KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVDELNING TROLLHASSEL

2015-2016

InnehållsförteckningInledning

Förutsättningar

Resultatsammanställning Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område Miljö

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplan, bilaga 1

Värdegrunden, bilaga 2

Likabehandlingsplan, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

Vår profil, vision och mål

Trollhassel arbetar traditionellt och är rörelseinriktade. Pedagogerna på avdelningen har utbildats under tre terminer av ”Neoteric” och därmed fått en rörelsecertifiering vilket innebär att vi arbetar mycket med rörelse såsom gymnastik, Friskis & Svettis program för barn, rörelselekar, bollekar och barnyoga. Barnen har tillgång till en stor gymnastik-/träningshall där vi gymnastiserar en gång i veckan. Personalen har under vårterminen 2014 även gått en ”Röris” utbildning, som ledare från Friskis och Svettis har anordnat.

Vår vision är att skapa en miljö där barnen kan arbeta i lugn och ro. Därför har vi olika rum så att barnen kan arbeta/leka i mindre grupper. I rummen finns olika utvecklande material inom matematik, språk och NTA. Vi har också rum där barnen kan läsa böcker, leka i dockvrån samt ett målarrum där olika material erbjuds så att barnen kan skapa utifrån sina egna förutsättningar. Byggrum och rum för olika rollekar finns också. Barnen har också möjligheter att sätta sig vid något av borden för att pussla, göra pärlplattor, halsband eller spela ett spel. Allt för att följa barnen och deras intresse, låta de ta egna initiativ och skapa möjligheter till koncentration.

Målet är att barnen skall få utveckla hela sin personlighet i en stressfri miljö.

Inledning

Avdelningen Trollhassel är en rörelseinriktad storbarnsavdelning - barnen är mellan 3-6 år. Många av våra barn har gått sina första år på avdelningen Linden och sedan flyttat vidare till oss på avd. Trollhassel.

Linden och Trollhassel har ett nära samarbete genom att barnen får möjligheten att gå mellan avdelningarna, så överinskolningarna går bra. Det blir väldigt naturligt eftersom personal och barn redan känner varandra.

Vi går ut varje dag och vi går till skogen minst en gång i veckan, då skogen bara ligger 300 meter bort. Vi går ofta promenader till biblioteket och till andra lekparker i kommunen.

En gång i veckan går vi iväg till gymnastikhallen Lånesta som är en stor träningshall och där har vi ”Miniröris” och ”Röris” som är ett program som Friskis och svettis har arbetat fram till yngre barn. Personalen har även gått en utbildning hos Friskis och Svettis. Vi har även andra gymnastikprogram, leker lekar, har olika bollekar. Detta år har vi lekt mycket lekar för det har varit barnens önskemål.

Vi arbetar mycket för att få lugnt på avdelningen och vi förväntar oss att barnen lyssnar på varandra när någon annan pratar. Vi vilar varje dag. De stora barnen får lyssna till en läst saga och de mindre barnen lyssnar på sago cd eller när vi läser en saga. Om det är något barn som behöver sova, så får de det.

Vi har ”veckans pyssling” som räknar barnantalet och dukar bestick, tallrik och glas mm. till lunchen. Vi ”ramsar” varje dag före och efter maten. Varje dag pratar vi om vad det är för dag, månad, vecka, årstid och år och när barnen och personalen fyller år.

FÖRUTSÄTTNINGARFÖR TROLLHASSEL

Förskolan: Hasselbacken avdelning Trollhassel

Barn/Personal:Barngrupp: Under hösten hade vi 17 barn, varav 12 pojkar och 5 flickor. Under våren har vi ni nu 22 inskrivna barn, 7 flickor och 15 pojkar som är mellan 3-5 år.

Personal: Vi är under hösten 1 förskolelärare 100% 1 barnskötare 75 %, samt 25% hjälp från andra avd. Under våren var vi 1 förskolelärare 100%, 2 barnskötare 1,75% samt en resurs på 100%

Lokaler/Utrustning/Utemiljö:

Språkrum: Där har barnen bokstavssymboler synligt på väggen och även roliga spel att träna bokstäver på. Sen finns det pärmar med olika skrivövningar så som korsord och bokstavsböcker för att skriva och rita bokstäver. Det finns bokstavspussel och magnet tavlor där barnen kan träna på bokstäver. Vi tränar även på munmotorik genom rim och ramsor. Vi har olika spel som tränar barnen på att rimma. Vi har även övningar som tränar upp barnens hand motorik.

Fakta:Förskolan; Hasselbacken, avdelning Trollhassel, 3-5 år

Antal barn 17 i okt och 22 i marsAntal personal:2.0 i okt och 3,75 i marsVarav med pedagogisk högskoleutbildning: 1,0 Förskolelärare

Närvaro:Öppethållande mellan kl 06.00 och 18.00

Matematik/NTA-rum: Där får barnen undersöka matematiken. Siffror 1-10 finns tydligt på väggen. Barnen kan mäta, spela mattespel och prova på olika sorters formspel. En våg som man kan experimentera med och väga olika material på som finns också tillgänglig för barnen.

Målarrum: Där får barnen prova på olika material, såsom tuschpennor, färgpennor, kritor, målarfärger, blyertspennor och radergummi. Vi arbetar mycket med lim, saxar, paljetter, stämplar och glitterlim. Barnen har alltid tillgång till olika pappersmateriel i olika färger och storlekar.

Lekrum: Där kan man välja på att bygga med klossar, tåg och tågbana, bilar eller bondgården och nordens djur. I det rummet har vi även ”Röris” lekar. Vi har också samling i lekrummet och en stor vägg med almanackan på, som visar när alla barn och fröknar fyller år på Trollhassel.

Dockvrå: Där har vi en spis och ett bord att duka på. Barnen har också utklädnings kläder så att de kan klä leka olika roller. Vi har även en hårfrisör hörna där barnen kan leka hårfrisör. Där finns det tofsar, hårspännen, diadem, borstar och kammar.

En liten bokhörna: Där kan barnen sitta och läsa. En vägg har många olika böcker. Vi går ofta till biblioteket så barnen får låna böcker som intresserar dem.

Stort matrum: Där äter vi. När vi inte äter så kan man sitta vid borden och pussla, spela spel, bygga med ”plus plus”, göra halsband, armband eller göra pärlplattor. Barnen har under våren byggt lego, så vi har skaffat några legoaskar som de får följa bygget efter beskrivning.

Vi har fått en Ipad till vår avdelning som barnen får arbeta med kortare stunder, vi har olika inlärningsappar på Ipaden.

I vår utemiljö vi har gungor, två rutschkanor, två sandlådor, en klätterställning, en gungbräda, en karusell, ett sjörövarskepp, en ambulans, en lekstuga, stora gräsområden, fotbollsmål och cyklar som är väldigt populära. Sandlådesaker som bilar, spadar, krattor, formar och båtar. I förrådet finns även bandyklubbor, hopprep, rockringar, dockor, dockvagnar och bollar.

Vi har skogen som ligger 300 meter bort, som vi ofta går till.

Vi har även lekparker som ligger nära förskolan som vi ofta går till.

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET 2015/2016

Avdelning: Trollhassel

Område Antal kriterier

Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 9 100 %Matematik 10 10 100 %NTA 4 3 75 %Förskola/hem/utv.samtal 4 3 75 %Normer & värden 7 7 100 %Barns inflytande 11 11 100 %Hälsa och livsstil 4 4 100 %

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och

upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att

leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelsePersonalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns

tillgängliga och väl synliga5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott

exempel samt använder ett tydligt och nyanserat språk6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl

synliga för barnen8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att

utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och fö

Reflektion/Analys av arbetet med veckans bokstav

Vi såg att arbetet med veckans bokstav gav ett bra resultat förra terminen och att barnen kunde känna igen och kunde ljuda flera bokstäver. Vi har gjort stenciler med barnens namn och alla barn tränar gärna på att skriva sitt namn. En del av de äldre barnen har lärt sig att bokstavera sitt namn och de yngre barnen övar på sitt namns första bokstav. Hur låter den och hur ser den ut.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVårt mål förra terminen var att vi nästa termin skulle börja tidigare med veckans bokstav och det har vi gjort. Vi kommer även att göra det lite enklare denna termin, för vi märker att intresset för bokstäver inte är lika stort i vår nuvarande barngrupp.Vi vill få barnen att leka mer med språket. Det kommer vi att utveckla genom att ha olika rim lekar, munmotorik och leta ord på rätta bokstäver. Vi vill erbjuda många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande.

Reflektion/Analys av arbetet med sagorVi ser att några av barnen är på gång att få ett större ordförråd. Men några barn har fortfarande svårt med ordförståelsen och att uttrycka sig. Vi har varit på biblioteket och lånat lättare böcker som vi kommer att läsa för de barn som inte riktigt har kommit igång.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill att barnen ska bli ännu bättre på att återberätta sagor. Vi kommer att pratar mer om böckerna som vi läser.Vi ska gå till biblioteket och låna böcker så att vi har böcker efter vad barnen är intresserade av.Vi kommer att fortsätta rita utifrån böckerna vi läst.Vi vill få barnen mer intresserade av att titta i böcker, så att de kan sitta still och lyssna på en bok.Vi hoppas att vi ska se en utveckling i barns språkutveckling under våren. Vi måste börja läsa ännu mer för barnen, för vi har många barn med språksvårigheter och de måste träna på ordförståelsen och få ett bättre ordförråd.

Reflektion/Analys av våra samlingarVi ser ett behov av att vi måste träna på att nonsens rimma och rimma. Barnen har blivit mer intresserade av att rimma efter vi har spelat rim memory. Några av barnen har svårt att återberätta vad det gjort i helgen eller dagen innan. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer använda oss utav våra ”sekvens kort”. Barnen får träna på att lägga korten i rätt ordning, Det är fyra kort om samma händelse, som man ska lägga i rätt ordning om vad som händer på korten.Vi kommer att använda oss av rim memory, till att hjälpa barnen att komma igång att rimma och nonsensrimma.Vi kommer att prata mer kring kompisböckerna.Vi kommer att fortsätta att träna på att återberätta vad som hänt dagen innan eller på helgen.Vi kommer att öva mer på att lyssna på varandra.

Vi ger barnen möjligheter att prova på olika tekniker till sitt lärande, genom lycko, arbetshäften och ipad.Vi kommer att ta hjälp av Quintus att uttrycka oss och i kompisrelationer.

Reflektion/Analys av vårt språkutvecklande materialBarnen tycker om att berätta sagor med hjälp av ”flano” och 3 D sagor, Vi ser ett stort intresse i rim/nonsensrimUppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att försöka jobba mer med ”flano” och 3 D sagor under hösten. Vi kommer att låta barnen skriva sitt namn när de har ritat något.Vi vill skapa en lugnare tillvaro så att barnen kan arbeta med bokstäver.

OMRÅDE– Matematik, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka

likheter och olikheter3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i

former och mönster5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i

rummet, hur saker förhåller sig till varandra8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp,

antal och räknesymboler9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att

experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen.

Reflektion/Analys av arbetet med almanackanVi ser att det är ett stort intresse vid vår årstidsvägg. Barnen står vid väggen nästan varje dag och tittar efter vilket barn som fyller år idag eller denna månad. Våra födelsedagstroll är väldigt uppskattade. (Alla barn har ett varsitt troll). Barnen har koll på i vilken ordning de fyller år.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta med samlingarna som vi gör idag, barnen tycker om samlingarna. Vi har just nu 2 samlingar för att tillgodose alla barn. Vi vill att alla barnen ska veta när de fyller år innan vårterminen är slut. Vi kommer att fortsätta att räkna och ramsa och utmana barnen med svårare ramsor.

Reflektion/Analys av matematiklekar”Mattelådorna” är jättepopulära, förra terminen då kunde nästan alla i barngruppen beskriva burken, kunde räkna innehållet och lägga på rätt siffra. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med ”mattelådan” eftersom det vart så populärt förra terminen och de flesta barnen lärde sig former, räkna till tio och de lärde sig även siffrorna upp till 10. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill jobba mer med former både inne och ute. Vi måste bli bättre på det.Vi tränar på att beskriva lådan och räkna innehållet i lådan och sen lägga burken på rätt siffra.

Reflektion/Analys av arbetet med ”Plus Plus”, pussel, pärlplattor och klossar” Vi ser att barnen uppskattar att det varierade materialet alltid finns tillgängligt. Barnen inspireras av varandra vilket, i sin tur utvecklar pärlandet. Det utvecklas i att barnen gör svårare och svårare mönster på sina pärlplattor. Vi har alltid detta material tillgängligt för barnen. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi har tagit fram olika svåra pussel för att utmana barnen, med fler pusselbitar.Vi vill att alla barn skall få komma till ro för att kunna få prova på olika material. Vi har inskaffat lättare byggmodeller av lega så barnen får bygga efter beskrivning.Vi letar mönster på nätet.Vi vill erbjuda mer material som utvecklar det logiska tänkandet.

OMRÅDE –Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt

för allt levande och omsorg om sin närmiljö3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska,

dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Reflektion/Analys av arbetet med ”draken Berta”Vi har gjort några experiment med draken Berta, vilket är mycket uppskattat.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta göra experiment och prata om dem.

Reflektion/Analys av arbetet med ”Skräpplockar dagarna” När vi är i skogen så är barnen medvetna om vad man får kasta i skogen, annars så frågar de om det är okej att kasta bröd/frukt. Barnen kastar sällan saker i skogen utan att fråga, och de går gärna och plockar upp allt skräp de ser.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer under vårterminen att ta med påsar varje gång vi går iväg så att barnen kan kasta skräp i dem. För vi har märkt att de ofta plockar upp skräp från marken när vi är i skogen, på promenad eller i lekparken.

Reflektion/Analys av våra SkogsutflykterVi har märkt att barnen är väldigt intresserade av insekter när vi har haft luppar med oss. När de tittar i luppen så räknar de benen på insekten, ser efter om de har ögon, mun, vingar och vilka färger, sen släpper vi ut insekterna i skogen. Barnen är väldigt nyfikna på alla djur och insekter, när vi är i skogen. Vi ramsar varje dag innan vi äter maten och då väljer barnet som är pyssling vid bordet vilket djur vi ska ramsa om, pedagogen väljer om barnet ska ta ett djur från Svenska skogen, husdjur, bondgården eller vattnet.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi måste jobba mer med vilka djur som lever i bondgården och skogen och vad som utmärker en insekt. Vi kommer att prata mer om vart djuren lever.

Reflektion/Analys av arbetet med VattenbananVi har sett att barnen utvecklar en bra samarbetsförmåga på ett mer naturligt sätt när de vistas vid vattenbanan. Vatten är alltid väldigt fascinerande för barn. De kan vistas väldigt långa stunder vid vattenbanan och provar olika lösningar hur materialet flyter fortare. Vatten fångar alla barns intresse.Barnen tar även hinkar med vatten från vattenbanan till sandlådan. Våra barn leker väldigt ofta café ute på gården. Då tar de vatten från vattenbanan till lilla köket ute på gården och bakar kakor, tårtor och bullar med vatten och sand.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att utveckla vattenbanan med lite mer utmanande material.

Reflektion/Analys av arbetet med att sortera sopor/återvinning

Vi ser att barnen blir mer medvetna om skräp i naturen och vill gärna plocka skräpUppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att uppmana till att värna om naturen och prata

Reflektion/Analys av våra ExperimentVi experimenterar så ofta vi har möjlighet till det eftersom vi märker att barnen är väldigt intresserade. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill få barnen att tänka efter vad som de tror kommer att hända och sen kunna försöka berätta vad som hänt, före och efter ett experiment. Vi kommer att låta dem rita och måla av det som har hänt.

Reflektion/Analys av ”Fjärilens utveckling”Varje vårtermin får vi fjärilslarver som vi följer utvecklingen på. Barnen är väldigt intresserade av larverna och följer utvecklingen varje dag. Vi släppte ut dem i skogen när de utvecklats till färdiga fjärilar.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ville gärna att våra barn ska få följa något mer djurs utveckling. Vi ska försöka få tag i grodyngel i vår.

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

1. Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

2. Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

Reflektion/Analys av vår föräldraenkätGenom enkät svaren som föräldrarna har gjort ser vi att vi behöver arbeta mer med att föräldrarna blir insatta i hur vi jobbar med läroplanen.Vi måste bli ännu bättre på att dokumentera och prata med föräldrarna på utvecklingssamtalet om läroplanen.

På utvecklingssamtalet hade vi med tre frågor till föräldrarna:1. Tycker du att du har insikt i hur vi jobbar med läroplanen?2. Är du nöjd med den dagliga informationen?

Om du inte är nöjd vad vill du ha för daglig information?3. Upplever du att ditt barn blivit kränkt av ett annat barn?

Svaren på frågorna:1) De föräldrar som svarade att de inte hade insikt på hur vi jobbar

med läroplanen, tyckte det låg på deras ansvar och inte på pedagogerna. De flesta visste att vi hade en pärm som de kunde titta i.

2) De allra flesta föräldrarna var nöjda med den dagliga informationen. Någon ville att vi skulle skriva hembrev. Föräldrarna uppskattade när vi satte upp bilder i hallen på vad vi gör på dagarna.De flesta föräldrar tyckte att det var deras ansvar att fråga vad som hänt deras barn under dagen. Vi har Läroplanens mål uppsatt på väggen, så föräldrar kan se hur vi jobbar med de olika målen. Målen är uppsatta i form av en blomma och kort på barnen hur de jobbar med de olika målen.

3) Vi har ingen som blivit kränkt dessa terminer.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ska ha en personal som är mer rörlig på avdelningen. Prata mer med barnen och jobba mer utifrån vårt kompis material ”Kaninen och Igelkotten” och ”Kungaskogen” och Quintus.Vi kommer att vara närmare barnen så att de inte blir konflikter mellan barnen.Vi vill att föräldrarna ska bli mer delaktiga i vår verksamhet.

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

människors situation samt vilja hjälpa andra utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning

till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende

av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

a. -95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i

b. den årliga föräldraenkäten c. -95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i

dokument d. ”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som

uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och

upprättar en årlig plan

Reflektion/Analys av arbetet med Normen och värdenBarnen har blivit bättre på att hjälpa till och att städa. Vi har några som fortfarande inte vill hjälpa till. Barnen har blivit bättre på att säga STOPP och vi hjälper varandra.Uppföljning/Ökad måluppfyllelse

Vi fortsätter att jobba utifrån Quintus, ”kompisböckerna” och ”Vännerna i Kungaskogen” för vi märker barnen visar mer respekt för varandra.

Reflektion/Analys av vuxen styrd lekPå gymnastiken gick vi iväg med hela vår barngrupp och där leker vi väldigt mycket vuxen styrd lek. Vi märkte i början av terminen att vi måste jobba ihop vår grupp och bestämde oss för att vi efter uppvärmningen skulle leka nästan hela tiden. I gymnastiksalen finns det utrymme för alla lekar. Vi märkte att barnen gillade vuxenstyrda lekar och nu senare har våra barn börjat leka alla lekar som vi leker på gymnastiken ute på gården. Vi har sett en ökad gruppkänsla och våra barn leker tillsammans. Även de barn som hade lite svårt med socialtsamspel deltar i leken. Barnen lär sig turtagande i leken och de låter alla barn få vara med, även de små barnen på Linden hjälper de att delta i leken. Vi tycker att det är viktigt att de gamla traditionella lekarna blir levande i dagens samhälle, det är så mycket dataspel och tv spel i barnens värld nu. Under vårterminen ändrade vi och gick bara med våra blivande 6-åringar.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta gå till gymnastiken och jobba med vuxenstyrda lekar för vi tycker det är en viktig del i barns lärande.

Reflektion/Analys av den fria lekenVarje dag får barnen själva välja vad de vill göra efter frukosten. Vi vill att barnen själva ska få välja vad de vill göra.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi vill alltid ha material som barnen är intresserade av framme.

Reflektion/Analys Likabehandlingsplanen Vi har arbetat mycket med barngruppen för att de ska lära sig visa varandra hänsyn. De får lära sig lyssna när någon pratar och att vi pratar en i taget samt att vi ska hjälpas åt att städa.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta jobba på samma sätt som idag.

Reflektion/Analys av arbetet med traditionerBarnen tycker det är roligt med traditioner fast många vet inte varför vi har traditionerna.Vi läser lättare böcker om våra traditioner för att barnen ska få en viss uppfattning varför vi har vissa traditioner.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att fira våra vanligaste traditioner.

Reflektion/Analys av arbete med QuintusVi ser att barnen blir medvetna om hur vi ska bemöta varandra, dom är delaktiga i samtalen med Quintus och det arbetsmaterial vi harUppföljning/ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att jobba med Quintus och dess arbetsmaterial

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer

genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Kriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga1. möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall

gälla i förskolan 2. ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna

blommor, plocka undan 3. träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter,

lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta4. möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till

bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka

Personalen:5. uppmuntrar barnen att hjälpa varandra6. väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7. är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8. stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur

det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan9. är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,

uppmärksamhet och påverkansmöjligheter10.följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen11.utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika

sorters lek, aktiviteter och skapande

Reflektion/Analys av arbetet med barns inflytandeDenna termin har det blivit mycket lekar på gymnastiken för barnen har velat det.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att barnen får välja vad de vill göra på gymnastiken och vilken skog vi ska gå till.

Reflektion/Analys av arbetet med ”pyssling” Barnen tycker om att vara pysslingar. De vill gärna vara med och duka borden.Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att ha pyssling

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Kriterier för måluppfyllelse

1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga

2. Barnen får daglig utevistelse3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och

utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

Reflektion/Analys av arbetet med Gymnastiken och hälsan Vi pratar mycket om vad som händer i kroppen om man inte får i sig mat och om man inte sover. Vi läser böcker och tar hjälp av våra kompisar Quintus, kanin och igelkotten. Just nu märker vi att behovet är att leka, vuxenstyrda lekar på stora utrymmen. Barnen önskar ofta att vi leker på gympan.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi fortsätter att gå till gymnastiken.

Miljöplan för Hasselbackens förskola

Mål Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter

MetoderVi pratar med barnen om olika kretsloppBarnen får sopsortera, kompostera och odlaBarnen får följa en fjärils utvecklingVi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilderVarje vecka är barnen ute i skog och mark Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvättVi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligtVi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi.Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskolaVi arbetar med Grön flaggBarnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

Vår värdegrund

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.

Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.

Vi vill att alla respekteras som individer

med lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god

självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som

vi är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och

kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Kränkande behandling innefattar begreppen:(se bilaga begrepp)

Mobbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi

Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:

Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning

Sexuell läggning Funktionshinder

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:

* Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal

och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfteatt utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annankränkande behandling av individer eller grupper.

* Visa respekt för den enskilda individen.

* I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig ini andra människors situationer samt vilja hjälpaandra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att taställning till olika etiska dilemman och livsfrågori vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende avkön, social eller etnisk bakgrund.

Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Begrepp

Direkt diskrimineringMed direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskrimineringMed indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.TrakasserierEtt uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.Annan kränkande behandlingEtt uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån

någon och/eller förstöra någons ägodelar.

– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.

– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande- de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.- skapa vikänsla i gruppen- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt

och hänsyn- skapa bra självkänsla och kamratskap- våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta rektor- Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där

även personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas,

ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig

uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen. Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Verksamhetsform: FörskolaVår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga.

Planen gäller; Från 1/11-15 till 31/10-16

Ansvariga för planen:Helena, Anette, Åsa och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har arbetat fram planen.

Barnens delaktighet: Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra.Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och behov.

Vårdnadshavarnas delaktighet: Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal, dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. DenÅrliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i hallen.

Personalens delaktighet:

Personalen görs delaktiga på APT träffar och i

utvecklingsgrupper.

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med synpunkter Personalen är alltid närvarande för att leda, visa hänsyn/respekt och föregå med gottexempel. På personalmöten diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.

UtvärderingBeskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat: En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Under våren 2015 fick all personal på förskolan gå en värdegrundsutbildning där vi fick handledning i materialet Quintus.

Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2016

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala värdegrunds gruppen. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

Främja

Främjande insats:Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompissol och kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus och Vännerna i kungaskogen och samspelslekar. Vi samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde

Insats:

Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek och barnens och föräldrarnas synpunkter har kartläggningen växt fram.

Områden som berörs i kartläggningen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Hur har barnen involverats i kartläggningen:

Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras frågor och funderingar och samtalar om dessa.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

All personal involveras och görs delaktiga i arbetet via representanterna i värdegrunds gruppen på varje avdelning och genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor diskuteras under ledning av förskolechef.

Resultat och analys:

Vi ser att barnen har lätt att respektera varandras kön, religion och språk, men de har svårt att respektera varandras åsikter, tankar och vad de gör mot varandra. De dömer varandra utifrån vad någon gör mot dem och hur de ser ut.Vi ser också att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken, och är närvarande. Ibland behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för varandra.Förebyggande åtgärder

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande

- vi samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra.

- skapa vikänsla i gruppen- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt

och hänsyn- skapa bra självkänsla och kamratskap- de vuxna vågar vara vuxna och förespråka barns

rättigheter.- Vi kartlägger otrygga platser ute på gården- Vi arbetar med värdegrunds material

Områden som berörs av åtgärden:Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.

Åtgärd:Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial.

Motivera åtgärd:Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för empati och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde.

Ansvarig:Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.

Datum när det ska vara klart:Arbetet pågår hela tiden.

Rutiner för akuta situationer

PolicyPå Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan.Stödpersoner i kommunen; specialpedagog och psykolog.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:

- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta förskolechef- Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte

där även personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas,

ev. åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa- Kontakta förskolechef- Förskolechef samtalar med berörd personal- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas- Beroende av kränkningens art ges varning och/eller

vid uppsägning kontaktas personalteamet.

Rutiner för uppföljning:Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.

Rutiner för dokumentation: All dokumentation skall förvaras inlåst.

Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.