strategi och budget 2017–2018 - haninge kommun · kulturpolitiskt program för haninge kommun...
TRANSCRIPT
Kultur- och fritidsnämnden
STRATEGI OCH BUDGET 2017–2018Fastställd av xxx 2011-xx-xx
1
Reviderad version. Beslutad av kultur- och fritidsnämnden 2017-02-08 § 16
Innehållsförteckning för kultur- och fritidsnämndens
STRATEGI OCH BUDGET 2017 – 2018
1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 2
1.1 FÖRORD ......................................................................................................................................................... 2 1.2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE ................................................................................... 3 1.3 PROGRAM OCH POLICIES................................................................................................................................ 4 1.4 VIKTIGA FRÅGOR .......................................................................................................................................... 5
2. FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................................... 6
2.1 OMVÄRLDSANALYS ....................................................................................................................................... 6 2.2 NÄMNDENS ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................................................... 16 2.3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION .............................................................................................................. 16
3. FULLMÄKTIGES MÅL, STRATEGIER OCH INDIKATORER ............................................................ 19
3.1 MÅLOMRÅDE 1: VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE ..................................................................................... 19 3.2 MÅLOMRÅDE 2: UTVECKLING ..................................................................................................................... 21 3.3 MÅLOMRÅDE 3: EN ATTRAKTIV NÄRMILJÖ ................................................................................................. 25 3.4 MÅLOMRÅDE 4: EFFEKTIVITET, KVALITET OCH SERVICE ............................................................................ 28
4. EKONOMISKA RAMAR 2017 - 2018 .......................................................................................................... 31
DRIFTBUDGET 2017 .......................................................................................................................................... 31 Nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd ........................................................................................ 32 Område Norr ............................................................................................................................................... 32 Område Central ........................................................................................................................................... 32 Område Syd ................................................................................................................................................. 33
BILAGA. FÖRTECKNING ÖVER NÄMNDENS INDIKATORER............................................................. 35
2
1. Inledning
1.1 Förord
Ett rikt kultur- och fritidsliv skapar mening och sammanhang. Alla barn och unga i Haninge har
rätt till en meningsfull fritid. Tillgång till bibliotek, kultur- och idrottsaktiviteter, parker och
öppna mötesplatser är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Föreningslivet i Haninge är
starkt och livskraftigt. Samverkan mellan det offentliga och civilsamhället lägger grunden för ett
varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kan komma alla till del.
Idrott, motion och folkhälsa går hand i hand. När vi gör det lättare att motionera och idrotta i
vardagen sänker vi trösklarna till ett aktivt liv för fler. I takt med att Haninge växer ökar behovet
av fler simtider för skolor, föreningar och allmänhet. Planeringen av en ny simhall fortgår.
Jämställdhet och tillgänglighet är ledord för nya idrottsinvesteringar. Haninge blir en allt starkare
idrottskommun och vi fortsätter att satsa både på elit- och breddidrott.
Konst och kultur ska finnas närvarande i vardagen, oavsett var i kommunen vi bor. Haninges
kulturskola ger barn och unga möjlighet att utforska sin kreativitet och skaparglädje tillsammans
med andra. Attraktiva fritidsgårdar och ett brett utbud av lovaktiviteter möjliggör för socialt
umgänge och nya lärdomar även efter skoltid. Tillgängliga och välbevarade kulturmiljöer bidrar
till att göra Haninge till en attraktiv kommun både för besökare och för oss som bor här idag.
Mehmet Coksürer
Ordförande
Kultur och fritidsnämnden
3
1.2 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde
Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning (t.ex. bibliotekslagen) ska följande
gälla för kultur- och fritidsnämnden, enligt nämndens reglemente1:
Kultur- och fritidsnämnden ska främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen.
Nämnden ansvarar för bibliotek, musikskolan, utställningar, kulturprogram, Lakeside
(Ungdomens hus), fritidsgårdar, idrotts- och friluftsanläggningar, Miljöverkstan, bidrag till
föreningar, lokalbokning och lotteritillstånd.
Kultur- och fritidsnämnden ska
se till att ovannämnda verksamheter bedrivs, följs upp och utvärderas i enlighet med de mål
och riktlinjer som finns i författningar och föreskrifter samt i måldokument mm som
kommunfullmäktige fastställer
hålla sig underrättad om utvecklingen inom nämndens verksamheter samt ta de initiativ
och framlägga de förslag som nämnden ser som nödvändiga
svara för planerings- och utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde
Barn och ungdomar prioriteras.
Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom
särskilt beakta underrepresenterade grupper och möjligheterna för alla medborgare att på
lika villkor delta i kultur- och fritidsverksamheten
genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer, institutioner och enskilda
stimulera det arbete som dessa bedriver
inom ramen för fastställda normer besluta om bidrag till föreningar, studieförbund och
organisationer och därigenom medverka till en attraktiv, innehållsrik, geografiskt spridd
verksamhet inom kultur- och fritidsområdet
bevara och utveckla värdefulla traditioner, dokumentera och bevara material som belyser
kommunens historia samt stödja kulturhistorisk forskning, samt stödja och stimulera
enskilda, föreningar och organisationer som arbetar med dessa frågor
ansvara för verksamheten inom kulturmiljöområdet med undantag av de
kulturmiljöfrågor som handläggs inom plan- och bygglovsprocessen
verka för att kulturmiljöer och fornminnen bevaras
verka för att kulturhistoriska miljöer och områden för rörligt friluftsliv säkerställs
främja utvecklingen inom konstområdet, anskaffa konstverk till kommunens
konstsamling, besluta om dessas utplacering i offentliga lokaler samt verka för konstnärlig
utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader
upprätta och teckna avtal samt övriga överenskommelser
avge yttranden över och besvara remisser inom nämndens verksamhetsområde samt i
plan- och bygglovsärenden mm
1 Kultur- och fritidsnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige 2013-04-08.
4
i övrigt fullfölja de uppdrag som kommunfullmäktige lämnat till nämnden
Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden:
omfördelning av medel som anslagits till nämnden inom den av kommunfullmäktige
fastställda budgetramen
bokföringsmässig avskrivning av belopp för enskild fordran inom nämndens
verksamhetsområde.
Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom besluta i följande taxor och avgifter:
lokalupplåtelse (idrottshallar, fritidsgårdar, simhall, bibliotek mm)
campingavgifter; (upplåtelse av tält- och husvagnsplatser, duschavgifter, tvättavgifter,
lägercamping mm)
vandrarhem och rumsuthyrning; ( vandrarhemsavgifter, bokningsavgifter mm)
lägeranläggningar; (lägerskoleavgift, upplåtelse av lägerlokaler mm)
porto- och förseningsavgifter; (administrationsavgifter vid beställning av böcker i
samband med boklån, bötesavgift för sent återlämnade böcker, nycklar och låskort)
IP Skogen; (uthyrning av vagnar, tält toaletter mm)
Utöver vad som anges i reglementet ovan har nämnden även det kommunala ansvaret för Sport
Campus Sweden, vilket framgår av kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018.
1.3 Program och policies
Haninge kommun har två politiska program som särskilt berör kultur- och fritidsnämndens
politikområden. Dessa utgörs av Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 och
Idrottspolitiskt program för Haninge kommun 2014-2018.
Syftet med programmen är att stärka kulturens och idrottens framtida roll i kommunen.
Programmen är styrande och vägledande för alla kommunala verksamheter i kommunen och
kommunala bolag. Ansvaret för att kulturen och idrotten är en kraft och tillgång i kommunen ska
delas av flera parter och därför vilar såväl programmens framtagande som det framtida arbetet på
en bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet och näringslivet.
Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt med att realisera programmens innehåll och har
implementerat dem i ordinarie styrprocesser. För båda programmen har arbetsgrupper bildats för
att fördjupa och förankra arbetet kring handlingsplanerna. Kultur- och fritidsförvaltningen
arbetar även aktivt med samverkan tillsammans med de parter som berörs av arbetet kring att
förverkliga målen i programmen.
Under början av 2017 beräknas en ny biblioteksplan antas.
5
1.4 Viktiga frågor
Kultur- och fritidssektorn berikar samhället och tillåter individen att växa. Tillgången till kultur
och meningsfulla fritidsaktiviteter är en viktig demokratisk fråga och ska särskilt prioriteras för
barn och unga. Allmänna mötesplatser för diskussion, rörelse och konst är en förutsättning för
ett starkt civilsamhälle och möjliggör skapande. Kommunens föreningsliv har en viktig roll att
spela i etableringen av nyanlända.
Den nyöppnade kulturskolan ska fortsätta att utvecklas och fler uttrycksformer ska rymmas inom
verksamheten. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, konst och kultur ska
kulturskolans verksamhet nå ut till fler. Fritidsgårdarnas verksamhet ska vara meningsfull och
attraktiv för Haninges ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler billiga och
avgiftsfria aktiviteter för barn och unga under skolloven. Utbyggnad av konstgräsplaner i
kommundelarna skall fortsätta. Planeringen av en ny simhall ska fortgå.
Miljöverkstan har i uppdrag att öka medvetenheten om sambandet mellan livsstil och
miljöpåverkan. Med hållbarhetspedagogik arbetar Miljöverkstan för att nå ut till barn och
skolpersonal med kunskap om hållbar utveckling. Miljöverkstan ska ges förutsättningar att
utveckla sin verksamhet för att bidra till ökad kunskap om klimat och miljö.
Haninge har en lång tradition av ett livskraftigt civilsamhälle med studieförbund,
idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella aktörer. Samverkan mellan det offentliga
och civilsamhället är en förutsättning för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler föreningsdrivna verksamheter i Haninge.
Kommunen ska förbättra sin information till föreningar om vilket stöd som erbjuds och vilka
ekonomiska bidrag som finns att söka.
Genom att skapa förutsättningar för spontanidrott, öka barn och ungas deltagande i
idrottsaktiviteter och förbättra tillgängligheten för kommunens motionsspår bidrar vi till att
stärka folkhälsan i Haninge. Sänkta trösklar i form av låga eller inga avgifter och geografisk närhet
till spontanidrottsytor är en viktig del i arbetet med att underlätta för motion i vardagen. Vid
uppförande av nya spontanidrottsytor ska jämställdhet beaktas för att säkerställa att satsningar på
spontanidrott kommer alla till del. Genom att öka tillgängligheten till Haninges naturområden
och parker främjar vi folkhälsan och bidrar till ökad utomhusvistelse.
Kultur är ett viktigt inslag i den framväxande staden och Kulturparken utgör en betydelsefull
plats i stadskärnan. I avvaktan på kommunstyrelsens utredning om Kulturparkens
vidareutveckling utökas kultur- och fritidsnämndens budget med 800 tkr för att föreningarnas
verksamhet i parken kan fortgå.
6
Utredningar/uppdrag till kultur- och fritidsnämnden
- Att utveckla planen för bevarande av kulturarv och kulturmiljöer genom att prioritera vilka
satsningar som bör göras redan 2017.
- Att utreda möjligheten att utveckla en föreningsdriven fritidsgård i Brandbergen.
- Att förbättra informationen från kommunen till föreningarna om vilka stöd som erbjuds.
- Att vidareutveckla Kulturskolan med fler uttrycksformer.
Utöver ovan nämnda uppdrag som specifikt riktas till kultur- och fritidsnämnden återfinns i
kommunfullmäktiges mål och budget ett antal uppdrag riktade till andra nämnder där de
förväntas samverka med kultur- och fritidsnämnden. För en fullständig översikt av dessa uppdrag
se Haninge kommuns mål och budget 2017-2018.
2. Förutsättningar
2.1 Omvärldsanalys
Kultur- och fritidssektorn fyller tillsammans med övriga samhället en viktig funktion i arbetet
med att skapa attraktiva livsmiljöer. När Haninge bygger stad är det därför viktigt att bygga en
stad som ger utrymme åt liv och innehåll. Där människor bor och arbetar behöver det även vara
möjligt att hämta kraft och energi samt ha ett socialt liv. När en stad planeras skapas strukturer åt
hus, gator, torg och olika funktioner som ska få staden att fungera. Det är inte tillräckligt
eftersom det är människor som ger staden liv och innehåll. Därför måste människor lockas att
vilja vara där och ges utrymme att ta staden och dess fysiska rum i besittning. Kultur- och
fritidsförvaltningens verksamheter fyller här en viktig del i samhällsbygget.
I arbetet med att fortsätta utveckla ett framtida Haninge som är attraktivt för kommunens
medborgare men även för potentiella framtida medborgare delar kultur- och fritidsektorn ett
antal utmaningar tillsammans med övriga samhällsaktörer och offentlig förvaltning i stort. Det
handlar bland annat om frågor kopplade till globalisering, klimatfrågor, urbanisering och
välfärdens framtida finansiering för att nämna några exempel. Nedan följer en sammanställning
av kultur- och fritidsförvaltningens omvärldsanalys där ett antal trender eller skeenden
identifierats som på olika sätt bedöms vara relevanta för förvaltningen att känna till och förhålla
sig till.
Ett förändrat klimat
Det är fastställt att vi idag har en global uppvärmning på 1 grad jämför med förindustriell tid. Om
koldioxidutsläppen tillåts ligga kvar på samma nivå räknar man med att uppvärmningen blir två
grader redan år 2040. Uppvärmningen blir störst vid polerna där snö och is kommer att
försvinna. Sveriges medeltemperatur kommer att öka med 3,5 grader. Störst blir
7
temperaturökningen på vintern, då förändringen kan bli 2-5 grader. Klimatmötet i Paris i
december 2015 slog fast att man måste sträva efter att medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5
till 2 grader. Trots överenskommelser och åtaganden pekar prognosen med dagens utsläppsnivåer
på en ökning upp till 3 grader. Konsekvenser vid ett sådant scenario kommer bli stora och få
globala konsekvenser.
Klimatfrågan är global och berör alla nivåer i samhället. Miljöverkstan som tillhör kultur- och
fritidsförvaltningen jobbar aktivt med livsstilsfrågor och klimat för att ge Haninges unga verktyg
att förändra sina vanor vilket har en positiv påverkan på klimatets utveckling.
Utöver klimatfrågan är skapandet av giftfria miljöer en viktig fråga t.ex. vad gäller
hormonstörande kemikalier. Flera kommuner runt om i landet arbetar aktivt med att skapa
giftfria miljöer och i Haninge stöttar Miljöverkstan förskolor och fritidsgårdar i detta arbete.
Kvalitet och uppföljning
Ett resurseffektivt utvecklingsarbete med ständiga förbättringar och ett medborgar- och
brukarperspektiv är framgångsfaktorer för att möta framtida utmaningar. Här fyller arbetet med
kvalitet och uppföljning en viktig funktion. Det bekräftas bland annat av att det på nationell nivå
har etablerats en myndighet för kulturanalys samt att centrum för idrottsforskning arbetar med att
följa upp statens stöd till idrotten. I den kommunala sektorn arbetar många olika verksamheter
systematiskt med uppföljning och utvärdering. Ett exempel på det är de öppna jämförelser som
genomförs inom Södertörns nyckeltal, Våga visa inom kulturskolan, Ung livsstil, Kommuners
kvalitet i korthet och den kommunuppföljning som genomförs av Myndigheten för delaktighet.
På regional nivå finns en etablerad samverkan mellan kommuner kopplat till FSKF där det dels
finns en specifik grupp som arbetar med kvalitetsfrågor men kvalitetsarbete pågår även i
verksamhetsspecifika arbetsgrupper.
Offentlig sektors koppling till den akademiska världen fortsätter att stärkas men kopplingen kan
bli starkare, inte minst på kultur- och fritidsområdet. Den kunskapsproduktion som sker inom
akademin och i gränssnittet mellan akademi och offentlig sektor fyller en viktig funktion vad
gäller offentlig sektors möjligheter till att producera kvalitativa beslutsunderlag som vilar på
evidens.
Jämlik fritid
Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning en ny form av diskriminering. Det nya förbudet i
diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och regler som redan finns om
tillgänglighet.
8
Verktyg för att främja jämlikhet, jämställdhet och mångfald och på så vis nå underrepresenterade
grupper med fritidsutbudet dyker upp i allt större utsträckning. Som exempel kan nämnas olika
typer av hbtq-utbildningar för fritidsledare och chefer, RFSL:s hbtq-certifiering och
webbverktyget Jämställdhetseffekten från Crossing Boarders.
Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt personer med
funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än
svenska. Även barn och unga är en grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet med fokus på
språkutveckling. Detta är ett led i att biblioteken ska ha ett ännu större fokus på vissa grupper
och därmed öka jämlikheten och mångfalden.
Den fjärde samlade uppföljningen av utvecklingen gällande den nationella
funktionshinderspolitiken 2015 visar att utvecklingen går framåt mot ett mer inkluderande och
hållbart samhälle, om än långsamt. Många insatser görs och många är aktiva för att öka
tillgängligheten. Trots det ökade arbetet kan det ta tid innan effekterna syns i samhället. Den
upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning och många fler med
funktionsnedsättning har ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen. En stor del
av ohälsan hör samman med brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist
på tillgänglighet, faktorer som påverkar livskvaliteten negativt. Fler insatser måste initieras och
genomföras för att regeringens inriktnings- och delmål 2011-2016 ska uppnås. För att påskynda
utvecklingen bör exempelvis krav på tillgänglighet i upphandlingar ställas i högre grad. Det skulle
leda till att fler produkter, lokaler, varor och tjänster blir tillgängliga från början. Det minskar
behovet av att i efterhand åtgärda brister i tillgängligheten och leder till minskade kostnader.
Resultatet av uppföljningen visar att funktionshinderspolitiken är ett arbete som kräver
uthållighet och ett långsiktigt perspektiv. Ett första steg är ökad medvetenhet som sedan kan leda
till ett strategiskt och kunskapsbaserat förbättringsarbete. I förlängningen leder arbetet till att
enskilda individer märker positiv förändring i sin vardag och att fler kan delta på lika villkor
oavsett funktonsförmåga.
Ung livsstilsundersökningen i särskolan i Haninge visar på likartade resultat – att personer med
funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre socioekonomiska förutsättningar och upplever en
hög grad av brist på tillgänglighet och inflytande i samhället. Två rapporter som utkom år 2010
med fokus på ungdomar i särskolan och deras idrottsvanor samt hälsa och livskvalitet visar
skillnader mellan elever i särskolan och elever i den vanliga skolan när det gäller bland annat
föreningsdeltagande, motionsvanor och sociala relationer. En rapport som utkom år 2015, Ung
livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan, visar på likartade resultat. Rapporten
baseras på en studie av ungdomar i Haninge, Jönköping och Stockholm i jämförelse med
ungdomar som inte går i särskolan. Störst skillnader finns inom områdena skattad livs- och
fritidssituation, medlem i idrottsförening, kontakt med kompisar, hälsa, motion och drott.
Myndigheten för kulturanalys har de senaste åren gett ut fler rapporter om kultur. I
Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3, som haft fokus på åldersgrupperna 16-25 samt
äldre identifieras att det svenska samhället utvecklas till att bli mer heterogent. Urbanisering,
ökade inkomstklyftor, ökad skillnad i hälsa mellan olika grupper, ökande andel äldre och
migrationsströmmar har gett upphov till ett mer blandat samhälle där människor har olika
förutsättningar att ta del av och att själva utöva kultur.
9
I den senaste rapporten Kulturvanor också den från Myndigheten för kulturanalys, Rapport
2016:1 framkommer att kulturvanor hänger ihop med utbildningsnivån. Ju högre utbildning desto
mer kulturutbud tar man del av. Rapporten beskriver att de vanligaste kulturaktiviteterna är att
lyssna på musik, se på film och att läsa böcker. Att ta del av den mer ”traditionella” kulturen som
opera, teater, konstutställningar, kräver ofta pengar, planering och resor. Därför spelar
bostadsort, utbildning och inkomst en stor roll för att man ska ta del av den typen av utbud.
Överlag visar också tidigare undersökningar att avstånd som att bo i glesbygd påverkar
människors möjlighet att ta del av såväl bibliotek som att gå på bio och teater. Män tar i lägre
grad del av kultur än kvinnor. Kvinnor tar del av så gott som samtliga kulturformer. Överlag är
även yngre mer kulturaktiva än äldre. Undersökningen visar också att samband mellan
kulturvanor hänger ihop med ett aktivt uteliv som restaurangbesök, motion och socialt umgänge.
Civilsamhälle och föreningsliv
Sverige har en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. För kultur och fritid spelar
de aktörer som traditionellt brukar räknas in i denna gruppering en viktig roll när det gäller att
bidra till utvecklingen av samhället och det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som finns i
kommunen. Det kan handla om studieförbund, idrottsföreningar, kulturföreningar eller andra
ideella aktörer. Dels kan det offentliga och civilsamhället genom samverkan tillsammans skapa
mer nytta för medborgare och brukare. Dels kan civilsamhället själv bidra till att komplettera det
utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kommunen erbjuder. I en framtid med en åldrande
befolkning och ett mindre skatteunderlag kan det civila samhället komma att spela en allt större
roll. Ett aktuellt exempel på det är arbetet med mottagandet av människor som befinner sig på
flykt.
Samtidigt visar utvecklingen att färre människor väljer vara medlem i en förening. Haninge
kommun är inget undantag. Undersökningen Ung livsstil visar att andelen barn och ungdomar
som är medlem i en förening har minskat över tid. Jämfört med de 11 kommuner som deltar i
undersökningen så är Haninge den kommun som har minst andel barn- och ungdomar som är
medlemmar i en förening.
Ungas liv och fritid
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade hösten 2014 en analys
av ungas fritid och organisering i rapporten Fokus 14. De nationella enkäter som genomförts till
unga visar dels på fritidens betydelse, dels på betydande skillnader mellan olika delar av
ungdomsgruppen. Bland unga i åldern 16–29 år uppger var sjätte att fritiden är det som ger livet
mest mening. Det är vanligare bland tjejer än bland killar att uppge att de har för lite fritid. 17
procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppger att de har avstått från att besöka en
fritidsverksamhet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött. Andelarna är särskilt höga bland
unga med funktionsnedsättning (29 procent) och bland unga som inte identifierar sig som
heterosexuella (30 procent).
För unga i åldern 13–19 år intar idrott en särställning bland fritidsaktiviteterna. 80 procent av
tjejer och killar i åldern 13–19 år idrottar eller motionerar inom förening eller oorganiserat minst
varje vecka. Nästan hälften i åldersgruppen är medlem i en idrottsförening. Däremot är det hela
40 procent som inte är medlem i någon förening alls. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem i
10
någon förening bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsnedsättning. Det är
vanligare att unga med utländsk bakgrund och utrikes födda, än att unga med svensk bakgrund
och inrikes födda, vill delta i en idrottsförening eller i kulturskolan, men inte gör det. Rapporten
visar också att var åttonde ungdom avstår aktiviteter på grund av bristande ekonomi.
Undersökningen Ung livsstil som genomförs i Haninge bekräftar den bild som ges i MUCF:s
rapport Fokus 14. Föreningsdeltagandet sjunker på totalen och av befintliga föreningar så är det
idrottsföreningar som dominerar när det gäller ungas medelemskap. Enligt Ung livsstil så är
pojkar på mellanstadiet och gymnasiet i högre utsträckning än flickor medlemmar i en förening.
På högstadiet är flickor i högre utsträckning medlemmar i en förening.
Det som hindrar många unga att ta del av kultur i den grad de önskar är dels brist på pengar, dels
brist på tid. Men det kan också handla om att det inte finns någon i den unges närhet som stödjer
dem att ta del av kulturaktivitet och inte någon att dela upplevelsen med. Samhällstrender och
kulturvanor av myndigheten för kulturanalys, Rapport 2015:3.
Den yngre generationen driver på en utveckling mot en mer deltagarstyrd kultur som innebär att
man själv skapar, producerar och distribuerar olika kulturuttryck. Ny teknik och digitalisering
underlättar denna utveckling. Unga söker ofta kollektiva lösningar och där grupperingar bygger
på en praktisk inriktning som matlag, bilpool, lånegarderob med mera.
Ett allt viktigare kommunikationsmedel idag är den rörliga bilden. Marknadsföring, nyheter och
information sprids oftare genom rörlig bild, kortar videofilmer och liknande. Den rörliga bildens
popularitet utmärks bland ungas vanor. Mediebarometern visade i en undersökning att 50
procent av 15-25-åringarna spelar daorspel i genomsnitt 58 minuter per dag (2014). Med
datorspel avses spel på datorer, spelkonsol, mobiltelefon, Ipod och onlinespel på internet.
Tidigare forskning har varnat för faror med allt för mycket spelande men nu visar nyare forskning
att det finns positiva effekter som att spelande ungdomar utvecklar sina kognitiva förmågor, får
bättre minne och blir bättre problemlösare.
I en redovisning av Barns och ungas kulturvanor i Stockholms stad genomförd 2013 av
Myndigheten för kulturanalys framkommer att det regelbundna egna skapandet eller
kulturutövandet minskar med stigande ålder. Medan tre fjärdedelar av 10–12-åringarna utövar
någon form av kulturverksamhet varje vecka, är motsvarande andel två tredjedelar bland 13–15-
åringarna och nästan hälften bland 16–25-åringarna.
Bildområdet har störst andel egna utövare i samtliga åldersgrupper, följt av musikområdet.
Därefter skiljer det sig lite mellan åldersgrupperna. Skrivande är en vanligare aktivitet i den äldsta
åldersgruppen än i de två yngre. Barn och unga i undersökningen ägnar mer tid till eget
kulturutövande än de spelar dataspel och tv-spel.
Biobesök är den vanligaste återkommande aktiviteten för både 13–15-åringarna och 16–25-
åringarna.
11
Folkhälsa
Folkhälsan i Sverige sjunker drastiskt och stillasittandet ökar. I samband med detta får vi en ökad
andel med övervikt och fetma. Men utöver vikten ökar även riskerna för hjärt- och kärlsjudomar,
diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. Preventivt arbete är av stort vikt för att komma
till rätta med dessa problem, och att erbjuda så många som möjligt möjligheter till fysisk aktivitet.
Många kommuner satsar på olika typer av spontanidrott med syfte att exempelvis erbjuda fler
möjlighet till spontant utövande av idrott till en låg kostnad eller gratis. Dessa satsningar är
oerhört viktiga i arbetet mot bättre folkhälsa. Undersökningar av vilka som nyttjar de
spontanidrottsanläggningar som skapas visar att flickor nyttjar dem i mindre grad än pojkar.
Detta är något som är viktig att belysa i samband med planering av nya anläggningar och
aktiviteter. Störst fokus i Sverige har under senaste året legat på utomhusgym och att hitta
alternativa aktivitetsytor som inte följer de traditionella bollplansuppläggen.
När det kommer till friluftslivet så finns det idag en stor bredd och svenskar deltar i över 40 olika
aktiviteter. Friluftslivets utveckling har gått från en förhållandevis homogen företeelse till en
uppsjö av aktiviteter inte sällan strakt präglade större diversifiering (olika varianter av en viss
aktivitet), teknifiering (utrustning, tillgänglighet mm), kommersialisering och en allt lägre
platsbundenhet. En vanligt förekommande uppfattning är att människor ägnar sig allt mindre åt
friluftsliv, bland annat orsakat av en ökad konsumtion av media, och att detta särskilt gäller yngre
personer. Forskningen har svårt att ge någon entydig bild av läget eftersom befintlig statistik
sällan förmår mäta friluftslivets stora bredd. Minskningar i en viss aktivitet eller specifikt
naturområde kan sammanfalla med ökningar i andra aktiviteter och/eller områden. Det kan också
vara så att färre individer rör sig ute i naturen, men man gör det allt oftare – eller tvärt om (allt
fler men mer sällan). Sammantaget tyder resultat på att dagens unga i lägre utsträckning ägnar sig
åt att ströva i skog och mark jämfört med tidigare generationer. Men det behöver naturligtvis inte
betyda att friluftslivet minskar hos yngre. Dagens unga har ett helt annat utbud av möjligheter till
friluftsliv än gårdagens unga, och den statistik som finns fångar som sagt friluftslivets bredd i
mycket begränsad utsträckning. Något som dock är viktigt att belysa är friluftslivets viktiga roll i
folkhälsoarbetet.
Samband mellan kultur och hälsa har framhållits under många år och går att belägga med
evidensbaserad forskning. Initiativet ”Den kulturella hjärnan” drivs vid Karolinska institutet med
stöd från Stockholms läns landsting och Statens musikverk med syfte lyfta fram och
presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och
hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet
i Sverige. Material som initiativet hänvisar till visar på den mångfald av påverkan som kultur har
på människors psykiska och fysiska hälsa.
Regional samverkan
I arbetet med ett effektivt resursutnyttjande är samverkan med andra en viktig faktor(t.ex.
fritidsmässan min fritid.nu för personer med funktionsnedsättning, byggnation och nyttjande av
lokaler m.m.). Regional samverkan inom kultur, idrott och fritid mellan kommunerna i
Stockholms län sker i olika nätverk med fokus på bland annat idrotts- och friluftsanläggningar,
funktionshindersfrågor, kvalitet och styrning, bibliotek och kulturskola.
12
Informations- och kunskapssamhället
En ny bibliotekslag trädde i kraft den 1 januari 2014. Den fastslår att biblioteken ska främja
litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt
kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Det fastslås
också att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras
språkutveckling och stimulera till läsning. Personer med funktionsnedsättning, de nationella
minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska är prioriterade grupper i lagen.
Arbetet med en nationell biblioteksstrategi har påbörjats under 2015 och en slutrapport kommer
2019. Hur detta kommer att påverka Sveriges bibliotek är ännu för tidigt att sia om.
Efterfrågan på e-böcker har ökat under många år men i slutet av 2015 kunde många kommuner
se att efterfrågan har sjunkit. I Haninge har e-bokslånen ungefär halverats 2015 jämfört med
2014. Mycket tyder på att det är en trend som även finns i många andra kommuner. Det är svårt
att avgöra om detta är en trend som kommer att hålla i sig eller förändras över tid. Orsakerna till
det senaste årets nedgång är också något som är för tidigt att säga något om. Dock kan man vid
en snabbanalys ana att den nya prismodellen hos leverantören E-lib och att låntagare har lärt sig
att hantera e-bokslåning och därmed inte genererar så många ”fellån” kan vara två tänkbara
orsaker till denna nedgång.
Läsförmågan hos unga liksom intresset för att läsa fortsätter att sjunka. Detta är något som både
de senaste årens PISA-resultat, Litteraturutredningen 2012 och Ung livsstil visar på. Flickor läser
mer än pojkar, kvinnor mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Folkbibliotekens roll i
detta är viktig men de bibliotek som har möjligheten att göra skillnad för barn och ungas läsning
är skolbiblioteken.
En övergripande satsning på läsandet behövs och Kulturrådet har i uppdrag att ta initiativ till,
samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Sedan 2014 arbetar
Kulturrådet med att genomföra det handlingsprogram för läsande som tagits fram.
I dagens informations- och kunskapssamhälle finns stora utmaningar vad gäller uppgiften att
vägleda bland stora informationsmängder i kombination med snabba förändringar och krav på
förnyad utbildning och utvecklad kompetens i samhället. Här spelar biblioteken och dess
personal en viktig roll då en stor mängd frågor kring digitala tjänster ställs till personalen. För att
dessa frågor ska kunna bemötas på ett bra sätt behövs både teknik och utbildad personal på
biblioteken. I det här sammanhanget märks den digitala klyftan tydligt, då många verksamheter
erbjuder digitala tjänster som tyvärr en stor grupp av människor inte har tillgång till eller kunskap
om. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet 2014” är den digitala klyftan djup med en miljon
människor som anses stå utanför det digitala samhället av olika skäl. Det behövs ett
användarstöd, både för de som är helt nya på internet och för de som vill ta del av och lära sig de
e-tjänster som blir allt fler. Det finns inga siffror specifikt för Haninge men det kan antas att den
digitala klyftan inte är mindre djup i Haninge än i andra kommuner i Sverige.
Stockholms läns landsting har tagit fram en digital agenda för Stockholms län. Den ska bidra till
att ta vara på digitaliseringens möjligheter att skapa en regional samsyn kring IT-politiska mål och
13
prioriteringar samt driva på den digitala utvecklingen i Stockholms län. Den digitala kompetensen
är ett av fyra fokusområden i agendan.
I rapporten ”Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället” har bibliotekens betydelse för
asylsökande undersökts. Asylsökande och personal på bibliotek i fyra geografiska områden i
Stockholmsregionen har intervjuats. Det som har framkommit är att ungefär tre fjärdedelar av de
intervjuade besöker bibliotek regelbundet och att kännedomen om bibliotek och dess verksamhet
är hög. Några av de viktigaste skälen att besöka bibliotek är för att låna böcker, användning av IT,
språkutveckling, möten med andra besökare och personal och få hjälp av personalen. Trots att de
flesta har en positiv uppfattning av svenska bibliotek så finns det också förbättringsområden, t.ex.
mer samhällsinformation på asylsökandes språk och utökade möjligheter till språkutveckling.
Personalen uttryckte en underdimensionering av den kompetens och verksamhet som behövs
sett till den upplevde efterfrågan, kort sagt en överbelastning.
Social medier
Sociala medier har under de senaste åren fått en allt större betydelse. Människors vanemönster
förändras vilket också kräver att den service och de funktioner de använder sig av måste
anpassas. Sociala medier har även fått en ökad funktion vad gäller offentliga myndigheters
möjlighet att nå ut med information direkt till den enskilde, samtidigt som medborgares och
brukares kontaktvägar med myndigheter genom detta har utökats. Ur ett demokratiperspektiv
kan detta ses som positivt då det är lättare för fler att göra sin röst hörd. Den tekniska
utvecklingen ställer inte bara krav på tillgång till teknik, utan även på vilken typ av kunskap
personalen i verksamheterna har. Detta gäller generellt för kommunal verksamhet, men är särskilt
viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter som har mycket kontakt med barn och
unga. Skapandet och användandet av olika typer av digitala plattformar för dialog ställer även
ökade krav på organisationer vad gäller kunskap att hantera situationer som kan uppstå i dessa
miljöer.
Kulturens finansiering
Myndigheten för kulturanalys beskriver i sin rapport Kulturanalys 2013 en pågående
ekonomisering av kulturområdet. Det gäller blanda annat synen på kultur som en viktig
tillväxtfaktor, men även när det gäller finansiering av kultur och möjliga modeller för detta. När
det gäller finansiering av kultur så finns där en trend som pekar mot en breddad finansiering som
bland annat kan kopplas till olika modeller för mikrofinansiering, men även förslag till nya former
av finansiering som presenterats på europeisk nivå.
Deltagarstyrd kultur
En samhällstrend som Myndigheten för kulturanalys har identifierat är att vi går mot en
deltagarstyrd kultur. Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3. Trenden drivs framförallt
på av den yngre generationen. Ny teknik och digitalisering har underlättat för människor att själv
skapa, producera, distribuera olika kulturuttryck. Människor vill vara med och påverka och skapa
produkter och tjänster och man söker kollektiva lösningar, inte minst på grund av de ekonomiska
investeringar detta är förknippat med. Crowdfunding är ett exempel på den deltagarstyrda
kulturen där kulturen formas och styrs av dem som tar del av den.
14
Ett framtidsscenario är att den deltagarstyrda kultur kan få följder kring barns och ungas
deltagande i mer traditionell kulturverksamhet som till exempel kulturskola.
Föreningsengagemang har minskat över tid och är större bland ungdomar i högstadiet som i
högre grad söker sig till aktiviteter som bedrivs mer informellt. Hobbyorganisationerna ökar dock
sitt medlemsantal, där bland annat Sverok står för största ökningen. Sverok samlar, utvecklar och
sprider spelhobbyn inom bland annat rollspel, lajv, brädspel, e-sport och LAN.
Nationell strategi för kulturskolan
Regeringen har tillsätt en utredning för att ta fram ett förslag till en nationell strategi för den
kommunala musik- och kulturskolan och som beräknas vara klar hösten 2016. Bakgrunden är att
skillnaderna mellan musik- och kulturskolor i landet är mycket stora och det finns hinder för att
alla ska kunna delta på jämlika villkor. Det saknas också lärarutbildning för kulturskolelärare.
Utredningen ska bland annat kartlägga verksamheten idag, identifiera vad som hindrar elever att
ta del av den kommunala kulturskoleverksamheten samt göra en bedömning av för- och
nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten.
Utredning av förutsättningar för kommunal samverkan inom kulturskola och barn- och
ungdomsidrott i Stockholms län, rapport 2015-12-08, visar att Haninge har minst antal deltagare i
musikskolan (okt 2015) av länets 26 kommuner. Haninge har 50 deltagare per 1 000 invånare i
åldern 5-24 år tätt följt av Huddinge. Därefter följer några Södertörnskommuner med ca 70
deltagare per 1 000 invånare. Tyresö och Nynäshamn ligger dock högre, ca 135 deltagare. Högst
ligger Vaxholm och Solna med över 200 deltagare per 1 000 invånare.
Idrott
Idrottsrörelsen har tagit och kommer att ta stor påverkan av de förändringar som syns i samhället
när det bland annat gäller den ökade globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Dessa
måste idrottsrörelsen för sin överlevnad förhålla sig till och anpassa verksamheten efter.
Riksidrottsförbundet har (2015) utefter den förändrade samhällsbilden gett förslag på förnyad
verksamhetsidé och ringat in 4 prioriterade strategiska områden för idrottsrörelsen att arbeta med
framöver. Dessa handlar om livslångt idrottande, idrottens värdegrund är dess styrka, idrott i
förening och idrotten gör Sverige starkare. På RF-stämman 2017 kommer vidare beslut att tas.
Svensk idrott kommer få ökat stöd framöver. Det statliga idrottsanslaget har legat still på drygt
1,7 miljarder kronor sedan 2010. Förslaget som nu presenterats i regeringens budget för 2016
innebär en ökning med 133 miljoner kronor år 2016, 144 miljoner kronor från 2017 och 163
miljoner kronor från 2018 jämfört med dagens nivå. Ökningen är utöver de 64 miljoner kronor
per år som beslutats om att avsätta för utökat och fortsatt integrationsarbete.
Anläggningar
Den stora trenden inom anläggningsbyggandet är samordnande lokaler. Flera kommuner ex
Göteborg, Växjö och Östersund, har byggt multiarenor eller aktivitetshus där både idrott och
kultur möts. Flexibla lösningar är även något som i stor utsträckning eftersträvas. Intresset för
regional samverkan gällande anläggningar har ökat. Inte minst vad gäller större anläggningar som
15
ofta förknippas med större investeringar. Ett exempel är friidrottshallen som Sollentuna
kommun bygger, men i samverkan med flera andra kommuner. En sådan lösning kan vara
mycket intressant vid byggandet av en simhall, som är en stor investering.
Olika typer av anläggningar står för en stor del av energiförbrukningen och därigenom också
miljöpåverkan. Det pågår en stor utveckling på området och inte minst vad gäller utvecklandet
och användandet av solceller. Flera projekt planeras eller pågår runt om i landet. Bland annat
bygger Haninge kommunens fastighetsbolag Tornberget solceller på nya Fredrik yrkesskola.
Kulturmiljö
I de nationella kulturmiljömålen (2014) stipuleras att Sverige ska sträva efter ett hållbart samhälle
med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Kulturmiljön är en
gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och ska tas tillvara i samhällsutvecklingen.
Kulturmiljöerna är en del av kulturarvet. I dag möts kulturarv från hela världen i Sverige, och en
mångfald av kulturarv och kulturmiljöer är viktiga resurser för social hållbarhet.
Riksantikvarieämbetet poängterar att mångfald i kulturmiljöarbetet inbegriper bland annat att
inkludera barn och ungdomar, genusaspekter och etnicitet. Kulturmiljöarbete innebär i dag en
helhetssyn på landskap, bebyggelse och historia som inte bottnar i en homogen statisk berättelse
om det förflutna och den samtida kulturen. Istället är en mångfald av berättelser från forntid till
nutid av vikt för att kulturmiljöerna ska vara relevanta resurser i dagens samhälle. Detta ger
avtryck både i värdering och urval av bevarandevärda kulturmiljöer, och i användandet och
utvecklandet av dessa. Det handlar om att bredda kulturmiljöarbetet och dialogen med
medborgarna så att alla känner sig inbjudna att delta i och påverka arbetet med kulturarv.
16
2.2 Nämndens övriga förutsättningar
Under år 2016 flyttades ansvaret för den öppna fritidsverksamheten för barn i åldern 10-12 år
från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. I och med flytten av ansvaret
genomfördes en ramjustering där 6 590 tkr överfördes från kultur- och fritidsnämnden till grund-
och förskolenämnden. Grund- och förskolenämnden köper sedan öppen fritidsverksamhet för
målgruppen 10-12 år från kultur- och fritidsnämnden. Det står dock grund- och
förskolenämnden fritt att välja om de vill fortsätta köpa tjänsten, lägga den på föreningsdrift eller
själva bedriva verksamheten. I ett scenario där kultur- och fritidsnämnden inte längre skulle vara
utförare av verksamheten riktad till 10-12 åringar kommer det även få konsekvenser för den
kvällsverksamhet som riktas till målgruppen 13-19 år eftersom verksamheterna är så pass
integrerade vad gäller både lokal- och personalresurser.
2.3 Förvaltningens organisation
Figur 1. Kultur- och fritidsförvaltningens organisation
Geografisk områdesindelning
För att arbeta så nära medborgarna som möjligt har kultur- och fritidsförvaltningen en geografisk
områdesindelning med områdeskontor på tre platser i kommunen.
Område norr
Här ingår Brandbergen, Gudö, Vendelsö, Vega, Norrby och Dalarö samt den norra delen av
skärgården med öarna Ornö, Fjärdlång och Huvudskär. Områdeskontoret ligger i Brandbergen i
samma lokaler som Haninge musikskola.
17
I området finns fyra fritidsgårdar: Brandbergsgården, Dalarögården, Lyckebygården och
Vendelsögården. Här finns även två bibliotek, Brandbergens bibliotek och Ornö bibliotek.
Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i norr är:
bokningen, samordning av föreningsbidrag, idrottshallar, Sport Campus och Haninge kulturskola.
Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Brandbergens IP, Dalarö IP, Fjärdlång,
Haningevallen och Skutans Gård. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar
som förvaltningen har underhållsansvar för.
Område central
Består av Handen med de stora kultur- och fritidsanläggningar som ligger där. Områdeskontoret
ligger i Haninge kulturhus i centrala Handen.
I område central finns fritidsgården Ekens gård samt Lilleken med verksamhet för ungdomar
med funktionsnedsättning. Här finns även Torvalla Sportcentrum med simhallen och Haninge
kulturhus med Handens bibliotek, konsthall och konstverkstad.
Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i område central
är offentlig konst och gemensam biblioteksservice.
Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Rudans gård och Torvalla IP. Utöver det
tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för.
Område syd
Här ingår Jordbro, Västerhaninge, Tungelsta samt den södra delen av skärgården med öarna
Muskö, Utö och Nåttarö. Områdeskontoret ligger i Jordbro kultur- och föreningshus.
I området finns Jordbro parklek, samt tre fritidsgårdar: Tungelsta fritidsgård, Åbygården och Ung
137. Här finns även två bibliotek, Västerhaninge bibliotek och Jordbro bibliotek.
Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i syd är
Miljöverkstan och kulturmiljöfrågor.
Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Hanveden IP, Höglundabadet, Tingshuset,
Tungelsta IP, Tungelsta ridklubb och Östnora servicehus. Utöver det tillkommer ett antal
anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för.
18
Utveckling och stöd
Centralt på förvaltningen finns avdelningen Utveckling och stöd som har till uppdrag att bistå
förvaltningens chefer och verksamheter med aktiviteter och stöd. Här finns strateger,
verksamhetscontroller, utredare, nämndsekreterare och assistenter. Avdelningen har sina lokaler i
kommunhuset.
Avdelningens uppdrag består i att driva förvaltningens utvecklingsarbete, administration,
ämneskompetensutveckling, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utveckling och stöd
representerar förvaltningen i kommunövergripande arbetsgrupper och erbjuder stöd till
förvaltningens chefer.
Strategerna är sex till antalet och stödjer förvaltningsledningen och verksamheterna utifrån sin
specifika sakkompetens inom områdena: anläggningar, kultur, tillgänglighet, bibliotek, idrott, och
ungdom.
Strategiområden
Förvaltningens verksamheter är indelade i tre strategiområden som beskriver vad nämnden vill
med verksamheten inom sitt ansvarsområde. Varje geografiskt område innehåller de tre
strategiområdena. Vilka verksamheter som ingår i respektive strategiområde och geografiskt
område framgår av figuren nedan.
Figur 2. Kultur- och fritidsförvaltningens matrisorganisation med tre geografiska områden och tre
strategiområden.
19
3. Fullmäktiges mål, strategier och indikatorer
3.1 Målområde 1: Välmående kommuninvånare
Mål 1. God folkhälsa
En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är
det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv.
Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla
invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Välbefinnande och
psykisk hälsa ska stärkas
genom möjliggörande av
fysisk aktivitet,
upplevelser och
relationer i tillgängliga
miljöer och lokaler samt
i bred samverkan med
andra aktörer.
Andel fyraåringar med övervikt (%) 9,0
Möjlighet att komma utomhus i
särskilt boende för äldre (%)
57
Andel elever som inte använder
alkohol, narkotika, tobak,
dopingmedel (ANTD)
66 År 9
35 År 2 gym
Fullmäktiges informationsmått för mål 1 är:
Sjukpenningtal
Nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar
Nöjd medborgarindex (NMI) för kultur
Folkhälsa - Självskattad hälsa
God psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år)
20
Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet
Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet.
Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den
faktiska tryggheten i kommunen öka.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Dialog i olika former
ska föras vid utveckling
av verksamheterna med
invånare och föreningar.
Särskilt angeläget är att
utvecklingen sker
tillsammans med barn
och unga utifrån deras
förutsättningar och
livsvillkor.
Tryggheten i och kring
verksamheter och
anläggningar ska öka.
Kostnad för skadegörelse på
kommunala byggnader (kronor per
invånare)
<=10,00
Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) 90
Attitydundersökning stadskärnan
(skala 1-5)
4
Nämndens indikatorer Målvärde
2017
Delaktighet på fritidsgårdar,
uppdelat efter kön
Bättre än
2016
Trygghet på fritidsgårdarna,
uppdelat efter kön
Bättre än
2016
Fullmäktiges informationsmått för mål 2 är:
Trygghetsindex (SCB)
Nöjd inflytandeindex (SCB)
Trygghetsindex för unga (Rädda Barnen)
Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas. Mäts vartannat år)
21
Mål 3. Stöd och omsorg ger mervärde för individen
Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av
värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet
ökar.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Samverka med andra
aktörer för ökad
tillgänglighet och
delaktighet i kultur- och
fritidsutbudet.
Ej återaktualiserade ungdomar 13-
20 år ett år efter avslutad insats (%)
80
Nöjdhet bemötande i hemtjänst 65-
(Målvärde och basvärde tas fram
under 2016)
Delaktighet i genomförandeplaner,
inklusive särskilt boende och daglig
verksamhet.
(Målvärde och basvärde tas fram under 2016)
Fullmäktiges informationsmått för mål 3 är:
Nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg SCB
3.2 Målområde 2: Utveckling
Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden
Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika
bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika
förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor.
Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar
av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på
kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
22
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Arbeta för att ge
förutsättningar för alla
invånare att ta del av
bibliotek, kulturutbud
och kulturmiljö som en
del av det livslånga
lärandet. Verka för
samverkan med
föreningsliv,
folkbildning och andra
aktörer.
Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (%) (KKIK mått 18)
87,0
Genomsnittligt meritvärde Åk 9 221
Andel med gymnasieexamen inom tre år (%)
61
Andel 16–20-åringar som varken
arbetar eller studerar (definition,
basvärde och målvärde tas fram
under 2016)
Fullmäktiges informationsmått för mål 4 är:
Andel elever godkända i nationella prov åk 3 (KKIK mått 17 B)
Andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A)
Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%)
Andel med minst 325 i meritvärde (%) baserat på 17 ämnen
Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (%)
Kostnad per betygspoäng, åk 9 (kr)
Andel med examensbevis från gymnasiet (%)
Grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs
Svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända
Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%)
23
Mål 5. Meningsfull fritid
Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur
och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till
del.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Möjliggöra så att fler
invånare känner till och
kan ta del av kultur- och
fritidsutbudet med
ökade möjligheter för
externa aktörer.
Nyanlända barn och
vuxna ges möjlighet att
engagera sig i kultur-
och fritidsaktiviter.
Attitydundersökning ungas fritid (%) (basvärde och målvärde tas fram under 2016)
Elever som deltar i musik- eller kulturskola (andel av invånarna 7-15 år, %)
Bibliotekens utlåning inkl. e-böcker (antal per invånare)
5,0
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/invånare i åldern 7-20 år)
29
Nämndens indikatorer Målvärde
2017
Antal besök utifrån ett urval av förvaltningens verksamheter2.
Fler än 2016
Funktionshindrades delaktighet
idrott
Motsvarande
2016
Funktionshindrades delaktighet
kultur
Motsvarande
2016
Fullmäktiges informationsmått för mål 5 är:
Nöjd regionindex (NRI) fritidsmöjligheter SCB
Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning
Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som
kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara
enkel, snabb och hålla en hög kvalitet.
2 Urvalet består av de verksamheter där förvaltningen mäter antal besökare med besöksräknare.
24
Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark
koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med
företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas
goda möjligheter att börja om i livet.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Medverka till att fler är
förberedda inför
arbetslivet.
Bidra till ett växande
näringsliv och
besöksnäring genom att
erbjuda ett attraktivt
kultur- och fritidsutbud.
Ge externa aktörer
möjlighet att erbjuda
meningsfull fritid.
SBAs nöjd kund index för företagare: (KKIK mått 34).
73
Antal arbetstillfällen i kommunen 29 000
Antal företag i kommunen per 1000 invånare
52
Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd(%)
29,0
Nämndens indikatorer Målvärde
2017
Antal som genomgått KOF:s ungdomsledarutbildning, uppdelat efter kön
Fler än 2016
Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen uppdelat efter kön.
Fler än 2016
Fullmäktiges informationsmått för mål 6 är:
Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (betygsskala 1-6) (Svenskt
Näringsliv)
Handelsindex
Nya företag per 1000 invånare (KKIK mått)
Arbetslöshet 16-64 år (%)
Antal gästnätter
25
3.3 Målområde 3: En attraktiv närmiljö
Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer
Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de
åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större
perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten
som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska
inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Stärka kunskapen och
medvetenheten kring
miljöfrågor.
Ekologiska alternativ
prioriteras vid inköp av
livsmedel.
Miljövänlig teknik,
alternativa energikällor
och effektiv
energianvändning
prioriteras.
Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%)
50
Andel ekologiska livsmedelsinköp (%)
50
Energieffektivisering i kommunal verksamhet (kWh/kvm korrigerat för ett normalår )
160
Nämndens indikatorer Målvärde
2017
Antal besökare Miljöverkstan, antal
barn/elever uppdelat efter kön.
Fler än 2016
Antal arrangemang Miljöverkstan. Fler än 2016
Fullmäktiges informationsmått för mål 7 är:
Fosforhalt i Drevviken (µg/l)
Nöjd medborgarindex (NMI), miljöarbete
26
Mål 8. Nya bostäder i bra lägen
Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en
attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt
pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt
boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av
detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Kultur- och fritid ska
vara en aktiv part i
planering och
genomförande för att
skapa attraktiva
boendemiljöer.
Haninge kommuns
kulturmiljö ska bevaras,
utvecklas och
tillgängligöras.
Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018)
2 400
Ledtider för bygglov
Definition, basvärde och målvärde tas fram 2016
Fullmäktiges informationsmått för mål 8 är:
Nöjd region index (NRI) Rekommenderar kommunen
Nöjd kundindex (NKI) byggherrar
27
Mål 9. Hög tillgänglighet
En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten
till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder
och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de
aktörer som är ansvariga.
Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk
tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har stort ansvar i att öka den
fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen
säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de
viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med
näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för
personer med funktionsnedsättning
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Kultur- och fritid ska
vara en aktiv part i
planering och
genomförande för att
säkerställa hög
tillgänglighet till
gemensamma och
offentliga miljöer.
Indikator Arbetsmarknad;
maxvärde 100 % (Alla frågor inom
området arbetsmarknad,
kommunenkät från Myndighet för
delaktighet källa)
60 %
Fullmäktiges informationsmått för mål 9 är:
Nöjd medborgarindex (NMI), gång- och cykelvägar
Nöjd regionindex (NRI), kommunikationer
Nöjd medborgarindex (NMI), gator och vägar
Fysisk tillgänglighet (Alla frågor om fysisk tillgänglighet, källa enkät Myndighet för delaktighet)
28
3.4 Målområde 4: Effektivitet, Kvalitet och service
Mål 10. Ordning och reda på ekonomin
Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens
verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per
skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande
där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför
kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men
framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Systematiskt
förbättringsarbete
skapar effektivare
processer och
arbetsmetoder som
leder till en budget i
balans.
Verka för ett effektivare
nyttjande av lokaler.
Resultat i % av skatteintäkter och
statsbidrag
>=2
Budgetföljsamhet (avvikelse %) +0,5 till - 0,5
Andel digitala fakturor (av totala fakturor) Kommunstyrelseförvaltningen tar fram definition, utfallsvärde och förslag målvärde 2018
Avtalstrohet (%) 90
Fullmäktiges informationsmått för mål 10 är:
Skattesats
Soliditet (%)
Finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader, %)
Kassalikviditet (%)
Resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader, %)
Genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader, %)
Skattefinansieringsgrad av investeringar (%)
29
Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster
Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på
service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Systematiskt
kommunicera och följa
upp verksamheternas
utfästelser om service.
Arbeta för ett gott
bemötande och god
tillgänglighet i enlighet
med kommunens policy.
Antalet tjänster som omfattas av LOV
8
Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%)
56
Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%)
95
Fullmäktiges informationsmått för mål 11 är:
Nöjd medborgarindex (NMI)
30
Mål 12. En attraktiv arbetsgivare
Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en
serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter.
Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde
2018
Systematiskt
förbättringsarbete och
effektivare metoder som
skapar ökad delaktighet
och engagemang och
mångfald.
Komptensförsörjning
som bidra till
organisationens och
individens långsiktiga
utveckling och
motivation.
Hållbart medarbetarindex (HME)
83,0
Sjukfrånvaro (%) 5,0
Frisknärvaro (definition och målvärde tas fram under 2016)
Fullmäktiges informationsmått för mål 12 är:
Personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori; åldersfördelning och
antal anställda samt antal årsarbetare)
Tidsanvändning (mer- och övertid)
Personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt
pensionsavgångar)
Lönestatistik (lönespridning)
31
4. Ekonomiska ramar 2017 - 2018
Driftbudget 2017
Den tilldelade ramen för 2017 uppgick enligt Mål och budget 2017 – 2018 till 191 000 tkr (2016:
181 800 tkr). Ökningen jämfört med föregående års ursprungliga ram var 9 200 tkr eller 5,1
procent. Nämndens tilldelade ram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. 2016-12-05
beslutade kommunfullmäktige om ramjustering med anledning av den nya IT-prismodellen, vilket
innebar en ramsänkning med 626 tkr till 190 374 tkr. Ramjusteringarna mellan kommunens
nämnder baserades på effekten av själva modellförändringen, utan hänsyn till reguljära
kostnadsökningar. Kultur- och fritidsnämnden har fördelat effekten av ramförändringen över alla
verksamheter viktat efter omfattning, eftersom kostnadsfördelningen inom nämnden av IT-
infrastruktur sker på samma grund.
Kommunfullmäktige anger i Mål och budget 2017 – 2018 att nämnden ska fortsätta utveckla den
nyöppnade kulturskolan och inrymma fler uttrycksformer, verka för fler föreningsdrivna
verksamheter i kommunen, öka tillgängligheten till naturområden och Miljöverkstan ska ges
förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Fullmäktige reserverar 800 tkr av nämndens ram till
föreningarna i Kulturparken i avvaktan på kommunstyrelsens utredning. Nämnden har även fått
specifika uppdrag och utöver det som redan blivit omnämnt ska även en plan för kulturarv och
kulturmiljöer utvecklas.
Utifrån dessa förutsättningar fördelar nämnden ramen enligt nedanstående tabell.
Tabell 1 Kultur- och fritidsnämndens driftbudget 2017
tkr 2017 2016
Nämnd och förvaltningsledning 14 868 15 619
Utveckling och stöd 12 501 12 091
Område Norr 51 901 47 833
Område Central 68 188 63 613
Område Syd 42 916 42 644
Summa 190 374 181 800
Generellt har samtliga verksamheters ramar räknats upp för att täcka pris- och löneökningar. De
tre geografiska områdena har erhållit ramkompensation för nolltaxans sista steg som ska
genomföras 2017. Ramkompensationen är proportionellt fördelad beroende på faktiska
hyresintäkter och det totala intäktsbortfallet för hela nämnden är beräknat till 1 200 tkr.
Ramfördelningen på de geografiska områdena är påverkade av en centralisering av
verksamhetspeng för kulturaktiviteter. Ramen för barnkultur har koncentrerats till område Norr,
medan ramen för vuxenkultur har koncentrerats till område Syd. Dessutom har båda ramarna
ökat med 100 tkr var jämfört med år 2016.
32
Fritidsgårdarna inom strategiområde Barn och unga rustas för vuxenlivet har under 2016 uppvisat
negativa budgetavvikelser och under budgetarbetet för 2017 har behovet av ytterligare medel
förtydligats. Fritidsgårdarna har förutom den generella uppräkningen på 3 procent även tillskjutits
extra medel för att täcka merkostnader för samordnad varudistribution. De extra medlens storlek
beror på om fritidsgården klassificeras som stor eller liten. Utöver detta har ytterligare 1 200 tkr
respektive 325 tkr flyttats från förvaltningschefs och områdeschef Norrs ramutrymmen till
fritidsgårdarna i område Norr och Central. Trots detta tillskott ger fritidsgårdarna uttryck för
ytterligare behov av medel. Utfallet under 2016 och det signalerade behovet inför 2017 föranleder
nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utforma en åtgärdsplan för fritidsgårdarna under
första kvartalet 2017, vars implementering ska påbörjas under andra kvartalet.
Övriga förändringar beskrivs i detalj nedan.
Nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd
Nämndens reserv hålls oförändrad på 1 000 tkr. Kapitalkostnader beräknas öka något under 2017
då flera investeringsprojekt är klara och har aktiverats under 2016. Kapitalkostnader består av
avskrivningar och internräntekostnader på gjorda investeringar och belastar förvaltningschefs
kostnadsställe.
Hos förvaltningschef finns även en ram för att möta kommunikationsenhetens nya struktur och
uppdrag, som bland annat innebär att funktionen grafisk formgivning kommer produceras
externt. Kultur- och fritidsnämnden arbetar mycket med kommunikation och marknadsföring för
att nå ut till alla som bor och verkar i kommunen. Hos förvaltningschef är en gemensam ram för
grafisk formgivning placerad. Ramen på 140 tkr ska täcka formgivningskostnader för verksamhet
som inte ingår under beteckningen kultur, till exempel idrottshallar, fritidsgårdar och bibliotek.
Område Norr
Område Norr ansvarar för föreningsbidrag och hit är stödet till föreningarna i Kulturparken
förlagd. Mål och budget 2017 – 2018 har angett beloppet 800 tkr, vilket nämnden tagit hänsyn
till. I Norr finns även kulturskolan och satsningen på flera uttrycksformer kommer att ske här.
Därför tilldelas kulturskolan 500 tkr utöver uppräkning för pris- och löneökningar. Samordning
av barnkultur i hela kommunen sker i Norr och som nämnts tidigare har ramen för 2017
koncentrerats hit. Rambeloppet uppgår till 427 tkr, vilket är en ökning med 100 tkr jämfört med
2016.
Område Central
Efter flytten av korttidstillsyn från kultur- och fritidsförvaltningen till utbildningsförvaltningen
ska kultur- och fritidsförvaltningen fortfarande sköta kvällsverksamheten, vilket kommer
ombesörjas av område Central. Förut fanns kvällsverksamhet även i område Syd, men från och
med höstterminen 2016 har en koncentration till Central skett i samarbete med
utbildningsförvaltningen. Den ram som fanns för kvällsverksamhet i Syd under delar av 2016 är
omfördelad till Central under hela 2017.
Inom område Central fanns förut förvaltningens egen kommunikatör, som nu är ersatt med
resurser från kommunikationsenheten och en extern leverantör av grafisk formgivning. Område
Centrals ram har minskat i och med att kommunikatören försvann. Den ökade bemanningen hos
33
kommunikationsenheten medför ökad interndebitering som fördelas på alla verksamheter i
nämnden. Som nämnts ovan har nämnden skapat utrymme för ökade kostnader för grafisk
formgivning i och med övergången till extern leverantör och när det gäller formgivning i
samband med kulturaktiviteter i alla kommundelar är en ram på 360 tkr förlagd till område
Central.
Slutligen är område Central i hög grad påverkad av koncentrationen av medel för
programverksamhet för barn- respektive vuxenkultur, eftersom den ram område Central hade för
detta under 2016 är flyttad till område Norr respektive Syd.
Område Syd
Som nämndes i föregående avsnitt, flyttas ramen för korttidstillsynens kvällsverksamhet till
område Central, eftersom Jordbrogården upphörde med sin verksamhet i augusti 2016.
Fullmäktiges uppdrag att utveckla planen för bevarande av kulturarv och kulturmiljöer kommer
område Syd ta sig an och det beräknas kosta 400 tkr under 2017. Samordning av vuxenkultur i
hela kommunen görs i Syd och liksom för barnkulturen är ramen koncentrerad hit. Ramens
storlek under 2017 är 240 tkr, vilket är en ökning med 100 tkr jämfört med föregående år.
Förutom en organisationsindelning i geografiska områden har kultur- och fritidsförvaltningen
även sin indelning i strategiområden. Strategiområdena sträcker sig över alla geografiska delar,
men kan också ses som egna helheter. Tabell 2 nedan visar 2017 års ram fördelad på både
geografiskt och strategiskt område.
Tabell 2 Kultur- och fritidsförvaltningens driftbudget 2017 per strategiområde
tkr
Livskvalitet
och folkhälsa
Barn och unga
rustas för
vuxenlivet
Information
och kunskap Totalt
Nämnd och förvaltningsledning - - - 14 868
Utveckling och stöd - - - 12 501
Område Norr 24 788 10 313 16 800 51 901
Område Central 35 720 11 139 21 329 68 188
Område Syd 19 851 11 497 11 569 42 916
Summa 80 359 32 949 49 697 190 374
I tabellen ovan är den budgeterade kostnaden för respektive områdeschef jämnt fördelad över de
tre strategiområdena, medan kostnaden för nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd
ligger helt utanför fördelningen. Summan av enbart strategiområdena blir 163 005 tkr. Inför 2017
är strategiområdena påverkade av den interna omfördelningen från förvaltningsledning till
fritidsgårdarna. Medel för förvaltningsledning ska stå till förfogande för samtliga strategiområden,
men inför 2017 har en omvikning skett till Barn och unga rustas för vuxenlivet som tillförts 1 525
tkr från förvaltningschef och områdeschef i Norr.
34
Jämfört med år 2016 har en omviktning även skett från strategiområde Livskvalitet och folkhälsa
till Information och kunskap, eftersom båda samordnarna för programverksamhet för barn och
vuxna har flyttat från det ena strategiområdet till det andra. Förutom personalkostnader för
samordnarna har även ramarna för programverksamheten flyttat till strategiområde Information
och kunskap. Kulturverksamheten inom område Central förblir däremot kvar i strategiområde
Livskvalitet och folkhälsa.
Livskvalitet och folkhälsa innehåller dessutom idrottshallar, utomhusplaner, friluftsområden och
föreningsbidrag och utgör cirka hälften av de tre strategiområdenas ramar. Information och
kunskap omfattar framför allt kulturskola och bibliotek och utgör cirka 30 procent, medan Barn
och unga rustas för vuxenlivet är budgetmässigt minst och ta cirka 20 procent av den
gemensamma ramen i anspråk.
35
Bilaga. Förteckning över nämndens indikatorer
Fullmäktiges indikatorer finns definierade i Mål och budget 2017-2018. Här följer beskrivningar
av nämndens egna indikatorer kopplade till nämndens strategier. Samtliga nämndens indikatorer
mäts årligen och rapporteras i årsredovisningen.
Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet
Strategi: Dialog i olika former ska föras vid utveckling av verksamheterna med invånare och
föreningar. Särskilt angeläget är att utvecklingen sker tillsammans med barn och unga utifrån
deras förutsättningar och livsvillkor.
Indikator: Delaktighet på fritidsgårdar, uppdelat efter kön.
Definition: Indexet baseras på brukarenkäter och är ett sammanvägt resultat på ett antal frågor
om delaktighet. Redovisas uppdelat på åldersgrupp 10-12 år respektive 13-19 år samt uppdelat på
kön. Tryggheten i och kring verksamheter och anläggningar ska öka.
10-12 år Andel av fritidsgårdarnas besökare 10-12 år som svarat ”Ja” eller ”Oftast” på
frågorna:
1) Kan du vara med och bestämma om det som händer på fritidsgården?
2) Kan du vara med och bestämma om hur det ser ut i lokalerna?
3) Kan du vara med och bestämma om vad som ska köpas in?
4) Får du vara med och ordna aktiviter och annat som händer på fritidsgården?
13-19 år Besökare 13-19 år tar på en femgradig skala (5 = stämmer helt och hållet) ställning
till påståendena:
1) Jag får vara med och ta ansvar på fritidsgården
2) Jag kan hjälpa till i fiket, fixa saker åt fritidsgården eller vara med och ordna
aktiviteter, fester och annat som händer
3) När vi ungdomar kommer med förslag till aktiviteter blir de av
4) Jag kan vara med och bestämma om vad som ska hända på fritidsgården
5) Jag kan vara med och bestämma om hur det ska se ut på fritidsgården och vad
som ska köpas in.
Källa: Haninge kommuns brukarenkät för fritidsgårdsbesökare åk 4-6, Nackanätverkets
brukarenkät för ungdomar 13-19 år på Haninges fritidsgårdar
Senast tillgänglig uppgift (2015 10-12 år, 2015 13-19 år): Delaktighetsindex 67 procent för
åldersgruppen 10-12 år. Delaktighetsindex 71 procent för åldersgruppen 13-19 år. I
årsredovisning 2013 redovisades inte delaktighetsindex utan enbart resultatet på fråga 1 (10-12 år)
36
respektive påstående 4 (13-19 år). Resultatet löd: 84 procent för åldersgruppen 10-12 år (86,6
procent av pojkarna 82 procent av flickorna).
Mäts: kommunens egen enkät genomförs årligen (med avbrott 2014), Nackanätverkets vartannat
år (nästa 2017).
Indikator: Trygghet på fritidsgårdarna, uppdelat efter kön.
Definition: Fritidsgårdsbesökarnas upplevda trygghet enligt brukarundersökning. Redovisas
uppdelat på åldersgrupp 10-12 år respektive 13-19 år samt på kön.
Andel fritidsgårdsbesökare 10-12 år som svarat ”Ja” på frågan ”Känner du dig trygg på
fritidsgården?”.
Fritidsgårdsbesökare 13-19 år tar ställning på en femgradig skala (5 = stämmer helt och
hållet”) till påståendet ”Jag känner mig trygg när jag är på fritidsgården”. Genomsnittligt värde
redovisas.
Källa: Haninge kommuns brukarenkät för fritidsgårdsbesökare åk 4-6, Nackanätverkets
brukarenkät för ungdomar 13-19 år på Haninges fritidsgårdar
Senast tillgänglig uppgift (2015): 88 procent i åldersgruppen 10-12 år (89 procent av flickor, 87
procent av pojkar). 78 procent i åldersgruppen 13-19 år (74 procent av flickorna och 82 procent
av killarna).
Mäts: kommunens egen enkät genomförs årligen (med avbrott 2014), Nackanätverkets vartannat
år (nästa 2017).
37
Mål 5. Meningsfull fritid
Strategier: Möjliggöra så att fler invånare känner till och kan ta del av kultur- och fritidsutbudet
med ökade möjligheter för externa aktörer. Nyanlända barn och vuxna ges möjlighet att engagera
sig i kultur- och fritidsaktiviter.
Indikator: Antal besök utifrån ett urval av förvaltningens verksamheter
Definition: Urvalet består av de verksamheter där förvaltningen mäter antal besök med
besöksräknare: Torvalla sim- och sporthall, Torvalla IP, Haninge kulturhus och biblioteken.
Därutöver ingår fritidsgårdarnas och parklekens besöksstatistik, som framtas genom manuell
frekvensmätning två veckor/år. I de fall det är möjligt presenteras statistiken uppdelat på kön.
Källa: Berörda verksamheter inom kultur- och fritidsförvaltningen.
Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 1 924 705 besök.
Mäts: Årligen.
Indikator: Funktionshindrades delaktighet idrott
Definition: Andel av maxpoäng som kommunen uppnår i den enkät som myndigheten för
delaktighet genomför med syfte att följa upp funktionshinderspolitiken kopplat till idrott.
Källa: Myndigheten för delaktighet.
Senast tillgänglig uppgift(2016): 82 procent.
Mäts: Årligen.
Indikator: Funktionshindrades delaktighet kultur
Definition: Andel av maxpoäng som kommunen uppnår i den enkät som myndigheten för
delaktighet genomför med syfte att följa upp funktionshinderspolitiken kopplat till kultur.
Källa: Myndigheten för delaktighet.
Senast tillgänglig uppgift(2016): 79 procent.
Mäts: Årligen.
Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning
Strategier: Medverka till att fler är förberedda inför arbetslivet. Bidra till ett växande näringsliv
och besöksnäring genom att erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud. Ge externa aktörer
möjlighet att erbjuda meningsfull fritid.
38
Indikator: Antal som genomgått KOF:s ungdomsledarutbildning, uppdelat efter kön.
Definition: Unga ledare avser ungdomar som genomgått ungdomsledarutbildning vid
förvaltningens fritidsgårdar.
Källa: Fritidsgårdarna
Senast tillgänglig uppgift(dec 2015): 24 personer, varav 10 tjejer och 14 killar.
Mäts: årligen
Indikator: Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen, uppdelat efter
kön.
Definition: Antal ungdomar 16-24 år som praktiserat samt antal ungdomar som sommarjobbat
inom kultur- och fritidsförvaltningen.
Källa: Samtliga verksamheter inom kultur- och fritidsförvaltningen, samt socialförvaltningen för
sommarjobbsstatistik
Senast tillgänglig uppgift(dec 2015): 160 praktikplatser och sommarjobb.
Mäts: Årligen
Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer
Strategier: Stärka kunskapen och medvetenheten kring miljöfrågor. Ekologiska alternativ
prioriteras vid inköp av livsmedel. Miljövänlig teknik, alternativa energikällor och effektiv
energianvändning prioriteras.
Indikator: Antal besökare Miljöverkstan, varav antal barn/elever uppdelat efter kön.
Definition: Total besökssiffra över antal barn/elever och lärare som deltar i Miljöverkstans
klassprogram respektive lärarfortbildning, samt antal personer som besöker Miljöverkstans
publika arrangemang. Antal barn/elever redovisas även separat och könsuppdelat.
Källa: Miljöverkstan
Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 2066 besökare varav ca 1240 kvinnor/flickor och 826
män/pojkar. 1310 personer var barn/elever.
Mäts: Årligen.
39
Indikator: Antal arrangemang Miljöverkstan.
Definition: Antal publika arrangemang i Miljöverkstans regi eller där Miljöverkstan ingår som
samverkanspart.
Källa: Miljöverkstan
Senast tillgänglig uppgift (dec 2015): 10 arrangemang.
Mäts: Årligen.
Foto omslag: K
unti Senesi
136 81 Haninge tel 08-606 70 00 haninge.se