1

Tekniska museet Verksamheten 2016

2

Verksamhetsidé

Att med lekfullhet och vetenskapligt djup stimulera intresset för teknikens förändring i samhället.

Vision

Tekniska museet – Alla små geniers favoritställe

Verksamheten 2016

Styrelsen för Stiftelsen Tekniska museet, organisationsnummer 802005-9187, får härmed avge

resultatredovisning och årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2016.

Diarienummer: 19/17-1.7

www.tekniskamuseet.se

3

Resultatredovisning Sammanfattning av året som gått .................................................................................. 4

Förord ........................................................................................................................... 6

Med blicken framåt ....................................................................................................... 8

Tekniska museets uppdrag ............................................................................................. 9

Tekniska museets historia och nutid ............................................................................. 11

Resultatredovisning ..................................................................................................... 14

Resonemang kring kvalitetsbedömning ............................................................................ 14

1 Tekniska museets besökare ............................................................................................ 15

2 Tillgänglighet till samlingarna ......................................................................................... 23

3 Samlingarnas bevarande ................................................................................................ 33

4 Kunskapsuppbyggnad ..................................................................................................... 38

5 Tillgänglighet .................................................................................................................. 46

6 Samverkan ...................................................................................................................... 48

7 Tvärsektoriella perspektiv .............................................................................................. 56

8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av museets resultat .......................................... 64

9 Tekniska museets medarbetare ..................................................................................... 67

10 Organisation och arbetssätt ......................................................................................... 69

11 Tekniska museets byggnader ....................................................................................... 70

12 Tekniska museets miljöarbete ...................................................................................... 71

ÅRSREDOVISNING ........................................................................................................ 72

Förvaltningsberättelse 2016 .............................................................................................. 72

Resultaträkning .................................................................................................................. 76

Balansräkning .................................................................................................................... 77

Balansräkning .................................................................................................................... 78

Kassaflödesanalys .............................................................................................................. 79

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer .......................................... 80

Revisionsberättelse ........................................................................................................... 88

4

Sammanfattning av året som gått Öka intresset för teknik

Utsetts till Årets museum av Riksförbundet Sveriges museer och tagit emot

Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation och kreativitet

med genomslagskraft.

Nominerats till European Museum of the Year Award där den slutgiltiga vinnaren

utses i maj 2017.

Nominerats till Children in Museums Award, St Julianpriset, Gyllene Hjulet och 100-

wattaren.

Påbörjat flera projekt som fokuserar på kundresan och kvalitet i upplevelsen.

Sammantaget är dock andelen nöjda och mycket nöjda besökare densamma som

2015, 85 procent.

Besökts av 300 178 personer under året, varav 53 procent var unga besökare i

åldersgruppen 0-19 år.

Ökat årskortsförsäljningen med 40 procent. Antalet medlemmar var vid årets slut

24 502 personer.

Genomfört robotprogrammering vid 42 tillfällen i museets Robotlabb för totalt

cirka 3 360 personer.

Skapat PR kring verksamheten i svensk media värderad till 68 miljoner kronor.

Ökat räckvidden i sociala medier och bland annat nått milstolpen 10 000 följare på

Facebook. Ökat antalet användare på webben till 694 762, samt lanserat en ny

webbplats som ska leda till och underlätta för besök.

Genomfört 1 310 allmänna visningar och 1 445 skolvisningar.

Besökts av 50 963 skolelever och 7 824 lärare. Ökat antalet pedagogledda visningar

med 5 procent. Antalet skolbesök på egen hand har minskat med 7 020 personer

sedan fri entré infördes på statliga museer.

Tillgänglighet till samlingarna

Ökat antalet föremål från museets egna samlingar som visats i utställningar och

programverksamhet från 841 föregående år till 1 231 föremål 2016.

Visat 551 föremål ur samlingarna på olika platser över hela landet.

Ökat antalet besökare till arkivet/biblioteket från 189 besökare 2015 till 638

besökare 2016, genom ett aktivt arbete med arkivpedagogiken.

Ökat tillgängligheten till bildsamlingen genom att publicera bilder med fria licenser

på DigitaltMuseum, från 137 förmedlade bilder 2015 till 7 858 nedladdade 2016.

Kunskapsuppbyggnad

Fortsatt utveckling inom forskningssamverkan, bland annat genom de fleråriga

forskningsprojekten Dataspelens världar med finansiering från Kulturrådet och

Digitala modeller tillsammans med HumLAB vid Umeå Universitet med finansiering

av Kungl. Vitterhetsakademin och Riksbankens jubileumsfond.

Agerat snabbt på ett samhällsfenomen och genomfört samtidsdokumentations-

projektet Mobil på flykt vilket resulterat i nya föremål och bilder till museets

samlingar som visats i utställningen I´m Alive - mobil teknik på liv och död.

5

Tillgänglighet och tvärsektoriella perspektiv

Ökat tillgängligheten för personer med olika funktionsförutsättningar i den fysiska

utställningsmiljön och i den pedagogiska verksamheten i MegaMind.

Genomfört första delen av en seminarieserie om normkritik, queerteori och

jämställdhet för museets medarbetare.

Samverkan

I samverkan mellan offentlig förvaltning, region, skolan, akademi och näringsliv

skapat det rullande science centret Maker Tour som besökt cirka 1 200 skolelever

samt flertalet publika platser såsom bibliotek, mässor och festivaler.

I region Kronoberg har Maker Tour genomförts genom ett fördjupat samarbete

med projektet Mot nya höjder och Linnéuniversitet. Dialog förs med Tillväxtverket,

Vinnova, Strategiska Innovationsprogrammet Smarta elektroniksystem och Svenska

science centerföreningen att göra detta till ett nationellt initiativ.

Visat den egna makerutställningen ToyTech i Skellefteå och i Växjö där den

sammanlagt setts av cirka 8 500 personer.

Erbjudit 30 programaktiviteter med en rad olika aktörer och organisationer samt

lanserat det nya programkonceptet Megahelger som tematiserats kring MegaMind.

Projekterat och finansierat museets nya utomhusupplevelse Matematikträdgården

med hjälp av medel från stiftelser och fonder sammanlagt uppgående till 14 mkr.

Ett samarbete med Arbetets museum och Institutet för framtidsstudier har inletts

med syfte att tillsammans arrangera en seminarieserie på temat inför kommande

utställningar på Tekniska museet och Arbetets museum.

Inlett långsiktigt samarbete med Science center Malmö museer kring temat

dataspel vilket bland annat presenterats i St Petersburg inom ramen för Northern

Dimension Partnership on Culture på temat kultur som en tillväxtfaktor och social

inkludering.

Inom ramen för Wallenbergstiftelsernas program; utbildning för ökad integration

har museets beviljats 10 mkr för att under tre år med start 2017 nå nyanlända

skolelever samt skolelever i utsatta områden i Storstockholm.

Efter inbjudan av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse inkommit med ansökan om

finansiering av teknik för visualisering av vetenskap i en domteater tillsammans

med medlemmarna i Wisdome; Visualiseringscenter C i Norrköping, Universeum i

Göteborg, Science center Malmö museer och Umevatoriet i Umeå. I anslutning till

detta har Tekniska museet tecknat avsiktsförklaringar om samarbete med Kungliga

Tekniska Högskolan, Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Samlingarnas bevarande

Förvärvat nya föremål, alltifrån en samling av hörteknisk apparatur från

Manillaskolan för döva till ett virtuellt tangentbord och en downhill-cykel.

Övrigt

För första gången sedan museet byggdes för 80 år sedan genomfört en

totalrenovering av huvudbyggnadens fasad inför den Matematikträdgård som

kommer att anläggas framför museet. Tillsammans med det konstverk som Statens

konstråd avser ombesörja ger det ett helt nytt möte med publiken.

6

Förord 2016 har varit ännu ett händelserikt år för Tekniska museet. Vi har belönats med en rad

priser, rullat ut vår pedagogiska verksamhet utanför museets väggar, tagit

tillgänglighetsarbetet till en ny nivå samt fortsatt att berika och bevara våra samlingar.

Under året har vi utsetts till Årets museum i Sverige och nominerats till European Museum

of the Year Award, som anses vara det mest prestigefyllda priset i museibranschen i Europa.

På väg mot vårt mål att vara Europas mest kreativa tekniska museum har vi fått bekräftelse

att vi är på rätt väg genom Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation

och kreativitet med genomslagskraft. Något som ska tjäna som inspiration för alla inom den

europeiska musei- och science centervärlden.

Tekniska museet har framförallt uppmärksammats för det stora förändringsarbetet i

samband med öppnandet av MegaMind. Det var en milstolpe i vårt arbete för att bli Alla

små geniers favoritställe och att etablera Tekniska museet på upplevelsemarknaden i syfte

att få fler intresserade av teknik och naturvetenskap. MegaMind är också ett tydligt uttryck

för museets ambition att vara tillgängligt för alla, ett arbete som har fortsatt under 2016

med stöd av Allmänna arvsfonden och Post- och telestyrelsen.

Museet har i stort behållit sin attraktionskraft under året trots att stiftelsen inte omfattas

av fri entré-reformen. Museet har haft 300 178 besökare vilket är en liten minskning

jämfört med 2015. Primärt handlar det om att antalet skolklasser som besöker oss på egen

hand minskar sedan det blev fri entré på statliga museer. Detta är något som vi förutsåg

redan när förslaget kom och adresserade i vårt budgetunderlag till regeringen. Att Tekniska

museets skolverksamhet inte omfattas av fri entréreformen är djupt olyckligt. Det är redan

idag en utmaning för Sverige att för få unga väljer tekniska utbildningar vilket leder till

kompetensbrist. På sikt är det ett hot mot landets innovationsförmåga.

Samtidigt ökar pedagogledda skolbokningar på museet under året, dock inte i samma

utsträckning som tappet. Vi ser det ändå som ett kvitto på att kvalitet har betydelse och att

vi lyckas i ambitionen att vara en viktig resurs för skolan. Vi ger möjlighet till inspiration,

eget utforskande och nyfiket experimenterande på plats i museet och ute i landet genom

vår turnerande verksamhet Maker Tour, som har uppsökt cirka 1200 elever under 2016.

Glädjande är också att försäljningen av årskort fortsätter att öka. Särskilt stolta är vi över

att 97 procent av våra besökare vill rekommendera museet till andra. Kundnöjdheten ligger

i stort kvar på samma nivå som föregående år, då andelen nöjda och mycket nöjda

besökare sammantaget fortsatt är 85 procent. Samtidigt minskar andelen mycket nöjda

besökare med två procentenheter och under året har flera projekt fortlöpt och initierats för

att öka kvalitén genom hela kundresan och därmed andelen mycket nöjda besökare på sikt.

Tekniska museets ambition, att vara ständigt relevant, är en viktig del av vår framgång. I

den uppmärksammade utställningen I'm Alive – mobil teknik på liv och död, har nyanlända

till Sverige delat med sig av sina berättelser om vad smartphones och mobilt internet betytt

för dem under deras flykt. Under namnet Digital Now startade vi också en ny arena för

7

digitala upplevelser med inriktning mot konst, där vi i samarbete med internationella

gästartister visar den ständigt pågående utvecklingen inom digital teknik.

Vi lever i en tid då samhället är mer teknikberoende än någonsin och står inför globala

utmaningar där kompetens inom teknik, naturvetenskap och innovationsförmåga kommer

att vara avgörande. Tekniska museet kan väcka nyfikenhet, skapa sammanhang och stärka

barn och ungas tekniska och entreprenöriella självförtroende. Vi ska vara ett viktigt

komplement till skolan, bidra till landets kompetensförsörjning, överbrygga kunskapsklyftor

och minska risken för utanförskap. Kunskap om teknik är en demokratifråga.

Stockholm februari 2017

Peter Skogh

Museidirektör

8

Med blicken framåt Genom nyfikenhet vill Tekniska museet bidra till att stimulera intresset för teknik och

naturvetenskap redan från unga år. Genom att visa att teknik finns överallt kan vi

avdramatisera teknikämnet och stärka barn och ungas tekniska och entreprenöriella

självförtroende. Genom att vara en del av landets kompetensförsörjning och

innovationskraft vill vi vara ett viktigt komplement till skolan, bidra till att överbrygga

kunskapsklyftor och därmed minimera risken för utanförskap.

Skissbild av Tekniska museets nya Matematikträdgård, som öppnar i September 2017.

Tekniska museet fortsätter sitt förnyelsearbete med att utveckla och stärka rollen som Alla

små geniers favoritställe. Vi har barn, barnfamiljer och skola som våra prioriterade

målgrupper och utvecklar museet till en inspirerande och självklar mötesplats mellan unga

och vuxna, teknikspecialister, näringsliv, forskare, nördar samt en nyfiken allmänhet.

Liksom att vi utvecklar en mobil uppsökande pedagogiska verksamhet – Maker Tour för att

nå hela landet i samarbete med region, skola, näringsliv och akademi.

Förändringarna påverkar hela museets verksamhet och avspeglas i ett program för

dokumentation, insamling och utställningar. En mer flexibel utformning av utställningar och

koncept ger förutsättningar att enklare knyta an till aktuella teman och samhällsfrågor.

I all verksamhet betonar vi vikten av samverkan med andra aktörer. Samverkan är

formulerad som en av våra strategier och en förutsättning för att med begränsade resurser

kunna realisera den omfattande verksamhet som museet bedriver.

Museets långsiktiga mål

Tekniska museet ska tydligt uppfattas som Alla små geniers favoritställe, vara Sveriges

bästa edutainmentupplevelse, och anses som Europas mest kreativa tekniska museum. År

2020 ska museet ha 500 000 besökare varav minst hälften ska vara barn och unga.

9

Övergripande mål för 2017

Andelen besökare som är mycket nöjda med helhetsupplevelsen ska vara 45 % eller högre.

Det ska resultera i 310 000 besökare och 22 mkr i entréintäkter.

Strategier 2017-2020

1. Tydligt etablera Tekniska museet inom edutainmentsegmentet på

upplevelsemarknaden

2. Ett kundorienterat förhållningssätt ‐ på barn och ungas villkor och i dialog med

publiken

3. Fortsatt utveckla utbudet och kvaliteten i upplevelsen genom strategiska

satsningar

4. Våra fyra fokusområden:

a) TM Akademin

b) Kundresan och lojalitetsprogram

c) Upplevelse / kvalitet

d) Jobba smartare ‐ organisation och finansiering

5. Bli ett attraktivt komplement till skolan

6. Utveckla Maker Tour för att nå hela landet

7. Strategisk samverkan:

a) Med finansiärer, stiftare, uppdragsgivare, partners, volontärer och kunder med

utgångspunkt i gemensam nytta.

b) Utöka samarbetet och kunskapsutbytet med andra museer, organisationer,

utbildningssektorer etc.

Tekniska museets uppdrag Tekniska museet har formellt uppdrag från två parter; stiftelsen i form av stadgar och

staten i form av regleringsbrev och riktlinjer från Kulturdepartementet. Vi kan konstatera

att dessa uppdrag sammanfaller och kompletterar varandra väl.

Stiftelsens stadgar

Museets uppgift är att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess

grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta ämnesområde skall museet såväl

bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation som utöva undervisnings-

och upplysningsverksamhet.

Museet skall särskilt:

vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sina

samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten,

driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet och

därigenom verka för att öka intresset och förståelsen för teknik och industriell

utveckling och för att förklara teknikens och den industriella verksamhetens roll i

samhällsutvecklingen,

10

samarbeta med andra museer, organisationer och enskilda verksamma inom

museets område samt hålla en sådan kompetens, att museet utgör en ledande

kunskapskälla inom sitt ämnesområde.

Redovisning till regeringen

Stiftelsen Tekniska museet ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i

förhållande till riktlinjerna. Resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer

har utvecklats med avseende på kvalitet, volymer, intäkter och kostnader. De kvalitativa

aspekterna av verksamhetens resultat ska definieras.

Riktlinjer för verksamheten

Statens bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska användas i enlighet med de mål för

verksamheten som anges i Stiftelsen Tekniska museets stadgar.

Tillgänglighet till samlingarna

Stiftelsen Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna.

Samlingarnas bevarande

Stiftelsen Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas

bevarande.

Kunskapsuppbyggnad

Stiftelsen Tekniska museet ska öka kunskapen inom sitt verksamhetsområde, bland

annat genom att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med

andra, exempelvis universitet och högskolor.

Tillgänglighet

Stiftelsen Tekniska museet ska vidta åtgärder för att öka tillgängligheten för

personer med funktionsnedsättning.

Övriga riktlinjer:

Samverkan

Stiftelsen Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla

verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar

av det civila samhället involveras.

Tvärsektoriella perspektiv

Stiftelsen Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-,

mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte

och samarbete.

Publik

Stiftelsen Tekniska museet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter

om besöksutveckling på museet. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar

Myndigheten för kulturanalys lämnar.

Regionalt utfall

11

Stiftelsen Tekniska museet ska kartlägga, kommentera och redovisa det regionala

utfallet av sin verksamhet enligt metodanvisningar från Statens kulturråd.

Medverkans- och utställningsersättning

Stiftelsen Tekniska museet ska i förekommande fall tillämpa gällande avtal mellan

staten och berörda konstnärsorganisationer om konstnärers medverkan och

ersättning vid utställning av konstverk (MU-avtalet).

Därutöver ska Stiftelsen Tekniska museet särskilt redovisa:

Den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att

öka den unga publiken.

De åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med

funktionsnedsättning.

Intäkter av sponsring.

Intäkter av bidrag - vid sidan av det ordinarie årliga statliga bidraget - med

fördelning mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ, respektive icke-

statliga bidrag.

Kostnader för hyra, inklusive uppvärmning och elektricitet.

Uppnådda resultat av samverkan med andra aktörer.

Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande

information från minst de två föregående åren. Väsentliga förändringar ska kommenteras.

Tekniska museets historia och nutid Museets historia präglar verksamheten än idag och utgör på många sätt dess DNA. I början

av 1900-talet hade en ny yrkeskår med ingenjörer och industrialister vuxit fram i Sverige.

Bland dem fanns en medvetenhet om en historia väl värd att dokumentera och skildra.

Efter förebild från Deutsches Museum i München kom förslaget att starta ett svenskt

tekniskt museum. Idén mötte entusiasm, men det kom att dröja tretton år innan Svenska

Teknologföreningen, Kungl. Ingenjörsvetenskapakademien (IVA), Sveriges Industriförbund

och Svenska Uppfinnareföreningen tillsammans grundade Tekniska museet vintern 1923–

1924. Museets förste chef blev Torsten Althin. Han var en pionjär på många sätt och kom

att leda museet fram till 1962.

Museets kansli inrättades i IVA:s lokaler i Stockholm. Inledningsvis var verksamheten främst

inriktad på insamling av samtida teknik- och industrihistoriska föremål, arkivalier, böcker

och bilder. Först 1936 stod en ny museibyggnad, ritad i modern funkisstil, färdig på norra

Djurgården. De första utställningarna, Maskinhallen och Gruvan, öppnade för allmänheten

två år senare. Museet, som redan hunnit samla in mer än 20 000 föremål, kunde nu inrikta

sig på utställningar och pedagogik. Målet var att bli ett levande museum och detta har

präglat Tekniska museet sedan dess.

Tekniska museets utställningar och pedagogik kännetecknas av att en som besökare ska

kunna se hur teknik fungerar och själv prova och därmed förstå. Under 1940-talet byggdes

permanenta utställningar om järn och stål, elektroteknik och textilindustri. Museet blev

12

snabbt ett av barnens favoritmuseer. Under 1950- och 60-talen vann museet ryktbarhet

genom det så kallade Atomariet där det gavs spektakulära naturvetenskapliga shower.

Under denna tid kom även Uno Miltons än i dag populära modelljärnväg till museet.

1970-talets Extravaganzadagar, som museet arrangerade på Gärdet i samarbete med en

rad hobbyklubbar, utvecklades till folkfester med tiotusentals besökare. 1975 öppnade

också Telemuseum i Norra Stallet som en självständig del av Tekniska museet. Huvudman

var Televerket (idag TeliaSonera) och senare Ericsson. Detta museum kom att drivas

parallellt med museet i cirka 30 år innan det stängdes 2004 och delar av verksamheten gick

upp i Tekniska museet.

Mitten av 1980-talet var en period av intensivt utställningsbyggande då inte mindre än sju

basutställningar invigdes på fem år. Bland dem fanns Sveriges första science

centerutställning, Teknorama, vars motto var Upptäcka, Utforska och Uppleva. Museet

publicerade då också sin första dokumentations- och insamlingspolicy, den ambitiösa

rapporten Adress Evigheten, som även var något av en pionjärinsats i museisverige.

År 2007 invigdes Cino4, Sveriges första 4D-biograf. Under 10 års tid besökte sammanlagt

590 568 besökare den populära biografen innan den stängdes i juni 2016. 2008 inleddes ett

omfattande förnyelsearbete i syfte att stärka museets fokus på barn och unga. Detta kom

att sammanfattas i en ny vision för museet; Tekniska museet – Alla små geniers

favoritställe. I en ny programserie - Nördcaféer - bjöds allmänheten in för att presentera

sina tekniska specialintressen. Nördcafékonceptet har hunnit få efterföljare på flera håll i

landet och även internationellt.

Museet arbetar idag mindre med basutställningar och mer med tidsbegränsade

temautställningar som belyser aktuella frågeställningar. 2012 invigdes 100 innovationer, då

museets största satsning någonsin, i vilken svenska folket röstat fram de viktigaste

innovationerna genom tiderna. Samma år togs ett femårigt integrerat program fram för

dokumentation, insamling och utställningar. Programmet prioriterar ett antal

gemensamma teman för de kommande åren och tar även fasta på områden för

metodutveckling.

I september 2015 öppnade den nya science centerutställningen MegaMind, en viktig

milstolpe i museets genomgripande och konsekvent genomförda strategiska

förnyelsearbete där museets vision, om att vara Alla små geniers favoritställe, tydligt

kommer till uttryck liksom museets ambition att vara tillgängligt för alla. Under 2016 har

Tekniska museet utvecklat det nya programkonceptet Megahelger, som har tematiserats

kring MegaMind. Tillgängligheten har också fortsatt utvecklats under året tillsammans med

referensgrupper, vilket bland annat resulterat i MegaMind FUNKIS, då utställningen är

reserverad en förmiddag i månaden för skolgrupper där lärare bedömer att gruppen på

grund av olika funktionsvariationer har behov av en särskilt lugn och personaltät tid.

I oktober 2016 öppnade Digital Now, ett nytt utställningskoncept som visar den ständigt

pågående utvecklingen inom digital teknik genom interaktiva konstupplevelser. Digital Now

är en långsiktig strategisk satsning som innebär en breddad målgrupp och en höjning av

13

kvaliteten i besöksupplevelsen. Installationerna visas på olika platser i museet och kommer

att bytas ut och förnyas med svenska och internationella gästkonstnärer.

Skollovsveckan 1967 ”Vi bygger en stad ”. Foto: Pressens bild

För de närmaste åren finns en omfattande utvecklingsplan. Närmast väntar under 2017 en

Matematikträdgård och ny mer tillgänglig entré på museets framsida. Tillsammans med ett

konstverk från Statens konstråd och en ny dubbelt så stor tematiserad restaurang så

kommer det ge ett helt nytt möte med publiken och en mer utvecklad besöksupplevelse.

Liksom att det skapar förutsättningar för att bli en arena för akademi och näringsliv i möte

med framtiden representerad av museets unga besökare. Detta kommer ytterligare stärkas

genom en satsning på en domteater och VR-arena som museet nu söker finansiering för

och hoppas kunna öppna 2019. Domteatern och VR-tekniken gör det möjligt att förklara

komplexa sammanhang och svårbegripliga fenomen, och förstärker Tekniska museets roll

som ett komplement till skolans klassrumsundervisning. Tekniken gör det möjligt att färdas

i tid och rum och till platser eller situationer som annars inte skulle vara möjliga – ut i

universums oändlighet eller in bland hjärnans blixtrande synapser.

Samtidigt som museet i Stockholm utvecklas som fysisk plats är ambitionen att ytterligare

utveckla den mobila uppsökande verksamheten i resten av landet i samarbete med

regionala aktörer genom Maker Tour.

14

Resultatredovisning

Resonemang kring kvalitetsbedömning Tekniska museet ska enligt regeringens riktlinjer redovisa hur verksamhetens prestationer

har utvecklats med avseende på kvalitet, volym, intäkter och kostnader. De kvalitativa

aspekterna av verksamhetens resultat ska även definieras och följas upp utifrån årets

arbete. Till stöd för arbetet har Kulturdepartementet 2015 tillhandahållit en PM ”Stöd för

redovisning av kvalitativa aspekter av resultatet” (Ku2015/01348/LS).

Vi har i tidigare resultatredovisningar resonerat kring hur vi ser på kvalitetsbegreppet och

lyft fram lämpliga metoder för att göra kvalitetsbedömningar i Tekniska museets

verksamhet. Vår utgångspunkt är självklart vårt uppdrag enligt regeringens riktlinjer och det

uppdrag som Tekniska museet har enligt stiftelsens stadgar. Inspirerade av den danske

forskaren Henrik Kaare Nielsen, har vi valt att betrakta kvalitetsbegreppet utifrån ett antal

olika kategorier; Excellens, Uppmärksamhet och Ekonomi samt Reflektion och påverkan.

Excellens. Hur definieras kvalitetskriterier för olika delar av vår verksamhet? Vilka är våra

kriterier för en god kvalitet när det rör sig om exempelvis en utställning, pedagogisk

verksamhet eller tillgänglighet till samling? Hur väl återspeglas upprättade kriterier och

program i den genomförda verksamheten? Till kategorin Uppmärksamhet hör uppföljning

av nyckeltal som; besöksstatistik, geografisk och åldersmässig spridning, uppmärksamhet i

media. Under begreppet Ekonomi utvecklas kvalitetsbedömningar utifrån finansiella

värden; till exempel värdet av medial publicitet omsatt i kronor. Under rubriken Reflektion

och påverkan diskuteras vilken långsiktig effekt vår verksamhet bidrar till. Om målet är att

öka intresset för teknik hos barn och unga, hur vet vi om vi har lyckats? Denna kategori av

kvalitetskriterier är svårare och mer komplex att utvärdera, då den ofta behöver studeras

över tid och i fördjupade studier.

Vi vill återigen upprepa att utvärdera kulturverksamhet och dess effekter är komplext.

Myndigheten för kulturanalys pekar i sin rapport på faran om en institution tenderar att

främst utvärdera sådant som är enkelt att utvärdera. Det är därmed viktigt att betona att

kvalitet måste beskrivas utifrån en sammanvägd bedömning där flera aspekter av kvalitet

ingår.

I årets resultatredovisning redovisas hur kvalitetskriterier definierats för olika delar av

verksamheten samt sammanfattas kapitelvis och sammantaget hur väl verksamheten

svarat mot uppsatta kriterier och mål. Se även avsnitt 8 Sammanfattande bedömning över

kvalitet av museets resultat.

15

1 Tekniska museets besökare Prestation: Tekniska museet ska driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet och därigenom verka för att öka intresset samt förståelsen för teknik och industriell utveckling. Museet ska också förklara teknikens och den industriella verksamhetens roll i samhällsutvecklingen.

Definierade kvalitetskriterier för Tekniska museets besökare

Tekniska museet genomför löpande besökarundersökningar där bland annat

kundnöjdheten mäts. Undersökningarna har genomförts sedan 2005 och redovisas två

gånger per år. Museet mäter också medial uppmärksamhet både i antal medieinslag och

PR-värde. Press och sociala medier är strategiskt viktiga kommunikationskanaler för

Tekniska museet. Museet arbetar ständigt för att öka antalet följare i de sociala medierna

och mäter grad av interaktion löpande, samt prenumererar på en bevakningstjänst för att

ha vetskap om i vilka sammanhang museet nämns. Besök på Tekniska museets webbplatser

mäts i antal användare.

Mått på kvalitet avseende Tekniska museets besökare har utgångspunkt i:

mycket nöjda besökare

uppmärksamhet i antal medieinslag

PR-värde och analys av mediegenomslag

antal användare på våra webbplatser

statistik och analys av museets närvaro i sociala medier

1.1 Besökarstatistik

Tekniska museet har under året haft 300 178 anläggningsbesökare. I den statistiken ingår 7 125 besökare som enbart har besökt restaurang/butik. Enligt 2016 års nya direktiv från Myndigheten för kulturanalys redovisar Tekniska museet i år både verksamhetsbesök och anläggningsbesök. Tidigare år har Tekniska museet inte redovisat besökare till butik eller restaurang. Museets biograf Cino4 stängde i juni månad, besökare till biografen redovisas därför inte som tidigare i den totala besökarstatistiken, med undantag från skolvisningar, se avsnitt 1.1.3 Skolbesök. Antalet besök av skolelever minskar med 7 020 under 2016, däremot ökade antalet pedagogledda visningar med 5 procent. Antalet användare på webbsidan har ökat med 4 procent under 2016. Museets vision att vara Alla små geniers favoritställe sätter fokus på den unga målgruppen och andelen barn och unga besökare är en viktig parameter i museets besökarstatistik. 2016 uppgick andelen besökare under 19 år till 53 procent. Under året har museets årskortsförsäljning ökat markant med 40 procent till 6 510 årskort. Antalet medlemmar vid årets slut var 24 502 personer. Museets besökarundersökning visar att 83 procent av respondenterna tror att de kommer att besöka museet igen under en 12 månaders period.

16

Antal besökare till Tekniska museets verksamhet per månad 2016 jämfört med 2015

Vikande besökssiffror från och med mars månad. Besökare som enbart kommer till butik/restaurang

redovisas inte här.

Besöksutvecklingen på Tekniska museet 2009 – 2016 i antal besökare per år:

Besökare 2016: 300 178, varav 293 053 verksamhetsbesökare och 7 125 besökare till butik/restaurang.

Not. I tidigare årsredovisningar ingick biografen Cino4:as besökare i den totala besöksstatistiken med följande antal:

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

69 145 64 189 70 624 52 129 45 499 42 693 33 744

-

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC

Utfall 2015 Utfall 2016

17

1.1.1 Tekniska museets besökare i siffror

2014 2015 2016 Totalt antal besökare 312 065 306 745 300 178 Andel under 19 år (%) 52 53 53

2014 2015 2016 Antal sålda årskort 1 768 4 659 6 510 Under året har museet sålt 6 510 årskort. Antalet medlemmar vid årets slut var 24 502 personer.

Tekniska museet genomför löpande en besökarundersökning, i samarbete med ett externt

analysföretag, för att mäta de demografiska faktorerna och kundnöjdhet. Under perioden 1

januari 2016 till 31 december 2016 svarade totalt 621 respondenter på undersökningen.

2014 2015 2016 Kön (%) * Man 48 40 40 Kvinna 52 60 60

Medelålder (år) * 42 44 44

I sällskap med barn under 15 år (%) *

79

84

87

Boendeort (%) * Stockholms innerstad 15 19 22 Förort till Stockholm 55 52 53 Övriga Sverige 25 25 23 Utomlands 5 4 3

Kundnöjdhet (%) – helhetsupplevelsen av besöket Mycket nöjda

39

40

38** Missnöjda 2 2 3

*Ungdomar under 19 år ingår inte i svarsresultatet på grund av undersökningsmetod.

**Minskningen ligger inom felmarginalen.

Museets besökare kommer enligt undersökningen främst från Stockholm med förorter och

i år har innerstadsbesökarna ökat ytterligare. Andelen besökare bosatta utomlands ligger

enligt museets egen besökarundersökning på 3 procent under 2016. Museet har låg

svarsfrekvens bland utländska besökare på grund av metodval, vilket påverkar siffrans

tillförlitlighet. Museet avser att byta undersökningsmetod under 2017-2018.

18

1.1.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program

Under året har Tekniska museet medarrangerat vandringsutställningar och mött besökare

på externa event. Se tabellerna nedan.

Utställning på andra platser

Samarbetspartner Visningsorter Visnings- period

Antal besökare

Winter Games

Experimentarium i Danmark, Heureka i Finland och Vilvite i Norge

Heureka 6/2 2015 – 3/1 2016

204 000

Toy tech Utställning och Maker space

North West Invention Center, Seattle, USA

Skellefteå Museum, Kronoberg

24/1 2016 – 24/4 2016, 22/9 2016 – 31/12 2016

5 405 + 50 skolklasser, 2 250

Större event på andra platser

Samarbetspartner Plats Datum Antal besökare

CETIS Riks-konferens för tekniken i skolan Linköping

Linköpings universitet Skolverket

Norrköping 12 – 13/10 cirka 3 000

Skolforum – Nordens största mässa för skolan

Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska läromedel med flera

Stockholms-mässan, Älvsjö

31/10-1/11 cirka 7 100

Skola+ Museum= Sant

Övriga museer i Stockholmsområdet

Moderna museet

1/2 cirka 500

Kultur-festivalen

Norrbro, Stockolm

16 – 20/8 cirka 1 700

19

Pedagog och elever i Packalabbet. Foto: Anna Gerdén

1.1.3 Skolbesök

2014 2015 2016

Totalt antal lärare i museet 9 689 9 623 7 824

Totalt antal elever i museet 65 636 63 685 50 963 Varav elever i Cino4 10 948 10 704 5 002

Antal elever i visningar 26 169 27 842 25 079 Totalt antal visningar (exkl. Cino4)

1 280 1 379 1 445

Snitt antal elever per visning (exkl. Cino4)

20 20 17

2016 lanserades Tekniska museets rullande science center Maker Tour. Maker Tour-bussen

besökte 22 klasser i årskurserna 2-8 och träffade 900 elever under turnén i Kronoberg i maj.

Under hösten besökte bussen Älmhult och IKEA museet där ca 15 klasser med 300 elever

fick ta del av bussens pedagogiska verksamhet. Utöver detta fick även en klass med ca 30

elever på Stockholm International Academy besök av bussen. Läs vidare om Maker Tour

under avsnitt 6.5 Regional samverkan.

Under året besökte 50 963 elever Tekniska museet. 25 079 av dem deltog i en pedagogledd

verksamhet. Gruppstorleken för de grupper som deltar i pedagogledda aktiviteter har

minskat från 20 elever 2015 till 17 elever 2016 till följd av det större antal workshops som

genomförts i halvklass. Museet har skapat prisreducerade paketerbjudanden där klasser

20

kan komma på en pedagogledd workshop i halvklass medan den andra halvan av klassen

genomför ett pedagogiskt uppdrag i MegaMind. Utbudet av reguljära visningar har

begränsats då vissa av utställningarna inte varit tillgängliga under delar av året. Cino4

stängdes efter sommaren vilket också innebär en minskning av elever i visning.

1.2 Konferens och event

Under året har museet haft 6 856 konferensgäster genom att stå värd för ett antal större

konferenser och event som arrangerats av olika företag och organisationer. Bland dem kan

nämnas Naturvårdsverket, Regeringskansliet (Energikommissionen), Husqvarna Group,

Sveriges Radio och SVT. Innovationstemat väcker fortsatt intresse och MegaMind samt

även utställningen 100 innovationer är återkommande bidragande orsaker till valet av

Tekniska museet som mötesplats.

1.3 Medieinslag

Tekniska museet har haft ett starkt genomslag i media under året. Antalet medieinslag i

tidningar, TV, radio och på webben har varit långt fler än tidigare år. PR-värdet uppgår till

drygt 68 miljoner kronor. Det är en ökning med 83 procent jämfört med 2015. Under året

har museet utöver sitt vanliga pressarbete, lagt extra fokus på att bearbeta press kring

museets tillgänglighetsarbete inom ramen för ett prioriterat kommunikationsprojekt. Även

detta arbete har varit framgångsrikt och flera medier med tillgänglighetsfokus har

rapporterat om MegaMind. Se mer om kommunikation kring tillgänglighet i avsnitt 5.

Totalt antal artiklar (webb, print, etermedia):

Mediestatistik 2014 2015 2016 Totalt antal artiklar (webb/print/etermedia)

403 429 785

1.4 Webbnärvaro

I december lanserades en ny version av museets webbplats tekniskamuseet.se. Den nya

sajten är byggd utifrån en strategi för digitala kanaler som togs fram 2015 och som bland

annat innebär att webbplatsen ska leda till och underlätta för besök. Fokus ligger på utbud

och driver till webbköp samt skolbokningar. Sajten är responsiv (anpassar sig till olika

enheter) och har byggts med tillgänglighetsfokus. Drygt 53 procent av besökarna 2016

kommer från mobila enheter.

Webbstatistik 2014 2015 2016 Källa Användare – tekniskamuseet.se

607 230 669 102 694 762 Google Analytics

1.5 Sociala medier

Tekniska museets sociala närvaro har fokuserats på Facebook, Instagram och Twitter, och

har ökat mycket under året som gått. Ökningen består i antal följare men framför allt i

21

räckvidd och engagemang. Museet har fokuserat mer på film och annat högkvalitativt

innehåll som skapar intresse för museets verksamhet så som Megahelger och andra större

aktiviteter. Museet har också arbetat strategiskt med annonsering och sponsrade inlägg i

kanalerna vilket bidragit till ökad räckvidd och engagemangsgrad. Andra populära inlägg har

varit bilder från museets samlingar som ofta delas och får många kommentarer.

* inklusive kontot @sthlmmakerfaire och museidirektörens Twitterkonto **Siffran från 2015 sjunker jämfört med tidigare år, detta beror på att vi från och med denna redovisning renodlar statistiken och inkluderar statistik enbart för museets officiella konto.

1.6 Prestationens kvalitet

Museet har under året haft 300 178 anläggningsbesökare. I den statistiken ingår 7 125 besökare som enbart har besökt restaurang/butik, enligt nya direktiv för redovisning från Myndigheten för kulturanalys. Tekniska museet har tidigare inte räknat anläggningsbesökare som besökt enbart restaurang/butik, därför är statistiken inte helt jämförbar med tidigare år.

När 4D-biografen Cino4 stängdes för gott i juni 2016 hade 13 466 besökare sett någon av

museets filmer under första halvåret. Under 10 års tid besökte sammanlagt 590 568

besökare den populära biografen. Cino4-besökare per år redovisas i separat not under

avsnitt 1.1.

Inledningen på året var stark med ett bra första kvartal. Årets rekordmånad blev mars med

sina 33 816 besökare då både sportlov och påsklov låg i samma månad. Efter den

toppnoteringen är trenden vikande med årets bottennotering i september som blev den

sämsta månaden besöksmässigt. Trots det fina sommarvädret i juli och augusti höll

besökssiffrorna goda nivåer under sommarmånaderna vilket ytterligare underbygger att

andelen utländska besökare är något missvisande i museets besökarundersökning (se

avsnitt 1.1.1.). Museet avser att byta undersökningsmetod under 2017-2018.

Under året har museets övergripande kommunikation fortsatt fokusera på storsatsningen

MegaMind. Under både sommaren och loven har museets reklamkampanj gått utomhus i

Facebook 2014 2015 2016 Källa Facebookföljare 6 425 8 240 10 795 Facebook Besök från Facebook till tekniskamuseet.se

10 238 12 125 13 018 Google Analytics

Twitter 2014 2015 2016 Källa Twitterföljare 5 291* 4 675** 5 258 Twitter Besök från Twitter till tekniskamuseet.se

1 520 1 138 716 Google Analytics

Instagram

2014

2015

2016

Källa Instagramföljare 848 2 554 4 575 Iconosquare

22

främst Stockholm, men även delar av Mälardalen, för att locka till besök och stärka

Tekniska museets varumärke. Artiklar om MegaMind bidrog till det höga PR-värdet för året.

Den 12 oktober öppnade I’m Alive – mobil teknik på liv och död, en viktig utställning med

stort genomslag i media. Totalt publicerades 64 artiklar om utställningen under hösten

vilket gav ett uppskattat PR-värde om 4,6 mkr enligt externt analysföretag.

Ett par veckor senare, den 26 oktober, öppnade Digital Now – ett helt nytt koncept med

interaktiva konstupplevelser som riktar sig till en mer vuxen kulturintresserad målgrupp.

Digital Now är en långsiktig strategisk satsning som innebär en breddad målgrupp och en

höjning av kvaliteten i besöksupplevelsen, då det är inom konsten som mycket av den nya

digitala teknikens möjligheter utforskas och synliggörs.

Invigning av Digital Now, liveframträdande av MAOTIK tillsammans med Diego Espinosa. Foto: Emma Fredriksson

Kundnöjdheten är en viktig parameter för att mäta kvalitet – inte minst den som rör

helhetsupplevelsen. Museet fokuserar på att mäta ”Mycket nöjda besökare” och följer den

siffran noggrant i besökarundersökningarna. I år var andelen mycket nöjda besökare 38

procent vilket var lägre än vår målsättning om 45 procent. En närmare analys visar att

museet tappar något i gruppen ”Mycket nöjda besökare” till förmån för ”Nöjda”. Slås

respondenterna som svarat antingen ”Mycket nöjda” eller ”Nöjda” ihop, blir det totalt 85

procent vilket är samma värde som för föregående år. Museet avser att arbeta ännu mer

med frågan under 2017 och har tillsatt långsiktiga projekt som fokuserar på kundresan

respektive kvalitet i upplevelsen.

Andelen svenska besökare som anger att de kommer att rekommendera andra att besöka

museet ligger kvar på samma höga nivå som förra året, 97 procent. Även i år har hela

museet fokuserat på kvalitetshöjande åtgärder och förbättringsarbete som går i linje med

att stärka varumärket och visionen om att bli Alla små geniers favoritställe. Bland annat har

23

förberedelserna för en Matematikträdgård utomhus påbörjats, liksom arbetet med

museets nya restaurang som ska bli en helt ny matupplevelse för både stora och små.

En långsiktig strategi för museet är att stimulera till återbesök vilket bland annat görs

genom att erbjuda förmånliga årskort. Årskortsförsäljningen har ökat markant med 40

procent under 2016. Museets prismodell gynnar försäljningen av årskort då det lönar sig

redan vid andra besöket. Den typ av kundlojalitet årskort ger uttryck för är också ett mått

över tid på kundnöjdhet. Genom den kanalen får museet även möjlighet till en närmare och

mer kvalitativ relation med sina besökare – det bygger lojalitet och ambassadörskap. För att

öka årskortsförsäljningen inför jul har museet för första gången haft en separat

reklamkampanj för årskortet.

Antalet elever från skolor som besöker museet på egen hand minskar sedan det blev fri

entré på statliga museer, ett tapp som förutsågs då museet inte omfattas av fri entré, och

skolan väljer andra besöksmål som är gratis för sina icke-pedagogledda aktiviteter.

Samtidigt har de pedagogledda bokningarna till museet ökat med fem procent under 2016

vilket stärker museets roll som ett viktigt komplement till skolan.

Arbetet med press, sociala och digitala medier är strategiskt viktigt då resurserna som kan

läggas på traditionell marknadsföring är begränsade. Sedan några år tillbaka mäter Tekniska

museet PR-värde via ett externt medieanalysföretag. Årets höga PR-värde och antal artiklar

beror främst på att flera av museets pressmeddelanden fångats upp av nyhetsbyrån TT som

skapar innehåll åt tidningar över hela landet. Några exempel är utnämnandet av Årets

museum, nomineringarna till Årets utställning samt European Museum of the Year Award.

Museet har också fått ett stort kvalitativt genomslag med bildsatta artiklar och inslag i TV

och radio med bland annat museets science center MegaMind och utställningen I’m Alive –

mobil teknik på liv och död. Som ett led i PR-strategin för MegaMind har museet även nått

ut bredare med sin satsning kring tillgänglighet. Det arbetet har bedrivits i ett separat

kommunikationsprojekt, se avsnitt 5 Tillgänglighet.

Med hänsyn till det tapp fri entré-reformen har förorsakat, vilket museet också förutsett

och sökt kompensation för i de två senaste budgetunderlagen, är den samlade

bedömningen att museet uppfyllt de uppsatta målen väl genom att lyckas bibehålla

besökarflödena och dessutom öka de pedagogledda visningarna mot skolan. Samtliga

besökare i digitala kanaler ökar och arbetet med att utveckla kanalerna fortlöper. Dessutom

har museet ökat stort både i genomslag i media samt försäljning av årskort.

2 Tillgänglighet till samlingarna Prestation: Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna.

2.1 Beskrivning av prestationen

Tekniska museets samlingar tillgängliggörs genom museets egna utställningar och genom

utlån till andra museer, för forskare, i digitala kanaler, programverksamhet, pedagogisk

verksamhet, publikationer och föredrag. Digitalisering och ökad digital tillgänglighet är den

högst prioriterade insatsen för att nå ut med våra samlingar. Genom uppsökande

24

verksamhet som vandringsutställningar, webbsända aktiviteter och utlånade föremål ökar

museets närvaro nationellt och internationellt.

Målet är att så många som möjligt ska ta del av och använda museets samlingar, såväl

digitalt som fysiskt. Under 2016 hade Tekniska museet 300 178 besökare till utställningar,

program, event, butik och restaurang. Därutöver har flera hundratusen besökare tagit del

av museets verksamhet på andra platser utanför museet. Antalet användare via digitala

kanaler och sociala medier har ökat markant, framförallt via den nya webbportalen

DigitaltMuseum som hade 111 520 sidvisningar under 2016.

Definierade kvalitetskriterier för tillgänglighet till samlingarna

För samlingarna varierar kvalitetskriterierna beroende på vilken typ av samling som avses;

föremål, bilder, böcker, arkivalier.

Grundläggande kvalitetskriterier och långsiktiga mål:

samlingarna ska visas i museet men även på andra platser runt om i landet

samlingarna ska vara digitalt beskrivna och ordnade i databas

så stor del av samlingarna som möjligt ska vara digitalt publicerade med någon

form av digital avbildning samt korrekt och fyllig metadata

samlingarna ska vara tillgängliga via så många digitala kanaler och olika gränssnitt

som möjligt

databaserna ska vara tillgängliga på internet

upphovsrättsliga regler ska vara deklarerade och beaktade

Även ett antal utställningskriterier har tagits fram. Museets utställningar ska:

följa det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar

bidra till att bredda teknikbegreppet

vända sig till barn och unga i enlighet med att museet ska vara Alla små geniers

favoritställe

attrahera både flickor och pojkar

erbjuda en hög grad av tillgänglighet och fakta på flera nivåer

inbjuda till interaktivitet och medskapande

2.2 Samlingarna

Samlingarna består av cirka 54 000 föremål, 1 100 hyllmeter arkivhandlingar, 200 000

ritningar, 400 filmer, 800 ljudband, 700 videokassetter i olika format, 800 000 fotografier

(varav cirka 500 000 utgörs av en deposition från Riksarkivet) och 40 000 böcker.

Digital tillgänglighet

Tekniska museet har en digitaliseringsplan för perioden 2016-2018, som beskriver museets

övergripande prioriteringar, strategier och policys. Där framgår Tekniska museets

målsättning är att arbeta kvalitativt och effektivt med digitalisering genom medvetna

prioriteringar, istället för att digitalisera och publicera samlingen i sin helhet. Museets

samlingar ska dock finnas förtecknade med korrekt och relevant metadata, helst även i

digitala register för mesta möjliga sökbarhet.

25

Under 2016 har all digitalisering av museets samlingar skett i enlighet med museets

digitaliseringsplan och utifrån de prioriteringar som formulerats; efterfrågan (ofta

efterfrågat av allmänheten/skolan), nyförvärv (för snabb tillgänglighet), rariteter (unicitet),

bevarande (ömtåligt) och aktualitet (belyser samtidsfråga).

Förutom löpande digital registrering av nyförvärv sker komplettering av metadata och

digitala resurser (avbildning) för prioriterat äldre material. Särskilda digitaliseringsinsatser

har även gjorts, på utvalda delar av samlingarna, inom forskningsprojektet Digitala modeller

där målet är att utforska den digitala teknikens specificitet och potential som brygga mellan

forskning, minnesinstitution och besökare. Se även avsnitt 4.5 Digitala modeller.

Som ett led i att museet i början av året bytte samlingsförvaltningssystem till Primus

öppnades DigitaltMuseum i slutet av mars, Primus webbgränssnitt för sökning i

samlingarna. Redan från starten började det komma in kommentarer och rättelser till

bilderna, vilka blir granskade och införda i vår databasen löpande. Museets föremål är

sökbara tillsammans med samlingar från 236 andra museer. Liksom tidigare laddas museets

samlingsdata upp till K-Samsök och vidare till Europeana.

De historiska bilder som Tekniska museet tillgängliggör via DigitaltMuseum har fria licenser.

De kan laddas ner direkt av användare i det format som de är lagrade. Museet och fotograf

ska anges vid användning. Tillgängliggörandet har lett till efterfrågan på bilder i annan

upplösning och museet får regelbundet bildbeställningar. Museets bilder har fått ny

spridning och har förekommit i press, television och på flygplan.

Bild på Polhem från Tekniska museets arkiv pryder flygplansvinge. Foto: Solvangs Dekorbyrå AS, Norge.

26

Under året har Tekniska museet också börjat använda KulturNav som källa för auktoriteter i

databasen. Det innebär att museets samlingar knyts samman med andra samlingar t ex

genom register över fotografer som kan finnas representerade på många håll. Museet har

också lagt in definitioner (auktoriteter) om svenska uppfinnare och om gruvor och bruk i

KulturNav. Den här typen av gemensam data gör det lättare att söka i flera samlingar via t

ex DigitaltMuseum.

I samverkan med övriga centralmuseer fortsatte Tekniska museet att samarbeta med

Wikimedia Sverige för att sprida kunskap om museernas samlingar till en bred publik.

Wikipedia är idag det mest använda sättet att snabbt få information och utgör därför en

viktig plattform för tillgängliggörande och spridande av kunskap och samlingar, inte minst

bland yngre. Samarbetet har under året skett inom ramen för den pedagogiska

verksamheten.

Förutom att löpande tillgängliggöra nya föremål i samlingen har museet under året fortsatt

satsningen på digitalisering och tillgängliggörande av fotografier. I samarbete med

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skannades drygt 1 500 analoga bilder. Urvalet

digitaliserade bilder består av ett tvärsnitt fotografier från olika arkivbildare för att visa

exempel ur samlingen. Fotografierna är tillgängliga via DigitaltMuseum, Europeana och i

urval även på Flickr och Wikipedia. För att underlätta användning registreras bilderna med

information om fotograf, motiv, upphovsrättsvillkor direkt i bildfilen så att informationen

följer med bilden, och inte riskerar försvinna när den läggs ut på webben. Vid årets slut har

urval från nästan 75 procent av de arkiv som innehåller bilder, skannats och publicerats

digitalt. Liksom föregående år har museets samlingsbilder publicerats på Flickr. Två album

har publicerats under året i samband med museets Megahelger. MegaMusik och

MegaMaker. Totalt har 84 nya bilder publicerats på Flickr, vilket innebär att det vid årets

slut finns mer än 7 000 fotografier från museets samlingar tillgängliggjorda.

Arkiv förtecknas på arkiv, serie och volymnivå i arkivdatabasen Klara. Arkivförteckningarna

tillgängliggörs på webben via Klara. Digitaliserat arkivmaterial finns tillgängligt på

DigitaltMuseum. Under 2016 har DigitaltMuseum integrerats med arkivdatabasen Klara

vilket innebär att det arkivmaterial som har digitaliserats nu kan ses direkt via webben via

arkivdatabasen Klara.

Tekniska museets bibliotekssamling är genom systemet Mikromarc tillgänglig via museets

webbsida och under 2016 gjordes drygt 92 266 sökningar i bibliotekssamlingen av 3 264

unika besökare. 26 697 biblioteksposter finns tillgängliga på webben.

Bildförmedling och arkivpedagogik

Bilder kan laddas ned högupplösta via DigitaltMuseum men bilder beställs även via museets bildförmedling. Under 2016 har totalt 7 801 bilder laddats ned, och 57 bilder har förmedlats via bildbeställningar. Exempel på bildförmedlingar till utlandet:

Till Schweiz – En person hittar sitt hus som han som bor i nu på Flickr. Bilden visar hur huset såg ut 1865, detta leder till en bildbeställning.

Till Spanien – Styrelsen för Alhambra Generalife beställer bilder som Sigurd Curman tog under en resa i Granada 1910. De vill använda bilderna för forskning, utställning och publikation.

27

Till Norge – Norwegian Airlines har beställt bilder på Christoffer Polhem och John Ericsson för deras kampanj "våra hjältar". Bilderna kommer att exponeras på deras flygplan.

Till USA – National Park Visitor in Hot Springs, Arkansas har beställt bild på Gustav Zander för en utställning.

Tekniska museets arkivarie har under början av året läst en kurs i arkivpedagogik på Södertörns högskola och gått med i nätverket Arkivpedagogiskt forum. Det har genererat nya aktiviteter i arkivet som t ex öppet hus på Internationella kvinnodagen. Då visades ett unikt arkivmaterial, tillsammans med föremål, om Stockholms utlandstelefonister. Materialet gav en gripande bild över livet under andra världskriget och efterkrigsåren ur de kvinnliga utlandstelefonisternas perspektiv runtom i världen. Under Arkivens dag var arkivet öppet med temat ”Teknik i hemmet” och även då visades föremål, arkivhandlingar och litteratur vilka speglade teknikutvecklingen i hemmet. Under museets Megahelger har arkivet varit öppet och flertalet visningar har skett där. I arkivets läsesal har en barnhörna skapats med litteratur och pyssel för museets små genier. Flera mindre utställningar har visats i rummet t ex om Tekniska museets första tillfälliga minnesutställning om Gustav de Laval från 1924. Två permanenta föremålsmontrar har installerats och dessa får ett nytt innehåll varje halvår. Arkivarien har tagit emot pensionärsgrupper från SPF vid sju tillfällen. Visningen omfattar ett studiebesök till LM Ericssons styrelserum och därefter visning av Tekniska museets arkiv. Under höstlovet visades arkivfilmer i hörsalen under lovets alla dagar. Trots att öppettiderna i läsesalen begränsades i början av året, från att vara öppet dagligen till att hålla öppet för förbokade besök varje onsdag kl 12.30-16.30, har antalet besökare till arkivet/biblioteket ökat markant från 189 besökare 2015 till 638 besökare 2016.

Utställda och utlånade föremål

Tekniska museets samlingar tillgängliggörs såväl inom den egna verksamhetens

utställningar och programverksamhet som genom utlån till andra kulturarvsinstitutioner.

Under året har totalt 1 231 föremål visats i museets utställningar och programverksamhet

som Megahelger.

Tekniska museet välkomnar utlån till andra museer och kulturarvsinstitutioner och

eftersträvar en enkel och tydligt hantering av låneärenden. Exempel på platser dit museet

lånat ut objekt är Abbamuseet, Malmö konstmuseum och Robotmuseet i Arboga samt

utanför Sverige bl a i Japan (University of Electro-Communications Museum i Chofu, Tokyo).

Bland utlånade föremål finns allt från flygplan, datorer och musikutrustning till en komplett

utrustad Volvo Duett/Teliabil som visades vid Mall of Scandinavia under hösten i samband

med ett Teliaevent där mer än 10 000 personer såg den under en dag.

2.3 Utställningarna

Tekniska museet har ett brett och varierat utbud av utställningar som utifrån olika

perspektiv och ingångar behandlar teknik, naturvetenskap och teknikhistoria.

Målsättningen är att skapa en rolig, intresseväckande och lärande upplevelse för museets

prioriterade målgrupper barnfamiljer och skola. Tillsammans med verkstäder,

demonstrationer och visningar, arkiv och bibliotek ingår utställningarna i en lärande miljö

där museets besökare trivs och kan tillbringa åtskilliga timmar.

28

Under året har planering och projektering för flera stora utställningar pågått som ett led att

utveckla museet till Alla små geniers favoritställe. En helt ny interaktiv och aktuell

Gruvutställning (öppnar februari 2017), Matematikträdgården, en tematisk lekpark kring

matematik, natur och konst öppnar på museets framsida i september 2017 och

Dataspelshubben en stor satsning kring dataspel, barn och lärande i september 2017.

Under 2016 har museet visat 18 utställningar av vilka sju har varit tillfälliga. Museet

erbjuder även utställningar på andra platser. Under året har Toy tech – utställning och

verkstad visats på två platser i Sverige.

2.3.1 Utställningar under året

Utställningen I'm Alive – mobil teknik på liv och död invigs av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Foto: Anna Gerdén

Utställningar på museet Beskrivning

Visad del av året

Ateljé dataspel Spelarnas konstnärliga tolkningar av dataspelskulturen. februari - augusti

Christopher Polhem – tillbaka till framtiden

Polhem som ung med ledorden rörelse, tvärvetenskap, lekfullhet, konst och framtidstro.

hela året

Svett & korsett En utställning om Gustaf Zanders gymnastikapparater med föremål, bilder och arkivmaterial ur Tekniska museets samlingar.

maj - september

29

Toy tech - utställning och maker space

Toy Tech är en vandringsutställning med världens leksaker och en verkstad makerspace, där besökarna får undersöka och bygga leksaker som de sedan får ta med sig hem.

juli - augusti

I´m Alive - mobil teknik på liv och död

Om vad smartphones och mobilt internet betytt för människor på flykt

oktober - december

Digital Now Interaktiva konstupplevelser. Installationerna visas på olika platser i museet och byts ut och förnyas med svenska och internationella gästkonstnärer.

oktober - december

Christer Fuglesang – 10 år i rymden

10 utställda föremål som varit i rymden eller har anknytning till rymden.

december -

Det stora experimentet

Upplev miljöerna och testa experiment från Viaplays julkalender Det stora experimentet

december -

MegaMind En interaktiv science centerutställning där idéerna och hjärnans kreativa förmågor står i fokus.

hela året

En skruvad värld Om teknik i miniatyr, om förvandling och kreativt skapande.

t o m september

Gruvan Om gruvhantering från äldsta tid fram till 1990-talet. t o m november

LM Ericssons minnesrum

Lars Magnus Ericssons magnifika styrelserum från 1903.

hela året

Leklabbet En plats för de allra yngsta barnen att leka och lära om mekanik, ljud, ljus och tid.

hela året

Modelljärnvägen Uno Miltons unika modelljärnväg med 50 meter räls och ett naturtroget landskap.

hela året

100 innovationer De viktigaste innovationerna enligt svenska folket. hela året SKØTM – amatörradiostation

Amatörradio och demonstration av hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt.

hela året

Slussen i Stockholm

Historien kring Slussen, om Stockholms stads planer på en ny trafiklösning, som de nu börjat bygga.

hela året

Spelet om energin Utställning i form av ett spel med klimatet som insats. hela året Teknoleket Här kan de allra yngsta barnen leka och lära om

mekanik, ljud, ljus och tid. hela året

2.3.2 Utställningar på andra platser

Winter Games

I samarbete med tre nordiska parter har museet producerat en interaktiv utställning kring

teknik och vetenskap i vintersporter, för att stimulera förståelsen av och intresset för

naturvetenskapliga principer. Utställningen, som uppgår till 600 kvadratmeter med 22

interaktiva stationer, har under året visats på Heureka, Vanda Finland. Winter Games

kommer till Tekniska museet i februari 2017.

Hjärnkraft på Citykonferensen

I samarbete med Sveriges Ingenjörer lyfter Tekniska museet fram kreativitet och

innovationer i en utställning kallad Hjärnkraft. Utställningen är en hyllning till den kreativa

30

hjärnan och flera namnkunniga svenska innovationer, som mobilen, pacemakern, kylskåpet

och propellern har fått ge namn åt mötesrummen i Ingenjörshuset/Citykonferensen. I

restaurangen lyfts fotografier av kluriga föremål ur Tekniska museets samlingar fram.

Toy tech

- Utställning och Mini maker space

Toy Tech är en vandringsutställning med världens leksaker och en verkstad (makerspace),

där besökarna får undersöka och bygga leksaker som de sedan får ta med sig hem.

Utställningen har under året visats på Skellefteå museum och i Växjö.

Se även avsnitt 1.1.1 besök till vandringsutställningar.

Volymer inom prestationen

Samlingarna på webben 2014 2015 2016 Totalt antal bilder publicerade på DigitaltMuseum

- - 90 004

Varav antal poster (föremål) publicerade med bild på webben

42 350 45 543 45 662

Varav antal bildposter (arkiv) publicerade med bild på webben

97 955 102 338 26 456*

Varav antal bildposter (institutionens egenproducerade) publicerade med bild på webben

- - 577

Antal förmedlade/nedladdade bilder

158 137 7 858

Antal sidvisningar Tekniska museets samlingar på webben/DigitaltMuseum

- - 111 520

*Antalet bildposter i redovisningen är mindre än tidigare. En orsak är att föremålsbilder som identifierar föremål har

förts till föremålen och ingår inte i underlaget för totalt antal bilder på samma sätt. En annan orsak är att i tidigare års

statistik ingår alla bilder som tagits av ett föremål. Nu har vi infört ett nytt synsätt, ett föremål som är fotograferat i olika

vinklar och har en mängd bilder räknas nu som en bildpost. Se vidare under avsnitt 3.6.

Besök till samlingarna 2014 2015 2016 Antal besökare i samlingarna

179 189 638 (arkiv) 77 (föremål)

Antalet framplockade arkivkapslar respektive föremål

703 626 482 (arkivkapslar)

80 (böcker och tidskrifter) 288 (föremål)

31

Antal besvarade förfrågningar om samlingarna

282 295 269

Utlånade objekt 2014 2015 2016 Antal utlån/depositioner, ärenden

- - 161

Antal utlånade/deponerade objekt

786 513 551

2.4 Prestationens kvalitet

Under 2016 visades 1 231 föremål vilket motsvarar 2,3 procent av museets egna samlingar.

Det är en ökning jämfört med 2015 då 841 objekt ställdes ut, vilket då motsvarade 1, 5

procent av föremålssamlingen. Ökningen är en följd av Tekniska museets strategi att förtäta

med föremål och arkivhandlingar i museets publika lokaler. Arbetet med att visa fler objekt

ur samlingarna fortsätter med en långsiktig ambition att 5 procent av samlingarna ska visas

i museets publika ytor.

Museet lånar ut föremål till andra museer och kulturarvsinstitutioner. Under året lånade

museet totalt ut 92 föremål till 13 nya låntagare. Tillsammans med de pågående utlånen

och långtidsdepositioner från tidigare år visas nu 551 föremål ur samlingarna på andra

platser i Sverige. Jämfört med 2015 har antalet utlånade föremål ökat. Alla lån ur Tekniska

museets samlingar administreras av museets låneregistrator, en funktion som utformats

under året för att underlätta och professionalisera hanteringen. De nya rutinerna för utlån

som har tagits fram under 2016 kommuniceras på museets webbsida. All information och

avtal kommer inom kort även att finnas på engelska då museets samlingar i många fall är

världsunika och det finns ett stort intresse för museets samlingar även utanför Sverige.

Tekniska museet konverterade i början av året hela samlingen till en ny föremåls- och

bilddatabas, från ett internt utvecklat system till databasen Primus – ett standardsystem

som används av mer än 230 museer i Norge och Sverige. Samarbetet kring gemensamma

auktoriteter leder till en ökad professionalisering och samsyn kring hur museernas

samlingar tillgängliggörs och används. Objekten på DigitaltMuseum skördas även till K-

samsök och vidare till Europeana med sina högupplösta bilder vilket gör dem användbara

långt utanför Sveriges gränser. Museet bilder kan laddas ned med så fria licenser som

möjligt, vilket har gjort att de sprids i en allt större omfattning än någonsin tidigare. Under

2016 laddades 7 858 bilder ned att jämföra med året innan då 137 bilder förmedlades.

Antalet tillgängliggjorda bilder är mindre i år än tidigare år, det hänger samman med en

administrativ uppdelning av bildsamlingen där de bilder som hör till föremål visas med

dessa. Se vidare under avsnitt 3.6.

Det aktiva arbetet med arkivpedagogiken har gjort att antalet besökare har ökat markant

under 2016 med mer än 230 procent i jämförelse med 2015, trots reducerade öppettider.

32

Små besökare i arkivet under MegaHelg Rymd. Foto: Anna Gerdén

Museet har under året fortsatt att planera verksamheten utifrån det museiövergripande

programmet för dokumentation, insamling och utställningar vilket innebär att förvärv,

digitaliseringssatsningar och digitalt tillgängliggörande av samlingarna i större utsträckning

går hand i hand med publik verksamhet. Detta effektiviserar verksamheten, innebär bättre

genomslag och resursanvändning då satsningarna sinsemellan stärker varandra, skapar

mervärde och spinoff-effekter. Ett exempel på hur museet arbetar är det insamlingsprojekt

Mobil på flykt som skedde i början av året och som under hösten genererade utställning I´m

Alive – mobil teknik på liv och död.

Tekniska museet arbetar sedan utifrån att förstärka museet som Alla små geniers

favoritställe. Nya utställningar, program och aktiviteter planeras utifrån att erbjuda

besökare spännande, lärande aktiviteter som stimulerar intresset för museets område.

Året har präglats av planering och projektering av utställningar som kommer att öppna

under 2017 men museet har även tagit fram egna utställningar med ett sinsemellan

skiftande innehåll. I’m Alive fick stort genomslag då den tog upp ett aktuellt ämne som var i

allas medvetande under hösten 2017. Digital Now är ett experiment med det digitala

mediets möjligheter att låta besökare agera i utställningarna och påverka innehållet.

Bedömningen är att vi väl möter de kvalitets, tillgänglighets- och interaktionskrav museet

ställer inom utställningsverksamheten.

33

Den samlade bedömningen är att museet gjort insatser för att öka tillgängligheten till

samlingarna och kulturarvet under året och att vi väl uppfyllt uppsatta mål.

3 Samlingarnas bevarande Prestation: Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande.

3.1 Beskrivning av prestationen

Museet arbetar kontinuerligt med att förbättra förutsättningarna för samlingarnas

bevarande utifrån gällande förvaltningsplan. Planen ska vara genomgången och uppdaterad

senast oktober varje år. De brister som upptäckts kan då tas med i kommande års

planering. Enligt stiftelsens stadgar ska museet vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta

samlingarna och genom nyförvärv berika samlingarna och hålla dem tillgängliga för

allmänheten.

Förvaringen utgör grunden för samlingarnas bevarande. Magasin och arkivlokaler är också

basen för all hantering av objekt. Därför är det särskilt viktigt att dessa är korrekt

utformade för både förvaring och hantering.

Definierade kvalitetskriterier för samlingarnas bevarande

samlingarna ska vara registrerade och i så hög grad som möjligt digitalt registrerade

samlingarna ska vara förvarade i ändamålsenliga magasin (yta/klimat)

rutiner för hur samlingarna tas om hand ska beskrivas i en förvaltningsplan

utställda och utlånade föremål ska vara skyddsklassificerade

en plan för förebyggande föremålsvård ska finnas

När det gäller nyförvärv är kvalitetskriterier att dessa:

följer kriterierna i museets policy för insamling, dokumentation och gallring

följer prioriteringarna i programmet för dokumentation, insamling och utställningar

representerar mångfald, genusperspektiv och nationell och regional spridning

3.2 Föremålssamling

Tekniska museets övergripande mål är att bedriva en kvalitativ, hållbar och långsiktig

samlingsförvaltning. Arbetet med samlingarnas bevarande omfattar hela museets bestånd

d v s alla objekt som museets ansvarar för, även inlånade objekt, och innebär att alla objekt

ska hanteras enligt vedertagna standarder för god samlingsförvaltning.

Tekniska museet följer liksom flertalet andra svenska och internationella museer Spectrum,

den internationella standarden för samlingsförvaltning. Under 2016 har Tekniska museet

arbetat aktivt med att anpassa museets förvaltningsplan till Spectrum. Uppdatering och

implementering av rutiner har under året skett utifrån de 8 primära rutinerna, in-och utlån,

inkommande objekt, förvärv, kontroll av placering och förflyttning, katalogisering,

utlämning av objekt samt retrospektiv dokumentation. Fokus har framför allt legat på

hantering av lån och förvärv, vilka är komplexa och centrala delar i museets verksamhet ur

såväl ett bevarande – som tillgänglighetsperspektiv.

34

Arbetet med samlingarnas bevarande innebär förutom utveckling och implementering av

en strategisk och standardiserad förvaltningsplan praktiska insatser. Löpande arbete sker i

form av bevakning av klimat och säkerhet, hålla placeringar uppdaterade, rengöring och

förbyggande konserveringsinsatser samt praktisk och administrativ hantering av in-och

utlån etc.

Årets insatser har bl a inneburit fortsatt arbete med utredningar kring gifter i

museisamlingarna och om museets magasins status, samt förberedelse inför framtagandet

av en långsiktig plan för förmålsmagasinen.

Arbetet med sanering av de magasin där mögelangrepp upptäcktes årsskiftet 2011/2012

har löpt på även under 2016. Uppskattningsvis är två tredjedelar av det totala antalet

föremål och hyllor som kräver rengöring nu åtgärdade enligt den saneringsplan som togs

fram under 2014. Föremålen har även vid behov kompletterats med foto och metadata.

Utöver löpande konserveringsinsatser i samband med utställningar och lån har resurser

lagts på den tornspira som tidigare tillhört Riddarholmskyrkan men som sedan 1970 ingår i

museets samlingar och är placerad på museets gård. Under 2016 gjordes en besiktning av

extern konservator för att skapa en bild av vilka behov som finns av renovering och

konservering. En åtgärdsplan har tagits fram och baserat på denna har det beslutats om

vilka insatser som ska göras under 2017.

Under året har resurser lagts på att ordna upp i museets externa magasin för att skapa en

mer effektiv och trygg förvaring. Arbetet har i förlängningen inneburit att ytor har kunnat

frigöras även i de interna magasinen då fler föremål har kunnat flyttas till den externa

förvaringen. Arbetet planeras fortsätta även under 2017.

En handlingsplan har skapats för reglering av äldre depositioner. Museet har som mål att på

sikt se över och göra om alla depositioner (ut) till lån för att på så sätt skapa bättre kontroll

över beståndet. I samband med regleringarna sker uppdatering av alla avtal med aktuella

kontaktuppgifter och villkor. Inspektionsresor (över hela landet) har skett för att säkerställa

att utlånade föremål hanteras enligt de överenskommelser som finns mellan Tekniska

museet och låntagare.

3.3 Bildsamling

Museet fortsätter satsningen på att bevara, digitalisera och tillgängliggöra fotografier ur

bildsamlingarna. Under de senaste åren har ett tvärsnittsurval av analoga bilder ur museets

arkivbildare valts ut för digitalisering, dessa fotografier skannas av Stiftelsen Föremålsvård i

Kiruna. Under 2016 har ca 1 500 bilder skickats till Kiruna och kommit åter. De analoga

bilder som skannats ompaketeras i syrafria kartonger med syrafria mellanlägg och placeras i

museets för fotografi anpassade klimatarkiv. Tillvägagångssättet innebär ett i dubbelt

avseende förbättrat bevarande digitalt och fysiskt.

Under 2016 har fokus i klimatarkivet legat på uppordning av bildmaterial. En ny

klimatanläggning har installerats i klimatarkivet för att säkerställa rätt

bevarandeförutsättningar vad gäller temperatur och luftfuktighet.

Ett större antal fotografier ur John Neréns motorhistoriska bildsamling har skickats till

Kiruna för skanning samt även en större frimärkssamling ur Gösta Bodmans samlingar.

35

Därutöver har ett test av en ny sorts material i form av en dagbok (Under flydda år

Uddevalla telestation 1920-1959, Elsa Carlsson) skickats till Kiruna.

Bildregistrering i Primus har under året påbörjats men ännu har inga bilder blivit

webbpublicerade, därför återfinns inga bildposter i statistiken nedan.

3.4 Arkiv och bibliotek

Tekniska museets arkiv speglar tekniken och industrins betydelse för samhället i ett

historiskt perspektiv. Årets insatser i arkivet har kretsat kring arbete med urval, hantering

och digitalisering av Carl Sahlins bergshistoriska samling inom ramen för Digitala modeller

projektet, framtagandet av en ny klassificeringsstruktur för diarieföring och

arkivredovisning för museets ämbetsarkiv samt skapat en låst yta för arkivering av digitala

handlingar. Arkivarien har deltagit i en kurs om arkivförteckningsprogrammet Klara på

KnowIT. Dessutom har en dagbok skriven av telefonisten Elsa Carlsson, som under 40 år

arbetade på Uddevalla telestation, digitaliserats. En unik inblick i vår historia, både ur ett

telehistoriskt såväl som ett genus- och samhälleligt perspektiv.

Sedan 2012 samarbetar museet med Sjöhistoriska museet när det gäller boksamlingen och

bibliotekarietjänster, vilket även varit fallet under 2016.

3.5 Nyförvärv

Under året har museet beslutat om 26 accessioner till samlingarna, vilka relaterar till de

fokusområden som identifierats i museets program för insamling, dokumentation och

utställningar 2013-2017. Strävan är att nya förvärv ska bidra till att vidga teknikbegreppet

och öka mångfalden och representativiteten i samlingarna, inte minst utifrån

genusperspektivet. Se avsnitt 7.2 Jämställdhetsperspektiv.

Flera av årets nyförvärv har anknytning till innovationer och fokusområdet Life Science. Till

exempel en samling av hörteknisk apparatur från Manillaskolan för döva. Från Karolinska

institutet förvärvades ett konfokalmikroskop för digitala 3D-bilder av levande celler, vilket

utvecklats av KTH och KI under 1980-talet. Inom ramen för projektet och utställningen I’m

Alive – mobil teknik på liv och död samlades mobiltelefoner och SIM-kort med anknytning

till den aktuella frågan om migration in. En gåva omfattade fyra motorfordon från åren

kring 1900. Ett virtuellt tangentbord och en downhill-cykel representerar innovationer från

senare tid.

En större insats handlade om att förvärva ett urval ur samlingarna från det nedlagda

Gasverksmuseet vid Värtagasverket. Två föremål förvärvades från det likaledes nedlagda

VVS-museet i Katrineholm. Museets samlingar har även tillförts flera föremål som funnits

hos museet i deposition i många år.

3.6 Ny och mer tillförlitlig statistik i och med ny samlingsdatabas

Från och med januari 2016 har all registrering och förmedling skett via Primus och

DigitaltMuseum. Övergången till en ny föremåls- och bilddatabas har inneburit ny och mer

tillförlitlig statistik. Detta innebär ändringar i mängdangivelser i tabellerna över volymer

inom prestationen, t ex för antal poster i föremålssamlingen (Primus). Därutöver har

36

samlingarnas administrativa indelning justerats. Accessioner kan nu följas upp på

ärendenivå. Föremålssamlingarna delas upp tydligare mellan huvudsamling respektive inlån

och andra objekt. Bildsamlingen har indelats i historiska bilder, föremålsbilder och bilder

hörande till ämbetsarkivet. Detta har medfört förändringar i arbetsprocesser och insamling

samt redovisning av statistik. Uppgifter från tidigare årsredovisningar som inte är helt

jämförbara med ny statistik är markerade med kursiv stil.

Sättet att beräkna föremål går från att räkna accessionsnummer till att redovisa unika

objektsposter i databasen, en post kan bestå av flera enskilda undernummer som är

fristående föremål. I och med övergången till Primus kan museet för första gången redovisa

totalt antal objekt i samlingen, där en post kan bestå av flera objekt. Nyregistrerade

föremålsposter redovisar förutom årets nyförvärv även retroaktiv registrering av äldre

förvärv, dock ej äldre depositioner som övergått i Tekniska museets ägo.

Antalet bildposter i redovisningen är mindre än tidigare. En orsak är att föremålsbilder som

identifierar föremål har förts till föremålen och ingår inte i underlaget för totalt antal bilder

på samma sätt. I gengäld blir det tydligare vilken omfattning bildarkivet har av historiska

bilder och hur arbetet med dessa fortlöper. Bilder innebär i detta sammanhang

digitaliserade fotografier eller avbildningar av arkivhandlingar, till exempel ritningar, som

registreras i Primus. En annan orsak är att i tidigare års statistik ingår alla bilder som tagits

av ett föremål. Nu har vi infört ett nytt synsätt, ett föremål som är fotograferat i olika

vinklar och har en mängd bilder räknas nu som en bildpost.

Eftersom insamling till arkiv beslutas på samma sätt som insamling till föremålssamling kan

Tekniska museet nu också redovisa antal beslutade förvärv till arkiv.

Avsnittet om böcker berörs inte av ovanstående. En notering är dock att det tidigare

rapporterade antalet digitalt katalogiserade boktitlar (12 480) under 2015 inte är korrekt.

Det korrekta antalet för 2015 är 12 737 vilket är justerat nedan i tabellen.

3.7 Volymer inom prestationen

Föremål 2014 2015 2016 Antal poster i föremålssamlingen (Primus)

56 721 56 811 54 150

Antal objekt i föremålssamlingen (Primus)

- - 110 173

Antal beslutade nyförvärv/ärenden

18 48 26

Nyregistrerade föremålsposter i föremålssamlingen (Primus)

83 210 377

Arkiv (bilder och arkivvolymer)

2014 2015 2016

37

Antal bildposter i arkivsamlingen (Primus)

60 535 63 914 83 490*

Antal nyregistrerade bildposter i arkivsamlingen (Primus)

2 296 2 613 0**

Antal arkivvolymer (Klara) 74 068 77 108 78 182

Antal beslutade nyförvärv/ärenden

- - 3

Antal nyregistrerade arkivvolymer (Klara)

6 035 3 040 1 074

*I summan ingår bildposter som blivit grundregistrerade med negativnr och bildfil. Kompletterande bildregistrering

krävs för webbpublicering. ** Bildregistrering i Primus har under året påbörjats men ännu har inga bilder blivit webbpublicerade, därför återfinns

inga bildposter i statistiken nedan.

Böcker 2014 2015 2016 Totalt antal böcker, tidskrifter och artiklar i Mikromarc

26 140 26 460 26 697

Antal nyförvärv/år 42 118 244 Antal digitalt katalogiserade boktitlar (av totala bokbeståndet)

12 480 (cirka 30 procent)

12 737 (cirka 30 procent)

12 829

(cirka 30 procent)

3.8 Prestationens kvalitet

Målen för samlingarnas bevarande handlar om att säkerställa det långsiktiga bevarandet,

fysiskt och digitalt, samt att öka den digitala sökbarheten i samlingarna. Andelen analoga

samlingar som är digitalt registrerade varierar; föremålssamlingen är nästan helt digitalt

registrerad och drygt hälften av bilderna samt drygt 30 procent av boksamlingen. När det

gäller arkivet är mer än 90 procent digitalt registrerat på en övergripande nivå, medan

mindre än 5 procent är digitalt registrerat på en mer detaljerad nivå.

I museets digitaliseringsplan kategoriseras fyra olika nivåer för digitaliseringsarbetet av

samlingarna framöver. Kriterierna skiljer sig mellan olika samlingar men bygger på

uppfyllandet av Digisams checklista för metadata samt Spectrums standard för

katalogisering. Uppskattningsvis är graden av digital registrering av samlingarna på basnivå

tämligen god medan det finns stora behov av kvalitetshöjande insatser när det gäller

metadata och anpassning till standardregistrering. För att uppnå den högsta nivån krävs

stora insatser under lång tid. Dock bedömer museet att detta är önskvärt med tanke på

omvärldens förväntningar på tillgänglighet och möjlighet till användning.

Förutsättningarna för det fysiska bevarandet varierar. Situationen för arkiv och bibliotek är

tillfredställande, både vad gäller utrymme och klimat. I samband med digitalisering flyttas

38

bilder ur arkivet till det för bilder mer anpassade klimatarkivet vilket säkerställer såväl det

fysiska bevarandet av den analoga bilden samtidigt som den bevaras digitalt. När det gäller

föremålssamlingen är situationen mer problematisk. Det är trångt i magasinen och

utrymmet för nya föremål begränsat. De tätpackade systemen kan orsaka skador och leder

till resurskrävande ompackningar och omflyttningar i samband med föremålshantering.

Successivt har dock klimatet förbättrats tack vare de senaste årens åtgärder med bättre

klimatutrustning och kontroll- och larmsystem.

Museets saknar ännu ändamålsenliga konservatorslokaler. Förbättrade

konserveringslokaler är en förutsättning för att kunna återanställa en konservator.

Konservatorskompetens är nödvändig för att kunna arbeta långsiktigt förebyggande. Det är

vår förhoppning att det under kommande år kan tillställas resurser som möjliggör

förbättringar i detta avseende. Under tiden tar museet in konservatorshjälp vid behov.

Museet arbetar efter en upprättad plan för sanering och förebyggande föremålsvård.

Under året har saneringsarbete utförts i det magasin där föremål sedan tidigare har

angripits av mögel.

Årets bevarandeinsatser har i stort skett i samband med museets egenproducerade

utställningar och utlåningsverksamhet. Då sker en total genomgång av de föremål som ska

ingå i utställningen eller lånas ut, de rengörs och förebyggande konservering utförs.

Antalet nyförvärvsärenden är färre än under året innan, men antalet föremålsposter har

stigit. Detta beror på att de ärenden som har beslutats har innehållit ett större antal

föremål än normalt t ex har museet förvärvat en samling med fotografica från KTH. Museet

har kontinuerligt berättat om nyförvärv i sociala medier vilket lett till ökad spridning av

museets arbete.

Den sammantagna bedömningen är att museet har gjort betydande insatser för

samlingarnas bevarande under året, genom förebyggande vård och sanering men också

genom att byta föremåls- och bilddatabas. Ytterligare investeringar är dock nödvändiga för

att nå ett tillfredställande resultat när det gäller föremålsmagasin och konservering.

4 Kunskapsuppbyggnad Prestation: Tekniska museet ska öka kunskapen inom de områden där museet verkar, bland

annat genom forskning och samverkan med universitet och högskolor.

4.1 Beskrivning av prestationen

Museet ökar kunskapen inom sitt verksamhetsområde genom nyförvärv, dokumentationer,

undersökningar och metodutveckling liksom genom utställningar, program- och pedagogisk

verksamhet. I samverkan med forskarvärlden, myndigheter, science centers,

kulturinstitutioner och utbildningssektorer har större satsningar gjorts på såväl central,

regional som lokal nivå, i Sverige och internationellt.

Museet samverkar med externa forskare med specialkompetens i anslutning till alla stora

utställningsprojekt, i programverksamhet och ofta även vid kunskapsuppbyggnad kring

39

samlingarna. Vid sidan om projekten har museet sedan många år ett eget forskningsråd

med representanter från universitet och högskolor.

Definierade kvalitetskriterier för kunskapsuppbyggnad

Museets kunskapsuppbyggnad ska:

ha stöd av och följa museets insamlingspolicy och det gemensamma programmet

för dokumentation, insamling och utställningar

vila på vetenskaplig grund

vara kvalitetssäkrad

gärna bygga på internationell och nationell samverkan

bidra till regional spridning och bred delaktighet

4.2 Policy och program

Det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar 2013 – 2017

syftar till att planera så att samlingsprojekt och publik verksamhet korresponderar med

varandra. Programmet ska bidra till metodutveckling kopplat till nya medier,

informantgrupper, etiska frågor och användargenererad information. Under perioden

prioriteras innovationer på fem olika områden: Dialog, Life Science, Clean Tech, Rörelse och

Science+. Sedan flera år tillbaka har Tekniska museet även en policy med allmänna riktlinjer

för insamling, dokumentation och gallring, som gäller tillsvidare.

4.3 Medicinteknik, robotisering och automation

Under året har museets projekt inom området Life Science fortlöpt avseende

utställningsplanering. Inom projektet har även en studieresa gjorts till London där bl a

Science Museum, Wellcome Collection och Science Gallery besöktes.

Ett samarbete med Arbetets museum och Institutet för framtidsstudier har inletts med

syfte att tillsammans arrangera en seminarieserie på temat inför kommande utställningar

på Tekniska museet och Arbetets museum. I juni hölls det första seminariet på Institutet för

framtidsstudier med deltagare från bl a Google, Volvo Cars, KTH, TCO och LO.

Under året har 26 förvärv gjorts relaterade till området Life Science, däribland en samling

bestående av 23 hörhjälpmedel som använts i undervisningen för döva och hörselskadade

barn vid Manillaskolan i Stockholm.

4.4 Dataspelens världar

Forskningssatsningen på ”Dataspelens världar: användarinriktade studier av barn och unga,

datorspel och spelande” har fortsatt under 2016 inom ramen för Kulturrådets

bidragsgivning till centrala museers forskning. Under året har två internationella symposier

genomförts. Det första handlade om datorspel som barnkultur (Roande och oroande: ett

heldagsseminarium om barn och dataspel, 12/4) och hade inbjudna talare från

Storbritannien, Finland och Sverige. Symposiet visades på Kunskapskanalen den 21/5. Det

andra symposiet handlade om Dataspel och internet (Digital Games and Internet: Play,

Community, and Business, 14/6) och hade talare från USA, Finland samt Sverige. Symposiet

delfinansierades av IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och visades på Kunskapskanalen den

40

22/9, 23/9 och 2/10. Symposierna är tillgängliga på både URplay.se och på Tekniska

museets Youtubekanal.

Under året genomfördes även en studieresa till Computerspielemuseum i Berlin, som en

del i delstudien om hur dataspel kan visas i utställningsform (tidigare har studier gjorts av

utställningarna Game On 2.0 vid Tekniska museet samt Women in Digital Games Industry

vid the MADE i Oakland).

Forskningsprojektet genomförs som en uppsättning av tre delstudier med källmaterial

bestående av nya och gamla intervjuer, statistik från IIS, Youtubefilmer, deltagande studier

och spelmaterial. Delstudierna handlar om hur socialt spelande ser ut i Sverige idag, tar upp

en teoretisk vinkel på den påverkan spelare har på utformningen av spel samt fokuserar på

videomedierat spelande, i första hand på Youtube.

En av projektets forskare, Patrick Prax, disputerade vid Uppsala universitet på sin

avhandling Co-creative Game Design as Participatory Alternative Media under 2016.

Avhandlingen är delvis ett resultat av projektet. Projektet har under året sökt medel från

Kulturrådet för år 3 och blivit beviljade detta.

4.5 Digitala modeller

Under våren 2016 startade forskningsprojektet Digitala modeller. Det metodutvecklande

forskningsprojektet som beräknas pågå fram till 2019 drivs i samarbete mellan Tekniska

museet och HumLAB vid Umeå Universitet med finansiering av Kungl. Vitterhetsakademin

och Riksbankens jubileumsfond. Med utgångspunkt i Tekniska museets samlingar vill

projektet utforska den digitala teknikens möjligheter och industrialismens berättelser om

samhälle, människor och miljöer. Utifrån tre olika materialkategorier undersöks

digitaliseringens specificitet och potential som brygga mellan forskning, minnesinstitution

och besökare.

Huvudfokus har under året legat på att skapa en struktur för samarbetet, praktiskt och administrativt, samt att planera och genomföra en kvalitativ och kostnadseffektiv digitalisering av museets samlingar utifrån museets digitaliseringsplan och forskarnas behov. Under 2016 har digitalisering skett och delleveranser gjorts inom alla tre materialkategorier. Delar av Polhems mekaniska alfabet har genomgått 3D/CT-skanning, hela årsbokserien Daedalus har skannats och OCR-lästs och fler arkivvolymer ur Carl Sahlins arkiv har genomgått traditionell skanning och registrering med metadata i museets databas Primus. I samband med digitaliseringsarbetet har museet även utrett viktiga frågor som bl a rör tillgängliggörande, upphovsrätt samt användbarhet och långsiktigt bevarande av digitala resurser och metadata. Museets målsättning är även att aktivt söka och vara öppna för samarbeten med andra institutioner i digitaliseringsarbetet och samverkar därför inom samordningsorgan och nätverk som Digisam och FOMU (Forskning vid museer). Forskningsprojektet har en egen webbsida där aktuell information och digitaliserat material publiceras löpande: http://digitalamodeller.se/

41

4.6 Mobil på flykt

Under året har museet genomfört en dokumentation med syfte att undersöka flyktingars

relation till sina mobiltelefoner och till mobilt internet. Genom framför allt intervjuer och

föremålsinsamling har ett material skapats som utifrån ett flyktingperspektiv belyser

användningen av modern teknik med svenska kopplingar; mobilt internet och modern

mobiltelefoni. Många av de patent som möjliggör mobilt internet och smartphones är

svenskutvecklade. En viktig del av svensk självförståelse är att vi är ett innovationsland.

Men Sverige är idag även ett utpräglat immigrationsland, vilket också präglar svensk

självförståelse. Detta projekt placerar sig i skärningspunkten för dessa två aspekter av det

moderna Sverige.

Projektmålet var att använda dokumentationsmaterialet till en utställning på Tekniska

museet samt att materialet skulle bevaras i museets samlingar och tillgängliggöras via

DigitaltMuseum/Primus. Ambitionen var dessutom att genomföra projektet på en så kort

tid att frågan fortfarande uppfattades som aktuell och angelägen. Dokumentations-

projektet har samarbetat med Refugees Welcome Stockholm och Villa Victoria.

I projektet genomfördes nio intervjuer med totalt tio informanter. Åtta ljudfiler med drygt

11 timmars intervjumaterial, 192 sidor transkriberade intervjuer. 63 GB filmmaterial.

Informanterna är sju män och tre kvinnor, vilket avspeglar att män också var i majoritet

bland flyktingmigranter under den aktuella perioden. De kommer huvudsakligen från

Syrien, men även från Irak, Kuwait och Eritrea. Informanternas ålder är mellan 17 år och 46

år. De kommer huvudsakligen från städer.

Projektet har förvärvat fyra telefoner, en powerbank, sju plastkort för SIM-kort, ett kvitto.

Den fotografiska dokumentationen har resulterat i 248 insamlade digitala fotografier från

informanternas telefoner, samt 1 082 studiofotografier av fotograf Emma Fredriksson. Av

dessa valdes 36 fotografier för att ställas ut. Dessutom har projektet spelat in 6 filmer i

museets TV-studio.

Projektet resulterade i utställningen I´m Alive – mobil teknik på liv och död, som invigdes i

oktober av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Utställningen visar resultat från

dokumentationsprojektet i form av fotografier, föremål, text och en Google Map-

visualisering där besökare kan följa flyktingarnas färd från hemlandet till Sverige och hur de

under resan använt smartphone och mobilt internet. Utställningen visar också exempel på

tidiga smartphones ur museets samlingar. Tekniska museet har vidare samarbetat med

journalisten Annah Björk och analytikern Mattias Beijmo, vilket resulterat i en visualisering

av hur en organisation som drivs av flyktingar hjälper andra flyktingar över Medelhavet

med hjälp av sociala medier. Därutöver har en film producerats i samarbete med Tekniska

museet. Filmen gestaltar hur Dr. Ahmad Terkawi, initiativtagare till organisationen, arbetar

för att hjälpa flyktingar på Medelhavet från en flyktingbostad i Oxelösund.

Samarbetspartners till utställningen har även varit Sverige för UNHCR, Better Shelter och

Refugee phones. Utställningen har rönt stort intresse besökarmässigt och fått stor medial

uppmärksamhet, totalt publicerades 64 artiklar om utställningen under hösten vilket gav

ett uppskattat PR-värde om 4,6 mkr.

42

4.7 Samverkan inom pedagogik och skolan

Samverkansarbetet med skolan med hjälp av en referensgrupp för MegaMind har fortsatt

även under 2016. Gruppen har träffat en specialpedagog som arbetar med det

tillgänglighetsprojekt som Tekniska museet genomför i samarbete med Allmänna

arvsfonden. Tillsammans har de analyserat och utvecklat den pedagogiska verksamheten i

MegaMind för att den ska fungera så bra som möjligt för alla elever, oavsett

funktionsförutsättningar. Se vidare under avsnitt 5 Tillgänglighet.

I samband med tre olika lärarträffar på museet har lärare fått möjlighet att lämna

synpunkter och förslag kring museets verksamhet. Dessa har legat till grund för

utvecklingsarbetet av den pedagogiska verksamheten och tillgängligheten på museet.

Projektet Gnistan har fortsatt i samarbete med branschorganisationen Svenska Science

Center, Förbundet Unga Forskare och Vattenfall. Tre skolor från Stockholmsområdet deltog

under 2016.

4.8 Samverkan inom forskning

Tekniska museet knyter externa forskare till sig i alla de större projekt som museet

bedriver. Museets forskningsråd med externa forskare fungerar rådgivande och

vetenskapligt kvalitetssäkrande i museets projekt. Forskningsrådet består av disputerade

forskare från Sverige, Finland och Norge med kompetens inom innovationsforskning,

produktutveckling, miljöteknik, IT-kultur, teknik-, medicin- och idéhistoria samt barn- och

genusvetenskap. Under 2016 har Tekniska museets forskningsråd diskuterat och kritiskt

granskat vid museet pågående forskning, dokumentationer och utställningsprojekt.

Forskningsrådets medlemmar under 2016:

Namn Befattning/Institution Universitet/organisation Anders Houltz (ordf.) Docent i teknik- och

vetenskapshistoria, forskningssekreterare vid Centrum för Näringslivshistoria

Centrum för näringslivshistoria

Åsa Marnell (sekr.) Avdelningschef Samlingar, dokumentation och forskning

Tekniska museet

Solveig Jülich Professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria

Uppsala universitet

Malin Sveningsson Docent i kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Göteborgs universitet

Margareta N. Bergendahl

Professor i integrerad produktutveckling

Kungliga Tekniska högskolan

Finn Arne Jørgensen Docent i teknik- och miljöhistoria, institutionen för idé- och samhällsstudier

Umeå universitet

Mats Fridlund Professor i industrihistoria Aalto universitetets högskola för

43

ingenjörsvetenskaper, Helsingfors

Anna Sparrman Professor vid tema Barn Linköpings universitet Jenny Sundén Professor i genusvetenskap Södertörns högskola Min-Jung Jonsson Kreativ utvecklingschef Tekniska museet Peter Skogh Museidirektör Tekniska museet

Under året har museet bedrivit forskningsprojektet Dataspelens världar i samverkan med

både nationella och internationella forskare. Helsingfors universitet, Universitetet i Vaasa,

University of Southampton, Massachusetts Institute of Technology, Statens medieråd,

Dataspelsbranschen, Toca Boca, Filimundus, King, Paradox Interactive, Challengermode,

Esportmagasinet och Svenska e-sportsföreningen har alla samverkat genom att bidra med

talare kostnadsfritt till de genomförda symposierna.

Utöver egen forskning är museet delaktigt i etablerade nätverk inom forskning och sammanhang där forskning bedrivs. Vi är exempelvis representerade i nätverket för forskningsansvariga på centralmuseerna som samverkar för att stärka forskningen vid museerna samt Forskning vid museer, FOMU, som är ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning under Riksförbundet Sveriges museers paraply. Museet är också representerat i Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria som arbetar för att främja och förmedla kunskap om teknik- och vetenskapshistorisk samt medicinhistorisk forskning i Sverige.

4.9 Publikationer

Tekniska museets medarbetare har publicerat eller medverkat i följande externa

publikationer/rapporter:

Documenting Industry. How and Why?

Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 50. Översättning av “Industridokumentation:

Hur och varför?”. Samverkan med Jernkontoret, Järnvägsmuseet, Länsmuseet i Gävleborg.

Social, Casual and Mobile Games: The Changing Gaming Landscape

“Who are the casual gamers? Gender tropes and tokenism in game culture”

Co-creative Game Design as Participatory Alternative Media

Dissertation in Media and Communication Studies, Uppsala University. Samverkan med

Uppsala universitet.

Proceedings of 1st International Joint Conference of DiGRA and FDG. Dundee, UK.

“Critical Alternative Journalism from the Perspective of Game Journalists”. Samverkan med

DiGRA.

Stockholm Internet Research Group Working paper series 16(1)

"GameOff – a critical analysis of a digital game exhibition." E-publikation:

http://www.sirg.se/wp-content/uploads/2016/05/SIRR2016_1.pdf. Samverkan med

Stockholm Internet Research Group / Stockholms universitet.

44

Analyzing the participatory creation of a World of Warcraft modification - The 12-steps

analytical toolkit on the test rig.

ECREA 2016, 6th European Communication Conference, Meddiated (Dis)Continuities:

Contesting Pasts, Presentss, and Futures. Prague, Czech Republic.

Dimensions of Participatory Game Design in Virtual Worlds and Multiplayer Online

Games.

IAMCR 2016: Memory, Commemoration and Communication: Looking Back, Looking

Forward. Leicester, UK.

Gaming in Social Context – Policy and Research.

Concerns about Video Games and the Video Games of Concern. Copenhagen, Denmark.

Gaming in Social Context – Policy and Practice.

Nordic Research on Problem Gaming from an Everyday Perspective: What is the problem in

problem gaming? Lund, Sweden. 4.10 Föreläsningar och presentationer

Museets medarbetare har medverkat som föreläsare/talare vid konferenser, seminarier

och kurser vid 39 tillfällen för sammanlagt cirka 2 400 deltagare. Antalet tillfällen är något

färre medan antalet deltagare ökar jämfört med 2015. Sex presentationer genomfördes

utomlands och resten i Sverige. Presentationerna har bland annat handlat om science

centret MegaMind och museets uppmärksammande förändringsarbete och

tillgänglighetsarbete kopplat till detta, samt generellt om museets verksamhet.

4.11 Handledning av studenter och praktikanter

Tekniska museet har under året haft totalt 37 praktikanter och handlett 23 studenter.

Museet har tagit emot flest elever från grundskolan, vilka har huvudsakligen praktiserat på

avdelningen Värdskap. Ett antal praktikanter/studenter har även arbetat med

kommunikation, med den pedagogiska verksamheten samt med utställningar.

4.12 Volymer inom prestationen

Föreläsningar och presentationer

2014 2015 2016

Antal tillfällen 54 43 39 Antal deltagare 6 000 2 000 2 400

Praktikanter/studenter 2014 2015 2016 Från grundskolan 31 30 32 Från gymnasiet 5 3 5 Från universitet/ högskolor och motsvarande

12 8 23 Från Arbetsförmedlingen 0 0 0

45

Museets medarbetare har under året varit representerat i 13 olika råd, styrelser, styrgrupp

och utskott. Exempel på råd, stiftelser, kommittéer och utskott där museet varit

representerat:

Trafikverkets internstyrelse för museerna

Svenska Industriminnesföreningen

Vattenfalls kulturarvskommitté

Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria,

Vetenskapsakademin

DOSS: Nätverket Dokumentation av samtida Sverige

Gruvrådet Stiftelsen Stora kopparberg

John Ericsson Sällskapet

Stiftelsen Finnforsens kraftverksmuseum

4.13 Prestationens kvalitet

Museet har under året fortsatt på inslagen väg när det gäller forskarsamverkan. Inom

samtliga delar av kärnverksamheten – samling och dokumentation respektive publik och

pedagogisk verksamhet – samarbetar Tekniska museet med universitet och högskola samt

medverkar i forskning. Forskarnärvaron berikar verksamheten med vetenskapliga

diskussioner om relevanta frågeställningar och metodutveckling. Museets gemensamma

program för dokumentation, insamling och utställningar har bidragit till en tydligare

riktning och fokus kring verksamhetens kunskapsuppbyggnad. Flera projekt inom

fokusområdena har initierats och forskning har knutits till projekten.

Projektet Mobil på flykt och utställningen I´m Alive – mobil teknik på liv och död har

inneburit att museet belyst teknikanvändning och utveckling med fokus på en grupp som

sällan synliggörs i museisammanhang, nämligen flyktingar. Insamlingen och utställningen

speglar på ett unikt sätt samtiden och den betydelse som mobil teknik kan ha för människor

på flykt, vilket nu tillförts samlingarna.

Även när det gäller internationellt samarbete har museet ytterligare flyttat fram

positionerna. I såväl medicinteknik-projektet som dataspelsprojektet har museet skapat

nya internationella kontakter. Museets forskare inom Dataspelens världar har medverkat

vid den internationella konferensen: IAMCR 2016 (Leicester, UK). Museet fortsätter med

strategin att ta in extern spetskompetens till de större projekt som bedrivs, exempelvis i det

kommande utställningsprojektet om Människa-Maskin.

Under året har museet engagerat sig i ett flertal aktiviteter med regional spridning. Museet

har planerat och medverkat i ArbetSams ”Lilla museiskolan” för arbetslivsmuseer vid

sammanlagt fyra tillfällen under året på platser som Söderhamn, Gislaved, Tidaholm och

Norrköping. Vidare har museets forskare inom Dataspelens världar presenterat sina

forskningsresultat vid t ex Barnkulturellt Symposium i Stockholm samt vid Svenska

sociologiförbundets årskonferens. Ytterligare exempel på aktivitet med regional spridning

är att museet medverkat vid beredningsarbetet inför bidragsgivning till arbetslivsmuseer

som leds av Riksantikvarieämbetet.

46

Den samlade bedömningen är att Tekniska museet väl uppfyllt målet att öka kunskapen

inom de områden där museet verkar. Såväl samarbetet med universitet och högskolor som

det internationella samarbetet har ytterligare ökat och fördjupats under året.

5 Tillgänglighet Prestation: Stiftelsen Tekniska museet ska vidta åtgärder för att öka tillgängligheten för

personer med funktionsnedsättning.

5.1 Beskrivning av prestationen

Tekniska museet har under många år arbetat med frågor utifrån ett

tillgänglighetsperspektiv. Ett inkluderande synsätt där 100 % för alla och 100 %

tillgänglighet är ledord för Tekniska museets science centerutställning MegaMind.

Definierade kvalitetskriterier för tillgänglighet

Verksamheten attraherar publik oavsett funktionsvariation

Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och

olika behov.

Fakta erbjuds på flera kunskapsnivåer, från lättläst till nördfakta.

Verksamheten följer tillgänglighetskrav för lokalanpassning och digitala medier

enligt riktlinjer.

Verksamheten bedriver dokumentation, insamling och utställningar och

programverksamhet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv

Verksamhetens arbete med JAMMT (se avsnitt 10) ska vara integrerat i all

verksamhet.

5.2 Tillgänglighetsperspektiv

Tekniska museets science center MegaMind har tagits fram med ambitionen att vara

tillgänglig för alla, oavsett funktionsförutsättning. Även efter lanseringen 2015 har museet

fortsatt med ett omfattande arbete kring tillgänglighetsfrågor med fokus på utveckling

inom publik verksamhet, pedagogik och kommunikation.

Arbetet med att göra museet och dess utställningar tillgängligt för människor med olika

funktionsförutsättningar har med stöd av Allmänna arvsfonden och Post- och telestyrelsen

(PTS) fortsatt under 2016. Tillgänglighetsarbetet kopplat till MegaMind har utvecklats för

ökad tillgänglighet i såväl den fysiska utställningen som i den pedagogiska verksamheten

som är knuten till utställningen. I detta utvecklingsarbete har ett antal olika

referensgrupper deltagit, bland annat speciallärare, representanter från Synskadades

Riksförbund (SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU),

Riksförbundet för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Center för

kommunikativt och kognitivt stöd (Habilitering och hälsa), STIL, personlig assistans och

politisk påverkan.

I samarbetet med dessa grupper har det framkommit ett starkt önskemål om egen, lugn tid

i MegaMind då det kan vara svårt att hantera en miljö med många besökare samtidigt.

Museet skapade då FUNKIS, som innebär att MegaMind är reserverat en förmiddag i

47

månaden för skolgrupper där lärare bedömer att gruppen på grund av olika

funktionsförutsättningar har behov av en särskilt lugn och personaltät tid.

MegaMind FUNKIS – extra tillgängliga onsdagar.

Med stöd från Post- och Telestyrelsen har ett projekt pågått sedan den 1 oktober 2015 till

den 31 december 2016 med syfte att skapa kännedom om museets genomförda

tillgänglighetssatsningar i MegaMind. Mycket arbete har lagts på att delta i föreläsningar

och debatter, arrangera seminarier och arbeta med PR men också annonsering och

utveckling av nya koncept.

Projektets målgrupper:

barn och unga med olika funktionsförutsättningar och deras familjer

funktionshinderorganisationer och särskolor

andra kulturinstitutioner och myndigheter.

Ett externt analysföretag har utvärderat projektet och deras sammanfattande bedömning

är att projektet varit framgångsrikt och bidragit till uppsatta målsättningar. Enligt rapporten

har MegaMind fått stor uppmärksamhet och projektet har bidragit till att Tekniska museet

uppfattas som en förebild i arbetet med tillgänglighet i sin verksamhet. Vidare svarar

projektet mot en viktig samhällelig utmaning – att verka för jämlika förutsättningar att ta

del av kulturutbud på samma villkor.

Under 2016 har en stor satsning gjorts på utbildning av all personal kring frågor om och

bemötande av människor med olika funktionsförutsättningar. Bolaget Funka har

konsulterats och engagerats i denna utbildning. I arbetet med framtagandet av en ny

48

webbplats har tillgänglighetsperspektivet också varit en central del och konsulter från

Funka har anlitats även i det.

Under 2016 fick Tekniska museet pris som Årets Museum och i juryns motivering lyftes

arbetet med tillgänglighet särskilt fram med inkludering som begrepp:

”Museet har med en tydlig och slagkraftig strategi samt ett välförankrat helhetstänkande

utvecklat hela verksamheten. Målsättningen att vara ”alla små geniers favoritställe” uppnås

genom ett framgångsrikt förnyelsearbete och ett brukarorienterat fokus, där barn och unga

blir huvudmålgrupp för teknikens förändring i samhället.

Med ett inkluderande perspektiv har museet genererat mervärde samtidigt som man på ett

nyskapande sätt gynnat både medarbetarutveckling och entreprenörskap.”

5.3 Prestationens kvalitet

Årets fortsatta satsningar i MegaMind är konkreta exempel på hur Tekniska museet

utvecklar verksamheten utifrån de kvalitetskriterier som vi har definierat för det

tillgänglighet. Med MegaMind har museet arbetat för att attrahera barn och unga,

involverat målgruppen för att möta deras behov och tillgängliggjort museet och våra

samlingar på ett sätt som tilltalar dem.

Det arbete kring tillgänglighet som hade sin början 2013 i samband med skapandet av

MegaMind har nu fått en självklar del i allt utvecklingsarbete på Tekniska museet. Ett

exempel på det är MegaMind FUNKIS – då museet efter referensgruppens önskemål infört

särskilt öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika

funktionsförutsättningar.

Genom den uppmärksamhet som Tekniska museet fått för sitt tillgänglighetsarbete, bland

annat genom priset för Årets Museum och genom kommunikationsprojektet som

genomförts 2015-2016, har museet haft möjlighet att nå ut till en bredare krets av

kulturinstitutioner i Sverige och Europa och kunnat fungera som inspiratörer för dessa i

deras tillgänglighetsarbete.

Vår samlade bedömning är att vi mycket väl uppfyllt målet med att integrera tillgänglighet i

verksamheten.

6 Samverkan Prestation: Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla

verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det

civila samhället involveras.

6.1 Beskrivning av prestationen

Under året har Tekniska museet samverkat med såväl näringsliv, myndigheter, skola och

forskarvärlden, som med ideella organisationer och med allmänheten.

49

Definierade kvalitetskriterier för samverkan

För kvalitetsbedömning ska samverkan:

leda till ömsesidig nytta för medverkande parter genom till exempel ökad kunskap,

breddade kontaktytor eller ökad möjlighet att sprida kännedom

leda till kostnadseffektivisering alternativt ett slutresultat som kunderna upplever

har högre värde

6.2 Co-creation – samskapande med målgruppen

I arbetet med MegaMind har ambitionen varit att skapa en lärande och rolig upplevelse

som fungerar för alla. För att uppnå det målet har co-creation/samskapande med

målgruppen varit en viktig ingrediens från projektets start. Utställningskonceptet

utvecklades i samverkan med ett stort antal personer som på olika sätt representerade

målgrupperna.

Under 2016 har samskapandeprocessen fortsatt med stöd av bland annat Allmänna

Arvsfonden och Post- och telestyrelsen. Ett antal möten med referensgrupper, lärare och

elever har lett till att den pedagogiska verksamheten och science centrets installationer

utvärderats och utvecklats för att på ett än bättre sätt passa alla. Se vidare under avsnitt 5

Tillgänglighet samt avsnitt 7.5 Barnperspektiv.

Även i dokumentationsprojektet Mobil på flykt, som resulterade i utställningen I’m alive –

mobil teknik på liv och död, har samskapande varit viktigt. Genom framför allt intervjuer

och föremålsinsamling har ett material skapats som utifrån ett flyktingperspektiv belyser

användningen av modern teknik med svenska kopplingar; mobilt internet och modern

mobiltelefoni. Läs vidare under avsnitt 4.6 Mobil på flykt.

6.3 Samverkan med privat sektor och näringsliv

Tekniska museet har under året fortsatt samarbetet med King och BillerudKorsnäs via

Framtidslabben Hacka och Packa i MegaMind. Kings personal har haft möjlighet att utnyttja

sin årliga volontärdag genom att tillsammans med skolelever delta i skolprogrammet Hacka

med sensorer under ledning av museets pedagoger. I Packa har museet erbjudit

skolprogrammet Design för hållbarhet där matsvinn diskuteras och skolelever funderar

kring detta. Dokumentärfilmen True Intention – om att skapa konst för en hållbar framtid,

premiärvisades på Tekniska museet. Filmen är initierad av konstbyrån Reflection Company

och producerad av Ronnit Hasson i samarbete med BillerudKorsnäs.

Tekniska museet blev nominerade för samarbetet med King och BillerudKorsnäs i två

kategorier på sponsringsgalan Gyllene Hjulet, Årets Nytänkande och Årets Hantverk.

På Google Sessions fick också Tekniska museet berätta om MegaMind Framtidslabb och hur

konst gör teknik tillgängligt för fler. Ämnet för konferensen var ”Art in a Digital World”.

Coca Cola vann två kategorier; Årets internationella och Årets event b2b med Coke 100

years of Contour där Tekniska museet medverkade genom en utställning om

designklassikerns 100-årsjubileum. En okänd men enormt framgångsrik design- och

teknikhistoria som startade för 100 år sedan, och som blev början till ett av världens mest

kända varumärken.

50

Museet inledde under våren 2016 ett samarbete med Google CS First och Clas Ohlson vilka

blev projektpartners till Maker Tour. Inom ramen för Maker Tour och samarbetet med Mot

nya höjder, Region Kronoberg och Linnéuniversitet har museet också samarbetat med det

regionala näringslivets nätverk GoTech. Läs vidare om Maker Tour under avsnitt 6.5

Regional samverkan.

Under 2016 har Tekniska museet samarbetat med bNosy kring två boklanseringar och i

samband med detta har bNosy erbjudit museets yngsta besökare högläsning, experiment,

digitala spel, pyssel, musik och dans. bNosy är ett nystartat utbildningsföretag som vill

hjälpa barn till att utforska och inspireras av naturvetenskap och teknik. Ytterligare sju

böcker är planerade.

I samband med en nationell informationskampanj om magen tillverkade Apoteket AB en

mekanisk matsmältningsapparat. Tekniska museet fick förfrågan om samarbete kring detta

och under höstlovet demonstrerades apparaten inför stor och intresserad publik i alla

åldrar. Apoteket marknadsförde att apparaten visades på Tekniska museet i sina sociala

medier.

Under elva veckor hösten 2016 fick produktionsbolaget Nexiko hyra inspelningslokaler på

Tekniska museet. En ny julkalender för barn med tema naturvetenskap, teknik och

matematik spelades in med programledaren och vetenskapsnörden Beppe Singer.

Uppdragsgivaren var Viaplay. Handlingen gick i linje med Tekniska museets verksamhet och

då det fanns synergier som skulle kunna gynna även museets besökare beslutades det,

tillsammans med Viaplay, att låta delar av inspelningslokalerna övergå till en utställning

med samma namn, Det Stora Experimentet, som öppnade i december 2016. I utställningen

kan barn, som är den primära målgruppen, uppleva julkalendern och hur det ser ut bakom

kulisserna vid en filminspelning, samt prova på experiment speciellt framtagna för

utställningen. Även Viaplay kommunicerade utställningen till sina kunder via egna kanaler.

Under året har museet haft ett samarbete med Swemine - gruvindustrins

samarbetsorganisation - kring en ombyggnad av museets utställning Gruvan. Swemine och

dess medlemsföretag (LKAB, Boliden, Sandvik, Atlas Copco m fl) har utöver finansiella

medel bidragit med kunskap, föremål, bild- och filmmaterial i syfte att skapa en utställning

som speglar dagens gruvindustri i Sverige. Den nya Gruvan öppnar den 18 februari 2017.

6.4 Samverkan inom programverksamhet

Under året har Tekniska museet samarbetat med olika aktörer för att utveckla

programaktiviteter som har tematiserats kring MegaMind. Megahelger är ett nytt

programkoncept där Tekniska museet har arbetat gränsöverskridande över avdelningarna

för att utforma totalt sex stycken temahelger under 2016.

Under Megahelgerna fick besökaren uppleva allt ifrån uppträdanden, workshops och pop-

up-talks till att se unika föremål från samlingarna. Allt skräddarsytt efter helgernas olika

teman. Vid de olika Megahelgerna lyfte museet upp olika förebilder och samarbetade med:

Spelhelgen – youtubern KimmyPower, Sverok, Dragons Lai’r, CodaRica, Rovio och

Hey STHLM.

51

Musikhelgen – artisten Mariette, Teenage Engineering och Popkollo.

Makerhelgen – amerikanska ambassaden och Makertjej, som tillsammans tog hit

makern Alex Glow från San Fransisco. Under makerhelgen anordnades även

Stockholm Mini Maker Faire för tredje året i rad. Totalt erbjöds 20 olika maker-

workshops.

Magihelgen – entreprenören, makern och magikern Simon Almers visade tekniken

bakom magi. Museet samarbetade även med My Virtual Reality.

Rymdhelgen – astronauten Christer Fuglesang , IRF (Rymdinstitutet för Rymdfysik),

KTH Rymdcenter, Astronomisk Ungdom, Rymdsällskapet och studenter från Luleå

tekniska universitet.

Robothelgen – Stockholm Robot Championship, Naoroboten Elsa och Fredrik

Löfgren.

Utöver Megahelgerna har Tekniska museet även samarbetat med Geek Girl Meetup, då

besökare fick prova på VR (Virtual Reality) samt programmering med Karin Nygårds. I

samband med museets fasadrenovering fick 15 graffitimålare ta över planket under

sommaren och måla under temat ”små genier”, ett mycket uppskattat inslag bland

besökare till museet. I samarbetet med spelprojektet Stugan lyftes okända spelutvecklare

från hela världen upp för att få en chans att komma vidare i branschen. Tillsammans med

Oxfam premiärvisade museet filmen ”District Zero” i Sverige, en programaktivitet i

samband med utställningen ”I´m Alive – mobil teknik på liv och död”. Ett Cryptoparty

anordnades tillsammans med föreningen DFRI, vilket blev uppmärksammat både i tidning

och på radio.

Under året har Tekniska museet i programverksamheten även samarbetat med Stockholms

Filmfestival Junior, Berättarministeriet, Tekniska museets vänner, UR, Föreningen

Flaskskepparna, ViaPlay, Quirkbot, Febtop, Avalon, IIS, MakerSheroes, Pyzzle IT och KTH

Formula Student.

Maker

The Maker Movement är ett relativt nytt fenomen (sprunget ur en amerikansk subkultur),

som tar fasta på att just främja utforskande i gränslandet mellan teknik, konst och

hantverk. Den genomsyras av en social gemenskap och viljan att praktiskt förstå hur saker

fungerar och uppmuntrar till lekfullt meckande och innovation genom interdisciplinärt

samarbete.

52

Pojke med rymdbiljett på väg in till arkivet under MegaHelg Rymd. Foto: Anna Gerdén.

6.5 Regional samverkan – Maker Tour

Tekniska museet har under 2016 lanserat en ny mobil plattform – en rullande

inspirationsverkstad som på ett enkelt sätt kan flyttas runt mellan olika platser i Sverige

såsom skolor, bibliotek och festivaler för att ge fler tillgång till science centerpedagogiken.

Konceptet består av en skåpbil full med spännande makerutrustning och ett tält som

fungerar som ett mobilt klassrum.

Maker Tour ger barn och unga som inte bor i närheten av ett av Sveriges 19 fasta science

centers möjlighet att delta i workshops, experimenterande och pedagogledda

labbaktiviteter. Under 2016 har Tekniska museets Maker Tour-buss besökt skolor och

publika platser och evenemang – i Stockholmsområdet, Kronobergs län, Dalarna och

Gävleborg.

Genom projektet Maker Tour har museet initierat ett nära samarbete med Region

Kronoberg, Linnéuniversitetet och projektet Mot Nya Höjder, med stöd av projektets

partners Clas Olsson, Google CS First och Atteviks / Volkswagen. Maker Tour besökte 16

53

skolor och 22 skolklasser i årskurserna 2-8 under två veckor i maj månad, totalt träffade

museet 900 elever. Under hösten åkte bussen till Älmhult och IKEA museum där ca 15

klasser med 300 elever fick ta del av bussens pedagogiska verksamhet. Utöver detta fick

även en klass med ca 30 elever på Stockholm International Academy besök av bussen

liksom ett antal köpcentra runt om i landet. Möjlighet gavs också för besökande barn vid

olika andra publika platser att delta i skapande verksamhet i anslutning till bussens besök

där, bland annat Insjödagarna i Leksands kommun, Kulturfestivalen i Stockholm,

Prideparaden, Sandviken och ett flertal andra platser i Sverige.

6.6 Samverkan med andra museer

Tekniska museet ingår i Centralmuseernas samarbetsråd och samarbetar även med

Wikimedia Sverige. Läs vidare under avsnitt 4.8 Samverkan inom forskning.

Museerna i Museiparken, Sjöhistoriska museet, Riksidrottsmuseet, Polismuseet, Tekniska

museet och Etnografiska museet, har sedan tidigare ett kontinuerligt samarbete kring att

göra Museiparken till ett attraktivt besöksmål. I gruppen ingår även representanter för

Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Under året har museet

tillsammans med Museiparken anordnat programverksamhet för att uppmärksamma

Kulturnatten och Internationella barndagen.

Museet är också medlem och representerad i KDI, Kungliga Djurgårdens Intressenter, en

medlemsorganisation som driver och arbetar med utvecklingen av hela Djurgården som

besöksmål. Museet ingår i KDI:s marknadsgrupp som träffas kontinuerligt för att arbeta

med Kungliga Djurgårdens övergripande marknads- och varumärkesfrågor.

Tekniska museet har också tillsammans med Historiska Museet, Moderna Museet,

Världskulturmuseerna, Statens Maritima museer, ArkDes och Nationalmuseum m.fl. inlett

ett samarbete under året för att gemensamt upphandla en ny besökarundersökning.

Under 2016 har Tekniska museet fortsatt samarbetet med Statens maritima museer kring

IT-plattform. Vidare har ett samarbete med Malmö museer, Sveriges andra stora tekniska

museum, inletts kring dataspel. Samarbetet är primärt knutet till deras science center-

verksamhet. Tekniska museet är också medlem i Svenska science centerföreningen och är

en mycket aktiv part som den enda organisationen med ett nationellt uppdrag från

regeringen. Föreningen och museet har bland annat medverkat under Almedalsveckan

under året samt arbetar tillsammans för att etablera landets 19 science center som en

etablerad komplementär struktur till skolan.

6.7 Samverkan med civila samhället och nationella organisationer

Tekniska museet har under året samverkat med flera nationella organisationer som på olika

sätt arbetar med att öka och sprida kunskap om, samt på andra sätt stödja bevarandet av

det industriella kulturarvet i landet. Sedan flera år är museet med i styrelsen för Svenska

Industriminnesföreningen (SIM) som bland annat delar ut utmärkelsen Årets industriminne.

Mottagare 2016 var Lessebo handpappersbruk i Kronobergs län.

54

Under 2016 fortsatte museet sitt samarbete med ArbetSam, arbetslivsmuseernas

samarbetsorganisation, och Arbetets museum. Museets medverkade i det kursutbud som

erbjuds landets alla arbetslivsmuseer. Museet bidrar i kurserna med kunskap om bevarande

av det industriella kulturarvet. Mötet med arbetslivsmuseerna skapar också värdefulla

kontaktnät till personer med viktiga erfarenheter och specialkunskaper om teknik- och

vetenskapshistoria. Museet deltar också sedan många år i beredningen av ett statligt bidrag

om 8 miljoner kronor till Arbetslivsmuseer, vilket handläggs av Riksantikvarieämbetet.

6.8 Volontärer på Tekniska museet

Många volontärer bidrar med sitt starka engagemang till att levandegöra teknik och

teknikhistoria för museets besökare och målgrupper. Under året har vi fortsatt samarbetet

med Tekniska Museets Vänner (TMV). Under större lov bidrar volontärer från TMV med

sina teknikkunskaper och i allmänhet hjälper till med mottagandet av besökare. Precis som

tidigare år sköter Uno Miltons Vänner museets populära modelljärnväg som visas dagligen,

och radioamatörerna SKØTM bemannar radiostationen flera dagar i veckan.

6.9 Volymer inom prestationen

Organisation Antal volontärer/timmar under 2016 Tekniska Museets Vänner Cirka 2820 timmar Uno Miltons Vänner Cirka 700 timmar SKØTM Cirka 800 timmar

6.10 Prestationens kvalitet

Tekniska museet har de senaste åren utvecklat former och metoder för att samverka i nära

dialog med olika intressenter. I arbetet med MegaMind har samskapande (co-creation)

med publiken fortsatt vara helt central och integrerad i produktionen. Under året har

dialogen med målgrupperna fokuserats kring tillgänglighet. Genom att involvera publiken

hela vägen i produktionen, har museet siktat mot att skapa ett resultat som ännu bättre

möter museets målgruppers olika behov – ett slutresultat som besökarna upplever har ett

högt värde.

Tack vare samverkan med olika företag, organisationer och sponsorer kan museet

förverkliga satsningar och nå nya målgrupper genom att kommunicera via varandras

kanaler. Med Framtidslabben vill King och BillerudKorsnäs, liksom Tekniska museet, ge barn

och unga möjligheter att få skapa kreativa och hållbara innovationer i en unik och

inspirerande miljö. En för parterna gemensam långsiktig ambition är att öka intresset för

branscherna och bidra till framtidens kompetensförsörjning. Samarbetet med King ger

genom deras volontärskap också ömsesidig kontakt mellan skolelever och yrkespersoner

inom spel- och programmering. Samarbetet med BillerudKorsnäs ger utbyte kring hur

matsvinn kan minskas med kreativa förpackningslösningar.

Museets nuvarande strategi är att ingå samarbeten med något färre sponsorer, men på

högre nivå. Detta för att säkerställa kvalitet i motprestationer och möjlighet att ge stöd till

samarbetspartner vid aktivering av sponsorskap. Lagstiftningen som reglerar upphandling

55

(LOU) gäller även vid sponsring med varor och tjänster (så kallad barter). Detta begränsar

museets möjligheter att ingå samarbeten med vissa intresserade sponsorparter.

Samverkan inom programverksamheten har fortsatt att vara viktig under 2016. Med hjälp

av samarbeten har Tekniska museet kunnat erbjuda besökare en omfattande variation av

aktiviteter. Genom att inspirera inom områden som spel, rymd, programmering och

innovationer, med hjälp av passionerade eldsjälar, företagssamarbeten och ideella krafter,

har vi fortsatt att tillföra ett mervärde till våra intressenter.

Maker Tour är ett unikt samarbete mellan region, skola, akademi och näringsliv. Turnén i

Kronobergs län fick stor uppmärksamhet både bland lärare runt om i Sverige och i media.

Nu förbereder museet för en större satsning i länet, men med siktet på att fler bussar ska

rulla i hela Sverige med Kronobergs län som förlaga. Det sker i dialog med Tillväxtverket,

Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Smarta elektroniksystem.

MakerTour på besök i klass. Foto: Anna Gerdén

Samarbetet med ideella organisationer som arbetar med kulturarvsbevarande frågor är

också ett viktigt strategiskt steg. Genom samverkan med nationella organisationer kan

museet erbjuda mer konkret verksamhet mot denna sektor och nå ut på ett mer effektivt

sätt. Samverkan innebär också en satsning på att öka ömsesidigt kunskapsuppbyggnad.

Volontärverksamheten fortsätter att ge en ökad service till besökarna, framförallt under lov

och större evenemang, då det brukar vara högt besökstryck.

Den samlade bedömningen är att museet mycket väl uppfyllt målet med att samverka med

andra aktörer för att utveckla verksamheten.

56

7 Tvärsektoriella perspektiv Prestation: Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds-

och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

7.1 Beskrivning av prestationen

Tekniska museet har under många år arbetat med frågor utifrån jämställdhets-, mångfalds-

och barnperspektiv. Många framsteg har gjorts, samtidigt som verksamhetens egen

kunskap, medvetenhet och därmed ambitionsnivå successivt har höjts. Museets vision att

vara Alla små geniers favoritställe är starkt vägledande och förutsätter ett integrerat

barnperspektiv i hela verksamheten. Barns och kvinnors perspektiv kommer fortsatt att

behöva stå i fokus för såväl insamling och dokumentationer som utställningar och

programverksamhet.

Museet har valt en vidare tolkning av mångfald och tagit fram en policy för inkluderande

synsätt, vilken inkluderar både jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Samtliga

perspektiv är starkt integrerade men här särredovisas de, enligt regeringens riktlinjer.

Avsnittet 7.5 Barnperspektiv redogör hur museet arbetar med att integrera ett

barnperspektiv i verksamheten, samt vilka insatser som görs för att svara mot den unga

publikens behov och insatser för att öka den unga publiken.

Definierade kvalitetskriterier för tvärsektoriella perspektiv

Verksamheten attraherar publik oavsett kön, etnicitet eller kulturell bakgrund.

Verksamheten attraherar barn och unga (fortsatt utveckling av utbudet till 65

procent för barn/unga respektive 35 procent för vuxna – ompositioneringen mot

Alla små geniers favoritställe).

Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och

olika behov.

Målgruppen involveras om möjligt i samskapande processer (co-creation).

Verksamheten granskas utifrån normkritiska perspektiv.

Verksamheten engagerar lika många kvinnliga som manliga deltagare i

programverksamheten.

Verksamheten bedriver dokumentation, insamling och utställningar och

programverksamhet utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv.

Verksamhetens arbete med JAMMT (se avsnitt 10) ska vara integrerat i all

verksamhet.

7.2 Jämställdhetsperspektiv

Tekniska museet ser som sin uppgift att inom jämställdhetsområdet belysa hur kvinnor i

traditionellt manliga miljöer banat väg för nytänkande och innovation i teknikutvecklingen.

Att lyfta fram kvinnors kompetens och stimulera att unga kvinnor söker till traditionellt

manliga tekniska och naturvetenskapliga utbildningar ser vi som ett viktigt uppdrag.

Ett jämställdhetsperspektiv handlar också om att öka medvetenheten om vems berättelser, vems verklighet samlingen belyser. Kvinnors teknikanvändning är underrepresenterat i

57

museets samlingar och har därmed i stort sett osynliggjorts. I nya insamlingar och dokumentationer ska ett genusperspektiv anläggas. Föremål som berör kvinnors teknikanvändning ska aktivt samlas in. Som en del av denna ambition har museet under året bland annat förvärvat ett exemplar av Mutewatch, som ett tidigt exempel på ”wearable technology” och kvinnliga entreprenörer.

Under året har ett jämställdhetsperspektiv fortsatt implementerats i museets

programverksamhet. De förebilder som har bjudits in för att medverka under

Megahelgerna har speglat flera olika förebilder inom teknik. Museet har också jobbat med

olika teman kopplat till teknik, för att visa att det finns många olika ingångar och att teknik

är kul. Det har lett till att fler barn och även vuxna har vågat testa något nytt genom att

delta i någon eller några av de hundratals workshops vi har genomfört.

Tekniska museet har också lyft externa aktiviteter speciellt för de som identifierar sig som

kvinnor, ett exempel är Geek Girl Meetup Stockholm, en tvådagarskonferens av och för

kvinnor som syftar till att lyfta fram kvinnor inom de traditionellt mansdominerade tekniska

ämnena. Under 2016 var temat Better Together, där tillsammanskap, socialt

entreprenörskap och start-ups stod i fokus.

Tekniska museet har under året fortsatt vara en strategisk partner för de kommunala

teknikskolorna, KomTek. Uppdraget innebär, som tidigare, att öka intresset för teknik från

förskola upp till gymnasiet med särskilt krav att hälften av deltagarna ska vara flickor.

7.3 Mångfaldsperspektiv

Besökare ska kunna ta del av Tekniska museets verksamhet oberoende av

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller etnisk och kulturell bakgrund. Insatser för

tillgänglighet redovisas särskilt under avsnitt 5.

Tekniska museet strävar efter att vara ett museum för alla. Under 2016 har museet

medverkat i flera event på andra ställen för att fortsätta vara ett museum utan väggar, och

nå fler, genom att erbjuda aktiviteter utanför museet. Med Maker Tour erbjöd museet tre

olika labb under Kulturfestivalen tillsammans med 1 700 barn. Tekniska museet

medverkade också som enda museum på Teklafestivalen, en festival för alla som

identifierar sig som tjejer mellan 11-18 år och genomförde rymdworkshopsexperiment.

58

Tekniska museet deltar i Prideparaden 2016 med Maker Tour bussen. Foto: Johanna Hedgårdh

Under året har en normkritik-grupp bildats på museet. En representant för gruppen deltog

på ”The Unstraight Museum – November Conference”. Gruppen agerar bollplank samt

säkerställer att utbildningen i normkritik och HBTQ, som har påbörjats av all personal under

2016, genomförs och följs upp. Gruppen föreslår även fortsatt arbete med frågan.

Under 2016 och 2017 arbetar Liv Höglund, genusvetare, med museet i syfte att fortbilda

samtliga anställda på Tekniska museet inom frågor som rör normer kring kön/genus och

sexualitet. Fokus ligger på medvetandehöjande insatser, normkritiska arbetssätt och

metoder, kunskapsutveckling samt bemötande. Allt i syfte att skapa en gemensam

kunskapsbas, en god och trygg arbetsmiljö och möjligheter att utveckla verksamheten

utifrån de nya kunskapsområdena. Hela personalen får en och samma grundläggande

fortbildning men indelas i grupper utifrån olika verksamhetsområden och fortbildningen

anpassas även till varje enskild grupps behov och arbetsområden. Inledningsvis utfördes en

kartläggning som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Efter fortbildningens

avslut kommer museet att få checklistor som stöd för fortsatt arbete avseende de

bemötandestrategier och normkritiska arbetsmetoder som fortbildningen bland annat

syftat till att införa.

7.4 Barnperspektiv

7.4.1 Hur integreras barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten?

Ett antal långsiktiga strategier och delmål har formulerats för att öka barn- och

ungdomsperspektivet i verksamheten.

59

Fortsätta utveckling av den publika verksamheten för att i än högre grad attrahera

en ung publik (utbudet till 65 procent för barn/unga respektive 35 procent för

vuxna).

Utveckla Tekniska museet som komplement till skolan.

Utveckla och förstärka museet som ett lärande utflyktsmål för barn, ungdomar,

deras familjer och skolan.

Erbjuda ett ökat antal kurser under helger och skollov för barns och ungas

meningsfulla fritid.

Anpassa museets verksamhet utifrån barns och ungas villkor.

Bjuda in barn och unga till ökad delaktighet till exempel i egenskap av

medproducenter.

Bedriva insamling och dokumentation med barn- och ungdomsperspektiv.

Tillgängliggöra museets verksamhet på sätt som även tilltalar barn och unga.

Medproducenter och co-creation

Under 2016 har samskapandeprocessen fortsatt med stöd av bland annat Allmänna Arvsfonden. Ett antal möten med referensgrupper, lärare och elever har lett till att den pedagogiska verksamheten och science centrets installationer utvärderats och utvecklats för att på ett än bättre sätt passa alla. Under året har museet med anledning av önskemål från referensgruppen, infört särskilt öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika funktionsförutsättningar. De har marknadsförts som FUNKIS-dagar. För att upprätthålla de goda relationerna inför ett fortsatt co-creationarbete har Tekniska museet tillsammans med flera olika intresseorganisationer genomfört VIP-kvällar. En av installationerna i MegaMind har, med utgångspunkt i besökarnas uttryckta behov, utvecklats för att förbättra tillgängligheten för personer med rullstol. Ett co-creationarbete har under året pågått tillsammans med ett antal konstnärer för att förstärka upplevelsen av utställningarna på museet. Den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken

I den tidigare nämnda samskapandeprocessen har den unga målgruppens behov varit

central. Tekniska museets science center-utställning MegaMind har ett tydligt fokus på

barn och unga. Utställningen har som mål att stärka barn och ungas självförtroende genom

att de själva får prova, utforska och laborera sig fram till nya idéer och ser hur de kan bli till

verkliga innovationer. Förutom de interaktiva installationerna som finns i MegaMind,

erbjuds barnen även ett antal olika pedagogiskt utvecklade verksamheter. De har möjlighet

att delta i liknande verksamhet men på olika sätt beroende på om de kommer tillsammans

med skolan eller om de kommer som besökare tillsammans med sina vuxna.

60

Visning av föremål i magasinet under MegaHelg Maker. Foto: Emma Fredriksson

Utöver MegaMind, har museets programverksamhet även fokuserat på målgruppen barn

och unga. Flera programaktiviteter har ambitionen att möta barnens behov att på ett

enkelt och roligt sätt lära sig, och förstå, komplexa teknikämnen. Museet har anordnat sex

stycken Megahelger där barnen bland annat har haft möjlighet att besöka museets arkiv på

ett spännande och äventyrligt sätt, programmera robotar och bygga musikinstrument av

överblivet material.

I museets Studio får barn och ungdomar möjlighet att göra sina röster hörda genom att

göra egna tidningar, TV- och radioprogram som också sänds i offentliga TV- och

radiokanaler. Även i år samlade Snilleblixtarna ca 700 barn som alla fick ställa ut sina

uppfinningar.

Tekniska museet är medarrangör i flera projekt och nätverk för barn och unga. Dessa svarar

mot målgruppens behov att få utveckla sina egna idéer, lösa problem i vardagen och att få

förståelse för teknik och naturvetenskap på ett roligt och lärorikt sätt.

Projekt/nätverk Samarbetspartner Beskrivning Målgrupp Utställningen Unga forskare

Förbundet Unga Forskare, KTH, Stockholms universitet, Karolinska institutet med flera

En nationell final, i form av utställning, för elever som har gjort ett projekt inom naturvetenskap eller teknik.

Gymnasiet

Snilleblixtarna Snilleblixtarna Sverige Museet har uppdraget att sprida konceptet Snilleblixtar i Stockholmsregionen, genom

Årskurs F-5

61

utbildningar och den nationella Snilleblixtutställningen.

Gnistan Branschorganisationen Svenska Science Centers, Förbundet Unga Forskare, Vattenfall, Innovatum och Teknikens Hus

Ett nationellt pedagogiskt projekt där eleverna arbetar utifrån utmaningen ”År 2025 lever vi hållbart, hur?”

Årskurs 8-9

Future city Future city Ett nationellt pedagogiskt projekt för innovationer på temat att bygga framtidens hållbara stad

Årskurs 6-9

Kulturfestivalen Stockholms Stad Tekniska museet erbjöd olika aktiviteter där barn och unga kunde bygga, skapa och experimentera. Anordnades i samarbete med Makertjej, The Big Hack och Stockholm Makerspace.

Barn och unga

KomTek – kommunala teknikskolor

Tekniska museet är strategisk partner. Finansiering via Skolverket.

En verksamhet som omfattar 24 kommuner med uppdraget att öka intresset för teknik från förskola upp till gymnasiet.

Årskurs F – gymnasiet

Enlightening Imagination –Math and Science Competition

Tekniska museet Skolverket 4D-frame Tillsammans med fyra andra science center och två KomTek

Tävling för elever i högstadieåldern, teknik, mekanik, energi samt studieresa till Sydkorea för 28 personer

Årkurs 7 – 9

Pedagogisk verksamhet

Genom en omfattande pedagogisk verksamhet och medverkan på externa platser fortsätter

Tekniska museet att utveckla och förstärka museet som ett attraktivt komplement för

skolan.

Under 2016 har Tekniska museet i samarbete med Kronobergs län och deras projekt ”Mot

nya höjder”, samt med stöd av Clas Olsson, Google och Atteviks / Volkswagen, fått

möjlighet att i högre utsträckning verka för det nationella uppdraget och att vara ett

museum utan väggar genom satsningen på Maker Tour-bussen. Se avsnitt 6.5 om Regional

samverkan.

Under 2016 fanns en fortsatt god efterfrågan på pedagogiska aktiviteter i museets science

center MegaMind. För att ytterligare stärka kvalitén på dessa har delar av aktiviteterna

omarbetats inom ramen för Allmänna Arvsfondens projekt för att säkerställa hög

tillgänglighet i MegaMind.

62

De mest bokade skolprogrammen i övrigt är kopplade till museets mer permanenta

utställningar och frågor om energianvändning, innovationer, media och programmering.

Museet har fortsatt arbetet med att tydliggöra utbudet av olika aktiviteter för skolan och

att säkerställa att det museet erbjuder är relevant för lärare och elever.

Ambitionen har varit att tydliggöra på vilket sätt museet kan vara en resurs för skolan i de

ämnen där de har sina största utmaningar. Den översyn av prissättningen som gjordes 2015

har visat sig vara relevant och Tekniska museet har fortsatt god tillströmning av bokningar

och större kostnadstäckning inom det pedagogiska området.

Museet har med uppsökande verksamhet erbjudit workshops och aktiviteter för tusentals

lärare och elever på externa evenemang som Kulturfestivalen, Elektronikmässan

och Skolforum. Se avsnitt 1.1.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program.

Tekniska museet har utvecklat en lärarfortbildning i grundläggande programmering där

lärare får möjlighet att ta de första stegen för att programmera och att våga prova

tillsammans med sina elever.

Insamling och dokumentation

I Tekniska museets program för dokumentation, insamling och utställningar finns det ett

särskilt fokus att dokumentera barns och ungas perspektiv. Några exempel från 2016 är en

samling av leksaker föreställande kameror samt enklare kameror, totalt omfattande ett

sextiotal objekt från en samlare. Vidare har museet tagit emot en samling av hörteknisk

apparatur för träning och hjälpmedel för hörselskadade och döva använd på Manillaskolan,

omkring 25 objekt. I projektet Mobil på flykt samlades en Samsungtelefon in, som använts

av en flicka under flykt från Eritrea. Den köptes av givaren i Sudan och användes under

flykten till Sverige.

7.5 Internationella perspektiv

Museet deltar löpande i internationella nätverk och konferenser samt genomför

internationella samproduktioner.

7.5.1 Internationell samverkan

Under året har museet samverkat med olika internationella aktörer. I flera

forskningsprojekt har museet skapat nya internationella kontakter. Se avsnitt 4

Kunskapsuppbyggnad. Gällande utställningsprojekt, har museet under året fortsatt

samarbetet med VilVite i Bergen, Heureka i Helsingfors och Experimentarium i Köpenhamn

kring vandringsutställningen Vintersport.

Tekniska museet har sedan 2006 ett samarbetsavtal med The National Science Museum of Korea, i Daejon. I år har ett avtal undertecknats med Koreas störstas vetenskapsmuseum, Gwacheon National Museum of Science & Technology, i Seoul. Samverkan med Daegu National Science Museum genererade ett besök från deras utställningsavdelning i december 2016. Kontakterna med koreansk science center- och skolverksamhet har bibehållits och utvecklats. Exempelvis arrangeras sammankomster i samband med besök från respektive institution, i respektive land. Föreläsningar, seminarier och tävling har

63

arrangerats i Korea under året med medverkan från Tekniska museet, andra svenska aktörer samt företrädare för skola och utbildning. Gemensam nämnare är STEAM-konceptet för utbildning och lärande.

7.5.2 Internationella konferenser och studieresor

Museets medarbetare har medverkat i workshops och deltagit på internationella

konferenser samt evenemang; Ecsite Annual Conference i Österrike, Ecsite Directors Forum

i Spanien, Communicating the museum i Tyskland, och konferensen Culture for all och

Nordic Science Center Conference båda i Finland, samt konferensen Northern Dimension

Partnership on Culture i Ryssland.

Flera medarbetare har varit på studieresor till museer och science center i bland annat

Österrike, Frankrike och Storbritannien.

7.5.3 Internationella besök till museet

Tekniska museet har 2016 tagit emot 21 olika internationella besök och delegationer. Det

bestod av representanter från science centers, museer och organisationer från bland annat

Italien, Finland, Norge, Korea, Kanada och Danmark. Under året tog vi även genom Svenska

institutet emot journalister från dagspress, online-media samt facktidningar rörande olika

funktionsförutsättningar från Tyskland, Österrike, Litauen, Vitryssland, Ukraina, Ryssland,

Indien, Brasilien, Nigeria och Singapore.

7.5.4 Internationella nätverk

Tekniska museet är medlem i flera internationella nätverk. Några exempel:

ICOM (International Council of Museums)

Ecsite (the European Network of Science Centers and Museums)

Nordiska Science Center Forbund

KOCEF (Korea Future Convergence of Creative Culture Foundation)

TICCIH (The International Committee For The Conservation Of The Industrial

Heritage)

7.6 Volymer inom prestationen

Allmänna visningar och programaktiviteter för barn och unga

Under 2016 har museet haft cirka 1 310 allmänna visningar (observera att program och

visningar för skola inte är inkluderade i detta). Samtliga visningar har varit utformade att

passa för barn och unga.

Tekniska museet har under 2016 haft 30 programaktiviteter. Av dessa var 21 inriktade mot barn och unga. Museets megahelger riktar sig till barn och unga, men även till dem som är intresserade av temat oavsett ålder. I en av programaktiviteterna robotprogrammering genomförde museet totalt 42 antal tillfällen i museets robotlabb och ca 3 360 personer har därmed testat på programmering.

64

Antal lärare på fortbildningar och event

Totalt fjorton lärarfortbildningar har anordnats för förskola och grundskola på Tekniska

museet med 274 deltagande lärare. Dessutom deltog cirka 500 lärare i årets mässa ”Skola +

museum = sant”. Tekniska museet har även anordnat tre lärarinspirationskvällar under året

för cirka 341 lärare, med olika teman.

7.7 Prestationens kvalitet

Årets fortsatta satsningar i MegaMind är konkreta exempel på hur Tekniska museet

utvecklar verksamheten utifrån de kvalitetskriterier som vi har definierat för det

tvärsektoriella perspektivet.

Jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv har museet inkluderat i samband med arbete med insamling, extern kommunikation och programverksamhet. Tekniska museet har fortsatt att uppmärksamma kvinnors teknikanvändning vid insamlingar. I flera programaktiviteter uppmuntrar museet att tekniktunga ämnen, som programmering och rymd, är något för alla, även för barn. Med uppsökande verksamhet och deltagande på externa event, arbetar Tekniska museet för att vara ett museum utan väggar och för att kunna inspirera barn och unga inom teknikområdet, oavsett barnets ålder, kön, kunskap och bakgrund. Teklafestivalen är ett konkret exempel på sådan verksamhet, där museets rymdworkshop blev uppmärksammad på Barnkanalen och i Rymdkanalen.

De långsiktiga effekterna av vårt arbete med att integrera tvärsektoriella perspektiv och att

ha ett inkluderande synsätt i verksamheten är förhoppningsvis att vi når en ny och bredare

publik, att våra samlingar i framtiden får en annan och mer representativ sammansättning,

att barn och unga får ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap samt att vi påverkar

attityder till kvinnors och mäns användning av teknik. Internationella samarbetsprojekt och

internationellt sammansatta team knutna till museet bidrar till att bevaka internationella

perspektiv i verksamheten.

Den samlade bedömningen är att museet mycket väl uppfyllt målet med att integrera

tvärsektoriella perspektiv i verksamheten.

8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av

museets resultat Tekniska museet har definierat kvalitet utifrån tre kategorier – kriterier för vad vi i

verksamheten uppfattar som god kvalitet under Excellens, kriterier för mått och värde av

den spridning verksamheten får under Uppmärksamhet samt vilken långsiktig effekt

verksamheten bedöms ha under Reflektion och påverkan. Samtliga kategorier bedömer

kvalitet kopplat till resultat. Kvalitetsbedömningen är integrerad i övrig resultatredovisning

och kommenterad mer detaljerat med jämförelser över tid (om möjligt) under respektive

mål för återrapportering.

I den samlade kvalitetsbedömningen av den Uppmärksamhet som Tekniska museet haft

2016, är vår bedömning att vi lycktas väl givet den grundläggande förändring av

65

konkurrensförutsättningarna fri entré-reformens genomförande inneburit på marknaden.

Tekniska museet har inte ökat antalet besökare, men å andra sidan endast tappat

marginellt i antalet besökare, från 306 745 besökare 2015 till 300 178 besökare 2016. Det

bör ses i ljuset av att Tekniska museet valt en strategi som bygger på högre pris och kvalitet

i besöksupplevelsen. Museet har också bibehållit den mycket höga andelen barn och unga

(53 procent) som besökare till museet, samt ökat antal användare i digitala och sociala

kanaler. Medievärdet av den uppmärksamhet museet fått under året har ökat markant.

Från 41 mkr till 68 mkr. Vi har även ökat antalet elever i pedagogledd verksamhet på

museet. Tyvärr har vi dock tappat avsevärt vad gäller obokade skolbesök där vi konkurrerar

mot gratis inträde.

Vår bedömning motiveras också av att vi ökat antalet besöker till arkivet, tillgängliggjort

samlingarna via DigitaltMuseum och därigenom ökat antalet nedladdningar samt visat ännu

fler föremål ur samlingarna i landet och internationellt, liksom ökat vår pedagogiska

närvaro i riket genom Maker Tour.

Angående god kvalitet – Excellens, är kundnöjdheten (nöjda och mycket nöjda besökare)

oförändrad. Vi tolkar det som att museet i högre grad måste leva upp till de förväntningar

ett högre pris ställer på upplevelsen. Åtgärder har vidtagits för att säkra detta. Samtidigt

sker omfattande förändringsarbete på museet med interimslösning vad gäller restaurang,

ombyggnation och renovering vilket ofrånkomligt påverkar upplevelsen i det korta

perspektivet, men som bör leda till upplevd högre kvalitet på sikt. Personalens bemötande

och vårt nya science centerutställning får mycket höga omdömen. Det tyder på att vi är på

rätt väg. Även de priser och nomineringar museet erhållit under året pekar på att vi bör

kunna göra bedömningen att vi når Excellens inom vår sektor med utnämningen till årets

museum i Sverige, framhävandet som det goda exemplet inom Ecsite genom Mariano Gago

Award och inte minst nomineringen till årets museum i Europa 2017.

Ett ytterligare kvitto på verksamhetens kvalitet är ökningen av sålda årskort (+ 40 procent)

vilket tyder på att våra besökare värdesätter upplevelsen och gärna kommer tillbaka flera

gånger.

Vi gör samma bedömning gällande excellens i tillgänglighetsarbetet där vi under året

framstått som det goda exemplet i branschen, vilket förhoppningsvis inspirerar andra men

också förpliktigar då mycket återstår att göra. Vår samlade bedömning är också att vi

mycket väl uppfyllt målet med att integrera tvärsektoriella perspektiv i verksamheten,

MegaMind har inkluderat ett mångfalds-, barn- och ungdomsperspektiv som vi fortsatt

utveckla under året. Jämställdhetsperspektivet fortsätter att inkluderas vid nyförvärv och

även i programverksamheten, där en balans bland talare, arrangörer och deltagare

generellt sett eftersträvas.

Även gällande tillgängliggörandet av bildsamlingarna bedömer vi att vi mycket väl uppfyllt

målet, där vi med så fria licenser som möjligt och högupplösta bilder gör dem användbara

långt utanför Sveriges gränser. Den aspekten kan också lyftas under kriteriet

uppmärksamhet.

66

Museet har under året fortsatt på inslagen väg när det gäller forskarsamverkan. Inom

samtliga delar av kärnverksamheten – samling och dokumentation respektive publik och

pedagogisk verksamhet – samarbetar Tekniska museet med universitet och högskola samt

medverkar i forskning. Forskarnärvaron berikar verksamheten med vetenskapliga

diskussioner om relevanta frågeställningar och metodutveckling. Museets gemensamma

program för dokumentation, insamling och utställningar har bidragit till en tydligare

riktning och fokus kring verksamhetens kunskapsuppbyggnad.

Tekniska museet har haft fler värdefulla samarbeten som ordentligt har berikat

programverksamheten och tillfört ett mervärde för besökarna. Arbetet med co-creation

kopplat till science centersatsningen MegaMind har fortsatt under 2016 med fokus på

tillgänglighet – vilket kvalitetssäkrat processen i framtagandet av FUNKIS, särskilt

öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika

funktionsförutsättningar.

Även när det gäller internationellt samarbete har museet ytterligare flyttat fram

positionerna. Museet har skapat nya internationella kontakter och fortsätter med strategin

att ta in extern spetskompetens till de större projekt som bedrivs. Vår samlade bedömning

är att Tekniska museet väl uppfyllt målet att öka kunskapen inom de områden där museet

verkar. Såväl samarbetet med universitet och högskolor som det internationella samarbetet

har ytterligare ökat och fördjupats under året.

I relation till samlingarnas bevarande återstår att finna en långsiktigt hållbar lösning vilket

också inkluderar möjligheter till konservatoriska åtgärder på museet alternativt i

magasinen.

I kategorin Reflektion och påverkan är kvalitetskriterierna svårare och mer komplexa att

utvärdera. Tekniska museet har en viktig roll i att ge perspektiv på hur teknikutvecklingen

har påverkat samhällsförändringar. Hur ny teknik förhåller sig till, och ofta är, beroende av

tidigare tekniska framsteg och teknikanvändning.

Under året fortsatte Tekniska museet att uppmärksamma den digitala teknikutvecklingen

med forskningsprojektet Dataspelens världar samt med satsningen på interaktiva digitala

upplevelser med inriktning på konst i Digital Now. Detta för visa på utforskandet av

teknikens potential i framkant. I I’m Alive – mobil teknik på liv och död har inneburit att

museet belyst teknikanvändning och utveckling med fokus på en grupp som sällan

synliggörs i museisammanhang, nämligen flyktingar. Insamlingen och utställningen speglar

på ett unikt sätt samtiden och den betydelse som mobil teknik kan ha för människor på

flykt vilket rönt stor medial uppmärksamhet. Förberedelserna fortsätter också för

utställningen om människan och maskinen och vilka frågor det kan väcka ur etisk moralisk

synvinkel.

67

MegaMind Funkis. Foto: Anna Gerdén

9 Tekniska museets medarbetare

2016 var medelantalet anställda 76 på Tekniska museet. Medelåldern bland museets

medarbetare var 47 år (exklusive timanställda). Museet har haft totalt 14 anställda på

visstidsanställningar motsvarande 6 årsarbetskrafter. Under 2016 har museet timarvoderat

86 personer. De arbetar som museivärdar, receptionister, pedagoger, butiksbiträden och på

enstaka uppdrag i verksamheten som t.ex. Daedalus (motsvarande 19 årsarbetskrafter).

Personalrörligheten har under 2016 varit cirka 5 procent. Den genomsnittliga

anställningstiden för tillsvidareanställda är cirka 11 år (för män cirka 14 år, kvinnor cirka 8,5

år).

Under 2016 har museet rekryterat 11 personer, både till basorganisationen och till projekt.

En viktig förstärkning av organisationen har varit att skapa en ny tjänst som Business

controller, Therese Ericsson. Museet har också förstärkt chefsgruppen med en Kreativ

Utvecklingschef, Min-Jung Jonsson, som ansvarar för utställningar och program.

Till Tekniska museets pool av timarvoderade värdar, pedagoger och butiksbiträden

rekryteras kontinuerligt nya medarbetare.

68

Jämställdhet och mångfald

Tekniska museet arbetar för en jämn könsfördelning och arbetar för en spridning i etnisk

och kulturell bakgrund bland medarbetarna.

Även 2016 genomfördes löneanalyser enligt jämställdhetslagen i samband med

lönerevisionerna.

Könsfördelning

Könsfördelningen M % K % Totalt LEDNING 2 33 4 67 6 KÄRN 22 45 28 55 50 STÖD 11 56 8 44 19 SUMMA 36 47 40 53 76

Tekniska museets arbetsmiljöarbete

Tekniska museet har en hälsovision som ska prägla verksamheten: ”Tekniska museet – Vi

arbetar tillsammans. Med lust och glädje, respekt och omsorg – en hållbar arbetsplats för

hela människan.”

Under 2016 genomförde museet en arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga

företrädare i grundläggande arbetsmiljökunskap med anledning av en ny förordning om

”Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Utbildningen genomfördes i Feelgoods regi.

Vartannat år genomför Tekniska museet en arbetsmiljöenkät. Årets arbetsmiljöenkät

genomfördes under september.

”Förbättringar har skett inom alla områden sedan föregående mätning som gjordes 2014.

Jämförelserna är gjorda mellan heltidsanställda och timanställda. Speciellt utmärkande

förbättringar är Självförtroende, Motiverande ledarskap, Möjlighet till utveckling och

Kollegialt stöd. Förbättringspotential finns särskilt inom områdena Praktiskt och

Strukturerat ledarskap.” – ur rapporten Åtgärdsförslag av konsult Robert Sundqvist.

För första gången riktades enkäten även till museets pool av timarvoderade medarbetare.

Där har museet flera utmaningar i att skapa delaktighet, förtydliga strukturer och inkludera

dem i museets interna arbete.

Museet ger friskvårdsbidrag och bidrar även till anmälningsavgifter till motionslopp där

enskilda eller grupper av medarbetare deltar. Museet har också ett aktivt

rehabiliteringsarbete som bygger på att upptäcka och åtgärda tidiga signaler.

Museet har under 2016 genomfört en upphandling inom ramavtalet för

företagshälsovårdsleverantörer. Det innebar att museet från och med 2016-07-01 har bytt

från Feelgood till Avonova, som ny företagshälsoleverantör. Konsulter anlitas som stöd i

förebyggande hälsoarbete samt rehabiliterings- och omställningsarbete.

69

10 Organisation och arbetssätt

Tekniska museet arbetar kontinuerligt med att effektivisera processerna i verksamheten.

Museets organisation är enkel och tydlig. Dess struktur kan förändras över tiden och

anpassas till omvärldens växlande krav.

Under 2016 har museets nya organisation trätt i kraft. Den är en del av museets färdplan

mot 500 000 besökare och syftar till att skapa en effektivare och mer verksamhetsanpassad

organisation med bättre arbetsmiljö och ökat kundfokus. Varje avdelning har i den nya

organisationen tydliga kopplingar till publik verksamhet.

Den nya organisationen innebär att museet organiseras i fem avdelningar; Värdskap

Kunskap & Samlingar, Kommunikation & Marknadsföring, Verksamhetsstöd &

Affärsutveckling och Human Resources.

I samband med verksamhetsplaneringen för 2017 beslöts att från och med januari 2017

inrätta en avdelning för utställningar och program, som kommer att ledas av museets nya

kreativa utvecklingschef Min-Jung Jonsson.

JAMMT – att tänka på jämt!

JAMMT står för jämställdhet, arbetsmiljö, miljö, mångfald och tillgänglighet.

Medvetenheten om frågor som rör kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförutsättning, sexuell läggning

eller ålder ska hela tiden vägas in i museets hela verksamhet.

JAMMT är ett övergripande perspektiv i museets verksamhetsplan och ska både ge utslag i

den interna verksamheten som den utåtriktade och finnas som en aktiv del i personalens

medvetande i det dagliga arbetet. Ansvaret för dessa frågor är delegerat på museets

chefsgrupp att driva på museets avdelningar och enheter. Tekniska museet har en policy för

inkluderande synsätt som innefattar jämställdhet, mångfald och tillgänglighet.

Under hösten 2016 har första delen av en seminarieserie om normkritik, queerteori och

jämställdhet genomförts för museets medarbetare. Seminarieserien kommer att fortsätta

under våren 2017 och leds av konsult Liv Höglund, genusvetare.

Ledarskap – medarbetarskap

Museets organisation och arbetssätt bygger på självgående medarbetare med stark

initiativkraft. Tekniska museets mission, vision och gemensamma mål gör att alla går mot

samma mål. De skapar tydliga ramar, men ger frihet inom ramarna. Alla har ansvar för att

bidra till att utveckla verksamheten.

Avdelningschefer/enhetschefer som har personal-, resultat- och arbetsmiljöansvar ska

utöva ett coachande och lösningsorienterat ledarskap, vilket innebär att de stödjer och

uppmuntrar sina medarbetare att i hög utsträckning ta egna initiativ och finna lösningar på

problem.

70

Samtliga medarbetare har ett ansvar att utveckla och förbättra verksamheten utifrån ett

kundperspektiv inom sitt ansvarsområde, i gränsöverstigande projekt och/eller i samverkan

med externa parter. Museet håller regelbundna personalmöten där avdelningarnas och

enheternas verksamheter lyfts fram. I samband med verksamhetsplaneringen involveras all

personal.

Som ett led i att involvera och engagera medarbetarna i fler centrala frågor har ledningen

delat in viktiga utvecklingsområden i fyra s k fokusområden med sikte mot år 2020. Varje

fokusområde har en koordinator som tar hjälp av övriga organisationen för att nå målen

inom varje område. Koordinatorerna får stöd av ledningen.

Museet involverar också de lokala fackliga representanterna i samband med större

förändringar i verksamheten med syfte att skapa en god dialog och ett breddat underlag för

beslut.

Verksamhetsstöd

Arbetet med att utbilda projektledare och budgetansvariga i ekonomifrågor som

budgetering och resultatuppföljning av respektive kostnadsställe eller projekt har fortsatt

under året. Detta har resulterat i en effektivare och mer kvalitetssäkrad ekonomistyrning.

Inrättandet av en ny tjänst som Business Controller har också bidragit till utvecklandet av

modeller för investeringskalkyler.

11 Tekniska museets byggnader Tekniska museet är, sett till utställningsyta, ett av de största museerna i Sverige. Den totala

utställningsytan uppgår till cirka 12 400 kvadratmeter, varav drygt 9 100 kvadratmeter för

egna utställningar. Stiftelsen Tekniska museet disponerar ett helt museikvarter med sex

byggnader vid Museivägen på Gärdet i Stockholm och äger dessutom ett föremålsmagasin i

Upplands-Bro. Stiftelsen äger huvudbyggnaden och Wallenberghallen. Tre flygelbyggnader;

Norra och Södra Stallet samt Norra och Södra Ridhuset (Teknoramabyggnaden) ägs av

staten men museet har avgiftsfritt arrende på obegränsad tid. Delar av Norra Stallet hyrs ut

till Polismuseet och Riksidrottsmuseet.

Total yta är 24 000 kvadratmeter i Stockholm och 1 600 kvadratmeter i Upplands-Bro.

Därutöver hyr museet ytterligare 1 000 kvadratmeter magasinsyta i Upplands-Bro. Tekniska

museet har sedan 2008 egen förvaltning av samtliga byggnader.

Förbättringsinsatser på fastigheterna 2016

Fasadrenovering, fasadomfärgning, fönsterrenovering och målning samt byte av

fönsterbläck av huvudbyggnaden för första gången sen byggnaden uppfördes 1936.

Ny energifilm installerades på alla fönster vilket resulterade i energibesparing och

bättre arbetsmiljö i lokalerna.

Lokalanpassning efter utställningar på plan 3 och 4.

Takmålning Norra Stallet.

Fasadrenovering Norra Stallet.

Befuktningsaggregat installerat i magasin på plan 3.

71

Projektering och installation av ny reception och informationsdisk i foajén, vilket

medförde förbättrad arbetsmiljö för berörd personal samt service för besökare.

Nödvändiga besiktningar genomfördes.

Kostnader för hyra, uppvärmning och elektricitet

Under 2016 uppgick hyreskostnader till 245 tkr och el och bränsle till 4 214 tkr.

12 Tekniska museets miljöarbete Tekniska museet arbetar aktivt med att se över alla aspekter av miljöpåverkan i den interna

och utåtriktade verksamheten. Museet har en policy för miljöledning och rapporterar

årligen in resultatet av arbetet till Naturvårdsverket. Museet uppfyller idag de kriterier som

Naturvårdsverket satt upp.

Här följer en sammanställning av några viktiga insatser inom miljöområdet under 2016:

Fastighet

Under året har ett förnyat abonnemang på förnybar grön el tecknats. På så sätt

bidrar museet till att minska utsläppen av växthusgaser.

Under året har arbetet fortgått med att installera LED-belysning i museets

utställningslokaler i syfte att minska energiförbrukningen.

I samband med att fasaden under året renoverades installerades energifilm på

samtliga fönster i huvudbyggnaden i syfte att spara energi.

Skolverksamhet

Utställningen Spelet om energin, som tar upp sambandet mellan energianvändning

och klimatförändringar, har under året besökts av ca 300 inbokade skolklasser.

Sedan utställningen öppnade i november 2009 har den besökts av sammanlagt

över 2 300 skolklasser som fått en genomgång med museets pedagoger.

I samarbete med branschorganisationen Svenska Science Center, Förbundet Unga

Forskare och Vattenfall deltar museet i ett pedagogiskt koncept ”Gnistan” där

skolklasser får arbeta med visioner kring energi och hållbar framtid.

Publik- och programverksamhet

Utställningen Green room (i Spelet om energin) har under året omarbetats och

återinvigts. I utställningen visas inspirerande exempel på hur material kan

återanvändas. I utställningsrummet finns även en Remake-verkstad.

Tekniska museet deltog för andra gången i Elektrisk Loppis, en loppmarknad på

Katarina Bangata som genomförs av Batteriåtervinningen i syfte att uppmuntra

Stockholmarna att göra ett elektriskt rens hemmavid. Tekniska museets personal

visade de yngre besökarna hur de löder ihop en blinkande robot. Det återvanns

närmare 2 ton elektronik denna dag.

I många av de publika aktiviteter som museet anordnar är miljöaspekten en

självklar och integrerad del. På Stockholm Mini Maker Faire kunde besökare ta del

av flera miljörelaterade projekt som exempelvis solfångare och växtodling. I

utställningarna Unga forskare, Snilleblixtarna och Gnistan, fanns många bidrag som

visade miljöteknik på innovativa sätt.

72

ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse 2016

Stiftelsen Tekniska museet

Tekniska museet är en stiftelse som har sitt ursprung i en ideell förening, som bildades 1923

av Sveriges Industriförbund (idag Svenskt Näringsliv), Kungl. Ingenjörsvetenskaps-

akademien, Svenska Teknologföreningen (idag Sveriges Ingenjörer) och Svenska

Uppfinnareföreningen. Verksamheten inleddes 1924 och nuvarande huvudbyggnad

öppnade för publik 1936. Stiftelsen bildades 1948.

Stiftelsens ändamål och uppdrag

Tekniska museets uppgift enligt stiftelsens stadgar är att belysa utvecklingen inom

ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta

ämnesområde skall museet bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation

samt utöva undervisnings- och upplysningsverksamhet.

Tekniska museets uppdrag från Kulturdepartementet formuleras i regleringsbrev och årliga

riktlinjer. Enligt riktlinjer för verksamheten ska Tekniska museet öka tillgängligheten till

samlingarna, förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande samt öka kunskapen

om det område museet verkar inom, bland annat genom forskning och samverkan med

universitet och högskolor. Tekniska museet ska också integrera ett jämställdhets-,

mångfalds- och barnperspektiv i sin verksamhet. Dessutom ska internationellt och

interkulturellt utbyte och samverkan öka och integreras i museets verksamhet.

Hållbarhet

Tekniska museet ska medverka till en ekologiskt hållbar utveckling genom att låta

miljötänkande genomsyra verksamheten, väga in miljöhänsyn och hushållning av resurser i

utnyttjandet av energi vid val och handhavande av material och kemikalier samt i samband

med resor och transporter, sprida kunskap och engagemang om miljöfrågor i utställningar

och pedagogisk verksamhet, förebygga föroreningar och ständigt förbättra museets

miljöarbete genom att följa miljölagstiftning och andra krav samt ge alla anställda

kontinuerlig utbildning i miljöfrågor.

Tekniska museet har som målsättning att;

- Minska energiförbrukningen av el och värme

- Förbättra systemet för källsortering

- Fortsätta arbetet med att öka antalet anskaffningar med miljökrav

- Minska utsläpp av CO2 för transporter och tjänsteresor

73

Finansiella förutsättningar

Museet finansieras dels av staten genom anslag från Kulturdepartementet, dels av bidrag

från olika stiftelser, fonder, näringslivet, myndigheter och organisationer samt av egna

intäkter från bland annat entrébiljetter, visningar, undervisning och lokaluthyrning.

Statsanslaget uppgick under 2016 till 48 procent (44 procent) av verksamhetsintäkterna.

En betydande bidragsgivare är Stora Fonden, som instiftades år 1990 med medel från

näringsliv, organisationer och privatpersoner. Stora Fondens ändamål är att främja Tekniska

museets verksamhet. Under senare år har detta skett främst med inriktning på utveckling

av museets utställningar och basverksamhet. Av den årliga utdelningen från fonden har

historiskt sett hälften gå till basverksamheten och hälften till olika projekt, efter särskilt

äskande från museiledningen. Stora Fonden har delat ut sammanlagt 127 mkr till Tekniska

museet sedan fonden startades. Av årets utdelning om 6 mkr har 3 mkr balanserats för

spelutställning 2017.Vänföreningen Tekniska Museets Vänner stöder museet i form av

ideellt arbete och ekonomiska bidrag.

Förändring av eget kapital

Föregående års resultat har balanserats i ny räkning och ökat balanserat resultat med

7 053 148 kr till 20 542 618 kr. Detta är en temporär förstärkning av fritt eget kapital vilket

kommer att användas i verksamheten inom de närmsta åren.

Verksamheten under året

Öka intresset för teknik

Utsetts till Årets museum av Riksförbundet Sveriges museer och tagit emot

Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation och kreativitet

med genomslagskraft.

Nominerats till Children in Museums Award, St Julianpriset, Gyllene Hjulet och 100-

wattaren samt till European Museum of the Year Award där den slutgiltiga

vinnaren utses i maj 2017.

Påbörjat flera projekt som fokuserar på kundresan och kvalitet i upplevelsen.

Andelen mycket nöjda besökare har minskat med 2 procentenheter under året och

uppgår till 38 procent. Sammantaget är dock andelen nöjda och mycket nöjda

besökare densamma som 2015, 85 procent.

Besökts av 300 178 personer, varav 53 procent var unga besökare i åldersgruppen

0-19 år.

Ökat årskortsförsäljningen med 40 procent. Antalet medlemmar vid årets slut var

24 502 personer.

Genomfört robotprogrammering vid 42 tillfällen i museets Robotlabb för totalt

cirka 3 360 personer.

Skapat PR kring verksamheten i svensk media värderad till 68 miljoner kronor.

Ökat räckvidden i sociala medier och bland annat nått milstolpen 10 000 följare på

Facebook. Ökat antalet användare på webben till 694 762, samt lanserat en ny

webbplats som ska leda till och underlätta för besök.

Genomfört 1 310 allmänna visningar och 1 445 skolvisningar.

74

Besökts av 50 963 skolelever och 7 824 lärare. Ökat antalet pedagogledda visningar

med 5 procent. Antalet skolbesök på egen hand har minskat med 7 020 personer

sedan fri entré infördes på statliga museer.

Hållbarhet under året

I samband med planerna inför byggnation av en ny restaurang under 2017 liksom

upphandling av ny restauratör är hållbarhetsfrågorna i fokus och kommer i

förlängningen också leda till en uppdaterad hållbarhetspolicy för hela museet. En

ny miljöstation kommer att byggas under 2017.

Aktiviteter som genomförts för indirekt positiv påverkan på miljön är bland annat;

- Bibehålla och öka det stora antalet skolklasser som får undervisning i energi

och klimatfrågor i utställningen Spelet om energin.

- Genomföra ett antal program- och skolaktiviteter med miljötema.

- Dokumentera, samla och visa föremål med koppling till miljöteknik.

Tekniska museet har en hälsovision som ska prägla verksamheten: ”Tekniska

museet – Vi arbetar tillsammans. Med lust och glädje, respekt och omsorg – en

hållbar arbetsplats för hela människan.” Under 2016 genomförde museet en

arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga företrädare i grundläggande

arbetsmiljökunskap med anledning av en ny förordning om ”Organisatorisk och

social arbetsmiljö”.

Framtida utveckling

Under våren 2017 påbörjas de förberedande markarbetena för

Matematikträdgården som kommer att vara gratis för alla och öppen dygnet runt.

Redan utanför museet kommer alla att kunna ta del av grundvetenskapen

matematik på ett handgripligt och lekfullt sätt. Till detta kopplas ett pedagogiskt

utbud för skolan för att ännu tydligare bli ett attraktivt komplement till densamma.

Matematikträdgården planeras att invigas i september, samma månad som den

nya restaurangen och konferenslokalen planerar att invigas. Investeringen i en ny

restaurang ses som central för att höja besökarnas upplevelse, både genom en

förbättrad logistik och en matmiljö som i sig själv blir en attraktiv och intressant

miljö.

Första delen i museets spelsatsning planeras även den att öppna i september. Det

blir en ny spelutställning inklusive pedagogisk verksamhet kopplad till denna. I

förlängningen av detta planeras för en domteater 2019 dit museet söker ytterligare

medel.

Tekniska museet kommer att utöka ”museet utan väggar”, bland annat genom

Maker Tour på flera platser runt om i landet. Satsningen på den pedagogiska

verksamheten fortsätter och kommer att fortsätta att förstärkas under 2017 med

fler pedagoger.

75

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Entréintäkterna är en viktig del av verksamhetsintäkterna då de utgör mer än

hälften av nettoomsättningen. Sen fri-entré-reformen för statliga museer infördes i

februari 2016 har museet tappat besökare, huvudsakligen de skolklasser som

kommer för ej pedagogledda besök. Det finns en risk att denna minskning av

besökare fortsätter.

Bidragen är ofta kopplade till projekt som löper på ett till tre år. Ansökningar görs

löpande men beslut kommer ofta långt senare vilket medför en osäkerhetsfaktor i

museets planering av projekt, inte minst de större utställningarna som tar flera år

att ta fram.

Resultat och ställning

För att säkra den långsiktiga finansieringen av museets verksamhet har museet bland annat

medvetet arbetat med att öka egenfinansieringen genom att öka sina intäkter. Övriga

verksamhetsintäkter dit t ex entréintäkter räknas har ökat med 24% sedan 2013.

Entréintäkterna har under samma period ökat med 62%.

Intäkterna hänförliga till investeringen i MegaMind och den pedagogiska verksamheten har

ökat under året och beräknas fortsätta i form av bland annat fler besök av lärarledda

aktiviteter för skolklasser. Event- och konferensverksamheten bedöms fortsätta att

utvecklas positivt i samband med byggandet av en helt ny restaurang och konferenslokal.

Av de bidrag som redovisas som intäkt under året är merparten hänförliga till Stora Fonden,

Allmänna arvsfonden samt Kungliga Vitterhetsakademin. Utöver medel till

basverksamheten från Stora Fonden, har bidragen använts till fortsatt tillgänglighetsarbete

i MegaMind och nya projektet Digitala Modeller som drivs i samarbete med Umeå

universitet.

Museet har erhållit 695 tkr från Kulturrådet till ett forskningsprojekt benämnt Dataspelens

världar. För 2016 redovisas sponsorintäkter till ett sammanlagt värde av 960 tkr.

Ekonomisk översikt 2016 2015 2014 2013

Balansomslutning 82 069 549 77 313 721 81 969 534 67 766 236

Statsanslag 47 393 000 46 845 000 46 634 000 45 694 000Övriga verksamhetsintäkter 50 500 232 58 976 224 50 337 485 40 598 597Summa verksamhetsintäkter 97 893 232 105 821 224 96 971 485 86 292 597

Verksamhetskostnader -94 158 955 -97 964 074 -97 841 534 -84 194 172

Årets resultat 3 083 031 7 053 148 -1 715 634 1 165 433

Antal besökare 300 178 306 745 312 065 254 965Definitioner: se not 17

76

Resultaträkning

Belopp i kr Not 2016 2015

Verksamhetsintäkter

Bidrag 2 11 373 346 17 634 573Statsanslag 47 393 000 46 845 000Nettoomsättning 3 39 126 886 41 341 651Summa verksamhetsintäkter 97 893 232 105 821 224

Verksamhetskostnader

Övriga externa kostnader 5 -43 163 809 -44 573 202Personalkostnader 4 -46 051 777 -47 551 705Av- och nedskrivningar av materiella och immateriellaanläggningstillgångar 6, 8 -4 943 369 -5 839 167Summa verksamhetskostnader -94 158 955 -97 964 074Verksamhetsresultat 3 734 277 7 857 150

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter och liknande resultatposter 16 309 14 756Räntekostnader och liknande resultatposter -667 555 -818 758Resultat efter finansiella poster 3 083 031 7 053 148

Resultat före skatt 3 083 031 7 053 148

Skatt på årets resultat – –Årets resultat 3 083 031 7 053 148

77

Balansräkning

Belopp i kr Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 6 56 822 894 54 375 775Samlingar 7 2 000 000 2 000 000Inventarier, verktyg och installationer 8 2 129 079 744 307Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar 9 5 731 234 4 227 562

66 683 207 61 347 644Summa anläggningstillgångar 66 683 207 61 347 644

OmsättningstillgångarVarulager m m

Färdiga varor och handelsvaror 10 489 656 468 119489 656 468 119

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 1 944 971 1 391 344Övriga fordringar 108 964 131 233Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 1 302 651 1 367 320

3 356 586 2 889 897

Kassa och bank

Kassa och bank 15 11 540 100 12 608 06111 540 100 12 608 061

Summa omsättningstillgångar 15 386 342 15 966 077

SUMMA TILLGÅNGAR 82 069 549 77 313 721

78

Balansräkning

Belopp i kr Not 2016-12-31 2015-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital

Bundet eget kapital

Stiftelsekapital/donationskapital 2 000 000 2 000 0002 000 000 2 000 000

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 20 542 618 13 489 470Årets resultat 3 083 031 7 053 148

23 625 649 20 542 61825 625 649 22 542 618

Långfristiga skulder

Övriga skulder till kreditinstitut 12 29 937 500 32 437 50029 937 500 32 437 500

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 2 500 000 2 500 000Leverantörsskulder 6 929 738 4 242 911Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 13 7 743 788 5 340 468Övriga skulder 998 090 1 037 249Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 8 334 784 9 212 975

26 506 400 22 333 603SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 82 069 549 77 313 721

79

Kassaflödesanalys

Belopp i kr 2016 2015

Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 3 083 031 7 053 148Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 16 4 943 369 5 839 167

8 026 400 12 892 315Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital 8 026 400 12 892 315

Förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -21 537 -125 505Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -466 689 3 143 810Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 4 172 798 -14 208 961Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 710 972 1 701 659

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -11 097 283 -32 129 558Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 097 283 -32 129 558

FinansieringsverksamhetenUpptagna lån – 5 000 000Bidrag 818 350 24 966 255Amortering av lån -2 500 000 -2 500 000Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 681 650 27 466 255

Årets kassaflöde -1 067 961 -2 961 644Likvida medel vid årets början 12 608 061 15 569 705Likvida medel vid årets slut 15 11 540 100 12 608 061

80

Noter med redovisningsprinciper och

bokslutskommentarer

Belopp i kr om inget annat anges

Not 1 RedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och enligtBokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning(K3).

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat angesnedan.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumuleradeavskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter somär direkt hänförliga till förvärvet.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde.Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.

För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig.Byggnader har därför delats upp i komponenter vilka skrivs av separat.

Avskrivningar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar denförväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisassom kostnad i resultaträkningen.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Installationer, MegaMind 20 årYtskikt, MegaMind 20 årKontorsdel, huvudbyggnad 20 årFasad, huvudbyggnad 30 årFönster, huvudbyggnad 20 årExternt magasin i Upplands Bro 20 årOmbyggnad Norra Stallet 10 årInventarier, verktyg och installationer 5 årDatorer 3 årUtställningsinstallationer Utställningsperioden

(oftast 3 år)LeasingAlla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.

Operationella leasingavtal

Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra menexklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt överleasingperioden.

81

Utländsk valutaPoster i utländsk valuta

Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknasinte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära posterredovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer.

VarulagerVarulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid harinkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen.I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till derasaktuella plats och skick.

Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrumentvärderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.

Värdering av finansiella tillgångar

Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till detbelopp som beräknas inflyta.

Ersättningar till anställdaPension

Ersättningar vid uppsägning

IntäkterDet inflöde av ekonomiska fördelar som museet erhållit eller kommer att erhålla för egen räkningredovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer atterhållas, med avdrag för rabatter.

Försäljning av årskort

Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i organisationen. Medlemsavgifter intäktsredovisas vid inbetalning från medlemmen.

Nettoomsättning

Bidrag

Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidragredovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.

Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet.

Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som museet fått eller kommer att få.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller det statliga avtalet om omställning som Tekniska museet omfattas av. Kostnaden för museet är dels att uppsägningstiden enligt LAS förlängs enligt en avtalad skala och dels en årlig avsättning till Trygghetsstiftelsen. Vid uppsägningar av personliga skäl gäller uppsägningstid enligt LAS och inga andra ersättningar utgår. I enskilda fall kan omständigheterna innebära att överenskommelser om ersättningar utöver uppsägningslön betalas ut.

Tekniska museets personal omfattas av det statliga pensionsavtalet PA-16. Det innebär att personalen har i huvudsak avgiftsbestämd (premiebestämd) pension. Genom övergångsregler från tidigare pensionsavtal omfattas en del medarbetare i delar av sina löner av förmånsbestämd pension. Det gäller främst de som tjänar över 7,5 basbelopp och är födda 1987 eller tidigare.

Intäkt vid försäljning av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället respektive utförandetillfället.

82

Not 2 Bidrag2016 2015

Erhållna bidrag 11 373 346 17 634 573

Bidrag som redovisats som intäkt 2016 2015

Insamlade medel:Stiftelser/fonder 6 623 834 14 671 481Företag/föreningar 16 966 259 146Summa insamlade medel 6 640 800 14 930 627

Offentliga bidrag:Statliga 4 145 048 2 087 902Arbetsmarknadsstöd 517 498 591 044Kommunala 70 000 25 000Summa offentliga bidrag 4 732 546 2 703 946

Summa bidrag 11 373 346 17 634 573

Not 3 Nettoomsättning per verksamhetsgren2016 2015

Nettoomsättning per verksamhetsgren

Entréintäkter 20 277 162 20 361 151Publik verksamhet 5 378 258 5 661 098Hyror 7 518 498 7 435 891Butiksförsäljning 4 992 968 4 787 697Sponsringsintäkt 960 000 2 885 000Försäkringsersättningar – 210 814

39 126 886 41 341 651

83

Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse

Medelantalet anställda varav varav

2016 män 2015 män

Sverige 76 46% 77 38%

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar2016-12-31 2015-12-31Andel kvinnor Andel kvinnor

Styrelsen 50% 50%

Övriga ledande befattningshavare 67% 67%

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader

2016 2015

Löner och ersättningar 30 633 921 32 458 631Sociala kostnader 12 946 650 13 854 746(varav pensionskostnad) (3 143 795) (3 509 307)Övriga personalkostnader 2 471 206 1 238 328Tot personalkostnader 46 051 777 47 551 705

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övrigaanställda

2016 2015

Styrelse och Övriga Styrelse och Övriga

museidirek tör anställda museidirek tör anställda

Löner och andra ersättningar 1 101 010 29 532 911 1 226 958 31 231 673

Av stiftelsens pensionskostnader avser 117 147 kr ( 304 122 kr) gruppen styrelse ochmuseidirektör. Den 5 oktober 2015 anställdes Peter Skogh som museidirektör och anställningengäller tillsvidare enligt särskilt avtal mellan styrelse och Skogh. Avtalet innebär att Skogh har en uppsägningstid på tolv månader och pension enligt statliga avtal. Pension inträder vid 65 år.

Not 5 Operationell leasing

Leasingavtal där museet är leasetagare

Framtida minimileaseavgifter avseende icke 2016-12-31 2015-12-31

uppsägningsbara operationella leasingavtal

Inom ett år 482 314 255 585Mellan ett och fem år 610 727 325 585Senare än fem år – –

1 093 041 581 170

2016 2015

Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 477 045 454 785

Avgifter gällande externt magasin, kontorsinventarier och kassaterminaler. Avtalen löper på mellan 12 och 36 månader.

84

Not 6 Byggnader och mark2016-12-31 2015-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 94 640 626 62 735 625Nyanskaffningar 6 889 897 31 905 001Vid årets slut 101 530 523 94 640 626

Netto anskaffningsvärde 101 530 523 94 640 626

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början -40 264 851 -35 873 388Årets avskrivning -4 442 778 -4 391 463Vid årets slut -44 707 629 -40 264 851

Redovisat värde vid årets slut 56 822 894 54 375 775

Not 7 Samlingar2016-12-31 2015-12-31

Redovisat värde vid årets slut 2 000 000 2 000 000

Det bokförda värdet är 2 000 000 kronor, vilket varit oförändrat sedan stiftelsens bildande. Försäkringsvärdet är dock avsevärt högre.

Not 8 Inventarier, verktyg och installationer2016-12-31 2015-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 37 487 736 37 458 017Nyanskaffningar, omföring från pågående nyanläggning 2 703 714 24 995 974Årets bidrag -818 350 -24 966 255Avyttringar och utrangeringar -3 450 300 –Vid årets slut 35 922 800 37 487 736

Netto anskaffningsvärde 35 922 800 37 487 736

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början -36 743 429 -35 295 726Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 3 450 300 –Årets avskrivning på anskaffningsvärden -500 592 -1 447 703Vid årets slut -33 793 721 -36 743 429

Redovisat värde vid årets slut 2 129 079 744 307

85

Not 9 Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar

2016-12-31 2015-12-31

Vid årets början 4 227 562 28 998 980Investeringar 3 839 005 32 099 838

-818 350 -24 966 255

Omföring till Byggnader och Mark – -31 905 001Omföring till Inventarier, verktyg och installationer -1 516 983Redovisat värde vid årets slut 5 731 234 4 227 562

Not 10 Varulager m m2016-12-31 2015-12-31

Färdiga varor och handelsvaror 489 656 468 119489 656 468 119

Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2016-12-31 2015-12-31

Förutbetalda hyror 19 924 19 924Förutbetalda försäkringspremier 282 742 280 102Upplupna intäkter 353 616 292 499Övriga poster 646 369 774 795

1 302 651 1 367 320

Not 12 Långfristiga skulder2016-12-31 2015-12-31

Långfristiga skulder

Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagenÖvriga skulder till kreditinstitut 29 937 500 32 437 500

Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagenÖvriga skulder till kreditinstitut 19 937 500 22 437 500

Kortfristiga skulder

Övriga skulder till kreditinstitut 2 500 000 2 500 000

Väsentliga förutsättningar för SEB:s kreditgivning till Stiftelsen Tekniska museet är att staten utserminst hälften av antalet styrelseledamöter samt ordföranden i stiftelsens styrelse samt att stiftelsenframgent erhåller statliga bidrag till verksamheten.

Anskaffningsvärdet utställning MegaMind minskas med erhållna bidrag

86

Not 13 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2016-12-31 2015-12-31

Personalrelaterade upplupna kostnader 5 209 274 6 406 549Övriga upplupna kostnader 1 326 314 1 104 117Förutbetalda hyror 1 797 587 1 700 582Övriga poster 1 609 1 727Summa 8 334 784 9 212 975

Not 15 Likvida medel2016-12-31 2015-12-31

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassamedel 48 000 51 000Banktillgodohavanden 11 492 100 12 557 061

11 540 100 12 608 061

Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att:- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.- De kan lätt omvandlas till kassamedel.- De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.

Not 16 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysenJusteringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m

2016 2015

Avskrivningar 4 943 369 5 839 1674 943 369 5 839 167

Not 17 NyckeltalsdefinitionerBalansomslutning Totala tillgångarVerksamhetsintäkter Summa intäkterVerksamhetskostnader Totala kostnader exkl.finansiella posterÅrets resultat Enligt resultaträkningAntal besökare

Not 18 Exceptionella intäkter och kostnader

Not 19 Händelser efter balansdagen

I posten ingår skulder avseende bidrag från stiftelser och föreningar med 7 743 788 kr (5 340 468 kr) vilka är hänförliga till pågående projekt.

Samtliga besökare till museet, exklusive besökare till Cino 4, som stängde under sommaren 2016.

Tekniska museet slöt under året en uppgörelse med dåvarande restauratör om att denne skulle lämna lokalerna i förtid. För detta erhöll restauratören en ersättning om totalt 1 500 000 kr inklusive inventarier vilken ingår i resultaträkningen i posten övriga externa kostnader.

Tekniska museet får 20 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att bygga en domteater med den senaste visualiseringstekniken för storskaliga projektioner samt en virtual reality-arena. Tekniska museet söker nu ytterligare samarbetspartners för att kunna realisera denna långsiktiga satsning på framtidens kompetens.