swedac kvalitetsaktuellt nr3 2013

kvalitetsaktuelltEN TIDNING FRÅN SWEDAC OM KVALITET OCH SÄKERHET ► NR 3 ► OKTOBER 2013

Swedac

Eko självklartför Brydlings► –�Ekologiska råvaror gör det bara enklare att laga god mat, konstaterar ekokocken Ulrika Brydling (till vänster). Tillsam-mans med systern Carina dri-ver hon Restaurang Brydlings på Åhléns varuhus i centrala Stockholm. SIDORNA 6–7

Spår från Syrienanalyseradesav svenskt labb► FOIs säkerhetslaboratorium i Umeå – som är ackrediterat av Swedac – har i höst analyserat de kemvapenprover som FN-inspek-törer hämtade hem från Syrien. Labbet är ett av 22 i världen som hanterar prover med spår av kemiska vapen. SIDAN 3

Ackrediteringger säkrarefi ngeravtryck► Snart ska kriminalteknis-ka analyser av fi ngeravtryck vara ackrediterade. I Sverige är Stockholmspolisen först ut med anpassning till kravet och har nu kvalitetssäkrat ett tiotal metoder. SIDORNA 4–5

De så kallade köttskandalerna har skapat ökad efterfrågan på art-identifi ering. ScanBi Diagnostics är ett av få privata laboratorier som använder en molekylärbiologisk teknik för att kunna spåra små mängder DNA av till exempel häst-kött i råvaror och färdigrätter. SIDAN 7

Laboratoriet som spårarmatfusket

13 TEMASIDOR: LIVSMEDEL

Fick plötsligt mycket att göra: Anders Dahlqvist är vd och Josefi n Sterky arbetar som teknisk ledare på ScanBi Diagnostics i Alnarp. FOTO: KRISTER HANSSON

FOTO

: HA

NS

ALM

SWEDAC KVALITETSAKTUELLT OKTOBER 20132

INLEDARE

Swedac, Box 878, 501 15 Borås. Telefon 0771-99 09 00.

E-post: [email protected]. Hemsida: www.swedac.se

Ansvarig utgivare: Maria Oldegård, telefon 08-406 83 36.E-post: [email protected]. Korrektur: Else-Marie Hultin.Produktion: Koncis Affärsinformation, telefon 0500-43 55 10.Redaktör: Leo Olsson, tel 0707-722 100. [email protected]: Karina von Brömsen, tel 0704-13 26 26. [email protected]: Eskilstuna-Kurirens Tryckeri, 2013. ISSN 1652-9294.

Kommer tidningen rätt?Vill du adressändra? Beställa ett gratisabonnemang? Beställa fl era exemplar? Får rätt person tidningen?

Hör av dig via e-post till Maricelle Toreborg: [email protected].

Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som ackredite-rar, det vill säga kompetensbedömer, labora-torier, certifi eringsorgan samt kontroll- och besiktningsorgan. Swedac är föreskrivande och tillsyns-myndighet för legal mätteknik samt ädelmetall-arbeten. Swedac ansvarar för samordning av marknadskontroll i Sverige (kontroll av produkter som fi nns på marknaden).

E Citera oss gärna, men ange källan.

Kvalitet och säkerhet i mat-kedjan är viktigt för alla► Mat är ett ämne som engagerar oss alla och som vi har känslor och synpunkter kring. Studier visar att vi kan vara 10 miljarder människor på jorden omkring år 2100. Alla behöver mat för att överleva. Men, produk-tionen av mat för med sig viktiga frågor kring hur vår tillgängliga mark ska disponeras, vilka miljöeff ekter matproduktionen har, vilka hälsoeff ekter vår konsumtion har med mera. Macklean (dotterbolag inom LRF-koncer-nen) drar i en ny rapport slutsatsen att det går att klara både ”mat och motor” för 10 miljarder människor utan att ta särskilt mycket mer åkermark i bruk. Bedömningen är att åkermarker kan parallellt producera både tillräckligt med mat och drivmedel för en fossiloberoende fordonsfl otta, men då gäller det att planera och agera utifrån det redan nu.

Kvalitet från jord till bordEn utmaning kring livsmedel är hur man uppnår en tillförlitlig och eff ektiv produktion för att garantera säkerhet, hälsa och konsu-mentskydd. Inte minst de senaste åren har ett antal ”matskandaler” varit i fokus. Det har gällt allt ifrån djurskydd, till fusk med ursprungs- eller datummärkning, förgiftning eller som nu senast kvaliteten på maten i restauranger. Matkvalitet och säkerhet – från jord till bord – är temat i det här numret av Kvalitetsaktuellt. Swedacs roll inom livsmedelsområdet om-fattar olika delar i alla kedjans länkar: odling, produktion, transporter, dagligvaruhandel, restauranger. Oberoende tredjepartsbedöm-ningar som ackreditering och certifi ering samt kontroll under ackreditering, får en allt viktigare roll i arbetet med att skapa för-

troende för livsmedelskvalitet och säkerhet. Vårt viktigaste livsmedel är vatten och det fi nns myndighetskrav på att vattenleveran-törer ska anlita ackrediterade laboratorier för att analysera kvaliteten. Andra analyser av livsmedel för olika kontaminationer görs vid av Swedac ackrediterade laboratorier. Ett område som fått en ”skjuts” efter diskussio-nerna om hästkött, är DNA-bestämning av livsmedel. Det kanske inte alltid är en säker-hetsrisk att äta något annat än man tror, men defi nitivt en kvalitetsfråga för konsumenten. På sidan 9 kan du läsa om ett laboratorium i Alnarp som kan upptäcka mindre än en pro-cents inblandning av hästkött. Den tillit som ett eff ektivt kvalitetssystem, inklusive marknadskontroll, certifi ering och ackreditering, ger är också en förutsättning för utveckling av innovationer. En innovatör behöver ett förutsägbart system att verka i för att våga satsa sin tid och sina pengar på att utveckla idéer. Genom olika former av certifi ering och kontroll av företag som Swedac ackrediterat kan nu också förutom livsmedelsproducenter även dagligvaruhandel och restauranger få ett stöd i sitt kvalitetsarbete. Det är glädjandeatt se att intresset för till exempel KRAV-märkning ökar. Du kan också läsa om en restaurang som tagit sig an utmaningen att inte bara använda KRAV-certifi erad mat utan också att laga maten med så få halvfabrikat som möjligt. Mat är en överlevnadsfråga, men också en fråga om livskvalitet. Trevlig läsning!

PETER STRÖMBÄCKGeneraldirektör för Swedac FO

TO: H

AN

S A

LM

Maten är också en fråga om livskvalitet.

Maten är också en fråga om livskvalitet.’’

3OKTOBER 2013 SWEDAC KVALITETSAKTUELLT

NYHETER

FOIs säkerhetslaboratorium i Umeå är ett av 22 laboratorier i världen som är utsett att hantera prover med spår av kemiska vapen. Laboratoriet, som är ackrediterat av Swedac, har i höst analyserat de kemvapenprover som FN-inspektörer hämtade in från Syrien.

FOI-labb analyserade prover från Syrien

FOTO

: HA

NS

ALM

► Ända sedan första världskriget finns en gemensam internationell överenskommelse om att förhindra användningen av kemiska vapen. Den internationella konventionen om förbud mot kemiska vapen är i dag undertecknad av 189 länder och övervakas av den internatio-nella organisationen OPCW (Or-ganisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Organisationen har i uppdrag att kontrollera att konventionen följs genom bland annat inspektioner av kemiska fabriker och vapenarsena-ler. Som stöd i arbetet har OPCW 22 laboratorier runt om i världen.

”Stort antal ämnen”Det enda svenska laboratorium som är utsett av OPCW att ana-lysera kemiska stridsmedel finns vid FOI (Totalförsvarets Forsk-ningsinstitut) i Umeå. Både prov-beredning och analyser är ackredi-terade av Swedac mot SS-EN ISO/IEC 17025. – Det handlar om ett stort antal ämnen och proverna kan vara allt från humana blod- och urinprover till materialprover och miljöprover

från jord och vatten, säger Mats Strömqvist, som är chef för FOIs avdelning för CBRN (kemiska, bio-logiska, radiologiska och nukleära stridsmedel). En av de viktiga faktorerna vid provtagningen är ”chain of cus-tody” – spårbarhetskedjan – som innebär att man upprättat noggran-na rutiner för att förhindra att pro-verna manipuleras på något sätt. I september stod laboratoriet i världens blickpunkt efter att man fått uppdraget att analysera de pro-ver som den grupp FN-inspektörer, under ledning av svensken Åke Sell-ström, hämtat in från Syrien. Proverna flögs med regerings-planet till Umeå, där laboratoriet utförde analyserna bland annat med hjälp av så kallade gaskroma-tografer, som separerar kemiska ämnen, och masspektrometrar, som identifierar ämnens specifika mönster. Analyserna gav klara be-vis för att sarin använts i attacken i Damaskus. – Den så kallade signaturen för sarin är tydlig och omöjlig att för-växla med andra kemiska ämnen, konstaterar Mats Strömqvist.

► Brottsligheten blir allt mer gränsöverskridande och för att underlätta samarbetet mellan olika länders brottsbekämpning har ett europeiskt standardi-seringsarbete inletts. Målet är att ta fram standarder för hur kriminaltekniskt bevismaterial hanteras – från att det samlas in på brottsplatsen till att det används i rättssalen. – Problemet i dag är att det inte

alltid går att använda bevisma-terial från andra länder, vilket beror på att olika länder har olika regler, säger Tina Bohlin, projekt-ledare på SIS, Swedish Standards Institute. Det europeiska arbetet inled-des 2012 och kommer sannolikt att resultera i fyra olika standar-der för olika skeden i rättspro-cessen. Målgrupp för arbetet är poliser, kriminaltekniker, myn-

digheter och privata aktörer, som till exempel levererar utrustning. Den arbetsgrupp som hittills kommit igång är inriktad på brottsplatsundersökningar och standarden beräknas vara klar i slutet av 2016. Därefter inleds arbetet i nästa arbetsgrupp som är inriktad på bland annat arbete i laboratoriemiljö. – Det är mycket möjligt att standarden kommer att ställa

krav på att analyserna utförs på ackrediterade laboratorier för att säkra kvaliteten, säger Tina Bohlin. I den svenska kommittén deltar representanter för bland annat Rikspolisstyrelsen, Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), Tullverket, Åklagarmyn-digheten, Försvarets Radioan-stalt (FRA) och flera privata företag.

Kriminaltekniskt arbete kvalitetssäkras med standarder

Analyserna på FOIs laboratorium gav klara bevis för att sarin användes i attacken i Damaskus i början av september. FOTO: LARS CLASSON


NYHETER/ACKREDITERING

► Fingeravtryck har länge använts som ett viktigt bevismaterial i brottsutredningar. Redan 1906 startade den svenska polisen sitt fi ngeravtrycksregister och 1912 kom den första domen i Högsta Domstolen där fi ngeravtryck ut-gjorde en del av bevisningen. Trots att de kriminaltekniska metoderna har utvecklats sedan dess är fi ngeravtryck fortfarande ett viktigt verktyg inom kriminal-tekniken, säger Johan Holmberg, kriminalkommissarie och biträ-dande chef för tekniska roteln vid Polismyndigheten i Stockholms län: – Fingeravtryck är klassisk bevis-ning och fortfarande en viktig och central del i förundersökningen.

Internationellt viktigtMen fi ngeravtryck har inte bara en viktig roll i det nationella po-lisarbetet, utan även i det interna-tionella samarbetet. I takt med att brottsligheten blivit allt mer inter-nationell ökar behovet av att utbyta bevismaterial, som fi ngeravtryck, över gränserna. 2008 antog EU-länderna ettrådsbeslut – det så kallade Prüm-beslutet – om fördjupat gränsöver-skridande samarbete för att be-kämpa terrorism och brottslig-het genom automatiskt utbyte av DNA-profi ler, fi ngeravtryck och uppgifter från fordonsregister. – Problemet är de kvalitetsskill-nader som fi nns mellan olika län-der. Det fi nns en osäkerhet kring hur analyserna utförts, vilka meto-

der som använts och hur resultaten har tolkats – särskilt när det gäl-ler känsliga personuppgifter som DNA-profi ler och fi ngeravtryck, säger Johan Holmberg. Under det svenska ordförande-skapet för EU 2009 träff ades en överenskommelse inom EUs råd för rättsliga och inrikes frågor om

att införa ackreditering som krav vid analyser av DNA och fi ngerav-tryck för att säkra kvaliteten. Kra-vet gäller från den 30 november i år för DNA och från den 30 novem-ber 2015 för fi ngeravtryck. I Sverige blev Polismyndigheten i Stockholms län utsedd till ”pilot-myndighet” av Rikspolisstyrelsen

och 2010 inleddes arbetet med ackreditering vid laboratoriet på tekniska roteln. – Tanken är att vi ska skapa en struktur för ett ledningssystem och sedan dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter till öv-riga tekniska rotlar i landet, säger kvalitetskoordinator Cecilia Svärd.

Inom EU gäller kravet att kriminaltekniska analyser av fi ngeravtryck ska

vara ackrediterade senast den 30 november 2015. I Sverige är tekniska roteln

vid Polismyndigheten i Stockholms län först ut med anpassning till kravet och

har nu kvalitetssäkrat ett tiotal metoder under ackreditering.

De arbetar med kvalitetssäkrade fi ngeravtryck på tekniska roteln vid Polismyndigheten i Stockholms län: Från vänster Pia Stigsdotter, t f laboratoriechef, Johan Holmberg, biträdande rotelchef och Cecilia Svärd, kvalitets-koordinator. FOTO: POLISEN

14medarbetare är

specialiserade påfi ngeravtryck.

Stockholmspolisen säkrar fi ngeravtryck med ackreditering

Ett sätt att säkra kvaliteten, miljön och arbetsmiljön

på ditt bygge

www.bf9k.se | [email protected] | 08-587 147 00

säkra din certifiering

med lagvakten

Kontakta oss via [email protected] så får du inloggning. Ring oss på 040-94 91 00 eller besök vår hemsida på www.ecotech.se. Lagvakten är utvecklad av Eco Tech AB, Agnesfridsvägen 179, 213 75 Malmö.

Visste du att det dyker upp cirka 10 nya lagar och förordningar varje dag!? Med Lagvakten är du alltid uppdaterad och trygg. En oumbärlig hjälpreda som är tillgänglig 24 timmar om dygnet.

Lagvakten skräddarsys för din verksam-het och håller dig uppdaterad om just de

lagar, regler och förordningar som berör ditt företag. Att alltid få reda på de senaste

spelreglerna ger dig omedelbara konkurrens-fördelar och tryggar kommande investeringar.

Din kompletta leverantör av utbildning, examinering

och certifiering inom oförstörande provning.

www.csmndt.se

Tel: 08-735 92 00 • www.rmt.se • [email protected]

Kalla det vad du vill.Vi kallar det RmtPlus.

Med RmtPlus får du ett IT-stöd med allt som ett ledningssystem ska innehålla. Och lite till. Fördelar som ger dig kontroll över dina processer. Du vinner tid. Och arbetet blir lättare – och säkrare. Oavsett om du arbe-tar i ett litet företag eller en stor organisation. Maila oss på [email protected] eller gå in på www.rmt.se, så berättar vi mer!

Dokument-hantering

Ärende-hantering

Verksamhets-system

Lednings-system

Avtals-hantering

Projekt-hantering

Kvalitets- & Miljöledning

xxxxx_annons2_rmt.indd 1 09-01-15 16.28.36

Laboratoriet vid tekniska roteln har cirka 35 anställda, varav 14 är specialiserade på fi ngeravtryck. I analysarbetet används ett 15-tal metoder, varav hittills tio är ackre-diterade mot SS-EN ISO/IEC 17025.

Olika pulverblandningarDen vanligaste metoden bygger på olika pulverblandningar som penslas på och fastnar i fi ngerav-trycken. Men det förekommer ock-så att man använder cyanoakrylat-lim som efter upphettning förångas och fastnar i fi ngeravtrycken eller ninhydrin, som reagerar med pro-teinerna, aminosyrorna, i fi ngerav-trycken. I förberedelsearbetet inför ack-rediteringen har tekniska roteln samarbetat med nationella och europeiska laboratorier som ligger långt fram inom kvalitetssäkring av kriminaltekniskt arbete. – Några större svårigheter att anpassa sig till kraven har det inte varit. En fördel är att vi har nya lo-kaler som är anpassade till de krav som ställs på bland annat spårbar-het och förebyggande av kontami-nering, säger Johan Holmberg.

Skapa ökad medvetenhetEn stor utmaning ligger i att skapa ökad medvetenhet bland yttre po-lispersonal och andra aktörer som beträder brottsplatsen. Därför hål-ler roteln nu på att defi niera de ru-tiner som ska gälla vid brottsplats-undersökningar för att skydda och vårda spåren. – Det är inget krav för ackredi-tering, men underlättar vårt arbe-te. Ju bättre kvalitet på materialet som kommer till oss, desto bättre kvalitet på analyserna, konstaterar Johan Holmberg. Tekniska roteln fi nns även repre-senterad i den svenska kommitté som deltar i arbetet med att ta fram standarder för hantering av krimi-naltekniskt material, bland annat på brottsplatserna (se sidan 3). – Den standard som i dag kan användas för brottsplatsundersök-ningar är den mer generella ISO 17020. Med en sekorspecifi k stan-dard skulle kraven bli tydligare, förklarar Cecilia Svärd. För laboratoriet har Swedacs ackreditering inneburit att arbetet blivit ännu mer strukturerat med bland annat utförliga instruktioner för metoder och rutiner för avvi-kelsehantering. – En eff ekt av ackrediteringen är att antalet avvikelseanmälningar har ökat – inte på grund av att vi

gör fl er misstag, utan på att med-vetenheten om kvalitetsstyrningen har ökat i organisationen, säger Pia Stigsdotter, t f laboratoriechef. Laboratoriet vid Stockholms-polisen fi ck klart med sin ackredi-tering i slutet av maj. Men även i de andra polismyndigheterna har arbetet nu inletts på allvar. – Sverige tillhör de länder som kommit långt med att anpassa sig till EU-beslutet om ackreditering. Det betyder mycket för tilliten till analysresultaten och rättssäkerhe-ten i samhället, konstaterar Johan Holmberg.

SKL ackrediteratsedan fl era år► Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, är sedan fl era år tillbaka ackrediterat av Swedac för analys av fi nger-avtryck och DNA-profi ler mot SS-EN ISO/IEC 17025 och för brandplatsundersökning mot SS-EN ISO/IEC 17020.

Internationell väg-ledning på gång► Den europeiska ackredite-ringsorganisationen EA, (Euro-pean co-operation for Accredi-tation), har tagit fram en väg-ledning som förtydligar och anpassar kraven i EN ISO/IEC 17020 för brottsplatsundersök-ningar. Dessutom pågår ett arbete inom ILAC (InternationalLaboratory Accreditation Co-operation) med att utveckla en internationell vägledning till samma standard för att säkra kvaliteten i hela kedjan – från brottsplats till laboratorium. Swedac deltar i arbetet som snart kommer att vara klart.


TEMA/LIVSMEDEL

Vad innebär livsmedelssäkerhet för dig?

MARIE SÖDERQVISTvd, Livsmedelsföretagen

– Det innebär helt enkelt att man litar på den som levererar mat och att de lagar och regler som fi nns på området följs och efterlevs. Det gäller överallt – i fabriker, livsmedelsbutiker, bagerier och marknadsstånd. Livsmedelsindu-strin måste mer än kanske alla andra industri-grenar bygga på ett högt förtroende. Det fi nns avskräckande exempel på hur förtroendet kan urholkas – se till exempel på Kina, som efter en rad allvarliga skandaler på matområdet helt har tappat konsumenternas förtroende.

ANNA MARIA CORAZZA BILDTEuropaparlamentariker

– Som Europaparlamentariker kämpar jag för att alla ska kunna lita på att maten på tallriken är säker för dem själva och deras barn. I Europa kan vi vara stolta över världens starkaste livs-medelssäkerhet, det viktiga är att vi ser över genomförandet. Maten går över gränser och därför behövs ett starkt samarbete på EU-nivå. Vi måste öka spårbarhet och transparens i matkedjan för att ge matglädje istället för matfusk.

JAN BERTOFTGeneralsekreterare, Sveriges Konsumenter

– Livsmedel ska självfallet vara säkra för alla konsumenter så att vi inte utsätts för skadliga tungmetaller, restsubstanser, naturliga gifter, smittämnen och antibiotikaresistenta bakterier. Det ska ske genom lagar och off entlig kontroll som är kompetent, tillräcklig och riskbaserad i alla led. Därför anser vi det vara självklart med till exempel oanmälda kontroller och tester av livsmedel som görs av oberoende organ. Här har tredjepartscertifi ering en viktig roll att spela.

MARIE NORDLANDERMiljöinspektör, Timrå kommun

– Det handlar om att livsmedel inte ska vara skadliga för människors hälsa – mikrobiologiskt, fysiskt, kemiskt eller genom allergener. Men också att livsmedel uppfyller de förväntade kraven. God livs-medelssäkerhet förutsätter även att konsumenten får en beskriv-ning av hur livsmedel ska hanteras så att de fortfarande är säkra när de intas.

MONA LAUERMANN ORHEDENSamordnare produktsäkerhet och livsmedelssäkerhet, Svensk Dagligvaruhandel

– De personer som jobbar med livsmedel ska kunna säkerställa att maten är bra 365 dagar om året. Alla delar i livsmedelskedjan har betydelse för livsmedelssä-kerheten. Konsumenterna får aldrig utsättas för någon hälsorisk. Butikerna ska kunna garantera konsumenterna livsmedel med hög säkerhet och god kvalitet.

MARIE-LOUISE DANIELSSON-THAM Veterinär och professor i livsmedelshygien, Grythytte Akademi/Örebro Universitet

– Livsmedelssäkerhet handlar om att man inte ska bli sjuk av det man äter. Man ska inte ens riskera att bli sjuk. Det är livsmedelsföre-tagens ansvar att se till att livs-medlen som produceras är säkra.

MATTIAS LINDGRENÄgare, Claessons Chark Eftr, Falköping

– För oss är det helt avgörande. Dagens konsumenter förutsätter att livsmedlen man köper är säkra samtidigt som myndigheterna blivit mer noggranna med sina kontroller. En viktig faktor för att kunna leva upp till kraven är kunskap – att man vet vad man ska göra. Det gäller att vara noggrann med allt från hygien till tempe-raturer genom hela kedjan – från tillverkning till försäljning.

FOTO

: HA

NS

ALM

, PE

TER

KN

UTSS

ON

, P-O

VO

N B

RÖ

MSE

N S

AM

T P

RE

SSB

ILD

ER


TEMA/LIVSMEDEL

► Det var hästköttsskandalen som blev ”droppen” och fi ck många livs-medelsföretag att införa återkom-mande analyser för artidentifi ering av råvaror och köttprodukter. – Plötsligt uppstod ett enormt behov av analyser – från nästan ingenting till behov av tester på hundratals prover per dag. Nu har det lugnat ner sig något och stabi-liserats på en lägre nivå, berättar Anders Dahlqvist, som är vd för ScanBi Diagnostics. Företaget har sitt säte i Alnarp utanför Malmö och är en avknopp-ning från Sveriges Lantbruksuni-versitet, där de tre grundarna An-ders Dahlqvist, Line Sandager och Patrik Stolt disputerat inom mole-kylärbiologi, biokemi respektive växtförädling.

Verksamheten inleddes 2002 med inriktning på främst analys av GMO – genmodifi erade organis-mer – i allt från utsäde till livsme-del. Några år senare komplettera-des verksamheten med allergen-tester med hjälp av den så kallade ELISA-metoden (Enzyme-Linked Immunosorbent Assay). – ELISA är en eff ektiv metod för att hitta allergener som till exem-pel gluten, men även för att spåra virus i till exempel trädgårds-växter, säger Josefi n Sterky, som är teknisk ledare.

Kopierar DNA-sekvensenDen molekylärbiologiska metod som används för att detektera häst eller andra djurarter i olika köttprodukter kallas Realtids-PCR

(Polymeras Chain Reaction). Det innebär, enkelt uttryckt, att DNA-sekvensen ”kopieras upp” ge-nom att blandas med ett naturligt enzym – polymeras – tills mäng-den blir tillräckligt stor för att vara mätbar. – Metoden har mycket hög käns-lighet och kan användas för att upptäcka mindre än en procents inblandning av hästkött. Eftersom resultatet kan avläsas direkt kan vi som regel ge svar samma dag som vi får in provet, förklarar Josefi n Sterky.

Finns dock begränsningarMen även om DNA är en stabil molekyl som nästan alltid går att upptäcka har metoden ändå sina begränsningar, konstaterar hon: – Om produkten utsatts för till exempel hög temperatur kan re-sultatet bli missvisande. Då kan vi vara tvungna att göra en extra kon-troll för att vara på säkra sidan. ScanBi Diagnostics kundkrets består av livsmedelsföretag i hela Norden, som gör regelbundna ana-

lyser av både råvaror och färdigrät-ter för att undvika risken att behöva dra tillbaka produkter från mark-naden. Enligt beslut från Livsmed-elsverket ska produkter med över en procents kontaminering av häst-kött återkallas från marknaden. – Men sedan hästköttsskandalen uppdagades har många livsmedels-företag även gjort noggranna kart-läggningar av sina råvarukedjor och infört strängare kvalitetskrav på sina leverantörer, konstaterar Anders Dahlqvist. Huvuddelen av de metoder som används för artidentifi ering, analys av GMO och tester av allergener är ackrediterade av Swedac mot SS-EN ISO/IEC 17025 – både som ett sätt att skapa ordning och reda och för att möta kundernas krav på kvalitetssäkring. – De vanligaste metoderna är ackrediterade, med undantag för vissa specialanalyser, som till ex-empel detektering av älg. Efterfrå-gan är inte så stor att det motiverar kostnaden för ackreditering, säger Anders Dahlqvist.

Den senaste tidens så kallade köttskandaler har skapat

ökad efterfrågan på artidentifi ering. ScanBi Diagnostics i

Alnarp är ett av få privata laboratorier som använder en

molekylärbiologisk teknik för att kunna spåra små mäng-

der DNA av till exempel hästkött i råvaror och färdigrätter.

HÄR AVSLÖJAS MATFUSKARNA

FOTO

: HA

NS

ALM

, PE

TER

KN

UTSS

ON

, P-O

VO

N B

RÖ

MSE

N S

AM

T P

RE

SSB

ILD

ER

Hästköttsskandalen gjorde att det blev oerhört mycket att göra på ScanBi Diagnostics i Alnarp. Anders Dahlqvist är vd och Josefi n Sterky arbetar som teknisk ledare. FOTO: KRISTER HANSSON


TEMA/LIVSMEDEL

Naturligt att satsa

EKOLOGISKTför systrarna Brydling

Carina (stående) och Ulrica Brydling driver Restaurang Brydlings på Åhléns varuhus i centrala Stockholm. FOTO: HANS ALM


TEMA/LIVSMEDEL

► Totalt fi nns det i dag över 800 KRAV-certifi erade restauranger in-om privat och off entlig verksam-het, varav ett tiotal är certifi erade på den högsta nivån. Det innebär att minst 90 procent av de råvaror som används är KRAV-certifi erade. – 94 procent av våra råvaror är KRAV-godkända, säger Ulrika Brydling. Men egentligen är an-delen ekologiskt ännu större. Den återstående delen kommer bland annat från mindre producenter som arbetar ekologiskt, men sak-nar certifi ering. Ulrika och Carina Brydling har lång erfarenhet av restaurangbran-schen och har alltid värnat om god matkvalitet. De har bland annat drivit Baggårdens Värdshus i Här-jedalen och Marmite i Åre, där rå-varorna till stor del kom från lokala odlare och uppfödare. De senaste åren har de ägnat åt att föreläsa och utbilda andra krögare om eko-logisk matlagning. – Det fi nns inget motsatsförhål-lande mellan höga gastronomiska ambitioner och ekologiska råvaror. Tvärtom är det enklare att laga god mat av råvaror utan kemikalier. Ef-ter att vi tagit in jämtländska varor i köket på Marmite blev restau-rangen direkt utsedd till en av Sve-riges bästa i White Guide, berättar Ulrika Brydling.

Naturlig omställningDet var därför naturligt att ställa om till ekologiskt när de tillsam-mans övertog restaurangen på Åhléns i början av förra året. Res-taurangen är en av de största i city med tusentals gäster varje dag. – Det första vi gjorde var att töm-ma förrådet på konventionellt pro-ducerade råvaror och ersätta dem med ekologiska, säger hon. Några större problem att hitta KRAV-certifi erade produkter på marknaden är det heller inte – ut-budet har successivt ökat även hos de större restauranggrossisterna, konstaterar Ulrika Brydling. – Visst kan ekologiska produkter vara något dyrare. Men då får man istället tänka till hur man tillagar dem. Istället för att enbart använ-da kött går det att blanda upp med

till exempel baljväxter och rotfruk-ter. Det blir både gott och nyttigt och ger en förmånlig totalkalkyl. Men KRAV-certifi ering handlar inte bara om att använda ekologis-ka råvaror, utan bygger också på ett helhetstänkande – allt från val av rengöringsmedel till personalens arbetskläder. Även transporterna till restaurangen har blivit föremål för översyn. – Många stockholmskrogar får varor fl era gånger om dagen, men vi håller oss till måndag, onsdag och fredag. Det kräver givetvis en hel del planering med tanke på vår storlek, förklarar Ulrika Brydling.

Lagar all mat från grundenI restaurang Brydlings satsning på ekologiskt ingår också att tillaga all mat från grunden. Och att ställa om köket från halvfabrikat till rik-tig matlagning var en större utma-ning än att börja använda ekologis-ka råvaror, menar hon. – Det visade sig att personalstyr-kan var inkörd i gamla hjulspår och i många fall saknade de rätta kun-skaperna om matlagning. Nu har vi fått anpassa menyn efter den kom-petens som fi nns i organisationen och får höja ribban efter hand. Bland gästerna har reaktionerna överlag varit positiva och många nya gäster har också sökt sig till restaurangen tack vare den ekolo-giska profi len. – Inte nog med att den ekologis-ka maten är bra för miljön. Många gäster tycker också att den är goda-re och mer mättande än mat som är gjord på kemikalier och konst-gjorda halvfabrikat, säger Ulrika Brydling.

Restaurang Brydling på Åhléns i Stockholm satsar fullt

ut på ekologiskt med KRAV-certifi ering på högsta nivån.

– Ekologiska råvaror gör det bara enklare att laga

god mat, säger Ulrika Brydling, ekokock och ägare till

restaurangen tillsammans med systern Carina.

EUs ekologiska förordning blir snart svensk lag► Sedan 1991 gäller gemensamma regler inom EU för ekologisk produktion och den 1 januari 2009 började en ny EU-förordning att gälla. Även om förordningen är bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna, behövde Sverige ändra sin lag om ekologisk produktion för att anpassa den till EUs nya lagstiftning. Arbetet har dock försenats och kommer att vara klart först vid årsskiftet. – Detaljerna är inte helt klara, men arbetet har hög prioritet. 2014 blir Sverige föremål för inspektion av Food and Veterinary Offi ce (FVO), som är det organ inom EU som övervakar att medlems-staterna infört den lagstiftning som gäller bland annat odling och uppfödning, säger Jackis Lannek, handläggare på Jordbruksverket. Inom EU gäller regeln att alla importörer och producenter som vill märka sina produkter som ekologiska dels ska vara certifi erade under ackreditering, dels anmälda hos och kontrollerade av ett kontrollorgan som godkänts av en särskilt behörig myndighet, som även är skyldig att utöva tillsyn. Sverige har dock valt en lösning där Swedac svarar för både ackreditering och godkännande mot EUs ekologiska förordning. – Det kan bli så att Swedac även i fortsättningen får svara för godkännandet, vilket i så fall innebär att vårt samarbete med Swedac intensifi eras för att kontrollorganen inte ska utsättas för ”dubbel tillsyn”, förklarar Jackis Lannek.

Ökat intresse för ekocerti� ering► Intresset för KRAV-certifi ering fortsätter att öka. I dag fi nns omkring 6 000 företag med KRAV-certifi erad produktion, va-rav cirka 4 000 är lantbruksföretag och resten förädlingsföretag, im-portföretag, fi skeriföretag, butiker och restauranger. KRAV bildades 1985 efter ini-tiativ från fyra lantbrukarfamiljer i Södermanland och Värmland som ville skapa tydliga regler för ekologisk produktion. Som första steg infördes regler för växtodling och därefter för djurhållning. – Efter det har vi kompletterat med fl er områden och utökade regler. I dag har vi ett heltäckande regelverk som går betydligt längre än till exempel EUs minimiregler för ekologisk produktion, vilket in-nebär att en KRAV-certifi erad pro-dukt i många fall kan förses med EUs ekologiska märkning, säger Lars Hällbom, regelchef på KRAV. Numera omfattar KRAV heller

inte bara ekologiska regler, utan även regler för att minska negativ klimatpåverkan. Sedan arbetet med klimatreglerna inleddes 2010 i samarbete med Svenskt Sigill har KRAV tagit fram klimatregler för samtliga produktionsinriktningar. – KRAV-certifi ering är därmed en garanti för att en vara är producerad med hänsyn till såväl natur och klimat som djur och människor, konstaterar Lars Hällbom. Swedac har hittills ackrediterat fyra företag för KRAV-certi-fi ering: HS Certifi ering, Kiwa Sverige, SMAK Certifi ering och Valiguard. För dagsaktuella uppgifter, se www.swedac.se

Cirka 6 000 svenska företag, varav 4 000 inom lantbruket, är KRAV-certifi erade i dag.

Många gästertycker också att maten är godare och mer mättande.

Många gäster’’


TEMA/LIVSMEDEL

► – Det handlar om förtroende, egenvärde och överlevnad, säger Göran Sajland, kvalitets- och mil-jödirektör på Procordia. En under-målig produkt kan snabbt skjuta ett varumärke i sank. Procordia är ett av Sveriges största livsmedelsföretag med en omsättning på nästan 5 Mdr, cirka 1 400 anställda och en produktport-följ som rymmer många välkän-da varumärken, som till exempel Abba, Kalles, Felix, BOB, Frödinge, Ekströms, Risifrutti och Önos. Produktionen sker på åtta olika platser i landet – Eslöv, Tollarp, Fågelmara, Kungshamn, Örebro, Kumla, Frödinge och Vansbro. Vid huvudkontoret i Eslöv fi nns även ”Quality Assurance and Environ-mental Management” – en central

avdelning med ett dussintal med-arbetare och knutpunkt i arbetet med livsmedelssäkerhet. För att få systematik i arbetet med livsmedelssäkerhet är Procor-dia sedan fl era år certifi erat mot Global Standard for Food Safety, en standard som givits ut av brittis-ka BRC, British Retail Consortium, och som accepteras av det globala nätverket för livsmedelssäkerhet GFSI, Global Food Safety. – BRC-certifi eringen är visserli-gen ett krav från våra kunder, men har också ett stort egenvärde. Det är lätt att bli hemmablind och kan behövas ett certifi eringsorgan som kommer utifrån och gör oss med-vetna om våra fel och brister, för-klarar Göran Sajland. De krav som ställs i standarden

handlar om både stort och smått – allt från hur lokalerna är utforma-de till hur personalen är klädd. En av grundpelarna utgörs av kravet på HACCP, Hazard Analysis and Critical Control Point, ett interna-tionellt accepterat säkerhetskon-trollsystem som länge använts för att identifi era, kontrollera och mi-nimera risker och kritiska moment inom livsmedelstillverkning.

Även offentlig tillsynMen förutom certifi eringsorga-nets granskning är Procordia också föremål för off entlig kontroll. De stora anläggningarna som till ex-empel Eslöv, som tillverkar färdig-rätter och potatisprodukter, står under Livsmedelsverkets tillsyn, medan mindre anläggningar som

till exempel Fågelmara, som tillver-kar såser, granskas av kommunen. – Vår uppfattning är att Livsme-delsverket borde svara för all off ent-lig tillsyn. En central myndighet har den kompetens och de resurser som behövs för att göra eff ektiv och enhetlig kontroll. Exempelvis är an-läggningen i Eslöv föremål för både anmälda och oanmälda inspektio-ner av en veterinär från Livsmedels-verket, säger Göran Sajland. En viktig kugge i arbetet med livsmedelssäkerhet är laborato-riet i Eslöv. Det är ackrediterat av Swedac mot SS-EN ISO/IEC 17025 och består av både en mikrobiolo-gisk och en kemisk del. Laboratori-et har totalt sju anställda som utför analyser av såväl råvaror, halvfa-brikat som färdiga produkter.

Livsmedelsföretaget Procordia, som tillverkar och säljer

mat till både dagligvaruhandel samt restauranger och

storkök, har successivt intensifi erat arbetet med livs-

medelssäkerhet. Produktionen är kvalitetssäkrad ge-

nom tredjepartscertifi ering och alla råvaror, halvfabrikat

och färdiga produkter analyseras regelbundet på det

ackrediterade laboratoriet i Eslöv.

”Livsmedelssäkerhet handlar om överlevnad”

5miljarder kronor

är Procordiasårsomsättning.


TEMA/LIVSMEDEL

BYTER NAMN EFTER 40 ÅR► Procordia bildades 1970 och var från början en koncern som ägdes av svenska staten och med fl era gruv-, stål-, skogs- och varvsföretag i portföljen. 1990 slogs Procordiasamman med läkemedelskoncernen Pharmacia och Volvo-ägda livsmedelsföretaget Provendor. Efter olika ägarturer och diverse omstruktureringar förvärvades bolaget 1995 av norska Orkla, ett av Norges största börsbolag med en omsättning på cirka 30 Mdr och omkring 28 000 anställda. Orkla har fattat beslut om att bli en renodlad varumärkes-koncern där livsmedelsproduktionen är en betydande del. Inom kort kommer företaget att byta namn till Orkla Food Sverige AB och namnet Procordia kommer därmed att försvinna efter drygt 40 år på marknaden.

– Varje produkt har sitt eget kon-trollprogram beroende på risknivå. Två, tre gånger i veckan kommer det prover från varje fabrik, berät-tar laboratoriechef Pia Svensson. Fabrikerna är laboratoriets största kundgrupp. Men labbet ut-för även analyser åt centrala funk-tioner inom inköp och produktut-veckling samt andra Orklaföretag.

Kommer in i tidigt skede– Inom produktutveckling kommer vi in på ett tidigt stadium för att ge synpunkter på både förpackning och innehåll. De mikrobiologiska analyserna ligger till exempel till grund för bäst-före-datum och ke-miska analyser för näringsvärdesde-klarationer, säger Pia Svensson. Förra året tog laboratoriet emot

cirka 20 000 prover för mikrobio-logisk analys och 4 500 prover för kemisk analys. – Den mikrobiologiska delen av laboratoriet har resurser att analy-sera de fl esta patogener, alltså sjuk-domsframkallande bakterier som kan orsaka sjukdomar, medan den kemiska delen är inriktad på eko-nomiska och redlighetsanalyser, till exempel av fett, proteiner, kol-hydrater och energivärde, förklarar Pia Svensson. En analys som på senare tid kommit allt mer i fokus gäller art-identifi ering. Procordias laborato-rium har inga egna resurser för att kunna spåra DNA av till exempel hästkött i råvaror och färdigvaror, men samarbetar med externa labo-ratorier inom området.

– Det är ett område som ökat i omfattning de senaste åren, även om det inte har så mycket med livs-medelssäkerhet att göra. Den så kallade hästköttsskandalen påver-kade heller inte Procordia i så stor omfattning. Vi fi ck i samråd med Livsmedelsverket återkalla ett fåtal produkter på grund av bristande spårbarhet, säger Pia Svensson. Det går inte att helt undvika inci-denter, oavsett hur väl arbetet med livsmedelssäkerhet än är systema-tiserat, menar Göran Sajland. – En förutsättning för hög livs-medelssäkerhet är kunniga med-arbetare med känsla för mat samt ordning och reda. De vet vilka kon-sekvenserna kan bli om man inte är noga med säkerheten och kan där-med ingripa innan skadan är skedd.

En förutsättning är kunniga medarbetare med känsla för mat samt ordning och reda.

’’”Livsmedelssäkerhet handlar om överlevnad”

20 000 PROVER

OM ÅRETI fjol tog Schengul Özturk,

Göran Sajland, Pia Svensson och deras kollegor emot

cirka 20 000 prover för mikrobiologisk analys.

FOTO: ERIK KARLSSON


TEMA/LIVSMEDEL

► Livsmedelssäkerhet har allt mer kommit i fokus på senare år, vil-ket även märks i förfrågningarna till Swedac, konstaterar Anna Linse Löfgren på Swedacs enhet för med-icin, miljö och livsmedel: – Det ökade trycket från konsu-menterna får återverkningar ge-nom hela kedjan och skapar ökad efterfrågan på både ackrediterade certifieringsorgan och ackreditera-de laboratorier. Swedac svarar för ackreditering av certifieringsorgan som i sin tur certifierar mot flera olika standar-der och kravdokument, som till ex-empel ”BRC - Global Standard for Food Safety” samt ISO 22000 och FSSC 22000, vilka används för att bygga upp kvalitetssystem för hela kedjan – från odling och uppföd-ning till lager och butik.

Tilläggskrav för livsmedel– Det är standarder som har stora likheter med till exempel ISO 9001 för kvalitet och ISO 14001 för miljö, men som även innehåller tilläggs-krav för att trygga livsmedelssäker-heten, säger Anna Linse Löfgren. Vid sidan om de internationella standarderna finns även flera na-tionella standarder och certifie-ringsordningar från organisationer

som till exempel KRAV, Svenskt Si-gill och Svensk Dagligvaruhandel, som ställer krav på ackreditering. På Swedac är det enheten för certifiering och kontroll som utför ackreditering för certifiering av ledningssystem, medan enheten för medicin, miljö och livsmedel har ansvar för ackreditering för produktcertifiering, som till exem-pel Svensk Standard för livsmedels-hantering i butik och Svenskt Sigill, samt ackreditering av laboratorier. – Det är inte ovanligt att vissa händelser avslöjar kvalitetsbrister och snabbt ger upphov till ökad ef-terfrågan på nya tjänster hos labo-ratorierna. Problemet är bara att det tar tid att implementera och kvali-tetssäkra en ny metod – då denna omfattar många kontrollsteg, jäm-förelser, provningar och kan invol-vera olika parter innan laboratoriet är klart för bedömning och ackredi-tering, säger Anna Linse Löfgren. I Swedacs arbete inom livsme- delsområdet ingår även samverkan med andra myndigheter som Livs-medelsverket och Jordbruksverket. Swedac deltar till exempel i arbetet med den nationella kontrollplanen, ett dokument som beskriver hur den offentliga kontrollen inom livs-medelskedjan är organiserad.

► Dricksvatten är ett av våra viktigaste livs-medel och att det håller tillräckligt hög kvalitet regleras genom föreskrifter från Livs-medelsverket. I föreskrifterna ställs bland annat krav på att producenter av dricks-vatten till minst 50 personer alternativt 10 kubikmeter per dygn eller till offentlig och kommersiell verksamhet ska anlita ett ackre-diterat laboratorium för sin egenkontroll. Kravet på kontroll under ackreditering gäller även kommunernas offentliga kontroll.

Swedac har hittills ackrediterat ett 30-tal dricksvattenlaboratorier, både privata och kommunala, mot standarden SS-EN ISO/IEC 17025. – De stora kommunala vattenproducenter-na har som regel egna laboratorier, medan de mindre kommunerna antingen går sam-man om ett gemensamt laboratorium eller anlitar något kommersiellt laboratorium, säger Anna Forsberg på Swedacs enhet för medicin, miljö och livsmedel.

Swedac har en viktig roll i arbetet med livsmedels-

säkerhet i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår

ackreditering av både certifieringsorgan och

laboratorier inom livsmedelsområdet.

Säkra livsmedel är en del av Swedacs arbete

Noggrann kontroll av dricksvattenlabb

”ÖKAT KONSUMENTTRYCK”– Det ökade trycket från konsumenterna får återverkningar genom hela kedjan och skapar ökad efterfrågan på både certifieringsorgan och ackrediterade laboratorier, säger Anna Linse Löfgren på Swedac. FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM


TEMA/LIVSMEDEL

► Livsmedelsverkets föreskrifter bygger i sin tur på EUs dricksvat-tendirektiv som infördes i svensk lagstiftning 2003. EU-direktivet är ett så kallat minimidirektiv som ger medlemsstaterna möjlighet att komplettera de gemensamma reg-lerna med egna nationella regler. Sverige behöll till exempel kravet på att ackrediterade laboratorier ska användas i både vattenprodu- centernas egen återkommande kontroll och i kommunernas offentliga kontroll. Men efter tio år håller nu Livs-medelsverket på med en revidering av sina regler för dricksvatten. Översynen inleddes tidigare i år

och någon gång nästa år kommer det nya regelverket att vara klart, tror Torbjörn Lindberg, stats- inspektör på Livsmedelsverket:

Fortsatt ackreditering– Det blir en del förändringar, men däremot inte vad gäller kravet på ackreditering. Det är en bra metod för att producenterna ska kunna verifiera att man uppfyller alla kvalitetskrav, säger Torbjörn Lindberg. Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanlägg-ningar som försörjer färre än 50 personer omfattas däremot inte av Livsmedelsverkets regler, utan av

Socialstyrelsens. Ett arbete pågår nu för att överlämna informations-ansvaret till Livsmedelsverket, medan Socialstyrelsen behåller föreskrifts- och tillsynsansvaret. – Det blir inga stora praktiska skillnader, konstaterar Christina Forslund, statsinspektör och ut- värderare på Livsmedelsverket. Redan i dag får vi ta emot många förfrågningar.

Brunnsvatten med bristerNågra krav på återkommande kontroll på vatten från enskilda brunnar och mindre vattenanlägg-ningar finns dock inte – endast rekommendationer och allmänna råd. Därmed inte sagt att kvalite-ten överlag är god. Den tillsyns-undersökning som Socialstyrelsen genomförde 2006–2007 av cirka 5 000 brunnar visade att endast 20 procent var tjänliga, medan 20 procent var otjänliga och 60 pro-cent tjänliga med anmärkning.

Livsmedelsverket ser över regler för dricksvattenCirka 4 000 producenter av dricksvatten omfattas av Livs-

medelsverkets regler och står under kontroll av kommunernas

miljö- och hälsoskyddskontor. Livsmedelsverket har nu på-

börjat en översyn av sitt regelverk som bland annat innehåller

krav på att ackrediterade laboratorier anlitas för kontroll.

Livsmedelsverket har börjat en översyn av reglerna för dricksvatten. FOTO: MATTON

Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för

personcertifiering

Kyltekniker ammoniak Fibertekniker Teletekniker


TEMA/LIVSMEDEL

► De senaste årens händelser med till exempel omförpackad köttfärs, oxfilé av fläskkött och hästkött i lasagne har resulterat i ökat fokus på livsmedelssäkerhet – både från konsumenter och inom dagligvaru-handel. – Livsmedelssäkerhet har all-tid varit högt prioriterat. Men det är självklart att de senaste årens larmrapporter varit en nyttig väck-arklocka både för oss i branschen och för våra kunder, säger Jan Jo-hansson, ansvarig för livsmedels-säkerhet inom Axfood med butiker som Hemköp och Willys. Sedan flera år tillbaka finns flera standarder, som till exempel BRC och ISO 22000, som används för kvalitetssäkring av livsmedelspro-ducenter. Standarderna har fått stor internationell spridning och accepteras av bland andra GFSI, Global Food Safety Initiative, ett

globalt nätverk för ökad livsme- delssäkerhet. – Våra stora leverantörer är cer-tifierade mot internationella stan-darder, medan de mindre är kvali-tetssäkrade på andra sätt, som till exempel våra egna kontroller eller enklare standarder som IP Livs-medel, berättar Jan Johansson.

Branschens riktlinjerFör att kvalitetssäkra arbetet ute i butikerna kom 2009 ”Svensk standard för livsmedelshantering i butik”. Den har utarbetats inom Svensk Dagligvaruhandel och byg-ger på de branschriktlinjer för hy-gien som togs fram 2007. – Våra butiker följer branschrikt-linjerna, men väntar med certifie-ring tills den pågående revidering-en av standarden är klar, förklarar Jan Johansson. Även Coop arbetar med egen-

kontrollprogram baserade på branschriktlinjerna, men avvaktar med certifiering av butikerna tills revideringen är klar. Däremot stäl-ler man krav på certifiering i leve-rantörsledet. – Kraven skiljer sig åt beroende på vår riskvärdering. Producen-ter av egna märkesvaror ska vara tredjepartscertifierade mot en in-ternationellt accepterad standard, medan det för mindre leverantörer kan räcka med att de arbetar mot IP Livsmedel, som bekräftelse på att de följer lagstiftningen, säger Anna-Le-na Dahlberg, kvalitets- och miljöchef på inköpsbolaget inom Coop. Sedan den så kallade ”hästkötts-skandalen” uppdagades har det blivit allt vanligare att livsmedels-producenter genomför ursprungs-kontroller och analyser för artiden-tifiering – antingen på eget initiativ eller efter krav från handeln.

”Kunden ska inte bli lurad”– Det har ju inte bara med livsme- delssäkerhet att göra, utan mer om andra oegentligheter och att kun-den inte ska bli lurad, förklarar An-na-Lena Dahlberg. Inom ICA finns inget formellt krav på att leverantörerna ska vara tredjepartscertifierade, mer än på

leverantörerna av egna märkesva-ror, som i dag svarar för en femte-del av försäljningen. – Huvuddelen av de större le-verantörerna är ändå certifierade mot en standard som accepterats av GFSI och de mindre mot en na-tionell standard som till exempel IP Livsmedel, säger Mats Ovegård, kvalitetschef inom ICA. ICA ställer också krav på att butikerna följer Svensk Dagligva-ruhandels standard och har bland annat anställt 29 kvalitetscoacher med uppgift att stötta butikerna i kvalitetsarbetet och genomföra internrevisioner. 350 av totalt 1 200 butiker har även gått vidare till cer-tifiering mot standarden. – Arbetet med livsmedelssäker-het har alltid varit prioriterat, men har nu lyfts upp till en nivå som lig-ger klart högre än kraven i lagstift-ningen till följd av förväntningar-na från kunden, konstaterar Mats Ovegård. Inom Bergendahls är hittills ett tiotal City Gross-butiker certifie-rade mot branschstandarden. Men målet är att samtliga butiker på sikt ska genomgå certifiering. – I leverantörsledet kräver vi cer-tifiering oavsett företagets storlek. Våra stora leverantörer är certifie-

Ett stort arbete har inletts inom dagligvaruhandeln

för att kvalitetssäkra livsmedelshanteringen genom

hela varuflödet. Flera av de stora kedjorna ställer krav

på att leverantörerna är tredjepartscertifierade och att

butikerna följer den branschstandard som tagits fram

inom Svensk Dagligvaruhandel.

Alla matlarm har blivit en väckarklocka för handeln


TEMA/LIVSMEDEL

AAA Certification ABGöteborgsvägen 16H, 441 43 Alingsås0322-64 26 00 • www.a3cert.com

Visa att ditt företag bryr sig om vår gemensamma miljö.

Låt certifiera ditt företag mot ISO 14001 hos A3CERT.

Vi certifierar även mot ISO 9001, OHSAS 18001,

ISO 3834 och EN 1090-1.

Alla matlarm har blivit en väckarklocka för handelnrade mot en GFSI-godkänd stan-dard och de minsta mot IP Livs-medel. Att vi kan ställa kravet beror på att alla inköp, även från lokala leverantörer, styrs centralt. Även vårt centrallager har en BRC-cer-tifi ering sedan några år tillbaka, vilket lett till större förståelse för kvalitet och spårbarhet genom hela företaget, säger Annica Hans-son-Borg, miljö- och kvalitetschef. Vad betyder då kravet på certifi e-ring för att undvika produktlarm och andra incidenter?

– De rutiner för spårbarhet och återkallelse som är ett centralt krav i standarderna har lagt grunden för ett förebyggande arbete hos leverantörerna som leder till färre allvarliga problem. Misstag går ald-rig helt att undvika. Men numera handlar produktlarm och återkal-landen i många fall om kvalitets-brister och inte akut hälsofara.

LÄS PÅ NÄSTA SIDA: ICA Toppen i Höllviken har klara rutiner för säker hantering.

Producenter av våra egna märkesvaror ska varatredjepartscertifi erade mot en internationell standard.Anna-Lena Dahlberg, kvalitets- och miljöchef på inköpsbolaget inom Coop.

Producenter av våra egna märkesvaror ska vara’’

FLERA STANDARDER Det fi nns fl era standarder som används för kvalitets-säkring av livsmedel. De har fått stor internationell spridning och accepteras bland annat av det globala nätverket Global Food Safety Initiative.FOTO: KRISTER HANSSON


TEMA/LIVSMEDEL

►– Den stora fördelen med certifi e-ring är att vi kan känna oss trygga och säkra gentemot kunden. Om vi följer standarden så vet vi att vi har en säker livsmedelshantering och ett stöd om något oförutsett ändå skulle inträff a, säger Jens Bertilzon, som äger butiken. ICA Kvantum Toppen är den största dagligvarubutiken i kom-munen med en omsättning på omkring 280 Mkr och cirka 120 anställda. Nästan omedelbart ef-ter att Svensk Dagligvaruhandel fastställde standarden inledde Jens Bertilzon och hans medarbetare arbetet med att uppfylla kraven för certifi ering.

– Några större anpassningar krävdes inte. Mycket fanns redan på plats och arbetet gick mest ut på att dokumentera våra rutiner i ett egenkontrollprogram, säger han.

Tillgång till uppslagsverkStandarden reglerar det mesta som har med livsmedelshanteringen i butiken att göra och ställer de-taljkrav på till exempel ankomst-kontroller av varor, temperatur-kontroller i kylar och frysar och städning. – Den stora fördelen är att varje avdelning fått tillgång till ett upp-slagsverk. Om man är det minsta osäker på vad man ska göra är det

bara att slå upp, säger Niclas Nils-son, som är butikschef. I certifi eringen ingår att certi-fi eringsorganet regelbundet besö-ker butiken för att kontrollera att kraven i standarden är uppfyllda. Frekvensen beror på antalet avvi-kelser vid tidigare revisioner och kan variera mellan 6, 12 och 18 må-nader. – Själva har vi fått en revision på 12 månader och två på 18 månader – ett bevis för god överensstäm-

melse mot standarden, säger Niclas Nilsson. Ändå går avvikelser aldrig att helt undvika, konstaterar han: – Det räcker att vi lägger ned en plastskopa i kryddburken efter grillningen för att det ska resulte-ra i en avvikelse på grund av risken för kontaminering. Därför är det viktigt att personalen varje dag ”står på tå” och alltid är noga med att följa de fastlagda rutinerna i egenkontrollprogrammet.

ICA Toppen har klara rutiner för säker hantering

Om vi följer standarden så vet vi att vi har en säker livsmedels-hantering och ett stöd om något oförutsett ändå skulle inträffa.

Om vi följer standarden så vet vi att vi har en säker livsmedels-’’

Cirka 350 av landets ICA-butiker är idag certifi erade mot ”Svensk standard för livsmedelshantering i butik”. En av de första som genomgick certifi ering var ICA Kvantum Toppen i Höllviken, söder om Malmö.

TRYGGA MEDCERTIFIERING Jens Bertilzon (i grönt) och Niclas Nilsson på ICA Kvantum Toppen i Höllviken ser bara fördelar med certifi eringen mot ”Svensk stan-dard för livsmedelshantering i butik”. FOTO: KRISTER HANSSON


TEMA/LIVSMEDEL

Revisorer som förstår var du kommer ifrån och vart du är på vägMed LRQA och Business Assurance får du mer än ett certifi kat. Vi är en naturlig samarbetspartner för dig som kontinuerligt vill förbättra din verksamhet genom ökad effektivitet och minskade risker. LRQA har mer än 25 års erfarenhet inom certifi ering av ledningssystem. Med hög kompetens och väl beprövad metodik täcker vi alla dina certifi eringsbehov. Kontakta oss på tfn 031-26 21 80 eller besök www.lrqa.se.

LRQA Business AssuranceImproving performance, reducing risk

► Swedac har fått Sidas uppdrag att under en fyraårsperiod ge-nomföra utbildningar för länder i norra Afrika och Mellanöstern. Kurserna har till syfte att bygga upp infrastruktur inom huvud-sakligen tre områden – elimine-ring av tekniska handelshinder, förhandlingar för frihandelsavtal och livsmedelssäkerhet.

58 liknande kurserMellan 1999 och 2012 genomför-de Swedac 58 liknande kurser inom ramen för Sidas så kallade ITP-program (International Training Programmes). Totalt deltog drygt 1 500 deltagare från 90 länder. Efter den utvärdering som Sida genomfört av resultatet har man kommit fram till att kurserna varit till stor nytta för länderna. Utbildningsinsatserna har bidragit till att överföra kun-skap om processer, metoder och problemlösning samt gett länder-na stöd i arbetet med att bygga

upp de institutioner och den kapacitet som krävs för internatio-nell handel. – Det känns bra att resultaten varit så positiva. Det är ett kvitto på att vårt arbete varit fram-gångsrikt, säger Peter Strömbäck, general- direktör på Swedac. Swedacs uppdrag går nu ut på att som huvudansvarig myn-dighet driva kurserna vidare under Sidas nya riktlinjer. För att åstadkomma ett bra resultat kommer man att utnyttja den specialist- kompetens som finns inom olika områden och har tecknat samarbetsavtal med bland annat Kommerskollegium och Livs-medelsverket. – Tillsammans kan vi dra nytta

av varandras kompetens. Jag tror och hoppas att vår expert- kunskap inom handel och handelspolitik ska vara till nytta i Swedacs projekt, säger Lena Johansson, generaldirektör på Kommerskollegium.

Rätt vikt med butiks- standard► Svensk Dagligvaruhandels stan-dard ”Svensk standard för livs-medelshantering i butik” handlar om att garantera kunderna trygga och säkra varor, men även rättvisa villkor. I kraven ingår bland annat att mätutrustning som är avgöran-de för livsmedelssäkerhet och så kallad redlighet, som till exempel termometrar och vågar, regelbun-det ska identifieras och kalibreras samt resultatet dokumenteras. Butiksvågar, så kallade icke- automatiska vågar, regleras genom föreskrifter från Swedac, som är central myndighet för reglerad mätteknik. Föreskrifterna omfattar dels krav som vågarna ska uppfylla innan de tas i bruk, dels krav på återkommande kontroll som ska utföras av ackrediterade kontrollorgan.

Swedac utbildar för internationell handel

Mellan 1999 och 2012 genomförde Swedac 58 kurser inom ramen för Sidas så kallade ITP- program (International Training Programmes).


AKTUELLT/SWEDAC

►– Sedan 1970 har världshandeln trefaldigats. Den ökade globalise-ringen erbjuder möjligheter, men även utmaningar, sade Peter Ström-bäck, generaldirektör för Swedac. Ett problem som skapar handels-hinder och lägger hinder i vägen för en gränslös handel är det ökade an-talet tekniska krav och regler som företagen har att uppfylla. – När vi frågar företag vilka som är de största problemen brukar tek-niska regler toppa listan, näst efter tullhinder, berättade Lena Johans-son, generaldirektör för Kommers-kollegium.

Sverige är också ett land med stort beroende av handeln med om-världen. Sedan 1980 har den svens-ka exportandelen ökat från cirka 30 procent till cirka 50 procent. Sam-tidigt är den traditionella bilden av export med en vara som produce-ras i ett land och konsumeras i ett annat land inte längre giltig, förkla-rade Lena Johansson.

Handel med insatsvaror– Numera förekommer en stor in-ternationell handel med insatsva-ror som används för produktion av andra varor. Hälften av komponen-

terna i till exempel en Volvo kom-mer från andra länder. Det innebär att en stor del av svensk export är importerad. EU är en region som kommit långt med att eliminera tekniska handelshinder och för närvarade pågår förhandlingar med USA om ett frihandelsavtal, där ackredite-ring är en viktig punkt på dagord-ningen. – USA är redan i dag EUs största handelspartner. Om förhandling-arna går i lås blir avtalet det vikti-gaste någonsin och beräknas öka den transatlantiska handeln med upp till 20 procent, konstaterade Eva Walder, utrikesråd för handels-frågor på Utrikesdepartementet. Även inom de internationella ackrediteringsorganisationerna har avtal upprättats som innebär att certifieringar, provningar och kontroller som utförts i ett land er-känns i andra länder. – Ett konkret exempel är de

ackrediterade dopinglaboratorier som arbetar på uppdrag av WADA, World Anti-Doping Agency, vars analyser har internationell accep-tans, berättade Merih Malmqvist Nilsson, stf generaldirektör på Swedac.

Samma kravnivåer överalltAvtalen bygger på att de bedöm-ningar som ackrediteringsorganen utför är harmoniserad, men även att de organ som utför provning-ar, kalibreringar, certifieringar och kontroller tillämpar samma krav-nivåer. – Systemet med ackreditering är bra. Ackrediteringsorganen har en viktig uppgift att säkerställa att samma krav gäller i alla länder, underströk Jörgen Backersgård, vd för DEKRA Industrial och ordfö-rande för SWETIC. Swedacs seminarium ägde rum den 11 juni och samlade ett 60-tal deltagare.

Ackrediteringssamarbetet av stor vikt för

VÄRLDSHANDELNVärldshandeln ökar i allt snabbare takt. Det inter-

nationella samarbetet kring ackreditering har stor

betydelse för att eliminera handelshinder och under-

lätta gränslös handel. Det konstaterade talarna på

det seminarium som Swedac anordnade i samband

med Världsackrediteringsdagen.

Tre medverkande vid Swedacs seminarium i samband med Världsackrediteringsdagen: Lena Johansson, generaldirektör för Kommerskollegium, Jörgen Backersgård, vd för DEKRA Industrial och ordförande för SWETIC samt Eva Walder, utrikesråd för handelsfrågor på Utrikesdepartementet.

FOTO

: LEO

OLSS

ON

OCH

JER

KER

AN

DER

SSO

N


NYHETER

► Även torg- och marknadshand-lare omfattas från den 1 januari 2014 av skyldigheten att använda godkända kassaregister. Det innebär att kassaregistren ska vara anslutna till en kontrollen-het som är certifi erad av ett cer-tifi eringsorgan som ackrediterats av Swedac. Skyldigheten att använda kassaregister som uppfyller föreskrivna kr av infördes den 1 januari 2010 i syfte att förhindra skattefusk med oredovisade in-täkter. Men fram till nu har torg- och marknadshandeln alltså varit undantagen från kravet. – Vi är införstådda med de pro-blem som det innebär att använ-da kassaregister i utomhusmiljö och håller på att ta fram alla föreskrifter, allmänna råd och tillämpningskommentarer med anledning av lagändringen, säger Urban Bjergert, rättslig expert på Skatteverket. Näringsidkare med en årlig försäljning under fyra prisbas-belopp (178 000 kronor 2013) är dock, liksom tidigare, undan-tagna från kravet. Samtidigt har Skatteverket från den 1 juli i

år fått större möjligheter att ge undantag i enskilda fall. Skatteverket håller även på att arbeta fram föreskrifter för kas-saregister som överför informa-tion om transaktioner via inter-net till en extern kontrollenhet och vid behov behöver ”buff ra” informationen vid driftavbrott på nätet. Ett förslag kommer att presenteras under hösten.

FOTO

: LEO

OLSS

ON

OCH

JER

KER

AN

DER

SSO

N

Många vattendistributörer uppfyller inte kraven på att vattenmätare regel-bundet ska tas ned och kontrolleras. Det visar den tillsyn som Swedac genom-fört inom vattenmätar-området.

► – Alla mätare som satts ut var vis-serligen godkända. Däremot är det många distributörer som inte upp-fyller de krav som ställs vid han-teringen av dem, konstaterar Ann Nilsson Frödeen på Swedacs avdel-ning för reglerad mätteknik. 2006 infördes nya regler och föreskrifts- och tillsynsansvaret för vattenmätare övergick från Bo-verket till Swedac. Swedacs före-skrifter ställer till exempel krav på att ett ackrediterat kontrollorgan anlitas för återkommande kontroll efter den så kallade utesittningsti-den, som är tio år för mindre mä-tare och fem år för större mätare.

Swedacs tredje tillsynSedan Swedac övertog ansvaret har tillsyner genomförts vid två tidiga-re tillfällen – 2009 och 2011 – som båda visade på brister i vattenmä-tarhanteringen. Och att döma av den senaste tillsynen märks heller inte någon påtaglig förbättring. Av de 26 kommunala vattendistribu-törer som kontrollerades upptäck-

tes brister hos 12 stycken, det vill säga nästan hälften av dem. Tillsynen visar bland annat att distributörerna låter mätarna sitta ute för länge innan de kontrolleras och att de mätare som tas ned inte genomgår återkommande kontroll enligt de föreskrivna kraven. – Det är naturligtvis allvarligt att efterlevnaden av reglerna inte för-bättrats med åren. Många av dist-ributörerna hänvisar till bristen på resurser för att underhålla sina mä-tarbestånd, medan andra saknar kunskap om regelverket, säger Ann Nilsson Frödeen. Swedac har kontaktat de dist-ributörer som inte följt reglerna och uppmanat dem att åtgärda bristerna. Dessutom planeras in-formationsinsatser, bland annat i samarbete med branschorganisa-tionen Svenskt Vatten, för att öka kännedomen om reglerna. Vilka konsekvenser får det då för kunderna att vattendistributörerna inte följer reglerna? – Det kan givetvis leda till att kunder feldebiteras. Men felvis-ningen kan också vara åt båda hål-len, det vill säga till både fördel och nackdel för kunderna, förklarar Ann Nilsson Frödeen. I Sverige fi nns i dag totalt när-mare 300 vattendistributörer som tillsammans har omkring 1,5 miljo-ner vattenmätare som används för debitering av hushållens vattenför-brukning.

► Swedac har nu genomfört första fasen i det projekt som går ut på att utveckla en kvali-tetsinfrastruktur som uppfyller internationella krav i Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien. I den inledande fasen har Swedac gjort en analys av nuläget samt utarbetat en projektplan med förslag till åtgärder. – Det som krävs är harmoni-sering inom tre olika områden – lagstiftning, standardisering samt bedömning av överens-stämmelse som utförs av olika institutioner och funktioner i regionen, säger Per Lundmark, projektledare på Swedacs inter-nationella sekretariat. Projektet har bland annat till syfte att undanröja tekniska handelshinder och stimulera handeln både inom regionen och

mot omvärlden inom ramen för det så kallade Agadir-avtalet. I den inledande fasen besökte Per Lundmark och två experter samtliga länder för att analysera situationen. En slutrapport samt förslag till åtgärder presenterades vid ett möte i Stockholm i slutet av juni med representanter för de olika länderna. Projektet fi nansieras av Sida och genomförs i samarbete med ATU (Agadir Technical Unit). Om det blir aktuellt med en andra fas kommer Swedac även i fortsättningen att svara för pro-jektledning samt eventuellt även bistå med utbildning och andra stödåtgärder. Projektet kommer i så fall att inledas i december och avslutas 2017.

Torg- och marknadshandlare ska använda godkända kassaregister

Swedac är klar med analys av arabländer

Fortsatt slarv medVATTENMÄTARE

Från årsskiftet måste torg- och marknadshandlare använda god-kända kassaregister. FOTO: MATTON

Posttidning BSwedac, Box 878, 501 15 BoråsAdresser från Swedac och PAR

Stig Orustfj ord, gd, Livsmedelsverket:

”Vi ska utveckla enfarlighetstermometer”► – Livsmedelssäkerheten är generellt god i Sverige. Men det gäller också att vi har en eff ektiv kontrollapparat – utan kontrollerkan det bli farligt, säger Stig Orustfjord, som tillträdde som ny generaldirektör för Livsmedels-verket den 1 september.► I Livsmedelsverkets arbets-uppgifter ingår bland annat att leda och samordna livsmedels-kontrollen i Sverige. Hur kan den bli eff ektivare? – Det fi nns tydliga regler och fastlagda program för vilka kontroller som ska genomföras. Men frågan är vad det fi nns för risker som vi ännu inte har sett. I fjol var det knappast någon som funderade över behovet av DNA-tester på lasagne. Lyckligtvis var kontamineringen av hästkött ingen hälsofara. Men vad händer om det nästa gång är fråga om jordnötter? Då kan följderna bli desto allvarligare. Därför bör vi fundera över om kontrollappara-ten kan förbättras för att undvika sådana händelser i framtiden.► Livsmedelsverket får nästa år ett extra anslag på 3,5 Mkr för att intensifi era arbetet mot matfusk. Hur ska de pengarna användas? – Våra nya resurser kommer vi att använda för att göra vår mat ännu säkrare och göra livet för fuskarna ännu mer surt.► Har hoten mot livsmedels-säkerheten ökat? – Svårt att svara på. Men helt klart är att ju fl er länkar i råvarukedjan, desto större risker. Därmed inte sagt att alla risker är allvarliga. Problemet är bara att det kan vara svårt för konsu-menterna att bedöma graden av

farlighet när myndigheter, forska-re och media kommer med olika larmrapporter. – Därför planerar vi nu att utveckla en slags ”farlighetster-mometer” som hjälp för kon-sumenterna att värdera olika produktlarm. Tanken är att den ska fungera som till exempel det varningssystem som är kopplat till väderleksprognoserna med klass 1-, 2- och 3-varningar.► Livsmedelsverket har också till uppgift att informera om kostråd och att främja bra mat-vanor. Vilka möjligheter fi nns till förbättringar? – Den klassiska tallriksmodel-len skulle jag vilja utveckla och specialanpassa för fl er grupper, som till exempel vegetarianer. Men även gruppen av överviktiga kan behöva särskild vägledning. Tyvärr hamnar de ofta i händer-na på kommersiella krafter som erbjuder olika slags mirakelkurer. – En stor utmaning är också hur vi ska nå de unga. Det fi nns

undersökningar som visar att deras matvanor försämrats, men att matintresset som regel ökar efter att man fått barn. Där har Livsmedelsverket en viktig uppgift för att hjälpa dem att göra bra, medvetna val.► Dricksvatten är ett av våra viktigaste livsmedel med Livsmedelsverket som sam-ordningsansvarig myndighet. Fungerar dricksvattenförsörj-ningen tillfredsställande? – De stora dricksvattenpro-ducenterna i samhället är ofta kommunala bolag som byggt ut vattenledningsnätet kraftigt un-

der fl era årtionden. Nyligen fi ck jag en tankeställare när jag läste en intervju med en företrädare för ett kommunalt bolag som var bekymrad över svårigheterna att kunna debitera för allt vatten som distribueras på grund av läckage i ledningarna. – Det får inte bli som med miljonprogrammet på 1960-och 70-talet då man satsade stort på att bygga nya bostäder, men sedan saknade pengar för under-håll och förnyelse. Att säkerställa att de stora vattenproducenterna har en långsiktig plan för sin distribution är viktigt.

Personliga faktaStig Orust� ordÅlder: 54 år.Bor: Stockholm.Karriär: Chef för äldre- och handikappomsorgen Stock-holms stad, bitr. chef Försäk-ringskassan, biträdande chef Länsstyrelsen Stockholms län, utredare Svenskt Näringsliv.Fritidsintressen: Skärgård, hus, odling, akvarellmålning.Favoritmat: Fisk och husmans-kost.

Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord vill använda det extra anslaget på 3,5 Mkr till att göra vår mat ännu säkrare. FOTO: PRESSBILD

Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord vill använda det extra

swedac kvalitetsaktuellt nr3 2013

Documents