17-03-15

1

Gramma%kiundervisning,bedömningochlärande

Skolporten 23 mars 2017 Anna Flyman Mattsson Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se

Upplägg

Ø Historiskkontextförgramma%keniklassrummet

Ø Gramma%keniinlärarspråket

Ø Inlärningavgramma%kurolikaperspek%v

Ø Kopplingmellaninlärningochundervisning

Ø Gramma%keniundervisningen

Utvecklingavkommunika%vkompetens

Lingvis'skkompetens

Sociolingvis'skkompetens

Lingvis'skkompetens

Sociolingvis'skkompetens

Strategiskkompetens

Gramma'skkompetens

Diskurs-kompetens

Sociolingvis'skkompetens

Strategiskkompetens

Gramma'skkompetens

Diskurs-kompetens

Interak'onellkompetens

Sociolingvis'skkompetens

Strategiskkompetens

Formulaiskkompetens

Lingvis'skkompetens

Chomsky 1957 Hymes 1972 Canale & Swain 1980 Canale 1983 Celce-Murcia 2008

17-03-15

2

Kommunika%vspråkförmåga(Bachman&Palmer1996)

Kommunika'vspråkförmåga

Organisatoriskkompetens(kunskapomspråksystemet)

Pragma'skkompetens(kunskapomspråkanvändning)

Formellspråkligkompetens

Fonologisk,lexikal,gramma0skkunskap

Sociolingvis'skkompetensAnpassning0llmo4agaren

Funk'onellkompetensTalakter,olikaspråkfunk0oner

TextuellkompetensTextbindning,

referensbindning,olikatyperavtexter

Strategiskkompetens

Finnsenkorrela%onmellanmorfosyntak%skutvecklingochkommunika%vförmåga?

EnundersökningavTisus-testiförhållande%llPT-nivåervisaraOdengramma%skautvecklingsnivånhängerstarktsammanmedgodkäntresultat.Deflestagodkändalågpånivå4ellerhögre.

Denmuntligakommunika%vaförmåganochmorfosyntak%skutvecklingsnivåverkaralltsåhaeOsamband.

(EklundHeinonen2009)

Ienstudieavinlärareavfranskavisarenjämförelsemellankommunika%vfärdighetenligtCEFR-skalanochPT-nivåenstarkkorrela%on.

Rela%onenärsärskiltstarkpådelägrestadierna,upp%llnivå3verkarkommunika%vfärdighetochmorfosyntak%skutvecklingföljasåt.

(Granfeldt&Ågren2013)

Korrela%onmellanlingvis%skochfunk%onellkompetenssaknas(Ellis2008;Huls%jn2011)Sålängeviintevethurdessakompetenserkorrelerar,ärdetbäOreaOmätademmedseparatatest(Ellis2008).

Inlärningsteorierochundervisningsmetoder

GrammarTransla%onmethodNaturalmethods

Skinner:behaviorismenAudiolingualism

Chomsky:na%vismen

Cogni%vecode

Krashen:MonitortheoryCommunica%ve

languageteaching

Swain:Output

hypothesisFocusonform

17-03-15

3

Inlärarspråket

•  Övergeneralisering:Enregel%llämpasförgenerellt *brorar,*köpade

•  Förenkling:utelämnardelaravspråket:funk%onsord,böjningar,klusterJagsi/astol

•  Holis'skinlärning:någotlärsinoanalyserat(helfras) tackförmaten,jagvetinte,hurmårdu,detvetjaginte

•  Fossilisering:Endel”fastnar”någonstansiinlärarspråketIdagjagkommersent,Jagblirargomdukommerinte

•  Gramma'skautvecklingsstadier:utvecklingenavengramma%skstrukturärförutsägbar

jagskaätanuànujagskaätaànuskajagätaSVOàADVàINV

Gramma%kurnågraolikaperspek%v

•  Gramma%skkomplexitet(Complexity,Accuracy,FluencyCAF)

•  Typologiskmarkering(Eckman1977:MarkednessDifferenceHypothesis;Hyltenstam1987)

•  LexicalFunc%onalGrammar(LFG)(Halliday1975)

•  Utvecklingsstadier(Pienemann1998:processbarhetsteorin)

Ø rela%vkomplexitet(definierasu%frånL2-inläraren/talaren)§  subjek%vafaktorer:t.ex.minne§  objek%vafaktorer:t.ex.frekvens,absolutkomplexitet

Ø absolutkomplexitet(definierasu%frånL2-systemet)§  Diskurs-interak%onellkomplexitet§  Proposi%onellkomplexitet§  Lingvis%skkomplexitet(lexikal,morfologisk,syntak%sk,fonologisk)

v systemkomplexitetv strukturkomplexitet

o  Formellkomplexitet(”inneboende”istrukturen)Ex.franskansverbmorfologiärmerkomplexänengelskanssomärmerkomplexänsvenskans

o  Funk%onellkomplexitet(rela%onmellanformochfunk%on)Ex.uOryckafram%dmedfuturumellerpresens,impera%vföruppmaningellerindirekttalakt

Andraspråkskomplexitet

(Efter Bulté & Housen 2012:23)

17-03-15

4

•  Accuracyochfluencyuppstodunder1980-taletiforskningenkringL2-pedagogik.•  Complexity%llkompå1990-taletdåSkehan(1989)föreslogenmodellöverL2-

färdighetsominkluderadedessatrefaktorer.

Tidigaresomunderordnadevariableriandraspråksforskningen(texeffektenavålder,undervisning,individuellaskillnaderpåCAF).Mensenareävensomöverordnadevariableriundersökningarkopplade%llpsykolingvis%skaprocesser(exinlärning,representa%onochprocessning).

•  CAFantassäganågotomtalarensspråkfärdighet

•  Även”adequacy”harpåsenare%dföreslagits

Complexity,accuracy,fluency

VadärspråktypologiochvarförärdetintressantförSVA?

Jämföradenstrukturellavaria%onenhosspråkochklassificerademiolikastrukturellatyper(SVO,SOV,VSO…)

Implika%onellauniversalier:”givetXieOspecifiktspråk,såfinnerviall%dY”ochsam%digtärdetunderförståOaOmotsatsenintegäller”givetYfinnerviall%dX”(Greenberg1963:58)

DeOaskaparhierarkiersomärintressantureOspråkinlärningsperspek%v.

Typologiskmarkering

Gradenavmarkeringhängerihopmeddeimplika%onellahierarkiernapåsåsäOaOdenmarkeradestrukturenimplicerardenomarkerade.

TypologisktomarkeradedragärgenerelltläOareaOlärasig,medanmarkeradedragärsvåraävenomdefinnsimodersmålet.(Eckman1977:MarkednessDifferenceHypothesis;Hyltenstam1987)

Modersmål Målspråk Ini'altstadiumiinlärarspråket

1.omarkerad omarkerad omarkerad

2.omarkerad markerad omarkerad

3.markerad omarkerad omarkerad

4.markerad markerad omarkerad

(eserHyltenstam1987:68)

17-03-15

5

Enmarkeringshierarki:Rela%vbisatserochpronominellakopior

Språksomkräverpronominellakopioridemermarkeradestrukturernaävenkräverdetfördemindremarkerade:

•  subjekt pojkensom(han)sjunger

•  direktobjekt pojkensomflickanser(honom)

•  indirektobjekt: pojkensomflickangerblommor%ll(honom)

•  preposi%onsobjekt: pojkensomflickan%Oarpå(honom)

•  geni%v pojkenvars(hans)hunddog

•  kompara%vtobjekt: pojkensomflickanvarstarkareän(honom)

Iinlärningavsvenska:juhögremarkeringrela%vbisatsenhar,destostörreäranvändningenavpronominellakopiorhosinlärarenHyltenstam(1984)

Systemisk-funk%onelllingvis%k(SFL)

Betydelseförandraspråksforskningen:grammaJskametaforer(GM)

•  ÖkningavGMpåvägenmotakademisktskrivande(Ortega2013:234)

•  GMärvanligarehosL1-talareänhosL2-talaresamtkorrelerarmedhögrebetygiårnioochpågymnasiet(UlrikaMagnusson2011)

Gramma%skametaforer

Vissabetydelserharennaturliglexikogramma%skmotsvarighet(texaOprocesserosastuOrycksmedverb)

=Kongruentrealisering(”Hundenskäller”)

MendetfinnsocksåandrasäOaOuOryckasig(texaOenprocessuOrycksmedeOsubstan%v)

=Inkongruentrealisering(”Hundensskällandegörmigtokig”)

Gramma'skmetafor

17-03-15

6

Fråga Påstående Uppmaning Erbjudande

Kongruentlexikogramma%k

Frågesats:Kommerhon?Närkommerhon?Finit:förstellereserfrågeledSubjekt:eserfinit

Påståendesats:Honharkommit.Finit:somandraledSubjekt:föreellereserfinit

Uppmaningssats:Kom!Finit:saknasSubjekt:saknasInledandeverbetiimpera%v

Metaforisklexikogramma%k

Påståendesats:Honkommerväl?

Frågesats:Harhonkanskeintekommit?

Påståendesats:DubörkommaFrågesats:Kandukomma?

Uppmaningssats:Låtmigkomma!Påståendesats:JagkommergärnaFrågesats:Skulleduviljaa/jagkommer?

Gramma%skautvecklingsstadier

•  Morfemstudier(Dulay&Burt1974)=inlärningsordning

•  Enskildagramma%skastrukturersstegvisautveckling:utvecklingsstadier

korrekthetvs.emergence

» Usage-basedapproach:frekvens,synlighet(Ellis,N2002)» Processbarhetsteorin(Pienemann1998)

» Processingdeterminism(O’Grady2015)

Menockså:

Dynamicsystemtheories:gårejaOförutsägastadier(deBot,Lowie&Verspoor2007)

Processbarhetsteorin

Processning 1 2 3 4 5Mellansatser - - - - +Inomsatsen - - - + +Inomfrasen - - + + +Lexikalmorfologi - + + + +Ord + + + + +

”The task of acquiring a language includes the acquisition of the procedural skills needed for the processing of the language.”

(Pienemann1998:1)

17-03-15

7

Utvecklingsstadierisvenskaenligtprocessbarhetsteorin

Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information mellan satser, skillnad huvudsats/bisats

Neg före verb i BS, ”Omjagintedrickerkaffeblirjagsjuk”Rak ordföljd i indirekt fråga ”Jagundraromdukommerikväll”

4. Grammatisk information inom satser, mellan fraser

Predikativ kongruens ”bilenärgul–bil-ar-naärgul-a”

Inversion (Adv+V+S) ”Nudrickerjagkaffe”

3. Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi

Attributiv kongruens ”engulbil–fleragul-abil-ar” Sammansatta verbformer ”harköpat–skaköpa”

Rak ordföljd efter initialt adverb ”Nujagdrickerkaffe”

2. Ordklass, lexikal morfologi

Böjningsmorfem ”köper–köp-te””hus–hus-ar”

Subjekt före verb ”Jagdrickerkaffe”

1. Ord Oböjda ord ”kommer””kommerigår”

Enstaka konstituenter ”Kaffe,OK?”

Pienemann & Håkansson 1999

PTominlärarvaria%on:Hypothesisspace

Exempelförsvenskan

3. Idagjaghargå/JllskolanIdaghargå/JllskolanIdagjaggå/JllskolanJaghargå/Jllskolanidag

Meninteverbetesericke-subjektifundamentet

2. JaggåddeJllskolanJaghargåJllskolanJaghargickJllskolanJaggå/Jllskolan

Meningenfraskongruens

Vadkandessaperspek%vbidramed%llklassrummet?

17-03-15

8

Steg1 Steg2 Steg3 Steg4

Meningarnaharosastenfungerandesyntaxochär:•enkeltkonstruerade(intesåmångabisatser)•ganskakorta•inleddamedsubjektet

Meningarnaärmervarierademenforyarande:•osaenkeltkonstruerade(intesåmångabisatser)•osaganskakorta•osainleddamedsubjektet

DetfinnsisäOetaOkonstruerameningarenvisssyntak%skvaria%on,dvs.envissblandningav:•enkelochmerkompliceradsyntax•långaochkortameningar•varierandesatsdelarifundamenten•osakonstruerademedläOafundament,dvs.högertunga

Meningarnaharensyntak%skvaria%onsomfungerarmycketvälu%frånsyse,tänktaläsareochsammanhang.Detfinns:•enkelochmerkompliceradsyntax•långaochkortameningar•varierandesatsdelarifundamenten•osakonstruerademedläOafundament,dvs.högertunga.Densyntak%skavaria%onengereObehagligtflytitexten.

Ur Språket på väg (2011:26)

Helhetsstrukturochspråkiskrispåmeningsnivå(kartläggningsmaterialförspråkutveckling;förgrundskolans7-9)

KursD(B1/B1+),Skrisligfärdighet(Utbildningisvenskaförinvandrare.Kursplanochkommentar.2012:30)

BetygetE BetygetC BetygetA

Elevenskrivermedvisstflytbeskrivande,redogörandeochargumenterandetexterombekantaämnen.Elevenskaparihuvudsakfungerandestrukturisinatexterochvisarvissvaria%oniordförrådochmeningsbyggnad.Elevenanvändermedvisssäkerhetenklaochmeravanceradegramma%skastrukturerisinatexter.ElevenförochsammanställerpåeOihuvudsakfungerandesäOanteckningarföregetskrivande.ElevenväljerochanvänderpåeOihuvudsakfungerandesäOolikastrategierförskrivande.

Elevenskrivermedrela%vtgoOflytbeskrivande,redogörandeochargumenterandetexterombekantaämnen.Elevenskaparrela%vtvälfungerandestrukturisinatexterochvisarförhållandevisgodvaria%oniordförrådochmeningsbyggnad.Elevenanvändermedrela%vtgodsäkerhetbådeenklaochmeravanceradegramma%skastrukturerisinatexter.ElevenförochsammanställerpåeOrela%vtvälfungerandesäOanteckningarföregetskrivande.ElevenväljerochanvänderpåeOändamålsenligtsäOolikastrategierförskrivande

ElevenskrivermedgoOflytbeskrivande,redogörandeochargumenterandetexterombekantaämnen.Elevenskaparvälfungerandestrukturisinatexterochvisargodvaria%oniordförrådochmeningsbyggnad.Elevenanvändermedgodsäkerhetenklaochmeravanceradegramma%skastrukturerisinatexter.ElevenförochsammanställerpåeOvälfungerandesäOanteckningarföregetskrivande.ElevenväljerochanvänderpåeOändamålsenligtocheffek%vtsäOolikastrategierförskrivande

Godtycklighetianvändningavkomplexitet?

EOläromedelsprojektomsfi:hurgramma%skprogressionimplementerasiläromedlen(FlymanMaOsson2016)

•  ”ensystema%sklångsamprogression”(Extra)•  ”enstriktprogression”(Mål)•  ”ensnabbprogression”(Rivstart)•  “följerdenmuntligaprogressionen”(Framåt)

•  ”ensnabbochtydligprogression”(SvenskaiFokus)

UppfaOningenomendelstrukturervarierademycket,främstpreteritumochinversion

17-03-15

9

Komplexastrukturerisvenskan

Exempelpåavancerade(komplexa)gramma%skastrukturerisvenskanTypologisktmarkeradestrukturer:•  Bestämdhetinominalfrasen•  V2vidtopikaliseringipåståendesats•  Ordföljdensvaria%onihuvudsats/bisatssamtpåståendesats/frågesats•  Nega%onensplaceringihuvudsatsochbisatsGramma'skametaforer:Process:verbàsubstan%v(Samhälletförändradesochdetinnebar…/Samhällsförändringeninnebar…)Egenskap:adjek%vàsubstan%v(Situa%oneninförvaletvarosäker/Osäkerheteninförvaletvarstor)TidsuOryck:adverbàverb(Förstkomlagenomanställningsskyddochsedan…/Lagenomanställningsskyddföljdesav….)

Envik%gskillnad

Utvecklingavgramma%skkompetens/färdighetvsgramma%skautvecklingsstadier

Tidigtinlärarspråk Avanceratinlärarspråk

”Enklastrukturer” ”Komplexastrukturer”

Icke-korrekt Korrekt

PT-nivå2àPT-nivå3àPT-nivå4àPT-nivå5

Detta får konsekvenser för undervisningen

Utvecklingiförhållande%llfärdighet–bisatser (Baten&Håkansson2013)

UndersökerkomplexitetsomeOmåOförandraspråksutveckling.

Jämförelsemellansubordina%onra%o(självabisatsen)ochprocessbarhetsteorin(ordföljdenibisatsen)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

t1 t2 t3 t4 t5 t6

17-03-15

10

Gramma%keniklassrummet

Skamanundervisaigramma%k?

•  FlerastudiervisaraO”focusonform”,dvsaOtauppstrukturernanärdedykerupp,ärmesteffek%vt(t.ex.Ellis1997,Doughty&Williams1998)

•  Jämförelseravexplicitochimplicitgramma%kundervisningvisardenförramesteffek%v,(Goo,Granena,Yilmaz&Novella2015;NorrisochOrtega2000)

•  Detfinnsendelgramma%skareglersomärläOareänandraaOläraut.Ordböjningärt.ex.läOareaOlärautänordföljd.(Huls%jn1995)

•  Undervisningomgramma%skastrukturerskyndarpåinlärningenavdessaomdeföljerinlärarensegnautvecklingsstadier(Håkansson1998)

Återkopplingpågramma%k

Skadarmo%va%onenellersynliggörstrukturer?

Inputskapandemenineffek'vaikorrigeringssyYe:•  Omformulering(jaggåddehitimorse,-jasådugickhitimorse)

Mereffek'vaikorrigeringssyYe:•  Metalingvis%skaledtrådar(gåddeharfelformpåverbet)•  Begäranomklargörande(hurkomduJllskolan?)•  Repe%%on(gådde?)•  Explicitkorrigering(dethetergickJllskolan).

17-03-15

11

Avgörandeförframgångsrikkorrigeringär:

•  Gradenavexplicithet(Ortega2013)•  Utvecklingsnivåochutvaldastrukturer(Ellis&Shintani2014)•  Undervisningsform(störstakontrastenmesteffek%v:Lyster&Mori2006)

Bedömningförundervisning

Detärvik%gtaOgörabedömningaravinlärarensspråkföraOkunnaläggasigpåräOnivåiundersökningen.

Individualiseringärnödvändigtförgramma%ken.

Teachabilityhypothesis(Pienemann1985)

sjuk idag

Jag är sjuk idag

Idag jag är sjuk

Idag är jag sjuk

Inlärarens nivå

Lärarens nivå

Automatisering

Processning

17-03-15

12

Konsekvenserav”skippingstages”

InlärarekanundvikaaOskapaenkontextförenstruktursomdeinteärredoför(Pienemann1989)

ImorsegickjaguppJdigt.JagåkteJllskolanredanhalvsju.MensenåktejaghemJdigtockså,dåvarklockanbara12.Imorse*jaggickuppJdigt.JagåkteJllskolanredanhalvsju.Mensen*jagåktehemJdigtockså,då*klockanvarbara12.JaggickuppJdigtimorse.JagåkteJllskolanredanhalvsju.MenjagåktehemJdigtockså,klockanvarbara12då.

EnanalysmodellbaseradpåProcessbarhetsteorin

Tidig inlärning Senare inlärning

Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Flyman Mattsson & Håkansson 2010

SeocksåEva-Kris%naSalamehsbedömningsmaterialGrUS(GrammaJskundersökningavsvenskasomandraspråk2015)somutgårifrånPTochsomgermöjlighetaOiden%fieramisstänktaspråkstörningarhosflerspråkigabarn.

Nästa bild

Komplexitetochkorrekthet(CAF)

Syntak'skkomplexitet

medellängdpåenhetelleryOrande

mängdunderordning,t.ex.genomantalsatserperenhet

frekvensavspecifikadrag,t.ex.infini%vfraserellerhjälpverb

Fraskomplexitet medellängdpåsatsermedunderordnadesatserförsig

framförställdaocheserställdaaOributinomnominalfrasen

Morfologiskkomplexitet

frekvensavspecifikadrag,t.ex.antalolikaverbformer

Lexikalkomplexitet

diversitet:type-tokenra%o(antalordtyperdelatmedantalord)

densitet:antallexikalaorddelatmedantalfunk%onsord

AntalsjälvräOningar

Procentfelfriasatser

Felper100ord/felperenhet

Procentmålspråkslikverbmorfologi/pluralanvändning

Målspråkslikanvändningavord

17-03-15

13

Konkurrerandekogni%vaprocesser-inlärartyper

”Denförsik'ga”:lågkomplexitet,högkorrekthet

Marsvinenharinteenfamilj.MarsvinenkommerfrånSverige.MarsvinetheterMarkus.Markusärglad.MenMarkushadeenkompissomkommerfrånKanada.MenhanheterMats.Matsharingenfamilj.DetäreOannatMarsvinsomärinteenpojke.Menmoliåksohadeenannanfamilj.MolikomerPanama.Mennuäallamarsvinarnaenfamilj.Menallaärglada.

”Risktagaren”:högkomplexitet,lågkorrekthet

Detvarengångnärjagärförstadag.JagvistinteaOjagskahasåmyckekompisar.Detvarinteroligför,aOjagharintekompisar.Närjaggå%llskolanförstadagdetvarkul.PåmåndagjagbörjagråtaföraOiniminklassvarintePolskbarn.Minbrorhanharenbarnsomkanpratapolska.HanheterSebas%an,somminbror.SenminbrorsaaOhanharen%llPolskkompisochhanheterArtur.Eserallthansmammakommaihusoss.Domprataochdrickacaffe.HansmammaheterPaulina.PaulinasaaOhonkanhjälpaossnärviskaharproblem.VisaaOdetärjäOebra.Såmyckeviärkompisar.

Mäts Må] Kogni%vkomplexitet PT-nivå 4 3 Lingvis%skkomplexitet:Sats Medellängd,ord/AS-enhet 5,2 8,2 Lingvis%skkomplexitet:Sats Mängdunderordning(sats/AS-enhet) 1,2 1,7 Lingvis%skkomplexitet:Fras Medellängd,ord/sats 4,5 5 Varia%on:satsdel Icke-subjektifundamentet 8% 33% Automa%sering Automa%seringavprocessadestrukturer 95% 72% Korrekthet Procentfelfriasatser 71% 44%

Vik%gtaOtänkapå

•  Skiljpåutvecklingochökadkomplexitet

•  Skiljpåkomplexitetochkorrekthet

•  Skiljpåandraspråksforskningochpedagogik

Referenser•  Bachman,L.F.&Palmer,A.S.1996.LanguagetesJnginpracJce.Oxford:OxfordUniversityPress•  Baten,Kristof&Håkansson,Gisela(2015).ThedevelopmentofsubordinateclausesinGermanandSwedishasL2s.Atheore%caland

methodologicalcomparison.StudiesinSecondLanguageAcquisiJon37:3,s.517–547.•  Bulté,Bram&Housen,Alex(2012).Definingandopera%onalisingL2complexity.I:Housen,Alex,Kuiken,Folkert&Vedder,Ineke(red.)2012.

DimensionsofL2performanceandproficiency:Complexity,accuracyandfluencyinSLA.Amsterdam:JohnBenjamins,s.21–46.•  Canale,Michael(1983).Fromcommunica%vecompetencetocommunica%velanguagepedagogy.I:Richards,JackC.&Schmidt,Richard(red.)

LanguageandcommunicaJon.London:Longman,s.2–27.•  Celce-Murcia,Marianne(2008).Rethinkingtheroleofcommunica%vecompetenceinlanguageteaching.I:AlcónSoler,Eva&PilarSafontJordá,

Maria(red.)Interculturallanguageuseandlanguagelearning.Dordrecht:Springer,s.41–57.•  Chomsky,Noam(1957).SyntacJcstructures.Paris:Mouton.•  deBot,Kees,Lowie,Wander&Verspoor,Marjolijn(2007).Adynamicsystemstheoryapproachtosecondlanguageacquisi%on.Bilingualism:

LanguageandCogniJon10:1,s.7–21.•  Doughty,Catherine&Williams,Jessica(red.)(1998).FocusonforminclassroomsecondlanguageacquisiJon.Cambridge:CambridgeUniversity

Press.•  Dulay,Heidi&Burt,Mar%na(1974).Naturalsequencesinchildsecondlanguageacquisi%on.LanguageLearning24:1,s.37–53.•  Eckman,FredR.(1977).Markednessandthecontras%veanalysishypothesis.LanguageLearning27:2,s.315–330.•  EklundHeinonen,Maria(2009).Processbarhetpåprov:Bedömningavmuntligspråkfärdighethosvuxnaandraspråksinlärare.Doktorsavhandling.

Skriserutgivnaavins%tu%onenförnordiskaspråkvidUppsalauniversitet.Uppsala:Uppsalauniversitet.•  Ellis,Nick(2002).Frequencyeffectsinlanguageprocessing:Areviewwithimplica%onsfortheoriesofimplicitandexplicitlanguageacquisi%on.

StudiesinSecondLanguageAcquisiJon24:2,s.143–188.•  Ellis,Rod(1997).SLAresearchandlanguageteaching.Oxford:OxfordUniversityPress.•  Ellis,Rod&Shintani,Natsuko(2014).ExploringlanguagepedagogythroughsecondlanguageacquisiJonresearch.London:Routledge.•  FlymanMaOsson,A.&Håkansson,G.2010.Bedömningavsvenskasomandraspråk-enanalysmodellbaseradpågramma%skautvecklingsstadier.

Lund:StudentliOeratur.•  FlymanMaOsson,Anna(2016).AOlärautvadinlärarekanlärain:omgramma%skutvecklinghosandraspråksinlärare.I:Kindenberg,Björn(red.)

Flerspråkighetsomresurs.Stockholm:Liber,s.67–79.•  Goo,Jaemyung,Granena,Gisela,Yilmaz,Yucel&Novella,Miguel(2015).Implicitandexplicitinstruc%oninL2learning.Norris&Ortega(2000)

revisitedandupdated.I:Rebuschat,Patrick(red.)Implicitandexplicitlearningoflanguages.Amsterdam:JohnBenjamins,s.443–483.•  Granfeldt,Jonas&Ågren,Malin(2013).StagesofprocessabilityandlevelsofproficiencyintheCommonEuropeanFrameworkofReferenceför

Languages.ThecaseofL3French.I:FlymanMaOsson,Anna&Norrby,Catrin(red.)LanguageacquisiJonanduseinmulJlingualcontexts.Lund:Travauxdel'Ins%tutdelinguis%quedeLund52,LundUniversity,s.28–39.

17-03-15

14

•  Greenberg,JosephH.(1963).Someuniversalsofgrammarwithpar%cularreferencetotheorderofmeaningfulelements.I:Greenberg,JosephH.(red.)Universalsoflanguage.Cambridge,MA:MITPress,s.58–91.

•  Halliday,MichaelA.K.(1975).Learninghowtomean:ExploraJonsinthedevelopmentoflanguage.London:EdwardArnold.•  Hyltenstam,Kenneth(1984).Theuseoftypologicalmarkednesscondi%onsaspredictorsinsecondlanguageacquisi%on:thecase

ofpronominalcopiesinrela%veclauses.I:Andersen,RogerW.(red.)Secondlanguages.Across-linguisJcperspecJve.Rowley,MA:NewburyHouse,s.39–58.

•  Hyltenstam,Kenneth(1987).Markedness,languageuniversals,languagetypology,andsecondlanguageacquisi%on.I:Pfaff,CarolW.(red.)FirstandsecondlanguageacquisiJonprocesses.Rowley,MA:NewburyHouse,s.55–78.

•  Hymes,Dell(1972).Oncommunica%vecompetence.I:Pride,John&Holmes,Janet(red.)SociolinguisJcs.Harmondsworth:Penguin,s.269–293.

•  Lyster,Roy&Mori,Hirohide(2006).Interac%onalfeedbackandinstruc%onalcounterbalance.StudiesinSecondLanguageAcquisiJon28:2,s.269–300.

•  Magnusson,Ulrika(2011).Skolspråkiutveckling.En-ochflerspråkigaeleversbrukavgrammaJskametaforerisenareskolår.Doktorsavhandling.Göteborgsstudierinordiskspråkvetenskap17.Göteborg:Göteborgsuniversitet.

•  Norris,JohnM.&Ortega,Lourdes(2000).Effec%venessofL2instruc%on:Aresearchsynthesisandquan%ta%vemeta-analysis.LanguageLearning50:3,s.417–528.

•  O’Grady,William(2015).Processingdeterminism.LanguageLearning65:1,s.6–32.•  Ortega,Lourdes(2013).UnderstandingsecondlanguageacquisiJon.NewYork:Routledge.•  Pienemann,M.1985.Learnabilityandsyllabusconstruc%on.IHyltenstam,K.&Pienemann,M.(red.)ModellingandAssessing

SecondLanguageAcquisiJon.Mul%lingualMaOers.•  Pienemann,M.1998.LanguageProcessingandSecond-LanguageDevelopment:ProcessabilityTheory.Amsterdam:John

Benjamins.•  Pienemann,M.&Håkansson,G.1999.AunifiedapproachtowardthedevelopmentofSwedishasL2.AProcessabilityAccount.

StudiesinSecondLanguageAcquisiJon21(383–420).•  Skehan,Peter(1989).Individualdifferencesinsecond-languagelearning.London:EdwardArnold.