VäxtkraftS W E D F U N D

SÅ BIDRAR SWEDFUND TILL FATTIGDOMSMINSKNING GENOM HÅLLBART FÖRETAGANDE

INTEGRERAD

REDOVISNING 2013

HAN ARBETAR NATTSKIFTET på Radisson Blu Hotel i centrala Addis Abeba. När han har betalat hyran för sin egen lägenhet ger han de pengar som blir över till sin familj. Med sin lön försörjer han sig själv och hjälper sin mamma och mormor.

– Jag bodde hos min mormor i 26 år. Hon tog hand om oss barnbarn hela vår uppväxt. Nu är det min tur att ta hand om henne, säger han.

KONTRASTEN MELLAN den trafikerade af-färsgatan och den rymliga hotellobbyn är stor. Utanför kör bilarna tätt i dammet som träffas av solens strålar. Kåktaken ligger nära och sträcker sig kilometer bort. Höghusen, de flesta hotell, bryter av och utgör förgrunden till bergen som omger staden. Samtidigt, på andra sidan hotellets säkerhetskontroll är allt som vanligt – affärsresande möts, talas vid och åker vidare.

Han är tacksam.– Tack vare mitt jobb vet jag att vi klarar oss

och har en framtid här i Addis Abeba. Därför betyder mitt jobb allt för mig.

ADDIS ABEBA – som betyder ”nya blomman” – är säte för Afrikanska unionen och i stort sett allt bistånd till Afrika koordineras via staden. Etiopiens huvudstad ligger närmare 2 400 meter över havet och befolkas av omkring tre miljoner människor.

Pickolon Abel Berhe, 31, är en av dem.

FLIT OCH FRAMTID I ADDIS ABEBA

Se filmen med Abel Berhe.

A B E L B E R H E , 3 1 Å R

t e x t m e r y e m c a nf o t o e i n a r l i n d g r e n

tänkvärt

RADISSON BLU ADDIS ABEBAVerksamhet:HotelldriftAntal anställda: 320Swedfunds investe-ring: 6 MEUR i aktier och lån.Övriga delägare: Swedfund har tillsam-mans med IFU (Dan-marks motsvarighet till Swedfund) och Strand-wood Investment investerat i fastighets-bolaget Emerald Addis Hotels Plc.Viktiga utvecklings- resultat: direkta och indirekta jobb (särskilt för kvinnor och lägre utbildningsnivåer), skatteintäkter, utländsk valuta till landet, ut-bildning inom service, utveckling av infra-struktur i landet (som vatten och el).

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 3

ABEL BERHE är nattportier på Radisson Blu Hotel i Addis Abeba. Med sin lön försörjer han sig själv, sin mamma och sin mormor.

4 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Swedfund följer Regeringskansliets särskilda Riktlinjer för extern rappor-tering för företag med statligt ägande (beslutade av regeringen den 29 november 2007).

REDOVISNINGSPROFILI 2013 års redovisning tar vi ytterligare steg för att integrera den hållbarhets-relaterade informationen med den finansiella i Swedfunds första ansats att producera en Integrerad redovisning.

EN MER INTEGRERAD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I årets redovisning struktureras års- och hållbarhetsredovisningen om. Jämfört med föregående år innebär det att förvaltningsberättelsens olika avsnitt publiceras i olika särskilt markerade avsnitt i den integrerade redovisningen. Genom denna ansats utformas redo-visningen med inspiration av Interna-tional Integrated Reporting Council’s (IIRC) ramverk, The International <IR> Framework.

STYRELSEDEFINIERAD REDOVISNING Styrelsen har påtecknat den integrerade redovisningen i sin helhet. Den formella årsredovisningen/för-valtningsberättelsen återfinns i särskilt markerade avsnitt, som också framgår av innehållsförteckningen. Hållbarhets-redovisningen, som utgör resterande del av årets integrerade redovisning, är den sjätte sedan den första gjordes 2008.Swedfunds ambition är att nästa år vidareutveckla den integrerade redo-visningen i enlighet med International Integrated Reporting Councils (IIRC:s) ramverk The International <IR> Framework.

REDOVISNINGSRAMVERKET GLOBAL REPORTING INITIATIVE, GRIVi tillämpar Global Reporting Initiative’s (GRI) redovisningsramverk för håll-barhetsredovisning version G4 samt GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”.

UN GLOBAL COMPACT, COMMUNICATION ON PROGRESS, COP Med åtagandet om UN Global Com-pact, som Swedfund attesterade 2012, följer att Swedfund redovisar arbetet med implementeringen av Global Compacts 10 principer i en årlig Com-munication on Progress (COP). Bolagets första COP lämnades i april 2013. I denna redovisning integrerar Swedfund vår andra COP. Vi har valt att i det särskilda GRI/COP-indexet utgå ifrån BASIC GUIDE Communication on Progress, GC Active Level, framtagen av UN Global Compact .

UN PRI, PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENTMed åtagandet om UN Principles for Responsible Investment (UN PRI), som Swedfund attesterade 2012, har vi förbundit oss att årligen också rap-portera resultaten av detta arbete direkt on-line, till PRI:s sekretariat och i kommande integrerade redovisningar med första rapportering 2014 avseende verksamhetsåret 2013. Rapporteringen till PRI:s sekretariat gör Swedfund i PRI:s redovisningsverktyg före utgången av mars 2014 och refereras i Swedfunds integrerade redovisning 2014.

REVISION OCH ÖVERSIKTLIG GRANSKNINGMed den styrelsedefinierade redovis-ningen tydliggörs vad som i Swedfunds integrerade redovisning utgör formell årsredovisning och därför har varit föremål för revision. De avsnitt som inte utgör årsredovisning utgör Swedfunds hållbarhetsredovisning/Communication on Progress (COP) och har varit föremål för översiktlig granskning i alla delar utom de avsnitt som gjorts tillgängliga via länkar.

PwC lämnar revisionsberättelse avseende årsredovisningen och separat rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen/COP.

VÄSENTLIGHETSANALYS OCH VALT FOKUS I REDOVISNINGENI den allmänna biståndsdebatten diskuteras vilka resultat som de facto åstadkommes med den biståndsbudget som bekostas med skattemedel. Årets redovisning har ett särskilt fokus på redovisning av utvecklingsresultat, varför stort utrymme ges åt att beskriva ett urval investeringar som ”case” eller praktikfall och hur dessa på olika sätt genom samhällsutveckling, hållbarhet och bärkraftighet bidrar till fattigdoms-minskning.

Swedfund har under året fastställt en ny strategi (se sidan 42) vilken vilar på tre fundament som alla bedöms som lika nödvändiga förutsättningar för att Swedfund ska medverka i en investe-ring; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. I varje fundament är ett antal mätområden bestämda.

I samband med IMF/Världsbankens årsmöte i Washington DC i oktober 2013 attesterade Swedfund tillsammans med ett trettiotal bi- och multilaterala utvecklingsfinansiärer ett åtagande om ett gemensamt set av indikatorer för att mäta utvecklingsresultat, IFIs Harmoni-zed Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations. I valet av mätområden och underlig-gande indikatorer har vi inspirerats av detta internationella harmoniseringsar-

I N F O R M AT I O N O M R E D O V I S N I N G E N

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 5

bete och av de intressentdialoger som underhand förts med civilsamhällets biståndsorganisationer. Efter omfattan-de interna diskussioner har så ett antal mätområden och underliggande indi-katorer valts som grund för att bedöma en investering inför beslut. Samma mät-områden och indikatorer bildar sedan utgångspunkt för uppföljning, intern rapportering under förvaltningen och extern redovisning. I det följande listas de mätområden som Swedfund på detta sätt valt som väsentliga att fokusera och därför också redovisa, vilka refereras i GRI/COP-indexet på sidan 100.

ÖVERGRIPANDE VÄSENTLIGHETn Transparens; Swedfunds vilja till

öppenhetn Resultat avseende fattigdomsbe-

kämpning; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet

SAMHÄLLS- UTVECKLINGn Arbetstillfällen; att bidra till nya och

varaktiga direkta och indirekta jobbn Skatt; att bidra till en ökad skattebas i

de länder Swedfund investerarn Kunskapsbyggande; att medverka till

kompetensutveckling

HÅLLBARHETn Arbetsvillkor; att bibehålla och

skapa jobb med god arbetsmiljö och arbetsvillkor

n Miljö; att i portföljbolagen imple-mentera för verksamheten relevanta policyer och ledningssystem

n Antikorruption; att implementera antikorruptionspolicy och lednings-system för att hantera korruptions-frågor

BÄRKRAFTIGHETn Tillväxt definieras som den procentu-

ella ökningen av ett företags omsätt-ning från ett år till nästa.

n Avkastning definieras som företagets årliga vinst efter skatt dividerat med det investerade kapitalet.

n Lönsamhet definieras som ett företags vinstmarginal och kan mätas såväl brutto (före skatt) som netto (efter skatt). Swedfund redovisar avkastning som netto efter skatt.

Swedfunds strategiska hållbarhetsmål (sidan 42), som definierades av Swed-funds styrelse i december 2013, kommer att följas upp under 2014 och resultatre-dovisas i Swedfunds integrerade redovis-ning 2014.

REDOVISNINGENS OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGHållbarhetsredovisningen omfattar i huvudsak Swedfund och våra portfölj-bolag med särskilt fokus på bolagets aktieägarportfölj i vilka bolag vi har styrelserepresentation, men vi redovi-sar även portföljbolag där Swedfund är långivare. Väsentliga antaganden, avgränsningen av urval portföljbolag för resultatredovisning och mätmetoder av-seende Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet presenteras löpande i redovisningen.

De data som rapporteras på aggrege-rad nivå, avseende utvecklingsresultat och andra portföljindikatorer utgör sam-manställda resultat av information som lämnats av portföljbolagen i särskilda egendeklarationer samt i bolagens finansiella och övriga rapportering. Vi är övertygade om att en transparent rap-portering av utvecklingsresultat gagnar såväl värdeutveckling som utvecklings-resultat och intressentrelationer men har av sekretess- och konfidentiella skäl inte möjlighet att rapportera enskilda portföljbolags prestanda.

Vi lämnar i årets redovisning för första gången land för land-rapportering av skatt i linje med det samförstånd Swedfund under året uppnått i dialog med civilsamhällets biståndsorganisa-tioner och i enlighet med EU Kommis-sionens nya direktiv om icke-finansiell redovisning.

Den finansiella redovisningen omfat-tar inte rapportering avseende port-

följbolagens finansiella resultat. Denna information lämnas i portföljbolagens årsredovisningar och omfattas inte av Swedfunds integrerade redovisning.

BEGRÄNSNINGARVår verksamhet innebär att vi investerar i ett antal nya projekt varje år och säljer av andra. Därmed är portföljen i ständig förändring något som gör jämförbarhe-ten mellan åren svår. I årets redovisning följer vi den rapporteringsrutin avse-ende hållbarhetsresultat (ESG-resultat) från portföljbolagen som infördes i fjolårets redovisning. Det ger möjlighet till viss jämförbarhet. Hållbarhetsresul-tat (ESG) redovisas således avseende aktuellt redovisningsår, 1 januari – 31 de-cember 2013 i jämförelse med resulta-ten 1 januari – 31 december 2012. I årets redovisning har några nya resultatindi-katorer tillkommit, vilka därför inte kan jämföras med föregående år.

Våra portföljbolags finansiella redovisning är föremål för revision men portföljföretagens lämnade rapportering i egendeklaration avseende Hållbar-hetsresultat, Portfolio Company ESG Key Performance Report, har inte varit föremål för oberoende granskning.

KONTAKTPERSONERKontaktpersoner hos Swedfund avse-ende 2013 års Integrerade redovisning är, för den finansiella informationen Elisabeth Mattisson, Chef Finans och Administration, och för den icke-finan-siella informationen Lars-Olle Larsson, Senior Manager ESG Affairs och svensk ambassadör för International Integrated Reporting Council (IIRC).

I N F O R M AT I O N O M R E D O V I S N I N G E N

6 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

innehåll

VD-ORD: NU TAR VI NÄSTA STEG . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

UTVECKLING KRÄVER BILLIG ENERGI . . . . . . 10

NYA JOBB FÖRUTSÄTTNING FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

DIPLOMATI RÄDDADE JOBBEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

SWEDFUNDS AFFÄRSMODELL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

INVESTERINGAR SOM GÖR SKILLNAD . . . . 20

VÅR ETISKA KOMPASS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

SÅ HÄR FÖRDELAS INVESTERINGARNA . 24

HÄR GÖR SWEDFUND EN INSATS . . . . . . . . . . . . . . 26

NAIROBIS WOMEN’S HOSPITALS . . . . . . . . . . . . . . . 28

SÅ FUNKAR EN INVESTERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

DILEMMAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

SÅ HÄR JOBBAR VI I SWEDFUND . . . . . . . . . . . . . . . 42

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL . . . . . . . . . . . . . 44

KOMMENTAR: EMMA IHRE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

SWEDPARTNERSHIP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

REDOVISNING AV UTVECKLINGSRESULTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT (UN PRI) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

TRADITIONELLT BISTÅND PÅ VÄG UT . . . . . . 68

ENKÄT: SKÖTER SWEDFUND SIN INTRESSENTDIALOG? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

PRODUKTION: SPOON REDAKTÖR: ANNE-CHARLOTTE ERIKSSON

PROJEKTLEDARE: LARS-OLLE LARSSON ART DIRECTOR: DAVID LINDER

LAYOUT: RÜSEN YILDIZ

16

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 7

68

VÅRA INTRESSENTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

INTERVJU MED HILLEVI ENGSTRÖM . . . . . . . . 75

KRÖNIKA: VI BRYR OSS! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

VÄGEN MOT UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

GRI-/COP-INDEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

10 ÅR I SAMMANDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

REVISIONSBERÄTTELSE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

REVISORS RAPPORT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

BILAGOR:PORTFÖLJBOLAGSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

SWEDPARTNERSHIP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

TEKNISK ASSISTANS, TA- LISTA ÖVER PROJEKT 2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARADE ORD . . . . . 112

FRAMTIDSPERSPEKTIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

STYRELSE OCH LEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

54

77 11328 47ÅRSREDOV ISN ING

F Ö R VA L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

RISKHANTERING .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

FINANSIELLT RESULTAT .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48

SWEDPARTNERSHIP .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

RESULTATRÄKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

BALANSRÄKNING .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

EGET KAPITAL .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

KASSAFLÖDESANALYS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

N O T E R .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

S T Y R E L S E N S U N D E R S K R I F T E R .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105

Sidorna ovan utgör styrelsens och verkställande direktörens i Swedfund International AB:s formella

årsredovisning och inkluderar bolagsstyrningsrapporten (som utgör del av förvaltningsberättelsen).

8 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

vd - ord

NU TAR VI NÄSTA STEG!

MED MER ÄN TRETTIO års erfarenhet av investeringar i de allra svåraste och mest komplexa miljöerna har vi i Swedfund ett unikt kun-

skapskapital. Vi tar mer risk än andra, så att fler vågar investera och är additionella genom att investera där det är brist på annan finan-siering. På det sättet är vi också banbrytande. Våra investeringar skapar jobb, skatteintäk-ter, bra arbetsvillkor, tillväxt, avkastning och lönsamhet. Vi överför kunskap och driver frågor om miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter. Detta arbete blir en naturlig del av verksamheten, eftersom vi som aktiva ägare och långivare har ett tydligt uppdrag och ofta tar plats i portföljbolagens styrelser.

MELLAN 1990 OCH 2010 har andelen extremt fattiga människor i utvecklingsländer minskat med hälften, från 43 procent till 21,5 procent. Sedan milleniemålen skapades 2000 har an-talet människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen minskat med en halv miljard. Två tredjedelar av den minskningen kom-mer från tillväxt. Med den kunskapen är det inte konstigt att näringslivets roll, tillväxt och jobbskapande är högsta prioritet när utveck-lingsfrågor diskuteras.

Detta fokus stämmer väl överens med vad befolkningen i de länder dit biståndet riktas själva önskar. 60 000 fattiga människor som har intervjuats i en unik Världsbanksstudie har själva angett att den viktigaste vägen ut ur fattigdom är att ha ett jobb. Nio av tio jobb i utvecklingsländer finns i den privata sektorn, och att skapa fler och bättre jobb i hållbara fö-retag är helt avgörande för att möta de utma-ningar som det globala utvecklingssamarbetet står inför. I dag är 200 miljoner människor i utvecklingsländer utan jobb, och många fler utanför den formella ekonomin. Många av dessa personer är ungdomar och kvinnor som lever i Afrika söder om Sahara. För att hålla takten med befolkningsökningen, krävs att yt-terligare 600 miljoner jobb skapas till 2020.

DE MEST FRAMTRÄDANDE aktörerna i detta arbete är regeringsägda multi- och bilaterala investeringsinstitutioner. Swedfund tillhör gruppen ”Development Finance Institutions” (DFI:er). DFI:ernas uppdrag är att satsa på investeringar som skapar lokala arbetstill-fällen, skatteintäkter för lokala regeringar, och förbättrat utbud i viktiga sektorer såsom hälsovård, finanssektor, infrastruktur, energi, och tillverkningsindustri.

Swedfund är väl rustat att svara upp mot

Det finns inga enkla lösningar på fattigdomsproblemen i världen. Inte heller på den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling.

Men, det finns många möjligheter och ett är det uppdrag som Swedfund har från regeringen, att som en ansvarstagande, långsiktig och aktiv investerare

bidra till fattigdomsminskning genom hållbart företagande.

A N N A R Y O T T

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 9

omvärldens förväntningar när det gäller att bekämpa fattigdom på ett effektivt, resultatin-riktat och långsiktigt sätt. Vi har ökat vårt fo-kus på Afrika söder om Sahara där den extre-ma fattigdomen är mest utbredd. De senaste åren har den interna kompetensen inom ESG (Environment, Social & Governance) kraftigt förstärkts för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten och positiva utvecklingseffekter i alla våra investeringar. Vår kompetens inom hållbarhet gör oss till en respekterad och attraktiv partner. Vi har under åren utvecklat en gedigen sektorkunskap vilket krävs för att urskilja och förvalta de mest lovande investe-ringsmöjligheterna. Styrelsen och ledningen har nu alla förutsättningar att möta de ökade förväntningar som ägare och omvärlden har.

SWEDFUND HAR den senaste tiden ökat sin närvaro på de arenor där utvecklingsagendan diskuteras och har en nära dialog med olika aktörer från civilsamhälle, näringsliv och andra intressenter. Jag är nöjd med att här bekräfta Swedfunds stöd för UN Principles for Responsible Investment (PRI) och för UN Global Compact. Implementeringen av PRI:s principer i investeringsprocessen är påbörjad liksom påverkansarbetet med att införa Global Compacts principer om ansvarsfullt företa-

gande i våra portföljbolag. Jag deltog i UN Global Compact Leaders Summit 2013 i New York, som mycket handlade om privatsamver-kan och näringslivets roll i utvecklingen. Det är glädjande att nu möta stor förståelse för betydelsen av denna del av biståndet och jag konstaterar att Swedfund är mitt i strömfåran för den nya utvecklingsagendan!

Nu bygger vi vidare på de erfarenheter vi har, förtydligar vår tolkning av uppdraget genom en ny strategi och adderar en äkta vilja till dialog och öppenhet. Det är i sanning inget enkelt uppdrag vi har. Det är stort och svårt men oerhört viktigt. Nu tar vi nästa steg!

S T O C K H O L M I M A R S 2 0 1 3

A N N A R Y O T T V E R K S T Ä L L A N D E D I R E K T Ö R

Hösten 2013 besökte jag Swedfunds portföljbolag Athi Steel i Nairobi, Kenya (bilder nedan). Samtal med anställda och vd ger inblick i bolagens möj-ligheter, utmaningar och anställningsvillkor.

Anders Wijkman är tydlig; billig energi är en förutsättning för all utveckling.

– Västvärldens välstånd bygger till stor del på att vi kunde hämta billiga råvaror och energi från fattiga länder. Därför har vi idag ett moraliskt ansvar att hjälpa dem,

bland annat genom att se till att de får tillgång till energief-fektiv teknik men även med finansieringslösningar som gör det möjligt för fattiga bybor att köpa till exempel solceller.

För att kunna hantera både klimatet och fattigdomen behövs dubbla perspektiv. Det ena är den globala tempera-turökningen som på sikt hotar mänskligheten. För att klara det krävs bland annat svar på frågan om hur framtidens energisystem ska se ut och hur jordbruket ska bedrivas för att kol ska bindas i marken istället för att frigöras till atmosfären. Men även hur de ekonomiska systemen ska kunna ställas om från ”köp och släng” till ett kretslopps-samhälle där alla naturresurser återanvänds.

DEN ANDRA VIKTIGA FRÅGAN ÄR hur vi ska förbereda oss på de förändringar som ett varmare klimat ger upphov till.

– Det kan handla om att bygga hus som kan stå emot kraftiga stormar och häftigare skyfall men även förbereda samhällen på ett generellt varmare klimat och perioder av

svår torka, säger Anders Wijkman.Han har under många år varit engagerad i klimat- och

utvecklingsfrågor. Både som politiker, chef för Röda Korset och SAREC (Sidas avdelning för forskningssamarbete) och som fristående debattör. Han är ordförande i det interna-tionella nätverket Romklubben samt nybliven ordförande i den oberoende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd. Under senare år har han ofta samarbetat med Johan Rock-ström, chef för Stockholm Resilience Centre. Tillsammans har de skrivit ett flertal böcker och mängder av debattar-tiklar, alla med målet att tydliggöra vad som händer när klimatet förändras och planetens resurser utarmas.

– Vi kan inte bara fokusera på klimatförändringen, vi måste också inse att vi alltför länge har överutnyttjat jor-dens resurser. Ska vi kunna undvika katastrofala miljöför-ändringar måste vi även värna biologisk mångfald, stoppa havsförsurning, se över vår sötvattenanvändning och förändra markanvändningen, säger Johan Rockström.

FÖR ATT BESKRIVA vad det handlar om har han varit med och lanserat begreppet planetära gränser. Inom nio olika områden – där klimatet är ett – har forskarna försökt tyd-liggöra vilka risker mänskligheten utsätter sig för om och när gränserna överskrids. Som alltid riskerar effekterna

fattigdom och energi

t e x t p e r w e s t e r g å r df o t o l i n u s h a l l g r e n

ANDERS WIJKMAN OCH JOHAN ROCKSTRÖM MENAR ATT ÖKAT VÄLSTÅND I UTVECKLINGSLÄNDER OCH ETT EFFEKTIVT KLIMATAR-BETE HÄNGER IHOP. PROBLEMET ÄR ATT DET POLITISKA SYSTEMET

INTE KLARAR AV ATT HANTERA GLOBALA UTMANINGAR.

UTVECKLING KRÄVER BILLIG

ENERGI

10 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

s w e d f u n d s h å l l b a r h e t s r e d o v i s i n g 2 0 1 3 | 11

Anders Wijkman är bland annat ordfö-rande i den obero-ende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd.

Johan Rockström är professor i miljöve-tenskap på Stock-holms universitet och chef för Stock-holm Resilience Center.

12 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

att bli tydligast i utvecklingsländerna. Ett exempel skulle kunna vara svår torka i norra Mali, ett område som redan idag återkommande drabbas av svält.

– Frågan är vem som ska stå för kostnaden för att an-passa samhällen så att de kan stå emot förändrade livsför-utsättningar. Hittills har de rika länderna inte tagit sin del av ansvaret, hävdar Anders Wijkman.

Trots det är han försiktigt positiv. Dels beroende på att det går att göra de nödvändiga anpassningarna till en rim-lig kostnad, förutsatt att man gör rätt från början. Och dels för att världens politiker till slut har lyckats enas om att skapa en Grön fond som ska hjälpa utvecklingsländerna att finansiera klimatåtgärder. Principerna för hur fonden ska arbeta är klara, nu gäller det att fylla på med pengar.

– Hade vi skapat den fonden redan när klimatföränd-ringarna började uppmärksammas hade vi haft ett helt annat samtalsklimat mellan olika länder idag. Men om vi från och med nu skulle avsätta 50–100 miljarder dollar per år kan mycket positivt hända. Det skulle kunna skapa förutsättningar för både sol och vindenergi i många länder och på sikt bli ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Parallellt måste vi även bromsa befolkningsökningen och därför bör vi satsa på fler skolor och utbyggd familjeplane-ring. Utbildning för flickor är det bästa preventivmedlet.

ENLIGT ANDERS WIJKMAN borde Swedfund, med sitt uppdrag att stödja den privata sektorn i utvecklingsländer, satsa en del av sina resurser på att till exempel hjälpa små och medelstora entreprenörer att skapa affärslösningar som gör det möjligt att sätta upp solpaneler i byar som inte är anslutna till något elnät.

– Tillgång till effektivare energiteknik är viktigt både för klimatet och för fattigdomsbekämpningen. Så länge människor är hänvisade till brännved och dynga blir det ingen utveckling.

Det finns gott om positiva exempel på hur utvecklings-länder utnyttjar energiteknik för att minska fattigdomen. Kenya är ett av de länder där satsningen på solenergi börjar ge resultat.

MEN, DET RÄCKER INTE MED förändringen i utvecklingslän-der. Kravet gäller i än högre grad för de rika länderna, de som hittills har ätit en stor del av den gemensamma kakan. Vi måste utnyttja de tillgängliga resurserna på ett långt smartare sätt, hålla igen på energi- och resursanvänd-ningen, inte minst av fossila bränslen, för att ge fattiga länder utrymme att öka sin användning när de bygger sina samhällen. Detta är globala utmaningar som politikerna än så länge har haft svårt att klara.

– Alltför länge har vi levt på myten om den eviga mate-riella tillväxten och föreställningen att naturens skafferi är oändligt stort. Modellen fungerade bra så länge befolk-ningen och den gemensamma ekonomin var liten men tyvärr håller inte det resonemanget längre. Naturkapitalet räcker helt enkelt inte, säger Johan Rockström.

Problemet är att kopplingen mellan vad vi gör i vår vardag idag och den torka som kan drabba Afrika om 20 år för många människor är abstrakt.

– Vi måste höja blicken och inse att vårt ansvar sträcker sig längre än till att tillfredsställa våra egna önskemål och behov. Moraliskt handlar det om global rättvisa och ansvar för kommande generationer, menar Anders Wijkman.

fattigdom och energi

S S A* E L P R O D U K T I O N V S A N D R A R E G I O N E R

DE 48 SSA-LÄNDERNA (800

MILJONER MÄNNSIKOR) FÖRBRUKAR UNGEFÄR LIKA MYCKET ELEKTRI-

CITET SOM SPANIEN (44 MILJONER MÄNNISKOR).

OECD

Källa: Africa Infrastructure Country Diagnostic (AICD), 2008, rapport utgiven av Världsbanken i samarbete med Afrikanska Utvecklingsbanken.

100 %

91 %

76 %68 %

26 %

LATIN-AMERICA

ASIEN TILLVÄXT-MARKNADER

* AFRIKA SÖDER OM SAHARA

100 %

90 %

80%

70%

60%

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 13

Många utvecklingsländer lider skriande brist på elektricitet och nätanslutna

produktionsanläggningar arbetar ofta under sin kapacitet på grund av eftersatt underhåll. Stora delar av befolkningen och företagen saknar dessutom anslutning till elnätet, som ofta är i behov av uppgraderingar för att kunna leverera el kontinuerligt. Det menar Gunilla Nilsson och Mar-kus Wilkens, som båda är Senior In-vestment Managers på Swedfund och specialister på energi-investeringar.

– Eftersom tillgången på nätba-serad el är otillräcklig tvingas man förlita sig på egenproducerad el, vil-ken tenderar att vara både dyrare och mer miljö- och hälsofarlig. Sot och gaser går ut i inandningsluften och de fattigaste är ofta de mest utsatta, säger Gunilla Nilsson.

Elbristen slår på konkurrens-kraften och hindrar samhällsutveck-lingen.

”Energigapen måste överbryggas”– Tillgång till hållbar el för alla

samhällsgrupper är en förutsättning för att ett land ska kunna tillvarata sin inneboende tillväxtpotential, fort-sätter Markus Wilkens.

Han menar vidare att det krävs en förbättring av existerande resurser

tial att leva upp till Swedfunds krav vad gäller bland annat kommersiell- och miljömässig hållbarhet.

Swedfund stödjer utvecklingen av elproduktion från förnyelsebara källor, men kommer att fortsätta finansiera icke-förnyelsebar produk-tion när den kan göras i enlighet med Swedfunds grundläggande krav.

– En icke förnyelsebar energi-källa kan initialt vara ett bättre alternativ och nödvändig för att överbrygga de stora energigap som finns i många av de länder i vilka Swedfund investerar, säger Markus Wilkens avslutningsvis.

GUNILLA NILSSON OCH MARKUS WILKENS PÅ SWEDFUND:

”ELBRISTEN SLÅR PÅ KON-KURRENSKRAFTEN OCH HINDRAR SAMHÄLLSUT-

VECKLINGEN.”

Markus WilkensGunilla Nilsson

samt investeringar i ny kapacitet för att bredda och fördjupa tillgången på långsiktigt hållbar elektricitet i utvecklingsländerna. Men för att andelen investeringar från privata aktörer ska öka krävs också andra infrastruktursatsningar.

SWEDFUNDS energiinvesteringar är främst inriktade mot elproduktion och investeringarna måste ha poten-

Mohammed Bangura kontrollerar socker-rörsfälten på Addax Bioenergy i Sierra Leone. Läs mer om Swedfunds investering i förnyelsebar energi på sid 34.

14 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Just nu är ett par hundra miljoner människor runt om i världen arbetslösa. Och värre kan det bli. Enbart demogra-

fiska förändringar innebär att det behövs 600 miljoner nya jobb fram till år 2020 (IFC Jobs Study, jan 2013). I rika länder är det ett stort bekymmer att inte ha ett arbete, i fattiga är det en fråga om överlevnad.

– Det är inte bara ett problem för den enskilda individen. Utan en

t e x t p e r w e s t e r g å r d f o t o d o m i n i c n z i u

arbete, skatt och kunskapsbyggande

inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhälls-tjänster som skola och vård, säger Karin Isaksson, Director for Business Development på Swedfund.

Alla jobb är inte lika bra. I utveck-lingsländerna är många sysselsatta inom den informella sektorn där in-komsten sällan räcker till för att klara den egna försörjningen.

– Därför behövs fler arbeten inom den formella sektorn, det är bara där

det går att få anständiga löner och justa arbetsförhållanden, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swed-fund.

NÄR VÄRLDSBANKEN för några år se-dan frågade 60 000 personer i utveck-lingsländer om vad som skulle hjälpa dem att ta sig ut ur fattigdomen var svaret entydigt; en riktig anställning. Frågan blir då hur alla de jobb som krävs ska skapas. I utvecklingsländer,

Nya jobb förutsättning för samhällsutvecklingUNDER DE KOMMANDE ÅREN SKA ETT STORT ANTAL UNGA UT PÅ ARBETSMARKNADEN OCH DÄRFÖR KRÄVS DET 600 MILJONER NYA JOBB FÖR ATT ARBETSLÖSHETEN INTE SKA ÖKA.

M:lab i Nairobi, Kenya, är centrum för mobilt entreprenörskap i Östafrika. Fr v frilansande digitala utvecklarna Carol Kariuki och Simon Mutna, samt Dickson Ndegwa från företaget Deetech.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 15

Swedfund investerar direkt i företag som är verksamma i en lång rad olika länder. Det fungerar bra gentemot större bolag men gör det svårare att nå de mindre. En liten orga-nisation som Swedfund kan inte heller verka i alla länder. Lösningen på problemet är ett nära samarbete med ett antal olika professionella fondförvaltare som finns lokalt och som delar Swedfunds värderingar kring hållbart företa-gande.

– Innan vi väljer ut vilka fonder vi ska investera i gör vi omfat-tande kontroller. Vi granskar både hur de arbetar och hur väl de har lyckats med sina tidigare investeringar, säger Fredrik Törgren, Senior Investment Ma-nager inom sektorteam Finansiella Institutioner

på Swedfund.En av de förvaltare som har valts ut är Adenia, som har sitt ursprung på Mauritius, men som i dag huvudsakligen är aktiv på Madagaskar och i Västafrika.

– Anledningen till att vi har valt att arbeta tillsammans med dem är att de är engagerade i frågor som rör miljö, etik och ägarstyrning samtidigt som de jobbar tätt tillsammans med de samhällen där de inves-terar. Och de gör det på ett ansvarsfullt sätt. 

Adenia är dessutom aktiv i länder där det finns ett stort behov av kapital men där få andra vill eller kan investera.

– Personalen på Adenia har en relevant bakgrund för den här ty-pen av uppdrag och de har både den lokalkän-nedom och erfarenhet

som krävs för att lyckas. De har bland annat investerat framgångsrikt i Madagaskar, ett land som på grund av politisk turbulens inte är helt lätt att arbeta i, säger Fredrik Törgren.

Tanken är att de båda organisatio-nerna nu även ska börja samarbeta aktivt kring saminvesteringar i olika företag.

– Bristen på kapital är stor i de länder där Ade-nia är operativa. Tack vare dem kan vi även nå ut till företag som är verksamma där.

med en svag offentlig sektor, är svaret utan tvekan inom den privata sektorn där nio av tio jobb finns.

– Att bidra till att de miljoner människor som står utanför arbets-marknaden får ett jobb är en enorm utmaning som kräver insatser på många plan. Vårt bidrag är att vi inves-terar i företag för att de på så sätt ska få möjlighet att växa och anställa fler, säger Karin Isaksson.

SWEDFUND INVESTERAR framförallt i större företag där de grundläggande bitarna för verksamheten finns på plats. Det är där flest jobb per satsad Swedfund-krona skapas. Mindre fö-retag får framförallt stöd via lokala finan-siärer såsom banker och fonder.

– De företag vi engagerar oss i ska ha en bärkraftig affärsidé som vi sedan kan hjälpa dem att utveckla. När arbetstillfällena blir fler och vinsterna ökar leder det till att samhället får in större skatteintäkter och kan satsa på utbildning, hälsa,

infrastruktur och andra områden där regeringen traditio-nellt spelar en stor roll i mer ekono-miskt utvecklade länder. Därmed

påbörjas en positiv spiral som på sikt bidrar till att hela samhället kan ta stora steg framåt, säger Niclas Düring.

SWEDFUND ENGAGERAR sig i företags utveckling som en långsiktig, ansvars-tagande och aktiv investerare. Och det under en lång tid, tio år är inte ovan-ligt. Det ger företagen förutsättningar att överleva även om de under resans gång går igenom en del tuffa perioder.

– Att företagen på sikt går med vinst är dock en nödvändig förutsättning för att alla goda effekter ska kunna uppstå. Genom att stötta på vägen dit hoppas vi kunna bidra till en långsiktigt håll-bar utveckling, säger Karin Isaksson.

Verksamhet: FondinvesteringAntal anställda: 12Investeringsår: 2013Swedfunds investering: 10 MEURÖvriga delägare: andra europeiska DFI:er som IFC, EIB, BIO, CDC, DEG och FMO.

Viktiga utvecklingseffekter: jobb-skapande, utveckla ESG-standarder (Environmental , Social, Governance) i lokala små och medelstora företag samt stöd till regional integration och utveckling.

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR MED ADENIA-FONDEN

S A T S N I N G P Å M I N D R E F Ö R E T A G

”Utan en inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhällstjänster...”K A R I N I S A K S S O N

Fredrik Törgren, Senior Investment

Manager på Swedfund.Karin Isaksson

Niclas Düring

A D E N I A F O N D E N

t e x t a n n e - c h a r l o t t e e r i k s s o nf o t o ay o d e j i t o b u n / i b s t m e d i a

cimbenin

Jag har haft tur som fått jobba så länge på Cimbenin, säger Gilbert Gahou, elektriker och fackförening-ens klubbordförande.

Cimbenin, en cementindu-stri vars anläggning ligger strax

utanför Cotonou i Benin, startade 1991 med aktiekapital från Swedfund och deras danska motsvarighet Investment Fund for Develo-ping Countries (IFU). Huvudägare är tyska Heidelberg Cement. Gilbert Gahou började två år efter starten och är nu inne på sitt tju-gonde år på företaget. Han är en mycket nöjd fackordförande som öser lovord över företaget och menar att alla kollegor är minst lika nöjda

Diplomati räddade jobbenFör några år sedan fick cementföreta-get Cimbenin kämpa för att överleva, eftersom det statligt reglerade priset på cement var för lågt. Men diploma-tiska påtryckningar fick regeringen att höja priserna. Det räddade jobben och tryggade ekonomin för Gilbert Gahou och hans familj.

Gilbert Gahou, i mit-ten, med sin hustru Amoki M. Justine och sönerna Lebel, An-sèlme och Louange.

16 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

eftersom ”allt är reglerat, omsorgen om perso-nalen och miljön är genuin och lönen kommer när den ska”. Men så jämför han också med tidigare arbetsplatser och vännernas arbetsgi-vare som inte är fullt så måna om sin personal som hans egen.

– Jag trivs mycket bra, har fasta arbetstider och jobbar mellan klockan 8–17 måndag till fredag. Dessutom har vi en hel timmes lunch-rast, säger Gilbert Gahou och skrattar.

MEN FÖR INTE SÅ MÅNGA ÅR SEDAN var hans fasta jobb i fara. Fredrik Wijkander, Senior In-vestment Manager på Swedfund, berättar att verksamheten gick bra fram till 2005. Råvaru-

priserna drog iväg men regeringen, som ansvarar för prissättningen av cement, justerade inte priserna, som därmed låg för lågt i förhållande till priserna på de råvaror som behövdes till produktionen.

– Aktiekapitalet eroderades och företaget var nära konkurs, säger Fredrik Wijkander.

EN TID AV INTENSIV diplomati tog sin början. Ägarna, med vd:arna på IFU och Swedfund i spetsen, skrev brev till Benins regering för att få dem att reglera priserna till marknadsmässig nivå. Cimbenins vd, ägarna på Heidelberg Cement, Swedfund och IFU intygade att fabriken hade mo-derniserats och effektiviserats så långt det var möjligt, men att de ändå var tvungna att kämpa för att överleva på grund av obalansen i tillverkningskostnaderna i förhållande till insatsvarorna.

Diplomati räddade jobben

”...omsorgen om personalen och miljön är genuin och lönen k ommer när den ska.”

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 17

18 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

cimbenin

– Ingenting hände på tre år och vi höll på att ge upp. Men så plötsligt i juli 2008 fattade re-geringen beslut om att höja cementpriset och vi kunde andas ut, säger Fredrik Wijkander.

SEDAN NÅGRA ÅR går Cimbenin med vinst och levererar återigen utdelning till sina aktieä-gare, liksom viktiga skatteintäkter till staten och lön till sina anställda.

– Eftersom Benin är ett mycket, mycket fattigt land är min lön oerhört viktig för

familjen. Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska

kunna gå på universitetet i Coto-nou, berättar Gilbert och en liten suck undslipper honom.

Men så skrattar han plötsligt till och säger:– Fast vet du, barnen är ju min pensionsför-

säkring och investering för framtiden!

C I M B E N I NVerksamhet:Malningsanläggning som tillverkar cement.Antal anställda: 109Swedfunds investe-ring: 6,5 MKR i aktieka-pital och 8 MKR i lån, som avbetalats.Övriga delägare: Swedfund och danska IFU är minoritetsak-tieägare, huvudägare är tyska Heidelberg Cement.Viktiga utvecklings-resultat: Bidra till att skapa jobb, ökad inbetalning av skatter, hålla ESG- standarder på en hög nivå och infrastruktur-utveckling i Benin.

Djibril Indrissou, som är teknisk chef på Cimbenin, ser också ljust på framtiden och be-rättar stolt att företaget är miljöledningscerti-fierat enligt ISO 14001, vilket följs upp genom regelbundna kontroller av externa konsulter.

– Vi är ett mycket välutvecklat företag i ett mycket underutvecklat land. Jag är glad att få arbeta för så ansvarsfulla ägare, konstaterar Djibril Indrissou.

Gilbert Gahou utanför Cimbenin, cementfabri-ken som varit hans arbetsplats i nästan 20 år.

Tre av Gilbert Gahous fyra söner, fr v: Louange, Lebel och Ansèlme, som alla pluggar hårt för att så småningom ta sig till universitetet.

FOTO: DJIBRIL INDRISSOU

”Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska kunna gå på universitetet i Cotonou.”

Fredrik Wijkander.

S W E D F U N D S A F F Ä R S M O D E L L

Swedfund arbetar som utvecklingsfinansiär på kommersiella villkor med ett särskilt samhällsansvar. Uppdraget; Fattigdomsminskning genom hållbart företagande, vilar

på de tre fundamenten Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. Värde skapas genom att flera typer av kapital strömmar igenom affärsmodellen.

Naturkapital

Intellektuellt kapital

Relationskapital

Materiellt kaiptal

Kunskapskapital

Finansiellt kapital

Styrning

Det globala samhället

Bidrag till fattigdomsminskning

Det globala samhället

Modellen är inspirerad av International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk.

SWEDFUNDS UPPDRAG

Bärkraftighet

Samhällsutveckling

Hållbarhet

AFFÄRSMODELL

Affärsverksamhet

Output

Outcomes

Input

Möjligheter och risker

Strategi och resurs-fördelning

FramtidsutsikterPrestation

Swedfunds affärsmodell och värdepåverkande kapital

Swedfunds riskkapital är det finansiella kapital som Swedfund investerar och som arbetar och skapar värde i portföljbolagen.

Kunskapskapitalet är med-arbetarnas värdeskapande erfarenhet, kunskap, kompe-tens och motivation. Liksom styrelsens och ledningens för-måga att förstå och verkställa Swedfunds uppdrag, fastställa strategi och verksamhetsplan samt organisera arbetet och säkerställa att affärsmodellen och bolagsstyrningen möter ägarens och andra relevanta intressenters krav. Kunskaps-kapitalet är också värdepåver-kande i det arbete som sker i portföljbolagens styrelser och i det påverkansarbete som Swedfund driver i bolagen under förvaltningsfasen.

Relationskapitalet, att medarbetarna arbetar utifrån ett gemensamt förhållnings-sätt i ett gott samarbetsklimat såväl internt som i de externa relationerna är värdeskapan-de. Uppförandekod, policyer och attest av internationella principer om ansvar och etik, bildar underlag för de aktieä-garavtal Swedfund tecknar i samband med investeringar. De bildar värdeskapande styr-dokument på kort och lång sikt i Swedfunds portföljbolag och därför också i Swedfund som ägarbolag.

Naturkapitalet, klimat och miljö, påverkas indirekt av Swedfund genom portföljbo-lagen och måste därför följas upp i portföljbolagen och av Swedfund som finansiär och kravställare.

Det finansiella kapitalet investeras av portföljbolagen i fabriker, kontor, anläggningar, maskiner och utrustning.Detta materiella kapital ut-gör en av flera förutsättningar för att driva verksamheten i portföljbolagen.

Swedfunds intellektuella kapital utgörs av de imma-teriella värden som ligger i mångårig utveckling av Swedfunds interna processer, ledningssystem och databaser såsom till exempel investe-ringsmanual, ESG Toolkit, projektportal, analys- och uppföljningssystem.

Inputs/OutcomesDe olika arbetande kapitalen utgör Inputs i Swedfunds in-tegrerade affärsmodell, vilka genererar Outcomes genom Samhällsutveckling, Hållbar-het och Bärkraftighet med Fattigdomsbekämpning som övergripande mål och resultat i de samhällen Swedfunds portföljbolag verkar.

Swedfunds portföljbolag

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 19

20 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Sedan Swedfund bildades 1979 har företaget gjort 259 investeringar i företag och fonder på nya marknader som Afrika, Asien, Latin-amerika, Mellanöstern och Baltikum.

– Målsättningen med dessa investeringar och för Swedfund som helhet är att ge våra partners tillgång till finansiering, vilket ofta

är en stor utmaning i många utvecklingsländer, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund.

Genom att möjliggöra långsiktigt hållbara och lönsam-ma verksamheter med god miljöhänsyn och god företags-kultur bidrar Swedfund till ett väl fungerande näringsliv som i sin tur skapar ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och möter efterfrågan på varor och tjänster.

– Vi vet av erfarenhet att våra insatser har en stor ef-fekt på företagens möjligheter att växa, och att det sedan får indirekta, positiva effekter på jobbskapande, skatte-intäkter, ekonomisk stabilitet, ökad välfärd och slutligen reducerad fattigdom.

NICLAS DÜRING berättar hur Swedfund genom åren i stor utsträckning har investerat i Östeuropa. Där har inkom-sterna nu gått upp så mycket att fortsatta investeringar från Swedfunds del är mindre motiverade. De inhemska investeringarna och deras förmåga att dra till sig investe-ringskapital har generellt ökat avsevärt. Swedfunds roll att tidigt försöka identifiera och stödja företag i krävande och riskfyllda marknader uppfylls därför bättre idag i Afrikas fattigaste länder, liksom i viss utsträckning också i en del asiatiska länder.

– I slutet av 2013 hade Swedfund ett nittiotal investe-ringar värda ca tre miljarder kronor i företag och fonder, varav hälften i afrikanska länder såsom Kenya, Etiopien, Sudan, Egypten, Sierra Leone och Benin.

t e x t j o h a n p e r s s o n

SWEDFUNDS INVESTERINGAR SKAPAR ÖKAD VÄLFÄRD OCH BIDRAR TILL ATT REDUCERA FATTIGDOM. DET ÄR UPPDRAGET FRÅN SVENSKA STATEN OCH ERFARENHETEN VISAR ATT DET FUNGERAR.

MEN ÄVEN STATISTIKEN TALAR SITT TYDLIGA SPRÅK.

Han berättar vidare att det råder stor brist på såväl aktie- som lånekapital för att finansiera företag i dessa länder. Utlåningen från banker är mycket låg, en fem-tiondedel jämfört med Sverige. Och den sammanlagda storleken på hela Afrikas börser är bara hälften så stor som Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Niclas Düring menar att det därmed finns extremt lite publikt investeringskapital tillgängligt för de företag som är verksamma där.– Tillgången till kapital är ofta ett av de absolut största hindren för företag att växa i dessa länder, vilket gör att våra investeringar ger ett väldigt betydelsefullt tillskott. I GENOMSNITT bidrog Swedfund med 32 miljoner kronor per investering under perioden 2009–2013 till företag som på egen hand lyckats ta sig förbi de initiala utveck-lingskrämporna, men som behöver hjälp att ta ytterli-gare ett steg. Den genomsnittliga storleken på lån under samma period var 18 miljoner per företag. Swedfund fokuserar på tre områden: tillverknings- och serviceindu-stri, finansiell sektor och energisektorn.

Genom investeringar i finansiell sektor, som fonder och banker, får Swedfund vidare spridning av kapitalet på marknaden till personer och företag som behöver det.

– Vår strategi är att vara en aktiv ägare i de företag och fonder vi investerar. Den ambitionen omfattar inte bara traditionella frågor som styrelseskick, kostnadskontroll och andra operationella och strategiska frågor. Även hållbarhetsrelaterade frågor som arbetsmiljö, mångfald på arbetsplatserna och att medarbetarna ska få legala och ordentliga kontraktsanställningar omfattas. Det senare vet vi skapar en trygghet och långsiktighet för individerna så att de exempelvis får råd att bygga ett hus till sin familj, säger Niclas Düring avslutningsvis.

SKILLNADINVESTERINGAR SOM GÖR

siffror, policyer och geografiskt fokus

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 21

38,9

24,722,58,7 11,4GENOMSNITTLIG PROCENTUELL TILLVÄXT PER BOLAG I SWED-FUNDS LÅNEPORTFÖLJ 2012. 13

PROCENT VAR JOBBTILLVÄXTEN HOS SWEDFUNDS DIREKTÄGDA PORTFÖLJ BOLAG MELLAN 2011 OCH 2012.

PROCENT VAR DEN GENOMSNITTLIGA OMSÄTTNINGSÖKNINGEN I SWEDFUNDS TIO FONDINNEHAV UNDER 2012. DE FEM

SOM ÖKADE OMSÄTTNINGEN MEST ÖKADE MED 28,8 PROCENT.

PROCENT ÖKADE DEN GENOM-SNITTLIGA TILLVÄXTEN MED I DE DIREKTÄGDA PORTFÖLJBOLAGEN MELLAN 2011 OCH 2012.

PROCENT VAR DEN GENOMSNITTLIGA

AVKASTNINGEN PÅ EGET KAPITAL BLAND

DE DIREKTÄGDA PORTFÖLJBOLAGEN

UNDER 2012.

GENOMSNITTLIG PROCEN-TUELL TILLVÄXT AV ARBETS-TILLFÄLLEN I SWEDFUNDS LÅNEFINANSIERADE PORT-FÖLJBOLAG UNDER 2012.

GENOMSNITTLIG PROCEN-TUELL ÖKNING AV SKATTE-UTBETALNINGARNA I VÅRA LÅNEFINANSIERADE PORT-FÖLJBOLAG UNDER 2012.

SIFFRORNA ÄR HÄMTADE FRÅN PORTFÖLJBOLAGENS REDOVISNINGAR AVSEENDE 2012 SOM ÄR DEN SENASTE RAPPORTERING SOM FINNS TILLGÄNGLIG.

22 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

siffror, policyer och geografiskt fokus

I samband med IMF/Världsbankens årsmöte i Washing-ton DC i oktober 2013 attesterade Swedfund tillsam-mans med ett trettiotal bi- och multilaterala utveck-lingsfinansiärer ett åtagande om ett gemensamt set av

indikatorer för att mäta resultat, IFIs Harmonized Develop-ment Results Indicators for Private Sector Investment Opera-tions. Under 2014 kommer dessa indikatorer att integreras i Swedfunds databas och data kommer att inhämtas från samtliga nya investeringar samt de existerande innehav där vi har möjlighet att förändra och utöka rapporteringen.

Styrelsen har beslutat om nya strategiska hållbarhets-mål (sid 44) som kommer att genomsyra allt vi gör. Målen är en förstärkning av våra åtaganden även om de även tidigare implicit ingår i policyer och internationella åtaganden. Swedfund har under året utvecklat och im-plementerat rutinerna som tillämpas vid misstanke om korruption. De nya rutinerna beskriver på vilket sätt Swed-funds Krisgrupp nu hanterar misstankar om korruption och ger vidare vägledning till Senior Investment Managers

och Swedfunds styrelseledamöter i portföljbolagen om hur de ska agera vid misstanke om oegentligheter. Portfölj- bolagen får via dessa nya rutiner också vägledning i fram-tagningen av planer för att bekämpa korruption.

Swedfund’s Country Corruption Assessment Tool, som sammanväger tre internationellt framtagna index för korruption (World Bank Control of Corruption Index, Transparency International Corruption Perception Index (CPI), OECD Export Credit Premium Group), är ett verktyg Swedfund utvecklat och som nu tillämpas i Due Diligence processen.

Swedfund har under året bidragit med specialist-kompetens i arbetsgruppen Anti Corruption, som Sida initierade i projektet Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD). Det kanske viktigaste resultatet av arbetsgruppens arbete är det förslag som SLSD nu ställt sig bakom avseende formuleringen av ett antikorruptionsmål i de mål som nu arbetas fram i FN:s regi för att ersätta Milleniemålen.

UNDER 2013 HAR POLICYARBETET FOKUSERATS PÅ ATT IMPLEMENTERA FJOLÅRETS ANTAGNA UPPFÖRANDEKOD, POLICYER OCH INTERNATIONELLA

ÅTAGANDEN I SWEDFUNDS INVESTERINGSMANUAL OCH ESG TOOLKIT

SWEDFUNDS KRAV PÅ PORTFÖLJBOLAGEN

VÅR ETISKA KOMPASS

n Företaget måste uppfylla lag- och myndighetskrav i de rätts- områden där det verkar.n Företaget måste följa European Development Finance Institutions (EDFI)/Swedfunds Exclusion Listn Över tid måste företaget arbeta för att uppfylla internationella standarder och normer för bästa praxis, däribland följande: a. IFC Performance Standards b. IFC Environmental, Health and Safety Guidelines c. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (FN 1948)

d. OECD:s principer om bolags- styrning e. ILO:s åtta kärnkonventionern Företaget måste leva upp till höga

standarder avseende antikorruption och bolagsstyrning.

n Företaget måste utse personer med lämplig utbildning på ledningsnivå och driftsnivå med ansvar för miljö, arbetsmiljö och säkerhet, sociala frågor och bolagsstyrning.n Företaget måste utveckla och införa ett miljö- och socialt ledningssystem.n Företaget måste lämna in Swedfunds årliga ESG-rapport och utvecklings-

resultatrapport.n Företaget måste skriftligt rapportera allvarliga miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade incidenter, olyckor eller dödsfall inom 72 timmar efter att de inträffat.n Företaget måste ha korrekta och

fullständiga miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade och sociala uppgifter och se till att dessa är tillgängliga under normal arbetstid för inspektion av Swedfund eller behöriga representanter.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 23

SWEDFUNDS STRATEGIER, AFFÄRS- OCH VERKSAMHETSPLANER

EDFI Guidelines for OFC’s

IFC Environmental, Health and Safety Guidlines

SWEDFUNDS UPPFÖRANDEKOD (CODE OF CONDUCT)

SWEDFUND’S POLICY FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT SWEDFUND’S ANTI-CORRUPTION POLICY

THE WORLD BANK GROUP’S CORPORATE GOVERNANCE DEVELOPMENT FRAMEWORK

UN PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT

THE EDFI PRINCIPLES ON RESPONSIBLE FINANCING

EDFI EXCLUSION LIST

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Direct Investments

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Financial Institutions

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Fund Investments

IFC Performance Standards on Environmental and Social Sustainability

Internationella åtaganden Policy antagen av Swedfund Riktlinjer som Swedfund följer

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR (T.EX. AKTIEBOLAGSLAGEN OCH ÅRSREDOVISNINGSLAGEN), SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING SAMT REDOVISNINGSRÅDETS REKOMMENDATIONER OCH UTTALANDEN

ÄGARANVISNING OCH ÄGARPOLICY

OECD Guidelines for Multinational Enterprises

UN Universal Declaration of Human Rights

ILO’s Declaration of Fundamental Principles and Rights at Work

UN GLOBAL COMPACT

The Rio Declaration on Environment and Development

IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations

Joint International Finance Institutions Communique´: Contributing to Creating More and Better Jobs

Agenda 21

UN Framework for Corporate Responsibility and Human Rights

OECD Convention on combating bribery of foreign public officials in international business transactions

OECD Guidelines on Corporate Governance of State-owned Enterprises

The International <IR> Framework for Integrated Reporting

PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT(PRI) REPORTING FRAMEWORK

THE INTERNATIONAL <IR> FRAMEWORK

OPEN AID

UPPDRAG: FATTIGDOMSMINSKNING GENOM HÅLLBART FÖRETAGANDE

FUNDAMENTEN: SAMHÄLLSUTVECKLING, HÅLLBARHET (ESG) OCH BÄRKRAFTIGET

Swedpartnership

GLOBAL REPORTING

INITIATIVE (GRI) SUSTAINABILITY

REPORTING GUIDELINES

GLOBAL COMPACT COMMUNICATION

ON PROGRESS (COP)

Illustrationen nedan visar vilka internationella principer, ramverk, riktlinjer, åtaganden och policyer som Swedfund

har tillträtt eller följer. Mer information om vad de innebär får du genom att klicka på respektive del i huset.

Internationella åtaganden Policy antagen av Swedfund Riktlinjer som Swedfund följer

”SWEDFUND-HUSET”

VÅR ETISKA KOMPASS

24 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SÅ HÄR FÖRDELASSWEDFUNDS

INVESTERINGARSWEDFUNDS PORTFÖLJ FÖRDELAS PÅ AKTIER, LÅN OCH

FONDER. FOKUS LIGGER PÅ STÖRRE AKTIEINVESTERINGAR I STORLEKSORDNINGEN 20–100 MILJONER KRONOR. MEN, GENOM

LÅN OCH FONDINVESTERINGAR KAN VI NÅ FLER, ÄVEN SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG.

siffror, policyer och geografiskt fokus

REGIONAL FÖRDELNING FÖRDELNING PER INSTRUMENT

(Kontrakterade belopp (MSEK)

(Kontrakterade belopp (MSEK)

1636Afrika

222 Övriga regioner

700 Fond

16 Latinamerika

392Östeuropa

762 Asien

1083 Lån och garantier

1246 Aktier

Swedfunds investeringar i olika regioner är procentuellt fördelade enligt följande: Afrika 54,0 procent, Asien 25,2 procent, Östeuropa 13,0 procent, Latinamerika 0,5 procent, samt övriga regioner 7,3 procent.

Swedfunds investeringar i olika instrument är procentuellt fördelade enligt följande: aktier 41,1 procent, lån och garantier 35,8 procent samt fonder 23,1 procent.

Portföljgraferna baseras på siffor per den 31/12 2013. Med kontrakterade belopp avses det belopp Swedfund i avtal förbundit sig att betala i respektive investering. Beloppet som utbetalas redovisas i

balansräkningen, belopp som inte utbetalats som en ansvarsförbindelse.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 25

SEKTORFÖRDELNING AV LÅN

SEKTORFÖRDELNING AV AKTIER

SEKTORFÖRDELNING AV FONDER

Den procentuella fördel-ningen mellan sektorerna är: tillverkning och service 60,2 procent, energi och infrastruktur 12,9 procent, finansiell sektor 14,4 procent samt övrigt/flera branscher 12,4 procent.

Den procentuella fördel-ningen mellan sektorerna är: flerbranschfonder 88,4 procent, energi/infrastruk-tur 9,0 procent samt finan-siell sektor/mikrofinans 2,6 procent.

Den procentuella fördel-ningen mellan de olika sektorerna är: tillverkning och service 73,3 procent, fi-nansiell sektor 18,6 procent, energi och infrastruktur 7,8 procent samt övrigt/flera branscher 0,3 procent.

(Kontrakterade belopp (MSEK)

(Kontrakterade belopp (MSEK)

(Kontrakterade belopp (MSEK)

176,6Sjukhus

60,6 Fordonsindustri

28,0 Kemisk industri

25,0 Livsmedel

14,9 Övrigt

1,0 Teknologi497,8 Övrigt

96,7 Bank

50,1 Kreditinstitutioner

3,3 Mikrofinans

82,3 Finansiell sektor – övrigt

89,4 Energi

7,9 Energi och infrastruktur – övrigt

3,4 Övrigt / flera branscher

Tillverkning och service

Tillverkning och service

Finansiell sektor

Finansiell sektor

Flerbranschfonder

Energi och infrastruktur

Energi och infrastruktur

Energi och infrastruktur

Övrigt / flera branscher

Övrigt / flera branscher

Finansiell sektor

77,1 Turism

39,3 Sjukhus

18,9 Kemisk industri

2,1 Fordonsindustri

1,3 Livsmedel

496,7 Övrigt

618,6 Flerbranschfond

63,2 Energi / infrastruktur

17,9 Finansiell sektor / Mikrofinans

132,6 Banker

132,6 Energi

7,0 Övrigt

134,7 Övrigt / flera branscher

23,6 Mikrofinans

93,7 Turism

32,3 Råvaruutvinning

26 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

HÄR GÖR SWEDFUND EN INSATS

COLOMBIA THOREB AB BENIN

CIMBENIN

NIGERIA WRAP INTERNATIONAL

GHANA SOFT SOLUTIONS PARTNER SWEDEN AB

GHANAGLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

GHANASWEDEN GHANA MEDICAL CENTRE

SERBIEN KOMERCIJALNA BANKA

BOSNIEN EWES AB

GAMBIA LIWA FÄRG AB

NICARAGUA RÖJDÅFORS SKOGS AB

CHILE GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

URUGUAY ONTUR INTERNATIONAL

ECUADORGLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

DOMINIKANSKA REPUBLIKENGLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

SIERRA LEONOEADDAX BIOENERGY

MEXICO GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

SWEDFUNDSINVESTERINGAR

SWEDPARTNERSHIPSINVESTERINGAR

siffror, policyer och geografiskt fokus

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 27

HÄR GÖR SWEDFUND EN INSATS

SYDAFRIKASMALL ENTERPRISE FOUNDATION

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO ILAC HOTEL UVIRA

BOTSWANA NORSAD FINANCE

BOTSWANA SWEMODULE AB

NAMIBIA KRISTALLEN I LANNAVARA AB

EGYPTEN AL QUSEIR HOTEL

KENYA FASTDEV AB

TANZANIA SOLARWAVE AB

KENYA MATTIAS LÄGERMO B&S AB

ZAMBIA SWEDEN POWER CHIPPERS AB

GHANA GRAFISKA PUNKTEN I VÄXJÖ AB

ETIOPIEN ADDIS CARDIAC HOSPITAL

ETIOPIEN RADISSON EMERALD ADDIS HOTELS

INDIEN JACOBI CARBONS

SRI LANKA JACOBI CARBONS LANKA

VIETNAM SACOMBANK

VIETNAM PRECIO SYSTEM- UTVECKLING AB

VIETNAM SUITOPIA SCANDINAVIA AB

INDIEN POLYGENTA

KENYA AAR CLINICS

KENYA DEACONS KENYA

KENYA ATHI RIVER STEEL PLANT

KENYA UAP INSURANCE

SYDSUDAN KINYETI CAPITAL

INDIEN SANGHI INDUSTRIES

PAKISTAN ENGRO ENERGY

IRAK QUANADEEL AL RAFIDAIN

INDONESIEN GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

INDIEN MEDICA SYNERGIEBANGLADESH

HARIPUR POWER LTD

ETIOPIENADDIS QUARRY DEVELOPMENT

EGYPTEN GAMMA KNIFE CENTER

ESTLAND FORS MW

RYSSLAND FJ HOLDING AB

VITRYSSLAND VIREO

VITRYSSLAND VMG INDUSTRY

VITRYSSLAND SCANDINAVIAN RECYCLING GROUP AB

LETTLANDTROLL NURSERY

SERBIEN VERISEC AB

BOSNIEN RANGE SERVANT AB

TURKIET ALUTRADE AB

TURKIET SPI NORDIC PLAY & LEISURE

IRAK SVENSK PALLREKON- DITIONERING AB

BOSNIEN SYSTEMS VERIFICATION AB

INDIEN AGELLIS GROUP AB

INDIEN HÅKANSSON SÅGBLAD ABINDIEN

PARTEX MARKING SYSTEMS AB

INDONESIEN EMRIC AB

INDIEN DANIEL A-SSON INREDNINGSSNICKERI AB

INDIEN RTI ELECTRONICS AB

NEPAL TRIGGERFISH HOLDING

INDIEN INVESTKONSULT SWEDEN AB

BOSNIEN S.E. WHEEL & FORKS AB

LITAUENPIENO ZVAIGZDES

UKRAINA ESKARO

EXIT KINA – NYTT GEOGRAFISKT FOKUSSwedfund har genom åren investerat en hel del i Östeuropa och Kina. Där har de inhemska investeringarna och deras förmåga att dra till sig investe-ringskapital ökat avsevärt. Swedfunds roll att stödja företag i krävande och riskfyllda marknader uppfylls därför bättre idag i Afrikas fattigaste länder, liksom i viss utsträckning också i en del asiatiska länder. Swedpartnership har fram till och med 2013 investerat i 30 olika företag i Kina, bland annat AB Momento, AB Svenskt Konstsilke och Arjeplog Test Management AB.Se alla investeringar i Kina på Swedfunds interaktiva karta.

THAILAND TAPFLO AB

THAILAND ÖHLINS RACING AB

NJOKI NJUGUNA är 29 år och barnmorska samt personalsköterska på en av Nairobis Women’s Hospitals filialer i Nairobi, Kenya. Hon har arbetat på kvinnosjukhuset i två år.

28 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

enyas huvudstad ligger 1 800 me-ter över havet och är en modern affärsmetropol med både sky-skrapor och en egen nationalpark. Nairobi, som betyder ”kallt vat-

ten” på massajspråket, har över tre miljoner invånare varav nära 60 procent bor i kåkstä-der. I anslutning till en av dem ligger en av Nairobis Women’s Hospitals filialer där Njoki Njuguna, 29 år, arbetar som barnmorska.

– Här ger vi kvinnorna mod, hopp och uppmuntran. Det är alltid en fröjd att se en mamma föda ett friskt barn, trots all smärta de går igenom.

SWEDFUNDS INVESTERING I NAIROBIS WOMEN’S HOSPITAL BIDRAR TILL ÖKAD LEVNADS-

STANDARD FÖR KVINNOR. AMBITIONEN ÄR ATT SÄKRA VÅRD TILL KVINNOR OCH GÖRA

SJUKHUSET FINANSIELLT HÅLLBART

mod och hopp”kvinnorna”Här ger vi

Kvinnosjukhuset erbjuder sjukvård och förlossningsrelaterade utbildningar till keny-anska kvinnor, som är låg- och medelinkomst-tagare, och deras familjer. Genom ett Gender Violence Recovery Centre (GVRC), som drivs med bidrag av bland andra Plan International, German International Corporation (GIZ), Safaricom Foundation och Nairobi Women’s Hospital, erbjuds patienter som överlevt köns-relaterat våld även fri vård och psykosocialt stöd. GVRC utbildar även andra institutioner som vill tillhandahålla samma tjänst.

– Vi ökar kvinnors, och därmed också deras familjers, levnadsstandard eftersom kvinnan

K

nairobis women’s hospitals

t e x t m e r y e m c a nf o t o e i n a r l i n d g r e n

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 29

30 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

NWHVerksamhet: privat sjukvårdsaktör verksam i Kenya som äger och driver fyra fullt utrustade sjukhus med sammanlagt 260 bäd-dar samt två kliniker.

Antal anställda: 600

Investeringsår: 2013

Swedfunds investe-ring: 4 MUSD (20 pro-cent av aktiekapitalet).

Övriga delägare: Dr Sam Thenya och Africa Health Fund.

Viktiga utvecklings-resultat: Sysselsätt-ning, god vårdkvalitet till lågt pris för låg- och medelinkomsttagare i landet.

Klicka här för att se filmen om Njoki Nju-guna och Nairobi Women’s Hospital.

nairobis women’s hospitals

tar hand om sin familj här i Kenya. Med allt som vårt sjukhus erbjuder känns mitt jobb oerhört viktigt för mig, säger Njoki Njuguna.

NAIROBIS WOMEN’S HOSPITAL har fler än 600 anställda med olika specialistkompetenser. Cirka 90 procent är kvinnor.

– Givetvis bidrar vi till att skapa möjlighe-ter för kvinnor på arbetsmarknaden. De som arbetar är mycket välutbildade och kompe-tenta och brinner för att göra skillnad, säger Dr. Sam Thenya, koncernchef för kvinnosjuk-huset.

Sedan sjukhuset öppnade 2001 har det ex-panderat för att möta den växande efterfrågan på sjukvård. I dag finns sex filialer i Nairobi och planen är att öppna fler.

– Vi är det ledande privatsjukhuset inom vår nisch och vi ska etablera oss i alla större städer i Kenya och Afrika i stort. Detta är i linje med vår vision och mission, säger Dr. Sam Thenya.

Förlossningssalen till vänster är enkel men ändamålsenlig.

Nairobis Women’s Hospital i Nairobi (nedan) är ett av fyra fullt utrustade sjukhus som drivs av ägaren.

Sjukhusapoteket är en vital del av verksamheten och öppen för allmänheten.

Barnmorskan Njoki Njuguna är en av 600 anställda.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 31

Miljö och hållbarhetsexperten Kristin Sjöblom är Senior Ma-nager ESG Affairs på Swedfund. Hon och hennes kollegor i ESG-teamet gör utvärderingar av mil-

jöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning, med förslag till handlingsplan, i Swed-funds alla investeringsprocesser.

– Vi gör en oberoende genomgång, ibland med hjälp av konsult, av hela projekt och tar fram preliminära villkor för avtal. Det kan vara att bolagen utnämner en person som är ansvarig för miljö och sociala frågor, säger hon.

SÅ FUNKAR EN INVESTERINGSWEDFUND INVESTERADE I KVINNOSJUKHUSET

NAIROBI WOMEN’S HOSPITAL (NWH) 2013. FÖLJ PROCESSEN FRÅN DEN FÖRSTA GALLRINGEN TILL

ATT PENGARNA BETALADES UT.

Kristin Sjöblom ingår även i Swedfunds investeringskommitté som fattar beslut om investeringarna.

– Där har jag en funktion att kunna säga ja eller nej på alla frågor som rör ESG. Alla beslut måste vara väl underbyggda och baseras på

ESG-teamets utvärdering. I de flesta beslut råder konsensus och är vi oense i kommittén är det i slutänden Swedfunds vd som tar beslutet om investe-ringen ska tas upp till styrelsen.

investering sprocessen

t e x t m e r y e m c a n

FÖLJ PROCESSEN STEG FÖR STEG >>>

Kristin Sjöblom,Senior Manager,

Swedfund.

LIGGER INVESTERINGEN inom Swedfunds uppdrag? I en initial gallring bedöms landet, företaget, övriga partners och Swedfunds roll i investeringen. Leder investeringen till samhällsutveckling, kan projek-tet göras hållbart och bärkraftigt?

Hösten 2012 diskuterar Swedfund med Nairobi Women’s Hospital (NWH) om en potentiell investering i bolaget. I februari 2013 tar Senior Investment Manager (SIM) beslut om att sjukhu-set har förutsättningar att bli en investering för Swed-fund. Tidigt säkerställs att investeringen ligger i linje med Swedfunds ambitioner och mål, samt faller inom ramen för de investerings-villkor som Swedfund har fått från sin ägare, svenska staten.

– Jag förde flera diskus-sioner med NWH:s ägare för att säkra att företaget delar Swedfunds värdering-ar om att skapa långsiktigt hållbara företag som inte gör avkall på ESG-frågor. Den lokale ägaren är väldigt hängiven och vill bygga sjukhus som kan ge låg- och medelinkomsttagare i Ke-nya tillgång till sjukvård av hög kvalitet. Att möjliggöra sjukvård för alla var hans dröm, säger Jonas Armtoft, SIM på Swedfund.Tid: 2–4 veckor

EN BEDÖMNING AV investeringen gentemot Swedfunds investerings-kriterier görs. Swedfunds ESG-team (Environmental, Social and Gover-nance) kopplas in och gör en kate-gorisering av projektet utifrån miljö och social påverkan, samt risk med projektet. Förslaget presenteras för investeringskommittén. Ansvarig Senior Investment Manager skriver en pm – concept clearance – som ger en översikt av investeringen med po-tentiella ESG-risker och presenterar denna för investeringskommittén.

KATEGORISERINGKvinnosjukhuset har erhållit miljö-och social kategori B och har därmed bedömts som Medium låg påverkan/risk, vilket innebär att företaget har generellt begränsad potentiell negativ social- eller miljömäs-sig påverkan eller risker som är platsspecifika och som därför lätt kan hanteras ge-nom beprövade metoder och åtgärder. I detta skede identi-fieras risker med hantering av avfall, beredskap för nödfalls-situationer och säkerställande av arbetsvillkor. Tid: 4 veckor

DISKUSSIONER INLEDS

SWEDFUNDS STANDARDPROCESS VID INVESTERINGAR

21CONCEPT

CLEARANCEINITIAL

BEDÖMNING

STEGFÖR

STEG>>>

CASENAIROBI

WOMEN’S HOSPITAL

(NWH)

>>>

Jonas Armtoft, Swedfund.

32 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SWEDFUND GÖR en genomgång av hela projektet inom områdena marknad, finansiell information, övriga partners, juridiska aspekter, utveckling och arbetet med ESG-frågor. Vidare förs en diskussion om preliminära villkor för avtalet.

Utvärderingen av de olika om-rådena löper ibland parallellt och fördjupningar görs när så krävs. Due diligence löper genom hela inves-teringsprocessen fram till dess att investeringen har utbetalats.

Swedfund skickar standardfrå-gor till NWH. Vilka dokument och system finns på plats? För att verifiera verksamheten och definiera hur investeringen ger samhällsutveckling begär Swedfund även att få kopior på tillstånd och protokoll från tidigare inspektioner.

– Privat sjukvård är ett vik-tigt komplement till den offent-liga i de länder där Swedfund investerar eftersom offentlig vård har ytterst begränsade resurser. Privat sjukvård skapar också arbetstillfällen för läkare och sjuksköterskor i de länder vi investerar i, säger Jonas Armtoft.

Under våren anlitas en kon-

sult för att granska hur sjukhuset arbetar med ESG-frågor. Vid ett platsbesök av Senior Manager ESG Affairs i september 2013 samlas den sista informationen in och Swedfund sammanställer de krav som Nairobi Women’s Hospital ska uppfylla, bland annat vilka förbättringar som förväntas på bemanning, orga-nisation och ESG. I avtalet ingår en handlingsplan för miljöfrågor och sociala frågor.

– Detta innebar omedel-bara förbättringar samt en väl förankrad ESG-plan för de kommande 24 månaderna med klart specificerade mål och deadlines,säger Jonas Armtoft.Tid: 6 månader

I EN FÖRDJUPAD ANALYS av investe-ringen bedömer Swedfunds inves-teringskommitté risker, påverkan, finansiell avkastning och förväntade utvecklingseffekter. Här kan ytterli-gare frågor uppkomma och förslaget förbereds för ett styrelsebeslut.

GODKÄNNANDEDe risker och den påverkan som identifierats och den handlingsplan som tagits fram för att hantera dessa godkänns av investeringskommittén med ett antal krav och rekommendationer. Tid: 7 månader (från starten)

SWEDFUNDS STYRELSE fattar inves-teringsbeslut som ger möjlighet att förhandla fram ett avtal.

Swedfunds styrelse fattade beslut om investeringen 2013-04-16. Avtalet tecknades 2013-11-13 (redovisas som ansvarsförbindelse). Likviden betalades ut i november 2013 (redovisas i balansräkningen) och var då den största inves-teringen inom privat sjukvård i Kenya.

– Den långa processen innebar att Swedfund redan innan investeringen genom-fördes hade medverkat till en

rad förändringar och förbätt-ringar i sjukhusets organisa-tion och interna processer. Bolaget har därmed bättre möjligheter att utvecklas till ett framgångsrikt sjukhus i Kenya, säger Jonas Armtoft.

Framöver kommer Swed-fund att tillsätta en styrelse-representant med bakgrund i hälsosektorn. Årliga uppfölj-ningar säkerställer att NWH genomför ESG-planen fullt ut.Tid: 8 månader (från starten)

UTVÄRDERING

BESLUT OCH UTBETALNING

SWEDFUNDS STANDARDPROCESS VID INVESTERINGAR

3 4 5DUE

DILIGENCE SCREENINGSTYRELSE-

BESLUT

Swedfunds investerings- process varierar i tid beroende på investeringen.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 33

34 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

t e x t b e n g t n i l s s o n

dilemman

DILEMMAN I INVESTERING PÅ

KOMPLEX MARKNAD

ATT SOM STATLIG UTVECKLINGSFINANSIÄR INVESTERA SKATTEMEDEL I KOMPLEXA MILJÖER OCH SAMTIDIGT UTVECKLA

LÖNSAMMA FÖRETAG ÄR EN SVÅR BALANSAKT. DET HAR SWEDFUND OCH

BIOENERGIFÖRETAGET ADDAX BIOENERGY FÅTT ERFARA I SIERRA LEONE.

Swedfunds portföljbolag Addax Bioenergy i västafrikanska Sierra Leone är det första hållbarhetscer-tifierade bioenergiföretaget i landet och är dessutom klassificerat som

CDM-projekt under FN:s Kyotoprotokoll (se faktaruta intill). Att projektet setts som ett föredöme, av bland andra FN:s jordbruksor-gan FAO, betyder dock inte att alla intressen-ter är lika nöjda. Swedwatch publicerade 2012 en rapport med titeln ”Utan mark utan makt” som hävdade att kvinnors rättigheter försum-mades. Enligt Swedwatch har kvinnor haft få möjligheter att dra nytta av projektet eftersom de har haft begränsat inflytande i markför-handlingarna och att de sällan får ta del av arrendeinkomster.

– Kritiken är allvarlig så till vida att vi tyck-er att kvinnornas rättigheter kommer i kläm,

Läs Swedfunds svar på Swedwatchs rap-port som hävdade att kvinnors rättigheter försummades när Addax Bioenergy förhandlade om mark-rättigheter.

Se Swedfunds film om Sierra Leone här.

HÅLLBARHETS-CERTIFIERATI februari 2013 certifie-rades Addax Bioenergy genom The Roundtable on Sustainable Bioma-terials, RSB. Det var första och hittills enda gången ett bioener-giföretag verksamt i Afrika har fått en sådan kvalitetsstämpel. Peter Ryus, VD för RSB sade att Addax Bioenergy blivit ett föredöme för hållbara projekt i Afrika, vilket även långivaren Afrikanska Utveck-lingsbanken och FN:s jordbruksorgan FAO argumenterar för. I ok-tober 2013 fick Addax Bioenergy ytterligare en kvalitetsstämpel, då det av FN klassa-des som ett så kallat Clean Development Mechanism-project.

sade Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch till Sveriges Radio.

Kvinnor i Sierra Leone utgör en mycket utsatt grupp och mödradödligheten är bland den högsta i världen. Endast 30 procent kan läsa och skriva. Enligt landets regering beräknas runt 66 procent av befolkningen vara fattig och förväntad livslängd är 48 år. 2013 rankades Sierra Leone på plats 177 av 187 enligt Human Development Index.

Landet är således ett av världens allra minst utvecklade och korruption är ett stort problem. Ungdomsarbetslösheten är 60 procent, bland den högsta i Västafrika. Den informella ekonomin är helt dominerande och enligt FN:s jordbruksorgan FAO har landet allvarliga problem med sin livsmedelsförsörj-ning. En extremt dålig infrastruktur i kombi-nation med att många jordbrukare lämnade

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 35

36 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

sina gårdar under kriget i detta postkonflikt-land är bakomliggande orsaker. Majoriteten av den arbetande befolkningen är sysselsatt inom det småskaliga jordbruket. Bristen på moderna jordbruksmetoder är stor och ineffektivt sved-jebruk dominerar, vilket inverkar negativt på skogen och mångfalden. Behoven av satsningar inom infrastruktur, utbildning, hälsa och jord-bruk är enorma.

I denna komplexa miljö har Swedfund in-vesterat 90 miljoner kronor i Addax Bioenergy, ett integrerat jordbruks- och bioenergipro-jekt, som handlar om odling av sockerrör för etanolproduktion, etablering av ett etanolraffi-naderi och ett biokraftverk för elektricitet som planeras tas i drift 2014. El är en förutsättning för utveckling och biokraftverket kommer att bidra med drygt 20 procent av elproduktionen i landet. Addax Bioenergy driver även landets största privata utvecklingsprogram för små-brukare.

– Swedfunds olika uppdrag är kantade av utmaningar. Men vi får inte nedslås och avstå från investeringar på grund av risken för kritik. Vi ska lyssna, åtgärda och bygga vidare på de erfarenheter vi gör, menar Lena Algerin, Senior Investment Manager, som har lång erfarenhet av utvecklingsfinansiering i Swedfund.

Vidare menar hon att det är en svår uppgift, för att inte säga omöjlig, för Addax Bioenergy att ensamt på kort tid ändra lokal kultur och lokala traditioner.

ORGANISATIONEN ACTIONAID skriver i rappor-ten ”Brutna löften” att Addax Bioenergy har gjort tusentals människor utblottade. Action Aid i London menar vidare att matproduktio-nen har gått ned och att människor hungrar, enligt lokalbefolkningen i området där Addax Bioenergy har startat sitt bioenergiprojekt. Man menar också att folk har förlorat sin mark men får väldigt lite kompensation av företa-get. Att detta sker i EU:s namn och kallas grön policy anser ActionAid är fel.

Rapporten uppmärksammades i framför allt brittiska medier. För Jörgen Sandström, ansvarig för externa affärsrelationer på Addax Bioenergy, blev det en utmanande uppgift att försöka förhålla sig till den hårda och bitvis mycket svepande kritiken och att söka förklara den komplexa miljö bolaget verkar i.

– Den svåraste kritiken att bemöta är nog den som tar ideologisk och politisk utgångs-punkt, säger han och menar att undernäring

Jörgen Sandström

Lena Algerin

varit och är ett väldokumenterat problem bland många i detta fattiga land.

Jörgen Sandström berättar vidare att Addax Bioenergy inte har sett några belägg för att det finns en ökad hunger i området, tvärtom visar bolagets och jordbruksministe-riets uppskattningar att jordbruksarealen nära tiofaldigats i området genom företagets utveck-lingsprogram och genom bygget av nya vägar.

Jörgen Sandström såg en tydlig politisk agenda bakom kritiken från ActionAid. Rap-porten publicerades bara dagarna före en viktig omröstning i Europaparlamentet som handlade om framtida mandat och direktiv för biobränslen inom EU. Starka krafter, där bland andra ActionAid ingår, vill se en begränsning av biobränslen som härstammar från produktion på jordbruksmark.

ADDAX BIOENERGY hävdade att ActionAids kritik mot projektet i Sierra Leone inte var sakligt eller vetenskapligt grundad utan hand-lade om att skörda politiska lagrar i Bryssel. I sitt svar till ActionAid i form av ett öppet brev skrev ledningen för Addax Bioenergy att det var uppenbart att metod, fakta och siffror inte hade spelat någon roll för ActionAid. Den politiska agendan utgjorde riktmärket.

Enligt Addax Bioenergy hade ActionAid bland annat använt sig av tre år gamla skörde-uppgifter för att stärka sina argument, trots att nya uppgifter som visade en annan bild fanns tillgängliga.

Embargoed until 00.01am on the 4th September

A D D A X B I O E N E R G YVerksamhet:Integrerarat jordbruks- och bioenergiprojekt i Sierra Leone.Antal anställda: drygt 2000Investeringsår: 2011Swedfunds investe-ring: 10 MEUR i form av aktiekapital.Övriga delägare: Addax & Oryx Group och FMO. Viktiga utvecklings-resultat: Energiför-sörjning från förnybar energikälla, sysselsätt-ning, kunskapsbyg-gande, förbättrad infra-struktur samt bidrag till bättre handelsbalans för landet.

dilemman

”Swed-funds olika uppdrag är kantade av utman-ingar”LENA ALGERIN

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 37

I MITTEN AV MAJ 2013 arresterades grun-daren av Addis Cardiac Hospital, ACH, Dr Fikru Maru. Vilka skäl som låg till grund för arresteringen var länge oklart. Via olika informationskällor fick Swed-fund med tiden veta att Dr Maru påstods vara inblandad i någon form av mutbrott tillsammans med flera misstänkta. Utö-ver arresteringen frös myndigheterna även ACH:s bankkonto.

RÄTTEGÅNGEN och formuleringen av brottsmisstanken sköts upp gång efter annan och Dr Fikru har hållits kvar i fängelset under påfrestande förhållan-den. Swedfund uppvaktade UD i ärendet flera gånger. I samband med den första rättegångsdagen den 4 november fanns Sveriges ambassadör i Etiopien på plats, liksom representanter från Swedfund, som också anlitade egna advokater åt Dr Maru.

UNDER TIDEN rättegången har skjutits på framtiden har verksamheten lidit avsevärt på grund av Dr Marus frånvaro. Avancerade och nödvändiga operatio-ner har fått stå tillbaka, eftersom hans kompetens är oersättlig inom överskåd-lig tid. ACH är ett hjärt- och kärlsjuk-hus, det enda i sitt slag i Etiopien, som fram till idag behandlat mer än 11 000 patienter.

ACH ÄR SEDAN flera år en väl fungerande verksamhet. Swedfund är delägare och har varit engagerat i bolaget sedan be-slut fattades om investeringen 2008.

Dr Fikru Maru i väntan på rättegång

ADDIS CARDIAC HOSPITAL

– Det var helt tydligt att det här var en politisk kampanj. Action Aid ville inte träffa oss, frågade oss inte om vad vi gör, hur vi gör det eller vad som är de verkliga utmaningarna. Vår dörr är alltid öppen för alla som vill veta hur vi arbetar och vilka program vi driver, säger Jörgen Sandström.

LENA ALGERIN SÄGER att det har blivit betydligt bättre på plats sedan projek-tet startade. Nya vägar har öppnat upp området för mer odling och mängden ny-byggda hus, nya plåttak, mobiltelefoner och motorcyklar på gatorna är små men väldigt viktiga tecken på att hushållens ekonomi förbättrats.

– Addax Bioenergy anställer och utbildar också väldigt mycket personal men kan dessvärre inte anställa alla i området. För de flesta är det första kontakten med ett riktigt jobb i en i huvudsak informell ekonomi, vilket är en stor utmaning som innebär att företaget måste utbilda en majoritet av de anställda.

Projektet har stor potential och Lena Algerin säger att hon vid sina besök på plats känner en oerhörd stolthet över att Swedfund på detta sätt har kunnat bidra till att så många tidigare arbets-lösa människor nu har fått riktiga och sunda jobb.

ActionAids rapport uppmärksammades framför allt i brit-tiska medier. Kritiken var hård och bitvis mycket svepande.

Aktörer som blir beroende av konfliktsitua-

tioner är ett dilemma i många länder där Swedfunds portföljbo-lag verkar. Aktörerna kan vara företag, inves-terare, organisationer (även civilsamhällets organisationer) och statliga aktörer. Bero-endesituationer kan bidra till att fördjupa konflikter, hindra utveckling och utgör risker för näringsliv och samhällen.

INVESTERARE och fö-retag som identifierar och undviker dessa ris-ker ökar möjligheterna att bidra till samhälls-utveckling. I syfte att lära och aktivt bidra i erfarenhetsutbyte kring dessa frågor del-tog Swedfund under 2013 i referensgruppen till projektet Corpo-rate Responsibility in Conflict-Affected and High-Risk Areas. Projektet drevs av Dia-konia i samverkan med Handelshögskolan vid Göteborgs universi-tet, Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet och Svenska kyrkan.

FÖRUTOM de värde-fulla lärdomar och erfarenheter företag och investerare delade med sig av kan också nämnas de verktyg för företags riskhantering i konfliktsituationer, som listades i projek-tets slutrapport, se länken ovan.

FÖRETAGANDE I KONFLIKT-OMRÅDEN

38 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Swedfundsriskhantering

SWEDFUNDS UPPDRAG BYGGER PÅ ATT VI VÅGAR TA RISKER DÄR FÅ ANDRA ÄR VILLIGA ATT INVESTERA. RISKEN FÖR KORRUPTION, BRIST PÅ LEGALA RAMAR OCH LOKALA FINANS-

MARKNADER ÄR EN UTMANING, MEN INTE ETT HINDER.

Swedfunds uppdrag, att bidra till fattigdoms-minskning genom hållbart företagande, innebär att bolaget ska investera under stort risktagande.

Swedfund är additionell investerare, vilket betyder att vi investerar där få kommersiella investerare vågar satsa sina pengar. Våra portfölj-bolag verkar i länder med bristfälliga finansiella system, brist på legala ramverk och där mänsk-liga rättigheter inte alltid står så högt på den politiska dagordningen. Korruption och politisk instabilitet är andra faktorer som kan äventyra ett portföljbolags verksamhet.

Oroligheterna i Egypten är ett exempel på politisk risk som på ett negativt sätt påverkat in-vesteringarna i landet genom minskade intäkter och svårigheter med betalningsflöden.

Ett annat exempel är oroligheterna i Sydsu-dan som på olika sätt påverkar investeringen i Kinyeti Capital.

Stora delar av Swedfunds resurser går till att minimera olika typer av risker.

Genom att beskriva ett antal investeringar vill vi visa att vårt arbete, trots den svåra investe-ringsmiljön, ändå lyckas uppnå resultat i alla tre fundamenten.

DETTA GÖR SWEDFUND FÖR ATT MÖTA RISKERNA:Under året har en ny enhet (Development and Portfolio management) bildats vars huvuduppgift är att beskriva och lämna förslag till åtgärder

inom alla tre fundamenten, både aggregerat på portföljnivå och i enskilda investeringar. I halv-årsvisa Portfolio Reviews följs resultaten upp.

INFÖR EN INVESTERINGNoggrann kontroll av parterna i en investering.nFinansiellt stabil strategisk partnernKartläggning av ESG risker

I SAMBAND MED AVTALSFÖRHANDLINGARJuridiskt korrekta avtalnGenomtänkta avtalsvillkor för utbetalning inte minst för att hantera ESG-risker.

(Läs om investeringsprocessen i Nairobi Womens hospital på sid 29.)

UNDER INVESTERINGENS LIVSTIDSwedfunds Senior Investment Managers han-terar risker genom styrelsearbete och annan uppföljning av bolaget. (Läs om Lena Algerins arbete i styrelsen för Addax Bioenergi på sid 34.)

VID EXITGenom en ansvarsfull exit bidrar Swedfund till investeringens fortlevnad.

FINANSIELLA RISKERMålet är att minimera de finansiella riskerna där så är möjligt.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 39

(MSEK) Varav i: USD (omräknat till MSEK)

EUR (omräknat till MSEK)

(Motvärde i MSEK)Övriga valutor (omräknat till MSEK)

Lån (netto efter nedskrivningar) Obegränsat Obegränsat Obegränsat

Upplåning till skydd Obegränsat Obegränsat Obegränsat

Maximal volym (netto lån-upplå-ning omräknad till MSEK)

-200<X<200 -100<X<100 -20<X<20 per valuta

1 Totala exponeringen mäts som summa absolut belopp i total exponering per valuta

RÄNTERISKERDefinition: Risken att resultatet påverkas till följd av att räntan stiger eller sjunker.

Ränterisken i Swedfund kommer huvudsak-ligen från tre källor: utlåning till portföljbolag, upplåning för att låna ut till portföljbolag, samt placering av likviditet.

Policy: Swedfund ska minimera ränteriskerna och om möjligt använda kort räntebindningstid på såväl ut- som upplåning samt placering av likviditet. I den mån affärsverksamheten kräver längre räntebindningstider på utlåning, ska dessa matchas mot längre räntebindningstider på upplåningen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på Swedfunds totala ränteexponering får inte över-stiga 18 månader.

Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga bindningstiden till 11 månader.

VALUTARISKDefinition: Risken att resultatet påverkas till följd av att någon valutakurs stiger eller sjunker.

Valutariskerna härrör från såväl aktieplace-ringar och utlåning, som från kontrakterade men ej utbetalade åtaganden. Likviditeten kan även skapa temporära valutarisker, till exempel från utländsk likvid vid försäljning av en investering, eller om ett upplåningsförfarande i utländsk valuta inleds.

Policy: Swedfund ska inte skydda av valutarisker på aktieinvesteringar.

Swedfund ska sträva efter att minimera valuta risken på lån till portföljbolag.

Maximalt tillåtna valutarisker avseende lån till portföljbolag

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

Nettoexponeringen vid årets slut uppgick till 28 MSEK i balansräkningen. Maximalt tillåten exponering är 100 MSEK. Specifikation över fördelningen av exponeringen per valuta framgår av tabellen nedan. 1 Kontrakterade men inte ut-

betalade åtaganden uppgick till 575 (381) MSEK.Swedfund ska normalt sett inte skydda av

valutarisker på Kontrakterade inteutbetalda åtaganden.

Likviditeten ska placeras i svenska kronor.

40 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Kategori motparter Instrument Lägsta tillåtna rating

Begränsningskriterier: Per kategori motparter

Begränsnings kriterier: Per enskild motpart

Svenska staten eller av svenska staten garanterade värdepapper

Inlåning, räntebäran-de värdepapper

- Max: ObegränsatMin: 60 % av total likviditet

Max: 100 % av max för kategorin mot-parter

Kommuninvest i Sverige Räntebärande värdepapper

Lång rating:A+: Moody’sA1: Standard & Poor

Max: 40 % av total likviditet Max: 100 % av max för kategorin mot-parter

Svenska kommuner och landsting

Räntebärande värdepapper

A: Svensk kommunrating

Max: 40 % av total likviditet Max: 15 % av max för kategorin motparter

Svenska banker och Svenska bostadsfinansierade institut

InlåningEj subordinerade räntebärande värde-papper

Lång rating:A+: Moody’sA1: Standard & Poor

Max: 40 % av total likviditet Max: 100 % av max för kategorin mot-parter

Svenska banker Inlåning via notariatkonton

Lång rating:A+: Moody’sA1: Standard & Poor

- Strävan: Ej överskrida MSEK 3 per motpart

Utländska banker Inlåning - - Max: SEK 200.000

Svenska företag Ej subordinerade räntebärande värdepapper

Kort rating: P-2: Moody’sA-2: Standard & PoorK1: Nordisk Rating

Max: 40 % av total likviditet Max: 15 % av max för kategorin motparter

Begränsning av placering av likviditet

Swedfund (förvaltaren) ska vid placering iaktta försiktighet. Vid misstanke om möjliga återbe-talningsproblem hos motpart ska Swedfund (förvaltaren) avstå från investering även om misstankarna vid tidpunkten inte återspeglas i ratingen.

Vid årsslutet uppgick likviditeten till 2 337 (2 158) MSEK. Hur likviditeten är placerad fram-går av not 16.

LIKVIDITETS- OCH KREDITRISKER I FINANSHANTERINGENDefinition: Likviditetsrisk: Risken att man inte kan sälja ett finansiellt instrument till ett rimligt pris inom en rimlig tidsperiod.

Kreditrisk: Risken att motparten fallerar.Likviditets- och kreditrisker inom finanshante-ringen uppstår vid placeringen av likviditets-bufferten.

Policy: Likviditets- och kreditrisker inom finanshanteringen ska minimeras. Swedfunds likviditet får endast placeras hos Riksgäldskonto-ret, i bankinlåning eller i räntebärande värde-papper, och med begränsningar enligt nedan. Placeringarna skall vara likvida. Under normala omständigheter skall de vara omsättningsbara till likvida medel inom rimlig tid och till försumbara transaktionskostnader.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 41

1 Förväntade utbetalningar för Kontrakterade ej ännu utbetalda åtaganden kan endast täckas in till rimlig kostnad vid stor oro för att ej kunna få tillgång till upplåning i utländsk valuta. Av det skälet begränsas ej exponeringen via policyn, utan varje exponering bör bedömas från fall till fall av Verkställande Direktören.

(MSEK)(Framtida inbetalningar -+;framtida utbetalningar--)

0-6 mån 7-12 mån >1-2 år >2-3 år >3-5 år >5-10 år >10 år

+ Utlåning till portföljbolag i utl valuta (netto)

Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat

- Upplåning för utlåning till port-följbolag i utl valuta

Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat

Delsumma: Netto utlåning - upp-låning omräknat till MSEK

-100<X<100 -100<X<100 -100<X<100 -100<X<100 -100<X<100 -100<X<100 -100<X<100

- Förväntade utbetalningar för Kontrakterade ej ännu utbetalade lån i utl valuta 1

Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat

Maximalt tillåten upplåningsrisk

UPPLÅNINGSRISKDefinition: Avser risken att inte kunna genomfö-ra den upplåning som krävs till en rimlig kostnad.

Swedfund finansierar huvudsakligen verksam-heten med eget kapital. Upplåningsrisk uppstår därför endast till följd av framtida upplåning

av utländsk valuta. (Vid upplåningen pantsätts motsvarande belopp i svenska kronor.)

Policy: Swedfund ska minimera upplånings-riskerna när så är ekonomiskt och praktiskt försvarbart.

Vid årsskiftet uppgick upplåningsrisken (netto) till 36 MSEK, fördelad så att maximala absolut-beloppet för en tidsficka uppgick till 91 MSEK.

MOTPARTSRISKDefinition: Risken att motparten i en finansiell transaktion fallerar.

Motpartsrisker uppstår endast vid pantsätt-ning inom finansförvaltningen.

Policy: Motpartsrisker ska huvudsakligen endast tas mot Svenska Staten och dess bolag.

Swedfund har i allt väsentligt inte någon motpartsrisk bortsett från en exponering på AB Svensk Exportkredit, vilken vid årsskiftet upp-gick de till 451 (420) MSEK.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

42 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

strategi och mål

SÅ HÄR JOBBAR VI

I SWEDFUNDUnder året har Swedfund utvecklat strategin mot bakgrund av uppdraget; fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Vår erfarenhet av i vil-ka investeringssituationer vi kan vara mest additionella samt vår bedöm-ning av vilka marknader och sektorer behovet av Swedfunds kunnande

och kapital är som störst har varit vägledande. De viktigaste områdena ur strategiskt perspektiv inkluderar geografi, sektorer, finansieringsform (typ

av investerat kapital), investeringspartners och investeringsstorlek.

Swedfund har genom åren haft en förhållandevis stor geografisk spridning i investeringsportföljen. I syfte att stärka vårt fokus mot de fattigaste länderna och samtidigt utnyttja vårt existerande kunnande på

bästa sätt kommer vi att ytterligare fokusera den geografiska koncentrationen av investeringsverksamheten till Afrika. Vår målsättning är att nå en andel av investe-ringsportföljen i Afrika om över 60 procent (idag ca

54 procent) på tre års sikt. Vi kommer särskilt att rikta in oss mot Afrika söder om Sahara. Här finns de flesta av de fattigaste länderna i Afrika och Swedfund har lång erfarenhet från regio-nen, framför allt i Östafrika.

1GEOGRAFI

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 43

Med en starkare inrikt-ning på vissa sektorer vill vi adressera de områden där vi ser de största beho-ven i våra investeringslän-der. Prioriterade sektorer innefattar tillverkande industri och tjänstesek-tor som skapar ett stort antal arbetstillfällen och ökar förädlingsgraden av ländernas egna resurser. Finansiella institutio-ner, som banker och försäkringsbolag, är en

förutsättning för att den privata sektorn ska kunna investera och växa, liksom energisektorn, inklusive förnyelsebar energi, som är en grund för hela näringslivet. I utvecklings-länderna är energisektorn eftersatt och bristen på el anges som det enskilt största hindret för att be-driva företagsverksamhet i dessa länder, förutom vikten av el för enskilda hushåll.

För närvarande består Swedfunds portfölj av ca 41 procent aktier (49) d.v.s. ägarkapital, ca 35 procent lån (21), ca 23 procent fonder (i form av aktiekapital)(18) och ca 1 procent garantier* (1). Swedfund kommer även fortsatt att fokusera på ägarrollen eftersom vi menar att det är i den rollen vi kan göra mest nytta och uppnå störst resultat. Som ägare har

vi möjlighet att påverka bolagens utveckling genom bl a avtal och ett aktivt styrelsearbete. Att investera eget kapital ger oss också möjlighet att bli en katalysator för ytterligare finansiering; när bolagens eget kapital stärks förbättras också möjligheterna att erhålla lånefinansiering från ban-kerna. *Beräknat på bokförda värden.

Styrkan hos våra partners är erfarenhetsmässigt den enskilt viktigaste faktorn som avgör om investe-ringarna blir lyckosamma. Detta accentueras av det faktum att Swedfund alltid är en minoritets-investerare och att vi därmed inte ensamma styr bolagens verksamhet och utveckling. Idag består ett flertal av Swedfunds investeringar av företag där huvudpartnern är en mindre, enskild entrepre-nör med begränsade egna resurser, både finansiellt och organisatoriskt. För att portföljföretagen ska ha långsiktiga förutsättningar att överleva kommer

Swedfund att eftersträva att så långt som möjligt investera tillsammans med partners som har tillräck-lig styrka och kompetens avseende såväl finansiella som strukturella resur-ser, något som är särskilt viktigt i små- och medel-stora bolag. De struktu-rella resurserna, såsom tillräckliga interna rutiner och processer och tydlig ansvarsfördelning av (och kunnande inom) viktiga funktioner på lednings-nivå, är av avgörande vikt för att kunna leva upp till de krav som ställs av olika intressenter, inklusive Swedfund, inte minst på ESG-området.

Storleken på enskilda investeringar är betydel-sefull, då det också är en indikator på bolagets storlek och därmed dess existerande resurser. Som minoritetsinveste-rare måste vi bedöma om bolaget/partnern har en fungerande infrastruktur för att klara att verka

och växa i utmanande miljöer. För att kunna vara en aktiv och additionell investerare måste också antalet investeringar stå i proportion till de resurser vi förfogar över. Swedfund avser framöver att öka den genomsnittliga investe-ringsnivån till ca 60 MSEK per investering.

2SEKTORER

4FINANSIERINGSFORM

3INVESTERINGSPARTNERS

5INVESTERINGSSTORLEK

44 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

strategi och mål

Stora framsteg i kampen mot världsfattigdomen har gjorts på senare år. Hundratals miljoner människor har lyfts ur absolut fattigdom och FN:s milleniemål , som ska vara uppnådda till 2015, är inom räckhåll för många länder. Skapandet av nya jobb är centralt för att lyfta

fattiga länder ur sin situation. IFC:s Joint Internatio-nal Finance Institutions communiqué.

VI ÖVERSVÄMMAS AV INFORMATION och larmrap-porter som ofta refererar till nya forskningsrön. Det kan gälla vitt skilda frågor som risken för pandemier, tillgången på olja i världen, bedöm-ningar om förväntade havsnivåhöjningar eller befolkningsutvecklingen. Klimatförändringarna, som FN:s klimatpanel med 2 500 forskare (Inter-national Panel on Climate Change, IPCC), varnade för i sin rapport redan 2007, sker snabbare och mer dramatiskt än forskarna då förutspådde.

TEMAT FÖR 2013 ÅRS FREDSDAG i FN-förbundet var Hållbar fred för en hållbar framtid. Fred, utveck-ling, demokrati och mänskliga rättigheter är intimt sammanlänkade och en förutsättning för ett lyckat globalt miljö- och hållbarhetsarbete. Korruption är i sammanhanget ett gissel som måste bekämpas.

MOT BAKGRUND AV DETTA har Swedfunds styrelse under 2013 antagit fyra strategiska hållbarhets-mål. Utgångspunkten ligger i uppdraget – fat-tigdomsminskning – som utgör en av de största utmaningarna i kontexten hållbar utveckling, som världssamfundet står inför. Swedfunds bidrag till fattigdomsminskning sker genom vår medverkan i etableringen av hållbara företag, varför de beslu-tade hållbarhetsmålen har fokus på Swedfunds investeringar.

1

INDIKATOR: Efterlevnad av ILO:s Kärnkonventioner lik-som ILO Basic Terms and Conditions of Employment samt ett ökande antal jobb i Swedfunds portföljbolag.

MÅL: Efterlevnad av ILO:s Kärnkonventioner ska vara uppfylld i varje bolag senast inom tre år från tidpunkten för finansieringen. I genomsnitt för Swedfunds samtliga investeringar ska antalet jobb öka för varje år. Detta mål verifieras löpande på följande sätt: nSJÄLVUTVÄRDERING: Årlig enkät skickas till portfölj-

bolagen vilken omfattar efterlevnad av ILO:s Kärnkon-ventioner.

nPLATSBESÖK: Swedfunds personal besöker årligen minst en tredjedel av det totala antalet portföljbolag och verifierar då måluppfyllelse med egna frågor och observationer.

nEVENTUELLA OBEROENDE GRANSKNINGAR: I ett fåtal särskilda fall kan externa konsulter engageras där deras uppgifter kan komma att inkludera en kontroll av efterföljande av ILO:s Kärnkonventioner.

nRAPPORTERING: Varje investering ska rapportera årligen eller oftare antalet fastanställda samt kontrakts-anställda i verksamheten och Swedfund ska i sin tur rap-portera aggregerade resultat av detta direkta jobbska-pande liksom en uppskattning av indirekt jobbskapande till ledning och styrelse årligen eller oftare.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅLFrån de stora frågorna om hållbar utveckling till

Swedfunds bidrag för hållbart företagande.

SAMHÄLLSUTVECKLING

Swedfund ska bidra till skapandet av jobb med god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 45

32

4

INDIKATOR: Avkastning på eget kapital.

MÅL: Den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet 1 före skatt ska överstiga den genomsnitt-liga statsskuldräntan med ett års löptid. Avkast-ningen ska mätas över rullande sjuårsperioder. nRAPPORTERING: Rapportering ska ske årligen

till Swedfunds ledning och styrelse.

INDIKATOR: Implementering i samtliga portföljbolag liksom inom Swedfund självt av ledningssystem för hållbarhetsfrågor vilket där det bedöms som relevant omfattar miljöfrågor och sociala frågor, samt i samtliga bolag Corporate Governance.

MÅL: Implementering av ledningssystem ska ske i varje bolag senast inom tre år från tidpunkten för finansie-ringen. Dessa system bör definiera följande sju huvud-frågor:nPOLICY: En hållbarhetspolicy ska vara etablerad och

antagen av ledningen i portföljbolagen. nIDENTIFIERING AV RISKER OCH PÅVERKAN: Ett

system eller en rutin ska finnas för att med regel-bundna intervall identifiera miljörelaterade och sociala risker och påverkan.

nRESULTATSTYRNING: Företagets resultat inom identifierade risk- och påverkansområden ska mätas och utvärderas kontinuerligt för att kunna mäta och förbättra resultaten över tid.

nANSVAR OCH KOMPETENS: En person inom före-tagsledningen ska ha det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågor. Kompetens för att hantera miljö-, sociala- och korruptionsfrågor ska etableras och bi-behållas genom kontinuerlig utbildning av personal med exponering mot dessa områden.

nKATASTROFBEREDSKAP: I de fall där företagets verksamhet är nära knuten till fasta anläggningar ska handlingsplaner finnas för olyckor och katastrofsi-tuationer.

nRAPPORTERING: Rapportering ska ske regelbundet och allra minst årligen till ledning och styrelse inom portföljbolaget samt till Swedfund.

nINTRESSENTER: Interna samt externa intressenter ska vara identifierade, konsulteras i situationer som berör dem samt delges relevant information vid de tidpunkter och intervall som bedöms som lämpliga.

HÅLLBARHET

Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt hållbara företag i världens

fattigaste länder.

FINANSIELL BÄRKRAFT

Swedfund ska bidra till skapandet av lång-siktigt lönsamma och därmed finansiellt

hållbara bolag i världens fattigaste länder.

KORRUPTION

Swedfund ska bedriva ett aktivt anti- korruptionsarbete såväl internt som

i portföljbolagen.

NÄSTA UPPSLAG: EMMA IHRE KOMMENTERAR HÅLLBARHETSMÅLEN

INDIKATOR: Antagande och implementering internt liksom i portföljbolagen av ledningssystem för att hantera antikorruptionsfrågor.

MÅL: Antagande och implementering av lednings-system för att hantera korruptionsfrågor ska vara på plats i Swedfund under 2014 samt senast inom tre år från tidpunkten för finansieringen för Swed-funds portföljbolag. Med implementeringen avses följande komponenter: nANTIKORRUPTIONSPOLICY: Ska etableras som

utgångspunkt för ledningssystemet för antikor-ruptionsfrågor.

nANSVAR: Ansvarig person på ledningsnivå. nSYSTEM: Processer, procedurer eller kontroller

för att upptäcka förekomst av korruption. nKOMPETENS: Identifiering och utbildning av

nyckelpersonal (d.v.s. de med störst exponering mot korruption).

nRAPPORTERING: Regelbunden, allra minst årlig rapportering.

1 Avser eget kapital i Swedfund International AB

strategi och mål

Emma Ihre har koll på de statliga bolagens håll-barhetsarbete och menar att Swedfund ligger i framkant.

46 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 47

Emma Ihre, ansvarig för hållbart före-tagande på Finansdepartementet, har följt Swedfund i många år i sina tidigare yrkesroller, bland annat som verksamhets-ansvarig för Amnesty Business Group. Hon menar att hon ser en tydlig förändringsvil-

ja hos Swedfund, ett stort engagemang från styrelsen och att företaget har förstått det självklara värdet av transpa-rens. Hon har för Swedfunds räkning gått igenom de nya strategiska hållbarhetsmålen och hennes slutsats är att de är tydliga och bra, men också mycket ambitiösa.

– Swedfund står inför en jätteutmaning som kommer att kräva hårt arbete av hela organisationen. Swedfund har jobbat på ett sätt under 30 år och måste nu vidareut-veckla sina arbetsprocesser för att klara de nya målen.

EMMA IHRE MENAR att eftersom Swedfund in-vesterar på några av de svåraste marknaderna i världen och kraven på hållbara affärer ökar är den nya strategin extra betydelsefull.

– Det är viktigt att hållbarhetsfrågorna tar plats på styrelsenivå och blir en affärsstrategisk fråga. Det kan finnas massor av engagemang ute i bolagen, men om styrelsen inte förstår frågorna händer det aldrig något på riktigt. Här tycker jag att Swedfund arbetar föredömligt.

Emma Ihre ser många bra saker med målen, som att det är fokus på kärnverksamheten, investeringarna, och att man utgår från det

”Swedfund arbetar föredömligt”

särskilda, och enligt henne, unika samhällsuppdraget. Det finns konkreta förklaringar på hur man kommer att implementera målen och hon tycker också att det framgår att det finns en medvetenhet om att Swedfund arbetar med svåra och utmanande investeringar.

– För en utomstående kanske tre år kan tyckas vara lång tid för Swedfund att få igenom sitt påverkans- och förändringsarbetet i de nya projekten. Men jag tror att det är realistiskt att låta arbetet ta ett par år att sätta sig.

MEN DET FINNS OCKSÅ ett par frågetecken i den nya stra-tegin enligt Emma Ihre.

– Det är väldigt mycket som ska göras på tre år! Samtidigt som man implementerar sin värdegrund och hållbarhetspolicyer i de nya investeringarna, krävs det ju också att man parallellt arbetar med de gamla investe-

ringarna.Emma Ihre menar att det är en väsentligt

svårare uppgift, men viktig, att hålla samma höga ambitionsnivå i hela portföljen, efter-som ingångna avtal i de gamla investeringarna inte ger Swedfund samma möjlighet att driva frågorna som nu lyfts in i nya avtal.

– Det gäller att vara tydlig och öppen i kommunikationen om vad man kan och inte kan göra med de gamla, redan befintliga avtalen. Annars är risken stor att man vid en granskning får kritik för att inte ha nått målen.

EMMA IHRE, FINANSDEPARTEMENTET HAR FÖR SWEDFUNDS RÄKNING GÅTT IGENOM DE NYA STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅLEN.

E M M A I H R Eär nationalekonom och ansvarig för hållbart företagande på Finans-departementet. Närmast kommer hon från Ethix SRI Advisors där hon arbetade med rådgivning inom ansvarsfulla investe-ringar. Under sin tid som finansanalytiker var hon bl a med och startade KPA:s etiska fonder.T

EX

T A

NN

E-C

HA

RL

OT

TE

ER

IKS

SO

N

FO

TO

SA

MIR

SO

UD

A

48 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Finansiellt resultat

LÅNGSIKTIGT FINANSIELLT RESULTATBOLAGET SKA ENLIGT beslut på årsstämman (ekonomiskt mål) eftersträva att den genomsnitt-liga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

DE FEM SENASTE ÅREN har alla varit förlust-bringande. Det betyder att bolaget inte längre når upp till sitt långsiktiga resultatmål. Orsaken är främst stora nedskrivningar i investeringsport-följen med tonvikt på en investering.

Investeringen i Raffia-bolagen med verk-samhet i Kenya, Tanzania, Mocambique och Sydafrika har under åren kraftigt påverkat bolagets resultat. Från 2006 och hittills är den totala förlusten 458 MSEK. Investeringen av-vecklades 2011 och 2012, genom dels försäljning av tillgångarna i Tanzania och Kenya dels försälj-ning av dotterbolag i Sydafrika, till två olika ägare. De nya ägarna har övertagit driften av verksamheterna. Vid utgången av 2013 återstår den formella omregistreringen av tillgångarna i Tanzania och slutlig avveckling av bolagen. Investeringen, som är helt nedskriven, kommer att redovisas i noterna brutto fram tills dess att bolagen är likviderade alternativt sålda. I bolagen finns juridiska och skattemässiga frågor att lösa. Reservering har skett för detta ändamål. Swedfund kan fortsatt, genom lån, komma att be-höva täcka avvecklingskostnader i bolagen. I de sålda bolagen bedrivs produktion med uppemot 1000 anställda. Swedfund har genom sitt ägande

tagit ett stort ansvar för bolagens fortlevnad och de anställdas trygghet. Se vidare 2011 års håll-barhetsredovisning under rubriken ”Ansvar som kostar” och 2012 års årsredovisning, sid 61.Om bolaget under följande år ska kunna möta sitt ekonomiska mål krävs en kraftig resultatför-bättring som kan uppnås genom försäljning av portföljbolag och en utökning av låneportföljen. Swedfund har under en längre period befunnit sig i investeringsfas vilket betyder att antalet bolag mogna för exit är litet. Normal innehavstid är 7 till 10 år.

BOLAGET HAR EN uppskjuten skattefordran av-seende underskottsavdrag uppgående till 34 811 tkr. Vår bedömning grundat på analyser av kom-mande resultat är att inom en investeringscykel (7-10 år) uppnå tillräckliga realisationsvinster och ränteintäkter för att fordran ska kunna utnyttjas.

RESULTATNIVÅN i bolag som bedriver utveck-lingsfinansiering varierar kraftigt över åren beroende på uppnådda försäljningsresultat och i vilken investeringsfas bolaget befinner sig i. Aktieförsäljningar, aktieutdelningar samt nettot av återföringar respektive nedskrivningar utgör de avgörande parametrarna för företagets resul-tatutveckling.

PÅ NÄSTA SIDA visas avkastningen före skatt på ingående eget kapital för enskilt år och genom-snittligt över perioden jämfört med statsskuld-räntan för enskilt år och genomsnittligt över perioden.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 49

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 2013 Bolaget gör under 2013 en förlust före skatt -92,8 (-217,6) MSEK till följd av nedskrivningar i inves-teringsportföljen samt ett negativt försäljnings-resultat från aktieportföljen. Swedfund arbetar i världens fattigaste länder och detta innebär att bolaget tar på sig stora kreditrisker/aktieförlust-risker i bolagen och påverkas ibland påtagligt av den politiska och finansiella situationen i respektive land.

NEDSKRIVNINGARNedskrivningar har gjorts av aktier, lån och räntor enligt princip för värdering beskriven på sidan 87 med 98,2 (269,3) MSEK. Återföringar har gjorts med 1,8 (11,0) MSEK.De enskilt största nedskrivningarna härrör från följande bolag:

Bolag Belopp tkr NS India Holding 20 264 Raffia 19 834 Baring India Fund II 19 602 Global Medical Investments GMI AB 15 329

Nedskrivningen av Baring India Fund II är i huvudsak relaterad till försvagningen av den Indiska valutan.

Av totalt tolv försäljningar är åtta sålda ande-lar i fonder. Två aktieinnehav har sålts i sin hel-het. För ett aktieinnehav har konkursen avslutats utan att Swedfund erhöll någon utdelning. En fond har avslutats. De sålda aktieinnehaven och fondandelarna har sammantaget gett upphov till en nettorealisationsförlust om -6,3 (14,2) MSEK.Tre lån har avslutats, varav två återbetalats till fullo. Ett lån har delvis konverterats till aktier.

TA B E L L 1

År Avkastning ingående eget kapital per år

Genomsnittlig avkastning ingående eget kapital

över 7 år

Genomsnittlig statsskuldränta

med ett års löptid

Genomsnittlig statsskuldränta

med ett års löptid över 7 år

2007 1,23% 9,34% 3,78% 2,93%

2008 6,29% 8,83% 3,74% 3,07%

2009 -4,45% 6,94% 0,51% 2,70%

2010 -4,05% 5,72% 0,74% 2,34%

2011 -2,24% 2,56% 1,68% 2,19%

2012 -7,34% 0,25% 0,96% 2,02%

2013 -2,95% -1,93% 0,94% 1,76%

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

50 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

U N D E R Å R E T AV S L U TA D E I N V E S T E R I N G A R

Företag Land Industri Typ Form Äga-randel

Tid/år

Inves-terat belopp MSEK

Exi-terat belopp MSEK

Vinst/förlust MSEK

Internränta

Advakom1 Ryssland Elektronikin-dustri

Etablering Lån - 12 5,8 3,3 -2,5 -18,27%

Belarusian Bank for Small Business2

Vitryssland Finansiell sek-tor/Mikrofinans

Expansion Aktier 11,64% 5,25 13,5 5,2 -8,3 -24,40%

CAIF3 Centralame-rika

Fond Etablering Aktier 11,38% 18 7,8 0,1 -7,8

Haripur Power4

Bangladesh Gaskraftverk Etablering Lån - 10 39,7 52,6 12,9 6,35%

Millicom (EFP)

Tanzania Telecom Etablering Lån - 4 2,8 3,1 0,3 2,95%

Oatly Kina Livsmedelsin-dustri

Etablering Aktier 25% 3,5 4,3 2,3 -2 -46,30%

Somalia Telecom5

Somalia Telecom Etablering Aktier 19% 5,75 26,3 - 26,3

Flertalet av investeringarna är nedskrivna under tidigare år och belastar inte årets resultaträk-ning.

ADVAKOM: Affärsidén var att utveckla och tillverka kablar och komponenter till ryska sys-temleverantörer av datakommunikationsutrust-ning för höghastighet. Bolaget bidrog därmed till en tekniköverföring av både komponenter och system för den ryska marknaden inom högtek-nologiska områden som var klart eftersatta i Ryssland.

Företaget hade mellan 2001 och 2008 om-kring 75 anställda. Advakom gick till en början med vinst men på grund av stora prisökningar på råmaterial främst koppar och stål har företaget gått med förlust under några år, vilket ledde slutligen till konkurs av Advakom i januari 2009. Swedfund inväntade därefter konkursförvaltaren slutavstämning av konkursen.

BELARUSIAN BANK FOR SMALL BUSINESS: Slutrapport kommer när hela investeringen är avslutad.

CAIF: Central Amerika investeringsfonden (CAIF) grundades 1996 av CDC, andra Develop-ment Finance Institutions och centralamerikan-ska banker. CAIF administrerades av Aureos. CAIF:s affärsidé var att investera i små och medelstora företag i centralamerikanska länder. Fonden investerade i 10 portföljföretag. CAIF har sålt samtliga portföljbolag.

MILLICOM (EFP): Ett DFI lån på totalt MUSD 40 där Proparco stod för MUSD 15 och övriga DFI:er i EFP samarbetet stod för MUSD 25. Lånet möjlig gjorde en utbyggnad av Millicoms existerande GSM nät. Lånet löstes i förtid då Millicom fick möjlighet att ge ut ett obligationslån.

OATLY: Affärsidén för det kinesiska bolaget var att genom försäljning av havremjölk till skolor introducera ett laktosfritt alternativ till mjölk på den kinesiska marknaden med bra hälsoeffekter och därmed kunna bidra till en introduktion av ett nytt livsmedel på den kinesiska marknaden. De främsta drivkrafterna för investeringen var behovet av skolmjölk i kinesiska skolor gärna

1 Konkurs avslutad 2013. 2 Swedfund har fortsatt engagemang i form av lån. 3 Finansierad av Sida via lån till 67 %. 4 Se sid 77. 5 Konkurs avslutad dec 2013.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 51

baserat på havre, att kineser dessutom har stora laktosintoleransproblem med komjölk samt att Kina är en stor producent av havre som främst konsumeras på landsbygden.

Ceba hade under två års tid testat skolmjölk baserat på havre i två kinesiska skolor med gott resultat för barnens tillväxt och hälsa. Alla resul-tat visade att skolmjölk baserat på havremjölk förbättrar skolbarnens hälsa. Genom testförsälj-ning i Huaibei av Swed-Oat Trading Co skapa-des teknolog- och kunskapsöverföring genom utbildning av nyckelpersoner, distributörer och demonstrationseffekt i form av friskare skolbarn. Swedfund har därtill bidraget med miljö- och etikregler.

Testförsäljningen avslutades sommaren 2013. Skolmjölkförsäljningen klarade inte konkurren-sen i förhållande till ett lokalt mejeri. Huvudäga-ren Ceba beslöt av detta skäl att inte fortsätta att investera i Kina. Swedfund sålde sina aktier till Ceba 2013-09-05.

SOMALIA TELECOM: STG skulle driva vidare och expandera ett litet telekomnät i Puntland i Somalia. 2007 då TFG regeringen i Mogadishu hade som man då trodde stabiliserat läget i regionen. FMO som ledde investeringsprocessen bjöd in Swedfund och Ericsson var leverantör av utrustning. Situationen i landet förvärrades snabbt med bombningar och attentat i Moga-dishu och Somaliland. På grund av avsaknad av rättsväsende, banksystem, vägar och i princip all modern infrastruktur hade STG svårt att verka. Trots detta försökte bolaget fortsätta projektet. De politiska riskerna (anställa många militärer för att vakta telekomtornen, piraternas använd-ning av nätet, och Al Qaidas inblandning i ägandet av vissa företagsstrukturer) gjorde det omöjligt att fortsätta.

U N D E R Å R E T FAT TA D E I N V E S T E R I N G S B E S L U T I S T Y R E L S E N / V D ( K S E K )

Belopp Land Bransch

41 757 ACP-länderna1 Samfinansiering

26 077 Kenya Sjukhus

2 446 Kenya Hotell

31 753 Sierra Leone Energi

98 937 Afrika flera länder Riskkapitalfond

8 640 Afrika flera länder Förpackningsindustri

63 723 Kenya Stålverk

98 092 Nigeria Kraftverk

Totalt Afrika 371 425

20 861 Indien Batteritillverkning

52 908 Indien Sjukhus

Totalt Asien 73 768

4 303 Vitryssland Förnybar energi

65 958 Georgien Bank

Totalt Östeuropa 70 261

12 500 Globalt Sjukhus

Totalt Globalt 12 500

Totalt 527 954 (451 398)

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

1 Huvudsakligen EU-ländernas tidigare kolonier i Afrika, Karibien och Stilla Havet (Africa, the Caribbean and the Pacific - ACP).

52 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

1 Länk till pressrelease. 2 Länk till pressrelease. 3 Länk till pressrelease. 4 Huvudsakligen EU-ländernas tidigare kolonier i Afrika, Karibien och Stilla Havet (Africa, the Caribbean and the Pacific - ACP).. 5 Länk till pressrelease. 6 Länk till pressrelease. 7 Länk till pressrelease.

U N D E R Å R E T AV TA L A D E I N V E S T E R I N G A R

Belopp Land Bransch

86 384 Indiska oceanen och Västafrika 1

Fond små och medelstora företag

19 313 Kenya 2 Sjukhus

8 640 Afrika flera länder Förpackningsindustri

98 265 Afrika söder Sahara 3 Fond

43 471 ACP-Länderna 4 Samfinansiering EDFI

26 621 Kenya 5 Sjukhus

64 223 Kenya Stålverk

Totalt Afrika 346 917

43 132 Indien 6 Sjukhus

Totalt Asien 43 132

4 414 Vitryssland Förnybar energi

2 170 Ryssland Fordonskomponenter

65 510 Georgien 7 Bank

Totalt Östeuropa 72 094

35 480 Globalt Samfinansiering EDFI

10 000 Globalt Sjukhus

Totalt Globalt 45 480

Totalt 507 623 (258 825)

Totalt har under perioden utbetalats KSEK 302 203 (360 317).

Sex av de avtalade investeringarna är nya. Se länk till pressmedelande invid tabellen. Övriga avtalade investeringar under perioden är till-läggsinvesteringar i befintliga portföljbolag.

Det bokförda portföljvärdet, inklusive garantiut-fästelser har ökat från 1 405,2 MSEK till 1 571,2 MSEK under verksamhetsåret.

SAMHÄLLSUTVECKLING, HÅLLBARHET OCH BÄRKRAFTIGHETBolaget lämnar hållbarhetsredovisning enligt GRI:s redovisningsramverk, version G4 samt sektorsupplement GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”.

SWEDPARTNERSHIPUnder varumärket Swedpartnership (se sid 55) lämnar Swedfund avskrivningslån till svenska små och medel-stora bolag för satsningar i Swedfunds verksamhetslän-der. Verksamheten finansieras i sin helhet av svenska staten genom särskild medelstilldelning. Länk till den förordning som i huvudsak reglerar verksamheten.

Under perioden har 36 lån om totalt 18 316 KSEK avskrivits, det vill säga att projekten har avslutats i enlighet med projektplanen. Ett lån om 239 KSEK har återbetalats. 725 KSEK avseende två lån har reserverats på grund av pågående konkursärenden.

MEDEL FÖR TEKNISK ASSISTANS (T/A)Medlen kan utnyttjas för stöd inom följande två delområden:• Kvalitetshöjande ESG-insatser i befintliga och exiterade portföljbolag• Uppföljning och analys av gjorda investeringars utvecklingsresultat

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 53

F I G U R 1 , L I K V I D I T E T 2 0 1 3 -1 2 - 3 1

Likviditet enligt balansräkning 2 337 MSEK

2000

2200

2400

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

793

160157

575

600

Tillgänglig likviditet Reserv för valutakurs­förändringar mm

Styrelsebeslut Avtalat Pantsatt Sida, TA, Swedpartnership

Stödet får inte användas för att finansiera insatser som bedöms vara en del av den löpande investeringsverksamheten.Under 2013 har medel beviljats till• Addis Cardiac Hospital, Etiopien• Deacons detaljhandelskedja i Kenya • Externa ESG revisioner i befintliga portföljbolag.

Per årsskiftet fanns MSEK 4,1 disponibla för yt-terligare åtgärder.

JÄMSTÄLLDHETBolaget har uppfyllt de jämställdhetsmål som sattes upp i jämställdhetsplanen 2011. Planen revideras vart tredje år vilket betyder att nästa revidering kommer att ske 2014. Könsfördelning-en är jämn mellan kvinnor och män i olika typer av arbetsuppgifter. Åtgärder har vidtagits för att både kvinnliga och manliga arbetstagare skall kunna förena arbete och föräldraskap.

FINANSIERINGSVERKSAMHETENBolaget finansieras, med undantag för Swed-partnership och medel för teknisk assistans, i sin helhet med eget kapital. Långfristig och kortfristig upplåning används för att begränsa företagets valutarisker och ränterisker vid utlå-ning i utländsk valuta. Se vidare avsnittet om finansiella risker, sid 38.Bolagets kortfristiga placeringar har avkastat 0,86 % (1,71 %).Företagets finansiella ställning är god. Solidi-teten uppgår till 85,9 % (84,9 %). Bolaget har under året erhållit aktieägartillskott 400 MSEK i syfte att utveckla och expandera verksamheten. Kortfristiga skulder uppgår till 7,7 % (7,5 %) av balansomslutningen.Portföljinvesteringarnas andel av balansomslut-ningen uppgår till 38,6 % (37,4 %).

Enligt balansräkningen uppgår bolagets lik-viditet (kortfristiga placeringar och kassa och bank) till 2 337 MSEK. Stora delar av likvidite-ten är reserverad för avtalade inte utbetalda investeringar, beslutade med inte avtalade investeringar, pantsättning mm. Se följande figur 1. Bolaget har per 2013-12-31 ett likvidi-tetsöverskott på 793 MSEK att använda till nya investeringar. Avtalade investeringar betalas ibland ut över flera år och inte alla beslut fattade av styrelsen kommer till avtal om utbetalning. Likviditet måste reserveras både för beslutade och avtalade investeringar för att bolaget ska

ha medel till sina åtaganden. Bolaget gör långsiktiga likviditetsprognoser där hänsyn tas till alla typer av återflöden. Se figur 1.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGENFinansdepartementet tar över ägaransvaret för Swedfund från UD den 1 februari 2014, med finans-marknadsminister som ansvarig minister. Swedfunds roll i Sveriges utvecklingssamarbete förändras dock inte – sakfrågorna och ”allt som har med biståndspo-litiken att göra” ligger kvar inom UD: ansvarsområde.

52

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

54 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

t e x t a n n e - c h a r l o t t e e r i k s s o nf o t o m o j i a n j i a n

swedpartnership

Stöd som ger skjuts till utveckling

Det unga företaget Check Point China i Nässjö växte med 60 procent under 2012. Företagets grundare och vd Andreas Fälth menar att den skjut-sen delvis beror på stödet från Swed-partnership, Swedfunds erbjudande till små- och medelstora företag.

Stödet från Swedpartnership innebar mycket mer än vi hade räknat med, säger Andreas Fälth, grundare och vd för det Nässjöbaserade företaget Check Point China.

Företaget som har tre fast anställda perso-ner i Nässjö och 25 anställda på dotterbolaget i Kina arbetar med inköp och kvalitetssäkring av industrikomponenter för svenska företag.

– Vi hade en treårsplan för vad vi ville uppnå och tanken var att vi skulle bygga struk-tur innan vi började marknadsföra oss, säger Andreas Fälth.

2011 SÅG HAN EN ANNONS i publikationen Sweden-China Trade Council där Swedpart-nership sökte intressanta projekt att investera i. Andreas Fälth knåpade ihop en ansökan, som efter intervjuer, noggranna utvärderingar och besök på plats antogs av Swedpartnership.

– Att Swedpartnership gick in och stöttade vår investering i utrustning och kompetensö-verföring blev en kvalitetsstämpel på det vi gör. Förtroendet från marknaden ökade rejält. 2012 blev ett riktigt tillväxtår och vi ökade vår omsättning med 60 procent!

Swedpartnership, som är Swedfunds erbjudande till små- och medelstora företag,

är unikt på den svenska marknaden. Stödet fyller ett hålrum, eftersom det är mycket svårt för mindre företag att få extern finansiering till riskfyllda projekt i utvecklingsländer. Det övergripande målet med Swedpartnership är att bidra till fattigdomsminskning och strate-gin är att genom kunskap och ekonomiskt stöd hjälpa svenska företag att utveckla befintlig eller ny verksamhet i utvecklingsländer.

– Med hjälp av svensk teknik och kunskap skapas hållbara, bärkraftiga företag som ger jobb och ökat välstånd, säger Staffan Ahl, chef för Swedpartnership.

ANDREAS FÄLTHi mitten, är grundare och vd för företaget Check Point China. Här med sina medar-betare i Kina, fr v Sun Jianlei och Yu Jinjin.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 55

Stödet möjliggör en snabbare start, högre kvalitet på projektet och ett lägre risktagande. Swedpartnership står för 40 procent av pro-jektkostnaden, vilket för Check Point Chinas del handlade om 250 000 kr i lån.

– Förutom att vi fick lån och marknadsfö-ringshjälp från Swedfund, fick vi också krav på oss att arbeta strukturerat med vår utbild-ningsplanering. Det har vi tagit med oss och nu är vi mycket bättre på att dokumentera och följa upp allt vi gör, säger Andreas Fälth.

EN ANNAN FÖRDEL med stödet från Swed-partnership är att samarbetspartnern Cixi Anderui Import and Export Co. Ltd registre-rades som dotterbolag till Check Point China 2012. Det innebär bland annat att företaget nu kan exportera direkt från Kina till svenska företag i USA, vilket öppnar för en ännu större marknad.

– Allt hade tagit mycket längre tid utan stödet från Swedpartnership. Nu har vi på bara ett år inlemmat vårt miljötänk och Code of Conduct i dotterbolaget, byggt upp kompe-tens, teknik och bärkraftighet och fått fantas-tisk tillväxt på köpet, säger Andreas Fälth.

UNDER PERIODEN AVTALADE AVSKRIVNINGSLÅN (KSEK)

Belopp Region Andel 26 811 Asien 83 % 2 024 Latinamerika 6 % 3 424 Östeuropa 11 %Totalt 32 259

UNDER PERIODEN UTBETALDA AVSKRIVNINGSLÅN (KSEK)

Belopp Region Andel 16 314 Asien 77 % 2 103 Afrika 10 % 1 012 Latinamerika 5 % 1 800 Östeuropa 8 %Totalt 21 229

Här kan du läsa förordningen som i huvud-sak reglerar verksamheten.

SwedpartnershipSvenska staten finansierar verksamheten i sin

helhet genom särskild medelstilldelning.

Under perioden har 36 lån på totalt 18 316 KSEK avskrivits, det vill säga att projekten har avslutats i enlighet med projektplanen. Ett lån om 239 KSEK har återbetalats. 725 KSEK avseende två lån har reserverats på grund av pågående konkursärenden.

Fotnot: För sin starka tillväxt hamnade Check Point China på en fin sjundeplats i Jönköpings län när Dagens Industri listade årets Gasellföretag 2013.

R E N T VAT T E N M E D S O L A R WAV E

Tanzania behöver rent vatten. Med Swed-partnerships stöd kan det svenska bolaget Solar Wave i Gävle erbjuda landets invånare soldriven vattenreningsteknik. Den bärbara och miljövänliga vattenrenaren är enkel att hantera. Reningskapaciteten är 700 liter vatten per timme under soltid, maximalt ca 5 000 liter per dygn. Med batteriet kan man även ladda mobiltelefoner eller använda kraften till ljuskällor.

– Bolaget har starka ägare och långsiktiga mål med produkter som passar bra på ut-vecklingsmarknader, säger Anna Långström, Senior Loan Manager på Swedfund.

DET HÄR ÄRSWEDPARTNER-SHIPn Under varumärket Swedpartnership läm-nar Swedfund avskriv-ningslån till svenska små och medelstora bolag för satsningar i Swedfunds verksam-hetsländer.

n Stödet går till inves-teringar i kunskapsupp-byggnad och utrust-ning vid starten av nya affärssamarbeten.

n Förutom lån bidrar Swedpartnership även med expertis vad gäller investeringar på tillväxt- och utveck-lingsmarknader, extern granskning, krav på förberedelser, bärkraft och hållbarhet (ESG-policyer).

n 135 bolag har fått stöd sedan Swedpart-nership startade 2009.

FO

TO

TA

TIA

NA

BO

LD

YR

EV

A

Rent vatten till Vikenge Primary School i Morogoro-provinsen i Tanzania.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

56 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

swedpartnership

S V E N S K I N N O VAT I O N G E R B ÄT T R E M J Ö L K I B A N G L A D E S H

M I R I S A B

Uppsalaföretaget Miris AB skördar framgångar i Asien. De har nyligen fått en miljonorder från det största mejeriet i Bangladesh, vilket enligt Miris vd aldrig hade varit möjligt utan stödet från Swedpartnership.

I slutet av 2013 fick Miris AB i Uppsala sin största order någon-sin. Rubriken i pressmeddelandet

skämdes inte för sig: ”Genombrott i mejeribranschen genom strategisk stororder i Bangladesh, bäddar för globala framgångar”. Det statligt ägda Bangladesh Milk Producers Coopera-tive Union Limited (Milk Vita), hade lagt en beställning på ett värde om drygt 4,1 miljoner kronor.

– Ordern är fyra gånger större än någon vi tidigare fått, säger en nöjd Tony Malmström, vd på Miris AB.

FÖRETAGET HAR ARBETAT med mjölk-analysinstrument sedan starten 2001 och gått från att kontrollera närings- och proteinhalten i komjölk, till att senare fokusera på den mer lönsamma markna-den för nutritionsanalys av bröstmjölk.

– Nu är vi tillbaka där vi började och står på två stabila ben, vilket ökar chanserna för att det ska gå bra framöver, säger Tony Malmström.

MIRIS BÖRJADE TITTA på mejeri-branschen i Bangladesh för ett par år sedan. Landet har stora problem med vatteninblandning i mjölken, vilket tvingar mejerierna att köpa in dyrt mjölkpulver på världsmarknaden för att kunna producera fullvärdiga mejeriprodukter. De mätinstrument som Miris erbjuder tjänas snabbt in när mjölken som levereras håller den kvali-T

EX

T:

AN

NE

-CH

AR

LO

TT

E E

RIK

SS

ON

FO

TO

: X

XX

tet man betalar för. Med Miris mätin-strument, som bygger på så kallad Mid Infraröd teknik, upptäcks manipulerad mjölk. Instrumentet väger bara 4 kg och kostar en bråkdel av de gigantiska maskiner på drygt 100 kg som används

av mejerierna i väst. – I utvecklingslän-

derna har man inte råd att betala 1 miljon kronor för den typen av maskiner, men vi erbjuder samma inno-vation i mindre format och för ett överkomligt

pris, säger Tony Malmström.

MIRIS SAMARBETAR MED företaget Viola Vitalis i Bangladesh. Grundaren har sedan studietiden i Sverige arbe-tat med personer som kände till Miris. Tony Malmström tog kontakt och efter några möten bestämde de sig för ett samarbete. Viola Vitalis tipsade om den stora upphandlingen som Milk Vita bjöd in till. Men för att kunna vara med behövde de pengar och vem

lånar ut pengar till riskfyllda projekt i länder där det är generalstrejk varan-nan dag?

– Lånet från Swedpartnership blev avgörande för att vi skulle kunna ro affären i hamn.

Med pengarna följde också en ordentlig kravspecifikation. Delägarna på Miris var tvungna att gå igenom bo-lagets affärsmässighet, miljö- och håll-barhetsarbetet, samt sammanställa en Code of Conduct. Swedpartnerships representant stöttade hela vägen.

– Swedpartnership har en stan-dard för hur man som svenskt bolag beter sig utomlands för att det ska vara anständigt. Kraven har utvecklat både företaget och oss som driver det, konstaterar Tony Malmström.

Nils Marcks v Würtemberg, Senior Loan Manager på Swedfund , menar att Miris satsning i Bangladesh är ett bra exempel på hur Swedfund via etableringsstödet kan vara med och dela risken med ett svenskt företag som etablerar sin verksamhet på en ny tillväxtmarknad.

Tony Malmström (i mitten) visar analysinstrument för mejerianställda i Bangladesh.

”VÅR TEKNOLOGI ERBJUDER SAMMA INNOVATION I MINDRE FORMAT OCH FÖR ÖVER-KOMLIGT PRIS”

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 57

Swedfund redovisar utvecklingsresultaten av verk-samheten i tre resultatområden utifrån fundamen-ten i uppdraget; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. Våra viktigaste indikatorer inom

de olika områdena är: Samhällsutveckling – arbetstillfäl-len, skatt och kunskapsbyggande; Hållbarhet – miljö, arbetsvillkor samt affärsetik och antikorruption; Bärkraf-tighet – tillväxt, lönsamhet och avkastning. Under året har Swedfunds strategiska hållbarhetsmål antagits (läs mer på sid 44–47). Dessa mål kombinerar och integrerar ett antal av våra valda indikatorer i de tre fundamenten:

1) SAMHÄLLSUTVECKLING – Swedfund ska bidra till ska-pandet av jobb med god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor2) HÅLLBARHET – Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt hållbara företag i världens fattigaste länder 3) FINANSIELL BÄRKRAFT – Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt lönsamma och därmed finansiellt hållbara bolag i världens fattigaste länder4) KORRUPTION – Swedfund ska bedriva ett aktivt anti-korruptionsarbete såväl internt som i portföljbolagen.

Uppföljning och resultatredovisning av måluppfyllelse av de strategiska hållbarhetsmålen kommer att presenteras i nästa års integrerade redovisning.

Utvecklingsresultaten genereras i portföljbolagen och i fondbolagens portföljbolag. Indikatorerna som vi har valt att redovisa i denna resultatredovisning är såväl kvantita-tiva som kvalitativa, direkta som indirekta.

RESULTATINDIKATORERUnder 2013 har Swedfund fortsatt medverkat i de inter-nationella initiativ som pågår bland utvecklingsfinansiä-rer och som syftar till att harmonisera indikatorer, samt dess definitioner, för analys av utvecklingsresultat. Vi har arbetat vidare med utveckling och tillämpning av mo-dellen i årlig uppföljning och i redovisning av avslutade projekt. Tillsammans med 31 andra utvecklingsfinansiärer har vi förbundit oss att i val av indikatorer inspireras av International Financial Institutions (IFI) IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations. IFI:s Memorandum illustrerar den etablerade samsynen kring metod för analys, uppföljning och rappor-tering av utvecklingsresultat som nu växer fram interna-tionellt. Metodiken som Swedfund arbetar enligt överens-stämmer således med hur andra utvecklingsfinansiärer arbetar i detta utvecklingsområde.

AVGRÄNSNINGARInvesteringarna som bildar underlag för redovisningen av resultat på nästa sida, är fördelade på Swedfunds investe-ringar i aktier1, fonder2 och lån3 .

Redovisning av utvecklingsresultat

Hur ser samhällsutvecklingen ut där Swedfund verkar genom sina portföljbolag? Och hur hållbara och bärkraftiga är

bolagen? Redovisningen av utvecklingsresultaten i de tre resultat-områdena ger tydliga besked. I år för första gången med

land för land-rapportering av skatt.

samhällsutvecklingsid 58

hållbarhetsid 60

bärkraftighetsid 65

Fotnoter på sidan 66.

58 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

redovisning av utveckling sresultat

Till dessa direkta arbetstillfällen ska läggas ett stort antal indirekta arbetstillfällen6 som genereras i bolagens leve-rantörs- och distributionsled. Vi har inga beräkningar av och redovisar inte heller de indirekta arbetstillfällen6 som tillkommer på detta sätt. IFC beräknar att antalet indirekta arbetstillfällen som skapas i IFC:s portföljbolag är 7–25 per direkt arbetstillfälle4 . IFC konstaterar vidare att många av dessa indirekta arbetstillfällen kommer outbildade och

S A M H Ä L L S U T V E C K L I N G

KU N S K A P S BYG G A N D E

fattiga till godo. Vi bedömer därför att effekterna på syssel-sättningen lokalt och totalt är betydligt större än de direkta arbetstillfällen som rapporterats avseende portföljbolagen i denna redovisning. Vid tillämpning av IFC:s beräkningar kunde således antalet indirekta arbetstillfällen i slutet av 2012 uppskattas till mellan drygt 700 000 och 2,5 miljoner.

Totalt bidrog Swedfunds portföljbolag i slutet av 2012, med detta sätt att räkna, någonstans mellan 800 000 och 2,6 miljoner arbetstillfällen.

För att konkurrenskraftiga och hållbara företag ska kunna utvecklas och växa krävs inte bara kapital och bra partners i samarbetslandet. En minst lika viktig del i arbetet är ett aktivt kunskapsbyggande i dialog med intressenter till portföljbolaget och portföljbolaget självt.

Förutom aktiv medverkan i styrelsearbete kan Swed-fund genom sitt delägande i portföljbolagen bidra med erfarenheter när det gäller miljöfrågor, mänskliga rättighe-ter, antikorruptionsarbete, ESG-styrning, och erfarenheter av hur man samverkar med civilsamhället. Det är också helt i linje med intentionerna i ägarstyrningen och de rikt-linjer som ligger till grund för Sveriges samlade bistånd.

Affärskunnande, strategisk kompetens och organisa-tionsutveckling är också viktiga delar i kunskapsbyggandet i portföljbolagen. Detta bidrag till kunskapsbyggandet sker

på strategisk nivå genom styrelsearbetet, på operativ nivå genom platsbesöken och framtagningen av Action Plans samt på teknisk nivå genom bland annat etableringen av ledningssystem. Så genomfördes till exempel under 2013 sex platsbesök av ESG-teamet med framtagning av Ac-tion Plans i samverkan med de berörda portföljbolagens ledningar. En ESG-utbildning genomfördes i oktober i Nairobi med sex medarbetare från tre av Swedfunds port-följbolag i regionen, en medarbetare från Swedpartnership och två medarbetare från Swedfund.

Många gånger kan Swedfunds portföljbolag fungera som en förebild som kan inspirera andra företag.

J O B B

A K T I E R

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA

ARBETSTILLFÄLLEN4 I PORTFÖLJBOLAGEN

13 571 STYCKEN

F O N D E R

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA AR-

BETSTILLFÄLLEN4 I FONDERNA

78 209 STYCKEN

L Å N

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA ARBETSTILLFÄL-

LEN4 I DE LÅNE FINANSIERADE PORT FÖLJBOLAGEN

12 610 STYCKEN

TOTALT HADE SWEDFUNDS INVESTERINGAR I SLUTET AV 2012 104 390 DIREKTA ARBETSTILLFÄLLEN5.

arbetstillfällen • skatt • kunskapsbyggande

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 59

S K AT T

LAND FÖR LAND-RAPPORTERING AV SKATTUtvecklingsländerna går idag, som en konsekvens av reger-ingars erbjudanden om skattebefrielser vid företagsetable-ringar och/eller som en konsekvens av företagens skat-teplanering, miste om en betydande del av sina potentiella skatteintäkter.

Swedfund initierade under 2013 en dialog om skatte-frågorna med civilsamhällets biståndorganisationer. Som ett resultat av dialogen i oktober 2013 beslutade vi oss för att redovisa land för land-rapportering av skatt på aggre-

A K T I E R

PORTFÖLJBOLAGENS AGGREGERADE REDO-

VISADE SKATT UPPGICK 2012 TILL

249,9 MSEK7

L Å N

DE LÅNEFINANSIERADE PORTFÖLJBOLAGENS AGGREGERADE SKATT

2012 UPPGICK TILL

117,4 MSEK

gerad nivå i våra direktägda portföljbolag i den integrerade redovisningen 20138 . Minnesanteckningar från årets intressentdialoger med civilsamhällets biståndsaktörer kan läsas här.

Denna skatt kan i investeringsländerna användas för finansiering av social och ekonomisk infrastruktur såsom uppbyggnad av utbildning, hälsa, myndigheter samt andra områden som kommer landets medborgare till nytta, som dessutom skapar bättre förutsättningar för företagande.

redovisning av utveckling sresultat

samhällsutveckling

1 Andra afrikanska länder än här redovisade

R E D OV I S A D S K AT T, P E R R E G I O NMSEK, aggregerat för senaste årsbokslut för resp. bolag

R E D OV I S A D S K AT T, P E R L A N DMSEK, aggregerat för senaste årsbokslut för resp. bolag

137,8109,6

37,127,1

15,913,1

7,1 6,54,82,92,40,9 0,70,50,4 0,30,2

367,3

BoliviaVietnamSerbien

KenyaBenin

Litauen BangladeshVitryssland

EstlandAfrika 1

UruguayEgyptenEtiopienUkraina

RysslandPakistanLettland

Totalt

140,2117,0

62,647,5

367,3

LatinamerikaAsien

EuropaAfrikaTotalt

60 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Swedfund införde 2012 en ny rutin med krav på årlig rapportering av ett antal nyckelindikatorer för hållbarhet/ESG (Environment, Social, Governance) från våra portföljbolag, Swedfund Portfolio Company Sustainability Key Performance Report 9. Det är nu an-dra året i följd som vi skickat portföljbolagen denna egendeklaration, vilket gör att vi i år kan redovisa förändringar mellan de två senaste åren.

Egendeklarationen utökades inför årets redovis-ning från fem resultatredovisande frågor till tio. De adderade fem frågorna omfattade olycksfallsrappor-tering, antal anställda och betald bolagsskatt. Frågor som inte alltid redovisas i portföljbolagens årsredo-visningar men som vi på detta sätt nu etablerat en rutin för att kunna redovisa också externt.

Fokus i redovisningen av utvecklingsresultat avseende hållbarhet ligger på policyer, ansvarighet och ledningssystem. Detta fokus har valts därför att denna information ger en helhetsbild av hur företa-gen arbetar med hållbart företagande. Energi- och klimatfrågan har prioriterats med anledning av det fokus som länge legat på just klimatfrågorna.

Denna redovisning av utvecklingsresultat avse-ende hållbarhet och valet av indikatorer kan komma att förändras med hänsyn till de beslut om strategiska hållbarhetsmål, och uppföljningen av desamma, som togs 2013 och som redovisas på sidan 42.

AVGRÄNSNINGInvesteringarna som bildar underlag för redovis-ningen av utvecklingsresultat i denna redovisning är fördelade på Swedfunds investeringar i aktier och lån, totalt 28 portföljbolag. Urvalet är detsamma som redovisades i 2012 års redovisning men är justerat med en tillkommande investering och två avslutade investeringar. Tre bolag hade inte inkommit med svar per 2014-01-31, vilket innebär en svarsfrekvens om 89 procent.

Swedfunds fondinvesteringar och investeringar i finansiella institutioner omfattas inte av denna redovisning.

Här ska också nämnas att svaren från bolagen är egendeklarerade och inte varit föremål för oberoende granskning.

R E S U LT A T

76 procent av de tillfrågade portföljbolagen har en miljö-policy jämfört med 49 procent 2012. Majoriteten av dessa bolag har egna policyer medan ett bolag följer sitt moder-bolags policy och ett annat följer de vägledande principer deras huvudkund ålagt dem att följa.

K O M M E N T A R

I Swedfunds portfölj finns företag med vitt skilda verk-samheter, såsom hotell, sjukvård och tillverkningsindustri. Vissa bolag ingår i större koncerner medan andra är min-dre enskilda företag. Detta förklarar varför olika bolag valt olika fokus för sina policyer, som till exempel Miljö, Hälsa & Säkerhet, Kvalitet, Arbetsmiljö eller Hållbar utveckling. Variationen i policyskrivningarna är dessutom mycket stor, från enkla ”Statements” till koncernövergripande omfattande policydokument. Jämförelsen med föregående år visar att Swedfunds påverkansarbete i den här frågan har gett resultat, även om mycket arbete återstår i portfölj-bolagen att kontinuerligt implementera antagna policyer i verksamheten.

En fjärdedel av bolagen saknar fortfarande policyer inom miljö och hållbart företagande, vilket utgör potential till förbättring i det pågående påverkansarbetet.

Does your company have a Sustainability or an Environmental Policy (a document, preferably signed by

the management, showing how the company addresses environmental, social and governance issues in the

operation of the business)?

redovisning av utveckling sresultat

H Å L L B A R H ET

H Å L L B A R H ET S - E L L E R M I L J Ö P O L I C Y

2012 2013

1419

+36 %

miljö • arbetsvillkor • affärsetik & antikorruption

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 61

Does your company have an Anti-corruption Policy (a policy to minimize the risk of management and employees

engaging in corrupt practices, i.e. bribery, kickbacks, fraud etc.)? If yes please submit the policy.

R E S U LT A T

60 procent av de tillfrågade företagen uppger att de har en antikorruptionspolicy jämfört med 38 procent 2012. Av dessa uppger fem bolag att de följer sina moderbolags policyer och ett bolag uppger att det följer sin huvudkunds uppförandekod.

K O M M E N T A R

Resultaten tyder på att det påverkansarbete som Swedfund lagt ned i policydelen av antikorruptionsfrågan under året har rönt framgång. Policystrukturen varierar emellertid i bolagen, där vissa har valt att ha en separat policy medan andra inkluderar antikorruption i andra styrande doku-ment. Beroende på företagets policymognad har Swedfund olika möjlighet att påverka antagandet och implemente-ringen av antikorruptionspolicyer.

Anitkorruption är och har sedan många år varit en viktig fråga för Swedfund. Antikorruptionsklausuler finns med och har sedan tidigare funnits med i Swedfunds låne- och aktieägaravtal, enligt vilka portföljbolagen intygar att de inte har handlat, och förbinder sig att de inte ska handla, på ett sådant sätt som däri beskrivs som korruption.

Våra portföljbolag ska efter antagandet av Swedfunds antikorruptionspolicy 2012 i avtal anta och åta sig att följa en egen antagen antikorruptionspolicy. Som stöd och ”hjälp till självhjälp” i portföljbolagens arbete med framtagning av antikorruptionspolicyer tillhandahåller Swedfund sedan 2012 en Portfolio Anti-Corruption Policy Model.

redovisning av utveckling sresultat

A N T I KO R R U P T I O N S P O L I C Y E S G - A N S VA R I G

Does your company have a designated manager or board member specifically

responsible for ESG issues?

R E S U LT A T

88 procent av bolagen har en ESG-ansvarig jämfört med 86 procent 2012. Av de som svarat ja har samtliga namngivit en ansvarig person på ledningsnivå. Sju av bolagen har ansvariga personer för ESG på flera orga-nisatoriska nivåer.

K O M M E N T A R

Bolagen har här rapporterat att ansvaret ligger an-tingen på styrelsenivå, ledningsnivå eller i den opera-tiva verksamheten. Ansvaret för ESG-frågorna utgör ofta en del av ett vidare chefsansvar i bolagen, vilket även återspeglas i resultaten. Andelen bolag som har en ESG-ansvarig har ökat ytterst marginellt mellan åren vilket är svåranalyserat. Integrerat tänkande kan vara ett skäl till att ESG-frågorna utgör en del i ett vidare chefsansvar. Resurs- och kostnadsaspekten kan vara ett annat skäl.

2012 2013

1115

+37%

2012 2013

86% 88%

100%

0%

ESG Manager tillsatt Ingen ESG Manager

14% 12%

62 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Energy consumption. Please report energy used during the past 12 month period (indicate which months) in the table below. Include purchased electricity as well as fuels burned on site (e.g. for generators). Measure-

ments can be taken from fuel bills/invoices and similar ”paper-trail” records.

(IS O 14001, OHSAS, SA8000)

R E S U LT A T

32 procent av bolagen har uppgivit att de har ett led-ningssystem, varav 12 procent är oberoende certifierade jämfört med 42 procent respektive 7 procent 2012. Två av bolagen, vilka redovisades som icke certifierade 2012, har certifierats under året.

K O M M E N T A R

Att endast tre bolag etablerat certifierade ledningssys-tem är mindre anmärkningsvärt än att drygt två tred-jedelar av företagen faktiskt ännu inte etablerat något ledningssystem alls. Noteras bör att de två portföljbolag som under året avslutats (och som därför inte ingår i 2013 års statistik) hade implementerade ledningssystem. Implementering och certifiering av ett ledningssystem är en process som pågår under en längre tid, ofta några år, vilket medför att det påverkansarbete som Swedfund initierar i bolagen inte får omedelbart synligt genomslag. Vi vet erfarenhetsmässigt också att de mindre företagen har större problem än medelstora eller stora bolag att bygga den kunskap om ledningssystem som krävs för implementering av ledningssystem.

Ett systematiskt arbete med miljö, hälsa och säker-het är med Swedfunds utgångspunkt ett måste. Att som ett minimum följa lagkrav och att driva på för ständig förbättring, minska miljöbelastningen och förbättra arbetsmiljön är centralt i hållbart företagande.

R E S U LT A T

88 procent av bolagen har redovisat sin energianvänd-ning jämfört med 80 procent 2012. Den redovisade ener-gianvändningen avser såväl el som diesel och olja. Två av de bolag som rapporterat energiförbrukning under året, gjorde inte det föregående år.

K O M M E N T A R

Att företagen de facto mäter och redovisar sin energiför-brukning indikerar mognad i synen på verksamhetens klimatpåverkan. Först när rapporteringen är etablerad kan realistiska mål för energibesparingar sättas.

redovisning av utveckling sresultat

hållbarhet

Does your company have a Management system in place to manage and monitor the significant aspects

of sustainability, environment or health and safety in operations (i.e. ISO 14001, OHSAS 18001, SA 8000)?

L E D N I N G S S Y S T E M R E D O V I S A R E N E R G I A N VÄ N D N I N G

2012 2013

100%

0%

Ja, certifikat Ja, ej certifikat Nej

59 % 68 %

34% 20%

7% 12%

2012 2013

100%

0%

Ja Nej Ej tillämpligt

17%

79% 88%

3%4% 8%

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 63

redovisning av utveckling sresultat

hållbarhet

ALLVARLIGA TILLBUD OCH DÖDSFALL I POR-FÖLJBOLAGENUnder året har Swedfund förbättrat rutinerna kring rap-portering av incidenter från våra portföljbolag, för att få en bättre inblick i bolagens verksamheter, bättre förstå dess risker och därmed också kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete. Tre dödsfall har rapporterats från våra portföljbolag under året, jämfört med två under 2012 10. Av dessa tre döda var en anställd i våra portföljbolag medan två var civila som förolyckades vid vägtransporter relate-rade till portföljbolagens verksamheter. Under året har två bränder rapporterats som lyckligtvis inte ledde till allvar-liga personskador. Dessa tragiska olyckor skärper ytterli-gare kravet på Swedfunds påverkansarbete för att etablera bättre rutiner och förebyggande arbete i bolagen. Målet är fortsatt att helt undvika olyckor och skador.

UPPFÖLJNING OCH PÅVERKANSDIALOG Swedfunds affärsetiska förhållningssätt, uttryckt i antagna internationella ramverk, uppförandekod och policyer, utgör plattformen för Swedfunds verksamhet för att säker-

ställa att vi långsiktigt bidrar till in-vesteringar som bidrar till samhälls-utveckling och hållbarhet. Hållbarhet är ett av fundamenten i Swedfund och avgörande för att nå värdeutveckling i portföljbolagen. För mer informa-tion om Swedfunds etiska kompass eller de ramverk och standarder som Swedfund följer och som Swedfund verkar för att portföljbolagen följer, se sidorna 22–23.

I praktiken är IFC Performance Standards on Environmental and Social Sustainability det standardverktyg Swedfund utgår från för att identifiera ris-ker i Due Diligence-processen inför en investering och för att aktivt i dialog och påverkansarbete bidra till ständiga förbättringar i portföljbolagen. Standarderna används för att hindra, minska och hantera miljömässiga och sociala risker och påverkan. IFC Performance Standards on Envi-

ronmental and Social Sustainability är åtta till antalet: 1 Assessment and Management of Environmental and

Social Risks and Impacts.2 Labor and Working Conditions.3 Resource Efficiency and Pollution Prevention.4 Community Health, Safety, and Security.5 Land Acquisition and Involuntary Resettlement.6 Biodiversity Conservation and Sustainable Management

of Living Natural Resources.7 Indigenous Peoples.8 Cultural Heritage.

EGENDEKLARATIONER, RISKANALYS, PLATSBE-SÖK OCH PÅVERKANSARBETESwedfunds uppföljning av hållbarhet visar huruvida ett portföljbolag följer ansvarsfull affärssed med hänsyn till miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i enlighet med vad som avtalats med Swedfund. I saminvesteringar med an-nan utvecklingsfinansiär (DFI) kan någon annan finansiär än Swedfund efter överenskommelse ansvara för denna uppföljning. För att följa upp portföljbolagens hållbar-het och ESG-status och för att bli en ännu bättre påver-kanspartner vidareutvecklar Swedfund kontinuerligt det verktyg som används för arbetet, Swedfund ESG Monitoring Report. Denna egendeklaration omfattar 144 frågor om portföljföretagens hållbarhet och ESG-arbete. Frågorna fokuserar på miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet, mångfald och bolagsstyrning.

Totalt tillsändes 28 tillverkande bolag och företag inom servicesektorn 2013 års egendeklaration och svar erhölls från alla utom tre, varav en var under avveckling ur Swedfunds portfölj och ett bolag rapporterade på motsvarande sätt till annan utvecklingsfinansiär. Svaren bildade underlag för planeringen av 2013 års hållbarhets/ESG-granskningar och påverkansarbete på plats i bolagen. Efter intern ESG-analys och förankring med respektive Senior Investment Manager (SIM) i Swedfund, fastställdes och genomfördes Monitoring visits and Audits 2013 enligt tabellen på nästa sida.

“We encourage PRI signatories and non-signatories, to both monitor, and engage on, the ESG performance of the companies in which they invest, and to publicly report their activities each year. Transparency is key to building trust to stakeholders interested in r esponsible investment” Fiona Reynolds, Managing Director, UN PRI

64 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

GRANSKNINGSRUTINERHållbarhets/ESG-granskningarna i de utvalda bolagen genomfördes av Swedfunds ESG-managers, ensamma, eller tillsammans med Swedfunds SIM i respektive bolag. Till tre granskningar upphandlades externt konsultstöd (EBS respektive Sweco). Utifrån de avtal som tecknats med bolagen och den egendeklaration dessa rapporterat till Swedfund, kontrollerades, verifierades, diskuterades och dokumenterades bolagens hållbarhets/ESG-status. Tillsammans med ledningarna i bolagen träffades över-enskommelser om konkreta tidplaner för prioriterade hållbarhets-/ESG-aktiviteter, Action Plans. Detta påver-kansarbete fortsätter kontinuerligt under förvaltningsfa-sen med ambitionen om att bidra till ständig förbättring och värdeskapande utveckling.

Flera platsbesök än de som ESG-teamet genomförde under året (vilka redovisats här), i vilka hållbarhetsfrågor-na diskuterades explicit, genomfördes löpande under året också av investeringsteamet. Vid dessa besök diskuterades också hållbarhetsfrågorna om än mera implicit.

Samtidigt som Swedfunds etiska principer och hållbar-hetspolicy implementeras i de nya investeringarna, arbetar vi parallellt med påverkansarbetet i de gamla investering-arna. Detta är formellt sett en svårare uppgift, då referens till ingångna avtal inte kan göras på samma sätt, men det är trots detta viktigt att arbeta med samma höga ambitions-nivå i hela portföljen.

SWEDFUNDS CO2-AVTRYCKSwedfunds huvudsakliga miljöbelastning är den som sker i portföljbolagen. Den miljöbelastning som sker i samband med våra anställdas flygresor i tjänsten är emellertid också något som vi behöver reducera effekterna av, eller kompen-sera för. Tjänsteresorna är viktiga för vår verksamhet. Att på plats lokalt göra delar av Due Diligence arbetet inför be-slut om en investering, liksom att aktivt delta i arbetet med portföljbolagen i förvaltningsprocessen (styrelsearbete, platsbesök och påverkansarbete) är naturligtvis nödvän-digt. Vi strävar emellertid efter att minimera flygresorna genom telefonkonferenser när så är möjligt. Det är dock troligt att vårt totala resande kommer att öka framöver, då Swedfunds verksamhet beräknas växa de närmaste åren.

Under 2013 resulterade Swedfunds flygresor i 224 ton utsläpp av CO2 (215 ton 2012 respektive 270 ton 2011). Skillnaden mellan åren låter sig inte analyseras på grund av portföljens variation.

Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga och söka relatera flygresornas miljöbelastning till relevanta jämfö-relsetal, såsom antal medarbetare, antal nya investeringar, investeringsvolym eller antal portföljbolag. Till andra frågor som kommer att värderas i sammanhanget hör köp av utsläppsrätter och CDM-projekt som kompensation för den miljöbelastning våra flygresor orsakar.

redovisning av utveckling sresultat

hållbarhet

BOLAG LAND DATUM FÖR BESÖK INTERN/EXTERN SWEDFUNDS REPR KONSULT

Polygenta Technologies India 11–12 februari Intern K. Sjöblom, A. Alte nej

Artheon Batteries India 12–13 februari Intern K. Sjöblom, A. Alte nej

Norsad Southern Africa 1–15 maj Extern konsult R. Liywalii EBS

Kinyeti Capital Sydsudan 21–23 oktober Intern T. Lund (Norfund) nej

Fors Estland 5–7 november Extern konsult H. Carlsson Sweco

Eskaro Ukraina 13–15 november Extern konsult K. Thorsson Sweco

M O N I T O R I N G V I S I T S A N D A U D I T S 2 0 1 3

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 65

redovisning av utveckling sresultat

B Ä R K R A F T I G H ET

En förutsättning för att utvecklingsresultat över huvud taget ska uppnås genom företagande är naturligtvis att företagen är finansiellt bärkraftiga, det vill säga lönsamma. Därför är det relevant att analysera och redovisa hur bolagen presterar finansiellt. Det är att föredra att göra detta enskilt för varje bolag, utifrån bolagens specifika förutsättningar på de marknader de är verksamma. Detta görs internt och är en viktig del i investeringsansvarigas arbete. Samtidigt är det intressant att aggregera finansiell data för portföljbolagen för att visa på omfattningen och storheterna som dessa bolag tillsammans står för. Vi har valt att nedan redovisa de utvalda portföljbolagens tillväxt11 ,

lönsamhet12 och avkastning13.Redovisningen av tillväxt, lönsamhet och avkastning

baseras på de senast tillgängliga årsboksluten och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

De genomsnittliga måtten är med nödvändighet svåra att analysera mot bakgrund av att bolagen är väldigt olika utifrån flera perspektiv; länderna de verkar i, mognadsfas (nya etableringar, mogna bolag etc.), risknivå för verksam-heten, branscher, valutor, marknader, regulatorisk miljö och så vidare. Swedfund arbetar fortsatt vidare också med utvecklingen av denna del av resultatredovisningen.

T I L LVÄ X T Den genomsnittliga tillväxten per bolag14 (aktier och lån, ej fon-der) var 4,3 procent

jämfört med året innan.

L Ö N S A M H E TDen genomsnittliga lönsamheten per bolag14

minskade i lånebolagen med -0,4 procent och i aktieportföljbolagen med -0,2 procent. Ett antal

bolag redovisar negativa resultat då de är i en tidig fas av uppbyggnad. Givet risknivån och utmaningarna

på bolagens marknader är detta inte överraskande. Erfarenhetsmässigt vet vi också att det tar tid för ny-etablerade bolag att generera positiva nettoresultat.

AV K A S T N I NGDen genomsnittliga

avkastningen per bolag14

sjönk i lånebolagen med -0,3 procent och ökade i aktieportföljbolagen med

0,2 procent.

STYRELSEARBETET I PORTFÖLJBOLAGENEn central del av Swedfunds verksamhet är det arbete vi utför i bolagens styrelser under förvaltningsfasen, som för en aktieinvestering ofta uppgår till mellan fem och tio år. Swedfunds medverkan i portföljbolagens styrelsearbete är av största betydelse för på vilket sätt dessa bolag styrs, leds, uppnår resultat och rapporterar.

Utgångspunkten vid en aktieinvestering är att Swed-fund tillförsäkras en plats i styrelsen för bolaget. Normalt är det den investeringsansvarige (SIM) som ingår i styrel-sen men i vissa fall engagerar Swedfund externa personer som för Swedfunds räkning tar plats i portföljbolagens styrelser. Kompetensutveckling av våra styrelseledamöter sker kontinuerligt och utbildning i styrelsearbete har hög prioritet. Under verksamhetsåret genomförde tre Senior Investment Managers den certifierade styrelseutbildning som årligen erbjuds EDFI:s medlemmar i DEG:s regi.

Styrelseansvaret är alltid personligt. Utgångspunkten för styrelsearbetet är Swedfunds uppdrag, etiska kompass och policyer.

Det finns ett tydligt samband mellan vårt styrelsear-bete i portföljbolagen och hållbart företagande. Därför är erfarenhet och kunskap om styrelsearbete en ytterst viktig del av Swedfunds utvecklingsarbete. Eftersom risk- och affärsförutsättningarna ständigt förändras måste också styrelsekompetensen utvecklas och anpassas till nya förut-sättningar.

I syfte att driva på utvecklingen av vårt styrelsearbete i portföljbolagen har Swedfund tillsammans med trettio andra finansiella institutioner antagit ett Approach State-ment on Corporate Governance. Syftet är att harmonisera institutionernas bedömning och arbetssätt för att etablera och följa upp bolagsstyrningen i portföljbolagen genom en gemensamt antagen metodik, Corporate Governance Development Framework. En plan för detta arbete besluta-des redan 2012 och ansvariga utsågs att påbörja införandet av detta ramverk.

Under 2013 har ansvaret för Swedfunds arbete med im-plementeringen av detta ramverk för Corporate Governan-ce ålagts Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund.

tillväxt • lönsamhet • avkastning

66 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

1 Ej genomförda affärer och avskrivna bo-lag har exkluderats. De avskrivna bolagen innebär inte någon betydande fortsatt finansiell exponering och är inte heller föremål för aktiv och värdeskapande förvaltning, utan står snarare i fokus för en accelererad avveckling. Redovisningen omfattar därmed de 31 bolag i vilka inves-teringar slutförts och som vid årsslutet 2013 hade positivt bokförda värden.

2 I fondredovisningen redovisas såväl den ”gamla” fondportföljen som de investeringar i fonder som Swedfund gjort under 2013 efter att det förnyade mandatet att åter investera i fonder gavs Swedfund. 10 fonder ingår således i denna redovisning.

3 Swedfunds låneportfölj består av totalt 28 lån. Ett antal av dessa lån är inte inklu-derade i denna redovisning: • 2 lån är faciliteter (ICCF och EFP) vilka inte låter sig analyseras och jämföras med vanliga företagslån, då de är en an-nan typ av utlåningsform • 11 lån är i kombination med aktier och in-kluderas endast i redovisningen av aktier • 1 lån har ännu inte betalats ut • 3 lån är exkluderade i denna redovis-ning då Swedfunds ambition är att avveckla desamma 11 lånefinansierade portföljbolag ingår således i denna redovisning.

4 Swedfund tillämpar International Financial Institutions (IFI) definition av direkta arbetstillfällen. Se Memo-randum; http://www.ifc.org/wps/wcm/connect/d7d1128041773cdb9af3b-b9e78015671/Harmonization+MOU.pdf?MOD=AJPERES

5 Det antal arbetstillfällen som redovisas ovan omfattar inte arbetstillfällen i ej ge-nomförda affärer och omfattar ej heller avskrivna bolag.

6 IFC:s studie IFC Jobs Study – Assessing private sector contributions to job crea-tion and poverty reduction.

7 Redovisad skatt är summan av samt-liga portföljbolags redovisade skatt i årsboksluten. Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

8 Redovisad skatt för respektive land är summan av samtliga portföljbolags redovisade årsbokslut. Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konver-teringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

9 Denna egendeklaration kompletterar den mer omfattande egendeklaration Swed-fund sedan flera år använder för analys och påverkansarbete; Swedfund ESG Monitoring Report (tidigare benämnd Swedfund Annual Self-Assessment Sus-tainability Report).

10 Detta kan sättas i relation till den statis-tik över dödsfall på arbetsplatser inom EU där det under 2011 registrerades 4 103 dödsfall ur en arbetsstyrka på upp-skattningsvis ca 335 miljoner personer. Detta motsvarar en frekvens på 0,0012 %, medan motsvarande frekvens för Swedfunds portfölj är något högre – 0,0029 %. EU:s statistik över hälsa och säkerhet.

11 Tillväxt definieras som den procentuella ökningen av ett företags omsättning från ett år till nästa.

12 Lönsamhet definieras som ett företags vinstmarginal och kan mätas såväl brutto (före skatt) som netto (efter skatt). Här mäts lönsamheten netto (efter skatt).

13 Avkastning definieras som företagets årliga vinst efter skatt dividerat med det investerade kapitalet.

14 Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räken-skapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

redovisning av utveckling sresultat

F O T N O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 67

An investor initiative in partnership with UNEP Finance Initiative and UN Global Compact

R I TRANSPARENCY REPOR T 201 3 /1 4

Swedfund International AB

Med åtagandet om UN Principles for Responsible Investment (UN PRI), som Swedfund attesterade 2012

har vi i Swedfund förbundit oss att årligen rapportera resultaten av detta arbete direkt on-line i

UN PRI:s redovisningsramverk. Swedfunds första RI Transparency Report kommer att publiceras på såväl UN PRI:s hemsida www.unpri.org som på Swedfunds så snart redovisningen ligger klar våren 2014.

UN PRI RESPONSIBLE INVESTMENT TRANSPARENCY REPORT

t e x t b e n g t n i l s s o n

civilsamhällets perspektiv

68 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 69

Relationen mellan rika och mindre rika länder håller på att ändra karaktär. Efter drygt femtio års ganska traditionellt tänkande inom området fattigdomsbe-kämpning ser vi nu hur nya

aktörer med nya metoder tar plats på scenen. I många fall är det svårt att veta om deras age-rande ens handlar om att bekämpa fattigdom, även om de har som uttalat mål att åstad-komma ekonomisk tillväxt i fattiga länder. Bo Forsberg, generalsekreterare på svenska Diakonia, har sin uppfattning klar:

– Biståndet kommer att försvinna, svarar han kategoriskt på frågan hur framtiden ser ut när det gäller internationellt utvecklingsbis-tånd.

Han menar att hela den globala kontex-ten har förändrats. Under lång tid var det så att den rika världen skulle försöka hjälpa den fattiga med hjälp av resursöverföringar.

– I dag har vi ett skifte i den ekonomiska

Traditionellt bistånd på väg ut

ETT PARADIGMSKIFTE STÅR FÖR DÖRREN. NYA AKTÖRER RITAR OM BISTÅNDSKARTAN OCH PRIVATA INVESTERINGAR BLIR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN. HÄR SPELAR SWEDFUND EN VIKTIG ROLL ENLIGT DIAKONIA OCH CHRISTIAN AID.

makten i världen. Vi ser hur Kina, Ryssland, Sydkorea och andra länder blir allt viktigare. Kina investerar i Afrika och vill ha tillgång till råvaror. De investerar men de bryr sig inte om mänskliga rättigheter, säger Bo Forsberg.

Vår del av världen anpassar sig till det, något han tycker att man tydligt kan se.

– I Norge, Kanada och Holland har bi-ståndsministerposten avskaffats. Det är ett tydligt tecken. Biståndet blir alltmer en del av utrikespolitiken som drivs av ekonomiska överväganden.

BO FORSBERG LÅTER INTE på något sätt upp-given, han bara konstaterar hur situationen faktiskt ser ut. Privata investeringar har på senare år blivit viktigare än någonsin. Förra biståndsministern Gunilla Carlsson drev det väldigt hårt. Hon ville att näringslivet skulle engagera sig. Och i det sammanhanget menar Bo Forsberg att Swedfund har en tydlig roll.

– Bolagets verksamhet går ju ut på att genom kapitalsatsningar skapa lönsamma

”I Norge, Kanada och Holland har bistånds-minister-posten avskaffats. Det är ett tydligt tecken.”BO FORSBERG

företag och därmed ekonomisk tillväxt i fattiga länder. Men det säger sig självt att de målen ibland kan vara svåra att förena med allmänna rättvisekrav.

KATHARINE TEAGUE, Senior Advisor Private Sector på Christian Aid i Storbritannien, tycker att Swedfund sköter sig bra.

– Swedfund har lagt sig i täten bland dem som vill åstadkomma samhällelig förändring, bland annat genom skattefrågan, och ser att de som investerare kan förändra genom sina policyer och handlingar, säger hon. Det är väldigt intressant att se vad bolaget har gjort så här långt.

Bo Forsberg håller med. Tidigare hade Diakonia en infekterad debatt med Swedfund, men nu anser han att de har gjort otroliga framsteg.

– De ska investera och göra vinst men sam-tidigt måna om mänskliga rättigheter. Nu har vi ett förtroendefullt förhållande till dem. Vi har olika uppdrag, men det inser de.

Bo Forsberg menar att Diakonia bland an-nat ska fungera som vakthund och bevaka att privata företag i fattiga länder sköter sig.

BRIAN GANSON, FORSKARE vid Africa Centre for Dispute Settlements vid universitetet i Stellenbosch i Sydafrika, är också övertygad om att det privata näringslivet kommer att spela en allt större roll i fattiga länders försök att åstadkomma ekonomisk tillväxt.

– Den globala finanskrisen har gjort att det inte är lika mycket pengar som överförs från rika till fattiga länder som tidigare och det gör det än mer angeläget att involvera den privata sektorn i utvecklingsarbetet, säger han.

Han menar att om man tittar på den privata sektorn globalt så kan man se både goda och dåliga exempel på uppträdande.

– Vi ser tydligt att stora företag förstår att det är deras beteende som påverkar i vilken mån de kan minimera de ekonomiska riskerna och även risken att få dåligt rykte.

Det sistnämnda är inte minst viktigt vid företagsköp. Ett företag som har misskött sig inom området socialt ansvarstagande är helt enkelt mindre attraktivt på marknaden. Nu ta-lar man öppet om hur företag kan reducera de ekonomiska riskerna, som ofta är påtagliga vid investeringar i fattiga länder, genom att ha ett bra samarbete med det samhälle som berörs. Samarbete mellan civilsamhället och närings-

”Det privata näringslivet kommer att spela en allt större roll”BRIAN GANSON

civilsamhällets perspektiv

70 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

livet kan underlätta för alla parter enligt Brian Ganson.

– Jag tycker man kan se en hälsosam trend där de olika aktörerna känner sig mer och mer bekväma med varandra och inser att det finns ömsesidiga vinster med samarbetet. Vi ser också hur aktörerna nu delar med sig av sina planer om vad de tänker sig i framtiden och funderar på hur de ska kunna inleda samarbe-ten på lång sikt.

KATHARINE TEAGUE UNDERSTRYKER att det är en bra tid för föregångare inom näringsli-vet och hon är mycket positiv till Swedfunds strategiska arbete. Ekonomisk transparens är exempelvis viktig för att undvika korrup-tion i länder med svaga samhällsinstitutioner. Hon menar att det är bra när det finns ett nära samarbete mellan investerare och det samhäl-le som berörs. Man ska kunna se hur peng-arna flödar och att hänsyn tas till miljön och mänskliga rättigheter. Bra exempel finns inom sjukvården, jordbruket och finansieringssek-torn, exempelvis mikrofinans. Men hon anser också att det är viktigt att privata investerare är beredda att göra ett ordentligt grundarbete och justera sitt synsätt så att det övergripande

målet inte är vinsten, utan att huvudmålet är ett långsiktigt hållbart företagande.

SKATTEFRÅGAN ÄR MYCKET VIKTIG i sam-manhanget. Katharine Teague och Bo Fors-berg deltog i Swedfunds intressentdialog om principer för ansvarsfulla skatter som hölls i oktober 2013. Bo Forsberg tycker att det är en problematik som måste få ett globalt ramverk och det kan bara åstadkommas av politiker.

– För att kunna tackla de stora frågorna måste vi jobba tillsammans med privata aktö-rer, säger Katharine Teague.

Hon tycker att det ska vara ett dynamiskt och utmanande partnerskap. Ingen kan jobba ensam utan behöver sällskap av flera aktörer som civilsamhället, kyrkor eller den privata sektorn, multinationella företag, mikrofi-nansinstitut eller regeringar i världen.

– Partnerskap fungerar bara om alla drar år samma håll , sätter upp tydliga mål och tror på att förändring är möjlig, säger Katha-rine Teague.

”Swedfund har lagt sig i täten bland dem som vill åstad-komma samhällelig förändring”KATHARINE TEAGUE

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 71

72 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

ANNIKA SOHLSTRÖM, GENERAL-

SEKRETERARE, FORUM SYD

Swedfund har ett vik-tigt uppdrag att verka för hållbart företagande, exempelvis vad gäller miljö, mänskliga rättigheter eller skattefrågor. Särskilt stora krav ställs på företag när bi-ståndsmedel är inblandade. Det är mycket positivt att Swedfund tagit initiativ till att arbeta mot skatteflykt.

Forum Syd välkomnar att Swedfund har öppnat upp för dialog med svenska civil-samhällesorganisationer. En konstruktiv dialog är viktig då vi har olika roller och ibland olika perspektiv på frågor. Vi organisationer i det civila samhället kan bidra till Swedfunds arbete genom den lokala förank-ring vi har med samarbets-partners och rättighets-bärare i många länder. Vi kan tillföra perspektiv på Swedfunds verksamhet som kanske inte annars finns med i analyser av de inves-teringar som görs, exempel-vis markinvesteringar. 

VIVECA RISBERG, KANSLICHEF, SWEDWATCH

Swedwatch har vid två tillfällen blivit inbjuden till Swedfunds intressentdialo-ger, en gång i maj 2013 och en gång på hösten samma år, då vi tyvärr inte hade möjlig-het att delta. Därutöver har Swedwatch fört dialog med Swedfund under pågående research till två rapporter; en om Addax-projektet i Sierra Leone och en om Buchanan Renewables/Vat-tenfall i Liberia. Efter rap-porternas publicering bjöds Swedfund in till två separata rundabordssamtal om rap-porterna, för att tillsammans med Swedwatchs medlems-organisationer diskutera findings och resultat.

2013 har alltså ett ömsesi-digt närmande skett mellan Swedwatch och Swedfund. Vi har uppskattat den vilja till dialog som funnits och Swedfunds öppna hållning inför den kritik som vi har framfört. Det har funnits en tydlig vilja att göra bättre, att vässa processer och rutiner för att i än högre grad leva upp till de krav som civil-samhället (och regeringen) ställer på Swedfund.

ERIK LYSÉN, INTERNATIONELL CHEF,

SVENSKA KYRKANMycket positivt har hänt på Swedfund de senaste åren, med ny ledning och nya riktlinjer. Swedfund har bjudit in till relevanta intressentdialoger i frågor som den egna hållbarhets-redovisningen och i andra viktiga utvecklingsfrågor, som till exempel företagens skatteredovisning i utveck-lingsländer.

Samtidigt investerar Swedfund i svåra miljöer, vilket ställer extra krav på ansvar och hållbarhet. Under 2013 släppte Svenska kyrkan och Swedwatch två rapporter som granskar Swedfunds investeringar i Sierra Leone och Liberia. Båda rapporterna slår fast att det fortfarande finns mycket att göra för att säkra att Swedfunds investeringar leder till goda utvecklings-effekter. Fallen illustrerar vikten av att ha ett brett utvecklingsperspektiv och att en genuin och inklude-rande dialog etableras med de människor som berörs av investeringarna.

CHRISTINE VON SYDOW,

GENERAL- SEKRETERARE,

ACTIONAIDHållbart företagande är centralt för en global utveckling som inklude-rar också de som lever i fattigdom. Swedfund har fått en allt viktigare roll i takt med att synen på bistånd förändrats. Genom sitt uppdrag har Swedfund förutsättningar att vara en föregångare bland investerare och visa på möjligheterna med hållbart företagande. Det är därför glädjande att se att Swedfund har öppnat upp för en bredare dialog med svenska civilsamhäl-lesorganisationer, i viktiga utvecklingsfrågor, som exempelvis företagens redovisning av skatter i olika länder. Samtidigt har ActionAid följt Swedfunds investeringar i bland annat Sierra Leone. Vi ser att det bland företagen som Swedfund investerat i finns mer att göra när det gäller dialogen med de direkt berörda. Här skulle Swedfund kunna bidra ytterligare.

Sköter Swedfund sin intressentdialog? C I V I L SA M H Ä L L E T S O R GA N I SAT I O N E R SVA R A R

Fråga 4

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 73

VEM BRYR SIG?

Swedfund för en dialog med biståndsorganisationerna

i civilsamhället. Deras per-spektiv på biståndsfrågorna och hur de anser att vi sköter vårt uppdrag är viktiga för oss. Läs diskussionen om framti-dens bistånd på sid 69 och på föregående sida hur några av företrädarna för civilsamhäl-lets organisationer tycker att vi sköter vår dialog. Många är försiktigt positiva efter att vi under 2013 hållit ett flertal dia-loger och seminarier tillsam-mans. Minnesanteckningar kan läsas här.

Utvecklingsfinansiering är komplext och intresserar inte alla. Men Swedfund arbetar inte i ett vacuum. Med ett par viktiga intressentgrupper för vi en diskussion om uppdraget, fattiga människors förutsättningar i de länder vi verkar samt hur vi på bästa sätt skapar långsiktigt hållbara jobb och företag.

Utvecklingsfinansiering är komplext och intresserar inte alla. Men Swedfund arbetar inte i ett vacuum. Med ett par viktiga

intressentgrupper för vi en diskussion om uppdraget, fattiga människors förutsättningar i de länder vi verkar samt hur vi på bästa sätt

skapar långsiktigt hållbara jobb och företag.

Även journalister är en intres-sentgrupp, eftersom medierap-

porteringen påverkar allmänhetens syn på Swedfund. Kontakten med journalister har intensifierats under året, dock utan att några formella dialoger har hållits. Genom bloggen swedfundfrankly.se vill vi tydliggöra vår ambition att bli mer öppna och transparenta.

JOURNA-LISTER

CIVIL-SAMHÄLLETS

BISTÅNDS-ORGANISA-

TIONER

SOM FASTSTÄLLER SWEDFUNDS UPPDRAG OCH FINANSIERAR

SWEDFUND VIA BISTÅNDS-BUDGETEN

ÄGARE OCH

POLITIKER

AFFÄRS-PARTNERS

SOM TILLSAMMANS MED SWEDFUND FINANSIERAR OCH

DRIVER BOLAGEN I SWED-FUNDS PORTFÖLJ

SOM LIKSOM SWEDFUND BEDRIVER UTVECKLINGS-

SAMARBETE PÅ SWEDFUNDS MARKNADER

CIVIL-SAMHÄLLETS

BISTÅNDS-ORGANISATIONER

JOURNALISTER

VARS RAPPORTERING NÅR OCH PÅVERKAR

ALLMÄNHETEN

våra intressenter

74 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

våra intressenter

Swedfund för regelbundna samtal med ägarens represen-tanter och med politikerna i utrikesutskottet. Eftersom

många av Swedfunds intressenter är nyfikna på hur ägaren ser på Swed-funds roll som biståndsaktör, lämnar

vi på nästa sida plats åt Hillevi Eng-ström, ny biståndsminister 2013, att berätta om sina förväntningar. Emma Ihre, ansvarig för hållbart företagande på Finansdepartementet ger sin syn på Swedfunds nya strategiska hållbar-hetsmål på sidan 47 .

KÄ

LL

A:

HT

TP

://W

WW

.ED

FI.

BE

/PU

BL

ICA

TIO

NS

/AL

L.H

TM

L

Utvecklings-finansiär

Land Etabl. år

Totala investeringar vid årsslut 2012, EUR mln

Antal investe-ringar

Nya investe- ringar 2012, EUR mln

BIO Belgien 2001 462 129 126

CDC UK 1948 4 018 1 250 261

COFIDES Spanien 1990 700 163 162

DEG Tyskland 1962 5 958 705 1 328

FINNFUND Finland 1980 453 143 56

FMO Holland 1970 6 281 851 1 390

IFU Danmark 1967 474 253 45

NORFUND Norge 1997 1 134 110 168

OeEB Österrike 2007 501 42 229

PROPARCO Frankrike 1977 4 467 451 728

SBI Belgien 1971 23 25 3

SIFEM Schweiz 2005 356 69 22

SIMEST Italien 1991 849 414 115

SOFID Portugal 2007 8 9 6

SWEDFUND Sverige 1979 311 91 19

I de flesta investeringarna sam-arbetar Swedfund med en eller flera andra utvecklingsfinansiä-rer inom European Development

Finance Institutions, EDFI. På detta sätt delas information, kunskap och erfarenheter men också risk. Swed-funds ambition är öppenhet och vi analyserar ständigt möjligheterna att lämna utvidgad information om våra investeringar på hemsidan. Allt kan inte göras allmänt tillgängligt, eftersom det kan strida mot ingångna affärsavtal. Som minoritetsägare eller långivare kan vi inte heller ensamma fatta beslut om att lämna ut informa-tion kring enskilda investeringar.

FEMTON LÄNDER i Europa har eta-blerat bilaterala institutioner som likt Swedfund bedriver privatsektor-utveckling i utvecklingsländer och tillväxtmarknader.

Dessa Development Finance Institutions (DFI:er), eller utveck-lingsfinansiärer, främjar ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling genom att finansiera och investera i hållbara företag inom den privata sektorn och är betydelsefulla affärspartners i flera av Swedfunds in-vesteringar. Genom samarbetet med andra DFI:er har vi en stark röst för påverkan av utvecklingsmålen inom privatsektorutveckling i världen.

ÄGARE OCH POLITIKER

AFFÄRS-PARTNERS

EU R O PE I SK A U T V ECK L I NG SF I NA NSI Ä R E R

A N TA L I N V E ST E R I NGA R O CH I N V E ST E R AT BE LO PP

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 75

Vilken är den viktigaste biståndsfrå-gan för dig som nytillträdd bistånds-minister? Vad är din största uppgift?

– Som biståndsminister vill jag fortsätta på regeringens redan in-slagna väg, det vill säga förbättra det svenska biståndets transparens, effektivitet och resultat – allt för att göra skillnad för fattiga och förtryckta människor.

 Sverige är en av världens mest generösa biståndsgivare. Vi är ett av de få länder som lyckas uppnå målet om att avsätta en procent av BNI till internationellt bistånd, vilket motsvarar drygt 38 miljarder kronor. Det är min och regeringens uppgift att säkerställa att dessa medel hanteras korrekt och att det är ordning och reda. I grunden handlar det om att behålla och öka förtroendet genom att biståndet gör nytta och når fram.

 Ökad jämställdet, kvinnors och flickors rättigheter och roll för utveckling ligger mig extra varmt om hjärtat. Det är även en av regeringens tematiska priorite-ringar inom det svenska biståndet. Jag kommer att prioritera denna fråga och särskilt lyfta den i alla olika sammanhang. När kvinnor involve-ras i alla processer och på alla nivåer ger det stor effekt, förutom att ökad jämställdet är ett mål i sig. Även andra så kallade motvindsfrågor kommer att prioriteras av mig, till exempel SRHR- och HBTQ-frågor.

Vad tror du om utvecklingen för privatsamverkan i det svenska biståndet?

– Ett väl utvecklat näringsliv är en förutsättning för förbättrade försörj-ningsmöjligheter, ökad sysselsätt-

ning och därmed bra för fattigdomsbekämpning. Detta ligger till grund för initiativet Business for development – Sidas program för samverkan med näringslivet.

Regeringen vill öka samverkan med privata

aktörer inom ramen för det svenska biståndet. Mer kan göras för att till-varata näringslivets resurser och ex-pertis för fattigdomsminskning. Det är samtidigt viktigt att verksamheten inte strider mot regeringens princi-per om samverkan med näringslivet, bland annat att all verksamhet som finansieras via utgiftsområde 7 (in-

ternationellt bistånd, red:s anm) ska bidra till det svenska biståndets mål-uppfyllelse. Biståndet ska alltid vara additionellt och undvika att agera marknadsstörande. Viktigast av allt är att fattiga människors behov, priorite-ringar och verklighet är utgångspunk-ten för all verksamhet.

Hur ser du på framtiden för Swed-fund?

– Swedfund är ett av regering-ens verktyg i genomförandet av det svenska biståndet. Swedfunds arbete att stärka företagandet i fattiga länder kan bidra till jobbskapande och tillväxt. Det är glädjande att större tonvikt nu läggs på transparens och hållbarhetsfrågor och att verksamhe-tens resultat kommer att redovisas i förhållande till regeringens bistånds-politiska mål. Det tror jag kommer att vara gynnsamt för Swedfunds framtida arbete.

”Regeringen vill öka samverkan med privata aktörer”

H I L L EV I E NG ST R Ö M

”NÄR KVINNOR INVOLVERAS I ALLA PROCESSER OCH PÅ ALLA NIVÅER GER DET STOR EFFEKT”

Biståndsminister Hillevi Engström är inte rädd för att jobba i motvind.

76 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

VAD VÅRA INTRESSENTER tycker om vårt arbete är mycket viktigt för oss på Swed-fund. Lika viktigt är vad portföljbolagens intressenter tycker om bolagens arbete. Vår bedömning är att det överlag råder samsyn, acceptans och gillande av hur vi sköter vårt uppdrag. Sinsemellan har man möjligen olika syn på vad som bör vara Swedfunds fokus. Ägaren och politikerna tycker som vi på Swedfund, att det är nödvändigt att balansera de tre fundamen-ten i uppdraget. Våra affärs-partners är generellt sett mer intresserade av att Swedfund säkerställer resurser för bär-kraftighet än för hållbarhet och samhällsutveckling. Detta är i sin tur ett diametralt motsatt förhållningssätt jämfört med civilsamhällets syn. Våra resultat är således i fokus för alla intressenter, men på lite olika sätt.

I TILLÄGG TILL ATT VI redovisar resultat avseende fattigdomsminskning har ägaren, politikerna och våra affärspartners förmod-ligen ett större fokus på att Swedfund också ska nå bolagets ekonomiska resultat över en konjunkturcykel. Civilsamhällets organi-sationer önskar större transparens än vad Swedfund som bolag i affärsavtal med andra affärspartners klarar att leva upp till, på grund av gällande sekretessregler.

I frågor om affärsetik har ägaren/poli-tikerna och civilsamhällets organisationer

samma höga ambitionsnivå som Swedfund. Men våra höga krav på policyer och led-ningssystem ses ibland av en del affärspart-ners som barriärer, framför allt bland små och medelstora företag.

SWEDFUNDS utvecklingsarbete med eta-blering och implementering av policyer

och riktlinjer har på senare år intensifierats. Ett problem i sammanhanget är dock den för-dröjning i implementeringen av nya policyer och riktlinjer, som dessvärre är ett resultat av att Swedfunds portfölj omfattar så-väl äldre som nya investeringar. I alla nya projekt kan vi ställa

krav på att företagen ska följa våra policyer och riktlinjer för att vi alls ska gå in med lån eller aktiekapital. I äldre investeringar sitter vi fast i gamla avtal och får försöka påverka genom ett aktivt styrelsearbete.

SAMMANFATTNINGSVIS kan sägas att det viktigaste för Swedfund är att klara av att balansera de tre fundamenten; samhälls-utveckling, hållbarhet och bärkraftighet, på ett för alla intressenter acceptabelt och trovärdigt sätt. Inget fundament är viktigare än något annat. Verksamheten och redovis-ningen av densamma ska därför präglas av balans och transparens.

Utvecklingsresultaten och de fortsatta intressentdialogerna kommer att ge oss svaren på om vi är på rätt väg.

våra intressenter

VI BRYR OSS!

LARS-OLLE LARSSON, SENIOR MANAGER ESG AFFAIRS, SWEDFUND.

”DET VIKTIGASTE FÖR SWEDFUND ÄR ATT KLARA AV ATT BALANSERA DE TRE FUNDA-MENTEN”

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 77

HARIPUR POWER LIMITED Verksamhet: Driver ett 360 MW kom-bikraftverk i Haripur, Bangladesh. Anlägg-ningen består bland annat av en gasturbin, en värmeåtervinnings-ånggenerator och en ångturbin med bypass-system. All el säljs till Bangladesh Power Development Board.Antal anställda: 48Investeringsår: 2003Swedfunds investe-ring: 5 miljoner USD i lån, som slutbetalades 2013. Övriga delägare: Hol-ländska FMO.Viktiga utvecklings-resultat: Hållbar el-produktion (den årliga elproduktionen räcker till 180 000 hushåll),jobbskapande, skatt och samhällsutveckling.

Vägen mot utvecklingBangladesh lider av dålig infrastruktur och otillräcklig elförsörjning, vilka båda är viktiga förutsättningar för utveckling. Därför såg Swedfund en tydlig potential i gaskraftver-ket Haripur Power.

Bangladesh är ett av världens fat-tigaste länder. Halva befolkningen beräknas leva under fattigdoms-gränsen på mindre än åtta kronor om dagen. Utvecklingen

haltar och det är svårt att skapa ar-betstillfällen på grund av bristfällig infrastruktur och otillräcklig elförsörj-ning. När Swedfund beslutade sig för att investera i gaskraftverket Haripur Power för elva år sedan var behovet av ökad elproduktion skriande.

– Jag såg genast potentialen i kraft-verket när jag gjorde ett första kontrollbesök. Det var mycket välskött, med proffsig ledning och duktig personal, säger Arne Georgzén, som under ett par år var Senior Investment Manager för projektet i Swedfund.

LÅNET SOM LÖPTE under tio år underordnades Swedfunds motsvarighet i Holland, FMO, som hade huvudansvaret för investeringen. Under åren som gått

har Haripur skött alla betalningar klander-fritt. 2013 inkom slutbetalning för lånet till Swedfund och den regionala landschefen på Haripur Power, Ahmad Syahrani, är stolt över företagets stabila ekonomi och de insatser man gör för miljön och det kringliggande samhället.

– Vårt kraftverk har varit lönsamt sedan många år och är ett av de mest energieffektiva i landet. Vi mäter regelbundet våra koldiox-

idutsläpp för att inte överskrida våra gränsvärden.

Han berättar vidare att CSR-frågor-na (Corporate Social Responsibility) varit med från starten och att företaget under åren har bidragit till ett sjuk-husbygge, läromedel till behövande skolbarn och studenter, samt fruktträd och andra plantor till fattiga bönder i

kraftverkets närområde. – Haripur Power lever ju på områdets

naturliga gastillgångar och då ska ju inte bara elen utan också en del av vinsten tillfalla sam-hället runt omkring, säger Ahmad Syahrani.

NÄRMASTE FRAMTIDEN ser ljus ut. Natur-gasen kommer att räcka i minst tio år till och gasturbinen är ännu så länge det mest

miljövänliga sättet att skapa energi från fos-sila bränslen i Bangladesh.

– Men inom tio år måste Bangladesh utveckla andra sätt för att skapa energi på ett hållbart sätt. Det är en stor utmaning för oss som företag, men också för landet som helhet, avslutar Ahmad Syahrani.

H A R I P U R P O W E R L T D

Ahmad Syah-rani, lands-

chef, Haripur Power.

TE

XT

AN

NE

-CH

AR

LO

TT

E E

RIK

SS

ON

F

OT

O A

RN

E G

EO

RG

ZÉ

N

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 77

Haripur Power Ltd skapar förutsätt-ningar för sam-hällsutveckling.

78 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

POLICYER, INSTRUKTIONER,

ARBETSPROCESSER, MALLAR,

IT-SYSTEM MED MERA.

B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T

BOLAGSSTYRNING I SWEDFUND (ORGANISATIONS-NUMMER 556436-2084)Bolaget ägs till 100% av svenska sta-ten och tillhör företagsgruppen med särskilt samhällsansvar. Bolaget har sitt huvudkontor i Stockholm och ett representationskontor i Nairobi.

Swedfund ska: ”Bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling (PGU) om en rättvis och hållbar ut-veckling. Målen för bolagets verk-samhet är målet för internationellt utvecklingssamarbete om att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads-

villkor, respektive målet för reform-samarbetet i Östeuropa om en stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveck-ling samt närmande till Europeiska unionen och dess värdegrunder.” Se vidare Swedfunds bolagsstyrning och ägaranvisning.

VERKTYGET FÖR att uppnå målet är fattigdomsbekämpning genom hållbart företagande. Bolaget ska, tillsammans med strategiska partners, medverka till investeringar som inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering (additiona-litet). Verksamheten ska bedrivas på

ett affärsmässigt sätt.VARJE INVESTERING vilar enligt bola-gets strategi på tre fundament. n Samhällsutveckling, n Hållbarhet,n Bärkraftighet.

SWEDFUND TILLÄMPAR Statens ägar-policy och riktlinjer för företag med statligt ägande (2013) i vilken Svensk kod för bolagsstyrning (feb 2010) (Ko-den) ingår. Nämnda ägarpolicy och ägarens vid var tid gällande ägaran-visningar antagna vid bolagsstämma styr verksamheten (länk se ovan).

STATEN ÅRSSTÄMMA

STYRELSE

VDMED STAB BD*

JURISTER DPM**

SWP***

ÄGARANVISNING

EKONOMI OCHFINANS

INVESTERINGS-ORGANISATION

INKL KONTOR I NAIROBI

STATENS ÄGARPOLICY OCH

RIKTLINJER FÖR FÖRETAG MED

STATLIGT ÄGANDE

RISKKONTROLL

REVISORER

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING – ÖVERSIKT

STYRANDE DOKUMENT VÄLJER / UTSER / INITIERAR INFORMERAR / RAPPORTERAR

LEGALAKRAV

*BD: BUSINESS DEVELOPMENT **DPM: DEVELOPMENT AND PORTFOLIO MANAGEMENT, ***SWEDPARTNERSHIP

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 79

För statliga bolag gäller kravet i årsredovisningslagen för börsnoterade bolag att avge en bolagsstyrnings-rapport. Rapporten ska granskas av bolagets revisorer. Swedfund har valt att låta bolagsstyrningsrapporten vara en del av den legala årsredovisningen och omfattas därmed av revisorernas granskning.

ÅRSSTÄMMAAKTIEÄGARENS RÄTT att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman tar ställning till eventuella ändringar i bolagsordningen och lämnar nya ägar-anvisningar för bolagets verksamhet. Andra frågor som beslutas på bolags-stämman är fastställande av resultat – och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören, val av ny styrelse och revisorer, ersätt-ning till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och revisorer samt riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare.

Riksdagsledamot har rätt att närva-ra vid bolagsstämma och i anslutning till denna ställa frågor till bolaget.

Stämman är öppen för allmänheten och hålls vanligvis i april.

STATEN GENOM UTRIKESDE-PARTEMENTETÄGAREN UTSER styrelseordförande, styrelseledamöter och revisorer, föreslår arvoden till ordförande, övriga styrelseledamöter och revisorer samt utvärderar styrelsens arbete. Princi-pen för detta arbete beskrivs i Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande 2013. Dokumentet innehåller Statens ägarpolicy, Riktlin-jer för extern rapportering, Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och Svensk kod för bolagsstyrning.

REVISORERREVISORER UTSES enligt lag av års-stämman med vägledning i Statens ägarpolicy normalt för en period av ett år. Revisorerna är ansvariga inför ägaren på stämman och lämnar en revisionsberättelse över årsredovis-ningen och styrelsens förvaltning samt rapport över översiktlig gransk-ning av hållbarhetsredovisningen. Revisorerna lämnar en sammanfat-tande redogörelse för revisionen till styrelsen vid ett tillfälle per år och till bolagets ledning två gånger per år.

STYRELSESTYRELSEN ANSVARAR för bolagets organisation och förvaltar bolagets angelägenheter för ägarens räkning. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska ställning och se till att bolaget är organiserat så att bokföringen, medelsförvaltningen, efterlevnaden av ägaranvisningar mm kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer policyer och instruktioner för hur detta skall gå till, fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrel-sen, styrelsens ordförande och verk-ställande direktören. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och delger Regeringskansliet resultatet av utvärderingen.

RISKKONTROLLRISKKONTROLLEN UTFÖRS genom omfattande rapportering till styrelse och VD om utvecklingen i investe-ringsportföljen, likviditetssituationen, ekonomisk ställning, utvecklingsre-sultat, finansiella risker, miljömässiga och sociala risker mm. Bolagets juris-ter arbetar aktivt i hela investerings-processen för att tillvarata bolagets juridiska intressen och se till att god sed och standard följs.

I DECEMBER 2012 antogs följande policyer av bolagets styrelsen Uppförandekod,n Policy for Sustainable Development,n Swedfund’s Anti-Corruption Policy.

STATENS ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande och bolagets egna policyer arbetas in i instruktioner och avtal. Utbildning av Swedfunds personal och externa styrelseledamöter i portföljbolagen sker löpande.

BOLAGET HAR ANSLUTIT sig till ett an-tal internationella konventioner och regelverk som på olika sätt påverkar sättet att arbeta se sid 23. I BOLAGEN TILLÄMPAS inte Statens ägarpolicy utan styrningen sker genom att Swedfunds policyer inar-betas i aktieägaravtal och låneavtal. Uppföljning sker genom styrelsear-bete, självutvärderingar och ESG-påverkansarbete. I övrigt tillämpas ut-ländsk rätt och normsystem avseende portföljbolagen.

Bolaget innehar med två undantag endast minoritetsandelar i portföljbo-lagen. Bolag som ägs helt är föremål för avveckling och har övertagits för att bibehålla utvecklingsresultat och skydda bolagets fordringar.

Swedfund strävar efter att ha en aktiv dialog med olika intressenter såsom ägare, allmänhet, civilsamhäl-lets organisationer mm

Av Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande (2013) framgår i vilka fall dessa riktlinjer ut-gör avvikelser från normerna i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Swedfund följer i relevanta delar Koden. Styrelsen har valt att fullgöra de uppgifter som annars ankommer på revisions- och ersättningsutskott. Mot bakgrund av Swedfunds storlek finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

80 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRVERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN utses av styrelsen att leda bolagets verk-samhet. För verkställande direktören gäller förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktiebolagslagen och en rad andra lagar, författningar och ägaranvisning från staten. VD ingår inte i styrelsen för bolaget. Ledningsarbetet samordnas i en led-ningsgrupp från och med september månad bestående av VD, chefsjurist, kommunikationschef, ekonomichef,

B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T

STYRELSENS ARBETE 2013Styrelsen hade tio sammanträden. Styrelsearbetet följer en struktur med

fasta och återkommande ärenden i huvudsak enligt följande.

Styrelsens ledamöter presenteras på bolagets hemsida samt på sidan 115.

chefen för investeringsverksamheten, chefen för Development & Portfolio Management och chefen för Business development.

I AUGUSTI FICK bolaget en ny VD. Anna Ryott arbetade senast som generalsekreterare för SOS Barnbyar. Hon har varit biträdande general-sekreterare på Unicef Sverige. Inom näringslivet har hon arbetat på Storå-kers McCann som vice VD, på McK-insey samt Hagströmer & Qviberg.

Anna Ryott är också ledamot i Anna Lindh-akademien. Hon är född 1972. Fram till augusti hade Swedfund en tf VD Anders Craft född 1959. Han har arbetat i 7 år inom bolaget, de senaste två åren som ansvarig för bolagets in-vesteringstransaktioner samt investe-ringsportfölj. Han har erfarenhet inom internationell investeringsverksamhet från bland annat från 3i. Han har ett pågående styrelseuppdrag i Totebo AB godkänt av Swedfunds styrelse. Varken Anna Ryott eller Anders Craft har några väsentliga affärsförbindel-ser/delägarskap i något av bolaget ägt portföljbolag.

FIRMATECKNINGFIRMAN TECKNAS av styrelsen och av styrelseledamöterna två i förening. Genom styrelsens befullmäktigande äger vidare VD att tillsammans med några medlemmar i ledningsgruppen teckna bolagets firma och dessa med-lemmar äger i sin tur två i förening att teckna bolagets firma i VD:s borta-varo. Styrelsens befullmäktigande förutsätter giltigt styrelsebeslut för alla åtaganden överstigande MSEK 10. VD har enligt attestinstruktionen och styrelsens arbetsordning ensam firmateckningsrätt (beträffande den löpande förvaltningen) för åtaganden om maximalt MSEK 10. Beslut inom VD:s egen beslutanderam rapporte-ras till styrelsen vid nästkommande sammanträde. När firmateckning skett av ledningsgruppens medlem-mar rapporteras också detta vid nästkommande sammanträde. I övrigt har medlemmarna i ledningsgrup-pen endast attesträtt för kostnader i begränsad omfattning (max SEK 100 000).

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARERegeringens riktlinjer för personer i företagsledande ställning tillämpas för bolaget jämte de preciseringar som

Konstituering/val av vice ordförande Efter bolagsstämma

Attestinstruktion Årligen

Likviditetsflöde nuläge Varje sammanträde

Likviditetsflöde långsiktigt Kvartalsvis

Projektinflöde Varje sammanträde

Affärsplan/Verksamhetsplan och budget Årligen

Firmateckning Årligen

Arbetsordning styrelse/VD-Instruktion Årligen

Investeringsförslag Varje sammanträde

Lägesrapport investeringsportföljen Varje sammanträde

Finansiella risker Kvartalsvis

Finanspolicy, instruktioner placeringar och upplåning Årligen

Utvärdering av styrelsens arbete Årligen/dec

Portföljbolagsgenomgång/fondrapport/ exitrapport/utvecklingsresultat/ESG Årligen

Delårsrapporter Kvartalsvis

Integrerad redovisning (Hållbarhets/COP- och årsredovisning) Bolagsstyrning/Intern kontroll Årligen feb/mars

Riktlinjer lön och annan ersättning till ledande befattningshavare/Lönerevision Årligen

Strategi Årligen

Ä R E N D E N Ä R

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 81

beslutades på årsstämman 2014, i vilka det framgår på vilket sätt riktlin-jerna tillämpas i portföljbolagen.

Ersättningsvillkoren för verkstäl-lande direktören och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 1.

ORGANISATIONUNDER HÖSTEN 2013 genomfördes en organisationsförändring vilken i huvudsak innebar: n Investeringsverksamheten samla-

des i en avdelning dvs den tidigare

temporära organisationen perma-nentades. Avdelningen hanterar en investering under hela livscykeln (från affärspropå till exit).

n Avdelningen Development and Portfolio Management inrättades. Avdelningen ska göra övergripande analyser av investeringsportföljen som helhet genom att utveckla och tillämpa ett mer omfattande ramverk för riskhantering av finansiella, icke-finansiella och operationella risker,

inklusive ESG, samt kontinuerligt mäta och utvärdera resultaten i port-följen avseende samhällsutveckling, hållbarhet och finansiell bärkraft.

n Stabsfunktionen Business Develop­ment inrättades och arbetar direkt på uppdrag av VD med utveckling av affärsverksamheten avseende af-färsupplägg, geografisk lokalisering (nya lokalkontor) mm.

ÅRSREDOV ISN INGF Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

S T Y R E L S E N S R A P P O R T O M I N T E R N K O N T R O L L AV S E E N D E D E N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R I N G E N

BAKGRUND

Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för den interna kontrollen.Denna rapport har upprättats i enlig-het med Årsredovisningslagen 6 kap. § 6 och är begränsad till den finan-siella rapporteringen. Bolagets system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken för att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och ger endast en rimlig försäkran mot väsentliga felak-tigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

KONTROLLMILJÖ

Bolaget har upprättat ett ramverk för bolagsstyrning, bolagsordning och arbetsordning för styrelsen. De viktigaste delarna i kontrollmiljön inom ramverket inkluderar tydliga referensramar för styrelsen med dokumenterad beslutsdelegering från styrelsen till VD, organisatorisk struk-tur, kompetens hos anställda, policyer, rutiner och ramverk.Beslutsdelegeringen finns dokumen-terad i en attestordning vilken ger klara instruktioner till avdelningsche-ferna. Kompetens och förmåga hos anställda säkerställs med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling.

RISKANALYS

Bolagets risker i investeringsportföl-

jen värderas vid varje kvartal genom ekonomisk utvärdering av bolagens resultat. Årligen genomförs en större portföljgenomgång där bolagen utvär-deras utifrån tre fundament; Samhälls-utveckling, Hållbarhet och Bärkraf-tighet baserat på senast tillgängliga bokslutsinformations från bolagen och annan rapportering. Investeringsverk-samheten utgör den väsentligt största förlustrisken för bolaget.

Löpande uppföljning av bolagen där Swedfund är aktieägare sker genom aktivt deltagande i styrelse-arbetet i bolagen med interna och/eller externa styrelseledamöter.

Vid varje styrelsesammanträde sker en genomgång av investering-ar under beredning, i exitfas samt uppföljning av investeringar där väsentliga förändringar skett.

Bolagets finansiella risker han-teras i enlighet med Finanspolicyn och instruktioner för placeringar och upplåning fastställda av styrel-sen respektive vd:n. Rapportering sker kvartalsvis till styrelsen.

KONTROLLAKTIVITETER

Det finns rutiner och processer för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är utformad utifrån dualitet i viktiga kontrollmoment och att genomförda kontrollaktivi-teter dokumenteras och följs upp.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i kronor:

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras, så att 2 857 896 396 kronor överförs i ny räkning.

Bolagets resultat och ställning redovisas i efterföljande resultat-, balansräkningar, rapport över eget kapital samt kassaflödesanalys med tillhörande bokslutskommentarer.

B A L A N S E R AT R E S U LTAT

K A P I TA L - T I L L S K O T T

2 550 675 797 400 000 000

Å R E T S R E S U LTAT

S U M M A D I S P O N I B L A V I N S T M E D E L

-92 779 401 2 857 896 396

Bolaget har en omfattande inves-teringsmanual för att förvissa sig om att kvaliteten är hög vid beredning av investeringsärenden. Intern kontroll omfattar samtliga avdelningar och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktig-heten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt säkerställa att fastställda instruktioner och riktlinjer följs.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

82 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Belopp i kkr Not 2013.01.01– 2013.12.31 2012.01.01 –2012.12.31

Aktieförsäljning 4Försäljningsintäkt 2 27 564 130 317Inköpskostnad försålda aktier - 33 870 - 6 306 - 116 091 14 226Aktieutdelning 2 20 153 19 050Räntor och avgifterIntäkter 2 39 928 44 000Kostnader - 5 043 34 885 - 9 337 34 663Netto upp- resp nedskrivningar av portföljinvesteringarÅterföringar 1 821 10 979Nedskrivningar - 98 220 - 96 399 - 269 259 - 258 280Sålda tjänsterIntäkter 2 1 944 2 055Kostnader - 1 944 - 13 2042

Övriga portföljintäkter 2 124 51Övriga rörelseintäkter 3 7 291 18 044Bruttoresultat - 38 308 - 170 204

Övriga externa kostnader 3,6 - 28 689 - 29 107Personalkostnader 1,3 - 49 779 - 52 971Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 5 - 296 - 350Övriga rörelsekostnader - 17 - 767

Rörelseresultat - 117 087 - 253 400

Resultat från finansiella poster

Övriga ränteintäkter och liknanderesultatposter 7 25 389 36 835Räntekostnader och liknanderesultatposter

8- 1 074 - 1 033

Resultat efter finansiella poster - 92 772 - 217 598

Resultat före skatt - 92 772 - 217 598

Skatt på årets resultat 9 - 8 - 6 427

Årets resultat - 92 780 - 224 025

R E S U LTAT R Ä K N I N G

ÅRSREDOV ISN INGF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 83

ÅRSREDOV ISN INGF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

Belopp i kkr 2013.12.31 2012.12.31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarInventarier 10 368 395

Finansiella anläggningstillgångarAndra långfristiga värdepappersinnehav 11, 14 1 887 1 825Uppskjuten skattefordran 17 34 811 34 819

36 698 36 644Summa anläggningstillgångar 37 066 37 039

OmsättningstillgångarInvesteringar i portföljföretagAktier 13, 14 1 061 744 993 975Lånefordringar 12, 14 486 237 388 506

1 547 981 1 382 481Kortfristiga fordringarSkattefordran 8 931 5 513

Kundfordringar 14 16 175 50 022

Övriga fordringar 14 37 548 35 470

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 29 671 29 142

92 325 120 147

Kortfristiga placeringar 14, 16 2 256 356 2 101 565

Kassa och bank 14 80 348 56 545

Summa omsättningstillgångar 3 977 010 3 660 738

SUMMA TILLGÅNGAR 4 014 076 3 697 778

B A L A N S R Ä K N I N G

84 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

ÅRSREDOV ISN INGF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

Belopp i kkr 2013.12.31 2012.12.31

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalAktiekapital 50 000 50 000Reservfond 540 000 540 000

590 000 590 000

Balanserat resultat 2 950 676 2 774 701Årets resultat - 92 780 - 224 025

2 857 896 2 550 6763 447 896 3 140 676

Avsättningar Avsättning för kapitalförsäkringar 1 586 1 524Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 14, 18 247 329 267 178Övriga skulder 14 8 310 10 977

255 639 278 155

Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut, del av lång skuld 14 177 733 153 170Leverantörsskulder 14 30 220 33 922Övriga skulder 14 84 271 70 737Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 16 731 19 594

308 955 277 423

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 014 076 3 697 778

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Belopp i kkr 2013.12.31 2012.12.31

Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

Obligationer och andra värdepapper 598 476 642 437

Bankräkningar 1 283 1 249

Summa ställda säkerheter 599 758 643 686

Övriga ställda panter och säkerheter

Pantsatta kapitalförsäkringar 1 586 1 524

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelser (garantiutfästelser förlånefordringar)

23 181 22 670

Kontrakterade ej utbetalda portföljåtaganden 551 515 358 567

574 696 381 237

B A L A N S R Ä K N I N G

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 85

ÅRSREDOV ISN INGF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

Aktie- kapital

Reserv- fond

Balanserat resultat

Årets resultat

Summa eget kapital

Eget kapital 2010-12-31 50 000 540 000 2 184 250 - 64 325 2 709 926 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma:

- 64 325 64 325 -

Kapitaltillskott 300 000 300 000 Årets resultat - 45 226 -45 226 Eget kapital 2011-12-31 50 000 540 000 2 419 925 - 45 226 2 964 700 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma: - 45 225 45 225 - Kapitaltillskott 400 000 400 000 Årets resultat - 224 025 -224 025 Eget kapital 2012-12-31 50 000 540 000 2 774 700 - 224 025 3 140 676 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma:

- 224 025 224 025 -

Kapitaltillskott 400 000 400 000 Årets resultat - 92 780 -92 780 Eget kapital 2013-12-31 50 000 540 000 2 950 675 - 92 780 3 447 896

Aktiekapitalet består av 50 stycken aktier med ett kvotvärde 1 000.

E G E T K A P I TA L

86 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

ÅRSREDOV ISN INGF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R

Belopp i kkr 2013 2012

Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster -92 772 -217 598Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 106 350 287 359

13 578 69 761Betald skatt -3 418 -1 397Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 10 160 68 364

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning(-)/Minskning(+) av investeringar i portföljföretag -268 635 -178 397Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 33 281 -34 123Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 6 704 29 203Kassaflöde från den löpande verksamheten -218 490 -114 953

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -269 -67Investeringar i (-)/avyttring av (+) finansiella tillgångar 42 365 206 433Kassaflöde från investeringsverksamheten 42 096 206 366

FinansieringsverksamhetenErhållna aktieägartillskott 400 000 400 000Minskning(-)/Ökning(+) av låneskulder -2 334 -101 812Kassaflöde från finansieringsverksamheten 397 666 298 188

Årets kassaflöde 221 272 389 602

Likvida medel vid årets början 1 515 674 1 126 072

Likvida medel vid årets slut 1 736 946 1 515 674

Belopp i kkr 2013 2012

Betalda räntor och erhållen utdelningErhållen utdelning 20 153 19 050Erhållen ränta 61 771 87 001Erlagd ränta -4 690 -8 236

Likvida medel består av:Kassa och Bank 79 066 56 545Ej pantsatta kortfristiga placeringar 1 657 881 1 459 129Summa 1 736 946 1 515 674

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

K A S S A F L Ö D E S A N A LY S

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 87

(BELOPP I KKR OM INGET ANNAT ANGES)

ALLMÄNNAREDOVISNINGSPRINCIPERSwedfund International AB:s årsredo-visning har upprättats enligt Årsredo-visningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer 1-29 och tillhö-rande uttalanden. Redovisningsprin-ciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

För att öka läsbarheten av resultat-räkningen och ge en mer rättvisande bild används inte de rubriker och pos-ter som anges i årsredovisningslagen eller FARs vägledning om årsredovis-ningen. Kostnader direkt hänförliga till respektive intäkt redovisas netto med angivande av de i nettot ingå-ende posterna.

Kapitalförsäkringar redovisas till verkligt värde på tillgångssidan, som en avsättning samt som pantsatt for-dran också den till verkligt värde.

Bolaget har erhållit medel för teknisk assistans (”TA”) och startpro-grammen (Swedpartnership) från

Svenska Staten. Hur medlen påverkat resultaträkningen redovisas i not 3.

REDOVISNINGS- OCHVÄRDERINGSPRINCIPERIntäkterAktieförsäljning redovisas när aktieö-verlåtelse sker i enlighet med försälj-ningsvillkoren samt till det belopp likviden förväntas inflyta.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Intäkter från aktieförsälj-ningar och utdelningar hänför sig till bolagets aktieinnehav.

Ränteintäkter redovisas i enlig-het med upplupen ränta samt till det

belopp som den förväntas inflyta.Ränteintäkter hänför sig till bolagets utlåning. Tillhörande räntekostnader hänför sig till upplåningen för att skydda bolaget från valutakursföränd-ringar.

TILLGÅNGAR OCH SKULDERTillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Banktillgodohavanden, kund- och leverantörsskulder, kortfris-tiga och långfristiga skulder samt lån iutländsk valuta har omräknats till kur-sen på balansdagen. Kursdifferenser-na är hänförliga till rörelseresultatet. Valutakursdifferenserna ingår i Övriga rörelseintäkter och uppgår till 0,3 (10,0) MSEK. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktions-dagens valutakurs.

Utlåningen i utländsk valuta har i huvudsak valutasäkrats genom mot-svarande upplåning.

Fordringar och skulder upptas i balansräkningen alternativt som en ansvarsförbindelse eller pantsättning i samband med att avtal träffas och bokas bort när inga förpliktelser en-ligt avtal längre föreligger. Som kort-fristigt betraktas i princip fordringar och skulder med kortare löptid än 1 år. I bolagets kortfristiga placeringar kan värdepapper med längre löptid ingå. Hela portföljen betraktas ändå på grund av hög likviditet och kort duration som kortfristig.

SKATTFöretaget tillämpar Redovisningsrå-dets rekommendation RR 9 Inkomst-skatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Uppskju-

ten skatt beräknas enligt balansräk-ningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redo-visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen be-räknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesat-ser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen.

AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR ANLÄGGNINGSTILL-GÅNGARAvskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Tillgångar-nas avskrivningstid är fem år förutom datautrustning som skrivs av på tre år.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAVVärdepappersinnehaven värderas till anskaffningsvärde. Nedskrivning sker vid bedömd bestående värdened-gång.

AKTIERAktier i portföljföretag är att betrakta som placeringsaktier och har vär-derats individuellt till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj-ningsvärdet. Med nettoförsäljningsvär-de avses för noterade portföljföretag börsvärdet på Swedfunds bokslutsdag. Vid bedömning av nettoförsäljnings-värde för onoterade företag utgår bo-laget ifrån substansvärdet – se tabell nedan - enligt det senast erhållna bok-slutet alternativt redovisas ett lägre belopp om substansvärdet förväntas ha försämrats ytterligare sedan senast erhållna bokslut.

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

N O T E R M E D R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R O C H B O K S L U T S K O M M E N TA R E R

88 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Nedskrivning görs i 25% intervall enligt följande:

Kortare innehavstid än 2 år med-för ingen nedskrivning såvida inte särskilda skäl föreligger. Vid nedskriv-ningar avseende aktier där Sida står för hela eller delar av investeringen bokförs den del av nedskrivningen som ska belasta Sida ej som en kost-nad för Swedfund. Istället bokförs aktuellt belopp som en nedskrivning av Swedfunds lån från Sida, efter överenskommelse med dem.

Återföring av tidigare nedskrivna aktier i onoterade portföljföretag görs först efter det att företagetredovisat ett reviderat årsbokslut med positivt resultat. Återföring kan maximalt göras till ursprungligtanskaffningsvärde.

Kostnaden för förvaltning av en fond ingår som en del i åtagandet samt i anskaffningsvärdet förfonden.

LånLån till portföljföretagen värderas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Nedskrivning görs successivt i 25%- intervall efter 12, 18, 24 och 30 månaders utebliven betalning alter-nativt annat lägre belopp om låntaga-ren bedöms sakna betalningsförmåga.

Över 62,5 % 100 %

62,4-37,5 % 75 %

37,4-12,5 % 50 %

12,5-5,0 % 25 %

Under 5,0 % 1 kr

S U B S TA N S VÄ R D E I P R O C E N T AV A N S K A F F N I N G S VÄ R D E

B O K F Ö R T VÄ R D E I P R O C E N T AV A N S K A F F N I N G S VÄ R D E

Kortfristiga fordringarFordringar har efter individuell vär-dering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av det upplupna anskaff-ningsvärdet och det verkliga värdet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Med likvida medel avses kortfristigaplaceringar och bankmedel exklusive för upplåning lämnad pant.

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 89

NOT 1 STYRELSE, ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

2013 varav män 2012 varav män

Styrelse 7 5 8 4VD 1 1 1Övriga ledande befattningshavare

6 3 7 3

Land 2013 varav män 2012 varav män

Kenya 1,3 100 % 1,5 100%Sverige 32,9 51 % 34,2 51%Totalt 34,2 49 % 35,7 53%

KÖNSFÖRDELNING STYRELSE, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN STYRELSELEDAMÖTER M.FL. OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

2013 2012

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

29 828 16 327 32 860 18 391(varav pensionskostn) (111) 1,2) (6 619) (0) 1,2) (7 437)Totalt 29 828 16 327 32 860 18 391

2013 2012

Styrelse, vd och övr ledn

Övriga anställda Styrelse, vd och övr ledn

Övriga anställda

Sverige 7 951 20 245 11 758 19 292(varav ersättning till styrelse) (360) (450)(varav lön och avgångs- vederlag till fd VD)

(0) (2 732)

(varav pension till fd VD) (444)(varav lön till tf VD och VD) (1 755) (1 654)(varav lön övrig ledn) (5 391) (6 924)Kenya, rep kontor 1 632 1 809 Totalt 7 951 21 877 11 758 21 101

1) Av pensionskostnaderna avser -33 (f.å. 873) pensionsförsäkringpremie för fd VD, 173 (f.å. 504) pensionsförsäkringspremie för tf Vd och 206 den nuvarande VD:n. 2) För alla anställda betalas avgiftsbestämda och därmed jämförliga pensionspremier enligt lag och kollektivavtal vilka kostnadsförts under året.

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

90 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

ERSÄTTNINGAR UTBETALDA TILL NUVARANDE OCH TIDIGARE STYRELSELEDAMÖTER SAMT FD VD.

STYRELSELEDAMÖTERNAS NÄRVARO VID ÅRETS SAMMANTRÄDEN

Namn Arvode Styrelsearvoden i portföljbolag

Claes Ekström Ordf styr -Björn Börjesson V ordf styrled 90Renée Andersson Styrled 90Pernilla Bard Styrled 90Anna Centerstig Styrled -Stefan IsakssonBengt Kvarnbäck

StyrledStyrled

-90

Anna Ryott avgick april 2013 Styrled -Per Östensson Styrled -Tord Olofsson Fd VD dotterbolag 100

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.

Ledamot 1/13 2/13 3/13 4/13 5/13 6/13 7/13 8/13 9/13 10/13

Claes Ekström x x x x x x - x x xRenée Andersson x x x x x - x x x xPernilla Bard x x x x x x x - x xBjörn Börjesson x x x x x x x x x xAnna Centerstig x x - Avgick vid årsstämman 2013Stefan Isaksson (invald april 2013) x x x x x x x xBengt Kvarnbäck x x x x - x - x x xAnna Ryott x - x Avgick i maj inför tillträdet som VD i augustiPer Östensson x x x - x x x x x x

SJUKFRÅNVARODen totala sjukfrånvaron uppgår till 3,79% (f.å 0,73%) av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Bolaget har ingen anställd vars sam-manhängande sjukfrånvaro uppgår till eller överstiger 60 dagar. Av inte-gritetsskäl redovisas ej sjukfrånvaron uppdelat på åldersgrupper och kön.

LÖN TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE, AVGÅNGSVEDERLAG MMTf VD Anders Craft avgick i augusti samtidigt som ny VD Anna Ryott till-trädde.Han hade en fast ersättningom 133 333 kr per månad. Ingen rörlig

ersättning utgick. Han har återgått till sin tidigare tjänst.

Anna Ryott har en fast ersättning om 135 245 kr per månad. Ingen rörlig ersättning eller övriga förmåner utgår.

VD har vid uppsägning från företagets sida avtal om avgångsersättning mot-svarande lön under uppsägningstid 6 mån, avgångsvederlag i form av fast lön 12 månader (pensionsavsättningar ingår ej).

Avgångsersättning utgår ej efter 65 års ålder.

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 91

LÖNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Namn Befattning Intjänad fast ersättning

Övriga förmåner

Inbetalda pensionspremier

Summa

Anna RyottEva-Marie Andersson

Managing DirectorLegal

703 9261 064 018

--

200 622428 759

904 548 1

1 492 777Oscar Carlsson Operations 547 341 - 105 330 652 671 2

Anders Craft Investment Organisation 1 671 776 - 566 003 2 237 779Niclas Düring Development & Portfolio

Management (ESG) 459 506 - 85 950 545 456 1 Karin Isakssson Business Devolopment 1 056 401 - 319 589 1 375 990Elisabeth Mattisson Administration & Finance 1 117 406 - 427 610 1 545 016Kai Sundström Communication 709 658 - 106 710 816 368 3

Summa 7 330 032 - 2 240 573 9 570 605

För övriga ledande befattningshavare och VD betalas avgiftsbestämda och därmed jämförliga pensionspremier. För samtliga utom VD gäller lag och kollektivavtal. Alla pensionspremier kostnadsförs under året. Vid uppsäg-

ning från företagets sida gäller kol-lektivavtalets regler.

PENSIONSUTFÄSTELSEFd VD har rätt att erhålla medel i form av direktpension tryggad via

kapitalförsäkring ägd av bolaget. Inbetalning har skett under tidigare år genom en årlig premie.

NOT 2 INTÄKTSFÖRDELNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDE OCH INTÄKTSSLAG

2013 2012Afrika 34 940 143 937Asien 20 692 26 671Östeuropa 31  1 29 21 195Latinamerika 3 237 3 670

89 997 195 473

2013 2012Aktieförsäljningar 27 564 130 3 17Aktieutdelning 20 153 19 050Ränteintäkter 39 928 44 000Sålda tjänster 1 944 2 055Övriga portföljintäkter 408 51

89 997 195 473

INTÄKTSFÖRDELNING PER INTÄKTSSLAG

INTÄKTSFÖDELNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

1 From augusti 2013. 2 Avgick augusti 2013. 3 From maj 2013.

92 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

NOT 4 UNDER ÅRET SÅLDA/AVVECKLADE AKTIEINVESTERINGAR

NOT 5 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2013 2012

RUBRIK I RESULTATRÄKNINGEN Varav ”T/A” medelÖvriga rörelseintäkter 2 335 4 748

2 335 4 748

Övriga externa kostnader - 2 027 - 4 295Personalkostnader - - 31

- 2 027 - 4 325

2013 2012Totalt anskaffningsvärde sålda aktier - 64 280 - 116 974Nedskrivet värde sålda aktier 30 410 883Årets anskaffningsvärde sålda aktier - 33 870 - 116 091Erhållen likvid 27 564 130 317Årets realisationsvinst/förlust - 6 306 14 226

2013 2012Inventarier 296 350

NOT 3 FORTSÄTTNING STÖD FÖR STARTPROGRAMMET (SWEDPARTNERSHIP) OCH TEKNISK ASSISTANS

NOT 3 STÖD FÖR STARTPROGRAMMET (SWEDPARTNERSHIP) OCH TEKNISK ASSISTANS

2013 2012RUBRIK I RESULTATRÄKNINGEN Varav Swedpartnership

Övriga rörelseintäkter 4 668 4 338Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - -

4 668 4 338

Övriga externa kostnader - 1 626 - 1 588 Personalkostnader - 3 042 - 2 750

- 4 668 - 4 338

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 93

NOT 7 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

NOT 8 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

NOT 9 SKATTEKOSTNADER

2013 2012

Intäkter kortfristiga placeringar 25 211 36 727Intäkter banktillgodohavanden 67 108Kapitalförsäkring 111 -

25 389 36 835

2013 2012

Nedskrivning finansiell anläggningstillgång 252 218Övriga finansiella kostnader 822 815

1 074 1 033

Avstämning av effektiv skattesats 2013 2012Resultat före skatt -92 772 -217 598 Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 20 410 26,3% 57 228 Ej avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter -0,1% -124 -0,1% -284 Latent skatt årets resultat ej upptagen som fordran 0,0% 0,0%

-21,9% -20 294 23,2% -50 517 0,0% -8 3,0% 6 427

NOT 6 ARVODE OCH KOSTNADSERÄTTNING TILL REVISORER

2013 2012PRICEWATERHOUSECOOPERS

Revisionsuppdraget 846 455Övriga tjänster 241 1 058

RIKSREVISIONEN 73 119

2013 2012Redovisade i resultaträkningen uppskjuten skatt Justering av uppskjuten skattefordran pga förändrad skattesats - - 6 427

- - 6 427

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

94 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

NOT 10 INVENTARIER

NOT 11 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

NOT 12 LÅNEFORDRINGAR

Ackumulerade anskaffningsvärden 2013 2012Vid årets början 5 329 5 634Nyanskaffningar 269 138Avyttringar och utrangeringar 554 - 443

6 152 5 329

2013 2012Andelar, EDFI 118 118Andelar, EFP 130 130Andelar, ICCF 53 53Kapitalförsäkringar 1 586 1524Bokfört värde vid årets slut 1 887 1825

Ackumulerade anskaffningsvärden 2013 2012Vid årets början 619 567 712 659Årets utlåning 181 732 259 683Årets amorteringar - 55 124 - 201 824Omklassificeringar - 3 069 - 122 818Årets valutakurs-/omräkningsdifferenser 1 309 - 28 133

744 415 619 567

Ackumulerade nedskrivningar 2013 2012Vid årets början - 231 061 - 163 733Årets nedskrivningar - 76 262 - 112 755Omklassificeringar Under året återförda nedskrivningar 48 369 32 581Årets valutakurs-/omräkningsdifferenser 777 12 846

- 258 177 - 231 061Bokfört värde vid årets slut 486 237 388 506

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 2013 2012Vid årets början - 4 934 - 4 956Avyttringar och utrangeringar -554 352Årets avskrivning enligt plan påanskaffningsvärden - 296 - 330

- 5 784 - 4 934Planenligt restvärde vid årets slut 368 395

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 95

Ett lån har under året konverterats till aktier. Hela beloppet 3 069 TSEK ses under rubriken om-klassificeringar. 60 MSEK förväntas amorteras under år 2014. Balansdagens kurs har använts vid omräkning av amorteringar i utländsk valuta.

LÅNEPORTFÖLJENS FÖRDELNING PÅ LÄNDER OCH VALUTOR

Land Valuta 2013 2012

Lånebelopp Varav nedskrivet Lånebelopp Varav nedskrivetAfrika USD 212 559 - 162 688 168 110 - 143 943 Afrika EUR 21 734 - 19 352 - 169 Bangladesh USD - - 3 253 - Egypten USD 2 141 - 1 070 6 505 - 3 253 Etiopien EUR 30 541 - 15 271 26 673 - 6 668 Georgien USD 64 223 - - - Ghana USD - - 2 732 - 2 049 Indien USD 77 093 - 44 939 32 788 - Indien EUR 63 074 - 64 426 - Irak USD 20 926 - 20 926 26 671 - 26 671 Kenya USD - - 976 - 976 Kina USD 10 122 - 5 061 10 252 - 5 126 Kina SEK 667 - 667 1 333 - 1 333 Kongo SEK 840 - 1 080 - Latinamerika SEK 16 867 - 6 867 - Makedonien EUR 1 195 - 1 195 1 160 - 1 160 Pakistan USD 56 534 - 64 240 - Ryssland USD - - 985 - 985 Ryssland EUR - - 579 - 579 Ryssland SEK 2 170 - - - Sri Lanka USD 5 641 - 7 058 - Sydafrika ZAR 12 250 - - - Vietnam USD 70 543 - 6 361 103 201 - 38 150 Vitryssland USD 75 294 - 71 327 - Summa 744 414 - 258 178 619 567 - 231 061

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

96 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

KONVERTIBLA LÅNEFORDRINGAR OCH VINSTANDELSLÅN

NOT 13 PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER

Låntagare Valuta Utestående låne- belopp i valuta

Ränta och motsvarande

Konverteringsrätt

Raffia Holdings Ltd USD 4 956 Ränta JaAl Quseir Hotel Company S.A.E USD 333 Ränta och royalty NejAddis Emerald Hotel EUR 3 105 Ränta och vinstandel Ja

Ackumulerade anskaffningsvärden 2013 2012Vid årets början 1 608 667 1 441 806 Årets investeringar 142 858 160 368 Omklassificering 7 165 123 466 Årets försäljningar - 107 341 - 116 974

1 651 348 1 608 667

Ackumulerade nedskrivningar 2013 2012Vid årets början - 614 690 - 502 158 Årets återförda nedskrivningar hänförliga till försäljningar 72 630 883 Årets återföringar - 10 138 Årets nedskrivningar - 47 544 - 123 554

- 589 604 - 614 690 Bokfört värde vid årets slut 1 061 744 993 976

U-länder Aktieslag Ägarandel % AnskaffningsvärdeAfrikaAAR Healthcare Kenya Ltd Stam 20,0 19 670,0ACACIA Fund, Kenya Stam 100,0 8 596,7Addax Bioenergy S.A., Sierra Leone Stam 8,0 89 162,8Addis Cardiac Hospital Plc, Etiopien Stam 36,2 7 600,0Addis Quarry Development plc, Etiopien Stam 27,2 15 149,5Afrinord Hotel Investment A/S, Afrika Stam 20,0 470,1African Development Partners II (DPI) Fondandelar 5,8 1 556,5Africap Microfinance Investment Company Ltd, Afrika Stam 7,4 15 344,5AMSCO, Afrika Stam 5,0 4 656,9Athi River Steel Plant Ltd, Kenya Stam 19,4 85 227,1Cimbenin, Benin Stam 15,4 6 429,4Deacons Kenya Limited, Kenya Stam 13,4 7 865,9

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 97

FORTSÄTTNING PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER

U-länder Aktieslag Ägarandel % AnskaffningsvärdeAfrika fortsättningEnergy Poverty Action, Afrika Stam 252,6EFP- IFU, CareWorks, Afrika Stam 0,2EFP-Proparco, Scancem, Afrika Stam 1 221,9ECP Africa Fund I Fondandelar 2,7 24 710,6ECP Africa Fund II PCC Fondandelar 2,2 49 170,6ECP Africa Fund III PCC Fondandelar 3,3 73 563,4Elgon Road Development Ltd, Kenya Stam 21,3 28 398,9Emerald Addis Hotels plc, Etiopien Stam 27,0 23 398,8Gamma Knife Center S.A.F, Egypten Stam 24,3 6 755,5Geratech Zirconium Beneficiation Ltd, Sydafrika Stam 9,2 27 984,9I&P Capital (III) LLC ltd. Stam 10,6 20 947,8Kinyeti Venture Capital Ltd, Sydsudan Stam 49,7 4 951,1Nairobi Womens Hospital Stam 19,1 26 459,2Norsad Stam 18,6 50 052,1Raffia Holdings Ltd, Afrika Stam 100,0 285 353,5Timsales Stam 19,5 10 678,5UAP, Kenya Stam 7,9 72 719,0Summa Afrika 968 348,1AsienBaring India Private Equity Fund II Ltd, Indien Fondandelar 7,1 75 678,4Belstar Investment and Finance Ltd, Indien Stam 7,3 3 304,0China Environment Fund III Fondandelar 4,4 72 875,1Green Investment Asia Sustainable Fund I Fondandelar 30,8 50 343,3HSF Electro Mechanic Wuxi Ltd, Kina Andelar 40,0 16 684,1Karlsson Spools Precision Machining Co Ltd, Kina Andelar 30,0 15 456,5Kurdistan Medical Services, Irak Stam 23,0 6 351,9Medica Synergie , Indien Stam 16,0 42 015,8Mongolia Nord GmbH, Mongoliet Stam 14,3 16 159,6NS India Holding AB, Indien Stam 33,3 5 481,1Prestando Co Ltd, Kina Andelar 40,0 12 000,0Quanadil Al Rafidain Automotive Trading, Irak Stam 24,5 35 299,0Recupero AB, Kina Stam 24,4 2 597,9SEAF Sichuan SME Investment Fund Fondandelar 13,3 7 510,0Summa Asien 361 756,6LatinamerikaEntel S.A., Bolivia Stam 0,2 1 003,8Global Medical Investments AB, Latinamerika Stam 48,0 67 050,9Ontur International S.A, Uruguay Stam 14,0 14 076,5Summa Latinamerika 82 131,2ÖsteuropaAmbiente Furniture A/S, Ukraina Preferens - 975,6Askembla Growth Fund KB, Ryssland Andel kommandit-

bolag 6,6 18 710,3

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

98 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

NOT 14 VERKLIGT VÄRDE

NOT 15 INTERIMSPOSTER

NOT 13 FORTSÄTTNING PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER

U-länder Aktieslag Ägarandel % AnskaffningsvärdeÖsteuropa fortsättningEskaro Ukraine, Ukraina Stam 20,0 21 873,8FJ Holding AB, Ryssland Stam 31,0 25 000,0FMW/AS Fors MW, Estland Stam 28,4 6 499,1Komercijalna Banka AD Beograd, Serbien Stam 2,9 96 727,0Mint GP Ltd, Ryssland Fondandelar 4,7 34 667,7Pieno Zvaigzdes, Litauen Stam 9,5 25 018,5Troll Nursery, Lettland Stam 24,4 9 640,5Summa Central och Östeuropa 239 112,5Totalt anskaffningsvärde 1 651 348,4

Redovisade och verkligt värde avseende vissa tillgångar är enligt följande:

Redovisade belopp Verkligt värde2013 2012 2013 2012

Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 887 1 825 1 887 1 825 Aktier 1 061 744 993 975 1 114 530 1 045 563 Lånefordringar 486 237 388 506 486 237 388 506 Kundfordringar 16 175 50 022 16 175 50 022 Övriga fordringar 37 548 35 470 37 548 35 470 Kortfristiga placeringar 2 256 356 2 101 565 2 256 816 2 107 980 Kassa och bank 80 348 56 545 80 348 56 545

För andra långfristiga värdepap-persinnehav bedöms verkligt värde utgöras av Swedfund International AB:sandel av bolagets egna kapital enligt senaste årsbokslut.

Verkligt värde aktier är aktiernas substansvärde enligt senaste erhållna bokslutet. För noterade bolag är verk-ligt värde börsvärdet på balansdagen.

Verkligt värde kortfristiga place-ringar utgörs av värdering till ba-lansdagens marknadsräntor. Låne-fordringar, skulder till kreditinstitut kort- och långfristiga och övriga skul-der långfristiga löper med i huvudsak ränteomsättning var tredje alt var sjätte månad varför det redovisade värdet bedöms utgöra en god estima-

tion av verkliga värdet. Beträffande kundfordringar, övriga

fordringar, kassa och bank, leveran-törsskulder och övriga skulder kort-fristiga anses det redovisade värdet utgöra en god approximation av det verkliga värdet.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2013 2012Förutbetalda kostnader 2 674 3 617 Upplupna räntor kortfristiga placeringar 21 147 16 317 Upplupna räntor lånefordringar 12 446 13 732 Nedskrivning uppl ränta lånefordran - 6 677 - 5 526 Övriga upplupna intäkter 78 1 003

29 668 29 142

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 99

NOT 16 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

NOT 17 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKULDER

NOT 18 ÖVRIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT, LÅNGFRISTIGA

Bolaget har skattemässiga under-skottsavdrag uppgående till 464 958 TKR varav uppskjuten skatt reser-

verats för 156 198 tkr. Bolaget bedö-mer som sannoligt att den bokförda uppskjutna skattefordran kommer att

kunna utnyttjas för framtida skatte-mässigt resultat.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013 2012Förutbetalda intäkter (T/A medel) 8 475 11 471 Upplupna löner 3 508 2 914 Upplupna sociala avgifter 4 261 3 214 Upplupen ränta skulder till kreditinstitut - 154 199 Upplupna kostnader 641 1 797

16 731 19 594

Redovisade uppskjutna skattefordringar kan hänföras till 2013 2012Maskiner och inventarier 113 117 Pensionsavtal VD 334 338 Uppskjuten skatt underskott 2009 1 734 1 734 Uppskjuten skatt underskott 2010 19 384 19 384 Uppskjuten skatt underskott 2011 13 245 13 245

34 811 34 819

Redovisade uppskjutna skattefordringar kan hänföras till 2013 2012Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen 233 978 258 133 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen 13 351 9 045

247 329 267 178

Specifikation av värdepapper Genomsnittliglöptid år

Verkligt värde2013

Bokfört värde2013

Verkligt värde2012

Bokfört värde2012

Statsskuldväxlar 0,28 1 214 022 1 213 592 1 137 855 1 137 690 Statsobligationer 4,78 208 067 209 249 224 794 220 690 Statsgaranterade obligationer 1,18 213 958 213 759 198 646 197 931 Säkerställda obligationer 1,13 386 004 385 060 320 104 318 721 Kommuncertifikat 0,12 115 877 115 838 36 955 36 948 Bank-, Bostads-, Företagscertifikat 0,11 118 889 118 857 189 625 189 585

2 256 816 2 256 356 2 107 980 2 101 565

Vägd effektiv årsränta för portföljen uppgår till 1,51%. Kursrisken vid 1% ränteförändring +/- 19 098

ÅRSREDOV ISN INGN O T E R

100 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

G R I - /C O P - I N D E X

G E N E R E L L A S TA N D A R D U P P LY S N I N G A R

Swedfund tillämpar Global Reporting Initiative’s (GRI) redovisningsramverk för hållbarhetsredovisning, version G4 samt GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”. Med åtagandet om UN Global Compact (GC) följer att Swedfund lämnar en Communication on Progress (COP), som redovisar arbetet med implemen-teringen av GC’s principer. I detta GRI-/COP-index beskrivs var GRI- och COP-informationen kan hämtas i denna Swedfunds Integrerade redovisning 2013.

UP

PLY

SN

ING

BE

SK

RIV

NIN

G

RE

DO

VIS

NIN

G/

KO

MM

EN

TAR

HÄ

NV

ISN

ING

GC

PR

INC

IPE

R

S T R AT E G I O C H A NA LY S

G4-1 Uttalande från organisationens högsta be-slutsfattare

8-9

O R G A N I S AT I O N S P R O F I L

G4-3 Organisationens namn Swedfund International AB -

G4-4 Viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

24-25, 42-43, 52

G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor Stockholm -

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 101

UP

PLY

SN

ING

BE

SK

RIV

NIN

G

RE

DO

VIS

NIN

G/

KO

MM

EN

TAR

HÄ

NV

ISN

ING

GC

PR

INC

IPE

R

G4-6 Viktiga länder där organisationen är verksam 26-27

G4-7 Ägarstruktur och organisationsform 78

G4-8 Marknader som organisationen är verksam på 24-27

G4-9 Den redovisade organisationens storlek 82-84, 89

G4-10 Antal anställda per anställningsform, kön och region

Per 31 december 2013 var 37 personer heltidsanställ-da, varav 3 med tidsbegränsad anställning.

89 6

G4-11 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal - 3

G4-12 Organisationens leverantörskedja Swedfund köper i första hand tjänster och produkter till kontorsverksamheten i Stockholm och Nairobi, samt anlitar konsulter för screening och uppföljning av portföljbolagen.

-

G4-13 Väsentliga förändringar av organisationens struktur, storlek, ägande

Inga väsentliga förändringar. En intern organisations-förändring har ägt rum.

81

G4-14 Tillämpning av försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen avser här bedömning och han-tering av ESG-risker i samband med investeringar.

32-33, 38

7

G4-15 Externa principer eller andra initiativ som organisationen stödjer

22-23

G4-16 Medlemskap i branschorganisationer Swedfund är medlem i European Development Finance Institutions (EDFI), ett samarbetsorgan för europeiska utvecklingsfinansiärer.

74

I D E N T I F I E R A D E VÄ S E N T L I G A A S P E K T E R & AVG R Ä N S N I N G A R

G4-17 Koncernbolag som omfattas av redovisningen Swedfund är minoritetsägare i portföljbolagen och dessa konsolideras inte i bokslutet (omfattas endast indirekt av redovisningen).

96-98

G4-18 Process för definition av innehållet i redovis-ningen

4-5

G4-19 Väsentliga aspekter som identifierats De väsentliga aspekterna (fundament) som anges i ”Information om redovisningen” anses motsvara följande GRI-aspekter:- Samhällsutveckling = Indirekt ekonomisk påverkan- Hållbarhet = Produktportfölj, Revisioner och Aktivt ägande (GRI-supplement för finanssektorn)- Bärkraftighet = avser portföljbolagens finansiella utveckling (ingen relevant GRI-aspekt)

5

G4-20 Avgränsning inom organisationen för väsent-liga aspekter

Swedfunds direkta hållbarhetspåverkan anses ovä-sentlig i förhållande till portföljbolagens påverkan och aspekterna är således inte väsentliga inom organisa-tionen.

5

G4-21 Avgränsning utom organisationen för väsent-liga aspekter

De angivna aspekterna är endast väsentliga för port-följbolagen.

5

G4-22 Förändringar av tidigare redovisad informa-tion

Inga väsentliga förändringar -

102 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

G4-23 Väsentliga förändringar av redovisningens avgränsning och omfattning

I årets redovisning har fokus ännu tydligare förflyt-tats från Swedfunds egen organisation till portfölj-bolagens påverkan och hur Swedfund arbetar för att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete.

-

KO M M U N I K AT I O N M E D I N T R E S S E N T E R

G4-24 Intressentgrupper som organisationen har kontakt med

73-74, 76

G4-25 Princip för identifiering och urval av intres-senter

73-74, 76

G4-26 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter

73-74, 76

G4-27 Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter

72-76

R E D OV I S N I N G S P R O F I L

G4-28 Redovisningsperiod 1 januari-31 december 2013. Redovisning av utveck-lingsresultat (s 57-66) baseras i en del fall på senast tillgängliga årsredovisningar från portföljbolagen som publicerats under 2013.

-

G4-29 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen

16 april 2013 -

G4-30 Redovisningscykel Redovisningen publiceras årligen 4-5

G4-31 Kontaktperson 5

G4-32 Redovisning i enlighet med GRIs riktlinjer samt GRI index

Swedfund redovisar i enlighet med GRIs G4 riktlinjer, alternativ ”Core”.

100-103

G4-33 Policy och tillämpning beträffande externt bestyrkande

Swedfund har valt att låta PwC bestyrka den integre-rade års- och hållbarhetsredovisningen i sin helhet. Av denna anledning presenteras ingen kolumn i GRI index avseende bestyrkande, då all information i redo-visningen har varit föremål för åtminstone översiktlig granskning med hänsyn till risk och väsentlighet i de upplysningar som lämnas.

4-5, 106-107

B O L AG S S T Y R N I N G

G-34 Redogörelse för organisationens bolagsstyr-ning

78-81

E T I K O C H I N T E G R I T E T

G4-56 Organisationens värderingar, principer, uppfö-randekoder

22-23 10

G R 1 /C O P I N D E XU

PP

LYS

NIN

G

BE

SK

RIV

NIN

G

RE

DO

VIS

NIN

G/

KO

MM

EN

TAR

HÄ

NV

ISN

ING

GC

PR

INC

IPE

R

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 103

S P E C I F I K A S TA N D A R D U P P LY S N I N G A R

VÄ S E N T L I G A S P E K T: I N D I R E K T E KO N O M I S K PÅV E R K A N

G4-DMA

Styrning - indirekt påverkan Att bidra till positiva indirekta ekonomiska effekter är centralt i Swedfunds uppdrag - fattigdomsminskning genom hållbart företagande.

14-15, 20, 32-33, 42-45

G4-EC8

Betydande indirekta ekonomiska effekter I redovisningen presenteras flera exempel på hur Swedfunds investeringar skapar arbetstillfällen och bygger kunskap.

2, 13, 16-18, 28-30, 34-37, 57-59, 77

VÄ S E N T L I G A S P E K T: P R O D U K T P O R T F Ö L J

FS1 Miljö- och sociala policyer tillämpade i verk-samheten

22-23 1-10

FS2 Process för bedömning av miljö- och sociala risker i verksamheten

31-33 1-10

FS3 Process för övervakning av portföljbolagens efterlevnad av miljö- och sociala krav

63-64 1-10

FS4 Process för kompetenshöjning avseende miljö- & sociala frågor

Inom Swedfunds avdelning Development and Portfo-lio Management hanteras ESG-frågorna av 2 Senior Managers och 2 Managers med uppgift att medverka i DD-processen, utbilda organisationen, övervaka och påverka hållbarhetsarbetet i portföljbolagen samt utveckla ESG-arbetet i Swedfund.

9, 31, 58

1-10

FS5 Interaktion med portföljbolag angående miljö- & sociala frågor

60-64 1-10

FS6 Investeringsportfölj fördelad på region, storlek, sektor

24-27

VÄ S E N T L I G A S P E K T: R E V I S I O N E R

FS9 Revisioner avseende miljö- och sociala poli-cyer och processer

63-64 1-10

VÄ S E N T L I G A S P E K T: A K T I V T ÄG A N D E

FS10 Andel portföljbolag där miljö- och sociala frågor har adresserats

60-64 1-10

FS11 Andel investeringar som screenats för miljö- och sociala frågor

31-33 1-10

UP

PLY

SN

ING

BE

SK

RIV

NIN

G

RE

DO

VIS

NIN

G/

KO

MM

EN

TAR

HÄ

NV

ISN

ING

GC

PR

INC

IPE

R

104 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

S W E D F U N D 1 0 Å R I S A M M A N D R A G

16 av investeringarna vid årets slut är samfinansieringar inom ramen för EFP (EUROPEAN FINANCING PARTNERS S.A) och sex inom ramen för ICCF (INTERACT CLIMATE CHANGE FACILITY S.A).Av 2013 års nyinvesteringar är två inom ramen för ICCF och fyra inom ramen för EFP. Av 2013 års avslutade investeringar är en inom ramen för EFP samfinansieringen.

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

ANTAL LÄNDER DÄR DET FINNS INVESTERINGAR 26 28 30 31 33 33 36 43 36 33 30

ANTAL INVESTERINGAR I BÖRJAN AV ÅRET 61 54 55 66 67 69 71 81 93 90 91

ANTAL NYA INVESTERINGAR 5 9 14 6 8 15 13 17 7 9 11

ANTAL AVSLUTADE INVESTERINGAR -12 -8 -3 -5 -6 -13 -3 -5 -10 -8 -6

ANTAL INVESTERINGAR VID ÅRETS SLUT 54 55 66 67 69 71 81 93 90 91 96

UNDER ÅRET BESLUTADE INVESTERINGAR (MSEK) 336 229 748 264 908 1015 639 654 269 451 528

UNDER ÅRET AVTALADE INVESTERINGAR (MSEK) 183 142 575 205 418 539 628 369 339 259 508

UNDER ÅRET UTBETALAT (MSEK) 176 199 233 284 287 498 532 454 343 360 302

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 105

Swedfunds styrelse lämnar härmed Swedfunds Integrerade redovisning inkluderande såväl årsredovisning som hållbarhetsredovisning/Communication on Progress (COP) för 2013.

Årsredovisningen (sid 38–41, 48–53, 55, 78–99, 105), i vilken även bolagstyrningsrapporten ingår, liksom hållbarhetsredovisning/COP (sid 4–5, 8–37, 42–47, 54–77, 100–103, 113–115) är upp-rättade i enlighet med god redovisningssed för statliga bolag (Riktlinjer för extern rapportering

för företag med statligt ägande). Lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhål-landena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats i årsredovisning, hållbarhetsredovisning/COP.

Swedfunds Integrerade redovisning är upprättad med inspiration av The Inter­national <IR> Framework utgivet av Interna-tional Integrated Reporting Council (IIRC).

ÅRSREDOV ISN INGS T Y R E L S E N S U N D E R S K R I F T E R

S T O C K H O L M D E N 5 M A R S 2 0 1 4

C L A E S E K S T R Ö M R E N É E A N D E R S S O N P E R N I L L A B A R D

O R D F Ö R A N D E

B J Ö R N B Ö R J E S S O N S T E FA N I S A K S S O N B E N G T K VA R N B Ä C K

P E R Ö S T E N S S O N

A N N A R YO T T

V E R K S TÄ L L A N D E D I R E K T Ö R

VÅ R R E V I S I O N S B E R ÄT T E L S E H A R L Ä M N AT S D E N 5 / 3 2 0 1 4

P R I C E WAT E R H O U S E C O O P E R S A B

P E T E R N I L S S O N

A U K T O R I S E R A D R E V I S O R

106 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

REVISIONSBERÄTTELSE OCH REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING

AV HÅLLBARHETSREDOVISNING

Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedfund International AB, org.nr 556436-2084

Rapport om årsredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen för Swedfund International AB för år 2013. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38-41, 48-53, 55, 78-99, 105.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedfund International ABs finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedfund International AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 5 mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nilsson Auktoriserad revisor

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning Till läsarna av Swedfund International ABs integrerade redovisning 2013

Rapport om hållbarhetsredovisningen

Vi har fått i uppdrag av ledningen i Swedfund International AB (”Swedfund”) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, 42-47, 54-77, 100-103, 113-115 i den integrerade redovisningen.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G4, utgivna av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 4-5. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 5:e mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nilsson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedfund International AB, org.nr 556436-2084

Rapport om årsredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen för Swedfund International AB för år 2013. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38-41, 48-53, 55, 78-99, 105.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedfund International ABs finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedfund International AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 5 mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nilsson Auktoriserad revisor

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 107

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning Till läsarna av Swedfund International ABs integrerade redovisning 2013

Rapport om hållbarhetsredovisningen

Vi har fått i uppdrag av ledningen i Swedfund International AB (”Swedfund”) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, 42-47, 54-77, 100-103, 113-115 i den integrerade redovisningen.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G4, utgivna av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 4-5. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 5:e mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nilsson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning Till läsarna av Swedfund International ABs integrerade redovisning 2013

Rapport om hållbarhetsredovisningen

Vi har fått i uppdrag av ledningen i Swedfund International AB (”Swedfund”) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, 42-47, 54-77, 100-103, 113-115 i den integrerade redovisningen.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G4, utgivna av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 4-5. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 5:e mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nilsson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

Med den styrelsedefinierade redovisningen tydliggörs vad som i Swedfund International AB:s integrerade redovisning utgör formell års-redovisning och därför varit föremål för revision. De avsnitt som inte utgör formell årsredovisning utgör Swedfund International AB:s hållbarhets-

redovisning och har varit föremål för översiktlig granskning i alla delar utom de avsnitt som gjorts tillgängliga via länkar.

PwC lämnar revisionsberättelse avseende års-redovisningen och separat rapport över översikt-lig granskning av hållbarhetsredovisningen.

108 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

B I L A G A 1 : P O R T F Ö L J B O L A G S L I S TA

BOLAG VERKSAMHET SEKTOR LAND ÅR INSTRUMENT

AAR Clinics Sjukhus Hälsovård Kenya 2013 AktierAcacia Fond Olika sektorer Kenya 1997 Aktier Addax Bioenergi Etanolproduktion Energi och Sierra Leone 2011 Aktier samt biokraftverk jordbrukAddis Cardiac Hospital Sjukhus Hälsovård Etiopien 2006 AktierAddis Quarry Development Stenbrott Naturresurser Etiopien 2008 AktierAdenia III Fond Olika sektorer Afrika 2013 AktierAfriCap Microfinans fond Finans Afrika 2007 AktierAfrinord Hotel Investments Hotell Infrastruktur Afrika 2005 Aktier och LånAl Quseir Hotel Hotell Infrastruktur Egypten 2001 LånAmbiente Furniture Möbelfabrik Industri Ukraina 2005 AktierAMSCO Bemanningsföretag Servis Afrika 1990 AktierArtheon Battery Company Batterifabrik Industri Indien 2010 Aktier och LånAskembla Growth Fund Fond Olika sektorer Baltikum 2003 AktierAthi River Steel Plant Stålverk Industri Kenya 2009 Aktier och LånBaring India Private Fond Olika sektorer Indien 2005 Aktier Aktier Fund IIBelarusian Bank for Microfinans Institution Finans Vitryssland 2007 Lån Small BusinessBelstar Microfinans Institution Finans Indien 2010 Aktier Bhutan Dairy Mejeri Jordbruk Bhutan 2004 LånCEF III Fond Olika sektorer Kina 2008 AktierCimbenin Cementfabrik Industri Benin 1991 AktierDeacons Kenya Detaljhandel Konsument- Kenya 2010 Aktier produkterDPI Fond Olika sektorer Afrika 2013 AktierECP Africa Fund I Fond Infrastruktur Afrika 1999 AktierECP Africa Fund II Fond Olika sektorer Afrika 2006 AktierECP Africa Fund III Fond Olika sektorer Afrika 2008 AktierEFP * Samfinansieringsfacilitet Olika sektorer Afrika 2006 LånEnergi Access Partnership Modell för Energi Sydafrika 2010 Aktier energiproduktionEngro Energi Gaskraftverk Energi Pakistan 2007 LånEntel S:A Telecom Operatör ICT Bolivia 2011 AktierEskaro Målarfärgsfabrik Industri Ukraina 2010 AktierFJ Holding AB Fordonskomponenter Industri Ryssland 2011 Aktier Fors MW Verkstadsindustri Industri Estland 1995 AktierGamma Knife Center Strålknivsklinik Hälsovård Egypten 2000 AktierGeratech Zirconium Produktion Kemisk industri Sydafrika 2005 AktierGlobal Medical Investments Hälsovård/ Hälsovård Multiregional 2009 Aktier och Lån managementbolagGreen Investment Asia Fond Miljö Asien 2007 Aktier Sustainable Fund I

*) Inom ramen för EFP finansieras sammanlagt 16 projekt

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 109

BOLAG VERKSAMHET SEKTOR LAND ÅR INSTRUMENT

HSF Wuxi Komponenter Industri Kina 2006 AktierIlac Hotel Uvira Hotell Infrastruktur Kongo 2010 LånInteract Climate Change Samfinansieringsfacilitet Olika sektorer Afrika 2010 Lån Fund/Facility **Izma Reindeer Meat Livsmedelsfabrik Jordbruk Ryssland 2004 LånJacobi Carbons Kemisk industri Kemisk Industri Indien 2008 LånJacobi Carbons Lanka Kemisk industri Kemisk Industri Sri Lanka 2010 LånKarlsson Spools Kolvar för hydraulventiler Industri Kina 2005 Aktier och LånKinyeti Capital Fond Olika sektorer Sydsudan 2012 AktierKomercijalna Banka Bank Finans Serbien 2009 AktierKurdMed Ögonklinik Hälsovård Irak 2008 Aktier och LånMedica Synergie Sjukhus Hälsovård Indien 2013 AktierMekong Building Materials Avfallsåtervinning Miljö Vietnam 2013 LånMint II Fond Olika sektorer Ryssland 2004 AktierNairobi Womens Hospital Sjukhus Hälsovård Kenya 2013 AktierNordrus Hotel Hotell Infrastruktur Ryssland 2003 Aktier Norsad Finance Kreditinstitut Finans Afrika 2012 Aktier Ontur International Hamn Infrastruktur Uruguay 2005 AktierPhoenix Basra Co. Ltd Antikorrosionsbehandling Industri Irak 2012 AktierPieno Zvaigzdes Mejeri Jordbruk Litauen 2001 AktierPolygenta Textilindustri Industri Indien 2009 LånPrestando Fordonsindustri Industri Kina 2007 Aktier och LånQuanadeel Al Rafidain Komponenter Industri Irak 2010 Aktier och LånRadisson Blu Ulaanbaatar Hotell Infrastruktur Mongoliet 2010 AktierRadisson Emerald Hotell Infrastruktur Etiopien 2008 Aktier och Lån Addis HotelsRadisson Nairobi Hotell Infrastruktur Kenya 2008 Aktier och LånRaffia Tillverkning cementsäckar Industri Afrika 2005 Aktier, Lån och GarantierRecupero Aluminiumåtervinning Miljö Kina 2007 Aktier och LånSacombank Bank Finans Vietnam 2011 LånSanghi Industries Värmekraftverk Energi Indien 2007 LånSichuan Investment Fund Fond Olika sektorer Kina 2001 AktierSmall Enterprise Foundation Microfinans Institution Finans Sydafrika 2013 LånSwedmilk Makedonija Mejeri Jordbruk Makedonien 2006 LånTBC Bank Bank Finans Georgien 2013 LånTimsales Tegelbruk Industri Kenya 2013 AktierTroll Barnmöbler Konsument- Lettland 2004 Aktier produkterUAP Försäkringsbolag Finans Kenya 2012 AktierVireo Förnybar energi Energi Vitryssland 2012 LånVMG Industry Träindustri Industri Vitryssland 2011 Lån

**) Inom ramen för ICCF finansieras sammanlagt 6 projekt

B I L A G A 1 : F O R T S ÄT T N I N G P O R T F Ö L J B O L A G S L I S TA

110 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

B I L A G A 2 : S W E D PA R T N E R S H I P

NAMN LAND VERKSAMHET SAMARBETE

Scanreco Industrielektr. AB Kina Tillverkning av elkontrollapparater Dotterbolag

Axjo Plastic AB Kina Tillverkning av plastförpackningar Leverantör

Avantime Group AB Kina IT-Konsulter Leverantör

Systems Verification Bosnien Dataprogrammering Dotterbolag

TJB Försäljning AB Kina Försäljning av byggkomponenter Leverantör

CJ Automotive AB Kina Tillverkning av delar till motorfordon Dotterbolag

Precio Systemutveckling AB Vietnam IT-Konsulter Dotterbolag

Suitopia Scandinavia AB Vietnam Textilindustri Dotterbolag

Agellis Group AB Indien Tillverkning av mätinstrument Distributör

RTI Electronics, Indien Indien Elektronik, mätutrustning Distributör

Partex Marking Systems AB Indien Elektronikkomponenter, märksystem Dotterbolag

Predire Testcenter AB Kina Teknikprovning och analys Dotterbolag

Investkonsult Sweden AB Indien Maskinmäklare non-woven och hygienartiklar Joint-venture

Petersen Machinery Sweden AB Kina Tillverkning och försäljning av plåtbearbetningsmaskiner Dotterbolag

Shop Service Center i Lerum AB Kina Butiksinredning Dotterbolag

Hammar Maskin AB Vietnam Tillverkning av sidlastare Dotterbolag

Thoreb AB Colombia Tillverkning av kommunikationsutrustning Distributör

Talurit AB Kina Verkstadsindustri, maskin- och komponenttillverkning Dotterbolag

Daymaker AB Ukraina Tjänster avseende kundupplevelser i butiker Dotterbolag

IST Intern Software Techn. AB Kina Dataprogrammering Dotterbolag

R.S. Biokosmetik Syd AB Serbien Organisk hudvård Distributör

Gaia Leadership AB Kina Konsultverksamhet Dotterbolag

ASFT Industries AB Kina Tillverkning av specialmaskiner Distributör

Miljö & Processteknik Kina Teknisk konsultverksamhet Distributör

Widespace AB Bangladesh Mobil annonsering Dotterbolag

KG Spennare AB Kina Tillverkning av portabla displays Dotterbolag

Fameco Group AB Kina Handel och tillverkning av fästelement Dotterbolag

UNDER 2013 BESLUTADE LÅN

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 111

B I L A G A 3 : T E K N I S K A S S I S TA N S , TA- L I S TA , P R OJ E K T 2 0 1 3

REGION AKTIVITET SEKTOR TYP AV TA-MEDEL PROJEKTNR PROJEKTNAMN

Afrika Konsultuppdrag för Sjukhus Kvalitetshöjande insats 820085 Addis Cardiac Hospital, kvalitetssäkring Docent Wiklund

Afrika Framtagandet av Handel Kvalitetshöjande insats 820061 Deacons Kenya Ltd säkerhetsrutiner

Alla regioner Konsultuppdrag för Alla sektorer Kvalitetshöjande instats förlängning Förlängning av beslut ESG-revisorer 6/2012

112 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

B I L A G A 4 : F Ö R K O R T N I N G A R O C H F Ö R K L A R A D E O R D

ACH ………………………………Addis Cardiac HospitalADB ………………………………African Development BankBIO …………………………………Belgiens DFI (liksom SBI)BNI …………………………………BruttonationalinkomstBNP ………………………………BruttonationalproduktBRIC-länderna ……………Brasilien, Ryssland, Indien, KinaCC …………………………………Concept ClearanceCDC ………………………………UK:s DFICDM ………………………………Clean Development MechanismCivilsamhället …………… Det civila samhället är den del av sam-

hället där människor hjälper varandra utan inblandning av staten

Code of Conduct …………UppförandekodCOFIDES ……………………… Spaniens DFICOP Communication on

progressCO2 ………………………………KoldioxidCSR …………………………………Corporate Social ResponsibilityDAC ………………………………Development Assistance CommitteeDD …………………………………Due DiligenceDEG ………………………………Tysklands DFIDFI …………………………………Development Finance InstitutionDOTS …………………………… Development Outcome Tracking

SystemEDFI ……………………………… European Development Finance

InstitutionsEFP …………………………………European Financing PartnersEIB …………………………………European Investment BankEKN ………………………………ExportkreditnämndenERP-system …………………Enterprise Resource PlanningESG …………………………………Environmental, Social, GovernanceESHIA …………………………… Environmental, Social, Health Impact

AssessmentFAR ………………………………… Föreningen för revisionsbyråbranschenFAO ………………………………Food and Agriculture OrganizationFINNFUND …………………Finlands DFIFMO ………………………………Hollands DFIFN …………………………………Förenta NationernaGRI …………………………………Global Reporting InitiativeGVRC ……………………………Gender Violence Recovery CentreHACCP ………………………… Hazard analysis and critical control

points, livsmedelsnormHBTQ …………………………… Homosexuella, bisexuella,

transpersoner och queerHR ………………………………… Human Relations alternativt Human

RightsICT ………………………………… Information Communication

TechnologyIFC …………………………………International Finance CorporationIFU …………………………………Danmarks DFIILO ………………………………… International Labour Organization,

Internationella arbetsorganisationenIM ……………………………………Investment ManagerIMF ………………………………… International Monetary Fund (Interna-

tionella Valutafonden)IIRC ……………………………… International Integrated Reporting

Council

<IR> …………………………………Integrated ReportingISO …………………………………International Standards OrganizationISO 9001 ………………………Certifierbart kvalitetsledningssystemISO 14001 ……………………Certifierbart miljöledningssystemMezzaninfinansiering … En finansieringsform som ligger

mellan aktiekapital och lån MSEK ……………………………Miljoner svenska kronorMUSD ……………………………Miljoner US DollarMW …………………………………MegawattNasdaq OMX Nordic … National Association of Securities

Dealers Automated Quotations, är en helt elektroniskt baserad börs

NMC ………………………………Näringslivets miljöcheferNORFUND ……………………Norges DFINWH ………………………………Nairobi Women’s HospitalOECD …………………………… Organisation for Economic

Co-operation and Development, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

OeEB ………………………………Österrikes DFIOFC ………………………………Offshore Financial CenterOHSAS ………………………… Occupational Health and Safety

Assessment StandardPGU ………………………………Sveriges Politik för Global UtvecklingPRI …………………………………Principles for Responsible InvestmentPROPARCO …………………Frankrikes DFIRSB ………………………………… The Roundtable on Sustainable

BiomaterialsSA ……………………………………Social AccountabilitySADC …………………………… Southern African Development Com-

munitySAREC ………………………… Swedish Agency for Research Coopera-

tion with Developing CountriesSBI …………………………………Belgiens DFI (liksom BIO)SEF …………………………………Small Enterprise FoundationSEK …………………………………Svenska kronorSEK …………………………………Svensk ExportkreditSida ………………………………… Styrelsen för internationellt utveck-

lingssamarbeteSIFEM ……………………………Schweiz DFISIMEST …………………………Italiens DFISME ………………………………Small and Medium sized EnterprisesSOFID ……………………………Portugals DFISRHR …………………………… Sexuell och reproduktiv hälsa och

rättigheterSSA …………………………………Sub-Sahara Africa (Afrika söder om Sahara)TA ……………………………………Teknisk AssisstansUD …………………………………UtrikesdepartementetUN GC ……………………………United Nations Global CompactUN PRI ………………………… United Nations Principles for

Responsible InvestmentUSD ………………………………US DollarVD …………………………………Verkställande DirektörWHO ………………………………World Health Organization

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 113

Vilken är Swedfunds roll i framtiden?– Afrikas röst har blivit starkare och talar nu om behov av långsiktiga och hållbara inves-teringar för att bygga välstånd och reducera fattigdom. Människor vill ha jobb och stater behöver skatteintäkter för att kunna bygga infrastruktur och annan sam-hällsservice som skolor och sjukhus. Många av länderna på den afrikanska kontinen-ten har kommit långt, andra har bara hunnit ett par steg på vägen och behöver nu stöd för att kunna fortsätta sin utvecklingsresa. Här kan vi bidra med 30 års erfaren het av investeringar på ekono-miskt riskfyllda mark nader. Det är Swedfunds roll, nu och i framtiden, att arbeta för fat-tigdomsminskning genom att investera där ingen annan tar risken. I och med det kan vi också ställa hårda krav på att företagen vi investerar i möter våra ESG-policyer.

Hur har er roll förändrats från starten fram till idag?– Vi har gått från att vara en udda fågel i biståndsvärlden till att nu stå mitt i händel-sernas centrum. Tidigare låg fokus på tradi-tionellt gåvobistånd och idag pratar alla om private partnership och impact investing. Swedfund har en ny uppgraderad strategi och en ny kompetent ledning. Vi har också byggt

kunskap om hållbarhetsfrågor och är idag ledande inom ESG. Det har lett till att vi har blivit en attraktiv partner för många företag att vända sig till när man vill ha vägledning eller påbörja samarbeten för hållbara investe-ringar i utvecklingsländer.

Vilken är er största utmaning?– Det finns ett dilemma i Swedfunds uppdrag, eftersom vi är ombedda att ta risker genom att investera i svåra miljöer och bygga långsik-tigt hållbara och bärkraftiga företag. Men till och med våra tidigare värsta kritiker ser nu att vi har en viktig roll att fylla. Vår relevans bygger på att vi har en bra relation med alla våra intressenter, som vi de senaste åren har ökat sam-arbetet och dialogen med.

Vad blir nästa steg?– Eftersom Swedfund har haft låg profil under alla år behö-ver vi nu i större utsträck-

ning delta i debatten. Vi ska fortsätta bygga allianser och har redan nu en vital dialog med många stora svenska företag, bland annat Sca-nia. Samarbetet med frivilliga organisationer i civilsamhället behöver också öka. Vi märker att det finns stor nyfikenhet för vår verksam-het och med all vår erfarenhet och kunskap står vi väl rustade för framtiden.

”Nu står vi mitt i händelsernas centrum”

CLAES EKSTRÖMSWEDFUNDS STYRELSEORDFÖRANDE

”MEN TILL OCH MED VÅRA TIDIGARE VÄRSTA KRITIKER SER NU ATT VI HAR EN VIKTIG ROLL ATT FYLLA.”

F R A M T I D S P E R S P E K T I V

Claes Ekström Pernilla Bard Stefan Isaksson Bengt Kvarnbäck Renée Andersson Per Östensson Björn Börjesson

114 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

FO

TO

SA

MIR

SO

UD

A

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 115

S T Y R E L S E

CLAES EKSTRÖM, ORDFÖRANDEFödd: 1958Styrelsemedlem sedan: 2008Utbildning: Civilingenjör, Chalmers; kandidatexamen ekonomi samt juri-dikstudier vid Göteborgs universitet.Nuvarande befattning: Partner, Altor Equity Partners.Övriga styrelseuppdrag: Northstar (ordförande), Papyrus (ordförande), Max Matthiessen (ordförande),Orchid Orthopedic Solutions (leda-mot), Norsk Gjenvinning (ledamot) samt flera non-profit engagemang;Mentor (drogförebyggande), Karolin-ska Institutet, Stella och Worldchild-ren Prize.

PERNILLA BARD, LEDAMOTFödd: 1967Styrelsemedlem sedan: 2012Utbildning: Civilekonom, Handels-högskolan i Stockholm.Nuvarande befattning: Grundare av och verksamhetschef på Social Initiative.Övriga styrelseuppdrag: Social Ini-tiative Norden AB.

STEFAN ISAKSSON, LEDAMOTFödd: 1963Styrelsemedlem sedan: 2013Utbildning: Ekonomexamen, Uppsala universitet, MSc London School of Economics.Nuvarande befattning: Ämnesråd, chef för gruppen för policy och ana-lys, UD-USTYR.

BENGT KVARNBÄCK, LEDAMOTFödd: 1945Styrelsemedlem sedan: 2012Utbildning: Bergsingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan (1970).Nuvarande befattning: Industrial Advisor, Altor Equity Partners.Övriga styrelseuppdrag: Ålö AB (ord-förande), Q-Matic AB, Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd (ordförande).Tidigare styrelseuppdrag: Nimbus Boats Holding AB, Relacom AB, Dy-napac AB, Volvo Penta AB, KalmarIndustries AB, Industriförvaltnings AB Kinnevik, Invik AB, Korsnäs, AB, Atlas Copco Airpower BV (Belgien),ett stort antal bolag inom Atlas Copco-koncernen, m.fl.

RENÉE ANDERSSON, LEDAMOTFödd: 1947Styrelsemedlem sedan: 2012Utbildning: Läkarsekreterare och autodidakt.Nuvarande befattning: Etik- och mil-jöansvarig på Indiska Magasinet AB, Hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola.Övriga styrelseuppdrag: Ingår i Styrgruppen i Sweden Textile Water Initiative. Roburs Etiska Råd, Swed-bank (ledamot), Blichta-föreningen, leprabyn i Addis Abeba, Etiopien/Sverige (ledamot o kassör).Tidigare styrelseuppdrag: Rådet för Näringsliv och Utveckling (2010–2012), GLP-skolan, Dhaka, Bangla-desh (ordförande 1994–1998), Svensk-Jemenistiska föreningen (ledamot 1992–1994), Svensk-Etiopiska fören-ingen (ledamot och redaktionsråd1992–1994), Adoptionscentrum (leda-mot 1979–1984).

PER ÖSTENSSON, LEDAMOTFödd: 1959Styrelsemedlem sedan: 2010Utbildning: Tekniskt Gymnasium Bygg, Civilekonom Handelshögsko-lan.Nuvarande befattning: Ämnesråd, Finansdepartementet.Tidigare styrelseuppdrag: Nefco, Svensk Exportkredit(SEK).

BJÖRN BÖRJESSON, LEDAMOTFödd: 1951Styrelsemedlem sedan: 2012Utbildning: Jur. kand.Nuvarande befattning: Egen konsult-verksamhet.Övriga styrelseuppdrag: Tredje AP-fonden (vice ordförande), ledamot i Åke Wibergs stiftelse.Tidigare styrelseuppdrag: Ordföran-de i UC AB, Dotterbolag i Handels-banks-koncernen samt styrelseordfö-rande i Kommuninvest.

L E D N I N G

ANNA RYOTT Managing Director, 08-725 9407

EVA-MARIE ANDERSSON Chief Legal Counsel, 08-725 9405

ANDERS CRAFT Director Investment Operations, 08-725 9418

NICLAS DÜRING Portfolio Director, 08-725 9428

KARIN ISAKSSON Director Business Development, 08-725 9421

ELISABETH MATTISSON Director Finance and Administration, 08-725 9404

KAI SUNDSTRÖM Director of Communications, 08-725 9417

SW E D F U N D I N T E R N AT I O N A L A BSV E AVÄG E N 24– 26 • B OX 3286 • 103 65 STO C K H O L M

T E L : 08-725 94 00 • FA X : 08-20 30 93

W W W. SW E D F U N D. S E