tornhagsskolans verksamhetsplan 2017-2018 - linköping...inom ramen för elevens val erbjuder vi en...
TRANSCRIPT
Tornhagsskolans verksamhetsplan
2017-2018
Glädje Maximalt Lärande
Trygghet
Lust
Engagemang
Likvärdighet
1
Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3
Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 3
Organisation .................................................................................................................................... 3
Verksamhet ..................................................................................................................................... 3
Resultat ............................................................................................................................................ 4
Kunskap och måluppfyllelse .................................................................................................................... 5
Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning ............................................................ 6
Beskrivning .......................................................................................................................................... 6
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2017/2018 på vår skola ..................................................... 9
2
En stor skola med
känslan av
småskalighet med
sina olika byggnader
och verksamheter
runt skolgården.
Vi vill ha friluftsliv som en
”röd tråd” genom hela
skoltiden för att stödja
eleverna i att utveckla en
meningsfull fritid.
Tornhagsskolan
arbetar aktivt med
lärande för hållbar
utveckling.
Vi arbetar med olika
lärstilar och använder
vår tekniska utrustning
för att ge bästa möjliga
förutsättningar för varje
elev/individ.
En skola med höga
förväntningar på våra
elever och stort fokus
på den individuella
elevens
välbefinnande och
kunskapsutveckling.
Tornhagsskolans
personal är kompetent
och engagerad.
Alla ska känna sig
trygga hos oss. Det
ökar trivseln och
bidrar till bättre
inlärning för våra
elever.
En skola med
närhet både till
stadens centrum,
natur och kultur.
3
Inledning Tornhagsskolans vision är att vara en skola där alla utmanas och växer. Skolledningen arbetar i ett
nära samspel med skolans lärare för att kunna stötta och entusiasmera utvecklingen. En samsyn och
en helhetsbild är viktig för oss på skolan och vi anser att det är viktigt för eleverna att känna trygghet
då detta påverkar deras sociala utveckling och kunskapsutveckling.
Till grund för verksamhetsplanen ligger nationella styrdokument och kommunala mål samt resultat
från enhetens egna utvärderingar och föregående års verksamhetsberättelse. För kontinuitet och
långsiktighet löper planen över tre läsår 15/16-18/19, men följs upp, utvärderas, analyseras och
justeras inför varje läsår med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.
Verksamhetsbeskrivning
Organisation
Tornhagsskolan är en kommunal skola med förskoleklass till år 9 samt fritidshem och öppen
fritidsverksamhet. Skolan har ca 800 elever fördelade på 4 förskoleklasser, tre/fyra parallellklasser i
år 1-9. Personalen består av ca 130 personer fördelade på pedagoger, specialpedagog, speciallärare.
Personalen är organiserade i arbetslag och arbetslagsledaren för respektive arbetslag fungerar som
en nära länk mellan personal och ledning. I skolans elevhälsoteam (EHT) ingår rektorer samt
biträdande rektorer, skolpsykolog, skolsköterska, skolkurator, specialpedagog samt
elevassistent/resursperson.
Rektorerna driver sitt pedagogiska arbete genom att planera för bra strukturer, hjälpa till att sovra
stoffet för personalen på skolan, skapa förutsättningar och vara noga med att följa den linje man har
beslutat. Utvecklingsgrupper på skolan består av rektorer, biträdande rektorer, förstelärare,
arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar för verksamhetsutveckling i olika
konstellationer. Rektorerna gör planerade och medvetna besök ute i verksamheten för att kunna
vara nära kärnverksamheten och kunna följa undervisningens innehåll, följa elevernas
kunskapsresultat samt påverka metodutvecklingen för den enskilda läraren.
Verksamhet
Tornhagsskolan ligger i en lugn och fin omgivning med närhet till Valla fritidsområde, Gamla
Linköping och Rydskogen. Vi har även gångavstånd till Stadsbiblioteket, Domkyrkan och city.
Skolområdet bjuder på en omväxlande miljö som främjar utomhuslek. Centralt på skolan finns
naturliga samlingsplatser för våra elever, bland annat vårt bibliotek och vår cafeteria, Ficafé, för
eleverna i år 6-9. Oavsett stadie arbetar vi med gemensamma mål från förskoleklass till år 9. Att
mötas över åldersgränser på exempelvis Tornhagsdagen, bidrar till att utveckla elevernas självkänsla
och vikänsla som inspirerar till ny kunskap. Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd
fördjupningar i skolans ämnen. Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9. Vi vill ta tillvara
hela skolperspektivet från förskoleklass upp till år nio genom olika samarbeten elever emellan men
även låta personal träffas över gränserna och mötas i olika sammanhang som både gagnar trygghet,
lust och engagemang men också verksamhetsutvecklingen på skolan. Alla på skolan känner till och
arbetar efter skolverkets rekommendationer runt trygghetsarbetet och kunskapsinhämtningen.
Skolan har tidigare varit inne i ett projekt med inriktning mot ett inkluderande arbetssätt och det
arbetet fortsätter i den kontinuerliga verksamheten. Vi baserar arbetet på forskning om inkludering
med hjälp av boken "Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever"(Bengt och
4
Elisabet Persson). Även David Mitchells tankar från ” Inkludering i skolan” och Michael Fullans tankar
om inkludering. Samarbete mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog på olika nivåer
kommer att fortsätta som en röd tråd genom verksamheten. Planeringstid i team i olika
konstellationer är en viktig faktor för att nå en bättre kvalitet för våra elever. Ett nära samarbete
mellan klasslärare och speciallärare bör ske på lika villkor där man tar tillvara speciallärarens
spetskompetens för att stödja elevens individuella behov. Vi strävar även efter ett tvålärarsystem på
alla stadier.
Skolans elevhälsoarbete är inne i en förändringsfas. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser så att det blir en samlad elevhälsa. Arbetet ska främst
vara hälsofrämjande och förebyggande. Det ska stödja elevernas utveckling mot utvecklingens mål.
Arbeta för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidra till att skapa miljöer som främjar
lärande, utveckling och hälsa. Skolan strävar efter ett tätt samarbete med personal och
elevhälsoteam. För att stödja samtliga elever när svårigheter uppstår bör vi analysera vad som
händer i klassrummet, hur skolans organisation är planerad och/eller elevens sociala situation. I de
fall eleven får en diagnos är det av största vikt att ta del av diagnosen och följa de rekommenderade
metoder och förhållningssätt så att det gagnar eleven på bästa sätt. Skolsköterska, kurator,
specialpedagog och skolpsykolog kommer under året att gå runt och konsulterar i arbetslagen.
Vi har en ambition att våra skriftliga omdömen, de pedagogiska planeringarna, skrivschema,
veckobrev (F-6), arbetsuppgifter och läxor ska vara inlagda på Fronter, Google suite eller finnas via
mail/ klassbloggar. Där kan elever och föräldrar gå in hemifrån via elevens katalog och hämta olika
dokument.
Lärare deltar i ämnesgrupper/arbetslag/arbetsgrupper där diskussioner förs för att diskutera
likvärdig undervisning och bedömningsfrågor. Vi avidentifierar de nationella proven innan lärarna har
rättat dem. Tillsammans i ämnesgrupper/arbetslag på samtliga stadier har proven bedömts. Allt för
att alla elever ska bedömas efter vad de presterar. Hela skolan har satsat och fortsätter att satsa på
läsning och skrivning genom projekt som drivs av specialpedagog, förstelärare och speciallärare på
skolan. Genom våra utvärderingar ser vi att vi ska hålla kvar den här satsningen för att förbättra och
bibehålla ett bra resultat. Arbetet är dokumenterat i en utvecklingsartikel. Skolan genomför även
skolverkets Läslyft under hela läsåret.
Kulturlivet är rikt på skolan och vi utnyttjar vår geografiska närhet till de kulturella utbuden som
staden erbjuder frekvent. Under hösten ägnar vi en vecka åt temat Hela skolan skriver. Författare
inbjuds under läsåret, vi skriver extra mycket ute i klasserna och skolbiblioteket samt stadsbiblioteket
ordnar olika aktiviteter i läsningens tecken. Det här görs i samarbete med Skapande skola.
Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd fördjupningar inom skolans ämnesramar.
Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9, på högstadiet får du testa på: vandringar,
kontinuerliga promenader/lektioner i skolans närhet, naturrutor, kanot med övernattning, cykeltur
samt skidåkning i Romme och Sya.
Resultat
På Tornhagsskolan ser vi att kunskapsresultaten från F- 9 är bra och ligger nära eller över
kommunens genomsnitt. Styrkan är att vi kan ha samma utvecklingsområden för att öka kvalitén
under hela skoltiden. Vi använder oss av elevers, föräldrars och personalens utvärderingar för att
ständigt förbättra skolan och dess resultat. Genom att göra olika konstellationer av ämnesgrupper,
5
arbetslag eller tvärgrupper sker ett samförstånd och en utveckling för en högre måluppfyllelse över
alla stadier.
Utvecklingen av de skriftliga omdömena har gjort det tydligare för eleven och skolans personal ska
göra för att eleverna ska lyckas. Vi upplever att eleverna är mer aktiva i utvecklingssamtalen och är
mer medvetna om vad de ska arbeta med för att nå målen. Eleven och föräldrarna förbereder
utvecklingssamtalen genom att diskutera elevens utveckling och utvecklingsbehov i ett IUP- formulär
(1-5) hemma. Vi ser det som att eleverna fått ett utökat ansvar och inflytande.
Kunskap och måluppfyllelse F-KLASS:
Tornhagsskolan har ett samarbete mot områdets förskolor för att mottagandet av de nya eleverna till
Tornhagsskolan ska gå så bra som möjligt. Förskolan och Förskoleklassens personal går igenom "Vad
sa du fröken" testet och en analys sker. Förskolans personal på Tornhagsområdet och skolans
personal på Tornhagen träffas för att utbyta tankar och gå vidare. Syftet är att förbättra innehåll och
metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga rektorer, områdets kvalitetskoordinator samt
områdets specialpedagoger har stått för innehållet samt varit delaktiga och lett diskussioner i mixade
grupper.
"Vad sa du fröken" testet följs upp när barnen kommer till förskolegrupp och skolan har speciellt
fokus på de barn som har presterat lågt på testet. Olika åtgärder sätts in.
ÅR 1-6:
Under läsåret har vi olika avstämningspunkter för att kunna följa kunskapsutvecklingen på individ-
och klassnivå på skolan. Rektor har kontinuerliga träffar med specialpedagog och speciallärare för att
stämma av, analysera och hitta bra metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga lärare gör en
kunskapsuppföljning en gång per termin och redovisar klassens resultat och dilemman. Skolan följer
Tornhagsskolans matematik och språkpolicy men vi har också egna uppföljningar för att kunna hålla
bra kontroll på utvecklingen. Nytt för det här läsåret är att använda skolverkets bedömningsmatris
för år 1-3.
För att nå bättre resultat arbetar vi med läs och skrivprojekt som vilar på en vetenskaplig grund. Det
har utökats och justerats under läsåret. Det har skett en kvalitativ utveckling och vi fortsätter för att
stärka och utveckla. Eleverna får prova på nya metoder och annat innehåll som leder oss framåt. Vi
är noga med att utvärdera och analysera resultaten för att vi ska veta vad vårt nästa steg är. År 1 och
2 kommer att fortsätta med metoden ”skriva sig till läsning”.
Fritidshem År F-3
I Fritidshemmet kompletterar vi utbildningen i förskoleklass och grundskolan på olika sätt. Vi arbetar
för att stimulera och utveckla lärande och tar tillvara elevernas olika intressen och förmågor. Leken
ser vi som ett viktigt redskap i elevernas utveckling. Tillsammans med eleverna planerar pedagogerna
lekar som stimulerar och inspirerar till olika förmågor, uttryck och social gemenskap.
6
Öppen Fritidsverksamhet År 4-6:
Tillsammans med eleverna skapar vi en miljö som främjar både arbetsro och möjlighet till lek. Genom
ansvar och demokratiska processer formar vi tillsammans det fritidshem som eleverna vill ha.
ÅR 6-9:
För att fler elever ska kunna nå målen i år 6-9 fortsätter vi med att kartlägga alla elever med ett eller
flera F i betyget. Därefter har mentor/rektor haft individuella samtal med eleven och ev. föräldrar för
att gemensamt kunna komma på förbättringsåtgärder. Skolan har kunnat ge bättre förutsättningar
genom att erbjuda kvällsskola, andra grupper, ge specialundervisning, fördjupningshjälp, läxhjälp
och/eller under vissa pass erbjuda undervisning i skolans växthus. Växthuset är en plats där man kan
få hjälp med något eller några ämnen under en kortare period eller en termin. Det är inte meningen
att någon elev ska gå där från morgon till kväll. Arbetet med de enskilda eleverna följs upp
kontinuerligt för att se att det går åt rätt håll. Även kunskapsuppföljningar klassvis genomförs en
gång per termin.
Personalen på 6-9 vill ständigt förbättra sitt arbete för att skapa trygghet och högre måluppfyllelse
för alla elever. Eleverna kan bl.a. påverka skolan och sin egen undervisning genom sina
representanter i elevrådet men även genom att vara med och påverka lektionerna, samt
bedömningsmatriserna. Både elever och föräldrar svarar varje år på en enkät som ligger till grund för
kommande förbättringar.
Efter att ha avslutat det treåriga inkluderingsprojektet på F-9 har vi nu implementerat arbetssättet i
vardagsarbetet. Det innebär att man har ett flexibelt tänkande runt elevens lärsituation. Ibland har
man några elever i liten special grupp. Vid andra tillfällen går speciallärarna ut i klassrummen och
hjälper eleverna. Det betyder att det blir fler vuxna i klassrummet. Ledorden är elevsyn, bemötande,
förhållningssätt och kommunikation mellan elev och lärare.
Enhetens egna utvecklingsområden – Maximalt lärande
Beskrivning
Lärarna har fått ta del av Hatties forskning genom boken "Synligt lärande" som översatts av Jan
Håkansson och getts ut av Sveriges kommuner och landsting. Hans forskning har blivit en ledstjärna
för oss för att få fatt på vad som påverkar elevers studieresultat och vad som är framgångsrika
faktorer.
Vi har framförallt tagit fram vissa ledstjärnor:
Hur vi samtalar och bemöter eleverna i klassrummet.
Hur vet du vad dina elever lär sig?
Är dina metoder effektiva?
Hur vet du det?
Samla lyckade exempel för gott lärande från klassrummet.
Skolan ska handla om elevers lärande, motivation och kunskap för att möta och skapa morgondagens
samhälle. För att nå målet har vi arbetat för att utveckla elevaktiva arbetssätt och kreativa
7
arbetsformer. För detta krävs variation i undervisningen och att elever får vistas på andra ”arenor”
än enbart klassrummet.
Eleverna bör bli företagsamma, vilket handlar om att pröva nya saker, ibland göra samma saker men
på ett annat sätt, tänka i nya banor, vilja förändra gamla mönster och våga utmana det gamla. Detta
kräver dock en förändring av arbetssätt och arbetsformer från traditionell till mer
ämnesövergripande och projektorienterad undervisning där samverkan ingår.
Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan
erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen
eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska.
Lärare som bedriver god undervisning utgör avgörande skillnader för eleverna, men det är eleverna
själva som avgör vad de lär sig. Därför måste läraren veta var eleverna befinner sig, veta vad och hur
de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.
Vi anser att bra lärare:
Finner vägar som engagerar och motiverar eleverna
Ser utmaningar i sina ämnen
Skapar relationer till eleverna
Hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga
och de är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas
lärprocesser.
Vill veta hur elevers lärande går till och förändra undervisningen efter det.
Vill ha en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om
kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, som är grunden
och nyckeln till goda studieprestationer.
Vi finner även stöd i Lorraine Monroes skolmodell och känner att hennes doktrin stämmer överens
med våra tankar om god verksamhetsutveckling. Hennes forskning har lett till en framgångsrik skola.
Monroedoktrinen bygger på:
Duktiga och engagerade lärare (Du måste tycka om ungdomar.)
En tydlig och synlig rektor (som t ex genom klassrumsobservationer stöttar lärarna och
hjälper dem att bli ännu bättre.)
Ordning och ömsesidig respekt (du kan inte undervisa i kaos.)
Rutiner och strukturer (t ex instruktioner på tavlan.)
Extra undervisning (för att hjälpa eleverna att klara de nationella proven)
Fritidsaktiviteter och klubbar
Firande så ofta det finns anledning
I boken Våga leda i skolan skriver Monroe (1997, s. 6): “It´s not about the system, it´s about the
children!” Monroe understryker hur viktigt det är att alla barn lär sig läsa, skriva, tänka och uppträda
på ett sådant sätt att de kan bli fullvärdiga medborgare och bidra till vårt samhälle på ett positivt sätt
och det är lärare, rektorer och skolpolitiker som ska arbeta för att nå detta.
Genom vårt inkluderingstänk vill vi att alla elever ska känna sig involverade och delaktiga i den grupp
där de befinner sig. De ska även känna att de får den hjälpen som varje individ behöver och har rätt
8
till. Det bygger på flexibelt tänkande runt gruppen och individen. Där är pedagogerna lyhörda och ser
var insatsen ska sättas in. Det kan betyda specialundervisning i liten grupp, men det kan även betyda
att speciallärarna går in i klassrummet och undervisar. Det vi fokuserar i klassrummen är elevsynen,
bemötandet, förhållningssättet och kommunikationen/mötet mellan pedagogen och eleven.
En uppgjord handlingsplan vägleder skolans arbete. SYV arbetet har fått en utveckling genom att alla
elever F- år 9 ska arbeta med de olika yrkesgrupperna i samhället. En vecka av två erbjuds år 8
arbetsorientering i form av PRAO. Dessutom kommer eleverna få delta på arbetsmarknadsdagar.
Tornhagsskolan vill skapa förståelse för hur vi tillsammans kan synliggöra och konkretisera hållbar
utveckling i förskoleklass, i undervisningen och på fritidshemmets undervisning. Oavsett vilket ämne
som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en röd tråd genom all undervisning.
Målet är att eleverna involveras i riktiga problem och utmaningar.
Vi vill arbeta för en god samarbetskultur på skolan. Det innebär att arbeta professionellt för ett positivt
arbetsklimat där alla är delaktiga och bidrar. En tydlig målfokusering med delmål är en förutsättning. Det
kräver tydliga strukturer och dokumentation. Arbetet ska bedrivas prestigelöst och respektfullt för att
skapa trygghet och tillit i gruppen. ”Alla behöver spela på sin bästa fot”, (Pia Sundhage).
Elevhälsan kommer att arbeta för att bli tydligare för personalen. Alla ska veta vad som görs i och av
Elevhälsogruppen (EHT) och Trygghetsgruppen. Elevhälsogruppen arbetar operativt/förebyggande
och Trygghetsgruppen mer förebyggande. Trygghetsgruppen ska kunna hjälpa och stötta
mentorer/KF att skapa ett bra klimat i elevgrupperna.
Studiedagarna ska även fortbilda alla pedagoger att möta elevers olikheter och behov i klassrummet.
Vi kommer att få hjälp från konsultativa stödet.
Skolan kommer under året att arbeta med skolverkets Läslyft och Hållbar utveckling.
9
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2017/2018 på vår skola 1. Maximalt lärandemåluppfyllelse
2. Lust och engagemang
3. Likvärdighet
1. Maximalt lärande
Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram i slutet av
år 9
STRATEGIER:
a) Uppföljning i alla ämnen av ansvariga lärare, klasskonferenser och genom
speciallärarkonferenser.
b) Tydlig förmedling av mål och kriterier till elever och föräldrar.
c) Öka vår bedömningskompetens.
d) Medvetandegöra eleverna om deras lärande på ett tydligare sätt.
e) Matte- och Läslyftet för att åstadkomma metodförändringar i matematik.
f) Vetenskapliga rön förmedlas kontinuerligt under läsåret och tid tas i anspråk till pedagogiska
diskussioner under arbetslagstid.
g) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar, olika
examinationsformer
h) På ett tidigt stadium ”fånga upp” elever i behov av särskilt stöd.
i) Arbeta mot ett inkluderande arbetssätt för att främja alla individers inlärning och utveckling
genom att bl a gör tydliga lektionsstrukturer och lektionsmål, tvålärarsystem, intensivgrupper
j) SVA ska ges till alla som har behov efter test.
k) Främja flerspråkigheten och modersmålsträningen, även studiehandledning.
l) Inventera resurser
Gäller samtliga stadier
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fler lärare i klassrummet/
individuell
speciallärarundervisning/
behovsstyrt, intensivgrupper
Alla pedagoger Våren 2018
IUP - dokument/skriftliga
omdömen utvärderas/
uppdateras kontinuerligt.
Dokumenteras på ett tydligt sätt.
Klasslärare/mentorer
Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår
Hösten 2017 används Fronter,
föräldrar släpps in i vissa klasser
Upprätta åtgärdsprogram, ped.
Utredningar Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Behovsrelaterad spec.
undervisning Rektor/speciallärarkonferens Kontinuerligt
10
Handlingsplan för identifiering av
elever med läs och skrivproblem,
samt behov av särskilt stöd
Spec. lärare/Spec. pedagogen Kontinuerligt
Specialpedagog stödjer vid
skrivandet av ped. kartläggningar
och åtgärdsprogram
Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Kunskapsuppföljningar
Lärare/rektor spec. pedagog
2 ggr/läsår
Speciallärarkonferenser Speciallärare, specialpedagog,
rektor Kontinuerligt
SVA efter behov enligt test SVA-lärare Höst/Vår
Samarbete med skolans bibliotek
för att öka läsutvecklingen och
intresset för litteratur. Bjuder in
författare.
Bibliotekarie, lärare Kontinuerligt
Ämnesträffar Lärare/rektor Kontinuerlig utveckling
Material tillgängligt på Fronter/alt.
I-katalogen Lärare/rektorer Kontinuerligt
Utvecklingsgrupp Förstelärare, lärare,
arbetslagsledarna på F-5 Kontinuerligt
Vetenskapliga artiklar och föredrag
aktualiseras Rektor/specialpedagog/förstelärare Kontinuerligt
Erbjuda läxläsning Lärare/mentor/rektor Kontinuerligt
Gäller låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Kunskapsuppföljning år 1-6 spec. lärare/spec. pedagog 2 ggr/läsår
Skrivprojekt år 1-6 Förstelärare Läsåret 2017/2018
Läslyftet år 1-9 Handledare Läsåret 2017/2018
Inlämning av provresultat
till rektor/ Value added/Dexter Spec. lärare/klasslärare Kontinuerligt
Gemensam rättning av nationella
prov för år 3 och 6 och 9 Klasslärare/speciallärare. Läsåret 2017/2018
Hållbar utveckling Lärare, förstelärare, rektor Läsåret 2017/2018
Skriva sig till läsning
(år 1-2) Lärare, spec. lärare Läsåret 2017/2018
Läxhjälp Pedagog Läsåret 2017/2018
11
Gäller högstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fördelning av spec./ växthuset/ SVA efter inventering klass för klass
ART / Samarbetsövningar
Skriv-/Provschema
Rektor - Mentor Elevvårdspersonal
Elevassistenter
Lärare – Rektor
Mentor/Resurs
Vid höstterminsstarten
Vid vårterminsstarten
Växthuset/spec.
Resursfördelningsuppföljningar Rektor/Speciallärare/specialpedagog Kontinuerligt
Läslyftet Handledare Läsåret 2017/2018
Matteundervisning, tvålärarsystem Mattelärarna Läsåret 2017/2018
Betygsvarningsdokument för år 9,
Fronter Lärare, rektor Läsåret 2017/2018
Fördjupning på ”elevens val ”
slutet av varje period, klassvis år7 Rektor, mentorer, arbetslagsledare Kontinuerligt
Erbjuda kvällsskola/sommarskola SYV/Rektor/Mentorer Läsåret 2017/2018
Läxhjälp Alla Läsåret 2017/2018
Målen mäts genom:
Tester och nationella prov.
Tornhagsskolans språk och matematikpolicy.
Diagnos i basämnen i år 7.
SVA-tester
Frågor och enkäter till föräldrar.
Analys med hjälp av skolverkets statistik – meritvärde, samarbete med övriga svensk/SVA lärare.
Skolverkets bedömningsmatriser
Noll procent ogiltig/giltig frånvaro
STRATEGIER:
a) Kontroll på frånvaron b) Ingen tolerans mot upprepade försenade ankomster c) Medvetandegöra personalen om vilka rutiner som gäller d) Samsyn e) Höja motivationen, individuella lösningar f) Ta del av Skolverkets Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,
utreda och åtgärda frånvaro i skolan.
Gäller all verksamhet
12
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Skolpliktsinfo – Ny policy Rektor Fortlöpande
Ta del av Allmänna råd Skolverket Rektor/personal Läsåret 2017-18
Följa upp frånvaron i Dexter,
kvittera lektioner Lärare/rektor Fortlöpande
Föräldrar hålls informerade - gott
samarbete Gemensam policy Fortlöpande
Rutin/Handlingsplan runt
närvaroplikten All personal Kontinuerligt
Frånvaron följs upp av områdeschef/rektor varje kvartal. Statistiken kontrolleras och följs upp via en
handlingsplan. Skolan följer sin policy vid hög giltig/ogiltig frånvaro.
Elev som tar ledigt mer än 10 dagar per läsår trots att ledighetsansökningar ej beviljats av rektor följs
upp av barn och ungdomsnämnden. Konsekvenser beslutas av barn och ungdomsnämnden.
2. Lust och Engagemang Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan.
STRATEGIER:
a) Värdegrundsarbete som grundar sig i beprövade metoder. b) Följer skolverkets rekommendationer gällande trygghetsarbetet. c) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar. d) Utveckla interaktionen och samspelet mellan elever och lärare. e) Ipads/Crome books till alla, nätbaserat läromedel/ Appar f) Arbeta aktivt med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed-back. g) Aktiva rastvärdar och planerade rastaktiviteter h) Förebyggande arbete mot kränkande handlingar i) Implementering av trivselregler
Gäller all verksamhet på skolan
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Genomgång av trivselreglerna ALLA Fortlöpande
Implementering av
trivselregler/likabehandlingsplan All personal/ Elevråd Fortlöpande
Kartläggning av otrygga platser Elevhälsoteamet/All personal Höstterminen
Respekt – Vårdat språk efterlevs ALLA Fortlöpande
13
Informera om skolans plan mot
kränkande behandling /
likabehandlingsplan All personal/rektorer
Hösten 2017/genom skolans
hemsida
Arbeta aktivt mot mobbning All personal/trygghetsteamet Fortlöpande
Resursteamet vid behov Mentor/lärare/
fritidspersonal/rektor Behovsrelaterat
Rastvakter på gården, i korridorer, i
Fikafé, i matsal. Personal/Rektor Kontinuerligt
Bestämda platser i matsal/klassrum Fritidspersonal, lärare,
assistenter/mentorer Hösten 2017
Uppdatering av
krislistor/utrymningsplan/krispärm/
brandpärm
Brandövningar
Rektor/all personal Augusti 2017
Kontinuerligt
Relationsfrämjande aktiviteter som
temainriktad undervisning, samarbete
över klassgränser/ avdelningar,
emellan olika grupper och åldrar,
värderingsövningar
Alla Kontinuerligt
Gynnsamma lärmiljöer
Ämneslärare/ mentorer/
klasslärare/förskollärare/
fritidspersonal
Läsåret 2017/2018
Gemensamma TEMA dagar Temagruppen Läsåret 2017/2018
Pedagogiska diskussioner kring
lärande Alla (Studiedagar/konferenser)
Kontinuerligt under
arbetslagsträffar och
ämneskonferenser
Restriktioner för mobiltelefoner och
Ipads Alla Läsåret 17/18
Gäller fritids/förskoleklass
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Planeringstid med grundskolan
med agenda och protokoll Lärare/ fritidspersonal
Kontinuerligt efter uppgjort
schema
Dela in barngruppen i mindre
ansvarsgrupper Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt
Tydliga veckoplaneringar gärna
med bilder Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt
Återkommande aktiviteter/rutiner i
gruppen och tillsammans med
andra fritidsavdelningar
Fritidspersonal Kontinuerligt
Organisera styrda rastaktiviteter Fritidspersonal Kontinuerligt
14
Gäller Fritidshem, Förskoleklasserna och låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Relationsfrämjande aktiviteter över
klassgränserna/exempel är
teknikprojektet, planerade
studiedagar, andra mindre/ större
samlingar
Fritidspersonal/Lärare Kontinuerligt
Samarbete i vardagen över
klassgränserna/grupperna Fritidspersonal/Lärare Under läsåret
Främja friluftsverksamheten Fritidspersonal/Lärare Kontinuerligt
Rastaktiviteter på skolgården minst
två f.m. /vecka Fritidspersonal/lärare Kontinuerligt
Gäller högstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
ART i år 6-9 Elevassistenter Fortlöpande
Gemensamma aktiviteter för
sammanhållningen i klasserna Mentor/trygghetsgruppen Fortlöpande under läsåret
Gemensamma temadagar för 6-9 Mentorer Läsåret 2017-2018
Utveckling av
elevråd/skyddsombudsarbete genom
kontinuerliga möten, protokoll,
utbildningar
Rektor/lärare/Kurator
Egna ansvarsuppgifter
Mentorer
Fortlöpande
Enskilt samtal mentor – elev Mentorer/fördjupning Fortlöpande
Tobakslotteriet till eleverna Skolsköterska Fortlöpande
Delta på kulturella utbud som teater
och konserter Mentorer Under läsåret
Trygghet och trivsel mäter vi med elev/ trivselenkät och attitydundersökning (F-9).
15
Likvärdighet STRATEGIER:
a) Mallar och strukturer
b) Gemensamma studiedagar, Arbetar F- 9
c) EHT, Kunskapsuppföljningar, konferenser
d) Utvecklingssamtal, Medarbetarsamtal, Skriftliga omdömen/IUP
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Tydliga lektionsstrukturer,
lektionsmål Rektor/Pedagoger Fortlöpande
Bedömningsmatriser och
gemensamma bedömningsträffar Rektor/personal Läsåret 2017-18
Uppföljning runt resursbehovet Lärare/rektor Fortlöpande
Ser alla elevers behov Pedagoger/rektor Fortlöpande
Klassråd, elevråd Lärare och bitr. rektorer Fortlöpande
16
Handlingsplan 2017-2018 Tornhagsskolan F-5/Fritids Inledning:
Handlingsplanen har sin grund i den verksamhetsplan som är skriven för Tornhagsskolan. Vår vision
på skola är ”En skola där alla utmanas och växer”. Vi står för fyra värdeord som är:
I planen ska kvalitet i klassrummen vara avgörande. Det är det som gör skillnaden. Allt arbete ska ske
i en inkluderande miljö vilket betyder att alla barn ska få utbildning av hög kvalitet anpassad efter
deras förmåga. Alla pedagoger bör omfatta ett barncentrerat förhållningssätt som ser till hela barnet
och inser betydelsen av att uppnå kreativitet och känslomässiga mål likaväl som kognitiva mål.
Övergripande mål: Skapa trygghet och arbetsro i skolan för alla elever
Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan och bli kompetenta ansvarsfyllda nyfikna och
argumenterande elever med social kompetens med ett sug efter kunskap.
Relationer är en förutsättning för lärande. Vi behöver fokusera på att utbilda all vår personal på att
se det enskilda barnet på barnets egna premisser och att anpassa sitt beteende efter det utan att
släppa ifrån sig sitt ledarskap. Vi behöver utbilda elever som lär sig att fungera i grupp och veta hur
man samarbetar. Vi behöver kunna möta barn som har frågor, som argumenterar och förväntar sig
att bli tagna på allvar.
Vårt elevhälsoteam och trygghetsteam kommer att arbete mera sammanflätat för att snabbare
kunna möta upp elever och lärare med olika ärenden. Ett förebyggande arbete med elevhälsoteamet
närmare arbetslagen kommer att startas till hösten -17. Specialpedagog, psykolog samt
skolsköterska och kurator kommer att delta i tätt samarbete med arbetslagen. Syftet är att öka
förståelsen för ett ärendes gång samt få inblick i hur skolans samarbetspartner landstinget och
socialförvaltningen arbetar.
En satsning på rastverksamheten görs och fritidspersonal engageras än mera under exempelvis
raster och luncher. Vi vill få lekskickliga barn och i det sammanhanget vill vi inte att mobilanvändning
med dess negativa följder ska störa skolans mål och visioner. Eleverna ska på det här viset kunna
fokusera bättre på sitt uppdrag utan störande moment under rasttid och under lektionstid.
Föräldrar kommer att få en skriftlig information om skolans regler redan vid skolstart. Information
kommer att ges på samtliga föräldramöten om vikten att skapa lugn och ro för ökad måluppfyllelse.
Rektorer kommer att delta under föräldramöten för att ha informera om skolan förväntningar på
skolans pedagoger, elever och vårdnadshavare.
Vi arbetar för ett gott samarbete i våra olika arbetslag där gemensamma spelregler är en
förutsättning för att lyckas fullt ut där alla arbetar mot samma mål i ett professionellt
förhållningssätt. Simon Hjort vägleder skolledning och personal på vägen mot målet.
Trygghet Maximalt
lärande
Glädje Likvärdig-
het
Lust/
engagemang
17
Mål 1: Öka måluppfyllelsen i svenska
Vi fortsätter att hålla fokus på läs och skrivsatsningen på Tornhagsskolan. Vår satsning på läsning och
skrivande grundar sig på synen att vi genom att arbeta med forskningsbaserade metoder kan arbeta
förebyggande och inkluderande. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa
och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Som stöd för lärarna har vi tagit fram
några metoder och arbetat fram material och lektionsplaneringar med syfte att utveckla elevernas
läsning. Skolan ska lära ut strategier för att skriva olika typer av texter: berättande, beskrivande,
förklarande, instruerande och argumenterande texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
och språkliga drag. Arbetet utgår främst från Gibbons böcker, Stärk språket stärk lärandet, Lyft
språket lyft tänkandet samt skriva läsa lära-genrekunskap och pedagogik av Rose & Martin. Att skriva
enligt cirkelmodellen passar elever i alla åldrar. Den är en bra utgångspunkt i det språk-och
kunskapsutvecklande arbetssättet i alla skolämnen och är tänkt att utgöra en naturlig del av
undervisningen. Vi behöver ständigt ta in nya influenser och en ständig revidering av materialet görs i
samverkan med samtliga lärare på skolan. Två av våra förstelärare driver denna satsning på skolan.
Utvärdering sker efter varje moment. Alla lärare uppmanas att hålla sig till materialet och arbeta
minst två lektioner i veckan med skrivdelen samt ägna sig åt läsdelen 30 minuter varje dag.
Skolverkets ”läslyft” kommer att vara aktuellt under hela läsåret. F-6 kommer att arbeta i mixade
grupper varje vecka under ledning av varsin handledare och följa upplägget enligt skolverkets
anvisningar. Fritidspedagogerna kommer att delta i kommunens satsning gällande läslyftet under
läsåret.
Fritidshemmen har delat eleverna i mindre grupper och har högläsning en gång/vecka. Skönlitteratur
fångar intresset för läsning och ger dessutom en lugn stund på eftermiddagen. Fortbildning i hur man
läser för eleverna är planerad till hösten-17.
Mål 2: Hållbar utveckling ska ge medvetna och ansvarsfulla elever
Oavsett vilket ämne som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en slöja över all
undervisning i klassrummen och på fritidshemmen och att eleverna involveras i riktiga problem och
utmaningar.
Vi vill att undervisningen i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett
aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt
handlande. Ett lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av,
demokratiskt arbetssätt
ett kritiskt förhållningssätt
ämnesövergripande samarbeten
mångfald av pedagogiska metoder
delaktighet och inflytande
En plan är utarbetad tillsammans med alla lärare och kommer att följas under läsåret. Två
förstelärare har ansvar för att följa upp arbetet och se till att skolan följer sin plan. Ann-Sofie
Johansson (sakkunnig) och Anders Jidesjö (professor på universitetet) stödjer vårt arbete och
finns i bakgrunden om vi behöver handledning under tiden.
18
På fritidshemmen finns en utvecklingsgrupp som ansvarar för att leda arbetet med hållbar
utveckling. Fokus ligger på mellanmålet. Utgångspunkten är mellanmålet för att fokusera på var
ifrån varor kommer, hur hantering sker och hur avfallet tas omhand.
En gemensam vision för hela skolan kommer att tas fram under hösten-17 i samarbete med all
personal på skolan.
Under läsåret 2017-18 kommer vi att använda sökta medel för projektet för att fortbilda och
fördjupa kunskaperna runt hållbar utveckling. Det kan innebära inköp av litteratur, studiebesök
och inhyrda föreläsare i ämnet. Både arbetslagstid och studiedagstid kommer att användas för
att fokusera på hållbar utveckling.
Kalendariet
Strukturen för det arbete som ska fortlöpa under läsåret är planerat i ett kalendarium som är
förankrat med personal och berörda med ledarfunktion. Det här bli en tydlighet och kan också hjälpa
samtliga lärare för att kunna planera sin tjänsteplanering. Här framgår mötenas innehåll och syften
och vem som har ansvar för mötet.
Arbetslagsledarträff
Alla arbetslagsledare träffas varje vecka för att få information från skolledningen. Dessa personer är
språkrör mellan arbetslagen och skolledningen. Dessutom hararbetslagsledarna ett antal
administrativa uppgifter och för att leda arbetet framåt i sitt arbetslag.
Utvecklingsgrupp
Utvecklingsgruppen består av fyra förstelärare, arbetslagsledarena och ledningen på skolan. I den här
gruppen håller vi fokus på verksamhetsutvecklande frågor. Samtliga medlemmar i gruppen har
ansvar för olika områden som t.ex. läs och skriv, hållbar utveckling, IT-frågor etc.
Utvecklingsgrupp fritidshem
En personal från varje avdelning träffas en gång i veckan för att leda arbetet framåt i fritidshemmets
utvecklingsfrågor. I nuläget handlar det om hållbar utveckling, implementeringen av fritidshemmens
läroplan.
Speciallärargrupp
Specialpedagog, skolledning och samtliga resurs- och speciallärare ses kontinuerligt under läsåret för
att stämma av hur resurser är fördelade och om justeringar behöver göras.
Möten med rektorer på skolan
Samtliga rektorer på skolan träffas kontinuerligt för att komma överens om gemensamma frågor. En
fråga är att hålla inkluderingstanken vid liv. Skolan har gemensamma regler samt planer som behöver
en kontinuerlig översyn.
19
Träffar med olika grupper
Flera projekt behöver följas upp under läsåret. Skolledningen har inplanerade träffar med samtliga
grupper som har någon form av ledarfunktion för att överblicka och bli vägvisare i det fortsatta
arbetet.
Vår vision:
En skola där alla utmanas och växer
Undertecknad.
Rose-Marie Angelöf Inga Ivarsson
Rektor F-5 Bitr. Rektor F-5
20
Handlingsplan 2017-2018 År 6-9 På vår skola utgår vi från ett årshjul då vi systematiskt under hela året kartlägger
kunskapsutvecklingen och mäter resultaten samt kvaliteten i undervisningen utifrån olika indikatorer.
Exempel på indikatorer är statistik i form av meritvärden, gymnasiebehörighet och betyg,
information från fokussamtal under terminerna, samt elev-och föräldraenkäter. Vidare ligger resultat
på färdighetstester, exempelvis läs- och ordkedjor(kommunövergripande), matematik- och
engelsktester till grund för fördelning av resurserna.
I Linköpings kommun genomförs varje år en attitydundersökning med alla elever. De har även en
medarbetarenkät där personalen utvärderar sina arbetsförhållanden och hur de upplever rektors
ledarskap. När sammanställningen kommer tittar personalen på resultatet, samt analyserar detta.
Tanken är att man ska göra en form av handlingsplan på det som går att åtgärda/ utveckla. På årets
attitydundersökning hade Tornhagsskolan 7-9 ett mycket bra resultat. Därför bestämde vi oss för att
gå ut till eleverna och undersöka lite närmare vad personalen gör som är bra så att vi kan arbeta för
att behålla det. Rektor valde att tillsammans med en av förstelärarna gå ut och intervjua slumpvis
uttagna elever i ett fokussamtal för att ta reda på hur eleverna upplever undervisningen, tryggheten
och tydligheten på Tornhagsskolan.
Eleverna berättar att de tycker att det finns varierad undervisning med exempelvis
”katederundervisning”, föreläsningar, läsa själva, se på film, grupparbeten, inlämningsuppgifter samt
prov som vid behov varieras med muntliga prov. I vissa fall kan det även finnas gruppredovisningar
och debatter som betygsätts. De känner sig delaktiga och känner att de flesta lärarna lyssnar på dem
och att de har inflytande på sin undervisning. Eleverna anser att de får vara med vid
planeringstillfällen och upparbetningar av vissa arbetsområden. De flesta lärare har ett trevligt
bemötande vilket bidrar till en ömsesidig respekt. Lärarna bryr sig om hur det går på proven och
skriver kommentarer om vad som var bra och vad man kan utveckla. Det gör att man lär sig
ytterligare när man får tillbaka provet. De önskar att alla lärare ska göra det, istället för att bara
skriva poäng eller betyg.
Feed back och coachning är bra från mentorerna och undervisande lärare för det visar att de bryr sig
om den enskilde eleven och dess måluppfyllelse. Har man inte gjort vad man ska så finns det alltid
någon som ”jagar ”en i korridorerna.
Ytterligare positiva saker som lyfts fram vid fokussamtalen är att varje lektion har tydliga strukturer
och på tavlan står det alltid hur lång lektionen är, vad eleverna ska lära sig under den lektionen samt
målet för hela arbetsområdet och hur det ska gå till just den lektionen. De bästa lärarna summerar
även lektionen i slutet och talar om vad nästa lektion ska innehålla. Det känns skönt för dem som vill
vara steget före.
Inkluderingen med två lärare vid varje matematik- och SO-lektion och även ibland vid vissa engelsk-
och svensklektioner är jättebra. De känner sig mycket tryggare på framförallt matematiklektionerna
och lär sig mer och menar att det borde vara två lärare på alla lektioner.
Eleverna i fokusgruppintervjuerna känner även att vem de än träffar i korridorerna så är de villiga att
hjälpa till. Det känns även skönt att det finns resurspersoner (assistenter) som inte har någon speciell
elev som de ska hjälpa utan finns för alla elever.
21
Utvecklingsåtgärder som Tornhagsskolan 6-9 kommer att arbeta med under året är:
Fortsätta att arbeta med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed back, varierad
undervisning och tydliga lektionsstrukturer.
Försöka att arbeta med två pedagoger i varje klassrum så långt det räcker.
Tydlig målfokusering: Utveckla lärandet i klassrummet. Det innebär att vi försöker att
utveckla undervisningen eftersom forskningen säger att det är där som den stora skillnaden
är.
Utvecklingsgruppen (Tre förstelärare och en språklärare) kommer att driva
”Språkutvecklande arbetssätt/Läslyftet och ”Hållbar utveckling” under året.
Medarbetarsamtal i grupp.
MÅL:
1. Maximalt lärande
2. Lust och Engagemang (Trygghet)
3. Likvärdiga möjligheter