1

1

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september

2

Byggstenar

Sats

s Satsled Fraser

Ord Morfem

Fonem

3

Sammanhang

  Fonem/grafem bildar   Morfem som bildar   Ord som bildar   Fraser som bildar   Satser som bildar   Meningar/yttranden som bildar   Texter/dialoger/monologer

4

Definitioner

  Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras)

  Satsled = enheter som bygger upp en sats   Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt

och ett predikat.

5

De fem frastyperna

  Nominalfraser (NP):   den stora förvirringen   en god paj   den imponerande upphämtningen av Björkman   huset som låg uppe på kullen

  Verbfraser (VP)   löste problemet   letade upp sin bortsprungna katt

  Adjektivfraser (AdjP)   mycket vacker

  Adverbfraser (AdvP)   hit och dit, jämt och ständigt, visserligen

  Prepositionsfraser (PP)   på en kvart   i ett hus   vid eftermiddagens tillställning

6

Allmänt om fraser

  Huvudord   substantiv/pronomen i nominalfraser   adjektiv i adjektivfraser   adverb i adverbfraser   verb i verbfraser   prepositioner i prepositionsfraser???

  Bestämningar till huvudordet   Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet):

  mannen, han, liten…   Fraser kan var mycket långa:

  den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades

  Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar

2

7

Nominalfrasen

Egenskaper hos nominalfraser:   består av substantiv eller pronomen plus ev.

bestämningar.   bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet,

men påverkar inte den syntaktiska funktionen.   ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda

bestämningar   ett pronomen har endast efterställda bestämningar   i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd,

nominalfras.

8

Nominalfrasen - framförställda bestämningar

Adjektivattribut   adjektiv eller particip   omedelbart före huvudordet

  tråkig dag, otäck historia   härliga tider, strålande tider   gråtande barn, flygande cirkus

9

Fler framförställda bestämningar

  morfars fiskeutrustning (genitivattribut)   fyra kilo mjöl (måttsattribut)   major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/

yrken)

10

Nominalfrasens uppbyggnad

Total/ Utpekande

Ägande/genitiv

Kvantitet/urval

Adjektiv-fras

Huvudord Efterställda

alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig

Pelles första ovanliga samlar-kort

en för många mycket viktiga

arbetslivs-erfaren-heten

det sista sedan länge bortglömda

arvet från sydlig-are nejder

11

Bestämningar till nominalfras

Attribut   Ordningen hänger samman med

bestämningarnas betydelse:   adjektivfraser närmast substantivet   pronomenbestämningar i början av nominalfrasen   attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron,

subst…)   attributen efter huvudordet är både nominala och

något annat

12

NP - efterställda bestämningar

  Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta   Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget   Infinitivfras: viljan att vinna   Pronomen: flickan själv   Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika

stor bil som din   Att-sats: tanken att han skulle åka   Apposition: Janne, killen med det långa håret   Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, …

3

13

Hur känner man igen nominalfraser?

Byt ut mot pronomen!   Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp

som bara var fyra månader gammal.   Han tappade bort den.

14

Var finns nominalfraserna?

Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med.

15

Adjektivfrasen

  Huvudord är adjektiv eller particip   bra, inkompetent, överlycklig   läckande, sjungande (presens particip)   nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip)

  Adverb som bestämningar till adjektivfrasen:   mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad

  Andra framförställda bestämningar:   den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första

anblicken ointressanta texten

16

Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner

  framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras   en otroligt vacker solnedgång   den helt utbrände knarkaren   ett ruttet äpple

  predikativ funktion   det var ganska dåligt   hon verkar oerhört bra   de är trevliga

17

Adverbfrasen

Adverbfrasen

  består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar   snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket

långsamt   eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser

  borta med vinden, in genom dörren   andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar

  ofta nog, nu precis

18

Adverbfrasen

Adverbfrasens funktioner   Satsadverbial   Bestämning till:

  verb   adjektiv   substantiv   andra adverb

  Bisatsinledare (subjunktion)   TSR-adverbial

4

19

Prepositionsfrasen

Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser):

 preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna

OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser.

20

Prepositionsfrasen

Prepositionsfrasens funktion   efterställd bestämning till nominalfras

studenten med de goda studievanorna   TRS-adverbial

de gjorde succé i hela världen   predikativ

hon är på dåligt humör; han är från Kina   satsadverbial

med all rätt fick Lotta första priset

  prepositionsobjekt de väntar på dig

21

Prepositionsfrasen

Ange prepositionsfraserna

I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon.

22

Verbfrasen

  Olik nominala fraser   Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial

(inte attribut).   Verbfrasen kan splittras upp

  Han åt hemma igår. – Igår åt han hemma.   Verbfrasen kan vara finit eller infinit.   Finita verbfraser är predikatsled i satser

  Händelsen skakade om hela världen.   Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita

verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser:   Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det)   Han gillade att spela gitarr. (objekt)   De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut)   Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst.

(i prepositionsfraser)

23

Verbfrasen

  Verbfrasens struktur

  Man kan kombinera flera verb till en verbkedja   Martina lär vara duktig   Bertil skulle vilja kunna spela gitarr   Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980

(John Albrektsson)

  Det finita verbet står alltid först.

24

Verbfrasen

  Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha)

  vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord

  ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse

annars står infinitiven efter det finita verbet   du lär vara en duktig pianist; du måste satsa

hårdare;

5

25

Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik)

  subjekt -> agent/upplevare   Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar.

  objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare   Han studerar fåglarnas ankomst (föremål)   Han byggde en friggebod (resultat)   Han hörde en näktergal (stimulus)   Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet

(mottagare).

26

Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik

S->NP VP NP->(Det|Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP

Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården.

27

Dependensanalys (automatisk)

28

Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords

betydelse

  röda hund, full rulle (nominalfras)   rund under fötterna (adjektivfras)   jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras)   i onödan, i tid och otid (prepositionsfras)   ge järnet; ta i trä (verbfras)

29

Satsled: frasernas funktion

30

Satsled och form 1

  predikat   finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en

digitalkamera.   subjekt

  en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera.   en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul.   en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt.   opersonligt det: Det knallar och går.

  objekt   en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera.   en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera.   en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera.   opersonligt det: De hade det gott.

  adverbial –   en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där

kameran.   en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet.   en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka.   en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla

dator.

6

31

Satsled och form 2

  agent –   en prepositionsfras som inleds med ”av”:

Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel.

  predikativ –   en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp.   en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära.   en prepositionsfras: Försäljaren var med barn.

  attribut – (ingår alltid i nominalfraser)   en adjektivfras: Den övertygande försäljaren.   genitivformer: försäljarens svada/hans snack.   pronomen: den här kameran.   räkneord: fyrtiofem kameror   prepositionsfraser: kameran med alla finesser   en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik   substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad   adverb: det stora varuhuset därborta

32

Satsens kärna

  Alla satser har en relation som kallas nexus:   förbindelsen mellan subjekt och predikat   Finit nexus: Niklas springer. Det regnar   Infinit nexus: Patrik såg Niklas springa   I svenskan finns subjektstvång!

  Kännetecken:   Subjekt: Vem är det som gör något?   Predikat: Vad gör subjektet?   I frasstruktur: första NP:t = subj, VP=predikat

  Undantag:   Det finita hjälpverbet (har/hade) kan utelämnas i bisatser:

Om vi ___ bara vetat detta, hade vi klarat oss.   Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid

underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK.   Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner,

satsfragment).

33

Objekt

  Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem?   Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till

vem/vad, åt vem/vad?   Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på

henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i och med att de inte är rena nominalfraser utan prepositionsfraser. Jfr:   Han lyfte lådan.   Han lyfte PÅ lådan på flaket.   Han LYFTE på lådan.

  Objekt med infinitiv: Han såg henne springa. Motsvarar den längre konstruktionen Han såg att hon sprang.

Agent - passiva satser

  Agent:   den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser   lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen

James Bond jagade boven Subjekt Direkt objekt

Boven jagades av James Bond Subjekt Agent

35

Adverbial

  Kan vara fyllnadsled eller tilläggsled.   Kan vara primära eller sekundära

satsdelar.   Två huvudtyper:

  Tids-, rums, sätts- eller omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse).

  Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet.

TSR-adverbial

  tidsadverbial:   Erik har rest runt i världen i sex månader nu.

  sättsadverbial:   Hon sprang jättefort.

  rumsadverbial:   Erik har rest runt i världen i sex månader nu.

  allmänna omständighetsadverbial:   Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin

lägenhet i Midsommarkransen.   utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats   Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut

lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte är det adverbfras.

7

Satsdelar - satsadverbial

  Satsadverbial modifierar hela satsen

  negationsadverbial   konjunktionella adverbial   talarattitydsadverbial   framhävandeadverbial

  i huvudsatser: efter det finita verbet   i bisatser: före det finita verbet (”BIFF-

regeln)

38

Predikativ (predikatsfyllnad)

  Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt än attribut)   antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ

  Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade tomma.

  bestämning till objekt: objektiv predikativ   Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa.

  subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas, utnämnas till)

  Kongruensböjning (samma numerus och genus som huvudordet)

  Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även prepositionsfraser som Hon är på gott humör.

  Svåra att identifiera ibland. Tänk på att de är bestämningar till en nominalfras!   De smög tysta in i rummet. – De smög tyst in i rummet.   Han smög tyst in i rummet.

39

Markera subjekt, objekt, predikativ och adverbial

1.  En person omkom i en brand i Gamla folkets hus i X-by tidigt i morse.

2.  Ytterligare en person skadades i branden, som upptäcktes av en plogbilsförare.

3.  När branden bröt ut fanns fyra personer i lokalen. 4.  Tre av dem hade lyckats ta sig ut när räddningstjänsten

kom fram. 5.  En fjärde person hittades död inne i Gamla folkets hus.

6.  Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden.

Satser och meningar

Mål

  Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion   Satsledsanalys   Olika betydelser ger olika frasstrukturer   Semantiska roller: vad är det?   Frasstrukturgrammatik (enkel)   Olika typer av huvudsatser och bisatser   Skillnad mellan huvudsats och bisats

Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken)

  Greta Jansson är 96 år.

  Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.

  Hennes pappa byggde bilen de rodde.

  Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.

  Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.

  Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.

  Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.

8

  Greta Jansson är 96 år.

  Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.

  Hennes pappa byggde bilen de rodde.

  Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.

  Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.

  Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.

  Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.

Satsledsanalys forts.

subj v pred

subj v rumsadvl tidsadvl

subj v dir.obj.

tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj.

subj v dir.obj. tidsadvl

subj v dir. obj. obj. pred.

tidsadvl v subj omständighetsadvl.

Vad är objekt och predikativ?

1.  De var glada över segern mot Australien. 2.  Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller. 3.  Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig. 4.  Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet. 5.  Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och

inbjudande. 6.  Sorgsen gick hon sakta hemåt. 7.  Bröderna mindes sin barndom. 8.  Han förblev ogift resten av sitt liv.

Vad är en sats?

  En sats är en grammatisk konstruktion som innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb och ett subjekt.

Satser

Svenskarna beundrar Silvia.

Beundrar svenskarna Silvia?

… att de beundrar Silvia

Satsvärdiga fraser

att beundra Silvia

deras beundran av Silvia

Vad är en sats betydelse?

/träd/ /Svenskarna beundrar Silvia/

Ordet som tecken Satsen som tecken

?

Aspekter av satsens betydelse

  Semantiska roller och semantisk typning av satsled

  Funktion   som självständig enhet (språkhandlingar)   som led i en större sats

  Logisk form (propositionellt innehåll)

Typiska samband semantik/syntax

9

Meningsanalys på fyra olika sätt

Svenskarna beundrar faktiskt Silvia NP Verb Adv NP Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj Upplevare - - Föremål Varelse Tillstånd Attityd Varelse

syntaktisk analys semantisk analys

NP = substantivfras (eng. Noun Phrase)

1

2

3

4

En taxonomi av satstyper

sats

huvudsats bisats

påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs

ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt frågesats

tid, plats, villkor, ...

relativsats

Skillnader mellan huvudsats och bisats I

  I uttrycket   huvudsatser har finita verbet i första eller andra

position (HEFF-regeln)   bisatser följer BIFF-regeln   Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan,

innan,…), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var).   Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader.   Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja

bland.   Kameran som han valde var dyrare än beräknat.   Nu funderar han över vad han ska spara till härnäst.

  I funktion   huvudsatser står typiskt självständigt   bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats

Skillnader mellan huvudsats och bisats

  Huvudsats, självständig   Svenskar äter inte hundar

  Bisats, osjälvständig   Det är väl känt att svenskar inte äter hundar

  Men underordnade huvudsatser finns:   Jag hävdar att kineser äter gärna hund.

  Liksom bisatser som står för sig själva:   Att dom kan äta hund!

  Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner…)

  Bisatser börjar nästan alltid med en bisatsinledare, t.ex. subjunktion, frågepronomen eller relativpronomen.

  Huvudsatser lyfter fram den viktiga informationen medan bisatser gör att informationen kan vara bakgrund till det viktiga.

Huvudsatser: 3 undertyper

  Påståendesatser   Svenskar äter inte hund.

  Frågesatser   Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga)   Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga)

  Imperativsatser   Ät mer hund!

  Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni

Huvudsatser som hierarkier

Ge några exempel på svenska påståendesatser som följande grammatik kan beskriva.

  S->NP VP   NP->art AdjP N   NP->art N PrepP   NP->N   AdjP->adj   AdjP->adv adj   VP-> V NP PrepP   PrepP->prep NP

S = (huvud)sats

NP = nominalfras

AdjP = adjektivfras

VP = verbfras

PrepP = prepositionsfras

art = artikel

adj = adjektiv

N = substantiv

adv = adverb

prep = preposition

V = verb

10

Hur ser en frasstrukturgrammatik ut för följande huvudsatser?

Vad är det som är svårt? 1.  Mannen köpte en katt i djuraffären. 2.  Den lilla varelsen sprang i hela huset. 3.  Den liknade ett litet grått garnnystan som jamade i timmar. 4.  En gullig katt med rött halsband klättrade upp i den stora eken

vid dammen. 5.  Huset började lukta efter tre dagar.

Bisatser: undertyper

  Bisatsernas undertyper svarar mot de vanligaste satsdelarna:   Nominala bisatser är subjekt eller objekt

  Jag tror att kineser äter hund   Att de äter hund är rätt fantastiskt.   Jag vet inte vad han vill ha.

  Subjektbisatser är ofta flyttade till slutet av satsen (s.k. extraposition)   Det är rätt fantastiskt att de äter hund.   Det är inte känt var han bor.

Bisatser: undertyper

  Adverbiella bisatser står som adverbial   De kan inte vara kloka eftersom de äter hund.   Om du beställer hund går jag härifrån.   Kineser är okej fast de äter hund.

  Adverbialets typ signaleras av subjunktionen   En speciell villkorsbisats är den med omvänd ordföljd:

  Beställer du hund går jag härifrån.

Bisatser: undertyper

  Attributiva (relativa) bisatser står som attribut.   Jag känner inga svenskar som äter hund.   Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar.

  Bisatsinledaren kan vara frånvarande:   De kineser jag känner äter inte hund.

  Den kan vara ett relativpronomen eller adverb:   Jag har en farbror vars fru är kinesiska.   Staden där jag bor

Bisatser av olika grader 1

H: Jag tror inte b1: [att Pelle menar b2: [vad han säger]

[när han blir så där upprörd] ].  Huvudsats: Jag tror inte [ … ] .  Bisats av första graden (b1):

 att Pelle menar [ … ] [ … ]  Bisatser av andra graden (b2):

 vad han säger  när han blir så där upprörd

Bisatser av olika grader II

H: Lotta hade frågat b1: [om Martin inte visste b2: [att det var hon b3: [som ringt dem b4: när de var i

Grekland]]].   Huvudsats: Lotta hade frågat [ … ] .   Bisats av första graden (b1):

  om Martin inte visste [… ]   Bisats av andra graden (b2):

  att det var hon [… ]   Bisats av tredje graden (b3):

  som ringt dem [… ]   Bisats av fjärde graden (b4):

  när de var i Grekland.

11

Vad är huvud- resp. bisatser?

SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003 ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i stället blir försäljnings- och rådgivningskontor. SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en traditionell kassabank.

Ordklasser, satsled och satsgränser?

62

Totalt har sjumän i åldrarna 36 4ll 56år åtalats för nio fall av

grovt ska;ebro;, grovt

bokföringsbro;ochgrovt försvårandeavska;e

kontroll.Depåståddabro;enbestår ia;

affärsmännen skapat en svårgenomtränglig skog av bolag i

olika länder och plockat ut

oska;adevinstermedhjälpavfalskafakturor.

EnligtEkobro;smyndigheten,EBM,skasvenskastatenhagå;misteomminst50miljoner

kronoriuteblivenmoms,arbetsgivaravgiIochkällska;.Deåtaladenek

arialltväsentligt

4llanklagelserna.Rä;egångväntashållasiStock

holms4ngsrä;islutetavde;aårelleri

börjanavnästa.

De svindlande intäkterna skapades genom a; affärsmännen lyckades ta fra

m e;

betalningssystemsomgjordea;amerikanskabesökarepåspel‐ochporrsajterpåinte

rnet

kundeköpatjänstermedkreditkort‐någotsominteär4lllåtetiUSA.

‐Tricketvara;mansåldefik4vahotellcheckar,flygraba;er, foton

ochannatsomkunde

användas sombetalning för exempelvis pokerspel på nätet och olika porrtjänster,

säger

vicechefsåklagareThomasLangrotvidEBM.

Sammanfattning

  Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion   Satsledsanalys   Olika betydelser ger olika frasstrukturer   Semantiska roller: vad är det?   Frasstrukturgrammatik (enkel)   Olika typer av huvudsatser och bisatser   Skillnad mellan huvudsats och bisats