stokab annual rpt 2008

Årsredovisning2008

2

S t o k a b Å r S r e d o v i S n i n g 2 0 0 8

3


vd har ordet 4

en iCt-huvudstad i världsklass 6

Stokabs kunder 8

organisation och medarbetare 10

ekonomisk redovisning 11

- Förvaltningsberättelse 11

- koncernens resultaträkning 13

- koncernens balansräkning 14

- kassaflödesanalys koncernen 16

- Moderbolaget resultaträkning 17

- Moderbolaget balansräkning 18

- kassaflödesanalys moderbolaget 20

- tilläggsupplysningar och noter 21

- revisionsberättelse och granskningsrapport 29

Styrelse och revisorer 30

Ledning 31

innehåll

Stokab ägS av Stockholm StadS-

huS ab och har till uppgif t at t bygga

ut , underhålla och hyra ut förbindelser

i et t fiberoptiskt kommunikationsnät i

Stockholms regionen. Stokab tillhandahåller

ett nät som är öppet för alla på lika villkor.

Syftet med infrastrukturen är at t bidra till en

positiv utveckling för Stockholmsregionen.

Fiberoptik är ett optiSkt SyStem

för över föring av ljus som med sin överlägs-

na kapacitet överträffar och därmed på sikt

ersätter koppartråd som medium för olika

former av digital kommunikation. Fiberoptik

används för överföring av bland annat data-

kommunikation, tv och telefoni . en optisk

fiber är tunnare än ett hårstrå och kan över-

föra miljoner telefonsamtal eller hundratals

tv-kanaler samtidigt .

de ökade kraven på en mer kraftfull

infrastruktur för digital kommunikation drivs

av behovet av kapacitet , vilket är en följd

av den ökade efterfrågan på tjänster inom

datakommunikation, tv och telefoni . Hög

bandbredd är inte längre ett behov hos ett

fåtal användare, utan ett behov hos snart

sagt varje hushåll , företag och offentlig verk-

samhet .

2


3


2008 i korthet n e t t o o m S ät t n i n g e n u p p g i C k t i L L 515 M k r ( 4 5 9 ) .

o r d e r i n g å n g e n u p p g i C k t i L L 418 M k r ( 316 ) .

a n ta l e t l e v e r e r a d e n ya F ö r b i n d e l S e r u n d e r Å r e t u p p g i C k t i L L 1 7 3 8 ( 2 15 0 ) .

a n ta L e t L e v e r e r a d e F ö r b i n d e L S e r t i L L d e ko M M u n a L a b o S ta d S b o L a g e n u p p g i C k

t i L L d r yg t 3 7 0 0 0 (13 5 0 0 ) .

r e S u ltat e t F ö r e S k at t u p p g i C k t i L L 14 3 M k r ( 9 4 ) , v i L k e t Ä r S t o k a b S b Ä S ta

r e S u Ltat n Å g o n S i n .

å r e t S i n v e S t e r i n g a r u p p g i C k t i L L 3 9 0 M k r (17 8 ) .

S j u k F r å n v a r o n u p p g i C k t i L L 1 , 8 7 p r o C e n t ( 3 , 8 7 ) .

4


5


Stokab har under 2008 fortsatt att utvecklas positivt . Även detta år slog bolaget rekord när det gäller antalet levererade fiberförbindelser. aldrig någonsin har produktionstakten inom bolaget varit högre. Även resultatmässigt har Stokab fortsatt att utvecklas positivt , vilket innebär att vi har en stabil ekonomisk grund att stå på när konjunkturen nu vänder nedåt. bolagets ekonomiska styrka skapar också goda förutsättningar för den fortsatt snabba utbyggnaden av fibernätet som planeras.

vd har ordet

Alltmer bredband s krävande tjänster Inom Stokab har vi ännu inte upplevt negativa effekter av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Efterfrågan på våra produkter är fortsatt stark från samtliga kundsegment. Detta beror på den tekniska utvecklingen som driver på en utveckling mot alltmer bredbandskrävande tjänster. Alltfler företag och myndigheter inser att framtidens kommunikationslösningar kräver fiber. Även från hushållssektorn fortsätter efterfrågan på bandbredd att öka, bl a beroende på nya tjänster som IP-TV.

Stokab är inriktat på att möta denna efterfrågan och vår ambition är även fortsättningsvis, att med god lön-samhetsutveckling, fortsätta att bygga ut vårt fibernät så att alltfler företag och hushåll i Stockholm får möjlighet att ansluta sig.

Fortsatt renodling av verksamhetenEn förutsättning för detta är kon-centration på bolagets huvuduppgift. Arbetet med att renodla verksamhe-ten har under året fortsatt. Stokabs wimax-nät i Stockholms skärgård har sålts och rollen som kommunika-tionsoperatör åt Stockholms stad har organiserats i ett eget dotterbolag.

Ett fibernät i världsklass…Stokab tillhandahåller ett fibernät i absolut världsklass. Genom att fort-sätta utbyggnaden av fibernätet bidrar vi kraftfullt till Stockholms stads över-gripande ambition att vara en stad och en region i världsklass.

Stokabs uppgift är att tillhanda-hålla en öppen och operatörsneutral fiberinfrastruktur för elektronisk kom-munikation. Genom att fibernätet är

4


5


operatörsneutralt säkerställer Stock-holms stad genom Stokab, att alla operatörer och tjänsteleverantörer kan hyra fiberförbindelser på likvärdiga villkor. I och med att nya aktörer inte själva behöver investera i ny infra-struktur (eller hyra av konkurrenter) blir också trösklarna för att etablera sig i Stockholm låga. Stokab bidrar därigenom till en kontinuerlig dyna-mik i Stockholms IT-bransch.

… som når allt flerVårt för närvarande enskilt största projekt är utbyggnaden av fiber till stadens kommunala bostadsbolag. Under året har drygt 37 000 fiber-förbindelser levererats. Under 2007 levererades drygt 13 500 förbindelser, vilket innebär att bostadsbolagen har möjlighet att redan nu koppla upp över 50 000 hushåll. Under det kom-

mande året kommer detta projekt att färdigställas i och med att fastigheter med ytterligare cirka 45 000 hus-håll ansluts. Därigenom kommer en fjärde del av Stockholms flerfamiljs-fastigheter att vara anslutna.

Under det kommande året kom-mer vi att påbörja genomförandet av kommunfullmäktiges beslut att skapa möjlighet för resterande f lerfa-miljsfastigheter i staden att inom de närmaste åren få tillgång till Stokabs fibernät.

Denna kraftfulla utbyggnad av nätet underlättas av att vi under året förvärvat cirka 65 mil kanalisation från Fortum Värme.

Insatserna med ytterligare säker-hetshöjande åtgärder i nätet har fort-satt under året. Stokabs nät skall inte bara vara ett av världens bästa, utan också ett av de mest driftsäkra.

Med ett framgångsrikt 2008 bakom oss tar vi nu sats mot ett nytt år med nya utmaningar. Vi gör det med tillförsikt trots den globala finansoron och de ekonomiska konse-kvenser denna kan komma att få. Det kunnande och det engagemang som finns inom bolaget gör, tillsammans med den grund som lagts under det gångna året, att vi ser fram emot ett minst lika bra 2009.

Stockholm i mars 2009

Jörgen Kleist, vd

6


7


utbredningen av Stokabs öppna och passiva fibernät , den unika affärsmodellen och samarbetet med andra nätägare såsom stadsnät och operatörer utgör grunden för en iCt-huvudstad i världs-klass. det ligger väl i linje med visionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass 2030.

en iCt-huvudstad i världsklass

Stockholm har en tätposition inom ICT (informations- och kommunika-tionsteknik). Här finns allt från myck-et god tillgång på infrastruktur, forsk-ning och utveckling, till framstående företag och en ICT-mogen befolkning som gärna testar nya IT-tjänster.

Kista Science City i norra Stock-holm har ett av världens främsta IT- kluster. Här finns spetskompetens inom trådlös teknologi, bredband samt mobila applikationer och tjänster. IT-branschen sysselsätter många männis-kor, bara i Stockholms län finns cirka

8 000 IT-företag med 86 000 med-arbetare (källa: Fakta om företagandet 2008, SBR).

Förutom företagande finns också många av landets högskolor och uni-versitet i regionen.

Stockholmsregionen har världsle-dande forskning och utbildning inom flera områden, inte minst IT och Life Science.

The Economist Intelligence Unit rankar Stockholm som bäst i Europa i ”e-readiness”, med mycket höga poäng inom kriterierna uppkopplingsbarhet

och infrastruktur. Stockholm har även av den internationella organisationen Intelligent Community Forum rankats som en av de sju ledande städerna i världen som genom IT-satsningar och bredbandsutbyggnad skapat goda vill-kor för invånare, företag och offentliga institutioner. Staden har särskilt upp-märksammats för Stokabs utbyggnad av ett öppet fibernät.

Ökade kravKrav ställs från olika håll på mer kapaci tet, på driftssäkra nät som

6


7


inte riskerar att ”gå ned” och på nät för kunder i bran scher med höga säkerhetskrav. Därför kommer en väl utbyggd IT-infrastruktur att bli än viktigare de kommande åren.

Förutom marknadskrafterna är våra nya användarbeteenden en av de starkaste drivkrafterna för ökad kapacitet. Vi förväntar oss i allt högre utsträckning att, var vi än befinner oss, ha tillgång till samma informa-tion, samma tjänster och möjligheter till kommunikation. Något som ställer allt större krav på såväl mobilt som fast bredband.

Vi går från YouTube till HD-TV, videokonfererandet ökar, företag kopp-lar ihop sina kontor för att centralisera sin IT-utrustning, offentliga aktörer binder ihop allt större del av sin verk-samhet med fiber, teleoperatörer bygger ut mobila nät, och en mängd e-tjänster formligen väller fram. Allt detta leder till ökad efterfrågan på fiber.

Ett gränslöst och finmaskigt nätFör att möta de ökade kapacitets-kraven förstärker Stokab sitt nuva-rande nät samtidigt som utbyggnad sker inom kommunen. Målet med utbyggnaden är att skapa möjligheter för resterande f ler familjsfastigheter (utöver de kommunala bostadsbola-gens fastigheter) i staden att inom de närmaste åren få tillgång till Stokabs öppna fibernät. Detta beräknas vara klart år 2012. Då kommer samman-lagt 90 procent av hushållen i Stock-holm, motsvarande cirka 400 000 hushåll, att ha möjlighet att koppla upp sig till Stokabs nät. Detta blir därmed det största FTTH (fiber to the home) projektet i världen. Med denna utbygg nad förstärks Stockholm som en god testmarknad för IT-rela-terade tjänster.

Med utbyggnaden av fiber till de kommunala bostadsbolagens fastighe-ter, som färdigställs under 2009, och

den fortsatta utbyggnaden till övriga flerfamiljsfastigheter i Stockholm, blir Stokabs när allt mer finmaskigt.

Stokabs nät kan annars liknas vid ett nätverk av elektroniska motor-vägar som består av drygt en miljon fiberkilometer byggt i ringar. Nätet är koncentrerat till Stockholms stad men sträcker sig från Norrtälje i norr till Nynäshamn och Landsort i söder.

Stokab samarbetar även med andra nätägare för att kunna erbjuda sina kunder ett gränslöst nät utanför Stockholm. Genom Mälarringen kan Stokab exempelvis erbjuda förbindelser från och till stadsnäten i Enköping, Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Södertälje. Även Uppsala och Gotland har anslutningspunkter.

Utbredningen av Stokabs nät, den unika affärsmodellen och samarbetet med andra nätägare såsom stadsnät utgör grunden för en ICT-huvudstad i världsklass.

8


9


Stokabs kunderFör att utveckla sin affär arbetar Stokab för att skapa en större kunskap om bolagets kunders och deras kunders behov för framtiden. Syftet är att möjliggöra och skapa nät-lösningar som hjälper kunderna att spara pengar och skapa affärer. Företag med flera kontor eller butiker kan effektivisera sin datadrift och kommunikation genom att samla all datautrustning på en plats. att hyra en fiberförbindelse av Stokab innebär att man framtidssäkrar kommande kommunikationsbehov.

8


9


Bredbandsmarknaden är en snabbt växande marknad. Genom att Stokab har så många kunder och nätet är så väl utbyggt skapas goda förutsätt-ningar för nya tjänster och produkter. Efterfrågan på tjänster inom data- och telekommunikation ökar från såväl hushåll som företag. En utveckling som även påverkar leverantörerna som successivt utvecklar sina tjänster för nya användningsområden. Stokabs neutrala optiska fibernät skapar goda förutsättningar för fortsatta innovatio-ner inom tjänsteutvecklingen.

OperatörerI Stokabs nät finns ett 90-tal opera-törer eller tjänsteleverantörer som via Stokabs nät erbjuder bredbandskapa-citet eller tjänster i form av Internet, TV och telefoni till företag samt hushåll. Genom att hyra fiberförbin-delser av Stokab får operatören total frihet att skapa sina egna tillämp-

ningar och sätta sin egen prägel på slutprodukten.

Företag och organisationerFöretag och organisationer som kräver hög datakapacitet och som strävar efter en effektivare och säkrare data-kommunikation, till exempel genom en centraliserad IT-miljö, hyr egna fiberförbindelser av Stokab. Genom att företagen själva ansvarar för kom-munikationsutrustningen uppnås valfrihet, kostnadseffektivitet och full kontroll, vilket innebär att det blir lättare att påverka samt förändra överföringshastighet och kommunika-tionsteknik.

Offentlig verksamhetDen offentliga sektorn har ett behov av att utveckla sin verksamhet med hjälp av ny teknik. Bland annat av demografiska skäl finns det behov av kostnadsrationaliseringar och

effektiviseringar. Nya lösningar kan utvecklas genom att koppla samman datakommunikation, telefoni och TV. Genom att hyra fiberoptiska förbin-delser av Stokab garanteras en säker och kraftfull IT-infrastruktur för all offentlig verksamhet till exempelvis sjukhus, skolor och förvaltningar.

FastighetsägareHushållens behov av snabb kom-munikation och ständig uppkoppling ökar kraven på bandbredd som i sin tur ökar behovet av en kraftfull infrastruktur. Med en anslutning till Stokabs öppna fibernät kan fastig-hetsägare rationalisera drift och skötsel av sina fastigheter med fastighetsnära tjänster som värmereglering, elmät-ning, kamera övervakning och låssys-tem. Dessutom kan fastighetsägaren erbjuda och tillgodose hyresgästernas ökande behov av Internet, telefoni och TV via olika tjänsteleverantörer.

Stockholms stads interna nätS:t erik kommunikation är Stockholms stad kommunikationsoperatör. per den 1 januari 2008 organiseras verksamheten som ett helägt dotter-bolag till Stokab, S:t erik kommunikation ab. bolaget ansvarar för, att på uppdrag av Stockholms stad, administrera och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur. verksamheten utgörs av drift och utveckling av stadens och dess bolags interna datakommunikationsnät, samt ett kommunikationsnät för styrning av stadens gatubelysning. genom S:t erik kommunikation säkerställs att stadens kommunikationsnät nyttjas i en sammanhållen och funktionell plattform.

1 0


1 1


Stokabs systematiska arbetsmiljöar-bete, med särskild inriktning på lång-siktig hälsa, har under 2008 bidragit till att bolaget har en sjukfrånvaro på 1,87 (3,87) procent. Det är en bra bit under målet på fyra procent.

I syfte att behålla den låga sjuk-frånvaron och göra Stokab till en än mer attraktiv arbetsplats, startades ett friskvårdsprojekt under 2008. Alla medarbetare erbjuds möjlighet till olika motionsaktiviteter, kostrådgiv-ning och utbildning i stresshantering. För cheferna anordnas dessutom ett särskilt program som syftar till ökad hälsa för både chef och medarbetare.

Utmanande arbetsuppgifterFör att möta de krav som ställs från kunder, ägare och omvärld, bedrivs flera kvalitetshöjande projekt. Samti-digt sker en världsunik utbyggnad av ett öppet fibernät till hushållen. Detta förutsätter att medarbetarna använder all sin erfarenhet och kunskap.

Samtliga medarbetare har fått möj-lighet att gå teknikutbildning för att höja kunskapsnivån runt fiberproduk-ten. Därutöver har kompetensutveck-ling genomförts enligt respektive med-arbetares individuella utvecklingsplan.

OrganisationAntalet anställda uppgick per den 31 december 2008 till 108 (122) varav 34 (33) procent var kvinnor. Under året uppgick andelen kvinnliga chefer till 32 (30) procent.

Stokabs helägda dotterbolag, S:t Erik kommunikation AB, bildades den 1 januari 2008. Det innebar att det nya bolaget med 16 medarbetare etablerades under året.

Stokab satsar tillsammans med medarbetarna för att leva upp till visionen om en stad i världsklass. Med ett aktivt hälsofrämjande arbete jobbar bolaget med att behålla den mycket låga sjukfrånvaron. Flera utmanande arbetsuppgifter ger också medarbetarna möjlighet att vinna nya erfarenheter och kunskaper.

0

25

50

75

100

125

150

0804 05 06 07

ANTAL ANSTÄLLDA 31 DECEMBER

organisation och medarbetare

1 0


1 1


ekonomisk redovisning

VerksamhetenStokabs uppgift är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen. Bolaget är kon-kurrensneutralt och skall tillhandahålla ett nät som är öppet för alla på lika villkor. Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för IT-utvecklingen i regionen.

Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av nätverk-samheten, vilken innefattar utbyggnad och drift av ett fibernät samt upplåtelse av fiberförbindelser utan aktiv ändutrustning – ”svartfiber”.

Kopplat till nätverksamheten drivs infrastrukturverk-samheterna Knutpunkt (marknadsplatser där kunderna kan installera utrustning för utbyte av teletrafik och tjäns-ter) och Antennplats (upplåtelse av plats på vattentorn för installation av antenner, bland annat för mobiltelefoni).

I Stokabs verksamhet ingår vidare att på uppdrag av Stockholms stad administrera, driva och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och

kultur samt ett kommunikationsnät för Stockholms stads styrning av gatubelysning. Denna verksamhet bedrivs i ett helägt dotterbolag S:t Erik Kommunikation AB sedan 2008-01-01.

Väsentliga händelser under åretResultat före skatt 2008 ökade med 52 % till 143 mkr jäm-fört med 2007 vilket är det bästa resultatet i koncernens historia. Resultatet beror på en fortsatt hög efterfrågan på koncernens produkter, en hög leveranskapacitet och en lägre kostnadsmassa till följd av effektiviseringar.

Orderingången uppgår till 418 mkr vilket är 32 % (102 mkr) högre än föregående år. Samtliga kundkategorier har under året beställt produkter vilket i huvudsak beror på en ökad efterfrågan från hushåll och företag på mera bred-bandskrävande tjänster.

Till följd av hög orderingång fortsätter nettoomsätt-ningen att öka och uppgick till 515 mkr vilket är 12 % (56 mkr) högre än föregående år.

Antalet levererade förbindelser uppgick till 1 738 stycken exklusive leveranserna till de allmännyttiga bostadsbolagen.

Finansiella nyckeltal

( tk r) 20 0 8 20 07 20 0 6 20 05 20 04

nettoomsättning 514 892 459 302 393 923 397 138 375 028

resultat före disp o skatt 142 866 94 116 44 838 24 931 2 713

balansomslutning 1 522 764 1 281 842 1 236 184 1 226 651 1 279 932

räntabilitet på totalt kapital 12,7% 9,8% 6,1% 5,2% 3,5%

investeringar 390 000 178 000 142 000 101 000 69 000

nyckeltal för 2008 och 2007 avser koncernen.nyckeltal för åren 2004–2006 avser moderbolaget.

FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2008–31 december 2008.

1 2


1 3


Kanalisation och nät har förvärvats till ett värde av 40 mkr vardera. Dessa förvärv kommer att utgöra en del i den fort-satta nätutbyggnaden.

Det försämrade konjunkturläget påverkade inte Stokab under 2008. Nivån för orderingången och antal levererade förbindelser ligger på en hög nivå och i linje med förväntad utveckling.

I samband med anläggningsvärderingen enligt RR 17 Nedskrivningar har det framkommit ett nedskrivningsbe-hov motsvarande ca 2 mkr i dotterbolaget S:t Erik Kom-munikation AB. Nedskrivningen avser aktiv kommunika-tionsutrustning.

Väsentliga händelser efter balansdagens slutInga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagens slut.

Styrelseförändringar Under 2008 avsade sig styrelseledamoten Erik Saers sitt uppdrag i Stokabs styrelse och ersattes av Magnus Baude som ordinarie ledamot.

PersonalfrågorStokab bedriver sedan ett antal år tillbaka ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet innebär hälsoinriktade insatser såväl som långsiktigt rehabiliteringsarbete. Detta arbetsmil-jöarbete har under 2008 bidragit till att Stokab har uppfyllt sitt mål, en sjukfrånvaro lägre än 4 %.

MiljöfrågorStockholms stads miljöprogram och Stokabs miljöutred-ning ligger till grund för bolagets miljöarbete. Ett utveck-lingsarbete pågår för att systematisera och strukturera

förbättringsarbetet inom miljöområdet. Stokabs viktigaste insats är att minska påverkan på miljön genom att sam-ordna nyttjandet av IT-infrastrukturen.

InvesteringarÅrets investeringar uppgår till 390 mkr (178 mkr). I huvudsak består detta av utbyggnad av nätet till följd av kundbeställningar. Pågående nyanläggningar uppgick vid årets slut till 175 mkr (134 mkr), vilket är 41 mkr högre än vid årets ingång.

FinansieringUnder året har utbyggnaden av fibernätet till största delen skett mot kundbeställningar. Finansieringen av investering-arna har skett genom egna och lånade medel. Total upp-låning uppgick vid periodens slut till 974 mkr (817 mkr).

Finansnettot för 2008 blev –34 mkr vilket är 5 mkr (19 %) sämre än föregående år. Detta förklaras huvudsakli-gen av en högre genomsnittsränta och en ökad upplåning.

Framtida utvecklingLedningens utmaning är att utifrån en tydlig strategi och med en på affärsmannaskap grundad verksamhet vidareut-veckla Stokabs affärsmodell. Samtidigt ska Stokab tillgodose Stockholms stads och regionens behov av infrastruktur. Därmed läggs grunden för etablering av nya företag i Stockholmsregionen, som kan utnyttja IT-infrastrukturen för nya typer av tjänster och tekniska lösningar.

I Stokabs fortsatta utveckling står därför fiberutbygg-naden för hushållens och företagens behov i centrum. Där-med skapas möjligheter till interaktion i bredbands näten mellan samhälle, hushåll och näringsliv.

Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning avseende medel i moderbolaget

Förslag till vinstdispositiontill årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:balanserat resultat 7 560 446Årets resultat 112 202 425Summa 119 762 871

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs: 119 762 871

beträffande moderbolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balans-räkningar, kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar.

koncernredovisning avges i år för första gången sedan koncernen bildades i slutet av 2007. Jämförelsesiffrorna för 2007 avser moderbolaget då dotterbolaget inte hade någon verksamhet under 2007.

1 2


1 3


( tk r) not 20 0 8 20 07

r ö r e L S e n S i n tÄ k t e r

nettoomsättning 2 514 892 459 302

aktiverat arbete för egen räkning 9 434 8 566

övriga rörelseintäkter 2 644 10 163

Summa rörelsens intäkter 526 971 478 032

r ö r e L S e n S ko S t n a d e r

driftskostnader 2 –63 396 –60 209

övriga externa kostnader 2, 4 –49 848 –39 877

personalkostnader 3–6 –89 347 –110 053

av- och nedskrivning materiella anläggningstillgångar 7 –147 399 –145 331

Summa rörelsens kostnader –349 991 –355 471

rörelseresultat före finansnetto 176 980 122 561

r e S u Ltat F r Å n F i n a n S i e L L a i n v e S t e r i n g a r

övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 629 763

räntekostnader och liknande resultatposter 9 –34 743 –29 208

Summa resultat från finansiella investeringar –34 114 –28 445

resultat efter finansiella poster 142 866 94 116

resultat före skatt 142 866 94 116

Årets skatt 10, 11 –7 044 –26 334

å r e t S r e S u ltat 135 822 67 782

koncernens resultaträkning

alla belopp uttrycks i tusental kronor där ej annat anges.

1 4


1 5


koncernens balansräkning

( tk r) not 20 0 8 -12-31 20 07-12-31

T I L L G Å N G A R

a n l ä g g n i n g S t i l l g å n g a r

i M M at e r i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r 7

balanserade utvecklingskostnader 14 045 6 900

Summa immateriella anläggningstillgångar 14 045 6 900

M at e r i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r 7

Maskiner och inventarier 5 207 6 290

Markinventarier 1 172 779 977 116

pågående nyanläggningar 174 658 134 117

Summa materiella anläggningstillgångar 1 352 643 1 117 522

F i n a n S i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r

uppskjuten skattefordran 10 – 241

Summa finansiella anläggningstillgångar – 241

S u m m a a n l ä g g n i n g S t i l l g å n g a r 1 366 688 1 124 663

o m S ät t n i n g S t i l l g å n g a r

ko r t F r i S t i g a F o r d r i n g a r

kundfordringar 113 392 126 399

Fordringar hos moderbolag 39 –

Fordringar hos systerbolag 6 803 1 472

Skattefordran 6 068 4 969

Momsfordran 15 079 8 473

övriga fordringar 1 416 1 010

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 13 279 14 855

Summa kortfristiga fordringar 156 076 157 178

k a S S a o C H b a n k – 100

S u m m a o m S ät t n i n g S t i l l g å n g a r 156 076 157 278

S u m m a t i l l g å n g a r 1 522 764 1 281 942

1 4


1 5


( tk r) not 20 0 8 -12-31 20 07-12-31

E G E T K A P I TA L O C H S K U L D E R

e g e t k a p i ta l

b u n d e t e g e t k a p i ta L 15

aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde Sek 100) 50 000 50 000

bundna reserver 28 278 10 000

F r i t t e g e t k a p i ta L

Fria medel –15 758 –65 261

Årets resultat 135 822 67 781

Summa eget kapital 198 342 62 520

av S Ät t n i n g a r

uppskjuten skatt 6 523

avsättningar 16 12 074 16 500

avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 0 441

Summa avsättningar 18 597 16 941

ko r t F r i S t i g a S k u L d e r

Checkkredit; internbank Stockholms stad 17 974 327 816 844

Leverantörsskulder 93 516 70 411

Skulder till moderbolag 19 1 063 92 969

Skulder till systerbolag 19 2 232 3 062

övriga kortfristiga skulder 6 255 1 773

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 228 432 217 422

Summa kortfristiga skulder 1 305 825 1 202 481

S u m m a e g e t k a p i ta l o c h S k u l d e r 1 522 764 1 281 942

S tÄ L L d a S Ä k e r H e t e r o C H a n S va r S F ö r b i n d e L S e r

Ställda säkerheter inga inga

ansvarsförbindelser

pensionsförpliktelser 421 inga

1 6


1 7


kassaflödesanalys koncernen

( tk r) not 20 0 8 20 07

d e n L ö pa n d e v e r k S a M H e t e n


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 20 –4 352 –2 929

av- och nedskrivningar 147 399 145 331

erlagd ränta –1 957 –10 530

betald inkomstskatt 137 –575

kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar i rörelsekapital 284 093 225 413

F ö r Ä n d r i n g a r i r ö r e L S e k a p i ta L

ökning / minskning av kortfristiga fordringar 1 039 –14 398

ökning av kortfristiga skulder 104 536 429 777

kassaflöde från den löpande verksamheten 389 668 640 792

i n v e S t e r i n g S v e r k S a M H e t e n

investering i anläggningstillgångar –379 661 –178 398

investering i immateriella anläggningstillgångar –10 276 –

investering i finansiella anläggningstillgångar – –

Försäljning av anläggningsverksamhet 169 10 675

kassaflöde från investeringsverksamheten –389 768 –167 723

F i n a n S i e r i n g S v e r k S a M H e t e n

Minskning av långa skulder – –380 000

ökning av räntebärande kortfristiga skulder moderbolag – –92 969

kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 –472 969

F ö r ä n d r i n g a v l i k v i d a m e d e l –100 100

Likvida medel vid årets början 100 0

L I K V I D A M E D E L V I D Å R E T S S L U T 0 100

utnyttjad checkkredit uppgår till 974 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr.

i enlighet med kommunkoncernens övergripande finanspolicy ersattes bolagets tidsbundna lån och placeringar av limit i koncern-kontosystemet december 2007.

tidigare långfristig skuld redovisas nu som kortfristig skuld (checkräkningskredit) vilket medför att rörelsekapitalet förändras.

Finansieringen av investeringarna är kortfristig medan anläggningstillgångarna har en långfristig nyttjandeperiod.

1 6


1 7


( tk r) not 20 0 8 20 07

r ö r e L S e n S i n tÄ k t e r

nettoomsättning 2 534 555 459 302

aktiverat arbete för egen räkning 7 993 8 566

övriga rörelseintäkter 2 644 10 162

Summa rörelsens intäkter 545 191 478 030

r ö r e L S e n S ko S t n a d e r

driftskostnader 2 –54 906 –60 209

övriga externa kostnader 2, 4 –112 102 –39 876

personalkostnader 3–6 –75 692 –110 053

av- och nedskrivning materiella anläggningstillgångar 7 –133 598 –145 331

Summa rörelsens kostnader –376 299 –355 469

rörelseresultat före finansnetto 168 892 122 561

r e S u Ltat F r Å n F i n a n S i e L L a i n v e S t e r i n g a r

övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 247 763

räntekostnader och liknande resultatposter 9 –34 712 –29 208

Summa resultat från finansiella investeringar –33 465 –28 445


o b e S k at ta d e r e S e r v e r

överavskrivningar –24 801 –

resultat före skatt 110 626 94 116

Årets skatt 10, 11 1 576 –26 335

å r e t S r e S u ltat 112 202 67 781

Moderbolagets resultaträkning

1 8


1 9


Moderbolagets balansräkning

( tk r) not 20 0 8 -12-31 20 07-12-31

T I L L G Å N G A R

a n l ä g g n i n g S t i l l g å n g a r

i M M at e r i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r 7

balanserade utvecklingskostnader 14 045 6 900

Summa immateriella anläggningstillgångar 14 045 6 900

M at e r i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r 7

Maskiner och inventarier 4 558 6 290

Markinventarier 1 140 295 977 116

pågående nyanläggningar 169 603 134 117

Summa materiella anläggningstillgångar 1 314 455 1 117 523

F i n a n S i e L L a a n L Ä g g n i n g S t i L L g Å n g a r

andelar i dotterbolag 12 100 100

uppskjuten skattefordran 13 – 241

Summa finansiella anläggningstillgångar 100 341

S u m m a a n l ä g g n i n g S t i l l g å n g a r 1 328 601 1 124 764

o m S ät t n i n g S t i l l g å n g a r

ko r t F r i S t i g a F o r d r i n g a r

kundfordringar 104 246 126 399

Fordringar hos moderbolag 39 –

Fordringar hos koncernföretag 22 293 –

Fordringar hos systerbolag 6 803 1 472

Skattefordran 4 969 4 969

Momsfordran 15 079 8 473

övriga fordringar 1 324 1 010

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 12 606 14 855

Summa kortfristiga fordringar 167 359 157 178

k a S S a o C H b a n k 0 0

S u m m a o m S ät t n i n g S t i l l g å n g a r 167 359 157 178

S u m m a t i l l g å n g a r 1 495 960 1 281 942

1 8


1 9


( tk r) not 20 0 8 -12-31 20 07-12-31

E G E T K A P I TA L O C H S K U L D E R

e g e t k a p i ta l

b u n d e t e g e t k a p i ta L 15

aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde Sek 100) 50 000 50 000

reservfond 10 000 10 000

F r i t t e g e t k a p i ta L

balanserad vinst 7 560 –65 261

Årets resultat 112 202 67 781

Summa eget kapital 179 762 62 520

o b e S k at ta d e r e S e r v e r

överavskrivning 24 801 –

Summa obeskattade reserver 24 801 –

av S Ät t n i n g a r

avsättningar 16 12 074 16 500

avsättning för pensioner och liknande förpliktelser – 441

Summa avsättningar 12 074 16 941

ko r t F r i S t i g a S k u L d e r

Checkkredit; internbank Stockholms stad 17 940 750 816 844

Leverantörsskulder 89 875 70 411

Skulder till moderbolag 19 1 063 92 969

Skulder till dotterbolag 19 34 670 –

Skulder till systerbolag 19 2 232 3 062

övriga kortfristiga skulder 1 356 1 773

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 209 378 217 422

Summa kortfristiga skulder 1 279 324 1 202 481

S u m m a e g e t k a p i ta l o c h S k u l d e r 1 495 960 1 281 942

S tÄ L L d a S Ä k e r H e t e r o C H a n S va r S F ö r b i n d e L S e r

Ställda säkerheter inga inga

ansvarsförbindelser

pensionsförpliktelser 421 inga

2 0


2 1


kassaflödesanalys moderbolaget

( tk r) not 20 0 8 20 07

d e n L ö pa n d e v e r k S a M H e t e n


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 20 –4 354 –2 929

av- och nedskrivningar 133 598 145 331

erlagd ränta –1 958 –10 530

betald inkomstskatt –143 –575

kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar i rörelsekapital 262 570 225 413

F ö r Ä n d r i n g a r i r ö r e L S e k a p i ta L

ökning / minskning av kortfristiga fordringar –10 180 –14 398

ökning av kortfristiga skulder 78 359 429 777

kassaflöde från den löpande verksamheten 330 749 640 792

i n v e S t e r i n g S v e r k S a M H e t e n

investering i anläggningstillgångar –365 282 –178 398

investering i immateriella anläggningstillgångar –10 276 –

investering i finansiella anläggningstillgångar – –100

Försäljning av anläggningsverksamhet 37 809 10 675

kassaflöde från investeringsverksamheten –337 749 –167 823

F i n a n S i e r i n g S v e r k S a M H e t e n

Minskning av långa skulder – –380 000

ökning av räntebärande kortfristiga skulder moderbolag – –92 969

erhållet koncernbidrag 7 000 –

kassaflöde från finansieringsverksamheten 7 000 –472 969

F ö r ä n d r i n g a v l i k v i d a m e d e l 0 0

Likvida medel vid årets början 0 0

L I K V I D A M E D E L V I D Å R E T S S L U T 0 0

utnyttjad checkkredit uppgår till 941 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr.

i enlighet med kommunkoncernens övergripande finanspolicy ersattes bolagets tidsbundna lån och placeringar av limit i koncernkonto-systemet december 2007.

tidigare långfristig skuld redovisas nu som kortfristig skuld (checkräkningskredit) vilket medför att rörelsekapitaletförändras.

Finansieringen av investeringarna är kortfristig medan anläggningstillgångarna har en långfristig nyttjandeperiod.

2 0


2 1


not 1 a l lmänt

redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisning och koncernredovisning är upprättad enligt Årsredovisningslagen och BFN:s allmänna råd. Redovis-ningsrådets rekommendation nr 9 avseende inkomstskatter och nr 17 avseende nedskrivningar har tillämpats.

koncernredovisning

Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka kon-cernen på annat sätt har ett bestämmande inflyande och en mer betydande andel av resultatet av deras verksamhet. Koncernredovisning är upprättad enligt årsredovisningsla-gens 7:e kapitel. Samtliga förvärv av företaget är redovisade enligt förvärvsmetoden. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterföretag det beräkande marknadsvärdet av företagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill, vilken skrivs av över uppskattad livslängd. I koncernens balansräkning redovisas de enskilda bolagens obeskattade reserver uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver.

Minoritetsandel av nettovinst och eget kapital i delvis ägda dotterföretag redovisas separat vid beräkningen av koncernens nettovinst och eget kapital. Internvinster och mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredo-visningen.

Årets koncernredovisning är den första som upprättas eftersom koncernen är nybildad.

intäktsredovisning

Nettoomsättningen består av intäkter från upplåtelse av fiberförbindelser som intäktsredovisas linjärt över upplå-telseavtalets löptid. Förskottsfakturerade upplåtelseavgifter redovisas som förutbetald intäkt. Väsentliga engångsavgif-ter periodiseras över upplåtelseavtalens löptid.

nedskrivningar och reverseringar

Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar gran-skas beträffande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte kommer att kunna återvinnas. Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet

överstiger det förväntade återvinningsbara beloppet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet. Det återvinningsbara belop-pet för materiella anläggningstillgångar motsvarar det hög-sta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjan-devärdet utgörs av nuvärdet av att de förväntade framtida kassaflödena enligt en diskonteringsfaktor före skatt som avspeglar marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För tillgångar som inte till övervägande del genererar obero-ende kassainflöden fastställs det återvinningsbara beloppet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Reverseringar redovisas i resultaträkningen.

Skatter

Skattebelastning påverkas av de bokslutsdispositioner och andra skattemässiga dispositioner som görs. I redovisningen aktiveras uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag och temporära skillnader i den mån de bedöms kunna utnyttjas inom en rimlig framtid. En avstämning av gäl-lande och effektiv skattesats samt övriga upplysningar redo-visas i noterna 10–11.

pensioner

Koncernen tillämpar ett premiebaserat tjänstepensionssys-tem. Samtliga pensionsåtaganden är tryggade via tjänste-pensionsförsäkring.

avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer krävas för att reg-lera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till historiska anskaffningsvärdet med tillägg för ackumulerade uppskriv-ningar samt med avdrag för ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. Mark avskrivs inte. Avskrivning sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod.

tilläggsupplysningar

2 2


2 3


avskrivningar % 2008 2007balanserade utvecklingskostnader 20% 20%inventarier, verktyg, instrument 20% 20%kommunikationsutrustning 20% 20%Markinventarier, installationsmaterial 20% 20%Markinventarier, kabel 10% 10%Markinventarier, kanalisation 5% 5%

koncernfordringar och skulder

I enlighet med koncerngemensamma redovisningsprinciper gällande inom Stockholm Stadshus AB har inte koncern-fordringar och skulder mot samma juridiska person netto-redovisats.

koncernbidrag

Koncernbidrag i moderbolaget har redovisats enligt UFR 2 från Rådet för finansiell rapportering. Denna innebär att erhållna koncernbidrag redovisats direkt mot fritt eget kapital med beaktande av skatteeffekt.

ägarförhållanden

AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stads-hus AB (556415-1727), säte i Stockholm.

not 2 inköp och försäl jn ing mel lan koncernbolag /Stockholms s tad

KoncernenFörsä l jn ing angivet i p rocent av net toomsät tn ingen 20 0 8 20 07

- till moderbolag (Stockholms Stadshus ab) 0,2% 0,1%- till systerbolag 4,2% 2,2%- till Stockholms stad (förvaltningar) 14,1% 14,1%

inköp angivet i p rocent av bo laget s röre lsekos tnader före av- och nedskr ivn ingar 20 0 8 20 07

- av moderbolag (Stockholms Stadshus ab) 0,0% 0,0%- av systerbolag 2,2% 0,5%- av Stockholms stad (förvaltningar) 5,0% 4,5%

Moderbo lagetFörsä l jn ing angivet i p rocent av net toomsät tn ingen 20 0 8 20 07

- till moderbolag (Stockholms Stadshus ab) 0,2% 0,1%- till dotterbolag 3,9% –- till systerbolag 4,0% 2,2%- till Stockholms stad (förvaltningar) 13,6% 14,1%

inköp angivet i p rocent av bo laget s röre lsekos tnader före av- och nedskr ivn ingar 20 0 8 20 07

- av moderbolag (Stockholms Stadshus ab) 0,0% 0,0%- av dotterbolag 26,8% 0,0%- av systerbolag 1,8% 0,5%- av Stockholms stad (förvaltningar) 4,1% 4,5%

Utöver ovanstående görs inköp från andra koncernbolag och från Stockholms stad av mark- och anläggningsarbe-ten. Dessa inköp återfinns som pågående nyanläggningar och som aktiverade markinventarier i bolagets balansräk-ning.

not 3 medelantal anstäl lda

Koncernen 20 0 8 20 07

antal anställda vid årets slut 109 122- varav män 73 77- varav kvinnor 36 45

Medelantal anställda under året 121 133

Moderbo laget 20 0 8 20 07

antal anställda vid årets slut 93 122- varav män 59 77- varav kvinnor 34 45

Medelantal anställda under året 107 133

not 4 löner, andra ersät tn ingar och soc ia la kostnader


Löner och andra ersättningar till styrelsen, ej anställda 284 287Löner och andra ersättning till vd, vvd 3 287 2 331Sociala kostnader styrelse, ej anställda 92 93Sociala kostnader vd, vvd 2 253 1 709(varav pensionskostnader) (1 122) (953)Löner och andra ersättningar till övriga anställda 53 228 62 854Sociala kostnader 27 135 30 188(varav övriga pensionskostnader) (8 698) (9 811) ersättningar har utgått till:deloitte ab revision 319 440 rådgivning 358 254

2 2


2 3



Löner och andra ersättningar till styrelsen, ej anställda 284 287Löner och andra ersättning till vd, vvd 2 396 2 331Sociala kostnader styrelse, ej anställda 92 93Sociala kostnader vd, vvd 1 549 1 709(varav pensionskostnader) (802) (953)Löner och andra ersättningar till övriga anställda: 45 508 62 854Sociala kostnader 23 278 30 188(varav övriga pensionskostnader) (7 682) (9 811)

ersättningar har utgått till: deloitte a revision 239 440 rådgivning 358 254

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller VD avgångs-vederlag motsvarande 24 månadslöner.

not 5 Sjuk frånvaro

Koncernengrupperad ef te r kön och å lder

tota l s juk f rånvaro / långt idss juk f rånvaro / ord inar ie arbet s t id to ta l s juk f rånvaro1)

ålderskategori < 29 årkvinnor 0,00 %Män 0,00 %

Summa 0,00 %

ålderskategori 30–49 årkvinnor 1,70 %Män 1,53 %

Summa 1,59 %

ålderskategori > 50 årkvinnor 2,59 %Män 2,66 %

Summa 2,64 %

totaltkvinnor 1,87 %Män 1,88 %

Samtliga anställda 1,87 % 0,00 %

Moderbo lagetgrupperad ef te r kön och å lder

tota l s juk f rånvaro / långt idss juk f rånvaro / ord inar ie arbet s t id to ta l s juk f rånvaro1)

ålderskategori < 29 årkvinnor 0,00 %Män 0,00 %

Summa 0,00 %

ålderskategori 30–49 årkvinnor 1,83 %Män 1,84 %

Summa 1,84 %

ålderskategori > 50 årkvinnor 2,90 %Män 3,05 %

Summa 3,00 %

totaltkvinnor 3,67 %Män 2,21 %

Samtliga anställda 2,75 % 0,00 %

1) redovisas ej per kategori på grund av undantagsregel i lagstiftningen, som säger att uppgiften ej skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både ål-derskategorier och könsfördelning inom ålderskategori. Långtidssjukfrånvaron redovisas därför endast som andel av total sjukfrånvaro för samtliga anställda.

not 6 könsfördelning b land personer i ledande s tä l ln ing

Koncernens och moderbolagets styrelse består vid årsskiftet av 86 % män och 14 % kvinnor. Koncernens och moder-bolagets ledningsgrupp består av 57 % män och 43 % kvinnor.

2 4


2 5


not 7 immater ie l la och mater ie l la anläggningst i l lgångar

immateriella tillgångar koncernen moderbolaget

balanserade utvecklingskostnader 20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

ingående anskaffningsvärden 11 835 11 835 11 835 11 835omklassificering 10 276 – 10 276 –

ackumulerade anskaffningsvärden 22 111 11 835 22 111 11 835

ingående avskrivningar –4 935 –2 568 –4 935 –2 568Årets avskrivningar –3 131 –2 367 –3 131 –2 367ackumulerade avskrivningar –8 066 –4 935 –8 066 –4 935

restvärde 14 045 6 900 14 045 6 900

materiella tillgångar koncernen moderbolaget

mask iner och inventar ie r 20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

ingående anskaffningsvärden 38 894 41 690 38 894 41 690Årets inköp 1 651 2 511 934 2 511utrangering, försäljning –9 260 –5 307 –9 260 –5 307

ackumulerade anskaffningsvärden 31 285 38 894 30 568 38 894

ingående avskrivningar –32 604 –29 835 –32 604 –29 835Årets avskrivningar –2 562 –3 830 –2 494 –3 830utrangering, försäljning, återläggning 9 089 1 061 9 089 1 061ackumulerade avskrivningar –26 077 –32 604 –26 009 –32 604

restvärde 5 207 6 290 4 559 6 290

koncernen moderbolaget

mark inventar ie r 20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

ingående anskaffningsvärden 2 642 024 2 483 095 2 642 024 2 483 095omklassificering 337 641 160 552 322 623 160 552utrangering, försäljning –272 –1 623 –83 205 –1 623

ackumulerade anskaffningsvärden 2 979 393 2 642 024 2 881 442 2 642 024

ingående ackumulerade nedskrivningar –606 928 –606 928 –606 928 –606 928Årets nedskrivning –1 778 – –

ackumulerade nedskrivningar –608 706 –606 928 –606 928 –606 928

ingående avskrivningar –1 057 980 –923 481 –1 057 980 –923 481Årets avskrivningar –139 929 –134 890 –127 973 –134 890utrangering, försäljning – 391 51 734 391ackumulerade avskrivningar –1197 909 –1 057 980 –1 134 219 –1 057 980

restvärde 1 172 779 977 116 1 140 295 977 116


pågående nyanläggningar 20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

ingående anskaffningsvärden 134 117 118 781 134 117 118 781Årets inköp 388 458 194 674 368 385 194 674omklassificering –347 917 –160 552 –332 899 –160 552erhållna bidrag – –18 786 – –18 786

utgående balans 174 658 134 117 169 603 134 117

2 4


2 5


not 8 ränte intäk ter och l iknande resul tatposter


20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

ränteintäkter 629 763 1 247 763

Summa 629 763 1 247 763

not 9 räntekostnader och l iknande resul tatposter


20 0 8 20 07 20 0 8 20 07

räntekostnader moderbolag –34 572 –29 160 –34 542 –29 160övriga finansiella kostnader –171 –48 –171 –48

Summa –34 743 –29 208 –34 712 –29 208

not 10 årets skat t


Årets skatt på överavskrivning –6 523 –aktuell skatt avseende koncernbidrag –25 760uppskjuten skattekostnad avseende kapitalförsäkring –241 –uppskjuten skattekostnad avseende underskottsavdrag –575Skatt på föregående års resultat –143 –Skatt på årets resultat –137 –

Summa –7 044 –26 334


aktuell skatt avseende koncernbidrag 1 960 –25 760uppskjuten skattekostnad avseende kapitalförsäkring –241 –uppskjuten skattekostnad avseende underskottsavdrag – –575Skatt på föregående års resultat –143 –

Summa 1 576 –26 334

Årets resultat i moderbolaget belastas inte av någon aktuell skattekostnad då utrymmet för restvärdeavskrivning är till-räckligt stort för att redovisa ett skattemässigt nollresultat.

not 11 Sk i l lnader mel lan gäl lande och ef fek t iv skat tesats


gällande skattesats 28,0 % 28,0 %

ej avdragsgilla kostnader 0,97% 0,17%ej skattepliktiga intäkter –0,03% 0%Justering av skatt tidigare år 0,13% 0%utnyttjande av skattemässigt förlustavdrag 0% 0,19%effekt av restvärdesavskrivning –28,74% 0%uppskjuten skatt överavskrivning 4,60% 0%

effektiv skattesats enligt resultaträkningen 4,93% 27,98%


gällande skattesats 28,0 % 28,0 %

ej avdragsgilla kostnader 0,97% 0,17%ej skattepliktiga intäkter –0,03% 0%Justering av skatt tidigare år 0,13% 0%utnyttjande av skattemässigt förlustavdrag 0% 0,19%koncernbidrag –1,77% 0%effekt av restvärdesavskrivning –28,72% 0%

effektiv skattesats enligt resultaträkningen –1,42% 27,98%

not 12 andelar i dot terbolag

andel % kap i t a l Moderbo laget och rös ter org . nummer Säte

S:t erik kommunikation ab 100% 556738-9951 Stockholm

S:t Erik Kommunikation AB redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 5 342 för räkenskapsåret 2008

not 13 temporära sk i l lnader före l igger avseende fö l jande poster


ej avdragsgill inbetalning till direktpension (kapitalförsäkring) – 860

Summa – 860

Skatteeffekt – 241

2 6


2 7


not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäk ter


Förutbetalda hyreskostnader – 383Förutbetalda rabatter på hyresintäkter 9 225 10 954Förutbetalda kostnader 4 054 3 518

Summa 13 279 14 855


Förutbetalda hyreskostnader – 383Förutbetalda rabatter på hyresintäkter 8 552 10 954Förutbetalda kostnader 4 054 3 518

Summa 12 606 14 855

not 15 Förändr ing av eget kapi ta l

ak t ie - bundna Fr ia året s Koncernen kap i t a l reser ver reser ver resul t a t Summa

vid årets början 50 000 10 000 –65 261 67 781 62 520Fria medel 67 781 –67 781 0Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 18 278 –18 278 0Årets resultat 135 822 135 822

utgående balans 50 000 28 278 –15 758 135 822 198 342

ak t ie - bundna Fr ia året s Moderbo laget kap i t a l reser ver reser ver resul t a t Summa

ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 50 000 10 000 –65 261 67 781 62 520balansering av föreg. års resultat enl. beslut på årsstämma 67 781 –67 781 0Lämnat koncernbidrag 7 000 7 000Skatteeffekt på lämnat koncernbidrag –1 960 –1 960Årets resultat 112 202 112 202

utgående balans 50 000 10 000 7 560 112 202 179 762

not 16 avsät tn ingar

koncernen och moderbolaget

Enligt ett avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) från 1997 kan Stokab, under vissa förutsättningar, bli återbetalningsskyldig för investeringar som SLL bekostat. Denna förpliktelse föreligger, enligt avtalet, under åren 2003 t o m 2007. För åren 2005 och 2006 har återbetal-ningsskyldigheten ersatts med en överenskommelse där Stokab skall bygga fiberlösningar åt SLL för det reserverade beloppet 11,0 mkr. Reserveringen kommer successivt att lösas upp när Stokab levererar förbindelserna. Styrelsen bedömer att ingen återbetalningsskyldighet föreligger för innevarande räkenskapsår, då en liknande principöverens-kommelse tecknats för 2007 års förpliktelse. I bokslutet 2007 har en avsättning gjorts med 5,5 mkr som är avsedd att användas till fiberleveranser.

not 17 internkredi t Stockholms s tad

Koncernen 2008 2007

beviljad internkredit Stockholms stad 1 250 000 1 100 000


beviljad internkredit Stockholms stad 1 250 000 1 100 000

2 6


2 7


not 18 upplupna kostnader och förutbetalda intäk ter


upplupna kos tnaderSemesterlöneskuld 3 749 3 221Sociala avgifter 2 726 2 615Särskild löneskatt 2 300 2 491omstruktureringskostnader 918 3 074Skuld till kund – 3 153övriga upplupna kostnader 8 247 5 953

Summa 17 940 20 507

Förutbeta lda in täk terFörutbetalda engångsavgifter 87 992 94 549Förutbetalda hyresintäkter 122 500 101 488övriga förutbetalda intäkter – 878

Summa 210 492 196 915

total summa 228 432 217 422


upplupna kos tnaderSemesterlöneskuld 3 013 3 221Sociala avgifter 2 255 2 615Särskild löneskatt 1 977 2 491omstruktureringskostnader 918 3 074Skuld till kund – 3 153övriga upplupna kostnader 6 816 5 953

Summa 14 979 20 507

Förutbeta lda in täk terFörutbetalda engångsavgifter 87 993 94 549Förutbetalda hyresintäkter 106 406 101 488övriga förutbetalda intäkter – 878

Summa 194 399 196 915

total summa 209 378 217 422

not 19 Skulder t i l l moder- och systerbolag


Skulder till moderbolag 1 063 969Skulder till systerbolag 2 232 3 062koncernbidrag till moderbolag – 92 000

Summa 3 295 96 031


Skulder till moderbolag 1 063 969Skulder till dotterbolag 34 670 –Skulder till systerbolag 2 232 3 062koncernbidrag till moderbolag – 92 000

Summa 37 965 96 031

not 20 Spec i f ikat ion jus ter ing för poster som ej ingår i kassaf lödet


realisationsresultat avyttrade anläggningstillgångar 74 –8 869avsättningar –4 426 5 940

Summa –4 352 –2 929


realisationsresultat avyttrade anläggningstillgångar 72 –8 869avsättningar –4 426 5 940

Summa –4 354 –2 929

2 8


2 9


Stockholm den 13 mars 2008

Sebastian Cederschiöld Sven Hulterström Ordförande Vice Ordförande

Åke askensten Mirja räihä Järvinen

ulf keijer thomas persson Magnus baude

Jörgen kleist Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2008.

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

Lekmannarevisorernas granskningsrapport för 2008 års granskning har avgivits den 12 februari 2009

2 8


2 9


revisionsberättelseTill årsstämman i AB Stokab • Organisationsnummer 556475-6467

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Stokab för räkenskapsåret 2008. AB Stokab:s årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku-ment på sidorna 11–27. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentli-ga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshand-lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernre-dovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är fören-lig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, dispo-nerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direk-tören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 13 mars 2009

Svante ForsbergAuktoriserad revisor

granskningsrapportTill årsstämman i AB Stokab • Organisationsnummer 556475-6467

Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2008.Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att jag plane-

rat och genomfört granskningen för att i rim-lig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från de beslut bolagets ägare fattat och har inriktats på att granska att besluten verkställts samt att verksamheten håller sig inom de ramar som bolagsordningen anger. En sammanfattande redogörelse för den utförda granskningen har redovisats i en särskild granskningspromemoria

2009-02-12, som jag har godkänt och överlämnat till bolagets styrelse. Jag anser att min granskning ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekono-misk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.

Stockholm den 12 februari 2009

Jarl WennerholmAv kommunfullmäktige i Stockholms stad utsedd lekmannarevisor

3 0


3 1


Styrelse och revisorer

Sebastian Cederschiöld ordf., (m), född 1974Jurist, Ledamot ikommunfullmäktigei styrelsen sedan 2003

auk tor iserade rev isorer

o r d i n a r i e Svante Forsberg, deloitte ab

S u p p Le a n t Lars egenäs, deloitte ab

lekmannarevisorer utsedda av kommunful lmäk t ige i Stockholm Stad

o r d i n a r i e Jarl Wennerholm (m)

S u p p Le a n t Håkan apelkrona (mp)

Sven Hulterströmvice ordf., (s), född 1938Fd kommunikationsministeri styrelsen sedan 2003

Madelene ÖhrmanarbetstagarrepresentantSktF ordinarieFödd 1974

Tuomo Husso arbetstagarrepresentant SktF suppleantFödd 1950

Ulf Keijer Ledamot, (fp), född 1940professori styrelsen sedan 2003

SuppleanterCaroline Wallensten, (m), född 1982 Suppleant sedan 2007

Anders Blom, (m), född 1972 Suppelant sedan 2008

Per Ohlin (v), född 1940, ingenjörSuppleant sedan 2003

Thomas Persson Ledamot, (m), född 1967 teknisk säljare. Ledamot i kommun fullmäktigei styrelsen sedan 2008

Magnus BaudeLedamot, (m), född 1954i styrelsen sedan 2008

Åke Askensten Ledamot, (mp), född 1936 i styrelsen sedan 2007

Mirja Räihä-JärvinenLedamot, (s), född 1959, undersköterska, Ledamot ikommunfullmäktigei styrelsen sedan 2007

3 0


3 1


Ledning

Främre raden: Åsa Lindberg, Jörgen kleist, Christel Sandstedt, bakre raden: per-olof gustafsson, veronica thunholm, Hans Förnestig, niklas Cedstedt.

Jörgen Kleist, född 1958verkställande direktöranställd 2007

Per-Olof Gustafsson, född 1952vice verkställande direktöranställd 2007

Niklas Cedstedt, född 1969Chef nätanställd 1995

Hans Förnestig, född 1966ekonomichefanställd 2004

Åsa Lindberg, född 1966Chef administrationanställd 2000

Christel Sandstedt, född 1966Chef Försäljning och Marknadanställd 2008

Veronica Thunholm, född 1969Chef produktionanställd 1995

ab StokabtuLegatan 11, boX 6813, Se-113 86 StoCkHoLM

teL: 08-508 30 200 • FaX: 08-508 30 [email protected] • WWW.STOKAB.SE

pro

du

kti

on

: S

toka

b i

sam

arb

ete

me

d r

19

. Fo

to:

pe

tte

r k

arlb

erg

m f

l. tr

yck

: a

lfa

pri

nt,

20

08

stokab annual rpt 2008

Economy & Finance

rels ens kos

ppet fr alla

finansieringen

stockholms

av stockholms

till stockholms

varav vriga

erik kommunikation