1

Studiehandbok för

utbildning på forskarnivå

Vid

Fakulteten för teknik och samhälle Malmö universitet

Malmö, maj 2019

2

Förord

Syftet med denna studiehandbok är att ge doktorander, handledare och övrig personal samlad

information om bestämmelser och rutiner kring forskarutbildningen på Fakulteten för teknik

och samhälle.

Information till dig som vill bli doktorand på Malmö universitet hittar du på

https://www.mah.se/Forskning/Utbildning-pa-forskarniva/

Generell information om att studera på forskarnivå hittar du på

http://studera.nu/forskarutbildning

Föreliggande studiehandbok baseras på förordningar och lokala bestämmelser som var i

kraft i maj 2019 Om det, mot förmodan, på något ställe skulle finnas en skillnad mellan

studiehandbok och förordningar/bestämmelser så är det de senare som gäller och inte

studiehandboken.

Andreas Jacobsson Åse Jevinger

Dekan Studierektor för forskarutbildningen

Susanne Lundborg

Forskningshandläggare

3

Innehållsförteckning

Förord ............................................................................................................................................... 2

Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle ...................................................................... 4

Mål för utbildning på forskarnivå ................................................................................................... 4

Högskoleförordningens mål för doktorsexamen ..................................................................... 4

Högskoleförordningens mål för licentiatexamen .................................................................... 5

Examensbenämningar ............................................................................................................... 6

Antagning, finansiering och anställning ....................................................................................... 6

Antagning av doktorand med doktorandanställning .............................................................. 7

Antagning av doktorand med anställning hos annan arbetsgivare ..................................... 8

Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring ............................................... 10

Att studera med funktionsnedsättning ................................................................................... 10

Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen ................................................................................. 11

Introduktion av nya doktorander ............................................................................................. 11

Allmän studieplan ...................................................................................................................... 12

Individuell studieplan ................................................................................................................ 13

Handledning ............................................................................................................................... 13

Examinator och uppföljningsgrupp ......................................................................................... 16

Doktorandryggsäck ................................................................................................................... 16

Forskargrupper och seminarier ............................................................................................... 17

Forskarutbildningskurser.......................................................................................................... 18

Internationella kontakter ........................................................................................................... 18

Karriärplanering ......................................................................................................................... 19

Forskningsetik ........................................................................................................................... 19

Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört ................................... 19

Examen ....................................................................................................................................... 20

Organ för kvalitetssäkring ........................................................................................................ 20

4

Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle

På Fakulteten för teknik och samhälle bedrivs forskarutbildning i ämnet Datavetenskap.

Datavetenskap är analys och utveckling av begrepp, metoder och verktyg, som syftar till att göra utveckling och användning av digitala system enkelt, tillförlitligt och effektivt.

Mål för utbildning på forskarnivå

Vid utbildning på forskarnivå ska kunskaper och färdigheter utvecklas för att självständigt

kunna bedriva forskning.

De generella mål som ska vara uppfyllda för doktors- och licentiatexamen regleras i

examensordningen i Högskoleförordningen (HF) (se nedan).

Malmö universitet har dessutom övergripande riktlinjer för utbildning på forskarnivå

Målen för forskarutbildningsämnet Datavetenskap, som följer Högskoleförordningen, anges

i den allmänna studieplanen.

Högskoleförordningens mål för doktorsexamen Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

− visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet

samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av

forskningsområdet, och

- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika

forskningsområdets metoder i synnerhet.

-

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

− visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk

granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar

och situationer,

− visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet

identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata

5

metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

och att granska och värdera sådant arbete,

− med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra

till kunskapsutvecklingen,

− visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och

skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat

i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt.

− visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

− visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och

stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

− visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att

göra forskningsetiska bedömningar, och

− visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll

i samhället och människors ansvar för hur den används.

Högskoleförordningens mål för licentiatexamen Kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden

− visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell

specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i

vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder

i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen skall doktoranden

− visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig

noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata

metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter

inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att

utvärdera detta arbete,

6

− visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och

skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog

med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

− visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och

utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad

verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen skall doktoranden

− visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

− visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället

och människors ansvar för hur den används, och

− visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för

sin kunskapsutveckling.

Examensbenämningar Följande examensbenämningar används vid Fakulteten för teknik och samhälle:

Teknologie licentiat - Licentiate of Philosophy

Teknologie doktor - Doctor of Philosophy (PhD)

För doktorand kan även nedanstående examina utfärdas efter anmälan till dekanus:

Filosofie licentiat - Licentiate of Philosophy

Filosofie doktor - Doctor of Philosophy (PhD)

Antagning, finansiering och anställning

Antagning av doktorander och licentiander styrs av Malmö universitets antagningsordning

(Dnr LED 1.4-2018/478), som innehåller

- förutsättningar för antagning vad gäller bl.a. behörighet och finansiering

- antagningsprocess för doktorand med doktorandanställning och doktorand med

7

anställning hos annan arbetsgivare

- övergång till nyinrättat forskarutbildningsämne utan ny antagning

- byte av ämne eller allmän studieplan

Behörighetskraven för att bli antagen till utbildning på forskarnivå i Datavetenskap, vilka

utgår från Malmö universitets antagningsordning och högskoleförordningen, återfinns i den

allmänna studieplanen.

Utifrån Malmö universitets antagningsprocess har fakulteten en ordning för antagning som

beskrivs nedan.

Antagning av doktorand med doktorandanställning

Utlysning och annonsering Om utlysning av utbildningsplats kopplad till en doktorandanställning godkänns av dekan

ansvarar institutionen för att ta fram en utlysningstext i samråd med studierektor för

forskarutbildningen. Utlysningstexten bereds i FFN och beslutas av dekan. Annonsen

publiceras minst två veckor på universitetets hemsida , men i regel är annonseringen bredare

och ansökningstiden längre. Om inte särskilda skäl föreligger ska annonsen skrivas på

engelska.

Ansökan Ansökan sker i enlighet med instruktioner i utlysningen.

Bedömning av behörighet och urval De inkomna ansökningarna granskas av en granskningsgrupp. Granskningsgruppen består

av minst prefekt, studierektor för forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare. Både

kvinnor och män finns representerade i granskningsgruppen, om inte särskilda skäl

föreligger. Doktoranderna ges också möjlighet att utse representant som bereds insyn i

granskningsgruppens arbete. Härutöver kan granskningsgruppen efter behov utökas

ytterligare med exv. övriga handledare eller externa samarbetspartners. Om antalet

behöriga sökande överstiger antalet lediga utbildningsplatser, ska ett urval ske baserat på

de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Följande urvalskriterier används:

- Ämneskompetens

8

- Vetenskaplig kvalitet i tidigare arbeten

- Metodologisk och vetenskaplig mognad

- Kommunikations- och samarbetsförmåga

Därtill kan specifika kriterier användas beroende på den aktuella utbildningsplatsens

inriktning. Vid bedömningen beaktas tidigare studieresultat, de sökandes skrifter, rapporter,

forskningsplaner och eventuella forskningsmeriter samt dokumenterad arbetslivserfarenhet.

Självständiga arbeten på grundnivå och på avancerad nivå har särskild vikt.

Intervju och referenstagning tillämpas alltid vid urval.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller

yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde

framför andra sökande (HF, 7 kap. 41 §).

Jämställdhetsaspekten beaktas genom att underrepresenterat kön ska ges förtur vid likvärdig

förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Beslut om antagning och anställning

Efter granskning av ansökningarna skriver studierektor för forskarutbildningen ett

beslutsunderlag från granskningsgruppen som beskriver urvalsprocessen och presenterar

resultatet av urvalsprocessen med motiveringar och förslag om antagning. Efter att

beslutsunderlaget från granskningsgruppen har beretts i FFN går det till dekan för beslut.

Prefekt för ansvarig institution kontaktar den föreslagna doktoranden för att diskutera

antagningsdatum, anställningsvillkor och lön och upprättar efter detta antagningsavtal och

anställningsavtal.

Dekan beslutar om både antagning och anställning. En finansieringsplan ska finnas med vid

beslut om antagning.

Samtliga sökande ska inom sju arbetsdagar efter beslut om antagning meddelas detta. Alla

sökande ska få ta del av beslutsunderlaget. Enligt HF, kap 12, 2§ får beslut om anställning

som doktorand inte överklagas.

Antagning av doktorand med anställning hos annan arbetsgivare

9

Förfrågan om antagning från extern arbetsgivare Vid intresseförfrågan från extern arbetsgivare om antagning av en externanställd doktorand

undersöker prefekt om det berörda forskarskarutbildningsämnet kan erbjuda handledning och

godtagbara studievillkor i övrigt. (se Förutsättningar för antagning i Antagningsordningen).

Efter godkännande av dekan upprättas ett avtal mellan parterna.

Avtal Finansieringen och formerna för genomförandet av utbildningen ska överenskommas i ett avtal

mellan universitetet och den externa arbetsgivaren. Avtalet ska gälla under hela

utbildningstiden fram till avsedd examen. Doktorandens studiefinansiering ska bäras av den

externa arbetsgivaren. Avtalet kan innehålla skyldigheter för den externa arbetsgivaren att bära

även kostnader för hela eller delar av utbildningsinnehållet, handledning och kringkostnader.

Utlysning Ingen utlysning av utbildningsplatsen görs.

Ansökan Den sökande inkommer med ifylld blankett: Ansökan om antagning samt underlag som

visar att han eller hon uppfyller behörighetskraven och har förmåga att tillgodogöra sig

utbildning på forskarnivå (exempelvis examensbevis på magisternivå).

Bedömning av behörighet

Bedömning av inkomna underlag görs av en grupp bestående av studierektor för

forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare, samt minst en sakkunnig vetenskapligt

kompetent person som inte är tilltänkt huvudhandledare. Både kvinnor och män finns

representerade i granskningsgruppen, om inte särskilda skäl föreligger.

Vid bedömningen beaktas: behörighet, förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och den

planerade forskningens relevans för fakulteten.

Beslut om antagning

Efter granskning av ansökan skriver studierektor för forskarutbildningen ett beslutsunderlag

från granskningsgruppen som innehåller bedömningsprocessen med motiveringar och förslag

om antagning. Efter att beslutsunderlaget från granskningsgruppen beretts i FFN går det till

dekan för beslut.

10

Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring

I samband med antagningen ska varje doktorand knytas till en institution genom anställning

eller annan överenskommelse.

Regler för doktorandanställning

Den första anställningen gäller ett år. Anställningen förnyas sedan med ett år och därefter

med 2 år. Efter detta sker en beräkning på ev. återstående tid.

Institutionstjänstgöring och förtroendeuppdrag En doktorand med doktorandanställning bör om möjligt erbjudas så kallad

institutionstjänstgöring. Denna får maximalt omfatta 20 % av heltid (5 kap. 2§ HF). Vid

institutionstjänstgöring förlängs den totala utbildningstiden i motsvarande mån, till exempel

till 5 år vid 20 %. Arbetet ska vara relevant för doktorandens utbildning och bland annat

syfta till att doktoranden blir delaktig i verksamheten och förbereds för sin fortsatta karriär.

Inför institutionstjänstgöring som utgörs av undervisning erbjuds doktoranden pedagogisk

utbildning. Sådan pedagogisk utbildning tillgodoräknas antingen som kurspoäng eller som

timmar inom institutionstjänstgöringen. Detta ska dokumenteras av doktoranden vid den årliga

revideringen av den individuella studieplanen och det återspeglas i registreringen av

aktivitetsgraden i Ladok.

När man istället för att undervisa, arbetar i ett projekt

(i) som inte kan ses som del av avhandlingsarbetet kan det räknas som institutionstjänstgöring

(ii) som kan ses som del av avhandlingsarbetet ska det räknas som avhandlingsarbete

Institutionstjänstgöringen ska godkännas av närmaste chef.

Det är också viktigt att doktoranderna ges rätt att utöva inflytande över forskarutbildningen

genom att vara representerade i beredande och beslutande organ som har betydelse för

utbildningen. Dessa förtroendeuppdrag ingår inte i utbildningens avhandlings- eller kursdel

och studietiden ska därför förlängas.

Att studera med funktionsnedsättning Malmö universitet erbjuder olika pedagogiska stödformer för dig som är doktorand med

varaktig funktionsnedsättning. Stödet som erbjuds beror på din situation och är till för att

11

underlätta dina studier. Målet är att alla doktorander ska ha en möjlighet att studera på lika

villkor. Enheten för stöd vid funktionsnedsättning, samordnar de praktiska och ekonomiska

stödåtgärderna för studenter med funktionsnedsättning

Kontaktuppgifter

Kontakta Enheten för stöd vid funktionsnedsättning: funk@mau.se (är du doktorand

anställd vid Malmö universitet kontaktar du även din närmaste chef)

Här ansöker du om stöd vid funktionsnedsättning: https://www.nais.uhr.se/

Mer information om stöd vid funktionsnedsättning hittar du här: https://www.mah.se/ar-

student/Stod-och-service/funk/

Kontakt angående talböcker: biblioteket@mau.se

Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen Stor vikt läggs vid att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. System och rutiner

syftar till att säkerställa en långsiktigt god kvalitet kombinerat med möjligheter att på ett

tidigt stadium uppmärksamma eventuella problem.

Introduktion av nya doktorander Introduktionen av nyantagna doktorander sker på tre olika nivåer

- På universitetsövergripande nivå. Här uppmanas alla doktorander att genomgå den av

universitetet speciellt utformade introduktionskursen för nyantagna doktorander.

- Fakultetsnivå. Nyantagna doktorander introduceras av studierektor för

forskarutbildningen och forskningshandläggaren om vilka regler och rutiner som gäller på

fakulteten.

- Institutionsnivå. Doktoranden träffar prefekten för en introduktion till institutionsmiljön

och handledarna för en introduktion till forskningsmiljön.

Att tidigt delta i seminarier och att gå någon forskarutbildningskurs är ytterligare ett bra sätt

att snabbt komma in i arbetet på forskarutbildningen. Det kan också vara en bra idé att prata

med någon aktiv doktorand eller nydisputerad.

12

Doktorander som finansieras genom doktorandanställning ska, precis som alla andra

anställda, ha årliga medarbetarsamtal med prefekten på institutionen. Prefektens

arbetsmiljöansvar omfattar även doktoranderna.

Allmän studieplan

Innehållet i utbildning på forskarnivå anges i den allmänna studieplanen och delas formellt

in i två delar: kursdel och avhandlingsdel. Sammantaget ska innehållet i dessa delar vara

sådant att de generella examensmålen angivna i högskoleförordningen nås.

Kursdel För forskarutbildningsämnet gäller för doktorsexamen minst 60 hp godkända kurser. Av

dessa är 30 hp av fördjupande karaktär inom forskarutbildningsämnet, där minst 7,5 hp

utgörs av kurser i forskningsmetodik, forskningsetik och jämställdhet (gäller endast

doktorander antagna efter februari 2019). . Resterande 30 hp fördelas utgående från den

studerandes enskilda behov i relation till examensmålen.

För licentiatexamen krävs minst 30 hp godkända kurser. Av dessa är 15 hp av fördjupande

karaktär inom forskarutbildningsämnet, där minst 7,5 hp utgörs av kurser i

forskningsmetodik, forskningsetik och jämställdhet (gäller endast doktorander antagna efter

februari 2019). Resterande 15 hp fördelas utgående från doktorandens enskilda behov i

relation till examensmålen.

Läs mer om kurser under rubriken Forskarutbildningskurser

Avhandlingsdel För forskarutbildningsämnet omfattar avhandlingsdelen 180 hp för doktorsexamen och 90 hp

för licentiatexamen.

Avhandlingen utformas som en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser

(sammanläggning), vilka doktoranden kan ha författat ensam eller gemensamt med andra

personer, eller som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografi).

Avhandlingsarbetet, inklusive aktivt deltagande i forskarsamfundets processer i form av

kurser, seminarier, konferenser, internationellt utbyte, m.m., genomförs på ett sådant sätt

13

att det ger doktoranden möjlighet att uppfylla samtliga utbildningsmål. För att nå målen

med utbildningen presenteras och diskuteras också forskningen och forskningsresultaten

vid internationella konferenser. Doktoranden deltar också aktivt i seminarier och andra

professionella sammanhang och bidrar där med sina kunskaper.

Individuell studieplan Senast 3 månader efter antagning upprättas en individuell studieplan av doktorand,

handledare och examinator. Den individuella studieplanen är ett viktigt formellt dokument

som reglerar relationen mellan universitetet och doktoranden. Den bidrar till att säkra en

god kvalité på forskarutbildningen samt säkra att doktoranden får en struktur och goda

förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Därför ska den innehålla både universitetets och

doktorandens åtaganden, men också en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen utgör

ett viktigt verktyg för att stödja doktorandens progression och är ett instrument för årlig

uppföljning.

Den individuella studieplanen följs upp varje år vid ett möte med doktoranden,

huvudhandledaren, examinatorn och doktorandens uppföljningsgrupp. Till mötet kan också

studierektorn för forskarutbildningen samt övriga handledare bjudas in. Vid

uppföljningsmötet diskuterar man progressionen i doktorandens arbete, planerar för

kommande moment och stämmer av så att examensmålen för utbildningen nås. Den

individuella studieplanen kompletteras med en Progressionsmatris där doktorandens

progression dokumenteras.

Under mötet följs även handledningen upp och vid eventuella problem diskuteras åtgärder

för att lösa dessa.

Handledning Fakulteten ansvarar för att samtliga doktorander får god handledning. Högskoleförordningen,

kap 6, reglerar handledning för utbildning på forskarnivå.

Varje doktorand har minst två handledare, varav den ena är huvudhandledare. Dessa

utses av dekan efter förslag från studierektor för forskarutbildningen efter, eller i

samband med antagningen. Huvudhandledaren ansvarar, i samråd med doktoranden och

studierektor för forskarutbildningen för eventuella förändringar av handledargruppen till

exempel ytterligare handledare utifrån behov och specialisering. Eventuella ytterligare

handledare utses av dekan.

14

Till handledare kan utses den som avlagt doktorsexamen. Huvudhandledaren ska vara anställd

vid fakulteten på minst halvtid samt vara lägst docent eller ha motsvarande kompetens. I syfte

att skapa jämställda karriärvägar beaktas könsbalansen vid tillsättningen av handledare och

handledargrupper med homogen könsfördelning undviks i möjligaste mån.

Utbildning i handledning ges regelbundet av Malmö universitet som en universitetsgemensam

utbildning.

Tid för handledning Varje heltidsdoktorand har rätt till minst 80 timmars handledning per år. Denna tid fördelas

mellan samtliga handledare och dokumenteras i den individuella studieplanen.

Huvudhandledaren har ansvar för att detta genomförs. I handledningstiden inkluderas allt

arbete som handledarna gör, dvs. även förberedelser inför handledarmöten. I de fall där

någon i handledargruppen är ny i handledarrollen och därför behöver extra tid för uppdraget

ska detta inte avräknas på doktorandens handledningstid, utan vederbörande får avsätta tiden

inom ramen för den egna utvecklingen och meriteringen.

Doktoranden ska inte missgynnas om handledargruppen är stor. Den institution till vilken

doktoranden är knuten ansvarar för finansieringen, som kan ske antingen via statsanslaget

eller externa medel. I syfte att säkerställa tid för handledning anges planerad och föregående

finansiering av handledningstid i den individuella studieplanen. Handledningstid av

doktorander som har studiefinansiering från beviljade forskningsprojekt finansieras om

möjligt av forskningsprojektet. I annat fall finansieras handledningstiden av fakulteten.

Krav och förväntningar Doktorand och handledare bör redan på ett tidigt stadium göra klart vilka krav och

förväntningar de har på varandra. I den individuella studieplanen ska även riktlinjer för

samarbete och respektive åtaganden tas med. Om någon inte uppfyller sin del kan detta tas

upp vid den årliga genomgången av den individuella studieplanen. Det kan inte nog

understrykas att allvarliga problem ska uppmärksammas så snart de blir tydliga så att

värdefull tid inte förloras.

Detta bör handledaren göra:

− hjälpa till med valet av avhandlingsämne och se till att det är realistiskt

och genomförbart

− granska manuskript och annat material

15

− rekommendera kurser samt relevant litteratur

− hjälpa till att etablera kontakter med andra institutioner i Sverige och utomlands

− medverka till att doktoranden kan besöka och delta i internationella konferenser

och möten

− rekommendera källor från vilka man kan söka medel för till exempel

resor, konferensdeltagande och vistelser vid andra lärosäten

Doktoranden och handledarna ska komma överens om vad som gäller beträffande

handledning och dokumentera det i den individuella studieplanen.

Följande punkter kan vara vägledande:

Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter:

− litteratursökning

− ansökning om resestipendier

− planering av möten

− kurser i forskarutbildningen

− konferenser

− presentation av pågående projekt i olika fora

− fortlöpande uppdatering av projektplan

− fortlöpande uppdatering av individuell studieplan

Relation mellan handledare och doktorand:

− rättigheter och skyldigheter

− förväntningar

− motivation

− tillgänglighet

− regelbundna utvecklingssamtal

En doktorand som begär det ska få byta handledare (SFS 2010:1064). Om

handledningen visar sig inte fungera ska doktoranden i första hand kontakta

studierektor för forskarutbildningen som då sammankallar ett möte med

doktorand, prefekt och ev. studenthälsan. Doktoranden kan även tala med

handledarna, uppföljningsgruppen, doktorandsupporten, doktorandkåren eller

16

själv kontakta studenthälsan. Handledningens kvalitet ska även följas upp under

det årliga ISP-mötet.

Dekan beslutar om eventuella handledarbyten.

Rätten till handledning kan dras in om doktoranden inte uppfyller sina åtaganden

enligt den individuella studieplanen. (HF kap 6 § 30-31)

Examinator och uppföljningsgrupp Efter antagningen utses en examinator för doktoranden. Examinatorn ska vara lägst docent

eller ha motsvarande kompetens. Examinatorns roll är att kontrollera att alla mål nåtts för

examen på forskarnivå genom att säkerställa kvalitén på kursdelen av utbildningen. I

doktorsexamen ska ingå minst 60 hp kurser fördelade enligt den allmänna studieplanen.

Kurserna ska vara valda så att det säkerställs att doktoranden når examensmålen.

Examinatorn måste därför ta ställning till hela kurspaketet som doktoranden genomgått.

Examinatorn tar beslut om att tillgodoräkna kurser på avancerad nivå och från andra

lärosäten i examen. Detta kan ske fortlöpande under studietiden. Doktoranden kan, förutom

med handledarna, rådgöra med examinatorn i valet av forskarutbildningskurser inom Malmö

universitet och vid andra lärosäten.

Förutom att examinatorn intygar att doktoranden uppfyller de krav som ställs på omfattning

och innehåll i kursdelen intygar examinatorn också att doktoranden uppnått samtliga mål för

licentiatexamen och doktorsexamen genom en examinatorsrapport.

Dekan beslutar om examinator efter förslag från studierektor för forskarutbildningen

Efter antagning utses också till varje doktorand en uppföljningsgrupp, som förutom

handledarna och examinator, består av ytterligare minst två personer (varav minst en med

erfarenhet av handledning) vanligen inom avhandlingsämnet. Uppföljningsgruppen följer

doktorandens progression och deltar vid det årliga ISP-mötet. Uppföljningsgruppen står

också för slutgranskningen av doktorandens licentiatuppsats. Dekan beslutar om

uppföljningsgruppen efter förslag från studierektor för forskarutbildningen

Doktorandryggsäck För att trygga doktorandens möjlighet att slutföra sina doktorandstudier garanteras doktoranden

att kunna nyttja ett belopp om 50 000 kronor under studietiden med slutmål doktorsexamen och

halva summa för licentiatexamen. Beloppet avser hela studietiden oavsett hur lång denna är.

Mot summan avräknas kostnader och omkostnader som kopplas till doktorandens

17

forskarstudier så som kostnader för:

− Konferensresor

− Kortare kontakt- och seminarieresor

− Forskningsresor och fältarbete

− Inköp av nödvändig litteratur och utrustning för avhandlingsarbetet

− Doktorandkurser (ibland har kurserna olika pris för EU/ej EU medborgare).

− Andra utgifter som är nödvändiga för avhandlingsarbetet

Det åligger doktorand och handledare att planera så att avhandlingsarbetet kan slutföras med

tillgängliga medel. Medlen kan utgöras av såväl externa medel som fakultetsmedel.

Forskargrupper och seminarier Det är viktigt att alla doktorander känner stark tillhörighet till någon av fakultetens

forskargrupper. Samtidigt är doktoranderna viktiga för forskningen som i många fall är ett

lagarbete där goda resultat leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Handledarna har

själva krav på sig att utföra och publicera högkvalitativ forskning.

Fakulteten anordnar seminarier under vilka doktoranderna diskuterar sina egna eller andras

forskningsarbeten. I samband med att egna forskningsarbeten diskuteras, har doktoranden

möjlighet att få återkoppling och förslag på nya angreppspunkter och problemställningar.

Att delta i seminarierna är viktigt för att bland annat erhålla färdigheter i det vetenskapliga

samtalet.

Härutöver genomgår doktoranden under sin studietid ett antal seminarier som medger

kollegial granskning av doktorandernas arbeten och progression, bland annat i form av

uppstartsseminarium, licentiatseminarium och ett s.k. 90%-seminarium till vilka hela

fakulteten inbjuds. Vid uppstartsseminariet, vilket sker i samband med att ISPn färdigställs,

presenterar doktoranden sin planerade forskning. Seminariet ger möjlighet för doktoranden

att reflektera över och tänka igenom det kommande arbetet . Vid licentiatseminariet

försvaras litentiatuppsatsen offentligt. Vid 90%-seminariet granskas doktorsavhandlingen

av en extern opponent, för att säkerställa avhandlingens kvalité och möjliggöra förbättringar

inför disputation. Alla doktorander ska genomgå uppstartsseminarium, licentiatseminarium och

90%-seminarium. Om särskilda skäl föreligger för att inte genomgå licentiatseminarium eller 90%-

seminarium kan huvudhandledaren, i samråd med övriga handledare, examinator, uppföljningsgrupp

och studierektor för forskarutbildningen, anhålla om undantag för en doktorand. Dekan fattar beslut

om undantag baserat på motivering från huvudhandledare.

18

Forskarutbildningskurser Malmö universitet har utvecklat universitetsgemensamma kurser som ger doktoranden

förutsättningar att nå några av målen i den nationella examensordningen (länk till

kursutbud). Fakulteten anordnar därutöver egna forskarutbildningskurser (länk till

fakultetens kursutbud).

Innan doktoranden går en kurs bör en avstämning göras med huvudhandledaren och

examinator för att säkerställa att den kan ingå i examen. Examinator ska förvissa sig om att

doktoranden kan nå samtliga examensmål inom den ram som ges i den allmänna

studieplanen och att det inte blir dubblering av kursmoment.

Forskarutbildningskurser på Malmö Universitet läggs in i Ladok av administratören och

attesteras av kursansvarig.

I syfte att stärka möjligheterna att skapa ett kurspaket av hög kvalitet som uppfyller alla

examensmål kan kurser på andra universitet väljas och tillgodoräknas in i utbildningen.

Tillgodoräknande av kurser Tillgodoräknande av forskarutbildningskurser från andra lärosäten tillstyrks av

huvudhandledaren och beslutas av den särskilt utsedda examinatorn.

Tillgodoräknande av andra kurser eller poänggivande aktiviteter tillstyrks av

huvudhandledaren och beslutas av examinator. Vanligen rör det sig om kurser på avancerad

nivå.

Doktoranden fyller i blankett om tillgodoräknande, samt får den signerad av handledare och

examinator innan den lämnas till forskningshandläggaren som registrerar i Ladok.

Internationella kontakter Forskning är en internationell verksamhet och forskarsamhället är till sin natur

internationellt. Det är därför viktigt att doktoranderna, med hjälp av sina handledare, skaffar

internationella erfarenheter och kontakter. Deltagande i internationella konferenser och

kongresser är en källa för erfarenhetsutbyte och nya uppslag, som för den egna forskningen

framåt. De diskussioner och personliga kontakter som följer av ett föredrag eller en

posterpresentation är oftast mycket stimulerande för det fortsatta forskningsarbetet. Allmänt

gäller att forskarutbildningen delvis kan förläggas utomlands, förutsatt att det är till fördel

för forskarutbildningen, och att det inte medför förlängning av studietiden. Resor till

konferenser och vistelser på utländska institutioner kräver ibland större resurser än vad

fakulteten kan stå för via doktorandryggsäcken. Det är därför viktigt att doktoranderna i

sådana fall själva söker stipendier.

19

Karriärplanering En god karriärplanering underlättar övergången till en postdoktoral tillvaro för doktoranden.

Karriärplanering kan handla om att man planerar att söka nya forskningsmedel, utveckla

kurser, undervisa, knyta band med alumner och olika forsknings-/professionsnätverk, gå

kurser, delta i utbyten.

Forskningsetik Vad gäller forskning som avser människor finns sedan den 1 januari 2004 en lag om

etikprövning. Den omfattar forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och

på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga

personuppgifter. Se Lag om etikprövning och Regeringens proposition 2002/03:50.

Den 1 juni 2008 har vissa ändringar i etikprövningslagen trätt i kraft, bl.a. har lagens definition

av forskning ändrats för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Lagens

tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga

personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga

samtycke eller inte. En ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde är att även

forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen

ska etikprövas. Se Proposition 2007/08:44.

Från och med den 25 maj 2018 gäller den nya Dataskyddsförordningen, General Data

Protection Regulation (GDPR), i alla EU:s medlemsländer. GDPR stärker rättigheterna för den

enskilde vad gäller personlig integritet och medför en hel del förändringar för alla som

behandlar personuppgifter. Läs mer om GDPR på Datainspektionens hemsida och på EUs

hemsida.

Läs mer om etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på

forskningsprocessen på Vetenskapsrådets sida CODEX.

Malmö universitet har inrättat Rådet för forskningsetik som ska arbeta för att främja god sed i

forskning.

Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört När doktoranden i samråd med huvudhandledaren anser att 50 % (120 hp) respektive 75 %

(180 hp) av studierna mot doktorsexamen är avklarade kontaktas examinatorn för

20

bedömning. Doktoranden ansvarar för att inhämta intyg om godkänd uppnådd andel från

examinatorn. Doktoranden skickar intyget till forskningshandläggaren som registrerar

progressionen i Ladok och skickar intyget till fakultetens lönehandläggare så att den, genom

doktorandstegen, stipulerade lönehöjningen erhålls. Löneökningen beslutas inte retroaktivt.

Examen Proceduren vid licentiatexamen finns i Anvisningar för licentiatseminarium och examen.

Proceduren vid doktorsexamen finns i Anvisningar för disputation och examen.

Organ för kvalitetssäkring Vid Malmö universitet finns flera organ och befattningar som verkar för att

forskarutbildningen håller en hög kvalitet:

Beredningen för forskning och forskarutbildning (BFF) BFF är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut och eventuella beslut i

universitetsstyrelsen och hanterar universitetsövergripande frågor gällande forskning och

forskarutbildning..

Kommittén för forskarutbildning (KFU) KFU ligger under BFF och består av Malmö universitets studierektorer för

forskarutbildning och är speciellt inriktat på frågor rörande forskarutbildningen och dess

kvalitetsutveckling. I både Forskningsberedningen och Forskarutbildningsutskottet är

doktorandkåren representerad.

Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN) vid Fakulteten för teknik och samhälle

bereder forsknings- och forskarutbildningsfrågor i enlighet med fakultetens besluts- och

delegationsordning. Nämnden är dessutom beredande till fakultetsstyrelsen i strategi-,

utvecklings- och kvalitetsfrågor av forsknings- och forskarutbildningskaraktär.

Doktorandkåren är representerad i FFN.

Handledarkollegium Handledarkollegiet (HK) vid Fakulteten för teknik och samhälle tar upp handledningsfrågor

och kvalitetsarbetet i utbildningen. Handledarkollegiet består av alla aktiva handledare och

examinatorer inom fakulteten. Doktorandkåren är representerad i HK.

21

Studierektor för forskarutbildningen Fakultetens studierektor för forskarutbildningen biträder Forsknings- och

forskarutbildningsnämnden i frågor som rör forskarutbildning. Studierektorn står även till

doktorandernas och handledarnas förfogande för information och annan hjälp i

forskarutbildningsfrågor. Till studierektorn finns knutet en forskningshandläggare som sköter

administrationen av forskarutbildningen.