas med mindre flödeän dess nominella flöde och vice versa. För effektförbrukare betraktas arbetseffekten som nominell och det erforderliga flödet somnominellt flöde.

Den automatiska beräkningen av flödet görs bara i samband med ändringen avarbetseffekten.

För en del effektförbrukare beskriver man arbetsvillkoren genom att ange erforderligt flöde istället för effekt. I dessa fall kommer erforderlig effekt att uppskattas automatiskt om fältet föreffekten innehåller talet 0.

LåstEn markering som förhindrar att data på den tabellraden ändras då globala ändringar itabellen utförs.

Relativa flödeI detta fält visas kvoten mellan det nominella och erforderliga flödet för komponenten. Taletavspeglar komponentens “utnyttjande grad ”.För effektförbrukare är kvoten = 1.

VolymAnger komponentens volym. Användes för uppskattning av mediets totala volym.

TryckfallI fall komponenten har en “intern” tryckförlust, kan tryckfallet över komponenten anges här.

Anslutnings DN, AnslutningDessa fält användes inte i beräkningen.

Redigerinsfunktioner

Ett antal redigeringsfunktioner finns tillgängliga i radiatortabellen. Med hjälp av dessa verktygkan man - skapa en rad,- markera alla rader, - radera, kopiera och klistra in rader,- ersätta värden på en rad.

Dessa verktyg fungerar på sedvanligt sätt. I de flesta fall måste man markera rader somkommer att behandlas. En rad kan markeras genom att man klickar på en markering i börjanpå raden. Radering:Markera rader som skall raderas och klicka på Radera

Kopiering:Markera rader som skall kopieras, klicka på Kopiera. Markera destinationsraden och klickapå Klistra in. De valda raderna kopieras in framför destinationsraden.

Ersätta rader:Fungerar som Kopiera och Klistra in men ersätter destinationsraden istället. Alla värde idestinationsraden ersättes med undantag av fältet med särnummer som måste anges avanvändaren.

Register

Anta att man i ett projekt använder många identiska radiatorer eller effektförbrukare somarbetar under liknande förhållanden. Användaren kan då skapa en lista över de oftastförekommande komponenterna. Varje gång man behöver ange en effektförbrukare ellerradiator kan den hämtas från listan i stället för produktdatabasen. Hämtning av registrenseffektförbrukare kan göras både i radiatortabellen och i ledningstabellen.

För att registrera listans komponenter klicka på ikonen “Register”. Tabellen i registretinnehåller nästan samma datakolumner som radiatortabellen, den saknar dock kolumn försärnummer.

Globala ändringar

Ändrade arbetsvillkor medför att man måste räkna om flöde för alla radiatorer eller ersättakomponenter i radiatortabellen. Under “Global ändring” finns det flera funktioner för devanligaste ändringar.

Global ändring av effektförbrukare hjälper att byta ut komponent av en fabrikat mot en annanfabrikat.

Ändring av ledningstemperaturer, rumstemperaturer eller Cp värden kräver att flöden i allaberörda komponenter måste räknas om. Detta kan göras automatiskt för alla komponentersom saknar markering i fältetLåst.

Ersätt radiatorerDenna funktion hjälper attersätta en gammalradiator/effektförbrukare meden annan.

- Ange komponentensbeteckning under “gammaleffektförbrukare”, meddubbelklick eller F4 i fältet“Beteckning” öppna en tabellmed alla komponenter iradiatortabellen.

- Välj den komponent som skallersättas.

- Ange den nya komponenten(ersättaren), i fältet beteckningför ersättaren dubbelklicka ellerF4 för att välja ersättaren iproduktdatabasen.

- Börja ersätta, klicka på“Räkna om”.

Temperaturer, Cp.Behöver man räkna om värmesystemet med andra fram- och returtemperaturer måste allaflöden i radiatortabellen räknas om. Med “Global ändring” kan man ändra fram- ochreturtemperaturer i systemet och samtidigt få automatisk omräkning av flöde för allakomponenter i radiatortabellen. Bara komponenter markerade med “låst” undantasomräkningen.Samma princip gäller ändringar av rumstemperaturer och Cp värden.I dialogboxen “Global ändring temperaturer” ange nya värden och klicka “Räkna om” för attbörja omräkning av alla flöden i radiatortabellen.

OBS ! Ändring av systemtemperaturer i systeminställningar medför ingen omräkning av flöden.Omräkning av alla flöden kan göras bara med funktionen “Global ändring, temperaturer” .

Ledningstabell

Registrering

Ledningstabellen, eller rörtabellen, beskriver hur ledningar är hopkopplade i hela systemet. Enpunkt där ledningar möter varandra kan betraktas som en knut i systemet. Man kan namngealla systemknutar och därefter kan rörsystemet beskrivas genom att man rad för rad anger vilkaknutar är hopkopplade med varandra. Rörtabellen består av rader som beskriver en ledningssträcka mellan två efterföljande knutar.En ledning kan innehålla flera rörböjar och högst en komponent som ventil, radiator ellergenerell effektförbrukare. I en definition av varje ledning ingår även rörtyp, rörlängd och källor tilltryckförlust på sträckan.

Tabellrader anges i en ordning. Första tabellraden måste börja i första systemknuten, somoftast är en pump och som avslutas i närmaste efterföljande knut. Varje nästa ledning måstaanges från en knut som är redan angiven som en “slutknut“ i någon tidigare ledning. Ledningensstartknut kallas för “knut 1” medan slutknuten för “knut 2”.Nedan följer en beskrivning av alla variabler som beskriver en ledningsavsnitt med tillhörande

komponent.

Komp. typ (komponenttyp)En ledning består av ett rör och en eventuell slutkomponent. Röret utgår från “knut 1” till“knut 2” kallade ibland för knut_1 resp. knut_2 . Den eventuella komponenten är ansluten iknut_2, dvs i tillknuten. Rörtabellens första fält anger vilken komponenttyp är ansluten till

ledningssträckan i knut_2. F4 eller högerklick visar en hjälplista med följandekomponenttyper :

P - pump. I ledningssystemet skall det finnas enpump och denna skall alltid placeras på förstaraden. Knut_1 motsvarar knuten med pump. Dennakomponenttyp markering skapas automatiskt.B - effektförbrukare utan ventil. Kan utnyttjas fören slutgrupp med ett känt tryckfall samt erforderligtflöde, t.ex. vid golvvärme och varmvattenberedare. E - effektförbrukare med ventil (ej radiator), t.ex.en värmeväxlare.R - radiator. Kan registreras med eller utan ventil.V - ventil. Denna typ används om det finns en reglerventil på ledningssträckan. Även detventilregister som ventilen ska hämtas ur måste anges. För alla ledningar med ett V i förstapositionen beräknar programmet ett förinställningsvärde. Om man i systemet har andra ventiler,typ avstängningsventiler, som inte skall ha ett inställningsvärde, anges dessa som ett extratryckfall i kolumnen för tilläggsvärden på en ledning.L - ledning utan någon ansluten komponent. Eftersom enkla ledningar är vanligast i systemet Knut 1.Anger startknuten på ledningssträckan. I denna kolumn registreras alltid knutnummer. Denförsta knuten i tabellen är alltid pumpen. Varje knutnummer får däremot förekomma mångagånger i denna kolumn. Programmet ser automatiskt till att vid ny rad kommer den senastregistrerade knuten in i knut_1 fältet.

Knut 2, särnummer.Ange slutknuten på en ledningssträcka. I denna kolumn får knutnumret endast förekomma engång. Om en radiator eller en effektförbrukareär ansluten i slutknuten angessärnummret tillhörande dennakomponent istället. I fall komponentenär redan registrerat i radiatortabellenkan man med F4 eller högerklickaktivera hämtning.Vill man registrera en ny radiator ellereffektförbrukare kan man direkt skrivadet nya särnumret. Efter inslagningenvisas dialogen “Särnumret saknas” därman kan välja att göra en nyregistrering i radiatortabellen eller väljakomponenten från radiator registret.

Dialogboxen kan öppnas även med .

I-kod (inloppskoden). Beroende på hur den aktuella rörsträckan äranslutet till föregående rör kommer det attmedföra olika tryckfall i anslutnings punkten iknut_1. Inloppsförlusten beräknas m.a.p.motståndstalet Z som är associerat med 7använda inloppstyper med koder 0,1,..,6 .

Högerklick eller F4 på I-kod fältet visar enhjälptabell med bilder av anslutningstyper ochmotsvarande Z värden. Det aktuelltbehandlade röret markeras på bilder med rödafärgen.

Rörtyp.I fältet anges viken rörfabrikat kommer att användas på den aktuella rörsträckan. Bara rörfabrikat

som finns lagrade i produktdatabasen kan användas. Under beräkningen bestämmerprogrammet friktionstryckfall i rören. Beräkningen baseras på rördata sparade i databasen.Hämtning av rörtypen startas med högerklick eller F4 i rörtypsfältet. I visade dialogboxen finnsen lista över rörtillverkare. Flyta markören till önskad fabrikat mha navigerings tangenterna, väljprodukten med Enter tangenten eller med dubbelklick.

- hämtning från memolistan.De 4 senast använda rörtyperna sparas på en memolistan. Memolistan visas då man trycker

tangenten i datafältet.

DN.Rörledningens nominella diameter. Anges endast för befintliga ledningar. Om det angivna värdet DN=0, kommer programmet att bestämma rördiametern automatiskt. Valav DN värdet görs då med hänsyn till det största tillåtna tryckfallet per meter ledning som angesunder systeminställningar. R värdet på den dimensionerade rörsträckan kommer att vara“närmast mindre” det angivna systemvärdet.

Längd. Ledningens längd skall inkludera fram- och returledning.

Böjantal

Det totala antalet böjar mellan knutarna i både retur- och framledning. En 90 graders böjmotsvarar talet 1.0 . I fall framledningen innehåller en sådan böj bör den registreras som värde2.0 . Man kan registrera böjar som inte sammanfaller med hela 90 grader, en framledning medböj med centrumvinkel 22.5 grader registreras som 0.5 medan en 45 graders böj registrerassom 1.0 .

Tryckfall.Om det på ledningssträckan finns ytterligare tryckförluster kan dessa anges här. T.ex. kan

variationer i tryckförlust över enskilda konvektorer anges istället för globalt i systemdata.Förluster p.g.a. sektionsminskning etc. anges också här. Förlusten kan anges som tryck eller som Kv. Högerklicka på fältet och en dialog för inmatningav tryckfallet visas. Om tryckförlusten anges som Kv kommer det inmatade talet att redovisasmed röd färg i tryckfallsfältet.

Ventil.I denna kolumn anges en ventil för radiatorer, effektförbrukare (E) och vanliga ventiler (V).Programmet antar att vanliga ventiler placeras på ledningssträckan vid knut_1. Det är inte nödvändigt att registrera en radiatorventil om ventilens data sammanfaller medden generella systeminställningen för radiatorventiler.

Högerklicka eller tryck på F4 för att öppna “Välj ventil” dialogboxen.

Registrering av ventiler kan göras på flera sätt. 1. Man kan låta programmet välja en ventil ur en ventilgrupp i produktdatabasen. Ventilens

anslutningsdiameter kommer att anpassas till rörets DN. För att göra det välj enventilgrupp i databasen och markera “Databas värde”.

2. Man kan välja en bestämd ventil i databasen. “Givna värde” markeras och ventilensarbetsområde visas i dialogboxen. Värden för ventilens arbetsområde kan ändrasgodtyckligt

3. Man kan simulera en ventil genom att manuellt markera “Givna värde” och skriva ventilensnamn samt arbetsområde.

Ventilens arbetsområde består av 2 värden motsvarande minsta och största tryckfall överventilen. Under beräkningen bestämmer programmet ventilens inställningsvärde inom dessagränser. Gränserna är dp_min eller Kv_max respektive dp_max eller Kv_min och kananvändas för förinställning av tryckfallet över givna ventiler. Har man exempelvis enavstängningsventil i en gren, kan ventilens undre och övre värden sättas till ventilens Kvs värdet.På detta sätt kommer det eventuella övertrycket att släppas genom ventilen och behandlas avandra komponenter i grenen.

OBS! Rubriken “Diff. vent” har för närvarande ingen funktion och kommer att aktiveras i framtidaprogram versioner.

- hämtning från memolistanDe 4 senast använda vantiltyperna memoreras på en lista. Listan öppnas med tangenten föratt hämta en ventil direkt från listan i stället för databasen. Listan töms automatiskt varje gång då tvårörsprogrammet stängs.

Redigeringsfunktioner

Redigering av ledningstabellen kan göras både radvis eller grenvis. I det första fallet kan manredigera en rad i taget medan med grenvis redigering kan man skapa eller radera helasystemgrenar. Redigeringsfunktioner är anslutna till ikoner placerade ovanför ledningstabellen,se bilden nedan. De sex första ikonerna är anslutna till radvis redigering medan två sistaikonerna hanterar hela grenar.

Radvis redigering

Ny rad - Skapar en ny rad i slutet av tabellen.Infoga en rad - Skapar en mellanrad framför den aktuella ledningsradenRadera valda rader - markera rader och radera valet.Klipp ut / Kopiera valda rader - användes för flyttning eller kopiering av rader. Markera raderoch klicka på Klipp resp Kopiera ikonen. Markera destinationsraden i tabellen och klicka påKlistra in ikonen för att avsluta operationen. Man markerar en rad genom att klicka på fältet med radnummer, klicka igen för att avmarkeraraden. För markering av flera rader använd Shift eller Ctrl tangenter samtidigt med musklick.

Grenvis redigering

Med en gren menar vi alla ledningar som utgår från en angiven ledning fram till slutknutar. Allakomponenter anslutna till dessa ledningar tillhör grenen. Genom att ange knut_1 och knut_2 aven ledning definieras entydigt hela grenen.

Grenar kan både kopieras och raderas. Av dessa operationer är grenkopiering mer komplexeftersom de kopierade systemknutarna måste få meningsfulla nya namn. Automatiskgenerering av dessa namn måste överensstämma med principen som användaren tog fram föridentifiering av knutar.

KopieringFör att visa hur kopierings funktioner fungerar låt oss anta att vi har en gren som utgår i knutmed namn 2 och att grenen består av knutar 2-100-101-r102 , där r102 är en radiator. Vikommer att kopiera denna gren till knuten med namn 3 i systemet, dvs i denna knut skapar vien gren som är en kopia av utgångsgrenen med alla komponenter. Vi kan göra det mha en av 3gren kopieringsmetoder.

Metod 1.- ange knut_1 och knut_2 av 1-a ledningen i grenen, dvs 1 och 100 . - markera “Metod 1”- i fältet för modifierings talet ange siffran 8- i fältet “Till vilket knut... “ ange knutnamnet 3 där nya grenen skall skapas.- klicka OK knappen för att skapa nya grenen.Detta skapar en ny gren 3-800-801-8102. Namn på de nyskapade knutarna är lika medursprungsnamnen men med 1-a tecknet i namnet ersatt med siffra 8 . 8102 är namnet påradiatorn som avslutar grenen. Denna radiator är en kopia av r102 och är automatiskt registreradi radiatortabellen.

Metod 2.- ange 1 och 100 som knut_1 och knut_2 , - markera “Metod 2”- i fältet för modifierings talet ange siffran 9 ,- i fältet “Till vilket knut... “ ange 3 ,- klicka OK knappen. Detta skapar en ny gren 3-9100-9101-9r102. Namn på de nyskapade knutarna innehåller siffran9 framför ursprungsnamnen. Radiatorn 9r102 skapas automatiskt.

Metod 3.- ange 1 och 100 som knut_1 och knut_2 , - markera “Metod 3”- i fältet för modifierings talet ange talet 100,- i fältet “Till vilket knut... “ ange 3 ,- klicka OK knappen.

Detta skapar en ny gren 3-200-201-r202.Namn på de nyskapade knutarna innehållertalet som ökade med 100 på de 3 sistatecken.

RaderingNär man raderar en ledningsgren raderasalla ledningar som ingår i grenen. Raderingav ledningar berör inte radiatortabellen ochalla komponenter, radiatorer samteffektförbrukare, kommer att finnas kvar iden tabellen.

För att radera en ledningsgren klicka påikonen “Radera en gren”. I “Radera”dialogboxen ange första ledningsgrenen ochklicka OK.

Kontroll

Systemkontrollen startas genom ikonen “Kontroll” eller från menyn Verktyg|Kontroll. Funktionenkontrollerar :- om systemet är sammanhängande,- om angivna rörtyper och ventiler finns i databasen.Upptäckta fel rapporteras på en fellista. Klicka på ett meddelande för att markera den raden iledningstabellen som ger upphov till felet.

Resultat

Beräkning

Beräkning av ett projekt startas med ikonen“Starta beräkning”.

I dialogboxen “Beräkna från knuten” kananvändaren välja 2 beräknings alternativ- beräkna ett delsystem som börjar i en knut,- beräkna hela systemet från pumpen.I början av varje beräkning kontrollerarprogrammet om systemet är sammanhängandesamt om alla angivna komponenter finns i projektdatabasen. Detta steg liknar funktionen “Kontroll”, se föregående kapitel. Efter utförd beräkningen tänds ikonen “Resultat”för att markera att granskning av resultat kan göras med hjälp av denna funktion.Beräknat resultat kan skrivas ut på en skrivare och granskas som utskrift förhandsvisning eller ien “resultat” tabell.

Resultatgranskning

Resultat redovisning i tabellform aktiveras med ikonen “Resultat”.

Resultattabellen visar beräknade flöde, tryckfall, rördimensioner och ventilinställningar för varjeledning. Man kan se att resultattabellen innehåller markerade datafält. Markeringar i kolumnenknut_1 visar ledningar med största tryckfallet, den så kallade kritiska vägen. Markeringar i fältenmed tryckfallet över ventiler visar ventiler med överskridna gränsvärden.

För att underlätta visning av resultat innehåller tabellen 2 extra visningsfönster, ett i horisontelloch ett i vertikal riktning. Man kan öppna extra fönster och bläddra i detta fönstret. För att öppnaett extra fönster måste man placera musmarkören ovanför gränsmarkeringen. När musmarkörenändrar sin form skall man trycka ner mustangenten och flytta fönstergränsen i önskad riktning.

Alla värde redovisade i resultattabellen är temporära och kommer inta att behållas. I visa fall villman kanske behålla några av de uträknade rördimentionerna. I så fall kan man markera deberörda ledningsraderna och klicka på ikonen “Värden från valda rader sparas iledningstabellen”. Funktionen kopierar rördimentioner från varje markerad rad till motsvaranderad i ledningstabellen.

Rapporter

Utskrift

Programrapporter består dels av utskrifter av instansade projektdata och resultatutskrifter.Utskrifter kan startas direkt med ett klick på “Skriv ut” ikonen. En dialog med selektering av

olika rapportdelar visas.

Resultatutskriften består av flera delar, resultat i startknuten/pumpen och i varje ledning samtresultat i varje knut och inställningsvärde för radiatorer. Utöver detta redovisas stycklistor medledningar, radiatorer och ventiler. Användaren har tillgång till dessa rapporter bara eftergenomförd beräkning.

Efter selektering av rapportdelar kommer man slutligen fram till skrivarvalet där kan man väljaskrivarenheter . I fall en dator har anslutna enheter som fax eller Adobes PDFwriter kanomkoppling till dessa enheter göras i denna dialog.

Alla rapporter är anpassade till A4 pappersformat.

Förhandsgranskning

Genom menyn Arkiv | Förhandsgranska haranvändaren möjlighet att granska rapporter pådataskärmen i stället för att skriva vanligapapperslistningar. Förhandsgranskning saknarselektering och i vanliga fall kommer den att visaalla rapport delar. Men förhandsgranskning tar hänsyn till selekteringsom görs genom “Skriv ut” ikonen. Detta innebäratt om användaren önskar granska valda rapportdelar, måste man - klicka på “Skriv ut” ikonen,- selektera rapport delar ock klicka OK,- avbryta i sista printer val dialogen,- välja Förhandsgranskning.Med hänsyn till selekteringsvalet kommer förhandsgranskning visa bara de valda rapportdelarna.

Verktyg

Menyn Verktyg innehåller ingångar till arbetsfunktioner iprogrammet. De oftast använda funktionerna är även anslutna till en ikonplacerad under menyraden, medan de mindre ofta användafinns placerade enbart i menygruppen Verktyg .

InställningarInnehåller systeminställningar som systemtemperaturerkonstanter och är beskrivet i kapitlet Inställningar.

EffektInnehåller ingång till tabellen med alla effektförbrukare ochradiatorer och är beskrivet i kapitlet Radiatortabell .

KontrollUndersöker om ledningstabellen är sammanhängande och om alla komponenterna finns med iden anslutna databasen.Funktionen är beskriven i kapitlet Ledningstabell.

Anslut dBMed hjälp av denna funktion anknyter man en produktdatabs till sitt projekt. Så fort man spararett projekt kommer projektdata att innehålla namnet på den anslutna databasen. I regel behöverman ansluta databasen en gång. Först när databasen flyttas till en annan plats på disken ellerden ersätts med en annan databas behöver användaren göra om anslutningen.

LänkningUnder beräkningen behöver programmet ha tillgång till databasen för att hämta produktdata förledningar och ventiler. Hämtningsprocessen kan vara tidskrävande om programmet behöver letaefter produkterna varje gång de användes i beräkningen. Därför för att snabba upp beräkningarlagras i projektadan en exakt adress (referens) till varje använd komponent. Tack vare denreferensen undviker programmet sökningssteget och kan hämta produktdata direkt. För att erhålla en referens till en rörtyp måste man med högerklick aktivera hämtning av rörtypenfrån databasen. Samma princip gäller även andra komponenttyper vid redigeringen avledningstabellen. Men om användaren skriver in rörtypen direkt i fältet för rörtypen, kommerprojektdata att sakna den exakta referensen till produkten. Liknande problem uppstår dåanvändaren :- korrigerar rörtypen eller rördimentionen genom att skriva om den,- byter ut databasen mot en annan databas.Förmodligen i det sista fallet kommer produktdata att ligga under en annan adress i den nyadatabasen och datahämtning går inte att genomföra.

Funktionen “Länkning” återskapar datarefenser till alla produkter använda i projektet. .

Det finns fall där länkning inte kommer att finna produkter i databasen. Ett klassiskt exempelär rörtypen “CU”. Om användaren skriver rörtypen med små bokstäver kommerlänkningen att leta efter den rörtypen som är exakt lika med “cu”. Med stort sannolikhetkommer det att saknas.

För att lösa den typen av problem kan man använda även funktioner som “Ersätt rör” eller“Ersätt ventil”.

Ersätt rör, ventilI fall användaren behöver ersätta en rörtyp eller ventiltyp mot en annan kan man användarespektive ersättningsfunktioner. Eftersom dessa funktioner fungerar nästan på samma sättkommer vi att begränsa vår beskrivning till “Ersätt rör” .

När “Ersätt rör” startas skapar programmet en lista med alla använda rörtyper :- markera på listan produkten som skall ersättas - med ”Bläddra” knappen sök i databasen den nya rörtypen som skall användas i stället.- markera “bekräfta alla” i fall du vill manuellt kontrollera processan.

När alla val är klara klicka på knappen “Ersätt”. Detta byter ut den markerade produkttypen ihela ledningstabellen.

Ersätt ventil fungerar på snarlikt sätt.

Hämtning av ersättaren med “Bläddra” tar med nödvändiga produkt referenser från databasen.Tack vare det kan ersättnings funktioner användas som komplement till länkningen. Anta attledningstabellen innehåller rörtyp “cu” i stället för “CU”. Om databasen saknar typen “cu”kommer inte länkningen att identifiera den med befintliga “CU” rören. Med hjälp av “Ersätt rör”kan man bytta ut den felaktiga rörtypen mot den korrekta. Detta fungerar under förutsättningenatt ersättaren hämtas från databasen med “Bläddra”.

BeräkningBörjar beräkning. Funktionen är även ansluten till ikonen “Starta beräkning”.