Symposium1 SY Testosteronbehandling av män – en

livsnödvändig eller livshotande åtgärd?

Aleksander Giwercman (4), Stefan Arver (3), Lars Björndahl (2), Hans Thulesius (6), Sten Tyrberg (5), Jan-Erik Damber (1)Avd för urologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet (1).Centrum för andrologi o sexualmedicin, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge (2).Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, (3).Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes Universitetssjukhus, Malmö (4).Vårdcentralen Ramlösa, Helsingborg (5).Vårdcentralen Strandbjörket/ FoU-centrum Landstinget Kronoberg (6).

I motsättning till vad som sker hos kvinnor är den manliga åldrande inte associerad med en abrupt reduktion i könshormonproduktionen som sker vid menopaus. Testosteornproduktionen hos män fortsätter genom livet och de flesta män behåller normala testosteronnivåer även i hög ålder. Hos friska normalviktiga män är låga testosteronnivåer ovanligt. Begreppet testosteronbrist eller hypogonadism dvs låga testosteronnivåer kombinerat med symtom beräknas drabba 3-5 % av män över 50 års ålder.I epidemiologiska studier finns ett klart samband mellan låga testosteronnivåer och ökad risk för vaskulär sjukdom (cerebro och kardiovaskulär sjukdom) liksom för utveckling av metabolt syndrom och typ 2 diabetes. I samband med den debatten som florerade i medierna i slutet på 2011 blev det tydligt att det finns en del obesvarade frågor kring manliga hypogondism och: 1) Hur stor andel äldre män bör undersökas för testosteronbrist? 2) Indikationen för testosteronbehandling 3) Nyttan och risken med testosteronbehandling av män i olika åldrar. 4) Hur skall ansvaret för diagnos och behandling fördelas mellan specialister och allmänläkare. Mannens hälsa är en viktig utmaning för svensk sjukvård och det finns ett stort behov för dialog mellan allmänmedicinare och androloger för att finna rätt omhändertagande av män med testosteronbrist.

Symposiet innehåller fyra huvudinslag. 1) En presentation av symtomatologi, fysiska och psykiska tecken, epidemiologi och diagnostiska möjligheter relaterade till testosteronbrist; 2) Möjligheter och förutsättningar för behandling och presentation av Svensk Andrologisk Förenings riktlinjer; 3) Diskussion om rollfördelning mellan androloger och allmänmedicinare 4) Diskussion mellan allmänmedicin och andrologi om riktlinjer och framtida rollfördelning.

Syftet med symposiet är att lägga grunden för ett samarbete mellan androloger och allmänmedicin för att med patienten i centrum undvika såväl överbehandling som underbehandling av testosteronbrist. Symposiet ska också ge kunskap om vilka patienter som verkligen har nytta av testosteronsubstitution och vilka risker som kan vara förknippade med sådan behandling.

Symposium2 SY Nya etiska riktlinjer för HLR

Kristina Söderlind Rutberg (5), Johan Engdahl (2), Anders Ågård (4), Inger Torpenberg (6), Anders Bremer (1), Gunnar Eckerdal (4), Ann Edner (3), (1).HLR-rådet (2).Lilla Erstagården, barn- och ungdomshospice, Ersta Diakonisällskap, Hästhagsvägen 9, 131 40 Nacka (3).SLS etikdelegation (4).SLS´ Delegation för medicinsk etik (5).Svensk sjuksköterskeförening (6).

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik initierade 2010 ett arbete med nya etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Företrädare för ett antal av sällskapets sektioner har deltagit liksom företrädare för Svensk Sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet. För att riktlinjerna ska få en så bred förankring som möjligt och därmed också ett så stort genomslag som möjligt skickades en remissversion ut på en bred remissrunda i mitten av september.

Utgångspunkten har varit att riktlinjerna ska vara tillämpliga inom hela hälso- och sjukvården och inkludera patienter i alla åldrar. Ambitionen har varit att komma fram till etiskt välgrundade och kliniskt användbara formuleringar som ska tjäna som stöd för kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor och i förlängningen leda till etiskt försvarbara ställningstaganden i frågor som rör HLR. Under symposiet sammanfattas innehållet i de nya HLR-riktlinjerna med fokus på de etiska

frågeställningarna som diskuterats mest.

ProgramModerator: Kristina Rutberg Söderlind

Föreläsningar (70 -75 min)• Hjärt-lungräddning: Prognostiska bedömningar och överlevnadssiffror HLR-rådet, Johan Engdahl• Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning: Bakgrund och huvudbudskapAnders Ågård• Samråd mellan sjuksköterskor och läkare i frågor som rör HLRInger Torpenberg• Hjärtstopp utanför sjukhusAnders Bremer• Hjärtstopp inom kommunal hälso- och sjukvårdGunnar Eckerdal• Hjärtstopp på barnAnn Edner

Diskussion (15-20 min)

Symposium3 SY Gikt - nytt om gammal sjukdom

Lennart Jacobsson (1), Lotta Ljung (3), Alf Kastbom (2), Caroline Schmidt (4)Avdelningen för Reumatologi & Inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet (1).Reumatologi/AIR, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet (2).Umeå universitet (3).Wallenberglaboratoriet för hjärt-kärl forskning, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet (4).

Gikt är en vanlig akut inflammatorisk ledsjukdom som till största delen handläggs av allmänläkare och internmedicinare. Gikt är ett av de äldsta kända sjukdomstillstånden med dokumenterad historia från Egypten 2640 år före vår tideräkning. Orsaken till den akuta inflammatoriska ledsjukdomen dvs giktkristallerna, beskrev på 1800-talet men inte förrän nyligen har man förstått hur det går till när giktkristallerna orsakar inflammation. Giktkristallerna stimulerar den så kallade inflammasomen som är ett makromolekylärt komplex vilken reglerar det medfödda immunförsvaret. Giktkristallerna stimulerar detta komplex vilket leder tillproduktion av cytokinet IL-1beta vilket medför aktivering och migration av neutrofiler till leden. Dessa nya kunskaper har lett till utveckling och prövning av nya läkemedel vid gikt, sk IL-1 hämmare (biologiska läkemedel). Även om gikt mestadels handläggs utanför reumatologin är det reumatologernas ansvar att förmedla nya kunskaper om patogenes, diagnostik och behandling vid gikt. Gikt är sannolikt ett underdiagnosticerat tillstånd men nya bilddiagnostiska möjligheter finns. Nya kunskaper har också tillkommit om associationen mellan hyperurikemi och metabolt syndrom och det behövs därför samverkan med forskare inom metabolt syndrom för att förstå och kunna förebygga sjukdomen både med livsstilsförändringar och med läkemedelsbehandling.

På ett begripligt sätt meddela de nya kunskaper som framkommit om giktens patogenes, bla inflammasomen och dess roll i det medfödda immunförsvaret.Diskutera hur gikt är kopplat till metabolt syndrom och om högt urat är orsak eller verkan till metabolt syndrom. Hur kan vi förebygga gikt med livsstilsåtgärder och läkemedelsbehandling?Gikt är många gånger underdiagnostiserat och målet är därför också att diskutera användningen av diagnostiska metoder genom imaging, såsom ultraljud, röntgen och dual energy CT.Presentera och diskutera de nya möjligheter som nu finns både för förebyggande behandling och anfallsbehandling.

Symposium4 SY Att ge järnet – nytt om järnbristens

diagnostik och behandling

Jan Palmblad (2), Gunnar Birgegård (1), Michael Hedenus (4), Lena Leissner (5), Inger Hagerman (3)Enheten för hematologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet (1).Hematologiskt centrum, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge (2).Karolinska Universitetssjukhuset

Huddinge (3).Länssjukhuset Sundsvall (4).Universitetssjukhuset, Örebro (5).

Patienter med järnbrist med (men även utan) anemi finns inom många specialiteter. Under de senaste åren har en ny syn på järnbrist fått konsekvenser för hur man diagnosticerar och behandlar tillståndet. Järnbegränsad erytropoes är ett nytt begrepp som omfattar såväl reell järnbrist som funktionell järnbrist med anemi. Panelen kommer att presentera nyheter beträffande järnet omsättning i kroppen, hur vi med redan tillgängliga laboratoriemetoder kan optimera diagnostiken, redogöra för nya diagnostiska metoder, inflammationens inverkan på järnomsättning (och vice versa, dvs järnets inverkan på infektionsförsvaret), nya rön om Helicobacter pylori och järnabsorption samt om kronisk autoimmun gastrit med mikrocytär anemi, järnbehandling av anemi vid cancer, hjärtsvikt, restless legs samt även symptomen av järnbrist utan anemi. Vidare diskuteras nya järnpreparat som gör parenteral järnbehandling enklare. Evidensbaserade metoder för värdering av behandlingsresultat används genomgående.

Det övergripande målet är att ge symposiedeltagarna insikt och kunskap om att:1. Järnbrist kan vara såväl reell brist på järn i kroppen som blockering av utnyttjandet av järnet (funktionell järnbrist). Det senare är den dominerande anledningen till anemi vid inflammatoriska tillstånd.2. Genom att bättre utnyttja tillgängliga laboratoriemetoder kan diagnostiken (och därmed behandlingen) av järnbrist optimeras.3. Parenteral järnbehandling har blivit mycket enklare att genomföra nu och öppnar dörren för effektivare behandling av reell och funktionell järnbrist.

Symposium5 SY The Mindful Doctor - The Mindful

Nurse

Walter Osika (7), Peter Friberg (5), David Sjöström (3), Oskar Lundgren (1), Marie Åsberg (2), Ola Schenström (4), Katarina Laundy-Frisenstam (6)AT-läk, doktorand samhällsmedicin, Linköping (1).Karolinska Institutet (2).Malmö/Lund (3).Mindfulnessinstruktör, Luleå (4).Ordförande SLS (5).Primärvården i Västra Götaland (6).Stressforskningsinstitutet (7).

I dag upplevs både utbildning till och arbetet som läkare respektive sjuksköterska tidvis mkt stressande (Bejerot, E, Aronsson G, Åkerstedt T 2012). Parallellt med att arbeta fackligt för att förbättra arbetsmiljö och förutsättningar efterfrågar alltfler inom professionen olika typer av handledning och stresshantering. Alltfler inser att vårdyrket är ett emotionellt riskyrke (Åsberg M 2004) men någon övergripande handlingsplan för att förebygga och behandla följderna av dessa risker finns inte. Inom vårdområdet är läkare och sjuksköterskor de som har högst andel av långtidssjukskrivning på grund av psykiska orsaker. När man väl insjuknat i t.ex. utmattningstillstånd kan vägen tillbaka vara lång och otrygg (Joneborg 2011). Det finns således ett behov av metoder redan inom grundutbildning, men även under vår yrkesverksamma tid, som kan fungera som stöd för att hantera de specifika utmaningar läkar- och sjuksköterskeyrket medför.

Att ge en insikt om de vanligaste stressorerna inom läkar/sjuksköterskeyrket, och hur dessa varierar över läkar/sjuksköterskeyrkets livscykel – från ”kandidattid till pension”Att se över evidensläget för de olika metoder som prövats för att hantera dessa stressorerAtt deltagarna i symposiet får möjlighet att pröva på (upplevelsebaserat) olika stresshanteringsstrategier och mindfulnesstekniker.Att ge inspiration till fortsatt continued medical education (CME) för att den egna existensen skall bli hållbar

Symposium6 SY Har alla ADHD nuförtiden?

Yvonne Skattberg (1), Ylva Ginsberg (3), Kerstin Malmberg (4), Maria Björk (2), Lars Joelsson (5)Frilans (1).Idé och lärdomshistoria Uppsala (2).Inst. För neurovetenskap karolinska Institutet (3).Kvinnors och barna hälsa Karolinska Institutet (4).ordförande i Svensk barn- o ungdomspsykiatrisk förening (5).

På sista tiden har psykiatrin och speciellt barnpsykiatrins diagnoser kommit att allt mer ifrågasättas både inifrån psykiatrin och från samhällskritiker. Allen Frances, pensionerad professor och tidigare ordförande i kommittén för DSM-4 har kritiserat diagnossystemet, DSM, för att skapat falska epidemier av ADHD, autism och bipolär sjukdom. Professor Karin Johannisson Idé o Lärdomshistoria menar att vi har inflation i diagnoser, hon pratar om ”diagnosshopping” och att diagnosen har blivit en personlig accessoar. Detta står mot att barnpsykiatrin länge domineras av tankar på att barns problem beror på sociala miljöfaktorer och att man inte velat se barnet egna svårigheter samt att det i dag finns stor kunskap och erfarenhet av att kunna hjälpa dessa barn med rätt behandling.

Symposiet vill belysa detta dilemma. Hur stor är risken att barn stigmatiseras på grund av att de får diagnosen ADHD kontra hur stor är risken att barn stigmatiseras av att de misslyckas på grund av utebliven behandling.Vilket dilemma står en barnpsykiatriker inför? Kort inledning av moderator Lars Joelsson.Hur tas detta upp i den allmänna debatten? Skådespelare Yvonne Skattberg har skrivit och framför föreställningen ”Alla har ADHD” på Boulevardteatern där hon kritiserar att många barn får diagnos på grund av att skolan i dag är så slimmad att barnen måste vara ”perfekta” för att hänga med. Hur kan det gå om man inte hittar de barn som behöver behandling utifrån diagnos? Överläkare Ylva Ginsberg Karolinska Institutet har i en studie sett att40 % av de intagna på Norrtäljeanstalten hade ADHD och att många fick bra hjälp när de började medicinera. Enligt Ylva Ginsberg utryckte många av dessa intagna att de önskat att de fått denna hjälp redan som barn. Hur lätt är det att få en ADHD diagnos i dag? Överläkare Kerstin Malmberg har stor erfarenhet av att utreda barn med ADHD symptom och en av de ledande i Sverige på ADHD behandling. Hur förändras synen på diagnoser under olika tider? Maria Björk fil.dr på Idé och lärdomshistoria har studerat hur diagnoser förändras över tid och har skrivit avhandlingen ”Problemet utan namn?-Neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 1980.”

Symposium7 SY Hur kan vi använda patientens

självrapporterade resultat (PROM) i vårdens lärande och verksamhetsutveckling?

Margareta Kristensson (3), Boel Andersson Gäre (2), Mats Lundström (1), Lotti Orvelius (6), Evalill Nilsson (4), Bo Palaszewski (5)Eyenet Kompetenscentrum för kvalitetsregister, Karlskrona (1).Futurum.akademin för hälsa och vård, Hus B4, Länssjukhuset Ryhov, 55185, Jönköping (2).Institutionen för Hälsa och Samhälle, Linköpings universitet (3).Närsjukvården Östra Östergötland; landstinget Östergötland (4).Registercentrum, Västra Götaland (5).Sinnescentrum, avd för anestesi och intensivvård, Linköping (6).

Framtidens sjukvård och dess brukare kommer att kräva att vi efterfrågar patientens och närståendes självrapporterade resultat.Symposiet avser att illustrera hur detta kan ske med stöd av tillförlitliga instrument som mäter generell och sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet och vardagsfunktion i olika patientgrupper.Det kommer också att illustrera hur man kan möta och lösa några av de svårigheter detta innebär; vad är relevant att mäta ur patienter och närståendes perspektiv, hur man kan presentera data så att de fungerar i förbättringsarbete, kontrollera för effekter av komorbiditet, liksom hur man skapar IT lösningar som möjliggör detta i vardagsrutinen.

Att ge kunskap kring hur man, i sin egen verksamhet, kan mäta och förstå mått på PROM för att kunna utveckla en hälso- och sjukvård som leder mot patientens hälsa. Margareta Kristenson- Introduktion; varför mäta PROM?Boel Anderson Gäre- PROM hos barn - likheter och skillnader mot att mäta på vuxnaMats Lundström-Så har vi använt PROM i ögonkirurgi för att optimera resultatetLotti Orvelius -PROM efter intensivvård- behövs det?Evalill Nilsson-Hur kan man justera för komorbiditet när man mäter hälsorelaterad

livskvalitet?Bo Palaszewski-Exempel på IT lösningar för rättssäker och kostnadseffektiv datainsamling av PROM data

Symposium8 SY Barnens rätt, vårt ansvar. Hur kan

vården bäst möta barnens behov när – och helst innan – de far illa?

Anders Jonsson (2), Gabriel Otterman (1), Marie Köhler (1), Steven Lucas (1), Staffan Janson (1). (1).Riksdagsledamot (C) (2).

FN:s Barnkonvention uttrycker tydligt vår skyldighet att skydda barn från våld och övergrepp. Varje år ökar dock antalet fall av misshandel och sexualbrott mot barn som anmäls till polis i Sverige. För misshandel steg siffrorna från 7200 till 12400 i hela landet under de senaste sex åren. Sexualbrotten mot barn under 15 år har haft en liknande ökning, från 3900 till 5500 under samma period. Anledningen till denna ökning är främst en ökad benägenhet från socialtjänsten att anmäla brotten.

Hälso- och sjukvårdens roll när barn misstänks fara illa är mångfacetterad och innefattar allt från förebyggande insatser till behandling av barn med livshotande skador. Den stora gruppen hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap för att på ett tidigt stadium upptäcka när barn far illa och anmäla misstankar till socialtjänsten. Men pågående studier visar att anmälningsbenägenheten nationellt inom t.ex. barnhälsovården är mycket låg. Samtidigt som Barnahus har vuxit fram för att förbättra samverkan kring misstänkt våld och övergrepp mot barn har det medicinska omhändertagandets betydelse för barnet och för processer inom rättsväsendet och socialtjänsten börjat uppmärksammas.

För att effektivt möta barnens behov krävs nationella insatser och en sammanhållen kedja från generella preventiva insatser på samhällsnivå och närsamhällsnivå till högspecialiserad barnsjukvård för de utsatta. Symposiet organiseras för att diskutera hur vi bäst kan möta barnens behov när de misstänks vara utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, sexuell exploatering eller försummelse, eller bevittnar våld.

Symposium9 SY Hypotyreos, fertilitet och graviditet

Bengt Hallengren (1), Britt Friberg (2), Mikael Lantz (1)Endokrinologiska kliniken, SUS (1).Reproduktionsmedicinskt centrum, SUS (2).

Tyreoideahormon spelar en mycket viktig roll under den normala fosterutvecklingen. Graviditet hos kvinnor med hypotyreos är relativt ovanligt, då hypotyreotiska kvinnor har hög prevalens av anovulatoriska cykler. Vid graviditet har kvinnor med obehandlad hypotyreos, såväl subklinisk som overt, en hög frekvens av missfall i första trimestern. De löper också ökad risk för komplikationer såsom preeklampsi, perinatal mortalitet och ablatio placentae. För barnets del kan den psykomotoriska utvecklingen försämras.Det är viktigt att optimera tyroxinsubstitution före graviditet. Egna studier visar att c:a hälften av tyroxinbehandlade kvinnor med hypotyreos är dysreglerade vid första besöket under graviditet. Under graviditet sker fysiologiska förändringar i tyreoideahormonbalansen. Under graviditet behöver 50–75 % av tyroxinbehandlade kvinnor öka tyroxindosen med 30–50 %. Behovet att öka dosen visar sig vanligen tidigt i första trimestern, men kan också uppstå senare i graviditeten. En kvinna med känd tyroxinbehandlad hypotyreos bör kontakta behandlande läkare så snart graviditet är konstaterad. Serumnivåerna av fritt T4 och TSH bör kontrolleras var 4-6–8 vecka genom hela graviditeten. Tyroxindosen justeras vid behov så att TSH-nivån är inom trimesterspecifika referensområdets nedre del. Enligt aktuella guidelines bör TSH ligga under 2,5 mIE/l i första trimestern och under 3,0 mIE/l i andra respektive tredje trimestern. Ref. Haddow JE et al Maternal Thyroid Deficiency during Pregnancy and Subsequent Neuropsychological Development of the Child. N Engl J Med 1999;341:549-555Hallengren B, Lantz M, Andreasson B, Grennert L. Pregnant women on

thyroxine substitution are often dysregulated in early pregnancy. Thyroid 2009;19:391-4.Stagnaro-Green A et al Guidelines of the American Thyroid Association for the diagnosis and management of thyroid disease during pregnancy and postpartum. Thyroid 2011;21:1081-1125.

Fysiologiska förändringar i tyreoideahormoner under graviditet. Risker för graviditet och för barn vid hypotyreos hos modern. Fertilitetsproblem och tyreoideadysfunktion – indikation för tyroxin? Behandling av tyroxinsubstituerade kvinnor inför och under graviditet. Trimesterspecifika TSH-gränser. Är det motiverat att screena alla gravida kvinnor för hypotyreos? Aktuella guidelines.

Symposium10 SY Barn, kemikalier och framtidens

folksjukdomar – om hormonstörande ämnen

Bertil Hagström (3), Monica Lind (5), Olle Söder (2), Carl-Gustav Bornehag (1), Henrik Viberg (4), Staffan Skerfving (6), Ingrid Eckerman (3)Karlstads universitet (1).Kvinnor och Barns Hälsa, Karolinska Institutet (2).Läkare för Miljön (3).Uppsala universitet (4).Uppsla universitet (5).Yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet (6).

Kunskapen om kemikaliers inverkan på vanliga sjukdomar ökar. Samband tycks finnas med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergi, bröstcancer, dålig spermiekvalitet, utvecklingsstörningar av könsorgan, utvecklingsstörningar av barns hjärnor, försvagat immunsystem och sköldkörtelcancer. Effekten av kemikalier och andra ämnen i nanoformat är ett vitt kapitel. Vi exponeras för en cocktail av kemikalier. Inomhusluften innehåller damm från brandsäkra textilier, moderna möbelstoppningar, plastbelagda ytor mm. Slam som sprids på åkrarna innehåller kemikalier och metaller som tas upp av växande grödor som vi sedan äter. Djur avsedda som människoföda kan få foder eller vatten innehållande kemikalier. Växtgifter och andra bekämpningsmedel kan finnas i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. Våra kläder och andra textilier bildar kemikaliedamm om de är syntetiska. Bomullskläder och -textilier kan innehålla rester av bekämpningsmedel. Bröstmjölk innehåller kemikalier, i varierande mängd beroende på vad modern fått i sig. Trots detta anser vi att bröstmjölken är den allra bästa maten för späda barn. För att motverka kemikalier i bröstmjölk bör flickor och kvinnor undvika t.ex. viss fisk. Kunskapen om miljögifternas betydelse för hälsan är låg hos läkarkåren. Allmänheten blir allt mer upplyst, samtidigt som de har svårt att påverka situationen. Filmen ”Underkastelsen” har varit en dörröppnare för många, men också skapat oro. Föräldrar måste få en chans att undvika att utsätta sina barn för kemikalier, både i hemmet, i förskolan och i skolan. Sjukvårdsbehoven i framtiden kan komma att påverkas av ökad frekvens av fertilitetsproblem, cancer, neurologiska sjukdomar och allergier, både hos barn och vuxna. Foster och barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta symposium kommer att begränsa sig till effekter på foster och barn.

Barn utsätts för en ökande mängd cocktail av hormonstörande och andra kemikalier. Ökad ohälsa hos barn som sätts i samband med kemikalier är astma, allergi, ADHD och andra neurologiska skador. Kunskapen om miljögifternas betydelse för hälsan är låg hos läkarkåren, medan allmänheten blir allt mer upplyst. Vilka råd ska vi ge till föräldrarna?

Symposium11 SY Varför (och hur?) skall vi lära oss

leva med ”vinterkräksjukan”?

Lars-Magnus Andersson (3), Kjell-Olof Hedlund (4), Göran Larson (1), Beatrice Karlsson (5), Kerstin Möller (2), Inga Zetterqvist (6)Dept of Clinical Chemistry and Transfusion Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg (1).Infektionshygien/Bakteriologiska Lab. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2).Infektionskliniken SU, Göteborg (3).Kunskapscentrum för Mikrobiologisk Beredskap, Smittskyddsinstitutet, Solna (4).Mikrobiologi och Molekylärmedicin, Linköpings Universitet, Linköping (5).Smittskyddsinstitutet, Solna (6).

14.30-14.35 Introduktion (Lars-Magnus Andersson) 14.35-14.50 När började utbrotten med vinterkräksjuka, hur ser det ut idag och vad har vi att vänta oss? (Kjell-Olof Hedlund) 14.50-15.10 Blodgruppsantigener och mottaglighet för norovirus – hur hänger det ihop? (Göran Larsson) 15.10-15.30 Kan vi bli immuna mot norovirus? Hur påverkar immunitet spridning av norovirus? (Beatrice Carlsson) 15.30-15.45 Vad kan vi göra för att förhindra spridning på sjukhus? (Kerstin Möller) 15.45-16.00 Diskussion (samtliga)

Diskussionspanel: Samtliga föreläsare samt Inga Zetterqvist (SMI)

Symposium12 SY Specialistkompetens gör skillnad!

Helle Wijk (6), Frida Nobel (4), Monica Berglund (7), Regina Nobis (2), Ellinor Edfors (1), Dag Salaj (5), Anna Pettersson (3)Högskolan Kristianstad (1).Högskolan Väst (2).Sjukgymnasternas riksförbund (3).Socialstyrelsen (4).Svensk Geriatrisk Förening Capio Geriatrik, Dalens sjukhus (5).Svensk sjuksköterskeförening (6).Tre Stiftelser Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård (7).

Stora kompetensbrister inom gerontologi och geriatrikSocialstyrelsen visar stora kompetensbrister i geriatrik och gerontologi inom vård och omsorg om äldre. Av 12 316 sjuksköterskor inom äldreomsorg, har bara 197 – 1,6 procent – specialisering inom vård av äldre. Vid seminariet presenteras Socialstyrelsens förslag på hur en satsning kan utformas för ökad kompetens hos personalen inom äldrevård och omsorg. Frida Nobel, Socialstyrelsen

Ny kompetensbeskrivning lockar sjuksköterskor till specialisering inom vård av äldre Speciaistsjuksköterskan ansvarar för en god och säker vård av äldre. Det kräver såväl specifika som generella yrkeskunskaper såsom kompetens inom personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, kvalitetsutveckling och informationsteknologi samt säker vård. Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskan inom äldrevård presenteras. Monica Berglund, Ordförande Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård

Specialistutbildning för sjuksköterskor inom vård av äldre på nätetSpecialistsjuksköterskeprogrammet inom vård av äldre, är en akademisk yrkesutbildning som ger specialistsjuksköterskeexamen och generell examen i omvårdnad på avancerad nivå. Den webaserad utbildningen sker i samverkan mellan sex lärosäten och utnyttjar en samlad kompetens med hög kvalitet och nationell samverkan. Verksamhetsförlagd utbildning är integrerad i samtliga kurser.Regina Nobis, Högskolan Väst och Ellinor Edfors, Högskolan i Kristianstad

"Med inspel från Olympen” - en ny kursstruktur för GeriatrikenSvensk Geriatrisk Förening tillsammans med IPULS, föreslår en strategi för utveckling av SK- kurser i geriatrik för att säkerställa kurser motsvarande kraven i målbeskrivningen för ST-läkare i Geriatrik. En ny kursstruktur byggs inom det geriatriska kunskapsfältet. Under seminariet beskrivs hur denna kursstruktur och utbildningsplattform kan komma att se ut Svensk geriatrisk Förening Dag Salaj Chefläkare Capio Geriatrik, Dalens sjukhus, Stockholm.

Personalens kompetens behöver stärkas!Äldre personers behov av vård och omsorg behöver tillgodoses genom att personalens kompetens stärks. Gerontologi & geriatrik behöver utökat utrymme inom grundutbildningen. Samverkan mellan professioner, lärosäten och verksamheter behöver öka för att säkerställa kvaliteten inom VFU. Gapet mellan teori och praktik beror både på brister i kunskap, organisation och ledning. Anna Pettersson Sjukgymnasternas riksförbund

Symposium13 SY Varför tas PKU-prov på alla nyfödda

barn? Om den nya utvidgade screeningen för medfödda sjukdomar.

Maria Halldin (1), Ulrika von Döbeln (2), Annika Reims (4), Gert Helgesson (7), Rolf Zetterström (5), Martin Engvall (3), Maria Soller (6)Barnkliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala (1).CMMS, L7:05 Karolinska Universitetssjukhuset Solna (2).CMMS, L7:05, Karolinska Universitetssjukhuset Solna (3).Drottning Silvias barn- och ungdomsklinik, Göteborg (4).Karolinska Institutet (5).Klinisk Genetik, Skånes Universitetssjukhus (6).LIME, Karolinska Institutet, Stockholm (7).

BAKGRUND: Alla nyfödda barn i Sverige provtas vid 48-72 tim ålder med ett blodprov (s.k. PKU-prov) som sänds torkat på filtrerpapper till ett centraliserat laboratorium, PKU-laboratoriet, vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Målsättningen är att finna barn med ett antal behandlingsbara sjukdomar så att behandling kan sättas in så tidigt som möjligt, helst före symtomdebut, vilket ibland t o m är livräddande.Verksamheten startade 1965 med sjukdomen fenylketonuri, PKU, som har gett provet sitt namn.Därefter lades ytterligare fyra sjukdomar successivt till: galaktosemi 1967, medfödd sköldkörtelhormonbrist 1980, medfödd binjurebarksvikt 1986 och biotinidasbrist 2002. Införandet av nya sjukdomar i programmet har tidigare styrts huvudsakligen av utvecklingen av nya metoder lämpliga för snabb och billig analys av stora provmängder.

De senaste två decennierna har medfört stora genombrott för såväl diagnostik som behandling av ovanliga medfödda sjukdomar. Hundratals metaboliter kan koncentrationsbestämmas samtidigt i torkat blod motsvarande 3uL, på 2 min per prov med tandem – masspektrometri (LC-MS-MS). Genetiska metoder för att finna mutationer i DNA från små mängder torkat blod till en låg kostnad och med korta analystider har också utvecklats. Samtidigt har Orphan act, som gör det lönsamt för läkemedelsindustrin att utveckla läkemedel även för sällsynta sjukdomar gjort att allt fler sjukdomar kan behandlas framgångsrikt. Ett stort antal sjukdomar kan därför tekniskt tas med i screeningen, men det är många faktorer som måste övervägas när man ska lägga till sjukdomar i screeningprogrammet.Olika länder gör olika. November 2010 lades 19 sjukdomar till de tidigare 5 i det Svenska programmet. Detta föregicks av litteraturstudier och diskussioner inom barnläkarföreningens arbetsgrupp för ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Vi kommer under symposiet att presentera den nuvarande screeningen, vilka sjukdomar som ingår och resultatet för de första två åren av screening för de 19 nya sjukdomarna. Vi kommer också att diskutera de överväganden (medicinska, etiska, ekonomiska) som ligger till grund för att lägga till ytterligare sjukdomar i screeningpanelen samt diskutera de närmaste planerna.

Symposiet kommer att avslutas med en paneldiskussion. Vi hoppas få synpunkter från auditoriet kring screeningprocessen från informationen om programmet och provtagningen till processen vid positivt screeningutfall

Symposium14 SY När och hur ska vi leta efter

patienter med sekundär hypertoni

Karin Manhem (4), Hans Wahrenberg (2), Christina Westerdahl (1), Per Hellman (3), Hans Herlitz (5)Dalby vårdcentral, Lund (1).Endokrin kliniken (2).Kirurgkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala (3).Medicinkliniken, SU/Göteborg (4).Njurmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (5).

Senare års forskning har visat att prevalensen av sekundärhypertoni ökat kraftigt framförallt genom screening för primär aldosteronism. Prevalensen sekundär hypertoni kan utgöra 10-20 % av patienter med svårbehandlad hypertoni. Fortfarande sker en betydande underdiagnostik i Sverige av de botbara formerna primär aldosteronism, njurartärstenos och feokromocytom/ paragangliom. Även livsstilsorsakade sekundära orsaker är kraftigt underdiagnostiserade och leder till polyfarmaci. Tidig upptäckt kan hos lämpliga patienter ge möjlighet till bot genom kirurgi/angiologisk intervention med normalisering av blodtrycket utan läkemedelsbehandling. Det ger minskade läkemedelskostnader och kardiovaskulära komplikationer för individ och samhälle. Till övriga kan riktad blodtrycksbehandling förbättra blodtryck och minska kardiovaskulär sjuklighet utöver den som generas av det förbättrade blodtrycket.

Sekundär hypertoni uppskattas till 10-15 % av all hypertoni. Vissa former

kan botas med kirurgi eller angiologisk intervention övriga kan få bättre blodtryck med specifikbehandling riktad mot den underliggande orsaken. Symposiet behandlar de vanligaste botbara formerna, primär aldosteronism 5-10 %, njurartärstenos 1-3 % och feokromocytom/paragangliom 0,1-1% samt livsstilsberoende former ex överkonsumtion av alkohol >5%1. Urvals strategier för att höja prevalensen av sekundär hypertoni i en hypertoni population.2. Vilka screening metoder skall vi använda?3. Hur fastställer vi diagnosen?4. Hur väljer vi ut vilka som har nytta av kirurgi/ angiologisk intervention?5. Medicinsk specifik behandling.6. Prognos/resultat.

Symposium15 SY Hyperhidros – det tysta handikappet,

en okänd folksjukdom

Hans Naver (1)Medicinkliniken, Nyköpings sjukhus (1).

Hyperhidros föreläses inte på våra medicinska utbildningar trots att sjukdomen är vanlig och medför ett stort handikapp. Patienter med hyperhidros har en starkt negativt påverkad livskvalité i paritet med svårt sjuka i psoriasis eller akne. Kunskapsnivån inom den medicinska professionen är låg. Många patienter handläggs därför felaktigt avseende diagnos och behandling. Samtidigt har terapiarsenalen förändrats från tidigare operativa åtgärder, sympatektomier, till medicinsk behandling med framförallt botulinumtoxin och moderna antikolinergika. Möjligheterna är numer stora att hjälpa även den som lider av generell hyperhidros.Klinik, utredning, differentialdiagnoserna och behandlingen föreläses multidisciplinärt via Intressegruppen för hyperhidros.

Symposium16 SY Patienten, vanan och vården: Var

står vi 2015?

Peter Friberg (1), Maria Weiland (2)Ordförande SLS (1).SFAM (2).

November 2011 presenterade Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder”. Bakgrunden är den snabbt ökande kunskapen och vetenskapliga stödet för prevention av sjukdomar, fr.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer, genom förbättrade levnadsvanor. Riktlinjerna ger rekommendationer hur vården ska hantera tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. SLS samarbetar med Socialstyrelsen i projektet ”Läkares samtal om levnadsvanor”, och Svensk Sjuksköterskeförening har ett liknande projekt, ”Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor”. Det behövs en positiv vision av vad vi kan uppnå med projekten, och hur dessa kan bidra till att skapa "Framtidens hälsa".

Detta ”framtidssymposium” kommer att visionera om vad vi vill ha uppnått vid projektets slut (2015), hur vi tänker oss jobba för att komma dit, och hur vi kan komma att mäta framgången (och ev. motgångar) med projektet.

Symposiedeltagaren förväntas ha blivit inspirerad på att lyfta fram levnadsvanorna på sin hemmaplan. Symposiet bidrar till att levnadsvaneprojekten för bättre förankring och utvecklas, patienten, hälso- och sjukvården och samhället till fromma.

Symposium17 SY Städning i vårdlokaler - hur gör man

rent hus?

Ulrika Ransjö (2), Inger Riesenfeld-Örn (3), Mall Kriisa (5), Lars-Olof Hedman (1), Camilla Artinger (4)COOR (1).seniorkonsult vårdhygien (2).Socialstyrelsen (3).Vårdhygien Akademiska (4).Vårdhygien Stockholms läns landsting (5).

Städning i vårdlokaler är ett ämne som diskuteras mycket i media liksom bland patienter och personal. Har städning någon betydelse för att förhindra smittspridning? När, var och hur ofta ska städning göras? Av vem? Vilken metod? Vilka medel? När behövs ytdesinfektion? Hur ska städning kvalitetssäkras? Patienten har lagstadgad rätt till god hygienisk standard i vården. God städning minskar mängden mikroorganismer i miljön och kan indirekt leda till färre infektioner genom att förebygga smittspridning. Välstädade vårdlokaler ger ett gott intryck och ökar trivseln för både patienter och personal.Kunskaperna om hur och varför städning ska utföras är ofta bristfälliga och litteraturen är motsägelsefull. Politiker och tjänstemän i hälso- och sjukvården efterlyser beslutsunderlag för hur städning ska kunna ge god kvalitet i vården. Sakunderlag och kravspecifikationer har hittills, i den mån de alls funnits, varit anpassade för friska personers behov och inte för patienters. Svensk förening för vårdhygien (SFVH) har i en tvärprofessionell arbetsgrupp på vetenskaplig grund utarbetat vårdhygieniska råd för städning i vårdlokaler och lämnar riktlinjer och rekommendationer ur vårdhygienisk synpunkt för kvalitetssäkring av städning/rengöring. I symposiet redovisar vi underlag för dessa och vad vi kommit fram till.

Symposiet syftar till att ge• kunskaper om smitta och smittspridning i vårdmiljö• kunskaper om hur städning och desinfektion ska ske för att åstadkomma en god och säker miljö för patienter, närstående och personal• redskap för revision av städning, så att vårdgivaren kan utvärdera att städresurserna är tillräckliga och används på rätt sätt.

Symposium18 SY Introduktion av nya läkemedel - hur

svårt kan det va?

Karin Johansson (7), Björn Wettermark (9), Nils Feltelius (3), Anders Hallberg (4), Jan Liliemark (6), Johan Brun (2), Johan Bratt (1), Eva Andersén Karlsson (5), Sven-Åke Lööv (8)Chefsläkare, ordförande i Läkemedelsrådet, Karolinska Universitetssjukhuset (1).LIF (2).Läkemedelsverket (3).Ordförande i NLT-gruppen. Sveriges Kommuner och Landsting (4).Ordförande i Stockholms läns läkemedelskommitté (5).SKL (6).Socialdepartementet (7).Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting (8).Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms Läns Landsting (9).

Inom Stockholms Läns Landsting pågår sedan flera år ett arbete med att skapa en process för hur man i landstinget på ett strukturerat sätt kan introducera och följa upp nya läkemedel.På nationell nivå pågår nu också framtagandet av en bred läkemedels-strategi med många målsättningar och aktörer. En av målsättningarna är att "upprätta en process för ordnat och effektivt införande samt utökad uppföljning av läkemedelsanvändning och effekter".

Symposiet har som målsättning att ge en bild av var man står i dag inom delar av den nationella läkemedelsstrategin som handlar om strukturerad introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Den regionala processen i ett landsting för strukturerad introduktion och uppföljning av nya läkemedel exemplifieras liksom samverkan mellan ett landsting, myndigheter och andra aktörer.

16.30 Inledning - behovet av att på ett strukturerat sätt introducera och följa upp nya läkemedel på nationell och regional nivå

Föreläsare: Karin Johansson, Statssekreterare

16.40 Horizon scanning, värdering och prognostisering – en förutsättning för att förbereda strukturerad introduktion av nya läkemedel

Föreläsare: Björn Wettermark Stockholms Läns

Landsting

16.50 Nationella läkemedelsstrategin 6.1 – introduktion av nya läkemedel

Föreläsare: Anders Hallberg, ordförande i NLT-gruppen

17.05 Nationella läkemedelsstrategin 6.2 – uppföljning av nya läkemedel

Föreläsare: Nils Feltelius, Läkemedelsverket

17.20 Hur gör vi i Stockholm – exempel på regional modell för introducering och uppföljning av nya läkemedel

Föreläsare: Sven-Åke Lööv, Stockholms Läns Landsting

17.35 Diskussion

Symposium19 SY Make it happen – att införa

evidensbaserade metoder i barn- och ungdomspsykiatrin

Raphael Kelvin (4), Anna Åberg (5), Olav Bengtsson (3), Anna Santesson (1), Håkan Jarbin (2)BUP Halland (1).BUP klin, Halland, Sv Barn- och Ungdomspsykiatriska Föreningen (2).BUP, Stockholm (3).CAMHS Partnerships for Children, Families and Maternity, Department of Health, London (4).Norra Stockholms psykiatri (5).

Fokus i den vetenskapliga debatten hamnar naturligt nog på våra stora kunskapsluckor vad gäller diagnosernas validitet och att kombinationsbehandling och samsjuklighet sällan fångas av RCT studier. Ett kanske ännu större och allvarligare bekymmer är att den kunskap som faktiskt finns och sammanfattas i kliniska riktlinjer sällan når våra patienter. Forskning på detta viktiga område av spridning och genomförande av den kunskap som finns är tyvärr sparsam. Från SFBUPs sida är vi medvetna om att diagnostik och behandling inom barnpsykiatrin i Sverige i alltför många fall inte når upp till det som beskrivs i riktlinjer och att erbjudna vårdinsatser över landet har stor variation. Nya riktlinjer behöver följas upp genomtänkt och långsiktigt för att ge effekt och stödja behandlarna att lämna sina invanda men ibland ineffektiva metoder.

I detta symposium beskrivs och diskuteras strategier för effektiv implementering på nationell och lokal nivå främst vad gäller depression bland vuxna och unga. Dr Raphael Kelvin ansvarar för en genomtänkt nationell strategi i Storbritannien för att förändra vården. Man förordar en basnivå med enkla men genomtänkta insatser för alla unga med depression och utvärdering av dessa insatser före steget till mer omfattande och dyr behandling. Prof Anna Åberg-Wistedt beskriver ett framgångsrikt arbete med att implementera socialstyrelsens riktlinjer för depression i Stockholms vuxenpsykiatri mätt vs kontrollområde och över två års tid. Divisionschef Olav Bengtsson beskriver ett brett arbete inom BUP Stockholm med att genomföra framtagna riktlinjer på Sveriges största BUP klinik. Från BUP Halland beskriver öl Anna Santesson implementering av lokala riktlinjer för depression som utarbetats med stöd i socialstyrelsens riktlinjer med mätning av både beteende hos behandlare och effekt vad gäller tillfrisknande jämförs med en tidigare kohort.Att problematisera och beskriva metoder för hur man implementerar kliniska riktlinjer i (barn)psykiatrisk verksamhet så att det leder både till beteendeförändring inom kliniken och effektivare vård.Att belysa hur ett förändringsarbete inom psykiatrin kan mätas och utvärderas. Att inspirera och ge vägledning till SFBUPs strävan att via kliniska riktlinjer förbättra vården av patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Övergripande mål är att våra ändliga resurser inom sjukvården och inom psykiatrin i synnerhet används på ett sätt som maximalt gagnar patienter.

Symposium20 SY Hur övervakas effekt och säkerhet av

HPV vaccination i det nationella programmet?

Bengt Andrae (1), Joakim Dillner (1), Björn Strander (3), Ingemar Persson (2), Ingrid Uhnoo (4)Inst Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet (1).Läkemedelsverket (2).Regionalt CancerCentrum Väst (3).Smittskyddsinstitutet (4).

Våren 2012 inleddes vaccinationerna mot humant papillomvirus (HPV) i det svenska barnvaccinationsprogrammet till flickor födda 1999 eller senare. Skolhälsovården erbjuder vaccination till alla flickor 10-12 år gamla i årskurs 5-6 och via landstingen erbjuds catch-up vaccination av flickor födda 1993-98. Vaccinationen är ett långsiktigt samhällsåtagande med främsta syfte att förebygga livmoderhalscancer och andra HPV-relaterade cancerformer. Målet är att uppnå en så hög vaccinationstäckning (>90 %) att smittspridningen av HPV virus minskar så att även ovaccinerade skyddas. Ett välorganiserat, effektivt och långsiktigt övervakningssystem behövs för att utvärdera den förväntade effekten och eventuella oväntade händelser samt för att ge underlag till framtida förändringar av programmet. Smittskyddsinstitutet (SMI) har i samverkan med Karolinska Institutet (KI) utformat en nationell uppföljningsplan innefattande kliniska studier och analyser baserade på sambearbetning av olika hälsodata-/kvalitetsregister. Fundamenten är SVEVAC, ett registreringssystem för HPV vaccinationer, och Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. Vaccinationstäckning, prevalens av HPV infektion och cellförändringar, incidens av livmoderhalscancer, andra HPV-relaterade cancerformer och kondylom liksom seroimmunitet kommer att monitoreras. HPV typning av cellförändringar och cancer krävs för att kunna utvärdera typspecifikt skydd, korsskydd, eventuell ökning av icke-vaccin typer och flockimmunitet. Vaccination är ett komplement till den organiserade cellprovskontrollen men skyddar inte mot all livmoderhalscancer. Därför är det viktigt att följa deltagandet i cellprovskontrollen och ändrad förekomst av cellförändringar samt återkoppla resultaten till vården där Regionala Cancer Centra samordnar cancerpreventionenLäkemedelsverkets säkerhetsövervakning av HPV vaccination innefattar fyra grundpelare i form av förstärkt spontanrapportering, systematisk registeruppföljning, registeruppföljning vid akut signal/larm och intensivbevakning inom det regulatoriska systemet. Symposiet kommer att beskriva övervakningsplanen, resultat från data insamlade under åren innan vaccination och tidiga resultat från studier av effekt och säkerhet av den opportunistiska HPV vaccinationen samt erfarenheter från andra länder.

Symposium21 SY Hemvård istället för vårdhem – när

doktorn tar av sig skorna

Eva Nilsson Bågenholm (5), Maj Rom (4), Lars Nilsson (6), Jesper Poucette (3), Ulla Andin (2), Eva Granvik (1), Lennart Minthon (1)Minneskliniken Malmö-Lund (1).Närvården Västra Skaraborg (2).Primärvården VGR (3).SKL (4).Socialdepartementet (5).SPF (6).

För drygt 60 år sedan lanserade Ivar Lo-Johansson parollen ”Hemvård istället för vårdhem” för att protestera mot den planerade utbyggnaden av ålderdomshem. Då som nu diskuterades hur man skulle kunna förbättra vården i det egna boendet. Idag är problematiken annorlunda och mycket har förbättrats, men fortfarande finns det brister i vården och omsorgen om de äldre. Att få läkare att komma hem till de äldre istället för att de ska åka till akutmottagningen är en angelägen fråga.Framtidens hälsa för äldre är diskuteras i många länder. Att stödja ett aktivt liv och erbjuda en kvalificerad vård och omsorg för äldre är ett viktigt mål för Regeringen och SKL. Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under 2011-2014 för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att äldre i Sverige ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.Regeringen och SKL slöt förra året en överenskommelse - Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 – där de statliga medlen används resultatbaserat. Första året är snart till ända och resultat på det arbete som satts igång börjar bli tydligt. Fem områden har prioriterats, God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling samt Sammanhållen vård och omsorg. Symposiet kommer att fokusera på läkemedelsbehandling, hur ser de äldres läkemedelsbehandling ut och vad kan de äldre själva göra? Användningen av BPSD-registret som ett stöd för att minska beteendesymtom vid demens kommer att presenteras. I västra Skaraborg har man lyckats minska inläggning på sjukhus för de äldre genom ett tätt samarbete mellan primärvård och närvård vilket ökar tryggheten både för den äldre och dennes anhöriga men även för personalen.Under symposiet kommer också några internationella utblickar.Medverkande: Maj Rom, SKL. Lars Nilsson, SPF. Jesper Poucette, primärvården VGR. Ulla Andin, närvården Västra Skaraborg. Eva Granvik o Lennart Minthon, Minneskliniken Malmö-Lund.Moderator Eva Nilsson Bågenholm, Socialdepartementet.

Symposium22 SY Vad gör doktorn då jag har ont?

Om bemötande, förståelse och organisation av smärta hos barn och ungdom

Staffan Jansson (5), Gustaf Ljungman (1), Diana Kadetoff (4), Ulla Caverius (2), Matilde Hellberg (6), Gösta Alfvén (3)Akademiska Sjukhuset, Barnkliniken, Uppsala (1).Barn- och ungdomsmärtenheten, region Skåne (2).Clintec KI, Stockholm (3).Neurovetenskapliga institiutionen, K.I. (4).Primärvårdens FoU-enhet, Karlstad (5).Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset (6).

Smärta är ett vardagsproblem i alla specialiteter inom pediatriken. Av tradition ser vi smärta som ett symtom på en sjukdom. Vi inriktar oss vanligen på att ta hand om sjukdomen, men glömmer lätt bort att barnet ofta är mer rädd för smärtan än för själva sjukdomen. Vi kommer tala om olika typer av smärta, dess fysiologi, vikten av mångsidig differentialdiagnostik och begreppet och betydelse av smärtspridning i den kliniska vardagen. Symposiet syftar till att sätta barnet med smärta i centrum med frågor om hur vi förstår smärtan, bemöter den och hur omhändertagandet är organiserat idag och i en tänkt framtid.

Smärtans etik. Staffan Jansson, Smärta orsakad av sjukdom. Gustaf Ljungman. Den svåra differentialdiagnostiken. Gösta AlfvénRegional smärta kan bli spridd smärta och fibromyalgi. Diana Kadetoff, Hur arbetar vi med smärta idag och i morgon? Ulla Caverius & Matilde Hellberg, Moderator. Gösta Alfvén

Symposium23 SY Etiska frågor vid vården i livets

slutskede (ST-kurs, del 1)

Anders Ågård (4), Torbjörn Tännsjö (1), Maria Taranger (3), Gunnar Eckerdal (4), Marit Karlsson (2), (1).FoUU-enheten, Stockholms sjukhem, Karolinska Institutet (2).Sektionen för Hematologi och Tromboembolism; Medicinkliniken SU/Östra (3).SLS etikdelegation (4).

Etikdelegationen genomför sin andra IPULS-certifierade etikkurs under riksstämman 2012. Även denna gång är ST-läkare den primära målgruppen. Utbildningen innefattar två symposier à 1 ½ timmar. Etiska och juridiska aspekter på vården i livets slutskede kommer att diskuteras, bl.a. berörs följande frågor: När är det etiskt försvarbart att avbryta eller att avstå från behandling? Hur samtalar man med patienter om begränsning av behandlingsinsatser på ett bra sätt? Vilken betydelse ska man tillmäta anhörigas uppfattningar och skriftliga ”livstestamenten”? Vad innebär doktrinen om dubbla effekter? Vad är det för etisk skillnad mellan att aktivt påskynda döden och att passivt avstå från en behandling som skulle kunna förlänga livet? Ca 1 timma ägnas åt föredrag (3 st. x 20 min) och en ½ åt diskussion. Ett kursintyg delas ut till dem som deltagit i bägge symposierna.

Symposium24 SY Fysisk aktivitet som förebyggande

åtgärd för samhällshälsa

Carl-Johan Behre (4), Bente Klarlund Pedersen (1), Mai-Lis Hellenius (2), Mats Börjesson (4), Maria Åberg (3)Köpenhamns Universitet (1).Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska sjukhuset (2).Sahlgrenska akademin, Göteborg (3).Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (4).

Den svenska befolkningen, likt de flesta västerländska, har de senaste 20 åren drabbats av vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hypertoni, morbid obesitas etc. Diverse läkemedel har tagits fram för att motverka effekterna av dessa intermediära tillstånd med varierande framgång. Dock har mycket

lite gjorts för att motverka dessa tillstånd preventivt när det gäller infrastruktur och för att underlätta fysisk aktivitet. Tvärtom har skolgymnastik skurits ner och fokus på infrastruktur genererar fler och större vägprojekt vilket verkar kontraproduktivt för ex. cykling och gångtrafikanter. Flera större studier från andra länder visar exempelvis att ökad tillgänglighet till säkra och prioriterade cykelbanor genererar mindre andel kardiovaskulära sjukdomstillbud.

Symposiet syftar till att öka förståelsen för preventiva åtgärder och att skapa debatt kring var strukturella infrastruktursatsningar gör mest hälsoekonomisk nytta, vilka dessa nyttor är och vilka vinster vi som samhälle kan dra av att rätt satsningar görs. Den enskilde deltagaren kan förväntas få en fördjupad insikt i vilka enorma nyttor motion har på den mänskliga kroppen och möjligheten att reversera potentiellt skadliga tillstånd med tämligen liten insats. Denna hälsoekonomiska vinst kan komma att i framtiden drastisk minska andelen patienter med exempelvis diabetes och i tider med knappare ekonomiska resurser generera större flexibilitet för sjukvårdsbudgetar. Vinsten för samhället är uppenbar inte bara ur ekonomisk aspekt utan även som minskat lidande för otaliga patienter.

Symposium25 SY Hur möter vi flyktingbarns behov?

Flyktingbarnteamet i Göteborg — en mångprofessionell modell för utredning, behandling och kunskapsspridning

Henry Ascher (4), Nadja Barenthin Lindblad (2), Marie Hellsten (1), Håkan Linnarsson (5), Maria Wadman (3), Martin Wihelm (3)BUP-mottagningen Gamlestaden, Göteborg (1).Flyktingbarnteamet (2).Flyktingbarnteamet och BUP-mottagningen Gamlestaden, Göteborg (3).Flyktingbarnteamet och Sahlgrenska Akademin (4).Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Göteborg och Västra Götalandsregionen (5).

Många barn och ungdomar som kommer till Sverige har upplevt krig, våld, övergrepp och förföljelser både i ursprungslandet och under flykten. En ökande andel är ensamkommande. Fysiska och psykiska symtom är vanliga och kan påverka möjligheterna för anpassning till de nya omständigheterna i Sverige. Brister i utredning och behandling av såväl somatiska sjukdomar som traumasymtom är inte ovanligt och kunskaperna i vården och i barnens vardagsmiljöer är ofta otillräckliga. För att motverka detta startade Flyktingbarnteamet i Göteborg 2008 som en gemensam barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk organisation.

Flyktingbarnteamet har dels ett utrednings- och behandlingsansvar för barn i familj och ensamkommande barn, i första hand med kombinerade fysiska och psykiska symtom. Barn- och ungdomsläkare, psykolog, socionom, sjuksköterska och sekreterare ingår. Remisser kommer från verksamheter som möter barnen och familjerna. Vi behandlar såväl asylsökande, papperslösa som barn under och efter introduktion. Det övergripande verksamhetsmålet för patienterna (barnen och deras föräldrar) är att erbjuda kvalificerad behandling för psykiska och somatiska symtom samt att genom konsultationer på individnivå undanröja hinder för en effektiv rehabilitering och integration. Vi strävar efter att arbeta utifrån barnkonventionens principer om delaktighet genom att utgå från barnens och familjernas behov och arbeta med att stärka deras resurser. Detta leder till att vi ofta arbetar ganska otraditionellt.

Flyktingbarnteamets andra uppdrag är att att öka kunskapen bland de som möter flyktingbarn i sin vardag om specifika behov hos barn relaterade till migration och psykiska trauman. Vi bedriver föreläsningar och konsultationer för verksamheter där dessa barn finns, såsom skolor, förskolor, frivilligverksamheter etc. Kring enskilda barn har vi då det behövs en bred samverkan, exempelvis med lärare, boende för ensamkommande barn, socialtjänst och frivilligorganisationer.

Resultaten av arbetet under de första fyra åren kommer att diskuteras: vilka generella slutsatser vi kan dra? Hur kan specialistvård bidra till förbättrad psykisk och somatisk hälsa genom teamarbete med bred kompetens och ett arbetssätt som riktar sig såväl mot barnet och dess familj? Vi vill framhäva samverkan mellan specialistverksamhet och de som möter flyktingbarn och deras familjer i deras vardag som en viktig del i behandlingsarbetet.

Symposium26 SY Framtidens infektionsdiagnostik – Vi

är nästan där, men är vi redo?

Martin Sundqvist (2), Mia Furebring (4), Robin Brittain-Long (1), Anders Johansson (3), Thomas Vikerfors (5)Aberdeen (1).Avd för Klinisk Mikrobiologi, Centrallassarettet, Växjö (2).Avd för Vårdhygien, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå (3).Infektionskliniken, Uppsala (4).Infektionskliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås (5).

Under de senaste åren har det skett en revolution inom Klinisk mikrobiologi. Nya metoder erbjuder nu möjlighet till både snabb art- respektive resistensbestämning av bakterier samt påvisning av en mängd kliniskt relevant virus. De nya teknikerna ger möjlighet till snabbare diagnostik men ställer i vissa fall krav på förändrad laboratoriestruktur för att kunna utnyttjas optimalt. Är vi redo för den nya diagnostiken och vad tillför den? Symposiet kommer att presentera de nya tekniker som nu introduceras och deras användningsområden. Vidare kommer nya framsteg inom området biomarkörer presenteras och deltagaren kommer få en bild av hur infektionsdiagnostiken kommer att se ut under de kommande åren.

Symposium27 SY Utbildning inom akutsjukvård – inte

bara en angelägenhet för (blivande) akutläkare

Lisa Kurland (2), Cornelia Härtel (1), Katrin Hruska (3)Akutsjukvård, Helsingborgs lasarett (1).Akutsjukvård, Karolinska Institutet, Södersjukhuset (2).Akutsjukvård, Södersjukhuset (3).

Nyexaminerade läkare känner sig oförberedda på att ta ansvar för patienter i akuta situationer och oroar sig mycket för arbetet på akutmottagningen. Vi tror att det i sin tur återspeglar en bristande utbildning och träning. Svensk Förening för Akutsjukvård (SWESEM) anser att det är en självklarhet att alla läkare ska få utbildning i det akuta omhändertagandet i sin grundutbildning. En stor del av målen för AT utbildningen rör det akuta omhändertagandet. Andra specialiteter än akutsjukvård behöver naturligtvis också kompetens inom det akuta omhändertagandet. Frågan är hur den undervisningen/ utbildningen sker idag?Det vi lär oss i teorin måste fungera i praktiken. Utbildning och examination måste bygga på det dagliga arbetet, s.k. alignment. Det är en princip som vi byggt vår målbeskrivning och examination på. Det finns ovanliga tillstånd som samtidigt är viktiga att vi som läkare känner igen och kan handlägga. Just därför att de är ovanliga finns det en risk för att den kliniska tjänstgöringen inte ger oss tillräcklig utbildning/ träning. Hur kan vi utbilda för att kunna handlägga dessa ovanliga men kliniskt viktiga tillstånd? Simulering är en metod som kan möta det behovet.Läroböcker och föreläsningar har tidigare varit de verktyg som legat till grund för vår utbildning. Kunskap inom vuxenlärande tillsammans med en teknisk utveckling ger oss nya möjligheter för utbildning genom sociala medier.Sammanfattningsvis, behöver alla läkare kompetens inom det akuta omhändertagandet. Vi tror att specialister inom akutsjukvård kan vara lämpliga lärare och handledare. Vårt ämnesområde präglas dessutom av moderna lärandemetoder och utnyttjande av tekniska lösningar vilka vi tror är användbara utanför vårt specialitetsområde akutsjukvård.

Den enskilda deltagaren kommer att kunna delta i diskussionen om hur vi ska utbilda inom det akuta omhändertagandet och få kunskap om olika lärande metoder som kan användas.Verksamheten gagnas av att medarbetarna har en utbildning som utgår från det patientbehov som verksamheten har ett medicinskt ansvar för. Patienternas behov ger ett underlag för vår kliniska kompetens. Om vi utgår från detta kan vi skapa en utbildning som ger förutsättning för god patientsäkerhet.Akutsjukvård innehåller delar som tillhör folkhälsoarbetet. Dessutom är Akutsjukvård en länk mellan öppenvård och sjukhusvård och en grund för en säker och jämlik vård. Därför är det viktigt att alla läkare har kompetens inom det akuta omhändertagandet, vilket kommer att diskuteras vid detta symposium.1. Utbildning inom det akuta omhändertagandet, hur sker det idag? Lisa Kurland2. Vad måste alla läkare kunna inom akutsjukvård? Cornelia Härtel

3. Alignment mellan klinisk kompetens – träning i simulerad miljö – målbeskrivning – examination. Hur utbildar man i ovanliga tillstånd? tba4. Det papperslösa lärandet – att lära genom sociala medier. Katrin Hruska5. Paneldiskussion med frågor från auditoriet

Symposium28 SY Mindfulness och medkänsla

(compassion) inom vården

Leena Maria Johansson (1), Christina Andersson (2), Katarina Laundy-Frisenstam (4), Ola Schenström (3), Viktor Åström (5)CeFAM, KI och CPF/CRC Lunds universitet (1).Center for Compassion and Altruism Research and Education (2).Mindfulnessinstruktör, Luleå (3).Primärvården i Västra Götaland (4).Psykiatriska öppenvårdsmottagningen, Lycksele (5).

• 08.30 Välkomsthälsning och introduktion , Leena Maria Johansson • 08.32 Meditation, fokusering, Ola Schenström• 08.40 Mindfulnessbaserad behandling vid ångest och depression inom primärvården, Katarina Laundy-Frisenstam• 08.56 Internetbaserad mindfulnessbehandling, Viktor Åström• 09.12 Mindfulness, medkänsla (compassion) och klokhet (wisdom) i behandling, egen träning och i forskning, Leena Maria Johansson • 09.24 Compassionate Mind Training, Christina Andersson• 09.40 Meditation, öppen medvetenhet och något om enskilda övningars användbarhet, Ola Schenström• 09.50 Diskussion och avslutning, Alla

Symposium29 SY Regionaliserad läkarutbildning vid

Umeå Universitet (RLU): Hur går det?

Christina Ljungberg (3), Owe Johnson (2), Bo Carlberg (2), Anders Själander (2), Madeleine Åberg-Svensk (1), Fanny Pettersson (4), (1).Inst f Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet (2).Ordf i Programrådet för Läkarutbildningen (PRL) (3).Pedagogiska institutionen, Beteendevetarhuset, Umeå universitet, 90187 Umeå (4).

Regionaliserad läkarutbildning är en i Sverige helt ny form av undervisning på högskolenivå. Formen kräver totalt nytänkande avseende pedagogik och metodik och omfattande planering både för den direkta undervisningen och omgivande praktikaliteter på alla fyra studieorterna. Då läkarutbildningen i Sverige nu planeras öka med 250 nybörjarplatser per år kommer ett behov av att använda fler sjukhus för den kliniska delen av utbildningen att uppstå och redan planerar en del lärosäten för liknande lösningar. Med detta symposium vill vi förmedla bakgrund och erfarenheter av genomförandet av RLU hittills. Såväl personer som deltagit i planeringen, som lärare och studenter från regionorterna kommer att medverka. Avslutning med panel för frågor.

Med början 2011 får totalt 30 med stud vid med fak, Umeå universitet, sin utbildning i regionaliserad form. Från och med termin 6 flyttar 10 med stud till sjukhusen i Sunderbyn (Luleå), Östersund respektive Sundsvall. Regionaliseringen har föregåtts av ett mycket omfattande planeringsarbete under flera år och är fortfarande delvis i projektfas med rekrytering av lektorer till regionorterna, metodikkurser, implementering av pedagogik, praktisk omställning vid sjukhusen och även i samhället i övrigt avseende lokaler och bemanning, samhällsservice etc. Undervisningen är i hög grad web-baserad. Hösten 2012 kommer lärare och studenter vid medicinska fakulteten, Umeå Universitet att ha erfarenhet av 4 terminers regionaliserad undervisning. Symposiets programpunkter blir * beskrivning av planering för och arbete bakom RLU* pedagogiska aspekter -IKT* praktiskt genomförande ur kurssamordnarens, regionlärarens, administratörens och studentens synpunkter* frågepanel

Symposium30 SY Palliation vid Esofagus och

Ventrikelcancer, del I: State of the art

Lars Lundell (1), Staffan Lundström (5), Bertil Axelsson (3), Erik Johansson (2), Carl-Magnus Edenbrandt (4)Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge (1).Kirurgiska kliniken, SU, Göteborg (2).Kirurgiska kliniken, Östersunds sjukhus (3).Palliativa enheten, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Malmö (4).Stockholms sjukhem (5).

Kunskapen om hur man bäst bör omhänderta patienter med avancerad esofagus- och ventrikelcancer ökar kontinuerligt. Dessa patienter träffar under sin sjukdomstid flera olika specialister med stor kunnighet om sjukdomens behandling inom sina respektive expertområden. Sjukdomen ger tyvärr ofta symtom och problem som samtidigt kräver insatser från flera olika specialiteter samtidigt. Vårdens struktur gör att det kan vara svårt för patienten att komma i kontakt med rätt specialist vid rätt tillfälle. Likaledes är det svårt för vårdgivare att vara uppdaterade om nyvunnen kunskap och kompetens inom angränsade specialiteter. Behandling som syftar till kuration bygger på ett multidisciplinärt omhändertagande. Detta borde även gälla för patienter med obotlig sjukdom. Ett tidigare multidisciplinärt möte liknande detta, synliggjorde att vi idag inte samlar vården runt den cancersjuke patienten. Vi är duktiga vårdgivare, men arbetar fortfarande alltför ofta bredvid varandra istället för tillsammans. Detta motverkar att patienten får den bästa vården vid rätt tillfälle. Ur patientens perspektiv är det först när vi börjar samverka runt honom/henne som vi kan uppnå riktigt goda resultaten. Vi har utvecklat multidisciplinära behandlingskonferenser för våra botbara cancerpatienter, men det är dags att ta motsvarande professionell samverkan även till de palliativa patienterna.

Symposiets mål är att skapa en gemensam aktuell kunskapsbas, men också att medvetandegöra alla vårdgivare om de enskilda patienternas behov av ett multidisciplinärt omhändertagande. Förhoppningsvis kan symposiet mynna ut i projekt där patientorienterat omhändertagande går före vårdprocesser i linjeform.

Föreläsare:• Smärta och smärtbehandling: Staffan Lundström Stockholms sjukhem• Anemi, nutrition, illamående: Bertil Axelsson. Överläkare, kirurgiska kliniken, Östersund• Kirurgisk palliation, Erik Johnsson, Överläkare, kirurgiska kliniken, SU, Göteborg Strålbehandling och kemoterapi, Onkolog från Gastrointestinal onkologisk förening

Symposium31 SY De nya överlevarna - Sveriges 100

000 för tidigt födda barn och ungdomar - hur går det sen?

Mikael Norman (3), Fredrik Serenius (2), Karolina Lindström (4), Charlotte Nauter (1)Föräldraföreningen för prematurfödda (1).Institutionen för Kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet (2).Neonatalverksamheten, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (3).Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm (4).

Före 1950 överlevde 1 av 8 för tidigt födda och det rörde sig då mest om barn som föddes högst några veckor före fullgången tid. Modern neonatalvård introducerades i Sverige på 1970-talet, men det var då fortfarande relativt ovanligt att mycket för tidigt födda barn överlevde. Mellan 1973 och 1979 registrerades endast 46 överlevande barn som fötts 12 veckor eller mer före fullgången graviditetslängd. Utifrån en aktuell, landsomfattande kartläggning vet vi att överlevnaden för motsvarande graviditeslängd och tidsperiod numera överstiger 1 000 barn. Fyra av fem extremt för tidigt födda barn som erbjuds intensivvård kan idag fira sin 1-årsdag.

Men hur går det senare för de för tidigt födda och kan eventuella långtidskomplikationer förebyggas? Nya rön talar för att för tidigt födda i allmänhet utgör en riskgrupp för att snabbare och i yngre ålder utveckla högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och nedsatt lungfunktion. Jämfört med jämnåriga som fötts i fullgången tid har för tidigt födda individer oftare problem med social anpassning och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Dessa hälsoproblem är inte begränsade till de extremt för tidigt födda som ibland drabbas av komplikationer till neonatal intensivård. Tvärtom är det gruppen lätt-måttligt för tidigt födda som på grund av av sitt mycket större antal bidrar mest till riskökningarna för senare hälsoproblem.

Symposiets mål är att redogöra för kunskapsläget när det gäller den stora grupp barn och unga vuxna som varit för tidigt födda och hur fokus i forskning och klinik har flyttats från neonatal överlevnad till livslång hälsa som vuxen. Vi kommer att diskutera prematuritet som en nytillkommen riskfaktor för folkhälsoproblem, bakomliggande sjukdomsmekanismer, vilken klinisk uppföljning och ev. behandling de för tidigt födda behöver under uppväxten och som unga vuxna, samt hur den nya kunskapen uppfattas av föräldrarna och vad samhället kan göra för de för tidigt födda.

FöreläsareA. De för tidigt födda - nuläge och omvärldsperspektiv1. Fredrik Serenius, Uppsala: EXPRESS (Extremely Preterm Infants Study in Sweden) - ett nationellt kvalitetssäkringsprojekt2. Charlotte Nauter, Stockholm: Att vara förälder till ett mycket för tidigt fött barn

B. Tiden bortom barndomen - framtiden3. Karolina Lindström, Stockholm: Hälsan som vuxen4. Mikael Norman, Stockholm: Prematuritet - en riskfaktor för hypertoni och diabetes?

Symposium32 SY Etiska frågor vid vården i livets

slutskede (ST-kurs, del 2)

Anders Ågård (4), Torbjörn Tännsjö (1), Maria Taranger (3), Gunnar Eckerdal (4), Marit Karlsson (2), (1).FoUU-enheten, Stockholms sjukhem, Karolinska Institutet (2).Sektionen för Hematologi och Troboembolism; Medicinkliniken SU/Östra (3).SLS etikdelegation (4).

Etikdelegationen genomför sin andra IPULS-certifierade etikkurs under riksstämman 2012. Även denna gång är ST-läkare den primära målgruppen. Utbildningen innefattar två symposier à 1 ½ timmar. Etiska och juridiska aspekter på vården i livets slutskede kommer att diskuteras, bl.a. berörs följande frågor: När är det etiskt försvarbart att avbryta eller att avstå från behandling? Hur samtalar man med patienter om begränsning av behandlingsinsatser på ett bra sätt? Vilken betydelse ska man tillmäta anhörigas uppfattningar och skriftliga ”livstestamenten”? Vad innebär doktrinen om dubbla effekter? Vad är det för etisk skillnad mellan att aktivt påskynda döden och att passivt avstå från en behandling som skulle kunna förlänga livet? Ca 1 timma ägnas åt föredrag (3 st. x 20 min) och en ½ åt diskussion. Ett kursintyg delas ut till dem som deltagit i bägge symposierna.

Symposium33 SY Vaskulär kalcifiering -

åderförkalkning på riktigt

Peter M Nilsson (2), Agneta Ståhl (3), Jonaz Ripsveden (5), Hannes Olauson (4), Peter Stenvinkel (1)4Njurmedicinska klinikerna, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (1).Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö (2).Medicinkliniken länssjukhuset Ryhov, Jönköping (3).Njurmedicinska klinikerna, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (4).Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (5).

Ett tidigt vaskulärt åldrande kännetecknar många kardiovaskulära riskpatienter, fr.a. diabetiker och patienter med kronisk njursjukdom, och ökar risken för prematur kardiovaskulär mortalitet. Nyligen har man i Europa publicerat normalmaterial med gränser för artärstyvhet inom normalområdet i relation till ålder. Utifrån detta så kan man sedan jämföra med data från olika patientgrupper för att fastställa förhöjda riskvärden. Störningar i mineralmetabolismen är en starkt bidragande anledning till att

patienter med kronisk njursjukdom löper ökad risk att utveckla kärlförkalkning. FGF23 och Klotho utgör ett nyligen identifierat fosfat-och vitamin D-reglerande endokrint system. Vid kronisk njursjukdom är nivåerna av FGF23 kraftigt förhöjda och uttrycket av Klotho sänkt. Bägge dessa faktorer är starkt associerade med en ökad förekomst av kärlförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och försämrad överlevnad. Huruvida FGF23 och Klotho endast är biomarkörer för en dysreglerad mineral-metabolism, eller har direkta effekter på kärlväggen är ännu oklart. Inte bara fosfatretention utan även kronisk inflammation, dyslipidemi och brist på cirkulerande hämmare av kalcifiering, såsom fetuin-A och matrix-gla protein (MGP), ökar risken för prematur vaskulär kalcifiering. Aktuella data visar även att vitamin-K hämmare (warfarin) ökar risken för v vaskulär förkalkning genom att hämma MGP. ”Calcium score” är en metod som med hjälp av datortomografi (DT)-tekniker använts sedan slutet av 80-talet för att beräkna mängden kalk i hjärtats kranskärl. Modern DT-teknik har medfört att man enkelt och med en användaroberoende metod kunnat visualisera förkalkningar och med upprepade kontroller följa eventuell progress. Detta har gjort metoden intressant även inom andra medicinska områden.

Vaskulär förkalkning är vanligt förekommande hos åldringar och patienter med diabetes och kronisk njursjukdom och har en multifaktoriell orsak. Angiologer, diabetologer, geritariker, intermedicinare och nefrologer bör därför vara förtrogen med prevention, utredning och behandling av detta tillstånd. Aktuella behandlingsrekommendationer kommer att diskuteras.

Symposium34 SY Hinder och möjligheter för ett

arbetsliv till 75-års ålder

Eva Vingård (1), Boo Johansson (3), Magnus Svartengren (2), Hugo Westerlund (4)Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Akademinska Sjukhus (1).Arbetsmiljöverket (2).Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet (3).Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet (4).

Befolkningen blir äldre och färre personer i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler. År 2010 var den återstående beräknade medellivslängden, för dem som uppnått 65 års ålder, 21 år för kvinnor och 18 år för män. Det motsvarar en ökning med 1,3 respektive 2,2 år sedan pensionsreformen 1994. Detta har aktualiserat frågor om hur länge vi ska fortsätta att yrkesarbeta för att kunna bidra till den gemensamma välfärden.

Den genomsnittliga åldern för uttag av allmän ålderspension var 64,7 år 2010 och i princip lika för kvinnor och män. Genomsnittsåldern har legat mycket stabilt under de senaste 10 åren. Däremot har spridningen ökat påtagligt, det vill säga allt fler tar ut pensionen före respektive efter 65 år. Kännetecknande idag för den som förvärvsarbetar efter 65 års ålder är en välutbildad man med god hälsa som är verksam på en arbetsmarknad med låg arbetslöshet.

Att gå i pension kan både vara bra och dåligt för hälsan. Att arbeta strukturerar tiden, skapar mening, ger status och identitet samt uppmuntrar till annan aktivitet och kreativitet. Samtidigt ger ålderspensionen oss möjligheter till vila och avkoppling, och tid för egna aktiviteter. Att sluta sitt arbete innebär för många dessutom att man slipper farliga arbetsmiljöer och påfrestande arbetsvillkor. Det normala åldrandet innebär att vår kognitiva, sociala och fysiska förmåga förändras. Det finns forskning och kunskaper om hur arbetsplatser, arbetsuppgifter och arbetsvillkor kan utformas och organiseras på ett sådant sätt att det bättre passar äldre.Symposiet kommer att innehålla fyra föredrag. 1) En föreläsning om fysiskt tunga jobb och ålder av Eva Vingård, överläkare och professor, Arbets- och miljömedicin, Uppsala läns landsting, Uppsala Universitet. 2)En föreläsning om kognitiv förmåga och ålder av Boo Johansson, professor i psykologi, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. 3)Hugo Westerlund, professor, Stressforskningsinstitutet,Stockholms Universitet,föreläser om när pensionering kan vara bra för hälsan, och när det är bättre att fortsätta arbeta. 4) Magnus Svartengren, professor i Arbets- och miljömedicin, läkare på Arbetsmiljöverket, föreläser om hur Arbetsmiljöverket ser på möjligheter och hinder för ett arbetsliv till 75 års ålder.

Syftet med symposiet är att ge ökad förståelse för vem som kan förväntas att klara av att arbeta, och i vilka yrken, efter 65-års ålder. Symposiet ska också ge kunskap om vilka anpassningar av arbetet som främjar ett långt arbetsliv.

Symposium

35 SY Från cyberrymd till cytokin- bestämningsfaktorer för hälsa sett ur perspektivet "kropp och själ" och från samhällsnivå in till cellen

Mai-Lis Hellenius (4), Bente Klarlund Pedersen (3), Töres Theorell (2), Anna Nixon Andreasson (1)Centrum för allmänmedicin, KI (1).Karolinska Institutet, Institutet för Psykosocial Medicin (IPM), Institutionen för Folkhälsovetenskap, Stockholm. (2).Köpenhamns Universitet (3).Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska sjukhuset (4).

Uppdelningen av vården i somatik och psykiatri har stora fördelar men också vågar man drista sig till, stora brister. Samsjukligheten mellan ex ångest och depression och 10 av de vanligaste somatiska diagnoserna är betydande och fastslagen. (Depression-anxiety relationsships with chronic physical conditions: results from the World Mental Health Survey, K M Scott, Joutrnal of Affective Disorders 103 (2007.)En betydande överdödlighet ses hos individer med allvarlig psykiatrisk diagnos,bland annat vid schizofreni. (Schizophrenia Research Volume 45, Issue 1 , Pages 21-28, 29 September 2000 Mortality and causes of death in schizophrenia in Stockholm County, Sweden Urban Ösby,)Att våra levnadsvanor har en stor och viktig roll för uppkomst av både somatisk sjuklighet och psykisk ohälsa är vedertaget och något som vården ska ägna sig åt. (Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Socialstyrelsen)

Brist på fysisk aktivitet rankas av WHO som fjärde orsaken till död i världsmåttstock.(global Health risks. Mortality and burden of attributable to selected major risks, WHO) och det belyses särskilt i symposiet.

Att belysa orsakssammanhang och uppkomstmekanismer från det vida epidemiologiska perspektivet till kroppens egna ”pågående inre samtal” ex via immunologiska processer, när det gäller ovanstående ger viktig kunskap och stimulerar i bästa fall till ett bredare tänkande och reflekterande vid både somatisk och psykiatrisk vård. För den enskilde vårdgivaren kan det i sig tillsammans med strukturell verksamhetsförändring bidra till en mer hälsobefrämjande hälso- och sjukvård. För den enskilde individen kan det resultera i en bättre hälsa och ett större välbefinnande och stimulera till att ta ett större eget ansvar för hälsan.För samhället kan det bidra till det att den nu sjukdomsinriktade och ”räddande” sjukvården ändrar karaktär och gör det enda möjliga, förebygger i mycket högra utsträckning än vad som nu är fallet.

Symposium36 SY Läkemedelsanvändning under

graviditet och amning och möjliga effekter på barnet

Viveca Odlind (4), Birger Winbladh (5), Inger Öhman (3), Synnöve Lindemalm (1), Birgitta Norstedt-Wikner (2)Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset (1).Karolinska Institutet (2).Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset (3).Läkemedelsverket, Uppsala (4).Pediatarik, KI, Stockholm (5).

Mer än hälften av kvinnor som fött barn har hämtat ut recept på minst ett läkemedel under graviditet eller amning. Kvinnor blir allt äldre när de föder barn och en ökande andel av de gravida kvinnorna har sjukdomar som kräver någon form av läkemedel. Kunskaperna om hur läkemedelsanvändning under graviditet och amning påverkar barnet är begränsade. Studier av läkemedel under graviditet har hittills mest inneburit identifiering av missbildningsrisk. Senare forskning har visat att faktorer som påverkar den intrauterina miljön kan ha långsiktig betydelse för barnet. Studier måste därför inriktas på konsekvenser på barnets hälsa och utveckling av mammans läkemedelsanvändning - liksom av den bakomliggande sjukdomen - under hela graviditeten och under amningen.

Våra hälsodataregister ger möjlighet att studera hur läkemedelsanvändning under graviditet och amning kan påverka barnet på både kort och lång sikt. Resultaten från tre studier om konsekvenser för barnet av läkemedel under graviditet vid kroniska inflammatoriska sjukdomar, bipolär sjukdom och depressiva besvär/ångest kommer att presenteras. Studierna illustrerar hur registerdata kan utnyttjas för att besvara frågor om läkemedel under graviditet, både för läkemedelsgrupper och enskilda preparat. Möjligheten till internationella samarbetsstudier för att öka den statistiska styrkan och

generaliserbarheten kommer att diskuteras tillsammans med fördelar och begränsningar vid registerstudier. Symposiet vill vidare - tillsammans med publiken - sammanställa en önskelista över vilka variabler som skulle behöva tillföras registren för att bättre kunna studera läkemedel under graviditet och amning. Inför graviditet och amning behöver kvinnor som står på läkemedelsbehandling information och stöd, baserat på fakta om eventuella risker, både med att fortsätta eller med att avbryta behandlingen. Det viktigt för barnet att mamman mår så bra som möjligt och många gånger innebär det att en läkemedelsbehandling bör fortgå under graviditeten. Likaså är en väl fungerande amning viktig för mor och barn och nödvändig läkemedelsbehandling kan ofta fortsätta även under amning. Ett gott samarbete över specialitetsgränser krävs för att vårdpersonal ska få tillgång till bra information för att på bästa sätt stödja kvinnan. Symposiet vill peka på olika befintliga kunskapskällor om läkemedel under graviditet och amning och deras begränsningar.

Symposium37 SY Palliation vid Esofagus och

Ventrikelcancer, del II: Multidisciplinärt omhändertagande

Lars Lundell (2), Gunnar Eckerdal (1), Bertil Axelsson (4), Greger Fransson (7), Anders Winbladh (3), Carl-Magnus Edenbrandt (6), Maria Albertsson (5)ASiH Kungsbacka (1).Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge (2).Kirurgiska kliniken, Linköping (3).Kirurgiska kliniken, Östersunds sjukhus (4).Onkologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping (5).Palliativa enheten, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Malmö (6).Palliativvårdsmedicin, Kalmar (7).

Kunskapen om hur man bäst bör omhänderta patienter med avancerad esofagus- och ventrikelcancer ökar kontinuerligt. Dessa patienter träffar under sin sjukdomstid flera olika specialister med stor kunnighet om sjukdomens behandling inom sina respektive expertområden. Sjukdomen ger tyvärr ofta symtom och problem som samtidigt kräver insatser från flera olika specialiteter samtidigt. Vårdens struktur gör att det kan vara svårt för patienten att komma i kontakt med rätt specialist vid rätt tillfälle. Likaledes är det svårt för vårdgivare att vara uppdaterade om nyvunnen kunskap och kompetens inom angränsade specialiteter. Behandling som syftar till kuration bygger på ett multidisciplinärt omhändertagande. Detta borde även gälla för patienter med obotlig sjukdom. Ett tidigare multidisciplinärt möte liknande detta, synliggjorde att vi idag inte samlar vården runt den cancersjuke patienten. Detta motverkar att patienten får den bästa vården vid rätt tillfälle. Ur patientens perspektiv är det först när vi börjar samverka runt honom/henne som vi kan uppnå riktigt goda resultaten. Vi har utvecklat multidisciplinära behandlingskonferenser för våra botbara cancerpatienter, men det är dags att ta motsvarande professionell samverkan även till de palliativa patienterna.

Att holistiskt identifiera och belysa patientens och de anhörigas behov vid avancerad esofagogastrisk cancersjukdom. Symposiet kan vara en startpunkt för strukturförändringar där man syftar till att samla vården runt patienten. Vi är duktiga vårdgivare, men arbetar fortfarande alltför ofta bredvid varandra istället för tillsammans. Detta motverkar att patienten får den bästa vården vid rätt tillfälle. Ur patientens perspektiv är det först när vi börjar samverka runt honom/henne som vi kan uppnå riktigt goda resultaten. Vi har utvecklat multidisciplinära behandlingskonferenser för våra botbara cancerpatienter, men det är dags att ta motsvarande professionell samverkan även till de palliativa patienterna. Symposiet avslutas med falldiskussioner och mentometer undersökningar som diskussionsunderlag.Vårdkedjans betydelse för den palliativa patienten, Gunnar Eckerdal ASiH Kungsbacka Brytpunktssamtal, Bertil Axelsson Kir klin, Östersunds sjhPalliativvårdsregistrets tillämpning, Greger Fransson Palliativvårdsmedicin, Kalmar Multidisciplinärt palliativt omhändertagande, Anders Winbladh Kir klin, Linköping Kemoradioterapi vid palliativ gastroesofageal cancer, Maria Albertsson, prof vid onkologen, Linköping

Symposium38 SY Akut geriatrik eller geriatrisk

akutsjukvård. Hur och var tar vi bäst hand om akut sjuka äldre?

Katrin Hruska (3), Greger Slättman (2), Veronica Vicente (1), Peter Jonsson (1), Maria Taranger (4), (1).Brommageriatriken (2).Karolinska Universitetssjukhuset (3).Sektionen för Hematologi och Troboembolism; Medicinkliniken SU/Östra (4).

Hög ålder är en riskfaktor för morbiditet och mortalitet inom en stor del av sjukdomspanoramat. Med minskade fysiologiska reserver ökar risken för komplikationer och långa väntetider och behandlingstider på akutmottagningarna kan göra patienterna sjukare än när de kom in. Genom samarbete inom den akuta vårdkedjan, från ambulans via akutmottagning in i slutenvården, har man visat att det går att styra patienterna snabbare till rätt vårdnivå. För vissa patienter kommer ett snabbt och gott akut omhändertagande vara avgörande för deras chanser att återgå till det liv de levde före insjuknandet. Det behövs metoder för att identifiera dessa patienter som annars riskerar att snabbt försämras. Men hur ska vi göra det och kan vi verkligen använda samma triageringskriterier för en 80-åring som för en tidigare frisk 20-åring? Andra äldre patienter som söker på akutmottagningen är i slutet av livet och i behov av palliativ vård. Omfattande medicinska utredningar och åtgärder riskerar att öka deras lidande och minska chanserna för ett värdigt och gott slut på livet. Dessa svåra etiska frågor kan sällan få ett svar i den akuta situationen, utan kräver samarbete och engagemang av såväl inblandade aktörer i sjukvården, som av patienten och hennes anhöriga.

1. Gråa hår på akuten. Hur fungerar akutsjukvården för äldre? Greger Slättman2. Från ambulans till vart nånstans? GEPARD-projektet. Veronica Vicente3. Ålder går före skönhet i triaget. Peter Jonsson4. Åldersstigen, hur ska den vandras? Maria Taranger5. Paneldiskussion

Symposium40 SY Genetiken bakom systemisk lupus

erytematosus- nya upptäckter och kliniska konsekvenser

Lars Rönnblom (3), Anna Rudin (1), Ann-Christine Syvänen (2), Anders Bengtsson (4)Avd för reumatologi och inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet (1).Molekylär medicin, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala (2).Reumatologisektionen, Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala (3).Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (4).

Under de senaste två åren har en stor mängd data om genetiska associationer vid SLE publicerats. Dessa studier är genomförda på stora populationer globalt, så kallade genome wide association studies (GWAS). Svenska patienter med SLE har ingått i ett flertal av dessa studier. På grund av att utvecklingen inom detta område är så snabb har många kliniker svårt att bedöma dessa medicinska nyheter och dess betydelse. Det är därför av vikt att bibringa reumatologer och internmedicinare grundläggande kunskaper om genetikens möjligheter och dess tolkning i relation till patogenes och relationen mellan genotyp och fenotyp vid sjukdom. De genetiska landvinningarna vid SLE har gett nya insikter om sjukdomens patogenes på så sätt att den indikerat den stora betydelse som interferon typ 1 har. Dessa kunskaper leder nu till utveckling och prövning av nya läkemedel mot SLE. Genetiken har också visat att komplementsystemet på flera sätt är involverat i patogenesen och dessa kunskaper leder till kliniska konsekvenser vid utredningen av nydebuterad SLE. Det är nu realistiskt att se en framtid då man genetiskt analyserar en patient med SLE för att bedöma vilken subtyp av sjukdom patienten har och vilken typ av behandling som har förutsättningar att fungera bäst.

Att på ett begripligt sätt berätta om dagens möjligheter att kartlägga genetisk association inklusive metoder, minskade kostnader, framtidsutsikter och spekulationer om hur vi kommer att använda genetiken i kliniken i framtiden. Målet är också att beskriva hittills gjorda framsteg inom utforskningen av gener som är kopplade till SLE, både gener inom och utom komplementsystemet. Målet är vidare att redogöra för hur genetiska defekter kan påverka immunsystemet och ge praktiska råd till klinikerna.

Symposium41 SY Akne och rosacea

Mats Berg (1), Christina Oprica (3), Kari Dunér (2), Britt-Marie Hellberg (1)Hudkliniken Sörmland (1).Hudkliniken, Blekinge sjukhuset, Karlshamn (2).Hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset (3).

Forskningen och utvecklingen inom akne och rosacea har accelererat senaste åren och flera nya läkemedel har utvecklats. Bägge sjukdomarna har en relativt komplicerad etiologi och det blir allt svårare för icke-dermatologen att handlägga dem. Inom akne är den stora stötestenen antibiotikas vara eller inte vara. Resistensen för propionibacterium acne mot olika antibiotika ökar i hela världen och för att minimera resistensrisken bör man inte använda antibiotika vid akne mer än 3 månader i taget och alltid kombinera antibiotika med annan aknebehandling. Vi beskriver också mer än 10 års erfarenhet av en sköterskeledd aknemottagning, liksom andra terapeutiska alternativ vid akne. Även vid rosacea har antibiotika en stor plats i terapin, behandlingen, trots att bakterier här inte har någon etiologisk betydelse. Huruvida det ändå föreligger en resistensrisk för den totala miljön kan dock diskuteras. Vi berättar även om alternativ till antibiotika vid rosacea och om nya behandlingar.

Symposium42 SY Leder en nollvision för vårdskador

till förbättrad patientsäkerhet?

Hans Rutberg (5), Claes Tingvall (4), Göran Kecklund (3), Anders W Jonsson (2), Barbro Fridén (1)Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset (1).Riksdagen (2).Stressforskningsinst, Stockholms universitet (3).Trafikverket (4).Universitetsjukhuset i Linköping (5).

Ledande politiker på nationell och regional nivå menar att en nollvision för undvikbara skador (vårdskador) i hälso- och sjukvården vore önskvärd. Diskussionen om nollvisionen är inspirerad av den av riksdagen beslutade nollvisionen som ligger till grund för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Det beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Förhoppningen som ställs på en nollvision för vårdskador är att den på ett positivt sätt ska påverka patientsäkerhetsarbetet En undersökning av Socialstyrelsen 2008 visade att över 100 000 patienter årligen får vårdskador, varav merparten är lindriga och övergående. I c:a 10% av fallen får patienten en bestående skada och i c:a 3000 fall kan skadan bidra till att patienten avlider (1). Från sjukvårdens sida ses många gånger skadorna som komplikationer och inte som undvikbara skador, vilket innebär en kraftig underrapportering (2). Sjukvårdspolitiker vill införa en nollvision för vårdskador, vilket är naturligt och önskvärt om man ser det ur patientens perspektiv. Ur sjukvårdens perspektiv är detta dock komplicerat - ännu finns ingen gemensam syn på vad som är vårdskador och hur de ska mätas. Osäkerheten gör det även svårt för sjukvården att leva upp till den nya patientsäkerhetslagen, som ställer krav på att patienter som fått en vårdskada ska få information om detta

1. Soop M, Fryksmark U, Köster M, Haglund B. Vårdskador på sjukhus är vanliga. Majoriteten går att undvika, visar journalstudie. Läkartidningen 2008;105:1748-52.

2. Öhrn A, Elfström J, Liedgren C, Rutberg H. Reporting of Sentinel Events in Swedish Hospitals: A Comparison of Severe Adverse Events Reported by Patients and Providers.Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety 2011. 37: 495–501 Följande punkter kommer att diskuteras:

Hur kom nollvisionen i trafiken till? På vilket sätt har den påverkat utvecklingen? Hur kan en nollvision appliceras i sjukvården? Vad finns det som talar för att en nollvision leder till färre vårdskador? Måste en vision vara mätbar?

Deltagare:Professor Claes Tingvall,Trafikverket; Docent Göran Kecklund, stressforskningsinstitutet,Stockholms Universitet, Anders W Jonsson barnläkare, riksdagsman och medlem av socialutskottet, Barbro Fridén,divisionschef Astrid Lindgrens Barnsjukhus,Karolinska

Universitetssjukhuset.

Symposium43 SY Sveket mot mödrarna – blir femte

Millenniemålet ett fiasko?

Staffan Bergström (3), Ulf Högberg (4), Johanne Sundby (1), Jos van Roosmalen (2)Avdelning for samfunnsmedisin, Universitetet i Oslo (1).Dept of International Safe Motherhood, University in Amsterdam (2).Dept of Maternal Health, Tanzania and IHCAR, Karolinska Institutet (3).Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet (4).

Graviditet är ingen sjukdom. Ändå är graviditet idag förenad med flera dödsfall per år än AIDS, tuberkulos och malaria. Tillsammans. Varje år dör närmare 300 000 mödrar en mödradöd (blödningar efter förlossningen, medvetslöshet pga högt blodtryck, osäkra aborter, barnsängsfeber etc). Till dessa mödrar kommer det årligen tre miljoner dödfödda barn som dör under pågående graviditet pga moderns dåliga hälsa. Utöver dessa mödrar och dödfödda barn dör även tre miljoner nyfödda barn efter förlossningen. Sammantaget beror alltså över sex miljoner dödsfall på bristande vård under graviditet och förlossning, vilket är avsevärt flera än de fyra och en halv miljonerna dödsfall som AIDS, tuberkulos och malaria sammantaget skördar årligen. Hur mycket pengar behövs för att nå Milleniemål 5? För ett drygt år sedan kom ”Den globala strategin för kvinnors och barns hälsa” syftande till att fram till år 2015 rädda 16 miljoner kvinnor och barn till livet i de 49 fattigaste länderna. De sammanlagda kostnaderna för att bygga ut de nationella hälsosystemen för att nå Milleniemål 5 i de 49 fattigaste länderna skulle kräva 75 miljarder USD per år 2015, vilket skulle innebära mera än en fördubbling av vad som satsas i dag (ca 31 miljarder USD per år). Kommer de pengarna att finnas? Svaret är nej. Vid det Milleniemåls toppmöte som hölls 2010 kom man fram till att det fanns ”utfästelser” (commitments) om 40 miljarder dollar. Experter inom Världsbanken erkänner nu öppet att blott 10 miljarder dollar kommer att finnas från rika länders bistånd och lika mycket, högt räknat, från de fattiga länderna själva. Om fyra år får vi facit på den ekvation som vi redan nu vet inte går inte ihop. Den graviditetsrelaterade dödligheten är inte bara ett jämställdhetsproblem. Den är främst ett resursproblem: att rädda gravida och födande kvinnor till livet kostar pengar som världen inte är beredd att satsa.

Symposiet syftar till att:Belysa ekonomiska, politiska, kulturella aspekter bakom den fortsatt höga mödradödligheten i världen.Resonera kring lärdomar av motgångarna och vidareutveckling av framgångarna?Diskutera kring framtida strategier och åtaganden.

Symposium44 SY Framtidens tumörkirurgi - för

patientens bästa. En fråga om centralisering av kirurgin

Angelique Flöter Rådestad (3), Preben Kjölhede (5), Pernilla Dahm Kähler (4), Per Nilsson (1), Per Sandström (2), Anders Thulin (6)Gastrocentrum kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset (1).Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping (2).Kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset Solna (3).Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg (4).Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping (5).SKL, projekt nationell nivåstrukturering av cancervården (6).

Avancerad tumörkirurgi har som mål att vara kurativ och/eller att förbättra överlevnaden hos patienter med cancer. Det förutsätter ett multidisciplinärt samarbete vid planering, utförande och vård av dessa patienter. Dessutom måste viss operationsvolym föreligga för att kunna upprätthålla färdigheter och se till att de utvecklas och lärs ut. Klinisk cancerforskning gynnas också av att bedrivas på centra med stora operationsvolymer där det finns en övergripande struktur och nätverk som ger tillgång till nödvändiga forskningsresurser.I Sverige råder stora skillnader i kvalitet och omfattning av kirurgin. Avancerad tumörkirurgi har kunnat bedrivas på sjukhus som opererar relativt få patienter och där kompetensen vilat på ett fåtal hängivna utförare. En sådan organisation är sårbar och kan snabbt leda till sämre vård för patienter som behöver tumörkirurgi.

Det finns idag internationell evidens för att en centralisering av avancerad tumörkirurgi förbättrar överlevnaden och livskvaliteten vid cancer. Erfarenheter från Danmark har föranlett Sundhetsstyrelsen att besluta om en centralisering av ovarialcancerkirurgin.I Sverige har bildandet av Regionala Cancer Centra (RCC) och SKL satt nytt fokus på frågan. I flera nationella vårdprogram förespråkas nu en centralisering av den avancerade tumörkirurgin till universitetssjukhusen.Under symposiet ges en uppdaterad lägesbeskrivning av den avancerade tumörkirurgin inom några specialiteter med syfte att vara underlag för en interaktiv diskussion mellan panel och åhörare.

12.30-12.45 Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler

12.45-13.00 Svensk kolorektal cancerkirurgi idag och imorgon Per Nilsson

13.00-13.15 Övre gastrointestinal cancer - vad vill vi uppnå? Per Sandström

13.15-13.30 Nivåstrukturerad cancervård - en nödvändighet! Anders Thulin

13-30-14.00 Paneldebatt

Symposium45 SY Patientroll i förändring

Kristina Söderlind Rutberg (4), Johan Assarsson (5), Lars-Åke Johnsson (3), Göran Collste (1), Maria Kvist (2), (1).Inst. för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet (2).jurist (3).SLS´ Delegation för medicinsk etik (4).utredare (5).

Det finns ett allt större intresse för patientens rättigheter, möjligheter att medverka i sin egen vård och att få vara delaktig i vårdbeslut och -planering. Sedan ett år tillbaka pågår en utredning, som kallas Patientmaktutredningen och som leds av Johan Assarsson. Av utredningsdirektiven framgår att utredaren ska undersöka hur patientens ställning på olika sätt kan förstärkas - man vill göra patienten till ett subjekt i vården istället för ett objekt.Utredningen ska mynna i lagförslag: dels en patientlag, dels en lag som reglerar hälso- och sjukvårdens organisation. Utredningen lämnade i maj 2012 ett första delbetänkande: Patientens tillgång till sin journal.Under symposiet kommer frågor kring patienträttigheter att diskuteras och belysas ur olika aspekter. Dels kommer utredaren, Johan Assarsson att redogöra för utredningsarbetet, dels kommer Lars-Åke Johnson, jurist och tidigare verksam i HSAN att berätta om patientens ställning idag ur rättslig synpunkt. Därutöver kommer professor Göran Collste att diskutera etiska aspekter kring IT och läkaren Maria Kvist problematiken kring journaltexter och begriplighet.Vi hoppas ge en god bild av vad Patientmaktutredningen går ut på och vilken bakgrund den vilar på. Vi hoppas också få en livlig diskussion kring olika delfrågor, som det utökade vårdvalet, patientens tillgång till den egna journalen och kanske också problemen för de patientgrupper som inte kan tillgodogöra sig de nya möjligheterna genom att använda sig av modern teknik.Symposiet avser belysa den pågående Patientmaktutredningen, vad den syftar till och hur långt man kommit hittills. Även den nu gällande situationen beträffande patienters rättigheter kommer att belysas. Några delproblem, som språk och begriplighet och etiska aspekter, t ex på integritet, kommer att särskilt diskuteras.

Symposium46 SY Venereologi och

resistensproblematik

Arne Wikström (2), Magnus Unemo (4), Eva Björnelius (3), Petra Tunbäck (1)Hudkliniken SU, Göteborg (1).Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (2).Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (3).Universitetssjukhuset Örebro (4).

Beträffande gonorré står vi inför stora utmaningar rörande både diagnostik och behandling. Under många år kunde man behandla gonorré med vanligt ampicillin, senare blev ciprofloxacin förstahandsbehandling då ampicillinresistens blev alltför utbredd, så kallade penicillinasproducerande

gonokockstammar (PPNG) blev vanligt förekommande. Numera är cirka 50% av gonokockerna resistenta mot ciprofloxacin och detta antibiotikum övergavs för några år sedan som förstahandsalternativ vid gonorrébehandling. Cefalosporinpreparat är numera det som rekommenderas i internationella riktlinjer. Tyvärr är det problem med det perorala alternativet, Cefixim, då detta inte alltid fungerar p.g.a. resistensutveckling. Än så länge går det att behandla med cefalosporin i injektionsform, men bakterien är oerhört snabb på att utveckla mekanismer för resistensutveckling och fall med multiresistens har rapporterats från Asien.En annan sexuellt överförd bakterie, mycoplasma genitalium, är numera också ett stort kliniskt problem. Här har vi också börjat se en resistensutveckling mot förstahandsbehandlingen, azithromycin. Inte minst har detta observerats när låg dos givits i form av endosbehandling vid samtidig klamydia. Därför måste man ibland välja moxifloxacin, som än så länge fungerar. Dock verkar även mycoplasma ha förmåga att snabbt utveckla resistens. Herpesvirus infektion är mycket vanlig, och vissa patienter behöver antiviral behandling. Resistensutveckling hos immunkompetenta individer är mycket ovanlig, medan däremot behandling av herpes vid HIV ofta utgör en stor klinisk utmaning. Symposiet kommer att belysa resistensproblematiken vid infektion med dessa agens.

Symposium47 SY Vilket värde har befolkningsstudier?

Nytta mot risker

Carl Johan Östgren (2), Cecilia Björkelund (1), Peter M Nilsson (3), Åke Thörn (4), Nils Eric Sahlin (3)Avd för Allmänmedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet (1).Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet (2).LUNDS UNIVERSITET (3).Norrbotten (4).

Behovet av befolkningsstudier diskuteras just nu intensivt, inte minst i ljuset av LifeGene-debatten samt den nya nationella Forskningsproposition som är att vänta hösten 2012. Det finns i landet en tradition av att göra stora befolkningsstudier, t.ex. i Norrland (Västerbottenprojektet, MONICA), i Göteborg (1913-års män m.fl. studier), Stockholm (Sollentuna-projektet), och Malmö (MFM, MKC studierna) för att nämna några. Dessa studier har bidragit med omfattande kunskaper kring t.ex. hjärtkärlsjukdomarnas epidemiologi eller riskfaktorer för diabetes och cancer. När nu nya stora befolkningsprojekt har startat som LifeGene (i åldersgruppen 0-45 år) samt EpiHealth (i åldersgruppen 45-75 år) har detta ställt nya utmaningar, inte minst etiskt. Dessa frågor behöver ytterligare belysas eftersom de har stor betydelse för forskningen och stöds av Vetenskapsrådet.

Inom befolkningsstudier samlas dels data från klinisk undersökning och frågeformulär, och dels prover till biobank för senare analyser, bl.a. av genetiska markörer samt biomarkörer för sjukdom. Individer kan sedan följas i nationella register för sjuklighet och dödlighet.

Målet är att allsidigt belysa debatten om befolkningsstudier samt de möjligheter men även problem som dessa kan komma att medföra, inte minst illustrerade i den nu aktuella LifeGene-debatten. Argument kommer att presenteras både för och emot befolkningsstudier, mot en inledande bakgrund av hur medicinska befolkningsstudier vuxit fram i vårt land sedan tidiga 1960-talet. Mot slutet av symposiet kommer fokus att ligga på hur man kan designa etiskt hållbara befolkningsstudier.

1. Cecilia Björklund, professor i allmänmedicin, Göteborgs universitet (accepterat)”Befolkningsstudier– definitioner, bakgrund och exempel”

2. Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet (accepterat)”Befolkningsstudier behövs för att föra vetenskapen framåt”

3. Åke Thörn, med dr, företagsläkare, Norrbotten (accepterat)"Forskningsetik på undantag"

4. Nils Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet (ännu ej accepterat), ev. annan etiker”Hur når vi fram till en ny syntes med hållbar etik i befolkningsstudier?”

5. Debatt

Symposium48 SY Närmar vi oss slutet på

antibiotikaeran? - Utmaningarna från en global värld.

Rune Andersson (2), Olle Aspevall (1), Leif Dotevall (5), Eva Melander (6), Olle Stendahl (3), Christina Åhre´n (4)Enheten för antibiotika och vårdhygien, Smittskyddsinstitutet, Stockholm. (1).Global Hälsa, Vårdhygien, Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. (2).Klinisk mikrobiologi, Hälsouniversitetet i Linköping (3).Regionala Strama i Västra Götalandsregionen, Göteborg (4).Smittskyddsenheten, Västra Götalandsregionen, Göteborg (5).Vårdhygien, Lab.medicin Skåne och Strama Skåne, Malmö (6).

Ett litet land som Sverige har stor nytta av nära och täta relationer med andra länder. Många av dessa har stora problem med antibiotikaresistens. Utmaningarna är att minimera risken för spridning av resistens inom öppen och sluten vård.I symposiet kommer vi att presentera en kort översikt av antibiotikaresistens globalt och vad det kan innebära för oss. Vi försöker svara på följande frågor: • Hur kommer den ökande antibiotikaresistensen att påverka oss?• Är multiresistenta tarmbakterier med ESBL CARBA ett hot?• Hur kan diagnostik och behandling av TB förnyas?• Vilken nytta har vi av nationell övervakning och registrering av all resistens (Svebar) ?" • Hur kan antibiotika användas bättre?• Hur kan spridning av resistenta bakterier förhindras?

Paneldeltagarna har stor erfarenhet inom smittskydd, vårdhygien, mikrobiologi, infektionssjukdomar, Strama. Vi välkomnar aktivt deltagande från auditoriet.

Symposium49 SY Modern utredning och behandling av

akut ischemisk stroke

Tommy Andersson (3), Håkan Almqvist (2), Nikolaos Kostulas (1)Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (1).Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (2).Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (3).

Akut ischemisk stroke är ett stort hälsoproblem med betydande mortalitet och morbiditet. Med intravenös eller intraarteriell trombolys eller trombektomi finns chans att helt eller delvis reversera funktionsbortfall. Såväl intravenös som intraarteriell behandling är dock förknippade med risker vilket ställer höga krav på korrekt diagnostik. Tidsfaktorn är också av stor betydelse med minskad chans för restitution och ökad komplikationsrisk vid behandlingsstart lång tid efter symptomdebut. (Stroke 2004 35(12): 2848-2854, AJNR Am J Neuroradiol. 2010 Mar;31(3):454-8)

Modern strokediagnostik inluderande kärlavbildning och perfusionsstudier har kraftigt förbättrat möjligheten att identifiera patienter som kan dra nytta av trombolys eller trombektomi. Detta kan göras med datortomografi (DT) eller magnetisk resonanstomografi (MRT). MRT ger säkrare diagnostik av manifest hjärninfarkt men DT används vanligen av tillgänglighetsskäl. Olika kriterier för DT-perfusionsavvikelser tydande på hotande respektive manifest hjärninfarkt används och resultaten kan även variera mellan olika hård- och mjukvaruleverantörer. (AJR 2011; 196:53–60)

Intraarteriell behandling ger större chans till funktionell restitution än intravenös dito vid längre tid efter insjuknande och vid mer centrala ocklusioner. Olika tekniker finns för intraarteriell trombolys eller trombektomi. Gemensamt är att de ställer höga krav på katetriseringsfärdigheter och att komplikationsrisken är betydande. Det är således av stor vikt att ha väl definierade krav på kunskaper och färdigheter hos de läkare som utför dessa behandlingar. (Läkartidningen 2012: 109(3):110)

Adekvat diagnostik och behandling vid akut ischemisk stroke kräver

således samverkan mellan ett flertal aktörer och behöver fungera dygnet runt. Detta ställer höga krav på organisationen av denna verksamhet.

Målet med detta symposium är att beskriva det aktuella kunskapsläget vad gäller diagnostik och behandling av akut ischemisk stroke. Ökad kunskap om vilka diagnostiska och terapeutiska möjligheter som står till buds kan öka möjligheten för ett gott utfall efter insjuknande i ischemisk stroke. Ökad medvetenhet om metodernas begränsningar ger bättre möjlighet att identifiera de patienter som har störst chans till positivt behandlingsresultat och att undvika biverkningar. Ökad medvetenhet om de kunskaps- och färdighetskrav som verksamheten ställer minskar risken för dåliga resultat beroende på bristande träning eller inadekvat organisation.

Symposium50 SY Är tatueringar farliga för hälsan?

Mihaly Matura (2), Margareta Daho (5), Marika Berglund (4), Gunnar Johanson (1), Carina Grönhagen (3), Monica Tammela (6)Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet (1).Enheten för arbets- och miljödermatologi, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO, Stockholm (2).Hudkliniken, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet,Danderyds Sjukhus, Stockholm (3).Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm (4).Kemikalieinspektionen (5).Läkemedelsverket (6).

Frågor om farliga ämnen i tatueringsfärger har väckts i många länder, inte minst p.g.a. att tatueringar har blivit oerhört populära. Inte sällan förekommer mycket utbredda eller till och med helkroppstatuering bland unga vuxna i Sverige. Kunskapen om innehållet i tatueringsfärger är bristfällig, så är det även med undersökningar kring potentiella hälsoeffekter av ämnen som ingår i färger. Kontaktallergi och andra hudbiverkningar har beskrivits i case reports, inga uppföljningsstudier har någonsin utförts kring andra skadeaspekter. Kemikalieinspektionen har nyligen genomfört en noggrann undersökning. Resultaten av denna studie visar fynd som väl överensstämmer med andra moderna undersökningar; det finns hälsoskadliga halter av metaller och aromatiska aminer, samt polyaromatiska kolväten i färgerna. Varken i Sverige eller i EU finns det särskilda regler som gäller tatueringsfärger. Europarådet har antagit rekommendationer som kan utgöra ett första steg i en framtida lagstiftning som syftar till att skydda konsumenternas hälsa.

Seminariet avser att belysa vilka hälsoskadliga ämnen har återfunnits i moderna tatueringsfärger och vilka effekter sådana exponeringar kan leda till. Vi kommer att ge en översikt om de mest kända och studerade biverkningar som gäller huden. Experter inom toxikologi kommer att visa vilka toxiska effekter kan tänkas förekomma efter exponering till toxiska metaller och aromatiska ämnen. Denna kunskap bör fungera som grund till framtida uppföljningsstudier i tatueringskunder. Vi kommer även att visa hur lagstiftarna kan bidra till en säkrare miljö där hälsoskadlig exponering via tatuering begränsas.

Symposium51 SY Sexualmedicin för blivande

specialister, del 1

lotti Helström (3), Stefan Arver (1), Cecilia Dhejne (2)Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, (1).Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Psykiatri Sydväst SLSO (2).Kvinnokliniken, Södersjukhuset,Stockholm (3).

Kursen första del avser att förmedla basala kunskaper i manlig och kvinnlig sexualfysiologi, sexuella problem och sexualanamnes. I del två kommer oorientering om sexuella problem vid medicinska tillstånd och behandlingar att avhandlas. Kursen avslutas med en gruppexamination. Deltagande anmäls genom särskild ansökan. Efter genomgången kurs kommer kursintyg att ges.

Symposium52 SY Framtidens palliativ medicin

Carl-Magnus Edenbrandt (2), Ged Corcoran (4), Maria Taranger (1), Henrik Ångström (3), Elisabeth Ekman (6), Per-Åke Andreason (5)

Medicinska kliniken, SU, Göteborg (1).Ordförande SFPM (2).Palliativa kliniken, Nus, Umeå (3).University Hospital Aintree, Liverpool (4).VC Falun (5).VC Jämjö (6).

Livets slut är en lika viktig händelse som livets början. Om patienter och närstående i Sverige ska kunna känna sig trygga att få en värdig vård vid livets slut krävs det kompetenta läkare.

Under 2012 har ett genombrott skett för palliativ medicin i Sverige med nytt Nationellt vårdprogram, nytt Nationellt kunskapsstöd med riktlinjer, hög täckningsgrad i svenska palliativregistret och palliativ medicin som ny medicinsk tilläggsspecialitet.

Trots att de flesta människor dör på sjukhusens vanliga avdelningar, inom särskilda boenden i kommunerna och i hemmen verkar läkare i palliativ medicin främst inom specialenheter, där endast ca 15% av de döende vårdas. Framtidens palliativmedicinare måste också finnas på sjukhusen och ute bland allmänmedicinarna!

Hur kan man arbeta på sjukhus, med tilläggsspecialitet palliativ medicin?Ged Corcoran berättar hur han som läkarkonsult byggde upp kompetens, kvalitet och intresse på vanliga avdelningar inom University Hospital Aintree i Liverpool. Maria Taranger berättar hur hon, utifrån palliativregistret, startat förbättringsarbeten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Henrik Ångström berättar hur han fick till ett givande samarbete om vård i livets slutskede med lungkliniken på Norrlands Universitetssjukhus.

Hur arbetar allmänläkare med palliativ medicin i sin vardag?Per-Åke Andreason, sjukhusläkaren som blivit allmänläkare, berättar om det personliga mötet i patientens hem, där det sociala och existentiella blir uppenbart. Hur du arbetar med dig själv som verktyg. Elisabet Ekman, allmänläkare med många års erfarenhet av palliativ medicin på vårdcentral, berättar om samarbete med kolleger, hur man uppnår kontinuitet, tillgänglighet och trygghet för de svårast sjuka och om hinder för god palliativ vård i primärvården.

Symposiets mål är att inspirera yngre läkare att skaffa sig tilläggsspecialitet i palliativ medicin och ge exempel på hur värdefull denna komptens är på sjukhus och i allmänläkarens vardag.Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, ordförande SFPM

Symposium53 SY Tecken på allvarlig infektion hos

barn

Christer Norman (4), Margareta Eriksson (1), Inge Axelsson (2), Anders Ternhag (5), Ann Hermansson (6), Katarina Hedin (3)Astrid Lindgrens barnsjukhus (1).Barnkliniken. Östersunds sjukhus (2).FoU Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö avd Allmänmedicin Lunds Universitet (3).Salems vårdcentral (4).SMI, Infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset (5).Öron-, näs- och halskliniken, SUS, Lund (6).

Under de sista 10 åren har ett antal uppdateringar av rekommendationer för handläggning av vanliga infektioner i öppen vård tagits fram i samverkan mellan Strama och Läkemedelsverket. Flera av dessa har gällt barn och utmynnat i rekommendationer om återhållsamhet med antibiotika då studier visat ingen eller liten effekt även vid bakteriell infektion. Det finns alltid en risk att detta leder till att respekten för olika infektioner minskar. Samtidigt är allvarliga infektioner hos barn relativt ovanliga i öppen vård, många kommer direkt till sjukhus, sköts sällan i öppen vård och erfarenheten av dessa infektioner är därför liten i öppen vård. Detta ökar risken för att dessa fall inte tolkas rätt vid en telefonkontakt eller besök i tidigt skede i öppen vård. Lika viktigt som att inte behandla banala infektioner med antibiotika är att uppdatera och sammanställa kunskap om allvarliga infektioner för att dessa snabbt skall nå rätt vårdnivå för adekvat behandling. Detta har blivit extra angeläget i ljuset av det s.k. ”250-målet”, dvs att antibiotikaförskrivningen borde kunna minska till 250 rec/ 1000 inv och år. Smittskyddsinstitutet (SMI) i samarbete med Stramarådet har därför bett en expertgrupp att ta fram ett kunskapsunderlag kring dessa frågor. Underlaget ska spridas till vården via SMI´s hemsida, artikel i Läkartidningen och via direktinformation till öppenvården.

1. Allmänna tecken på allvarlig infektion hos barn: allmäntillstånd, andning, feber, hudfärg, hydrering2. Symtom och tecken på specifika sjukdomar: sepsis, meningit, encefalit, pneumoni, pyelonefrit, septisk artrit/osteomyelit

3. Basala undersökningar, tester i öppenvård för att utesluta/bekräfta allvarlig sjukdom: Temperatur, CRP, urinsticka, pulsoxymeter, lungröntgen4. Handläggning av barn med allvarlig infektionssjukdom: brådskegrad, triagering, föräldrarinformation, remittering, uppföljning, finns potentiellt allvarliga sjukdomar som primärvården kan sköta självFokus ligger på förskolebarn. Prematurer och barn över 16 år avhandlas ej.

Symposium54 SY Från hembränt till lådvin

Tobias Eriksson (1), Knut Stokkeland (2), Sven Wåhlin (3)Beroende och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala (1).Gastroenterologi och hepatlologi, Visby lasarett (2).Uppsala (3).

Beroendevården och i viss mån somatiken tar idag hand om toppen av ett isberg, dvs de 50000 individer som har ett så problematiskt drickande att det blivit uppenbart med skador och behovet av hjälp.

Vi behöver dock hjälp med att ta om om den knappa miljon(!) övriga svenskar där konsumtionen är skadligt hög men där problematiken ännu inte är blivit så stor eller maskeras av annan psykiatrisk eller somatisk ohälsa. Alkoholen kallas för "the second great mimic" inom sjukvården ( Syfilis är #1).

Det finns god hjälp att få både psykologiskt och inte minst medicinskt där det finns en uppenbar underförskrivning av läkemedel. Beroendevården har effektiva läkemedel som Acamprosat och Naltrexon med NNT -värde på 8, vilket är avsevärt bättre än många andra behandlingar.

Symposiet överlämnar kunskaper och strategier till åhöraren för att hantera överkonsumtion av alkohol inom vitt skilda specialiteter, såsom psykiatri, primärvård och internmedicin. De olika föreläsarna presenterar olika perspektiv på riskbruk utifrån dessa olika specialiteters perspektiv.

Symposium55 SY Vardagsneurologi – svårt, eller?

Anders Svenningsson (3), Håkan Widner (4), Arne Lindgren (2), Jesper Petersson (1)Neurologiska klin, Malmö, Skånes universitetssjukhus (1).Neurologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Lund (2).Neurologiska kliniken; Norrlands Universitetssjukhus; Umeå (3).Skånes universitetssjukhus (4).

Handläggning av akuta neurologiska tillstånd som stroke har fått ökad uppmärksamhet. Men hur är det med den ”vanliga” neurologin. Neurologiska symtom kan vara svåra att tolka och kombinationen osäker patient och osäker läkare är inte helt lyckad. Vad var det den där Babinski sa?I detta symposium vill vi med hjälp av fall beskriva enkla algoritmer för anamnes, neurologisk undersökning och handläggning för några typiska neurologiska problem som en patient kan dyka upp med på sin vårdcentral.

Det susar i kroppen - domningar och svaghet; har jag fått Parkinsons – tremor o annat; hjälp det snurrar – yrsel; har jag fått en hjärntumör? – huvudvärk

Symposium56 SY Sexualmedicin för blivande

specialister, del 2

Lotti Helström (3), Stefan Arver (1), Cecilia Dhejne (2)Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, (1).Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Psykiatri Sydväst SLSO (2).Kvinnoklinniken, Södersjukhuset, Stockholm (3).

Kursen första del avser att förmedla basala kunskaper i manlig och kvinnlig sexualfysiologi, sexuella problem och sexualanamnes. I del två kommer oorientering om sexuella problem vid medicinska tillstånd och behandlingar att avhandlas. Kursen avslutas med en gruppexamination.

Deltagande anmäls genom särskild ansökan. Efter genomgången kurs kommer kursintyg att ges.

Symposium57 SY Är kommunernas matlådor till äldre

personer bättre eller sämre än sitt rykte?

Gunnar Akner (3), Stina Engelheart (1), Roland Edlund (2), Ulf Grell (2)Dietist (1).SPF, lokalförening i Örebro (2).Örebro universitet (3).

Äldre personer som har svårigheter att inhandla, laga eller äta mat kan efter ansökan beviljas kommunalt bistånd för matleverans i form av en matlåda eller matlagning i hemmet en eller flera gånger i veckan. Orsaken till mat/ätande-problem är ofta relaterad till förekomst av sjukdomar och/eller skador med tillhörande risk att utveckla undernutritionstillstånd. Ibland föreligger även sociala problem i form av ensamhet, social isolering, understimulering och ekonomiska problem. Matlådorna inrymmer därför samtidigt både sociala och medicinska aspekter. Kvaliteten på de kommunala matlådorna till äldre personer har sedan länge fått mycket kritik, inte minst i massmedia. Under symposiet redovisas resultatet av en studie av kvaliteten på matlådor i alla tolv kommunerna i Örebro län ur en rad olika aspekter, bl.a. statistik, näringsaspekter, ekonomi, miljö mm, baserat på strukturerade intervjuer med förvaltningschefer och kostchefer i alla kommuner. Dessutom redovisas resultatet av en pilotstudie där pensionärer provsmakat matlådor i alla 12 kommunerna och bedömt maten enligt en strukturerad mall. Projektet har genomförts i samarbete mellan Örebro Universitet och Sveriges Pensionärsförbund (SPF).

Symposium58 SY Fetmaprevention och behandling i

barndomen, funkar det?

Claude Marcus (1)Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjuhuset i Huddinge (1).

Fetma är ett av våra största hot mot folkhälsan. Alla är överens om att man bör förebygga fetmautveckling tidigt och även behandla redan under barndomen. Frågan är om det fungerar. Går det att förebygga barnfetma och, i så fall, vilka åtgärder är effektiva? Kan vi nå familjer med låg socioekonomisk status, dvs de familjer där barnen löper störst risk att utveckla fetma. Hur viktigt är det med fysisk aktivitet för fetmaprevention? Dessa frågor kommer att diskuteras under symposiet och kunskapsläget presenteras. Även behandlingen av barn och ungdomsfetma är ett kontroversiellt område. Resultat från det nationella registret för barnfetmabehandling, BORIS visar att både viljan att behandla barnfetma och resultaten varierar kraftigt över landet. Frågan om när behandling bör inledas, hur långsiktig den bör vara och hur den bör se ut är viktig för att prioriteringarna i vården ska kunna göras på ett adekvat sätt och evidensen för att behandling bör inledas tidigt kommer att presenteras. Fetmakirurgi prövas i kliniska studier och resultaten efter två år i den svenska AMOS studien ska presenteras som ett underlag för diskussion kring frågan om det är rimligt att använda fetmakirurgi för tonåringar. Tidig fetmabehandling kan motiveras om även barnfetma är kopplat till ökad risk för framtida sjuklighet. Den evidens som finns för att barn och ungdomsfetma är associerat till senare sjuklighet presenteras liksom de kunskapsluckor som fortfarande existerar.

Symposium59 SY Sjukdom som medicinskt fall och

litterär berättelse – möten mellan läkekonst och diktkonst

Anders Palm (2), Therese Nilsson (1), Katarina Bernhardsson (3), Jonatan Wistrand (1)Institutionen för kliniska Vetenskaper, Lunds Universitet (1).Språk och

Litteraturcentrum Helgonbacken 12 223 62 Lund (2).Språk-och Litteraturcentrum Helgonabacken 12 223 62 Lund (3).

Symposiet presenterar och problematiserar den mest grundläggande skriftliga och muntliga framställningsformen i medicinsk utbildning och fortbildning, liksom i läkarens vardag: caset, fallet. Sedan äldsta tid är caset en speciell medicinsk genre med sina egna genrespecifika drag. Det är genom casets konkreta exempel på sjukdomsfall som läkarstudenterna förväntas få sina kunskaper åskådliggjorda, praktiserade och bedömda. En betydande del av sin kliniska erfarenhet tillägnar sig efterhand varje läkare i ett livslångt lärande genom just cases, beskrivande och utredande sammanfattningar av patientmöten som grund för diagnos och behandling.

Symposiet riktar uppmärksamheten på casets medicinskt faktaförmedlande och objektiverande hållning i den traditionella casepedagogiken och vill pröva möjligheten att komplettera och utvidga casebegreppet med den patientcentrerade, mer eller mindre litterära, berättande genre som kallas patografi – dvs sätta läkarperspektivet i lärorik samverkan med patientsperspektivet.

Symposiet är disponerat under tre huvudrubriker med olika inledare, samtliga verksamma vid Lunds universitet:1. Casebegreppets dimensioner – 2. Fallet som berättelse – 3. Läkaren som patient.

Therese Nilsson – AT-läkare, post-doc – summerar bilden av case-genrens allmänt vedertagna typologi, dess formdrag och innehållskriterier, dvs den prototyp av caset som möter läkarstudenten i utbildningen såväl som läkaren i den dagliga kliniska praktiken. Katarina Bernhardsson – FD, litteraturvetare med sjukdomsberättelser som sitt forskningsområde – presenterar patografins former och funktioner, en textyp som i medicinens tjänst gör den sjukes egen röst hörd i ett individuellt och existentiellt perspektiv. Jonatan Wistrand – AT-läkare, doktorand i Medicinens historia – exemplifierar patografins möjligheter med en i sammanhanget dubbelt intressant fråga: Vad händer med den läkare som själv blir patient? Empiriska studier och patografiska exempel visar att många läkare i rollen som patient upplever både den egna yrkesidentiteten och patientpositionen i ett nytt belysande perspektiv.

Symposiets initiativtagare och moderator är Anders Palm, litteraturprofessor, MDhc, anställd vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, med uppdrag att utveckla det ämnesområde som internationellt går under beteckningen Medical Humanities.

Symposium60 SY Eksem, barriärskada med

långtgående konsekvenser

Mihály Matura (1), Mårten Winge (3), Magnus Lindberg (2), Natalia Ballardini (4)Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm (1).Hudkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro (2).Karolinska institutet, Stockholm (3).Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm (4).

Det har skett ett paradigmskifte i hur vi betraktar en av hudens vanligaste sjukdomar som drabbar barriärfunktionen; det atopiska eksemet. Senaste årtiondets stora upptäckt, filaggrin-mutationen är inte den enda förklaring till barriärskadan och dess konsekvenser. Vilka faktorer bidrar till barriärskadan och vilka konsekvenser leder dessa faktorer till kommer att täckas under symposiet. Vi kommer att utgå från huden och avhandla en för samhället mycket kostsam men föga undersökt behandling; mjukgörarbehandlingen. Resan sträcker sig dock vidare och vi kommer att diskutera hur andra atopiska manifestationer såsom hösnuva och astma men även kontaktallergi, handeksem och quality of life hänger ihop med det atopiska eksemet.

Målet med symposiet är att belysa samverkan mellan olika sjukdomsprocesser som leder till att atopiskt eksem inte längre betraktas som en sjukdom som bara drabbar hudens barriärfunktion. Långtgående konsekvenser såsom andra atopiska manifestationer, kontaktallergi, handeksem men även evidens bakom mjukgörarbehandling kommer att diskuteras. Atopiskt eksem drabbar och har drabbat kring 1 miljon invånare bara i Sverige. Ökade kunskaper kring en sådan utbrett folksjukdom ger uppenbarliga fördelar till patienten och samhället

Symposium61 SY Om barnfattigdomens vådor

Cecilia Hector (2), Magnus Kihlbom (2), Anna Angelin (3), Anneli Mark-Orbinski (1)Moderator (1).Privatpraktiker Stockholm (2).Socialhögskolan Lunds universitet, Lund (3).

”Nöden trycker ned och avskräcker”.... ”och förkortar perspektivet ”…. ”Uppenbarligen finns i nöden något skamligt, någonting förnedrande ..” Ur Lapidarium, Ryscard Kapucsinski.

Detta symposium tar upp aspekter kring hur fattigdom under barndomen kan påverka ett barns framtida möjligheter , utveckling och hälsa.Vi kommer att visa valda delar av den svenska filmen Sebbe från 2010, regisserad av Babak Najafi, ( om en ensamstående mamma och hennes tonårsson i dagens Sverige ) och utifrån denna fokusera på barns uppväxtvillkor i en fattig familj ; lyfta fram de ”små” vardagsproblem som med tiden kan innebära betydande social, fysisk och psykisk stress ; vi vill visa att fattigdom gör familjelivet tungt, att det blir svårt att vara generös och uppmuntrande eller ens närvarande . Att det istället finns risk att pessimism och misstro om den egna förmågan gror och växer och att nyfikenheten och upptäckarlusten - så basal för framtida utveckling - inte får fäste.

Utifrån filmen Sebbe vill vi synliggöra de stora sociala skillnader som finns i vårt samhälle idag och kommentera och diskutera hur fattigdom under barndomen kan påverka framtida social utveckling och fysisk och psykisk hälsa.

Symposium62 SY Säkerhet vid MR-undersökning

Jonna Wilén (4), Greger Orädd (1), Lennart Blomqvist (5), Marcus Carlsson (3), Peter Leander (2)

Norrlands Universitetssjukhus/Umeå universitet (1).Diagnostiskt Centrum, Skånes Universitetssjukhus, Malmö (2).Klinisk Fysiologi, BFC, Universitetssjukhuset i Lund (3).Norrlands Universitetssjukhus/Umeå universitet (4).Radiologi KI/KS (5).

MR-undersökning, liksom de gadoliniumkontrastmedel som används, har ofta ansetts som ett riskfritt alternativ till undersökningar med joniserande strålning och jodkontrast. På senare år har dock kopplingen mellan gadolinium och nefrogen systemisk fibros (NSF) väckt oro bland radiologer, njurmedicinare och andra. Dessutom har tendensen mot att allt högre fältstyrka i magnetkamerorna gjort att eventuella biologiska effekter av magnetfältet fått övervägas på nytt.

Statiska magnetfält, tidsvarierande gradientfält och radiofrekventa elektromagnetiska fält finns i och kring MR-kameran under undersökningen och kommer att ha olika effekter i kroppen för patienter såväl som personal. De statiska magnetfälten kan, då man rör sig i dem, ge symptom som yrsel och åksjuka, Tidsvarierande magnetfält motsvarande gradientfälten kan ge påverkan på nerver och hjärta, och radiofrekventa elektromagnetiska fält kan orsaka uppvärmning. Möjliga långsiktiga effekter kommer att diskuteras och även sättas i relation till vad vi vet i dag om effekter om elektromagnetiska fält generellt i vår miljö. - - - Tendenserna inom MRT kan sammanfattas med det olympiska mottot: Citius, Altius, Fortius! (Fortare, Högre, Starkare!). En nationellt tillgänglig magnetkamera med fältstyrkan 7 Tesla, i stället för idag brukliga 1,5 eller 3 Tesla, kommer inom kort att placeras i Lund med syftet att utveckla klinisk forskning vid denna fältstyrka, som tillåter högre bildkvalitet och snabbare avbildning. Den högre fältstyrkan kan dock ge upphov till obehag för patienten i kameran och risk för uppvärmning av vävnader. - - - Kunskaperna om höga fältstyrkors effekter på hjärtat är begränsade. Den påverkan på ST-T-sträckan på EKG som ses när man ligger i kameran betingas sannolikt av att registreringen störs och inte av fysiologisk påverkan. Frågan om pacemaker och MR-undersökning kan behöva omvärderas pga de ”MR-säkra pacemakers” som dykt upp. - - - Den samlade kunskap som finns kring NSF har fått den europeiska Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) att indela gadoliniumkontrastmedel i tre riskgrupper: hög, måttlig och låg risk. Läkemedelsverket har utfärdat rekommendationer om användning av

gadolinium och screening för njurfunktion. En sammanfattande skrift om generella rekommendationer för användning av MR-kontrastmedel finns på Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicins hemsida (www.sfbfm.se).

Symposium63 SY Medicinska krav för

körkortsinnehav – nyheter i regelverket och erfarenheter av läkarnas anmälningar.

Jörgen Lundälv (1), Lars Englund (2)Institutionen för Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet (1).Transportstyrelsen (2).

Från 19 januari 2013 träder förändringar i regelverket kring körkortsinnehav i kraft. Det handlar om ett nytt EG-direktiv som förutom nya körkortsbehörigheter innebär att innehav av så kallade högre körkortsbehörigheter ska kontrolleras beträffande medicinsk lämplighet under hela innehavet och inte som nu bara från 45 års ålder. Vad innebär detta för svenska läkare?

Från 1 januari 2012 gäller permanenta bestämmelser när det gäller alkolås efter rattfylleri. Dessa ersätter den tidigare försöksverksamheten på området. Detta kommer bland annat att innebära längre perioder av spärrtid för körkortsinnehav efter rattfylleri om man inte väljer att ansöka om alkolås. De första erfarenheterna av denna verksamhet redovisas.

Från 1 september 2010 är bestämmelserna i Körkortslagen om läkares anmälningsskyldighet vid medicinsk olämplighet att inneha körkort ändrade. Avsikten var att man skulle utöka gruppen patienter som skulle anmälas och att även anmälan av den patient som motsatt sig vidare utredning för att bedöma olämplighet blev obligatorisk. Vad har detta inneburit? Har det kommit fler anmälningar?

En allmän genomgång av det viktigaste alla läkare behöver veta om de medicinska körkortsbestämmelserna kommer att ges. Tillfälle till diskussion och frågor inom hela det körkortsmedicinska fältet kommer att finnas.

Symposium64 SY Yrsel på akuten

Mikael Karlberg (4), Anne Zachau (3), Måns Magnusson (5), Ulf Ekelund (1), Mårten Annertz (2)Akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, Lund (1).Bild- och funktionsmedicin, Helsingborgs-Ängeholms lasarett (2).Neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset (3).ÖNH-kliniken, Skånes universitetssjukhus (4).ÖNH-kliniken, SUS Lund (5).

Yrsel är ett av de mest skrämmande neurologiska symtomen och patienter med yrsel svarar för ca 2-3% av besöken på svenska akutmottagningar. Cirka 50% av dessa patienter läggs in. Majoriteten av de bakomliggande orsakerna till yrsel är ofarliga och inte sällan enkla att diagnostisera och bota. Ibland är det dock subtila skillnader i den kliniska bilden mellan ofarliga och potentiellt livshotande yrseltillstånd.I ffa amerikanska undersökningar framkommer tydliga brister i handläggningen av akut yrsel och sannolikt felutnyttjande av radiologiska resurser. Dessutom saknas tydliga riktlinjer för handläggning av akut yrsel.Det finns studier som talar för att man med en noggrann klinisk undersökning av ögonmotorik uppnår en högre diagnostisk säkerhet än en akut undersökning med diffusionsviktad MR för att skilja mellan bakre skallgropsstroke och vestibularisneurit vid s.k. akut vestibulärt syndrom.Den vanligaste orsaken till akut yrsel är godartad lägesyrsel – ”kristallsjukan”. Den kan med stor säkerhet och utan risker diagnostiseras och botas på 15 minuter utan några hjälpmedel. Kunskap om de olika formerna av lägesyrsel och deras behandling är tyvärr bristfällig hos de flesta läkare som bemannar svenska akutmottagningar, ffa i bakjoursledet.

Yrsel på akuten – ett problem? Mikael KarlbergVilka sjukdomar får patienterna att söka akut? Måns MagnussonVilka frågor ska man ställa till en yr patient? Anne Zachau och Måns

MagnussonHur ska man undersöka en yr patient? Anne Zachau och Måns MagnussonVilka radiologiska undersökningar ska man göra vid yrsel? Mårten AnnertzHur ska vi strukturera det akuta omhändertagandet av yra patienter? Ulf Ekelund

Handläggning av akut yra patienter – ett förslag till riktlinjer.

Paneldiskussion och frågor

Symposium65 SY Framtidens smärtvård

Jan Persson (3), Björn Gerdle (2), Camilla Svensson (1), Rickard Wicksell (1), (1).Avd för rehabiliteringsmedicin, INR, Hälsouniversitetet Linköping. Smärt o Rehabiliteringscentrum, US Linköping (2).Smärtavdelningen, Anestesiklin, Karolinska universitetssjukhus/Huddinge (3).

En tredjedel av patienterna i primärvården har ett medicinskt definierat smärttillstånd som kräver insats av en läkare. (Hasselström 2002). Enligt SBU är de samhälleliga kostnaderna för svår smärta 84 miljarder kronor, ca 7% av vårdkostnaderna, men 40% av patienterna upplever att deras smärta är otillräckligt lindrad (Breivik 2006).Orsakerna till detta tillkortakommande är mångfacetterade, men potentiella lösningar finns i ett framtidsperspektiv.

Den enskilde deltagaren hoppas vi skall få en förståelse för smärtproblematikens bredd samt insikter om vad som behövs för att förbättra behandlingsresultaten. Verksamheten kan få incitament till införande av uppföljningsrutiner. Patienten och samhället kan förhoppningsvis i slutändan minska lidandet och kostnaderna för långvarig smärta.

Symposium66 SY Ett kvalitetsregister för

primärvården - är det möjligt?

Malin André (2), Saskia Bengtsson (3), Cales Hegen (4), Jörgen Månsson (1), Staffan Lindblad (5)CMO Carema sjukvård (1).FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget Uppsala län (2).Jönköping (3).Primärvårdens kvalitetsregister VGR (4).Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (5).

Allmänläkare har länge ifrågasatt nyttan med kvalitetsregister men nu pågår med ekonomiskt stöd från SKL ett arbete för att utveckla ett nationellt system för förbättringsstöd och forskning: ”Nationell samordning för utveckling av kvalitetsregisterarbete inom primärvården. ”

Projektet ger nya unika möjligheter att utifrån primärvårdens förutsättningar skapa ”kvalitetsregister” med tydliga mervärden för de som arbetar i primärvården.

I detta symposium presenterar vi projektets nuläge och efterfrågar inför det fortsatta arbetet dina synpunkter.

Det viktigaste målet är att skapa en välfungerande och lätthanterlig återkoppling för lärande och förbättring så att alla de som arbetar i primärvård kan få en chans att uppnå sin egen ambitionsnivå.För detta behöver vi skapa en nationell enighet om evidensbaserade indikatorer och andra relevanta variabler för att beskriva primärvård.Detta för att stegvis och strukturerat kunna utveckla och harmonisera de regionala databaser som successivt växer fram i de olika landstingen/regionerna

Data skall hämtas från normal journalinformation utan extraarbete för registrering.Data ska också kunna användas för uppföljning av primärvård och för export till de sjukdomsspecifika registren.De insamlade data innebär nya möjligheter till forskning kring

allmänmedicinsk praktik.

Symposiet kommer att ta upp både möjligheter och svårigheter och bygga på interaktiva diskussioner med publiken"

Symposium68 SY Att forska som ung läkare –

Möjligheter, utmaningar och begränsningar

Andreas Borsiin (4), Magnus Domellöf (1), Peter Bergsten (2), Christina Ljungberg (3), Fredrik Strålberg (5)Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet (1).MD/PhD programmet Uppsala universitet (2).Ordf i Programrådet för Läkarutbildningen (PRL) (3).SLS Kandidatförening (4).Umeå universitet (5).

Bristen på unga läkarstudenter/läkare som väljer att genomgå forskarutbildning är väletablerad och på sikt ett hot mot Sverige som ledande nation inom medicinsk forskning. Ämnet har uppmärksammats av studenter såväl som forskarhuvudmännen, och främjande av forskning är en av grundbultarna inom SLS.De flesta medicinska fakulteter ligger i startgroparna för olika satsningar på denna målgrupp. Exempel på detta är Uppsala Universitet som erbjuder MD/PhD program med 3 platser samt Umeå Universitet som fr.o.m. hösten 2012 erbjuder 3 platser/termin för redan disputerade. Vidare så har ett flertal landsting AT/ST med forskningsinriktning. Är dessa insatser välriktade och tillräckliga? Vilka vägar till en forskningskarriär erbjuds dagens läkarstudenter/läkare och vad har varit avgörande för rekryteringen av dagens forskare?

Introduktion (A Borsiin) Vikten av forskning för framtidens sjukvård (M Domellöf)Presentation av unga läkare/studenter som forskar Vad görs vid Uppsala Universitet för att främja forskning bland läkarstudenter (P Bergsten)Vad görs vid Umeå Universitet för att främja forskning bland läkarstudenterPausPaneldiskussion om läkarstudenters förutsättningar för forskarutbildning. Hur anpassas grund- och forskarutbildning bäst för att fungera synergistiskt?

Symposium69 SY Medicinska innovationer- förr, nu

och i framtiden

Anna Rudin (3), Ido Leden (5), Agnes Wold (1), Sofia Ernestam (4), Thomas Hedner (2)Avd för Infektionsmedicin/Klinisk bakteriologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg (1).Avd för Kliniska prövningar och entreprenörskap, Sahlgrenska akademin, Göteborg (2).Avdelningen för Reumatologi & Inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet (3).Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (4).Reumatologsektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad (5).

Medicinska innovationer har historiskt varit ett styrkeområde i Sverige. Upptäckter som gjorts vid universitet och universitetssjukhus under hela 1900-talet har av läkare och forskare i samarbete med industrin utvecklats till viktiga läkemedel eller medicinteknik. Trots sjukvårdens expansion av anställda och expansionen av antalet forskare tycks inte antalet framtagna innovationer som kommer till praktisk användning ha ökat. Vad beror detta på? Vilka är möjligheterna och hindren för innovation idag vid universitet och sjukvård? Vad kan göras för att underlätta för innovation? Hur kan man arbeta med innovation vad gäller vårdformer för framtidens hälsa? Parallellt med detta har det uppstått problem i innovationsprocessen vid de stora läkemedelsföretagen. Allt färre nya läkemedel som registreras tas fram och detta gäller särskilt nya typer av läkemedel. Forskningsprocessen vid dessa företag tycks inte lägre effektiv och läggs ned. Innovationer uppstår istället i mindre forskningsföretag.

Deltagaren ska delges ett historiskt exempel på en innovation inom reumatologi från idé till implementering. Därefter ska deltagaren få insikt om dagens system för framtagning av innovationer vid universitet och

sjukvård genom två praktiska exempel av innovationsprojekt som utgår från forskning respektive vård. Därefter ska deltagaren få insikter om hur innovationsprocessen fungerar vad gäller framtagandet av nya läkemedel inom företagen och hur utvecklingen varit under det senaste decenniet samt hur framtiden sannolikt ser ut.

Symposium70 SY Att identifiera skolproblem innan

skolstart - vad är möjligt, vad är genomförbart och vad är etiskt?

Josef Milerad (8), Christopher Gillberg (5), Elisabeth Fernell (6), Nicklas Dahl (2), Bertil Östberg (9), Thomas Arvidsson (4), Margareta Bondestam (3), Niklas Juth (7), Anne Kierkegaard (1)Autism & Aspergerföreningen Stockholms län (1).Avd klinisk genetik, Rudbeck laboratoriet, Uppsala Universitet (2).Avdelning för kunskapsstyrning SOCIALSTYRELSEN, 106 30 Stockholm (3).Barnhälsovården Primärvården Göteborg (4).Enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet (5).Gillbergcentrum, Göteborgs universitet (6).Karolinska Institutet (7).Karolinska Institutet kvinnors & barns hälsa, samt utbildningsförvaltningen Lidingö kommun (8).Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm. (9).

Vissa neuropsykiatriska/utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar uppmärksammas inte förrän barnet kommit i skolåldern och inte klarar skolans kunskapsmål, har problem med inlärning, koncentrationsförmåga, beteende eller med sociala relationer. Olika typer av funktionsproblem kan leda till ofullständig skolgång/ofullständiga betyg och därmed på sikt medföra en ökad risk för ekonomiskt och socialt utanförskap. Fem till sju procent av landets 1.5 miljoner skolelever kan beräknas ha sådana svårigheter. I detta symposium kommer vi att diskutera om tidiga interventioner, kanske redan före skolstart, kan hjälpa dessa barn att på ett bra sätt klara skolans krav. Kan man idag på ett tillförlitligt sätt identifiera de barn som kommer att behöva särskilt stöd i skolan och finns det bevisad nyttan av tidiga insatser? Finns det en acceptans inom barnhälsovården, skolan och Socialstyrelsen - och bland föräldrar - för tidiga interventioner? I första delen av symposiet presenterar professorerna Christopher Gillberg, Elisabeth Fernell samt Niklas Dahl evidensläget avseende tidig identifiering av barn med neuropsykiatriska/utvecklingsneurologiska funktionsstörningar och effekterna av tidiga interventioner. Presentationerna kommer att följas av en diskussion med docent Margareta Bondestam Socialstyrelsen, barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson, etiker Niklas Juth, Anne Kierkegaard läkare och förälder samt statssekreterare Bertil Österberg. Symposiet vill lyfta fram evidensbaserad kunskap kring tidig diagnostik och tidiga interventioner för barn med neuropsykiatriska/utvecklingsneurologiska funktionsstörningar d.v.s. svag studiebegåvning, autismspektrumstörningar, språkstörningar, ADHD samt de beteendeproblem som ofta hör ihop med dessa tillstånd.Ett flertal studier talar för att man med relativt enkla utvecklings-bedömningar av språkutveckling, kommunikation och motorik tidigt kan spåra barn med risk för neuropsykiatriska/utvecklingsneurologiska funktionsstörningar – problem som ofta leder till uttalade skolsvårigheter. Detta symposium vill spegla vilka avvikelser som kan identifieras i ett tidigt skede kan och vilka interventioner som kan förbättra prognosen för dessa barn när det gäller skolgång och social anpassning. Genetisk diagnostik med fokus på autismspektrumtillstånd kommer att belysas. Hur barnhälsovården, myndigheter och föräldrar ser på interventioner innan skolstart kommer att diskuteras utförligt liksom de etiska aspekterna av detta

Symposium71 SY Immunsuppression, hudcancer och

målriktad terapi - tre sidor av samma mynt

Johan Heilborn (4), Johan Askling (1), Hanna Eriksson (3), Helena Gonzalez (2), Vivan Hellström (5)Enheten för klinisk epidemiologi och Sektionen för reumatologi,Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Inst (1).Hud SU/S (2).Hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset (3).Institutionen för medicin, Enheten för dermatologi och venereologi, Karolinska institutet (4).Transplantationskirurgiska, Akademiska sjukhuset, Uppsala (5).

Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. År 2009 var andelen nya fall av hudcancer i befolkningen 44564 (2819 invasivt hudmelanom;

4829 invasiv skivepitelcancer; 36916 basalcellscancer). Den totala kostnaden för samhället beräknas till 142,4 miljoner euro där 79.6 miljoner euro är kostnader som uppstår i sjukvården varav cirka 50% utgörs av kostnader för specialiserad öppenvård. 62,8 miljoner euro är kostnader för förlorad inkomst som uppstår på grund av sjukdom (Tingshög et al 2005). I Sverige ökar hudmelanom snabbt bland både kvinnor och män och malignt melanom i huden är idag en av de vanligaste cancerformerna hos yngre och medelålders. Nya potenta läkemedel som hämmar kroppens immunsystem används allt oftare inom sjukvården, något som påtagligt ökar risken för hudcancer. Organtransplanterade har upp till 100 ggr högre risk att utveckla potentiellt livshotande hudcancer. Vid reumatoid artrit har biologiska läkemedel använts i över 10 års tid, redan idag noteras ökad risk för hudcancer i denna patientgrupp. Biologiska läkemedel används numera även vid inflammatoriska hudsjukdomar, ffa psoriasis, där ljusbehandlingar och egna solresor länge varit vedertagna behandlingsformer - en ökad incidens av hudcancer bland dessa patienter kan därför förväntas inom 5-10 år. UV-strålning är den dominerande riskfaktorn för utveckling av hudcancer. Svenskar är ett resande och soldyrkande folk som under återkommande semesterveckor utsätts för intensiv UV-strålning, flera studier visar dessutom att svenskar har ett riskabelt beteende i solen. Trots intensiva satsningar på råd om solvanor, solskydd och egenkontroll av huden ses för samtliga former av hudcancer ogynnsamma trender med ökande incidens. Beträffande hudmelanom är detta extra allvarligt då incidensökningen dessutom är kopplad till ökad mortalitet. Modern målriktad terapi mot generaliserat malignt melanom har visat mycket gynnsam effekt på sjukdomen samtidigt uppträder dock tidiga former av skivepitelcancer redan efter ett par veckors behandling som en direkt biverkan på dessa nya läkemedel.

Behandling av hudcancer hos immunsupprimerade patienter – en multidisciplinär utmaning. Johan Heilborn, Hudkliniken Karolinska

Strukturerad uppföljning av biologisk terapi vid reumatisk sjukdom Johan Askling, Reumatologiska Kliniken Karolinska

Skivepitelcancer - effekter av modern melanombehandlingHanna Eriksson, Specialistläkare Hudkliniken Karolinska

Kliniskt omhändertagande av organtransplanterade patienter med hudcancerHelena Gonzales, Hudkliniken Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg

MalTx registret – cancerincidens bland organtransplanteradeVivan Hellström, Transplantationskirurgiska, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Symposium72 SY Levnadsvanor: Hur ska vi följa upp

vårdens arbete?

Lars Jerdén (3), Irene Nilsson Carlsson (2), Sven Wåhlin (1)Bålsta (1).Socialstyrelsen (2).Vårdcentral Jakobsgårdarna, Borlänge (3).

Arbete med levnadsvanor har länge varit en etablerad uppgift för hälso- och sjukvården, exempelvis samtal kring rökning. Samtidigt har metoder med god evidens rörande effekten haft svårt att få fullt genomslag. Exempel kan vara rökstopp i samband med operation, samtal om riskbruk av alkohol, och skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från november 2011 ger rekommendationer om åtgärder vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Landsting och regioner är i färd med att anpassa sina uppföljningssystem till de nya riktlinjerna. Redovisningar visar en mycket splittrad bild både vad gäller vad man följer upp i vårdens arbete, och vilka strukturer, åtgärder eller resultat som ersätts ekonomiskt. Kritiska röster har ifrågasatt både Socialstyrelsens utvecklingsindikatorer, och enskilda landstings sätt att följa upp och ersätta arbetet kring levnadsvanor.

Det övergripande målet är att diskutera hur uppföljning och eventuell ersättning av arbete med levnadsvanor bör utformas så att det underlättar att befolkningen nås av de rekommenderade åtgärderna, samtidigt som etiska frågor beaktas fullt ut, och hälso- och sjukvårdspersonalens arbete underlättas.

Symposiedeltagaren ska få en klar bild av bra uppföljningssystem, och idéer att ta hem till sitt eget landsting. Symposiet ska också främja den pågående diskussionen i Vård-Sverige och underlätta att patienten får del av optimala åtgärder kring sina levnadsvanor.

Symposium74 SY Att utbilda framtidens läkare –

docka eller superhjälte

Long Long Chen (1), Stefan Lindgren (3), Matti Eladhari (2)Ordförande i Kandidatföreningen (1).Studentrepresentant i expertgruppen (2).Svenska Läkaresällskapet (3).

I år, 2012, inleds och slutförs den största utredningen av läkarprogrammet sedan 60 år tillbaks i tiden. Som huvudman för denna utredning står Stefan Lindgren. Det kommer att ställas nya krav på läkare i framtiden och läkarutbildningen ska kunna möta upp dessa krav samt rusta varje student med de rätta verktygen för att klara den kliniska vardagen på ett patientsäkert sätt. Hur utformar vi en sådan utbildning? Vilka krav måste vi kunna uppfylla? Det finns dessutom ett stort intresse bland allmänheten att få insyn i hur läkare utbildas. Inte minst bland kliniska läkare som dagligen utbildar framtida läkare. Symposiet inleds med att Stefan Lindgren presenterar det nya läkarprogrammet samt beskriver tankegångarna kring hur när legitimation kan utfärdas. Presentationen ska vara som en dialog mellan en äldre, mer erfaren läkare och en student med intresse för sin utbildning (Matti). Därefter följer en paneldiskussion med såväl studenter som utredarna om morgondagens läkarutbildning. Viktiga frågor att ta upp är:Hur ska vägen till examination se ut och hur ska vi kontrollera om målen är uppfyllda?Hur ska läkarens nyfikenhet och kreativitet, som är essentiell för forskning och en förutsättning för att skapa förändring i vården behållas under studierna?Hur ska läkarens empatiska förmåga kunna behållas samtidigt som de får verktyg och erfarenhet av att klara svåra kliniska beslut?

Att informera läkarstudenter om hur den nya läkarutbildningen kommer att se ut samt få till stånd en debatt om hur vi ska kunna kvalitetssäkra våra läkare innan legitimation kan utfärdas. Läkarstudenter ska kunna ta del ändringar i utbildningssystemet för läkare som direkt eller indirekt kommer att beröra de. Ämnet berör även läkarkåren i stort genom att den kliniska undervisningen kommer att bli annorlunda. Allmänheten och i synnerhet patienten har rätt att veta vilka kunskapskrav som ställs på en läkare. Dessutom kommer utredningen av läkarprogrammet att vara en potentiell modell för andra högskoleutbildningar i framtiden

Symposium75 SY Framtidens reproduktion

Claudia Bruss (3), Carolina Jonsson Malm (1), Ingemar Engström (3), Anna Singer (1), Göran Hermerén (2), (1).Filosofiska inst. Lunds universitet, 221 85 Lund (2).SLS etikdelegation (3).

Den tekniska utvecklingen inom reproduktionsmedicinen har lett till att många barn som annars aldrig hade fötts har blivit till. Men den har också lett till flera nya etiska frågeställningar.På 60-talet var man skeptisk till att skaffa barn genom till exempel insemination - idag finns en stor tilltro till de nya tekniker som kan hjälpa fler par som har en oönskad barnlöshet. I takt med att det har blivit svårare att adoptera barn, finns det en större önskan om att få hjälp att bli föräldrar med hjälp av reproduktionstekniken. När in-vitro-fertilisering introducerades fanns fortfarande många farhågor, inte minst om hur barnen skulle må. Utvecklingen t.ex med ett-äggs-återförande har minskat morbiditeten hos barnen som föds idag. I samband med en behandling skapas det ofta fler embryon. Dessa kan idag frysas och vid ett senare tillfälle kan de användas till ytterligare en graviditet. Men vad händer med alla embryon som finns kvar i frysen och där de presumtiva föräldrarna inte längre har en önskan om att använda dem till fler graviditeter/barn? Skall de destrueras eller kan de friges för embryoadoption? I dag kan man använda sig av sperma- och äggdonation om det inte är möjligt att bli gravid med egna gameter. Detta kan komplicera föräldraskapet: Vilka är de ”riktiga” föräldrarna - de som har en genetisk koppling till barnet eller de sociala föräldrarna? Möjligheten med insemination gör det också möjligt för lesbiska par och ensamstående kvinnor att bli föräldrar. Det sistnämnda har ännu inte lagreglerats i Sverige. Även homosexuella män har en önskan om att få barn. Kan värdmoderskap

vara en möjlighet för dem att bli föräldrar? Eller skall värdmoderskap förbehållas enbart heterosexuella par som inte kan bli gravida av olika anledningar? Skall vi överhuvudtaget tillåta värdmoderskap i Sverige? I samband med att tvångssterilisering av transsexuella män avskaffas, vilket känns som självklart, aktualiseras frågan huruvida det känns självklart att de behåller sin kvinnliga reproduktionsförmåga för att kunna bli mamma/pappa? De stora framgångarna inom cancersjukvården har också en implikation på reproduktionsmedicinen. Fler ungdomar och unga vuxna överlever idag sina cancersjukdomar. De har därefter kvar en önskan om att skaffa barn. Det pågår mycket forskning kring hur man kan bevara deras fertilitet. En möjlighet är idag att frysa oozyter. Det är samma teknik som man kan använda även allmänt och som idag erbjuds av privata företag om en kvinna vill bevara sin fertilitet även i högre ålder, då det av naturliga skäl inte går att bli gravid längre. Det här exemplet belyser att en och samma teknik kan användas på olika indikationer. Medan den ena indikationen uppfattas som självklar kan den andra uppfattas som mer moralisk tveksam. Men vem äger frågan och kan säga vad som är rätt? Var skall gränsdragningen gå?Det har lagts stor vikt vid att dessa tekniker alltid skall användas med barnets bästa i fokus. De senaste åren har emellertid en värdeförskjutning ägt rum – nu fästs större uppmärksamhet vid de önskemål de presumtiva föräldrarna har. Är det en rättighet att skaffa barn? Är det en rättighet att ha barn, som man har också en biologisk anknytning till? Alla dessa medicinska framgångar och möjligheter måste ses i förhållande till de begränsade resurser som finns inom offentlig sjukvård. Vad skall då erbjudas av allt detta genom den offentliga sjukvården? Kan det medföra en ökad reproduktiv orättvisa inom landet? Hur skall vi förhålla oss till den orättvisa som redan idag finns globalt, där vi ser en omfattande reproduktionsturism?Frågorna är många och förhoppningsvis kan symposiet belysa några av dem.Föredrag föreläsare Tid kommer

Inledning Claudia Bruss Max 10min”Att plantera barn”(Undersökning av den svenska reproduktionspolitiken kring internationella adoptioner och assisterad befruktning. Undersökningar bygger på utredningar mellan 1953 och 2007.) Carolina Jonsson Malm

20min

”För barnens bästa” Ingemar Engström 20min

”Vem är rätt förälder – frågor i det 21:a århundradet” Anna Singer20min

Etiska aspekter Göran Herméren 20min

Diskussion

Symposium76 SY PET/CT vid kolorektal cancer.

Kommer framtidens utredningsvägar förändras?

Katrine Åhlström Riklund (2), David Edler (1), Lennart Blomqvist (3), Per Grybäck (4)Gastrocentrum kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset (1).Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet (2).Röntgenkliniken Solna, Karolinska Universitetssjukhuset (3).Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (4).

Kolorektal cancer är för båda könen den tredje vanligaste diagnosticerade cancerformen i Sverige med drygt 5000 nya fall årligen [SoS Cancerstatistik 2010]. Under de senaste decennierna har både omhändertagande och bilddiagnostisk utredning radikalt förändrads. I och med endoskopins utbyggnad har primärdiagnostik med kolonröntgen fasats ut och utförs nu endast i blygsam omfattning. Den bilddiagnostiska utvecklingen inom andra modaliteter har varit betydande med bla högupplösande CT, ökad tillgänglighet och kvalitet på MR samt införande av kontrastförstärkt ultraljud. Vid preoperativ kartläggning liksom uppföljning och utredning av misstänkta recidiv tas inte sällan flera modaliteter till hjälp. I vårdkedjan har den traditionella röntgenronden fasats ut till förmån för multidisciplinära behandlingskonferenser där en sammantagen bedömning av patientens status och undersökningsresultat görs inför val av terapi. Trots att de använda undersökningsmetoderna blivit alltmer precisa är det inte ovanligt att terapibeslut försvåras av att man inte kan fria ett bilddiagnostiskt fynd från tumörspridning. CT eller ultraljudsledd punktion för cytologisk eller histologisk bedömning är inte alltid en möjlig utväg och långa väntetider kan vara en försvårande faktor.

PET/CT kan i dessa fall utgöra ett diagnostiskt alternativ. I och med introduktionen av kombinerade PET/CT utrustningar har antalet PET-undersökningar ökat betydligt. Sedan ett antal år finns nu fasta PET/CT-utrustningar i landets samtliga sjukvårdsregioner men nyttjandegraden för olika tumörgrupper skiljer sig åt både inom och mellan regionerna. Skillnaderna kan sannolikt dels förklaras med att modaliteten lokalt kommit utnyttjas i större utsträckning för de tumörgrupper som ingått i olika forskningsprojekt. En annan faktor att beakta är att de Nationella vårdprogram som inte nyligen uppdaterats oftast saknar råd om och när PET/CT bör utnyttjas, i exempelvis Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal och prostatacancer 2007 är inte modaliteten (PET eller PET/CT) beskriven i någon av tumörgrupperna. I den översyn av de Nationella riktlinjerna som pågår har det vetenskapliga underlaget för användningen av PET/CT vid kolorektal cancer analyserats.

Vid symposiet kommer de ingående föredragen belysa de data som ligger till grund för när PET/CT ska användas, kirurgens förhoppning på ytterligare ett diagnostiskt verktyg och vad radiologin med fortsatt utveckling inom CT och MR kan erbjuda framöver.

Symposium77 SY Plötslig medvetslöshet ett knepigt

dilemma

Frieder Braunschweig (3), Veronica Morris (2), Sune Forsberg (4), Eva Kumlien (1)Akademiska sjukhuset (1).Danderyds sjukhus (2).Karolinska Universitetssjukhuset (3).Södersjukhuset (4).

På en svensk akutmottagning söker 2- 3% av patienterna på grund av synkope, dessutom inkommer ett antal patienter pga epilepsi eller annan orsak till plötslig medvetandepåverkan. Risken att drabbas av en plötslig episod av medvetslöshet under en persons livstid kan vara så hög som 30-40%. Ofta kan tillståndet vara ofarligt men ibland förknippat med en hög risk för plötslig död. Uppskattningsvis beror ca 1-3 % av alla sjukhusinläggningar på synkope och patienterna utreds ofta med en rad olika undersökningar vilket ger betydande kostnader. Hur ska vi ta hand om och utreda dessa patienter? Under symposiet kommer vi få höra en kardiolog, en intermedicinare och en neurologs syn på saken.