texten som resurs i naturorienterande ämnen
DESCRIPTION
Texten som resurs i naturorienterande ämnen. - en studie om textanvändning och textsamtal i ett fysiktema i skolår 5. Annika Mindedal Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. Bakgrund. NO-undervisningen är främst muntlig och undersökande Lärobokstexter i NO upplevs som svåra - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Texten som resurs i naturorienterande ämnen - en studie om textanvändning och textsamtal
i ett fysiktema i skolår 5.
Annika Mindedal Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Bakgrund
• NO-undervisningen är främst muntlig och undersökande
• Lärobokstexter i NO upplevs som svåra
• Nedåtgående trend i internationella undersökningar– kunskap i naturvetenskapliga ämnen– läsförståelse
• Texter i bruk inom NO – en kunskapslucka
Studiens syfte
• Det övergripande syftet är att undersöka förekomst och bruk av texter i ett fysiktema i årskurs 5, för att därigenom skapa ökad förståelse för texten som resurs i NO-undervisningen.
Problemformulering
• Hur används text som resurs i undervisningen?– Vilka texter använder läraren/eleverna?– Vilka texter skapar läraren/eleverna?– Vad gör läraren/eleverna med texten?– Hur samtalar man kring text?– Vilka språkliga skikt i texten samtalar man om?
Definitioner
• Text – skriven eller ritad på papper, skärm eller tavla (även
grafisk framställning, kartor, ”magnetbokstäver”…)
• Resurs – ett redskap för att stötta elevernas insocialisering
i ämnet
Teoretiska utgångspunkter
• designteoretiskt perspektiv (Selander, Kress…)– sekvensering och tempo – inramning och iscensättning
• språkteoretiskt perspektiv – SFL (Halliday)– interpersonellt fokus (hur)– ideationellt fokus (vad)
Urval
• En NO-lärare
• En klass i årskurs 5
• Fyra elever i fokus – en grupp
• Ett NO-tema i fysik– fyra lektionspass om Magnetism (ca 80 min/pass)
Metod och material
Fältstudie
• Observationer – ca 5 h video- och ljudinspelning – fältanteckningar, 24 fotografier
• Texter– 4 elevers texter, lärarens planering, lärobokstext, taveltext
• Samtal och intervjuer – informella samtal med läraren– 3 gruppsamtal (ca 9, 5 och 8 min) med fokuseleverna– 5 intervjuer (läraren 30 min + eleverna 10-13 min/elev)
Några texter
Fler textexempel
Kan magnetism verka på avstånd eller måste magneten beröra för att fungera?
Amanda: Svar: ja
Björn: Den behöver inte vidröra.
Cecilia: Det funkar på avstånd.
David: Ja det går pa avstånd
Fler textexempel
Kan magnetism gå igenom kroppen?
Amanda: Ja vissa delar av kroppen.
Björn: På vissa stälen.
Cecilia: Ja, i vissa delar. Te.x håret & örat
David: ja
Några textexempel till
Få en lampa att lysa. Skriv hur du gör och rita bilder.
A. Man sätter ihop polerna och lampan så lyser den.
B. Vi la lampan på båda metallskivorna
C. Vi la lampan på båda metallblecken.
D. vi la lampan på baterier
Samtliga har ritat en bild med batteri och glödlampa.
Analys del 1: sekvensering och tempoAktiviteter
• Lärarledd repetition och introduktion
• Grupparbete
• Lärarledd uppföljning
• Grupparbete
• Lärarledd uppföljning och framåtblick
Analys del 2: aktivitet + text Repetition och introduktion
Text
planering, uppgifter,
arbetshäfte, taveltext,
i järnfilspån OH
”magnetord” och lappar
på kylskåp/whiteboard,
meddelanden, skrivtavlor
Textens funktion
Stöd för minnet,
repetition,
hålla tråden,
förklaring,
stöd för samtal
och laboration
Analys del 3: språkhandlingar
Lärare
utspelsdrag/respons
Elever
utspelsdrag/respons respons / Follow up
R. Responsdrag:
ifrågasättande
Kan man rita på
kylskåpet?
I. Utspelsdrag: påst.
Så kan man rita på
kylskåpet.
R. Responsdrag: svar
Ja, sen är det bara att
ta fingret och ta bort
det med såna därna
pennor.
F. Responsdrag:
bekräftelse
Okej, med särskilda
whiteboardpennor.
Språkhandlingar i tre lärarledda sekvenserSatser
Utspelsdrag
Responsdrag
Läraren (81 %)
27 (84 %)
10 (25 %)
Eleverna (19 %)
5 (16 %)
30 (75 %)
Påstående
Erbjudande
Fråga
Uppmaning
6 9
4 -
7 1
10 -
2 10
- 4
2 10
1 6
Preliminära resultat
• Texter – olika typ av text förekommer (fysiskt och i samtal)– läsning och skrivning i bakgrunden – lärobok och annan sakprosa används främst av läraren
• Samtal kring texter– monolog + dialog, viss IRF-struktur– asymmetrisk samarbetande stil– vardagsspråk, långt ifrån naturvetenskapliga diskursen– koppling naturvetenskap – hem och vardag
Högst preliminär slutsats
Lärare och elever använder olika texter, på olika sätt och i olika grad.
• Text används av läraren som resurs för att planera och förklara.
• Text används av eleverna som resurs för att göra och förstå.
Avslutningsvis …
• Frågor och/eller synpunkter?
• Hur kan jag få syn på textsamtalens vad-aspekt?