: Sverige 2050 - mellan två konkurrerande

solidaritetsideal och rättighetslogiker: medborgarskap kontra mänskliga rättigheter

Lars Trägårdh

5 oktober 2016 Socialchefsdagarna 2016

Karlstad

Det svenska samhällskontraktet

Den magiska paradoxen:

(Stats)individualismen och

Den svala men breda tilliten

Landet Annorlunda 1: Den höga sociala tilliten

Landet Annorlunda 2: Den radikala individualismen

Välfärdens maktrelationer

Stat

Familj Civilsamhälle

Individ

Sverige Tyskland

USA

Tillitsradiens betydelse

Familj, klan, etnisk grupp, religiöst samfund

eller

Samhälle i stort

Land ska med lag byggas

eller

Blodsband

Statsindividualismens historiska rötter: Från Torgny Lagman till folkhemmet

Nationens stolthet: Den moderna och jämställda familjen

Arbetslinjen och den skötsamme arbetaren: Innanförskap och uteslutningsmekanism

Sverige som moralisk stormakt: FN, Tredje Världen, SIDA

Två rättighetslogiker, två svenska modeller

Medborgarskap Mänskliga rättigheter

Arbete, skatt, rättigheter Inneboende värden och Gör din plikt, kräv din rätt universella rättigheter

Reciprocitet och villkor Villkorslös altruism Välfärdsstaten som försäkringbolag

Nationalstat och gränser Det gränslösa, globala civilsamhället

Demokrati och politik Juridik och domstolar

Skatt, budget, rättigheter Konventioner frikopplade från budget- och kostnadshänsyn

Står vi inför en tillitskris i Sverige?

Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet

Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden

Värnplikten avskaffad Skolan pluraliserad

Medievärlden uppspaltad

Tillit

Misstro

Generell tillit i Europa: Trenderna 1980-2010

0

10

20

30

40

50

60

70

80Procen

tsom

”litarpåde

flesta”

Norden

Västeuropa

Sydeuropa

Östeuropa

Tillitsparadoxen: Diskrepansen mellan verklig trend och uppfattad utveckling

1988 1990 1993 1996 1999 2006 2007 200954

56

58

60

62

64

66

68

70

72

Procen

tsom

litarpå

defle

sta 1,7

Lokalsamhälletillit

0

10

20

30

40

50

60

70

Sund

bybe

rg

Malmö

Halmstad

Olofström

Motala

Växjö

Hofors

Norrtälje

Katrineh

olm

Hässleh

olm

Umeå

Kil

Ljusnarsbe

rg

Gällivare

Lysekil

Ronn

eby

Nybro

Laxå

Smed

jebacken

ParSlle

Åsele

Grästorp

Skara

Ham

marö

Kävlinge

Malun

gTjörn

Berg

Lesseb

oVadstena

Sorsele

Övertorne

åStorum

an

Tillit och mångfald i svenska kommuner

SUNOKA

MO

VA

LEVÄ

NYOLRO KÄ

MA

HÄHA

PA

TJ

GR

LYSK

KI

HA

LALJ

MLSM

HO

BE

STSO

ÅS

UM

ÖV

GÄ

R²=0,16367

45

50

55

60

65

0,35 0,45 0,55 0,65 0,75 0,85 0,95

Gen

erell;

llit

Herfindahlindex(08)

SU

NOKAMO

VALE

VÄ

NY

OL

RO

KÄ

MA

HÄ

HA

PATJ

GR

LY

SK

KI

HALALJ

MLSM

HO

BE

STSO

ÅS

UM

ÖV

GÄ

R²=0,7269

45

50

55

60

65

0,35 0,45 0,55 0,65 0,75 0,85 0,95

Lokalsam

hälle;llit

Herfindahlindex(08)

Tillit, kontakt och mångfald

53

48

38

59

54

44

6260

54

6563

57

0

10

20

30

40

50

60

70

Ingautrikesfödda Genomsni`ligandelutrikesfödda

Entredjedelavbefolkningenutrikesfödd

Lokalsam

hälle;llit

Sällan/aldrigkontaktmedgrannar

Kontaktmedgrannarnågonellernågragånderimånaden

Kontaktmedgrannarnågongångiveckan

Kontaktmedgrannarfleragångeriveckan

Ställning på arbetsmarknad och tillit

-12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6

Långtidssjukskriven utan anställning (N=62)

Arbetslös (N=256)

Timanställd (N=146)

Student (N=322)

Pensionär (N=1656)

Långtidssjukskriven med arbete (N=52)

Deltidsanställd (N=219)

Hemmavarande (N=105)

Egen företagare (N=446)

Heltidsanställd (N=2106)

Föräldraledig eller tjänstledig (N=100)

Visstidsanställd, projektanställd (N=143)

Rädsla för att bli av med arbetet (N=747)

Partikulär tillit Generell tillit Lokalsamhälletillit

Vilka är trenderna?

•  Hög tillit: kommuner som krymper •  Storuman, Sorsele

•  Låg tillit: Kommuner som växer •  Malmö, Sundbyberg

Tillitstrender – senaste EVS/WVS data

Tillitstrender i olika åldrar

Tillitstrender – annan religion

Generell tillit och procent som röstat SD