Studiestödet och EU-rätten

Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel

Jenny Wäsström

ASIN och EU 2012 - 2014

En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i:

• ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet

• ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten

http://www.studiestodinorden.org/

Mycket har hänt på EU-rättens område

Exempelvis:

• Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK

• Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV

• Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska (ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO

• Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl.

• Bosättningsvillkor

Varför ett bosättningsvillkor?

För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att:o motverka risken för en orimlig ekonomisk börda o identifiera personer som är integrerade i samhälleto säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt

kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället.

Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria rörligheten.

En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.

Vad tycker EU-domstolen om bosättningsvillkor?

Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare (art. 45 FEUF och förordning 492/2011)

Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna migrerande arbetstagare

Mål C-20/12 Giersch gränsarbetare

Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF)

Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz unionsmedborgare

Domstolen fastslår

EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i annat EU-land.

Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i FEUF:

Ett enda villkor gällande bosättning är inte tillåtet.

Utesluter annan form av anknytning.

Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvis via medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper samt andra sociala eller ekonomiska band.

Danmark

Konsekvenser af EU-domme om bopælskrav

SU til uddannelse i udlandet (før)

Ret til SU til uddannelse i Danmark

Dansk statsborger Ret til SU efter EU-retten

EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark

Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark.

5 års ophold i Danmarkog

2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste 10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).

Hvordan handlede Danmark som følge af EU-dommene om bopælskrav?

Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af dommene sammen med Justitsministeriet

Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af 2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger).

Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen.

Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr. L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

SU til uddannelse i udlandet (efter)

Ret til SU til uddannelse i Danmark, og

2-års ophold

Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10 forud for ansøgningstidspunktet, eller

Særlig tilknytning

Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, eller

beskæftigelse, eller sprogkundskaber, eller andre sociale eller økonomiske bånd.

Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere:

Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.

Hvad gælder for hvem?

Hvad gør vi nu?

Genoptager behandling af ansøgninger, der er sat i bero og træffer afgørelse efter de nye regler

Behandler eventuelle ansøgninger om erstatning.

Styrelsen for Videregående Uddannelser er erstatningsansvarlig efter de almindeliget erstatningsansvarsregler (krav kan dog være forældede)

Træffer afgørelse i nye sager efter ny regler

Fastlægger egen praksis og vejleder herom

Ankenævnet for Statens Uddannelses-søtteordninger efterprøver praksis

Sverige

Konsekvenser av EU-domarna om bosättning

Studiemedel för utlandsstudier (före domarna)

• Rätt till studiemedel för utlandsstudier

– Svensk medborgare– Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten:

• EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige.• Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbets- eller

egenföretagare i Sverige.• Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige. • Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige.

– Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och• som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands,

i högst ett år

och• Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel

(t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.)

och• 2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren

(bosättningskravet)

– Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda, biståndsarbetare m.fl.)

Vad har Sverige gjort till följd av EU-domarna om bosättningskrav?

• CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut:

Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna)

Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2 december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och Seeberger och C-20/12 Giersch)

• Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)

• Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och med den 1 januari 2015)

• Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av lag- eller förordningsändringen

16

Bosättningskravet (efter domarna)

CSN:s praxis enligt rättsligt ställningstagande i december 2013

Kan få studiemedel för studier inom EU/EES och Schweiz om personen har tillräcklig samhällsanknytning till Sverige

Studerande som inte uppfyller bosättningskrav och som är

A. Migrerande arbetstagare

B. Familj till AC. Barn till turkiska

arbetstagareD. Personen med PUR

E. Personer med PUR

Svenska medborgare (som inte ingår i A-B)

Kan få studiemedel för studier inom EU om personen 1. kan anses hindras i sin fria rörlighet och 2. har tillräcklig samhällsanknytning till

Sverige

Tillräcklig samhällsanknytning

Sammantagen bedömning av följande faktorer:

Svenskt medborgarskap Tid och skolgång i Sverige Familjeband eller andra sociala band till Sverige Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till

Sverige Kunskaper i svenska språket

Vad händer nu?

• Vi inväntar nya bestämmelser i lag eller förordning

• Vi bevakar EU-domstolens och ÖKS:s praxis och korrigerar vår tillämpning vid behov

• När det införs nya bestämmelser behövs troligen nya föreskrifter och ändringar i handböcker, rutiner, hjälp- och informationstexter m.m.