Urnordiskan r det ldsta nordiska sprk forskarna knner till. Fre urnordiskan har man inte kunnat hitta ett enda skrivet ord. Kanske beror det p att, det fre det urnordiska runalfabetet, inte har funnits ngot alfabet att tillg. Detta betydde dock inte att mnniskorna p denna tiden inte ville meddela sig. Nr det inte fanns ngot enkelt skrivsprk att ta till fick man bertta med bilder t.ex. i form av bildstenar och hllristningar.Det finns inte mycket runinskrifter frn den urnordiska tiden, bara c:a 200. De som har hittats har varit i form av inristningar p stenar, berghllar eller amuletter. Det skrevs skert vldigt mycket mer, det mesta i tr eftersom det var mycket lttare att rista i. Tyvrr har det mesta av detta tr sedan dess vittrat snder. Man brukar sga att urnordiskan ersattes av runsvenskan c:a r 800, d det ldre runalfabetet med 24 delar erstts med det nya innehllande endast 16.Runsvenskan vet man mycket mer om n urnordiskan. Hr finns det nmligen lite mer material. Sammanlagt c:a 3000 skrifter har man hittat bara i Sverige.

En lustig sak med dessa runor r, att en del av dem str fr mer n ett lte, speciellt "vokalrunorna" hade ofta flera uttal.Runorna under runsvenskan delas upp i tv olika delar, beroende p hur tecknen ser ut

Detta r rkrunor (underst) och normalrunor (verst). Skillnaden mellan runstilarna var bara hur de sg ut, lite likt dagens handstil respektive maskinskrivnings stil(aellera,gellerg.) Du har kanske hrt talas om Rkstenen, som r en av vrldens mest knda stenbitar och fylld med rkrunor. Rkstenen r en minnessten som en ledsen far reste ver sin son nr sonen hade dtt.Ord som hrstammar frn dessa tiderMan knner inte till s mycket om hur urnordiskan sg ut. Huvuddelen av det man vet, har ftt fram har man tagit frn dagens finska och lappska. Dessa tv sprk har nmligen inte frndrats s mycket eller snabbt. Det urnordiska ordet fr kung lr ha varit kuningaz (finska kuningas). Runsvenskan vet man lite mer om och den har gett mnga ord till dagens svenska. Exempel p ord som uttalades nstan identiskt d som idag r vinter, siunka, vanter (vante) vreder (vred). Hur mnga likheter man kan hitta mellan utvecklingsstadierna i sprket beror bara p hur mycket man frtydligar runsvenskans ofta mycket krngligt stavade ord. Man kan frenklat sga att desto flitigare orden har anvnts under tiden frn runsvenskan till dagens svenska desto mer lika varandra r de.Flera ortnamn hrstammar hrifrn. Vanligt var att man gav stderna namn efter gudar t.ex. Frstuna och Torstuna eller efter hur det sg ut p platsen:

-ryd (markaryd) tyder p rjning av skog

-arp (Alnarp) r nybygge

-boda (-bo, Falsterbo), tydde p en frvaringsbod.

Pverkan utifrnDet r svrt att sga ngot om ordfrrdet under denna tid eftersom det inte r s gott om litterrt underlag. Man tror att huvuddelen av orden under den runsvenska perioden var samma som under den urnordiska. Lnorden var inte s mnga. En del kom dock med kristendomen (Ansgar) d.v.s. frn latinet. Dessutom fick vi vissa ord frn engelskan och tyskan. Vi gillade nmligen att beska deras lnder, speciellt nr vi hade tit flugsvamp. Dessvrre gillade de inte att bli beskta lika mycket (vilket borde tyda p att vi fick in en hel del svordomar i sprket. Detta r dock ej bekrftat).GrammatikMan har, som sagt, inte s mnga texter att utg frn och drmed r det svrt att hitta utvecklingar. Man tror sig dock veta ett par saker som skilde runsvenskan frn urnordiskan.Det skedde vissa uttalsfrndringar under den runsvenska tiden jmfrt med innan, bland annat frsvann de tidigare au, ey, y (diftonger) och ersattes, t.ex. med ett lngt , som i eyra och heyra som blev ra och hra. Det tidigare ai ersattes med i t.ex. f, kn, grt.Runt 1200-talet rknar man med att den runsvenska perioden i sprkhistorien slutar och den klassiska fornsvenskan brjar. Mot slutet av den Runsvenska perioden kom Ansgar med kristendomen och kristnade rdskggen. Nu etablerades Vadstena kloster och drifrn fldade skrifter skrivna av de lrda munkarna. De flesta skrivna p latin. Latin var de lrdas sprk och ven om det vanliga folket aldrig lrde sig latin absorberades det latinska alfabetet. Detta alfabet var inte identiskt med dagens, men vi skulle nstan utan problem kunna se vilka bokstver som var vilka i en text.De frsta texterna skrivna p klassisk fornsvenska var laguppteckningar. Allra frst kom en lista p vstgtarnas lagar 1225. nnu en frteckning av vstgtarnas lagar kom p 1280-talet och det var "ldre vstgtalagen". Vid mitten av 1300-talet kom den frsta rikssvenska lagboken "Magnus Erikssons landslag" (Magnus var kung vid detta tillflle).

Kunskapen om den klassiska fornsvenskan kommer frmst frn alla lagbcker (med tanke p hur mnga lagbcker som kom under denna tiden s mste medel Svensson (eller kanske Sueinsensson) varit mycket olydig).Pverkan utifrn - exempelFrndringarna i det Svenska sprket under den klassiska fornsvenskan var enorma. Det mesta av materialet frn denna tid finns i alla de laguppteckningar som skrevs, men ven vissa religisa versttningar gjordes, mnga i Vadstena kloster.Det som brjade underrunsvenskanfortsatte nu. Vi tog mnga ord frn latinet och vissa frn grekiskan. Mnga av dessa ord hade med kyrkan att gra t.ex. altaeri, biskupear, klockae, kloster osv.Men de latinska ord som kom var bara en viskning mot mngden tyska ord. Rika personer och hantverkare frn Tyskland bosatte sig ofta i Sverige (nufrtiden kper de bara sommarstugor) och vid mitten av 1300-talet bildades Hansan. Det emigrerade ven mnga byggnadsarbetare. Efter ett tag bildades ett svenskt-tyskskt-danskt skriftsprk, speciellt bland borgarna. Ett bra exempel p hur mnga tyskar som flyttade hit r Magnus Erikssons stadslag som bl.a. sger att inte mer n hlften av rdmnnen (de som bestmde tillsammans med borgmstaren) i stderna fick vara tyskar. (Tur det, annars kanske vi hade talat tyska nu.) Frn 1364-89 hade vi till och med en tysk kung "Albert av Mecklenburg".Vill man g in djupare kan man dela upp orden vi fick i vissa kategorier:

1.Statsmakt t.ex. marskalker, hof

2.Titelord t.ex. herra, grevi

3.Stadsord t.ex. Borghamaestri, kamrer

4.Handel t.ex. kpa, paenningar

5.Yrken t.ex. Skomakare, Skraedare

6.Varunamn t.ex. frykt, krydhe

7.Mttord t.ex. stop, dusin

8.Byggnadskonst t.ex. mur, kllare

9.Rttsskipning t.ex. makt, lydha

10.Militrt t.ex. armborst, faeste (fstning)

GrammatikKlassisk fornsvenska:ven om man nstan utan svrighet kan se vilka bokstver som var vilka i en text frn denna tid, fanns det fortfarande vissa saker som skilde sig frn dagens alfabet bl.a. bokstaven "" som uttalades som engelskans th och bokstverna och . ndelsen -ia vergick till -e t.ex. bggia till bgge Ord av typen hiarta blev hirta och iamn blev imn (mer framtydande i-ljud). I mnga ord infrdes vokaler fr att gra uttal enklare t.ex. fughl och sokn till foghel och soken. Ordbjningen ndrades ocks nmnvrt frmst inom substantiven.Yngre fornsvenska:Uttalet p vissa vokaler ndrades. Tidigare uttalades a oftast som i tyska fahren och o som i dagens sova. Nu blev vokalerna mer lika dagens t.ex. bater blev bt, och dotir blev dottir. ven andra vokaler frndrades t.ex. skip blev skep (skepp) och vicka blev vecka. Vokaler frsvann t.ex. Svea-rike blev Sverike. Bokstaven "" som nmndes under den Klassiska fornsvenskan frsvann nu och ersattes med th eller dh. Formsystemet fr ordbjningen frenklades, p pluralndelserna "ar" och "ir" hade "r" brjat falla bort.1526 var ett historiskt rtal. Nya testamentet versattes nu fr frsta gngen helt till svenska. Ngot senare kom hela bibeln. Gustav Vasa lt, med hjlp av den nu existerande boktryckarkonsten, trycka upp bibeln i c:a 2000 exemplar och gav en till varje kyrka i landet. Tack vare denna bibel fick det svenska folket fr frsta gngen ett gemensamt frrd av ord och uttryck. Till och med de som inte kunde lsa fick nytta av denna bibel eftersom den gjorde, att gudstjnsten kunde hllas p svenska.Man kan sga att det r frst nu det svenska sprket blev svenskt. Med vissa svrigheter skulle vi kunna lsa en text frn denna tid. Det var nu de frsta ordbckerna kom och debatten startade om hur viktigt det var att tala ren svenska, speciellt bland prsterna.Gustav Vasass bibel utkommen 1541. Denna ansgs ha stor betydelse i processen att ge folk ett gemensamt frrd av ord och uttryck

Samtidigt blev ven vi, Sverige, en stormakt att rkna med och vi var lnge nere i Tyskland och rotade.Pverkan utifrn - ExempelUnder denna period frsvagades Hansan kraftfullt och drfr pverkade inte tyskan oss p det stt den hade gjort tidigare. Dessutom krigade vi, frst mot Danmark, och nr vi vann detta fortsatte vi ner i norra Tyskland. Beroende p kriget fick vi under denna tid flera tyska lnord som hade med krig och krigfring att gra t.ex. korpral, marsch och soldat. Att vi vann ledde dessutom till att alla fick en starkare nationalitetsknsla (ven de i Halland och Skne, fast gentemot fel land). Det blev med andra ord fr frsta gngen populrt att skriva p det egna sprket. Enligt uppgift fick vi nu vr frsta frfattare, Georg Stjeirnhelm.Frankrike brjade mot slutet av den ldre nysvenskan att bil kultursprket i hela Europa och Frankrike fick efterhand en ledande roll bde ekonomiskt och utrikespolitiskt i Sverige. Denna brjan till blomstring fr Frankrike ledde till, att vi fick in en del lnord frn franskan. Exempel p franska lnord frn denna tid r kusin, parfym och karamell. Problemet med de franska orden fr dagens sprkforskare r, att de under den ldre nysvenskan ofta inte kom frn franskan direkt utan via tyskan eller nederlndskan.En tredje klla till utlndska ord var alla de unga mn som reste ut i Europas alla lnder och studerade p ngon av de universitet som fanns dr. Nr de sedan tervnde tog de med sig mnga nya ord.Man infrde en ny kyrkolag 1686. Den sa, att prsterna i varje socken skulle se till att alla barn fick lsundervisning. Detta ledde till en drastisk kning i mngden ls- och skrivkunniga i brjan av 1700-talet. rtalet 1732 r mycket betydelsefullt. Detta beror p att den frsta tidningen gavs ut detta rtal. Det var en veckotidskrift som kallades "den Swnska Argus" (de hade inte lrt sig att stava till Sverige nnu).Intresset fr att rena och infra en enhetlig stavning i det svenska sprket strktes nu. Medan det p 1600-talet hette att man skulle terupptcka gamla och bortglmda ord, ville man nu frdla de ord man hade. Ett annat betydelsefullt verk, som kom ut under denna tid, var den frsta upplagan av "Sweriges rikes lag" (1736).Ur tankarna om svenskan som ett "fint" sprk, som det var viktigt av vrda, kom de frsta frsken till att skapa en enhetlig ordbok. Gustav III grundar svenska akademin r 1786 och denna fr till uppgift "att arbeta upp Svenska Sprkets renhet, styrka och hghet". I detta ingick bl.a. att skapa denna ordbok. Det skulle komma att bli en betydelsefull ordbok och man arbetade ocks vldigt hrt med den. Det frsta hftet kom ut 1893 och sedan dess har man fortsatt att uppdatera och bygga ut den. Ordboken, som kom att kallas svenska akademins ordlista, var en komplett frteckning ver alla svenska ord.Pverkan utifrn - exempelUnder den ldre nysvenskan brjade Frankrike f en roll som resten av europas kulturella och ekonomiska ledare. Detta fortsatte nu och fler och fler franska ord brjade sippra in till svenskan. Srskilt under 1700-talets senare hlft var infldet stort.Till skillnad frn de ord som kom under den ldre nysvenskan, r man nu sker p att dessa ord kom raka vgen frn franskan, ej genom ngot annat sprk. Mycket kom genom fransk litteratur och franska gster. Orden som kom, handlade om livet hos de hgre stnden t.ex. om heminredning (chiffonj, garderob), tyg (batist, flanell) eller kultur (aktr, appldera).Under 1800-talet kom betydelsen av det tyska sprket att ka igen, mycket vetenskapliga och tekniska termer kom, t.ex. telefon.Det r i och med stavningsreformen 1906 som man verkligen kan sga att den

nusvenska sprkperioden inleddes. Denna medfrde att f ersattes med v (af blev av och fver blev ver). I mnga ord tog vi bort, fr oss idag, konstiga verbbjningar t.ex. voro och gingo. Grunden till denna reform lades i slutet av 1800-talet d engelskan och dess stt att stava pverkade oss mycket.Under 1900-talet frbttrades kommunikationerna enormt mycket, speciellt efter andra vrldskriget. Under senare r har ven TV och datatekniken, med paraboler och internet anlnt. Beroende p detta har engelskan pverkat oss till och med mer n innan.

Vad kommer d att hnda i framtiden? Engelskan r ju redan nstan ett vrldssprk. verallt dr barn gr i skolan lr de sig engelska. ven i delar av afrika gr det tillexempel nu att tala flytande, ven med urbefolkningen. Kanske kommer japanskan och kinesiskan att ge oss mer n tidigare eftersom Japan och speciellt Kina, r lnder p frammarsch. En teori jag tror p r, att orden kommer att bli kortare eftersom det skrivs s mycket p datorer - om man kortade ner orden skulle det kunna g vsentligt mycket snabbare att skriva in stora texter.Frndra eller bevara?Jag lser sidan tv i hallandsposten ibland (sidan med ledare och insndare). Ett populrt insndarmne r klagoml p hur det svenska sprket anvnds idag. Jag lste bl.a. en artikel som handlade om orden risk/chans. Insndaren klagade p ngot TV-program dr tv homosexuella hade suttit och berttat om sig sjlva. Vid ett tillflle hade en av dem sagt ngot i stil med "Det r klart att chansen fr att f aids kar om man r homosexuell". Till rga p allt hade programledaren uttryckt sig liknande lite senare.Hela artikeln gick sedan ut p hur man i dagens svenska ofta sger "chans" om ngot som r en risk. Han menade att det var en risk att f Aids, inte en chans och att det fljaktligen lt som att denna homosexuella person ville ha Aids. Vad man d kan frga sig r om detta r vettigt. r det s viktigt att man sger allting p korrekt svenska eller kan frndringarna till och med vara en utveckling av det svenska sprket, en utveckling man bromsar genom att hacka p felsgare. Utveckling eller frslappning det r frgan.Risken (eller kanske chansen) med att frndra fr mycket och fr snabbt borde vara att svenskarna inte hinner hnga med. Detta kan ju leda till missuppfattningar. Personligen tycker jag att man kunde slppa svenska sprket lite mer fritt, inte slppa kontrollen ver det men slppa tyglarna lite. Ju nrmare engelskan det kommer, desto bttre. Argumentet att man ska bevara sprket, antingen fr forskning eller fr nationalitetsknslan, r jag inte mycket fr. Jag ser snarare sprket som ett verktyg. Om man kan frbttra verktyget, s att det gr att anvnda bttre, d r det rtt.En viktig faktor, som begrnsar frndringar av sprket, r skriftsprket. Om man skriver en text, tror jag att mnga lsare snabbt tittar p hur den r skriven och drav avgr hur avancerad skrivaren r. Drefter bedmer han textens faktiska innehll p denna grund. Om en text t.ex. r skriven med mnga stavfel tror jag att lsaren ofta tnker "vad r det fr en idiot som har skrivit det hr" och tar inte texten fr vad dr str. ("blattar r duma i huvet" talar fr sig sjlvt)I engelskan s grs alla nya verb man tar in till regelbundna, allt fr att gra sprket enkelt. Detta grs inte i svenskan. P Island och i viss mn i Norge arbetas det kontinuerligt med att verstta utlndska ord till hemsprket, s att inte allt fr mnga ord ska bli engelskinspirerade (ven om att toalett skulle heta brusefotlj p norska nog r uppdiktat).