Datum Dnr Sid

2012-05-30 2008KS115 1 (32)

Postadress Besöksadress/Reg.office Telefon Telefax Org. nummer Bankgiro Box 66 Stångörsgatan 10 Nat 0173-860 00 Nat 0173-125 47 03-212000-0290-01 233-1361 Fakturaadress 742 21 Östhammar Int +46 173 860 00 Int +46 173 125 47 V.A.t. No Plusgiro Box 106 www.osthammar.se kommunen@osthammar.se SE-212000-0290 1 31 70-6 742 21 Östhammar+

STRATEGISTRATEGISTRATEGISTRATEGI FÖR VATTEN OCH AVLOPP FÖR VATTEN OCH AVLOPP FÖR VATTEN OCH AVLOPP FÖR VATTEN OCH AVLOPP

Östhammars kommun 2020 - världens bästa lokalsamhälle!

2

MedverkandeMedverkandeMedverkandeMedverkande

Projektledare Planarkitekt Maria Lundholm

Arbetsgrupp Stadsarkitekt Ingmar Lönngren Planchef Christian Blomberg Förste miljöinspektör Johan Nilsson Miljöinspektör Emilia Hammer VA-chef Roy Andersson VA-ingenjör Malin Wahlqvist Projektledare Act4myBalticSea Tere-sia Wengström

Styrgrupp Chef samhällsbyggnadsförvaltningen Virpi Lindfors Chef tekniska förvaltningen Annila Bexelius

Referensgrupper Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden

Beslutsgrupp Kommunstyrelsen

Externa resurser Mats Johansson, Verna Ekologi, Inspirationsseminarium

FörklaringarFörklaringarFörklaringarFörklaringar

VA vatten och avlopp DRICKSVATTEN rent vatten som används för hushållets behov EVA enskilt vatten och avlopp WC vattenklosett BDT bad, disk, tvättvatten inkl matlagning KÄLLSORTERAT AVLOPP enskild avloppsanläggning där toalettavfallet är separerat från hushållets övriga avlopp KVA kommunalt vatten och avlopp ARV allmänna reningsverk KVO kommunalt verksamhetsområde PE personekvivalenter, ett uträknat mått på hur mycket en person belastar kommunalt vattenverk och reningsverk ÖP översiktsplan för kommunens mark- och vatten användning SGU Sveriges Geologiska Under- sökning

3

FörordFörordFörordFörord Vatten och avlopp är en förutsättning för all bosättning. En strate-gi för vatten och avlopp skapar en handlingsberedskap för bebyg-

gelseutveckling och VA-utveckling i tätort och på landsbygd.

En strategi för vatten och avlopp ger en helhetsbild som medver-kar till att vi kan uppnå miljökvalitetsnormer och miljökvalitets-

mål. Det ger också en förutsättning för avvägningar mellan kost-

nader, miljönytta och tillväxtfaktorer. Det hjälper oss att ta rätt beslut vid rätt tillfälle och på rätt grunder. Detta skapar en lång-

siktigt hållbar utveckling.

InnehållInnehållInnehållInnehåll 3 Förord 4 Uppdrag Organisation 5 Tidshorisonter 6 Strategi för VA-systemets utveckling

God vattenstatus Hållbar vattenförsörjning Kretslopp och resurshushållning Hälsosäker bebyggelseutveckling Utveckling av kommunala anläggningar Omvandlingsområden

16 Förutsättningar och behov

Lagkrav Vattendirektiv Miljömål Vattentillgångar Bebyggelseutveckling Miljö och hälsa Kommunala VA-anläggningar Renhållning

22 Slutsatser och konse- kvenser

Planering och utveckling Miljö och hälsa Översiktlig kostnad för kommunal utbyggnad Avvägning för hållbar utveck-ling

32 Sammanfattning

4

UppdragUppdragUppdragUppdrag

Kommunstyrelsen har gett Samhällsbyggnadsförvaltningen och Tekniska förvaltningen i uppdrag att ta fram en VA-strategi för

hela kommunen.

VA-strategin syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt

hållbar utveckling med hänsyn till kostnader, miljönytta och till-

växtfaktorer. Utvecklingen ska bidra till att förbättra förutsätt-ningarna för vattentillgång, hälsoskydd och vattenstatus.

Strategin behandlar vatten och avlopp inom hela kommunen på

en översiktlig strategisk nivå. Strategin ska möjliggöra minskad miljöpåverkan, skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara lös-

ningar, underlätta bebyggelseutveckling och prioritera mellan kommunalt och enskilt vatten och avlopp.

Strategin ska utgöra underlag för den kommande översiktsplanen

men även utgöra ett komplement till den nuvarande översiktspla-nen. Strategin behandlar utveckling av kommunala VA-

anläggningar och enskilda anläggningar och fungerar som ett in-

riktningsdokument för kommunens planläggning, VA-planering samt tillsyn inom bygglov och miljö- och hälsoskydd.

OrganisationOrganisationOrganisationOrganisation för VA för VA för VA för VA----planeringplaneringplaneringplanering

VA-planering berör planläggning, bygglov, miljö- och hälso-

skyddstillsyn samt de tekniska verken för VA och renhållning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för tillsyn enligt miljö-balken och plan- och bygglagen. Godkänd lösning för vatten och

avlopp är en förutsättning vid bygglovgivning. Tillsyn inom mil-

jö och hälsa bedrivs både på de kommunala anläggningarna och på privata gemensamma och enskilda avloppsanläggningar. Livs-

medelstillsyn bedrivs på kommunala vattenverk och enskilda större vattentäkter. Upprättande av detaljplaner bedrivs på upp-

drag av kommunstyrelsen där prioritering mellan kommunalt och

enskilt vatten och avlopp behöver göras.

VA-verket ansvarar för att dricksvatten av bra kvalitet levereras

till konsumenter och att avloppsvattnet omhändertas så att upp-

satta gränsvärden och riktvärden följs. Ansvaret gäller de som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen. Att ledningsnätet

underhålls och förnyas är också en viktig del av verksamheten.

Renhållningsverket ansvarar för insamling och hantering av slam och latrin från enskilda och kommunala anläggningar. Verket

upprättar avfallsplan och renhållningsordning som innehåller uppgifter om hur kommunen avser att tar hand om slam och la-

trin.

ÖsthammarsÖsthammarsÖsthammarsÖsthammars kommun 2020 kommun 2020 kommun 2020 kommun 2020 ---- världensvärldensvärldensvärldens bästa lokalsamhälle! bästa lokalsamhälle! bästa lokalsamhälle! bästa lokalsamhälle! Engagerad befolkning, framgångsrika företag och en god kommunal servi-ce . En mångfald av goda lokalsam-hällen skapar förutsättning för hållbar tillväxt! I Östhammars kommun är mångfald i samhället är en förutsättning för all utveckling. Hos oss finns en djup för-ståelse för samhällets olika viljor och vi arbetar tillsammans för att hitta goda lösningar på uppkomna pro-blem. All utveckling i Östhammars kommun sker utifrån lokala perspektiv med hänsyn tagen till helheten. Det goda samspelet mellan helhet och mångfald bildar grunden för god eko-nomisk hushållning i Östhammars kommun. I Östhammars kommun känner vi ansvar för våra medmänniskor och vi förtjänar att vara trygga i vår närmiljö. Goda samarbeten mellan medborga-re, näringsliv och myndigheter ger oss ett samhälle där säkerheten är hög och vård- och omsorgsbehovet är väl tillgodosett. I Östhammars kommun upprätthåller vi en god omvärldsbevakning i syfte att tillvarata erfarenheter och initiativ kring ekologisk hållbarhet. Tillsam-mans möjliggör vi en hållbar miljöriktig energiförsörjning och en minskad energianvändning. I Östhammars kommun tar vi gemen-samt ansvar för samhället och skapar tillsammans goda förutsättningar för att leva och arbeta i vår hembygd. Medborgare, näringsliv och kommun skapar tillsammans en god grund för utveckling av samhällsservice och välfärd.

5

TidshorisonterTidshorisonterTidshorisonterTidshorisonter

Tidshorisonten 2015 är en kort tid för att utveckla och bygga ut ett större system för vatten och avlopp. De områden som berörs

är färdiga detaljplaner och utvecklingsområden som pekats ut

som tätortutveckling i Översiktsplan 2003. Det som ryms inom denna tidshorisont är det som nuvarande reningsverk och vatten-

verk har utrymme för i befintliga verk inklusive kapacitetshöjan-de åtgärder.

Tidshorisonten 2025 är en normal utvecklingsperiod för större infrastrukturella satsningar eller utveckling av tätort och bebyg-gelseområden. Utveckling av VA-systemet kan ses i relation till

bebyggelseutveckling och miljötillsyn. Det finns en möjlighet att

påverka utbyggnaden av VA-systemet i sin helhet.

Tidshorisonten 2050 ger möjligheten att utveckla VA-systemet tillsammans med bebyggelsen. Det går att jämföra olika hand-lingsalternativ och effekter på miljön. Med ett längre tidsperspek-

tiv kan kommunen bygga den framtida VA-försörjningen i ett

nytt system.

Bebyggelseutveckling har en plane-ringshorisont på mellan 10 och 50 år. Bebyggelsen utvecklas i små steg genom förhandsbesked eller i ett stör-re sammanhang genom planläggning. Avskrivningstiden för bebyggelse är ca femtio år. Men andrahandsvärdet på bebyggelse ökar ofta med tiden till skillnad från VA-anläggningar. Kommunala anläggningar för vatten och avlopp utvecklas enligt den tät-ortsutveckling som redovisas i över-siktsplanen. Det pågår detaljplane-läggning med förutsättningen att be-byggelsen kan anslutas till kommunalt VA. Vissa tätorter utvecklas mer ex-pansivt än andra och vid upprättande av en ny översiktsplan kommer förut-sättningarna att ändras. Kommunala anläggningar har en avskrivningstid på drygt 30 år. Enskilda anläggningar för vatten och avlopp har en avskrivningstid på ca 10 år. En enskild anläggning kan dock hålla i 25 år med en godkänd kvalitet. Det kan också vara uttjänat långt innan dess beroende på belast-ning och teknik. Den långsiktiga ut-vecklingen av vatten och avlopp på landsbygden kräver en strategisk inriktning i ett längre tidsperspektiv.

6

StrategiStrategiStrategiStrategi för VA för VA för VA för VA----systemets utvecklingsystemets utvecklingsystemets utvecklingsystemets utveckling

Målet är en långsiktigt hållbar VA-utveckling i hela

kommunen med hänsyn till kostnader, miljönytta och

tillväxtfaktorer. Strategierna baseras på vattendirekti-

vet, miljömålen och lagstiftningen samt kommunens

styrdokument.

GodGodGodGod vattenstatus vattenstatus vattenstatus vattenstatus

Vid val av VA-lösning ska åtgärder som förbättrar vattenstatus

prioriteras. Utsläpp till vattenrecipient ska styras bort från de mest belastade områdena i innerskärgården. Östhammarsfjärden-

Granfjärden har dålig status som inte får belastas ytterligare. Det-

ta kräver borttagning av befintliga utsläppspunkter. Utöver detta krävs ytterligare åtgärder för att uppnå god status. Sandikafjär-

den-Hargsviken har otillfredsställande status och får inte belastas

ytterligare. Åtgärder krävs på befintliga utsläppspunkter som minskar totalbelastningen. Övriga inre kustvatten har måttlig sta-

tus som kräver åtgärder på befintliga utsläppspunkter som mins-kar totalbelastningen.

Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kom-

munalt verksamhetsområde. För att uppnå miljökvalitetsnormer-na med enskilda avlopp krävs ökad användning av lösningar som

inte belastar vattenrecipienter med näringsämnen. Genom att

skilja toalettavfallet från övrigt hushållsavlopp kan vi minska övergödningen av våra ytvatten.

Avfall från enskilda avlopp (slam/latrin/sluten tank) ska inte be-handlas i de kommunala reningsverken. Källsortering av enskilda

avlopp som istället behandlas genom kompostering eller annan

förädling ger en ökad kapacitet i de kommunala reningsverken och minskad totalbelastning i vattenrecipienterna.

Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp ska ske med ett

långsiktigt helhetsperspektiv. Kommunala anläggningar ska ut-formas och placeras så att de inte medför en belastning på recipi-

enten som innebär ett överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten.

Anläggningar som kan medföra en försämring av grundvattnets

kemiska status får inte tillkomma. Utpekande och skydd av käns-liga grundvattenområden måste göras. Skydd mot överuttag som

försämrar kemisk vattenkvalitet (saltpåverkan) ska ske genom

kommunala inriktningsbeslut i planhantering och miljöföreskrif-ter.

PrioriteringsgrunderPrioriteringsgrunderPrioriteringsgrunderPrioriteringsgrunder Strategin grundar sig på gällande lagstiftning, miljökvalitetsnormer och miljömål.

Samtliga vattenförekomster i kommu-nen ska uppnå god ekologisk status till 2021 med undantag av Hargsviken som ska uppnå god ekologisk potenti-al.

I syfte att hindra uppkomst av olägen-het för människors hälsa skall en bo-stad särskilt ge möjlighet att upprätthål-la en god personlig hygien och ha till-gång till vatten i tillräcklig mängd (FMH 33§).

Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

Omhändertagande av slam från avlopp som inte innehåller skadliga föreningar till ett markkretslopp ska öka.

Utsläpp av fosfor från kommunala re-ningsverk ska ligga under gräns- och riktvärden med god marginal.

Samtliga enskilda avlopp ska uppfylla miljöbalkens krav.

Utsläpp av fosfor och kväve till vatten ska minska med start i de känsligaste områdena.

Antalet abonnemang för latrinhämtning ska minskas med 25 % från 2008 års nivå till 2015 och med 50 % till 2018.

Alla kommunala vattentäkter har ett skyddsområde.

Förbrukning av dricksvatten per invå-nare ska minska.

I plan- och bygglovsärenden är resurs-hushållning med vatten vägledande i beslut.

Bygglovsplikt eller tillståndplikt för vat-tentäkt ska införas inom känsliga områ-den.

7

HållbarHållbarHållbarHållbar vattenförsörjning vattenförsörjning vattenförsörjning vattenförsörjning

Bebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten. Nya bebyggelsegrupper eller kompletteringar av befintliga be-

byggelsegrupper får endast tillkomma om det finns långsiktigt

hållbara förutsättningar för vattenförsörjning. Anslutning till kommunalt vatten ska alltid övervägas. Kommunalt vatten ska

prioriteras i känsliga områden där kommunen aktivt ger förutsätt-ningar för åretruntstandard. Områden i kustzonen som har små

förutsättningar till åretruntförsörjning bör inte tillåtas förtätning

om kommunal anslutning till vatten inte går att ordna.

Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför

kommunalt verksamhetsområde. Genom att använda lösningar

för toalettavfall med extremt lite spolvatten kan vi minska vatten-förbrukningen. Slutna lösningar ökar också möjligheten att skyd-

da grundvatten och ytvatten från smittämnen så att vi skyddar dricksvattnets kvalitet.

Nuvarande och potentiella kommunala vattentäkter ska ha

skyddsföreskrifter för vattentäkt enligt 7 kap. 21 § miljöbalken. Gemensamma vattentäkter med enskilt huvudmannaskap bör ha

skyddsföreskrifter för vattentäkt. Inom planområden ska finnas

krav på gemensamt vatten som är skyddat av föreskrifter. Områ-desbestämmelser med bygglovsplikt för vattentäkt ska upprättas

MålMålMålMål

Långsiktigt hållbar VA-utveckling i hela kommunen

KvalitetskravKvalitetskravKvalitetskravKvalitetskrav

God vattenstatus

Hållbar vattenförsörjning

Kretslopp och resurshushållning

Hälsosäker bebyggelseutveckling

StrategierStrategierStrategierStrategier

Vattenstatus styr prioriteringar

Källsorterat avlopp utanför tätort

Kommunalt VA för tätortsutveckling och utvecklingsområden

Enskilt slam och latrin behandlas inte i kommunala reningsverk

Bebyggelseutveckling styrs av till-gången på dricksvatten

Kommunalt vatten prioriteras i känsli-ga områden

Gemensamt vatten inom sammanhål-len bebyggelse och detaljplan

Skydd av befintliga och potentiella vattentäkter

Registrering av enskilda vattentäkter

Eget omhändertagande på öar

Lokalt omhändertagande av dagvat-ten

8

för kustområdet. Föreskrifter om tillståndsplikt för vattentäkt ska

upprättas inom områden där knapphet på sött grundvatten råder eller befaras uppkomma enligt miljöbalken 9 kap 10 §. Mer detal-

jerat underlag för hydrogeologisk bedömning av grundvattentill-

gångar måste tas fram.

KretsloppKretsloppKretsloppKretslopp och resurshushållning och resurshushållning och resurshushållning och resurshushållning

Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kom-munalt verksamhetsområde. Genom kompostering eller annan

förädling av toalettavfallet kan man öka kretsloppet av närings-

ämnen som därmed också innebär en resurshushållning av fosfor.

Minskning av latrinhämtning innebär att vi måste styra mot slu-

ten tank eller eget omhändertagande. I skärgården är det både

komplicerat och ibland olämpligt att hämta avloppsavfall. Öarna behöver särskild hantering med eget lokalt omhändertagande av

slam och latrin.

Bebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten för

att öka resurshushållningen av grundvatten. Dagvattenpolicy med

inriktning mot lokal infiltration ska upprättas. En ökad andel hårdgjorda ytor i kustnära områden med mycket berg i dagen in-

nebär en risk för grundvattenbrist om man inte aktivt styr mot

lokalt omhändertagande av dagvatten med infiltration.

HälsosäkerHälsosäkerHälsosäkerHälsosäker bebyggelseutveckling bebyggelseutveckling bebyggelseutveckling bebyggelseutveckling

Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kom-

munalt verksamhetsområde. Med källsortering av toalettavfallet kan gällande förbud inom detaljplan mot WC till infiltration och

sluten tank omformuleras. Genom att separera toalettavfallet från övrigt hushållsavlopp kan vi öka förutsättningarna för ett bra

smittskydd även i mer tätbebyggda landsbygdsområden. Tillsam-

mans med gemensam brunn med vattenskyddsföreskrifter är för-utsättningarna goda för smittskydd i bebyggelsegrupper utanför

tätort.

I bebyggelsegrupper där tätheten är mer än 4-6 fastigheter per hektar bör gemensamt vatten ordnas för att upprätthålla ett gott

hälsoskydd. Vid förtätning av en befintlig bebyggelsegrupp ställs krav på gemensamt vatten.

Kommunalt verksamhetsområde krävs för tätortsutveckling. Ut-

vecklingsområden med närhet till befintligt verksamhetsområde ska i första hand ingå i kommunalt verksamhetsområde. Områden

som på sikt kan utgöra en del av en tätort eller komma att ligga i

tätortsnära läge ska bedömas utifrån vattentillgångar och täthets-grad. Råder vattenbrist eller en täthet över 6-10 fastigheter per

hektar ska kommunalt vatten och avlopp prioriteras.

PrioriteringPrioriteringPrioriteringPrioritering kommunalt kommunalt kommunalt kommunalt verksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområde Prio 1 ”Tätortsutveckling”. De om-råden som berörs är färdiga detaljpla-ner och program eller områden som pekats ut som tätortutveckling i Över-siktsplan 2003. Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”. Områden som kan bli aktuella för bebyggelseutveckling, till exempel tätortsnära områden där vi idag har ett bebyggelsetryck eller där det finns ett behov av en samlad VA-lösning. Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Be-byggelseutveckling inom områden som omfattas av intentionerna i Skär-gårdsprogrammet. Prio 4 ”Omvandlingsområden”. De fritidshusområden som kan bli aktuel-la för anslutning till kommunalt nät i ett längre perspektiv. Utredningsområde. Omfattar områ-den i tätortsnära lägen eller längs överföringssträckor som ännu är opri-oriterat och som bör utredas i relation till vattenstatus, hälsoskydd och vat-tentillgång. Stora delar utgör en skär-gårdsutveckling i ett längre tidsper-spektiv.

9

Prioriteringsordning för kommunalt verksamhetsområde redovisas i kartorna på kommande sidor.

Sammanhållen bebyggelse på landsbygden ska utvecklas med

gemensamt vatten. I samband med planläggning ska vatten och avlopp styras genom planbestämmelser. Vid planläggning av om-

råden som inte bedöms kunna anslutas till kommunalt verksam-

hetsområde måste en långsiktigt hållbar lösning utredas i ett hel-hetsperspektiv.

Inom utvecklingsområden utpekade av kommunfullmäktige ge-nom översiktsplan eller utvecklingsprogram ska kommunalt vat-

ten och avlopp prioriteras. Skärgårdsutveckling utanför större

bebyggelsegrupper på Söderön och Gräsö kan ske med enskilt vatten och avlopp under förutsättning att det finns tillräckligt med

dricksvatten av god kvalitet.

10

UtvecklingUtvecklingUtvecklingUtveckling av kommunala anläggningar av kommunala anläggningar av kommunala anläggningar av kommunala anläggningar

Vattenförsörjningen är av stor betydelse med den bebyggelseut-vecklingen som sker idag. På sikt kan vattenöverföring till tät-

ortsnära bebyggelsegrupper behövas. För att möta behoven och

skapa en handlingsberedskap måste nya vattentäkter utredas. Kommunen behöver också fastställa vattenskyddsområden för

samtliga befintliga och potentiella vattentäkter samt ordna med reservvattentäkter.

Näringsbelastningen på känsliga kustvikar ska undvikas och vat-

tenstatusen måste förbättras på sikt. Belastningen måste framför allt minska på Östhammarsfjärden. Ett alternativ till två mindre

reningsverk i Östhammar respektive Öregrund är att bygga ett

gemensamt större reningsverk i höjd med Skinnäsviken. Fördelen med att bygga ett nytt reningsverk en bit ifrån tätorterna är förut-

om behovet av ett skyddsavstånd till bebyggelse att det finns plats att komplettera verket och samordna med andra anläggning-

ar, t ex rötgasanläggning, vassbäddsanläggning och våtmarksre-

ning. Utsläppspunkten kan flyttas från den redan överbelastade Östhammarsfjärden med en överföringsledning mot Öregrunds-

grepen där det är bättre vattenomsättning.

ÖregrundÖregrundÖregrundÖregrund/Gräsö/Gräsö/Gräsö/Gräsö Översiktsplanen anger en tätortsutveckling för Öregrund inom Sunnanöområdet. Ett område som rymmer ca 100 tomter blocke-

ras av skyddsavståndet till reningsverket. Bebyggelseutveckling

är möjlig mellan väg 1100 och kusten mot Skinnäsviken samt mot Kavarö längs väg 1121. På Gräsö är en förtätning är möjlig

från färjeläget mot Svartbäck och Österbyn under förutsättning

att vattenförsörjningen kan ordnas.

Vattenverket har begränsat utrymme och vid enskilda sommar-

dygn är belastningen hög. Utökad vattentäkt behövs för utveck-ling av tätorten. Skydd för vattentäkt bör fastställas för hela akvi-

fären. Reningsverket är hårt belastat på sommaren. Visst utrym-

me kan skapas genom enklare åtgärder på kort sikt. Möjligheten att höja kapaciteten med ca 3800 pe i befintlig process är begrän-

sad vilket innebär att en mer omfattande ombyggnad/nybyggnad

behövs för utveckling av tätorten. Rekommenderat skyddsav-stånd på 300 m runt verket uppnås inte. En annan placering bör

väljas för att frigöra attraktiv tomtmark.

ÖsthammarÖsthammarÖsthammarÖsthammar/Norrskedika/Norrskedika/Norrskedika/Norrskedika Översiktsplanen anger en tätortsutveckling för Östhammar norrut mot Ed och i centrala delarna. Bebyggelseutveckling är möjlig

mot Sandika och mot Björnäsområdet. I Norrskedika pågår plan-

läggning för 15 nya tomter.

PrioriteringPrioriteringPrioriteringPrioritering kommunalt kommunalt kommunalt kommunalt verksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområde Prio 1 ”Tätortsutveckling”. De om-råden som berörs är färdiga detaljpla-ner och program eller områden som pekats ut som tätortutveckling i Över-siktsplan 2003. Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”. Områden som kan bli aktuella för bebyggelseutveckling, till exempel tätortsnära områden där vi idag har ett bebyggelsetryck eller där det finns ett behov av en samlad VA-lösning. Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Be-byggelseutveckling inom områden som omfattas av intentionerna i Skär-gårdsprogrammet. Prio 4 ”Omvandlingsområden”. De fritidshusområden som kan bli aktuel-la för anslutning till kommunalt nät i ett längre perspektiv. Utredningsområde. Omfattar områ-den i tätortsnära lägen eller längs överföringssträckor som ännu är opri-oriterat och som bör utredas i relation till vattenstatus, hälsoskydd och vat-tentillgång. Stora delar utgör en skär-gårdsutveckling i ett längre tidsper-spektiv.

11

12

Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning. För anslu-

ting av ytterligare områden krävs ny vattentäkt och vattendom. Utökad vattentäkt behövs för utveckling av tätorten. Skydd för

vattentäkt bör fastställas för hela akvifären. Reningsverket klarar

pågående planläggning. Ytterligare anslutningar kräver nytt till-stånd.

Med anledning av vattenstatusen i Östhammarsfjärden kan till-ståndskraven innebära att kostnaderna för utbyggnad blir höga

för att inte öka belastningen. En våtmark har utretts för att efter-

polera utloppsvattnet från reningsverket för att minska totalbe-lastningen på fjärden. En alternativ lösning är att bygga en över-

föringsledning mot Öregrund för samordning i ett större renings-

verk med efterpolering.

ÖsterbybrukÖsterbybrukÖsterbybrukÖsterbybruk Översiktsplanen anger en tätortsutveckling norrut mot Stordam-

men. Samtliga områden föreslagna i översiktsplanen har tagits i

anspråk för planläggning och ytterligare 100 nya bostäder plane-ras. Bebyggelseutveckling är framför allt möjlig i skogsmarken

runt Stordammen och längs väg 290 samt mot Käbbomossarna.

Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning. Utökad vattentäkt behövs för utveckling av tätorten. Skydd för vattentäkt

bör fastställas för hela akvifären i de grundvattenförekomster som används idag. Reningsverket klarar pågående planläggning

och kan kompletteras efter behov.

13

AlundaAlundaAlundaAlunda Översiktsplanen anger en tätortsutveckling i skogsmarkerna runt

tätorten. Bebyggelseutveckling har gått långsamt men en stor po-

tential som en pendlingsort finns. Samlad bebyggelse i Klev bör på sikt ingå i kommunalt verksamhetsområde.

Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning i tätorten med nuvarande utvecklingstakt. Utökad vattentäkt behövs på sikt

för utveckling av tätorten. Skydd för vattentäkt är på väg att fast-

ställas och på sikt bör hela akvifären få ett grundvattenskydd. Re-ningsverket klarar pågående planläggning i tätorten med nuvaran-

de utvecklingstakt.

GimoGimoGimoGimo Översiktsplanen anger en tätortsutveckling mot Gimodammen och inom tätorten. Bebyggelseutvecklingen står i princip stilla.

Industriutveckling är möjlig på sikt.

Vattenverket och reningsverk har god kapacitet och klarar den planerade tätortsutvecklingen utan problem på längre sikt. Re-

servvattentäkt finns.

HargshamnHargshamnHargshamnHargshamn Översiktsplanen anger en tätortsutveckling i skogsmarken runt tätorten. Bebyggelseutvecklingen står i princip stilla. Hamn- och

industriutveckling är möjlig på sikt.

Vattenverket och reningsverk har god kapacitet och klarar den planerade tätortsutvecklingen utan problem på längre sikt. Skydd

för vattentäkt bör fastställas för hela akvifären.

14

OmvandlingsområdenOmvandlingsområdenOmvandlingsområdenOmvandlingsområden Med omvandlingsområden menar vi sammanhängande fritidshus-

områden om minst 10 fastigheter där omvandling mot perma-

nentboende pågår. Omvandlingsområden uppfyller ofta inte da-gens vatten- och avloppsstandard och kräver därför åtgärder i nå-

gon form. Det generella WC-förbudet inom detaljplan har brom-sat utvecklingen men ny teknik ger större möjligheter att få vat-

tenburen klosettlösning som ökar belastningen på vatten, miljö

och hälsa. Det finns även fritidshusområden som inte är planlag-da där kommunen inte kan styra VA-utvecklingen.

Områden som har goda förutsättningar för ett åretruntboende och

där en kommunal anslutning är möjlig kan utvecklas med åre-truntstandard. Planlagda områden i tätortsnära lägen ska utveck-

las med kommunalt vatten och avlopp. I väntan på en kommunal anslutning kan tidsbegränsat lov ges som övergångslösning. Om-

råden som har goda förutsättningar för åretruntboende som inte

bör lösas med kommunal anslutning kan utvecklas med gemen-sam vattentäkt och källsorterat avlopp.

Områden som inte har förutsättningar för ett åretruntboende när

det gäller vattentillgångar och där kommunal vattenförsörjning inte går att ordna bör det inte tillåtas förtätning, utökad byggrätt

eller högre VA-standard . Även områden där hälsorisken är stor

KommunalKommunalKommunalKommunal anslutning anslutning anslutning anslutning Förutsättning finns Björnäs Sandika Stenskär — Skinnäsviken Kavarö Söderby Karlsäng Färgärde Fagerön Länsö

Förutsättning finns inte Långalma — Sundsveden Klyxen — Tögen Kavaröskaten Lindersvik Öster Mörtarö Bjurö Getskärsudden

15

med anledning av befintliga VA-lösningar bör detta gälla. Det

sammanfaller ofta med områden som har små förutsättningar för goda kommunikationer och kommunal service . Här krävs att

kommunen aktivt styr bort exploatering och standardhöjning.

Kartan visar omvandlingsområ-den i relation till förutsättning-en för kommunalt vatten och avlopp. Förutsättningar för åre-truntboende kan finnas i samtli-ga områden där det finns möj-ligheter till god vattenförsörj-ning.

16

FörutsättningarFörutsättningarFörutsättningarFörutsättningar och behov och behov och behov och behov

LagkravLagkravLagkravLagkrav

All lagstiftning inom VA-området syftar till att ge förutsättningar för en hållbar utveckling och god resurshushållning. Det finns

också ett grundläggande krav på kretslopp.

Det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten från WC utan annan

rening än slamavskiljning. Rimlighetsprincipen ska råda vilket

innebär bästa möjliga teknik till en rimlig kostnad. Trots detta ska de krav ställas som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm.

Behovet av reningsgrad på enskilda anläggningar ska bedömas i

varje enskilt fall. Reningskrav för de kommunala anläggningarna regleras i miljötillståndet.

Det är en rättighet att ha dricksvatten av god kvalitet och tillräck-lig mängd med hänsyn till människors hälsa. Kommunen är skyl-

dig att ordna vattenförsörjning och avloppshantering i ett större

sammanhang om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen kan förelägga kommunen att fullgöra

sin skyldighet med stöd av den kommunala miljönämndens be-

dömning.

Avloppsfraktioner som slam och latrin från enskilda anläggningar

är ett hushållsavfall som kommunen är skyldig att hantera. Kom-munen anger i avfallsplanen hur skyldigheten ska fullgöras. Av-

fallsplanen är vägledande för kommunens miljötillsyn och plan-

läggning.

Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn

till möjligheterna att ordna vatten och avlopp samt förebygga vat-

tenföroreningar. Inom sammanhållen bebyggelse ska miljön ut-formas särskilt med hänsyn till hushållning med dricksvatten och

goda hygieniska förhållanden samt förändringar och komplette-ringar. Vid behov av reglering eller samordning av vatten och

avlopp kan området planläggas.

VattendirektivVattendirektivVattendirektivVattendirektiv

EU beslutade år 2000 om vattendirektivet som medfört att Sveri-

ge beslutat om miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnor-

mer är styrande för myndigheterna i handläggning av ärenden. För normerna gäller icke-försämringskravet. Om de överskrids

kan det vara en orsak till att länsstyrelsen förelägger kommunen

eller upphäver ett kommunalt beslut.

Vid planhandläggning måste miljökvalitetsnormerna följas i ett

helhetsperspektiv. Länsstyrelsen kan besluta om att hela eller de-lar av en plan inte får fastställas (planförbud).

MiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmål Följande mål har legat till grund för strategiska prioriteringar. Arbete med uppdatering av miljömålen pågår.

Nationellt mål Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återfö-ras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

Regionala mål Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.

Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 15% utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.

Senast år 2009 skall vattenförsörj-ningsplaner med vattenskyddsområ-den och skyddsbestämmelser ha upp-rättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt.

Grundvattenförande geologiska for-mationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar använd-ningen av vattnet.

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra så-dana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur-och växtliv i angränsande ekosystem.

Senast år 2010 skall alla vattenföre-komster som används för uttag av vatten som är avsett att användas

17

som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller be-tjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricks-vatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

Lokala mål Utsläpp av fosfor och kväve till vatten minskar med start i de känsligaste områdena.

Vid plan- och bygglovsärenden i kom-munen – och då särskilt i områden med knappa vattenresurser – ska resurshushållningen av vatten vara vägledande i beslut.

Förbrukning av dricksvatten per per-son ska minska till 2012.

Alla kommunala vattentäkter ska ha skyddsområde senast 2012.

Alla befintliga kommunala vattentäkter med skyddsföreskrifter äldre än 1980 ska vara uppdaterade senast 2015.

Kommunen bör införa bygglovskrav eller miljöbalkstillstånd finns för vat-tentäkter inom känsliga områden.

Samtliga enskilda avlopp i kommunen ska uppfylla miljöbalkens krav.

Utsläppen av fosfor från kommunala reningsverk ska ligga under gällande gräns- och riktvärden med god margi-nal.

Tillvaratagandet av slam som inte innehåller skadliga föroreningar, för återförsel till produktiv mark ska öka jämfört med 2010 års nivå.

All borrning av brunnar för vatten eller energiändamål i kommunen bör utfö-ras av certifierade brunnsborrare eller brunnsborrare med motsvarande kompetens senast 2010.

Miljökvalitetsnormerna är ett viktigt underlag för avvägningar

inom handläggningen av enskilda avlopp och ska styra priorite-ringar inom miljö- och hälsoskyddstillsynen. En känslig recipient

kan motivera hög skyddsnivå eller en sluten VA-lösning.

Överskridna miljökvalitetsnormer är ett vägande skäl för länssty-relsen att förelägga kommunen att ordna kommunalt vatten och

avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster.

Nuvarande status på de inre kustvattnen är så låg att det krävs

omfattande åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormen. Östham-

marsfjärden är sämst och det krävs åtgärder som måste påbörjas omgående.

MiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmålMiljökvalitetsmål

Miljökvalitetsmålen är en praktisk omsättning av miljöbalkens portalparagraf. I de nationella målen omfattas framför allt delmå-

let avfall under God bebyggd miljö. I de regionala miljömålen finns ytterligare skrivningar som berör VA-planeringen. Östham-

mars kommun har definierat sju mål av lokal betydelse där kom-

18

munfullmäktige har fastställt delmål som särskilt berör VA-

planeringen.

VattenförsörjningVattenförsörjningVattenförsörjningVattenförsörjning

Vattenförsörjningen är avgörande för kommunens bebyggelseut-

veckling. Den övervägande delen av dricksvattnet i kommunen försörjs via grundvatten. Kustområdet utmärks av mycket berg

och tunna jordtäcken som innebär en långsam återbildningstid för grundvatten. Det har dessutom ett klimat med försommartorka

som kan ge vattenbrist under sommaren. I kustområdet finns ock-

så risk för saltvatteninträngning vid ökande grundvattenuttag el-ler perioder med låg grundvattenbildning. Detta gör kustområdet

extra känsligt för snabb utveckling av många nya grundvattentäk-

ter kopplade till hushåll med hög VA-standard.

SGU genomförde 1999 en översiktlig bedömning av grundvatten-

tillgångarna och delade in kommunen i fyra hydrogeologiska typ-områden för bebyggelseutveckling. Kustområdets förutsättningar

med mycket berg gör att det inte bör finnas mer än 1-2 fastigheter

per hektar om det gäller åretruntbostäder med egen vattenförsörj-ning. Befintlig bebyggelse är i vissa delar redan idag tätare än 2

fastigheter per hektar och i utvecklingsområden närmare 4 fastig-

heter per hektar.

VattenförbrukningVattenförbrukningVattenförbrukningVattenförbrukning Svenskt Vatten anger ett medelvärde på 130 l vatten per persondygn exklu-sive det vatten som används för WC-spolning. Vid användande av vatten-snål teknik har hushållet ett vattenbe-hov av minst 100 l per persondygn. Ett genomsnittligt hushåll är 3 perso-ner men förutsättningar för upp till 5 personer måste finnas för åretruntbo-ende. En dricksvattenanläggning kopplad till vattenbesparande hushåll bör klara en minsta vattenförsörjning på 500 l per dygn.

Översiktlig bedömning av vat-tentillgångar i kustområdet

1 fastighet/hektar

2 fastigheter/hektar

6 fastigheter/hektar

Åsbildning med goda

förutsättningar

19

BebyggelseutvecklingBebyggelseutvecklingBebyggelseutvecklingBebyggelseutveckling

Översiktsplanen medger en bebyggelseutveckling i tätorterna och längs de större vägarna men även en utveckling av spridd bebyg-

gelse på landsbygden. De flesta tätorter har minskat befolkningen

under planperioden. Öregrund och Österbybruk har dock ökat stort i jämförelse med befolkningskurvan för hela kommunen.

Österbybruk har goda kommunikationer genom Upptåget mot Uppsala/Stockholm och Gävle som gör orten attraktiv. Dannemo-

ra gruva och den kärntekniska anläggningen vid Forsmark kom-

mer att utöka verksamheten med sammanlagt 300 nya tjänster inom den närmaste tioårsperioden.

I samband med upprustningen av länsväg 288 förväntas området i

närheten av vägen bli attraktiv för en ökad landsbygdsbebyggel-se. Bättre kommunikationer ger förutsättningar för arbetspendling

och åretruntboende. Alunda har en låg utvecklingstakt i dagsläget som plötsligt kan förändras när 288:an förbättras. Orten har ett

bra pendlarläge mot Uppsala och Arlanda. Vägen beräknas stå

klar 2021 men redan 2015 bör vi ta höjd för en befolkningsök-ning på grund av förväntningsvärdet.

Kommunens största tillgång i konkurrens med andra kommuner i

länet ligger i utvecklingen av kustområdet. I Östhammar och Öregrund pågår en intensiv planläggning i enighet med Över-

Bebyggelsetäthet i ett rutnät angivet i fastigheter per hektar. Bilden kan jämföras med vat-tentillgången.

1 - 2fastighet/hektar

2 - 4 fastigheter/hektar

4 - 6 fastigheter/hektar

6 - 10 fastigheter/hektar

20

HälsoskyddskravHälsoskyddskravHälsoskyddskravHälsoskyddskrav Ett skyddsavstånd ska finnas mellan vattenbrunn och en öppen avlopps-lösning som motsvarar grundvattnets transportsträcka under 2-3 månader så att de flesta bakterier blir avdöda-de. Generellt innebär detta en säker-hetszon på 50 m mellan avlopp och vattenbrunn. Områden med tomter som är mindre än 2500 kvm måste bedömas särskilt utifrån möjligheten att upprätthålla hälsoskyddet. När fastigheterna börjar närma sig 1000 kvm är det svårt att ordna enskilda anläggningar inom den egna tomten.

WCWCWCWC----förbudförbudförbudförbud Enligt 11 § i Östhammars kommuns lokala föreskrifter för människors häl-sa och miljö gäller förbud mot installa-tion av WC ansluten till avlopp med markinfiltration inom detaljplanerat område samt tätbebyggt område i Skoby. En stor andel av kommunens fritidshus ligger inom planlagt område där detta förbud gäller. WC-förbudet inom detaljplan har tidigare bromsat utvecklingen. I takt med att ny teknik för WC-hantering utvecklas har dis-penser från förbudet kunnat ges. Det-ta har medfört att fler kan flytta ut till sina fritidshus och en omvandling pågår i samtliga planlagda fritidshus-områden.

siktsplan 2003 för att möta behovet av lediga tomter. Det finns

också ett visst tryck på förtätning av befintliga bebyggelsegrup-per i skärgården. Skärgårdsområdet är attraktivt för ny bebyggel-

se i ett länsperspektiv och en ökad utvecklingstakt kan förväntas.

Skärgårdsprogrammet ger riktlinjer för den kommande översikts-planen och omfattar utvecklingen av Söderön och Gräsö. Ett mål

är att möjliggöra en ökning med minst 200 åretruntboende. Åre-truntbostäder enligt skärgårdsprogrammet kräver en hållbar vat-

tenförsörjning. Söderön och Gräsön har små förutsättningar för

en förtätning med enskild vattentäkt på grund av knappa grund-vattenresurser. Förtätning bör därför ske i första hand där en

kommunal vattenförsörjning är möjlig.

För att styra utvecklingen mot ett åretruntboende och minska för-utsättningarna för fritidsboende bör bebyggelseutvecklingen kon-

centreras till områden som medger arbetspendling och kommunal service. Bebyggelsen bör också uppnå en täthet som inte lockar

till fritidsanvändning i första hand. På Söderön kan 150 nya bo-

städer planeras in i området mellan Björnäs och Östhammarsfjär-den. Planläggning pågår för 50 nya tomter vid golfbanan. På

Gräsö begränsas möjligheterna av stora natur- och kulturvärden

och de allmänna kommunikationerna. En försiktig förtätning kan ske från Färjeläget mot Svartbäck med ca 50 nya bostäder.

MiljöMiljöMiljöMiljö---- och hälsoskydd och hälsoskydd och hälsoskydd och hälsoskydd

Kommunen har ansvar för tillsyn av enskilda och allmänna av-

loppsanläggningar för att minska övergödning och motverka

smittspridning och försämrad dricksvattenkvalitet.

Tätorterna har ett kommunalt VA-system där det finns ett till-

stånd med fastställda reningskrav som kontinuerligt följs upp.

Ett grundläggande krav vid bedömning av enskilda anläggningar är att det ska finnas ett skyddsavstånd mellan vattenbrunn och en

markbunden avloppslösning. Inom sammanhållen bebyggelse kan det krävas någon typ av samordnad lösning av vatten och

avlopp för att förhindra smittspridning. Olika bedömningar för

avloppets reningsnivå görs utifrån områdets förutsättningar.

I samband med miljötillsynen kan bedömningen göras att enskil-

da avlopp i området inte är lämpligt. Kommunens miljömyndig-

het kan förelägga om förbud mot utsläpp av avloppsvatten. I vis-sa fall medför detta att området ansluts till kommunalt vatten och

avlopp.

21

KommunalaKommunalaKommunalaKommunala anläggningar anläggningar anläggningar anläggningar

Samtliga kommunala vattentäkter utgörs av grundvatten på eller i anslutning till vattenförande åsar. Vattenförekomsterna varierar

mängdmässigt från år till år och återbildningen av grundvatten är

ojämn. Det finns risk för vattenbrist under de torra sommarmåna-derna särskilt vid kusten. Många åsar ligger i anslutning till större

vägar med transport av farligt gods och behöver få ett fysiskt grundvattenskydd. Utredning av ytterligare vattentäkter och

skydd av befintliga och potentiella grundvattentäkter är därför

viktigt.

Kommunala vattenverk finns i samtliga tätorter. Överföring av

vatten sker till Dannemora och Gräsö kyrktrakt. Lokal vattentäkt

i kommunal regi finns i Hökhuvud, Norrskedika och Film.

Kommunala reningsverk finns i samtliga tätorter. Avlopp hante-

ras genom överföring från Norrskedika, Film, Dannemora, Hök-huvud och Gräsö kyrktrakt. En lokal avloppsanläggning i kom-

munal regi finns i Skoby. Ovidkommande vatten belastar vissa

tätorter vilket medför bräddning och ökad totalbelastning av när-ingsämnen på recipienten.

RenhållningRenhållningRenhållningRenhållning

Kommunen tar emot och behandlar slam och latrin från enskilda avloppsanläggningar. Mängden slam från enskilda hushåll mot-

svarar slammängderna från de sju kommunala reningsverken.

Slamavskiljare med blandat slam från toalett och hushåll (WC och BDT) utgör majoriteten av slamhämtningen. Externslam från

slamavskiljare avvattnas i bil eller genom en avvattningscontai-ner. Rejektvattnet från containern går in för rening i Öregrunds

reningsverk. Slutna tankar för WC eller motsvarande hämtas med

bil och töms direkt in i reningsverken i Östhammar eller Öre-grund. Slammet skickas för efterbehandling till Väddika avfalls-

anläggning.

Latrin förekommer i områden med fritidshusbebyggelse och är vanligast i kustområdet. Latrinen hämtas i tunnor på lastbil och

körs till behandlingsanläggning för våtkompostering i Norrtälje kommun. Latrin som det hanteras i nuläget är inte önskvärt ur

arbetsmiljösynpunkt. Lokalt eget omhändertagande eller utveck-

ling av hämtning med sugbil kan vara alternativ till dagens han-tering.

Slam och latrin från enskilda avlopp går att förädla till växtnär-

ing. Det ställs dock krav på substrat som ska spridas på åkrar. Det ska vara källsorterad (WC separerat från BDT), hygieniskt säker

(fri från smittämnen), intressant som gödselmedel och spårbart. Ett källsorterat slam innehåller mycket näringsämnen och nästan

KällsorteratKällsorteratKällsorteratKällsorterat enskilt avlopp enskilt avlopp enskilt avlopp enskilt avlopp Källsorterat avlopp är en modell som LRF har tagit fram för att kunna återfö-ra näringsämnen till jorden. Källsortering går ut på att skilja ut det näringsrika toalettavfallet från BDT-delen i avloppet i ett separat slutet system. Syftet är att öka kretslopp av näringsämnen till mark samtidigt som de inte belastar sjöar, vattendrag och hav. Hur ett källsorterat avlopp ser ut i praktiken varierar stort. Nya tekniker och modeller kommer hela tiden. Ur Södertäljemodellen

”Genom att omhänderta och avdöda oönskade ämnen i avloppsfraktionen (hygienisering) på ett kvalitetssäkrat sätt kan man återföra näringen till mar-ken genom gödselspridning Allt klosettvatten innehåller värdefulla näringsämnen. En person lämnar varje år i från sig: 5,7 kg kväve 0,6 kg fosfor 1,2 kg kalium Det motsvarar näringsbehovet för 250 kg spannmål. Ett hektar åker motsva-rar mellan 5 och 10 ton spannmål. Via urin och fekalier utsöndras hormo-ner och läkemedelsrester. Dessa äm-nen har en negativ påverkan på vatten-levande organismer när avlopp släpps ut i vatten. Om klosettvatten istället används till markanvändning blir nedbrytningen av dessa ämnen väsentligt mycket mer effektiv. 1 kubik-meter (m3) jord Innehåller nämligen mikroorganismer som kan bryta ner hormoner och läkemedelsrester i samma skala som 1 kubikkilometer (km3) vatten.”

22

SlutsatserSlutsatserSlutsatserSlutsatser och konsekvenser och konsekvenser och konsekvenser och konsekvenser En VA-strategi leder till utveckling av ett förbättrat

lokalsamhälle. VA-strategin fungerar som ett underlag för den fysiska planeringen och därmed för kommunens utveckling. En

VA-strategi fungerar som en överenskommelse som ger stöd i den dagliga handläggningen både för VA-verket och för plan-

verksamheten.

Utan strategi för vatten och avlopp förvaltas kommunala anlägg-ningar utan samordning med planläggning och miljötillsyn. Be-

fintliga enskilda anläggningar åtgärdas inte. Nya enskilda anlägg-

ningar handläggs utan samordning med planläggning och VA-verk. Planläggning utförs utan reglering av vatten och avlopp.

Utan en VA-strategi är förutsättningarna för utveckling av både tätorter och landsbygd låg. En följd kan bli att planförbud utfär-

das av länsstyrelsen för våra känsligaste områden som samtidigt

är attraktiva för bebyggelseutveckling. Tätorternas utveckling stagnerar i takt med att reningsverk ”fylls upp”. Landsbygdsut-

vecklingen går långsamt då attraktiva områden kräver samord-

ning för att kunna utvecklas.

PlaneringPlaneringPlaneringPlanering och utveckling och utveckling och utveckling och utveckling

VA-strategin ger kommunen förutsättningar till landsbygdsut-veckling. Befintliga bebyggelsegrupper utanför tätorterna kan

utvecklas till attraktiva miljöer med god VA-standard. Vattenlös-

ningar är ofta det utslagsgivande i samband med bebyggelseut-veckling.

För att kunna utveckla skärgården och möta efterfrågan på om-

vandling av fritidshusområden till permanentboende behövs en långsiktig och hållbar lösning för vattentillgång och hälsoskydd.

En lösning med gemensamt vatten och källsorterat avlopp ger möjligheter till utveckling av både utökad byggrätt och nya tom-

ter inom befintliga bebyggelsegrupper. Det blir möjligt att ut-

veckla bebyggelsen i områden där det tidigare varit byggstopp på grund av VA-situationen.

Planläggning genom detaljplan eller områdesbestämmelser är ett

bra instrument för att styra vatten och avlopp. Bestämmelser för hur vatten och avlopp ska lösas gör det möjligt att medverka till

en förbättrad vattenstatus som gör att kommunen på sikt kan upp-

nå miljökvalitetsnormen för vatten. En viktig målsättning med planläggning är att kunna skapa både utveckling och minskat ut-

släpp och därmed långsiktigt hållbar utveckling.

Många befintliga fritidshusområden vid kusten är planlagda utan

bestämmelser för vatten och avlopp. Kommunen måste för att få

en juridiskt bindande handling göra tilläggsbestämmelser som

GenomförandeGenomförandeGenomförandeGenomförande Plan/Bygg Plan/Bygg Plan/Bygg Plan/Bygg Översyn och upprättande av ny över-siktsplan som följer upp strategins intentioner Översyn av detaljplaner så att vatten och avlopp regleras i alla planlagda områden. Områdesbestämmelser som reglerar lovplikt för vattenuttag i känsliga om-råden Handläggningsrutiner för förhandsbe-sked och lokaliseringsprövning i sam-band med bygglov

23

reglerar VA-hanteringen, där kostnaden för planläggningen inte

kan belasta fastighetsägaren. Planläggningen kan dock finansie-ras genom utökade byggrätter som på sikt genererar intäkter ge-

nom planavgifter till kommunen. En utveckling av VA-

standarden i glesbebyggda områden kan generera en stor miljö-nytta i form av minskade utsläpp och en högre grad av hälso-

skydd och samtidigt skapa åretruntstandard i attraktiva områden genom utökade byggrätter.

Strategin kan genomföras på olika sätt beroende på tyngdpunkten

i kommunens bebyggelseutveckling.

LandsbygdsutvecklingLandsbygdsutvecklingLandsbygdsutvecklingLandsbygdsutveckling Landbygdsutvecklingen prioriteras och utveckling av tätorterna får stå tillbaka.

Gemensamhetslösningar för dricksvatten säkerställer dricksvat-tenkvalitet och hälsoskydd. Genom ändring av detaljplaner regle-

ras kravet på gemensam vattentäkt. Planarbetet sker över lång tid

och bygger på en hög grad av frivillighet bland de boende eller genom kommunal styrning i form av bestämmelser och huvud-

mannaskap. Källsorterande lösningar för enskilda avlopp minskar

påverkan på vattenmiljön. Genom en proaktiv miljötillsyn åtgär-das alla gamla avlopp.

TätortsutvecklingTätortsutvecklingTätortsutvecklingTätortsutveckling Utvecklingen av tätorterna och kommunalt VA prioriteras och

landsbygden får stå tillbaka.

En lägre ambitionsnivå innebär att kapaciteten i befintliga re-

ningsverk är dimensionerande för tätortsutvecklingen. Skyddsav-

stånd till reningsverken blockerar utvecklingsbar mark i Östham-mar och Öregrund. Tätortsnära landsbygd och skärgård utvecklas

långsamt på grund av platsbrist i reningsverken.

En högre ambitionsnivå innebär att ett nytt gemensamt renings-

verk anläggs för Östhammar/Öregrund. Detta möjliggör en lång-

siktig hållbar och säker utveckling av tätorterna samt en utökad anslutning av tätortsnära landsbygd och skärgård. Utvecklings-

möjligheterna av området Östhammar/Öregrund och närliggande

områden maximeras.

LandsbygdsutvecklingLandsbygdsutvecklingLandsbygdsutvecklingLandsbygdsutveckling & Tätortsutveckling & Tätortsutveckling & Tätortsutveckling & Tätortsutveckling Både landsbygdsutveckling och tätortsutveckling prioriteras.

En kombination av att utöka de kommunala reningsverken och

förbättra de enskilda VA-lösningarna ger största möjliga utveck-lingsmöjlighet av både landsbygd och tätorter. Detta förutsätter

utökade planåtgärder, miljötillsyn och utbyggnad av VA-

anläggningar.

24

Tätortsnära landsbygd och skärgård kan anslutas till kommunalt

vatten och avlopp och en omfattande förtätning av befintliga be-byggelsegrupper kan ske. Landsbygdsområden kan utvecklas ge-

nom samordnade åtgärder i form av gemensamma vattenlösning-

ar och utveckling av källsorterade avloppslösningar.

MiljöMiljöMiljöMiljö och hälsa och hälsa och hälsa och hälsa

Strategin är ett medel för att uppnå kraven från lagstiftning, mil-jömålen och miljökvalitetsnormer. Med strategin kommer arbetet

med att åtgärda övergödningen i våra belastade vattenrecipienter

att gå fortare. Ett långsiktigt perspektiv för skyddet av grundvat-ten är viktigt för att upprätthålla hälsoskyddet. För att uppnå ett

bra skydd av grundvatten och vattenmiljöer mot föroreningar från

enskilda avlopp krävs en genomtänkt plan.

En strategi har betydelse för vilka områden som skall prioriteras

vid tillsyn och inventeringar. Inventering och analys av befintliga enskilda avlopp krävs för väl avvägda åtgärder inom miljötillsy-

nen. Det ger också ett bra underlag vid förtätning och planlägg-

ning av nya områden utanför tätorterna.

GenomförandeGenomförandeGenomförandeGenomförande Miljö Miljö Miljö Miljö Inventeringsplanering Handläggningsrutiner enskilt vatten och avlopp Införande av tillståndsplikt för vatten-täkt inom känsliga områden Revidering av Lokala hälsoskyddsfö-reskrifter Revidering av Miljöpolicy

25

En avvägning mellan enskilda lösningar och kommunal anslut-

ning har stor betydelse för både miljö och hälsa. Det är inte själv-klart att anslutning till kommunalt VA är bättre än en källsorterad

lösning för avlopp och vice versa. En sammanvägd bedömning

av vad som är lämpligast för området utifrån långsiktigt hållbar utveckling krävs.

ÖversiktligÖversiktligÖversiktligÖversiktlig kostnad för kommunal utbyggnad kostnad för kommunal utbyggnad kostnad för kommunal utbyggnad kostnad för kommunal utbyggnad

En utbyggnad av befintliga kommunala anläggningar är en förut-

sättning för tätortsutvecklingen. En strategi medverkar till att

kommunen kan planera sin utbyggnad och sina investeringskost-nader. Det ger i sin tur ett bra stöd för en kostnadseffektiv pro-

cess i översiktsplanering och detaljplanering samt myndighetsut-

övning.

En stor ekonomisk konsekvens för Renhållningsverket är att byg-

ga upp en hantering av källsorterat avlopp och för VA-verket bygga ut de befintliga VA-anläggningarna i tätorterna samt even-

tuella nybyggnader.

Nedan redovisas en grov uppskattning av kostnaderna för en stra-tegisk utveckling av kommunalt VA i Öregrund och Östhammar

med alternativa lösningar. Övriga områden har en normal utveck-

lingskurva som förväntas hanteras i en VA-plan.

Kostnaden för utbyggnad av kommunala anläggningar fördelas

på ledningsnät, reningsverk och vattenverk. Kostnaden för en utveckling av renhållningen har inte behandlats då det inte finns

något konkret förslag på lösning. Kostnaderna är beräknade un-

der år 2011.

UtbyggnadUtbyggnadUtbyggnadUtbyggnad avloppsreningsverk avloppsreningsverk avloppsreningsverk avloppsreningsverk Krutuddens avloppsreningsverk i Östhammar kan klara att utöka kapaciteten till ca 10000 pe genom åtgärder i befintligt verk. En

översiktlig utredning visar att Krutudden kan öka kapaciteten till 7000 pe till en kostnad av ca 5 miljoner, om inte ett nytt tillstånd

medför ökade reningskrav. En höjning av kapaciteten som kräver

ett nytt tillstånd kan medföra höga kostnader med tanke på Öst-hammar fjärdens status. En kapacitetshöjning av befintligt av be-

fintligt verk innebär att det går att ansluta de flesta områden inom

de olika prioriteringsgrupperna.

Öregrunds avloppsreningsverk måste byggas ut för att kunna an-

sluta området inom tätorten. För att utöka kapaciteten i befintligt verk krävs det stora tillbyggnader. Kostnaden för en kapacitets-

höjning med 3800 pe till uppskattas till 20 – 40 miljoner beroen-

de på val av teknik och kommande utsläppskrav. Avloppsre-ningsverket i Öregrund har ett skyddsavstånd, vilket innebär att

utvecklingsbar mark blockeras, som skulle kunna utvecklas till

GenomförandeGenomförandeGenomförandeGenomförande VA VA VA VA VA-plan Vattenförsörjningsplan Fastställelse av vattenskyddsområ-den Revidering av renhållningsplan och renhållningsordning

26

100 nya tomter, om ett nytt avloppsreningsverk byggs på en an-

nan plats.

NybyggnadNybyggnadNybyggnadNybyggnad avloppsreningsverk avloppsreningsverk avloppsreningsverk avloppsreningsverk Ett nytt avloppsreningsverk för Östhammar vid den planerade våtmarken bör minst ha en kapacitet på 7600 pe, vilket skulle

motsvara en kostnad på ca 60 – 80 miljoner beroende på renings-teknik.

Att flytta reningsverket för Östhammar med en bibehållen ut-

släppspunkt i Östhammarsfjärden medför varken miljömässiga eller ekonomiska fördelar. För att ett nytt reningsverk vid våtmar-

ken ska löna sig miljömässigt krävs en lång utsläppsledning mot

Öregrundsgrepen för ca 34 miljoner. Nybyggnaden vid våtmar-ken ger inga andra fördelar än att mark vid Krutudden frigörs.

En lämplig placering för ett nytt avloppsreningsverk för Öre-grund är vid Skinnäsviken, där det också finns en våtmark. Att

bygga ett nytt verk där för bara Öregrund skulle kosta ca 60 – 80

miljoner exklusive markinköp och ledningsdragning. Ledningen från befintligt reningsverk till ny plats skulle kosta ca 24 miljo-

ner. Största vinsten är att det frigörs byggbar mark i ett attraktivt

Prio 1 ”Tätortsutveckling”. De om-råden som berörs är färdiga detaljpla-ner och program eller områden som pekats ut som tätortutveckling i Över-siktsplan 2003. Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”. Områden som kan bli aktuella för bebyggelseutveckling, till exempel tätortsnära områden där vi idag har ett bebyggelsetryck eller där det finns ett behov av en samlad VA-lösning. Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Be-byggelseutveckling inom områden som omfattas av intentionerna i Skär-gårdsprogrammet. Prio 4 ”Omvandlingsområden”. De fritidshusområden som kan bli aktuel-la för anslutning till kommunalt nät i ett längre perspektiv.

27

läge i Öregrund, samt att det ligger utanför tätortsutvecklingen.

SamordningSamordningSamordningSamordning Östhammar Östhammar Östhammar Östhammar –––– ÖregrundÖregrundÖregrundÖregrund En samordning mellan Öregrund och Östhammar i ett gemensamt

nytt reningsverk skulle kunna ge stora vinster för miljön genom flyttad utsläppspunkt. Det skulle också öka utvecklingsmöjlighe-

ten i Öregrund genom frigörande av mark och en möjlighet att kunna ansluta det som anges i VA-strategin.

Att bygga ett nytt verk vid Skinnäsviken för ca 15000 pe skulle

kosta 110- 140 miljoner inklusive tillstånd till färdigt avloppsre-ningsverk. Till detta tillkommer kostnader för inköp av mark och

ledningsdragning.

Kostnaderna för att överföra avloppsvattnet från Öregrund och Östhammar mot Skinnäsviken är minst 40 miljoner. Det kommer

att behövas en relativt lång utloppsledning för att komma ut en bit i Öregrundsgrepen. Kostnaden för en utloppsledning på ca 2

km är 8-10 miljoner.

LokalaLokalaLokalaLokala anläggningar i kommunal regi anläggningar i kommunal regi anläggningar i kommunal regi anläggningar i kommunal regi Små kommunala anläggningar av typen minireningsverk kostar

mellan 4000 - 9000 kr per pe beroende på storlek och teknik. Pri-set innefattar projektering till ett färdigt verk. Till detta kommer

ledningsdragningen i de områden som ska anslutas. Små anlägg-ningar är inte alltid det bästa ur miljösynpunkt. De små minire-

ningsverkens utsläppspunkter hamnar ofta i små grunda vikar om

inte långa utloppsledningar anläggs. En lokal avloppsanläggning förutsätter att det finns möjlighet till en långsiktigt hållbar vatten-

försörjning lokalt.

VattenanläggningarVattenanläggningarVattenanläggningarVattenanläggningar För att kunna ansluta områden till kommunalt vatten och avlopp krävs en större tillgång på råvatten. Kostnaden för att leta efter

nya vattentäkter, provborra, provpumpa samt upprätta vattendom

och skyddsföreskrifter är svåra att uppskatta på grund av mycket skiftande förutsättningar. Beroende på kvaliteten på vattentäkten

kan annan beredningsprocess behöva byggas och kostnaderna för

det är svåra att uppskatta.

LedningsnätLedningsnätLedningsnätLedningsnät Kostnader för ledningsnät delas upp i överföringsledning respek-

tive områdesnät. Vattenledningar ingår i kostnaden för lednings-

nätet.

ÖverföringsledningarÖverföringsledningarÖverföringsledningarÖverföringsledningar För att ansluta skärgårdsområden och omvandlingsområden krävs överföringsledningar. En anslutning av skärgårdsutveckling på

Gräsö kostar 20 mkr i överföringsledning. En anslutning av om-

Översiktlig kostnad för utbygg-nad av ledningsnät inom priori-teringsgrupperna.

Öregrund MKR

1. Tätortsutveckling 63

2. Bebyggelseutveckling 18

3. Skärgårdsutveckling 71

4. Omvandlingsområden 122

Östhammar Mkr

1. Tätortsutveckling 75

2. Bebyggelseutveckling 60

3. Skärgårdsutveckling 7

4. Omvandlingsområden 142

28

vandlingsområden vid Öregrund (Kavarö och Stenskär) kostar

ca7 mkr i överföringsledningar. Anslutning av bebyggelseutveck-ling i Björnäs kostar ca 4 mkr i överföring.

OmrådesnätOmrådesnätOmrådesnätOmrådesnät Att bygga ut ledningsnät varierar stort beroende på bebyggelsens

täthet och markens beskaffenhet. Schablonmässigt kostar det mellan hundra och tvåhundra tusen kronor per tomt. Kostnaden

ska täckas av VA-kollektivet genom VA-taxan. Kostnaden för

att ansluta de olika områdena visas i tabellen här intill.

DriftskostnaderDriftskostnaderDriftskostnaderDriftskostnader Driftkostnaderna för många små anläggningar är alltid dyrare jämfört med några stora. En av vinsterna med att samordna Öst-

hammar och Öregrund till ett verk är att hålla nere driftkostnader-na. Driftkostnaden varierar också med processval och kvalitet på

ledningsnätet.

29

AvvägningAvvägningAvvägningAvvägning för hållbar utveckling för hållbar utveckling för hållbar utveckling för hållbar utveckling Avvägning mellan kostnader, miljönytta och tillväxtfaktorer

krävs för att kunna ta bra beslut och uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Det som verkar ekonomiskt på kort sikt är inte alltid

billigt i ett längre utvecklingsperspektiv.

Nedan följer ett antal identifierade genomförandealternativ som

är en direkt effekt av VA-strategin. De har bedömts utifrån de tre

delarna i hållbar utveckling och illustreras med en liksidig triang-el. Kostnader för utbyggnad av kommunalt verksamhetsområde

benämns Ekonomi. Miljönyttan av en åtgärd benämns Miljö.

Tillväxtfaktorer som påverkas av en åtgärd benämns Utveckling.

En åtgärd som ligger i mitten är balanserad mellan miljö, utveck-

ling och ekonom vilket betyder långsiktigt hållbar. Ekonomin har bedömts som dominerande när det är en låg kostnad för en åt-

gärd. Om det samtidigt är en hög miljönytta hamnar tonvikten

mitt emellan miljö och ekonomi. Tillväxtfaktorn är hög om kom-munen kan öka andelen attraktiva bostäder.

De olika alternativen kan kombineras med varandra för att uppnå

en hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv.

UTVECKLING

EKONOMI MILJÖ

30

Flytta ARV i Östhammar till Ornön. Frigör bostadsmark för tätorten. Skapar mer attraktiv rekreationsmark på Krutudden. Skapar utrymme för expansion i Östhammar. Utsläppspunkten

blir kvar i Östhammarsfjärden.

Samordna ARVi Östhammar med ARVi Öregrund till Skinn-näsviken. Flyttar utsläppspunkter från belastade fjärdar. Skapar möjligheter till våtmarksrening. Skapar förutsättning för bebyg-

gelseutveckling med kommunalt VA i stråket Östhammar-

Öregrund. Skapar utrymme för kraftig expansion i kustområdet.

Öka antalet källsorterade avlopp. Lyfter bort merparten av när-ingsämnena från vattenrecipienten. Kräver investeringar inom renhållning för full effekt. Möjliggör högre standard i kustområ-

det. Minskar dricksvattenanvändning. Ger utrymme för utveck-

ling i områden med små dricksvattenresurser. Möjliggör förtät-ning med bibehållet hälsoskydd.

Mottagning och behandling av källsorterat avlopp. Förädling av näringsämnena ger ett bra gödselmedel (rötning). Komposte-

ring ger låg effekt. Ökar god hushållning med samhällsresurser.

Ökad kväverening i Östhammar och Öregrund ARV. Mins-kar näringsbelastningen på vattenrecipienten.

Efterpolering med våtmark vid Ornön. Minskar näringsbelast-ningen på vattenrecipienten.

Hårdare tillståndskrav vid kapacitetsutökning av Östham-mar ARV. Minskar näringsbelastning på vattenrecipienten. Med-för dyrare process. Möjliggör fler anslutningar.

Öka lokal latrinkompostering/slamkompostering på öar. Minskar risker vid transport av latrin på vatten. Ökar möjlighet till lokalt kretslopp. Ökar förutsättning för boende på öar.

31

Avslå nybyggnation inom områden med låg förutsättning för lokal vattenförsörjning. Minskar förutsättningen för kommunal utveckling i kustområdet. Ökar hushållning med resurser.

Bygg ut kommunalt vatten till omvandlingsområden i kusten. Ökar förutsättning för boende i kustområdet. Möjliggör förtät-ning i områden med låg vattentillgång. Möjliggör förtätning med

bibehållet hälsoskydd.

Tillåt extrema lösningar för vattenförsörjning, Möjliggör för-tätning i områden med låg vattentillgång. Kostsam teknik för att upprätthålla hälsoskydd. Kräver omhändertagande av rejekt

(saltslam) och kemiska substanser.

Öka antalet gemensamma vattenanläggningar. Ökar möjlighe-ten att upprätthålla hälsoskydd i bebyggelsegrupper. Möjliggör utveckling av bebyggelse i kustområdet.

Inför planförbud inom områden utan källsorterat avlopp och utan gemensamt vatten. Upprätthåller ett bra hälsoskydd. Mini-merar förutsättningar för utveckling. Ingen kommunal invester-

ing.

Utveckla tätortsnära områden med kommunalt VA. Ökar möjligheten att upprätthålla hälsoskydd i bebyggelsegrupper. Möliggör utveckling av bebyggelse i kustområdet.

32

SammanfattningSammanfattningSammanfattningSammanfattning

Kommunen har tagit fram en strategi för vatten och

avlopp som omfattar enskilda och kommunala an-

läggningar. Målet är en långsiktigt hållbar VA-

utveckling i hela kommunen med hänsyn till kostna-

der, miljönytta och tillväxtfaktorer. Strategierna base-

ras på vattendirektivet, miljömålen och lagstiftningen

samt kommunens styrdokument.

Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kom-

munalt verksamhetsområde. Eget omhändertagande ska ersätta

latrinhämtning på öar. Utsläpp till vattenrecipient ska styras bort från de mest belastade områdena i innerskärgården. Vid val mel-

lan enskilt och kommunalt VA ska åtgärder som förbättrar vat-

tenstatus prioriteras. Östhammarsfjärden-Granfjärden och Sandi-kafjärden-Hargsviken har mycket hög prioritet.

Kommunalt verksamhetsområde krävs för tätortsutveckling. Kommunalt verksamhetsområde ska prioriteras i utvecklingsom-

råden. Avfall från enskilda avlopp ska inte behandlas i de kom-

munala reningsverken. Utbyggnad av kommunalt vatten och av-lopp ska ske med ett långsiktigt helhetsperspektiv.

Nuvarande och potentiella kommunala vattentäkter ska ha

skyddsföreskrifter. Gemensamma vattentäkter i enskild regi bör ha skyddsföreskrifter för vattentäkt. Inom planområden ska fin-

nas krav på gemensamt vatten som är skyddat av föreskrifter.

Bebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten.

Kommunalt vatten ska prioriteras i känsliga områden där kom-

munen aktivt ger förutsättningar för åretruntstandard. Områden i kustzonen som har små förutsättningar till åretruntförsörjning bör

inte tillåtas förtätning om kommunal anslutning till vatten inte

går att ordna.

Sammanhållen bebyggelse på landsbygden ska utvecklas med

gemensamt vatten. I samband med planläggning kan vatten och avlopp styras genom planbestämmelser. Vid planläggning av om-

råden som inte bedöms kunna anslutas till kommunalt verksam-

hetsområde måste en långsiktigt hållbar lösning utredas i ett hel-hetsperspektiv.

Områdesbestämmelser med bygglovsplikt för vattentäkt ska upp-

rättas för kustområdet. Föreskrifter om tillståndsplikt för vatten-täkt ska upprättas inom områden där knapphet på dricksvatten

råder eller befaras uppkomma. Dagvattenpolicy med inriktning mot lokal infiltration ska upprättas.

MålMålMålMål Långsiktigt hållbar VA-utveckling i hela kommunen

KvalitetskravKvalitetskravKvalitetskravKvalitetskrav God vattenstatus Hållbar vattenförsörjning Kretslopp och resurshushållning Hälsosäker bebyggelseutveckling

StrategierStrategierStrategierStrategier Vattenstatus styr prioriteringar Källsorterat avlopp utanför tätort Kommunalt VA för tätortsutveckling och utvecklingsområden Enskilt slam och latrin behandlas inte i kommunala reningsverk Bebyggelseutveckling styrs av till-gången på dricksvatten Kommunalt vatten prioriteras i känsli-ga områden Gemensamt vatten inom sammanhål-len bebyggelse och detaljplan Skydd av befintliga och potentiella vattentäkter Registrering av enskilda vattentäkter Eget omhändertagande på öar Lokalt omhändertagande av dagvat-ten

PrioriteringPrioriteringPrioriteringPrioritering kommunalt kommunalt kommunalt kommunalt verksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområdeverksamhetsområde 1. Tätortsutveckling 2. Bebyggelseutveckling 3. Skärgårdsutveckling 4. Omvandlingsområden