stockholms kommunvattentornet.bostadsratterna.se/system/files/... · lagen om energideklarationer...
TRANSCRIPT
1
Nabo Group AB
nabo 26543, FE 617
107 76 Stockholm
Tel (vxl): +46 10 288 00 00
Email: [email protected] www.nabo.se
Energideklaration Fastighetsbeteckning
Kassaboken 1 & Avslutet 1
Stockholms Kommun
2
Kontaktuppgifter leverantör:
Företag: Nabo Group AB
Kontaktperson: Jan Andersson
Adress: Nabo 26543, FE 617, 107 76 Stockholm
Telefonnummer: +46 8 505 353 62
E-postadress: [email protected]
Kontaktuppgifter beställare:
Förening: Brf Vattentornet i Vällingby
Kontaktperson: Fredrik Helderyd / Monika Wallenius
Adress: Järvsögränd 19, 162 62 Vällingby
Telefonnummer:
E-postadress:
3
1 Inledning .................................................................................................................................................. 4
1.1 Bakgrund och syfte ................................................................................................................................ 4
1.2 Energiklassning ...................................................................................................................................... 5
2. Sammanfattning ...................................................................................................................................... 6
3. Fastighetsbeskrivning .............................................................................................................................. 7
3.1 Allmänt om fastigheten ......................................................................................................................... 7
3.2 Inomhusklimat ....................................................................................................................................... 8
4. Energibalans ............................................................................................................................................ 9
4.1 Faktorer som påverkat energianvändningen ........................................................................................ 9
4.1.1 El ................................................................................................................................................... 9
6. Slutsats & Åtgärdsrekommendation ...................................................................................................... 14
7. Bilaga – Boverkets Energideklaration ..................................................................................................... 15
4
1 Inledning
1.1 Bakgrund och syfte Lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) infördes under 2006. Lagen syftar på att främja en effektiv
energianvändning och god inomhusmiljö i byggnader, vilket skall utföras var 10:e år enligt lagkrav. Lagen
innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en
oberoende expert. Deklarationen registreras sedan elektroniskt av energiexpert i ett register upprättat av
Boverket för ändamålet. I vissa byggnader ska resultatet av energideklarationen anslås på väl synlig plats i
byggnaden, lämpligtvis i husets entré.
Energideklarationen ska ge en representativ bild av byggnadens energianvändning, genom beskrivning av hur
mycket energi som årligen tillförts samt till vilka processer som använder den. Förslag på hur byggnadens
energiprestanda kan förbättras med beaktande av god inomhusmiljö.
5
1.2 Energiklassning Från och med den 1 januari 2014 visar energideklarationens sammanfattning byggnadens energiklass i en skala
från A till G. Energideklarationer utförda före detta datum saknar denna energiklassning.
Energiklassningen av byggnader har samma utformning som kan ses på vitvaror, tex kylskåp och tvättmaskin.
Den stora skillnaden är att de vitvaror som säljs idag är nya med modern teknik och de får därmed bra
energiklassning.
Den äldre sammanfattningen som introducerades i samband med uppstarten av energideklarationerna innehöll
totalt sju energinivåer. Från låg till hög energianvändning. De nya energiklasserna är också sju till antalet men
sträcker sig från A till G. Däremot är inte skalorna densamma.
Det betyder till exempel att om din byggnad tidigare hamnat på energinivå fyra i förra energiklassningen så får
den nödvändigtvis inte energiklass D i den nya energiklassningen.
Figur 1: Nuvarande energiklassning, där C motsvarar krav på energiprestanda enligt nuvarande byggnorm
(Boverkets Byggregler).
Byggnadens primärenergital
Primärenergitalet är måttet på en byggnads energiprestanda och som infördes i Boverkets byggregler den 1 juli
2017 (BFS 2017:5, BBR 25). Kravet på en ny byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler är i
primärenergital. Detta beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden.
Specifik energianvändning användes i Boverkets byggregler mellan 2006 och den 1 juli 2017. De två måtten
primärenergital och specifik energianvändning har inte använts samtidigt i de svenska reglerna.
Primärenergitalet infördes som en del av införandet av EU:s energiprestandadirektiv i svenska byggregler.
Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med Atemp. Det
var olika krav på specifik energianvändning beroende på om byggnaden betraktades som elvärmd eller ej.
Primärenergitalet EPpet utgår också från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el,
fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) har en viktningsfaktor, en primärenergifaktor. Denna faktor anger
hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på
vilka resurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.
Energin för varje energibärare (el, fjärrvärme etc.) multipliceras med primärenergifaktorn och adderas.
Summan divideras med Atemp för att få primärenergitalet. Enheten är kWh/m2 och år.
Mer information går att finna i Boverkets Byggregler avsnitt 9:12 Definitioner
https://www.boverket.se/Resources/constitutiontextstore/BBR/PDF/Konsoliderad_BBR_2011-
6.pdf#9_12_Definitioner
6
2. Sammanfattning Brf Vattentornet i Vällingby utförde sin första och föregående energideklaration 2009-07-22, dvs lite mer än 10
år sedan.
I Föregående energideklaration går det att läsa att respektive hushåll ansvarar för sitt eget
uppvärmningssystem och betalar för dess energianvändning. Föreningen består av 2st fastigheter Avslutet 1
och Kassaboken 1, taxerade med nybyggnadsåret 1958.
Vid föregående energideklaration konstaterades det att enbart 3st hushåll hade gått över till bergvärmepump,
övriga hushåll hade kvar elpanna eller gas. Vid denna energideklaration har energistatistik inhämtats 15st
hushåll och av dessa har 3st bergvärmepump, 1st luft-vattenvärmepump, övriga har elpanna. För att kunna få
en energifördelning över fastighetens totala kvadratmeter har ett snittvärde per kvadratmeter tagits av
respektive energikälla och fördelats ut på byggnadens totala yta.
Nybyggnadskravet för ett renodlat flerbostadshus i Stockholm skall vid dags datum hålla en energiprestanda
(primärenergital) om 90 kWh/kvm.
De byggnader som har lokaler kan ge en viss avvikelse på kravet av specifik energiprestanda vid nybyggnation
då en annan beräkningsformel används.
7
3. Fastighetsbeskrivning
3.1 Allmänt om fastigheten Brf Vattentornet är en bostadsrättsförening i Vällingby i Stockholms Kommun. Föreningen består av 2st
fastigheter med totalt 4st huskroppar med hushåll. Totalt består föreningen av 30st hushåll med varierande
storlek. Respektive hushåll ansvarar och betalar själv för sin värmekälla, därför varierar installationerna och kan
vara elpanna eller värmepump. Fastigheten är ursprungligen byggd 1958.
Registrerade adresser på fastigheten hos Lantmäteriet: Fastighet Avslutet 1
Bollnäsbacken 2-18, 162 62 Vällingby
Fastighet Kassaboken 1
Järvsösgränd 3-25, 162 62 Vällingby
Timrågatan 116-124, 162 62 Vällingby
Järvsögränd 27-33. 162 62 Vällingby
Nybyggnadsår: 19358
Verksamhet: Flerbostadshus.
8
3.2 Inomhusklimat Riksdagen har tagit fram ett antal miljömål om sunt inomhusklimat och dessa miljömål omfattar bland annat
funktionskontroll av ventilationssystem och radonmätning.
Då fastigheten är taxerad som småhusenhet utan avancerat ventilationssystem med till och frånluftsfläktar är
föreningen befriad från den obligatoriska ventilationskontrollen som finns för flerbostadshus. Det är dock inget
som hindrar föreningen från att utföra en inofficiell ventilationskontroll bara för att kontrollera hur
ventilationen fungerar i respektive hushåll. Då fastigheten har självdrag som ventilationssystem så är systemet
väldigt sårbart vid ombyggnationer och det är lätt att påverka självdraget negativt vid felaktig renovering. Har
något hushåll installerat ett eget FTX-aggregat så kan OVK-pliktig förekomma på detta system.
Självdragsventilation är den vanligaste och äldsta typen av bostadsventilation. Principen bygger enkelt uttryckt
på, att den stigningskraft som sker då uppvärmd luft stiger upp igenom ventilationskanaler ut ur bostaden ger
ett undertryck och ny luft fylls på genom ventiler eller otätheter. Självdragsventilation är extremt
väderberoende och fungerar bäst vid den kallare årstiden då skillnaden mellan inne- och yttertemperatur är
som störst.
Tex. Kan installation av 3-glas fönster påverka självdragssystemet negativt om inte nya friskluftsventiler
monteras och i rätt storlek.
Självdragsventilation där uteluft/friskluft tar sig in via ventiler i fönster.
Föreningen saknar dokumentation när senaste OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) utfördes. En kontroll
mot Stadsbyggnadskontoret som är tillsynsmyndighet, så finns det ett OVK-ärende inkommet under 1999, dock
går det inte att se det digitalt p.ga. PUL. För fastigheter med mekanisk frånluft eller självdrag är
besiktningsintervallet vart 6:e år och för mekaniskt till och frånluftsystem vart 3:e år. I och med att fastigheten
är en bostadsrättsförening där många lägenhetsinnehavare själva renovera sina lägenheter så kan felaktiga
installationer och ombyggnationer sker, därför är det viktigt att kontrollerna utförs med jämna mellanrum för
att säkerhetsställa att fastigheten har fullgod ventilation.
Föreningen har även utfört ett antal radonmätningar i fastigheten vid varierande tillfällen. I Stockholm Stads
digitala radonregister går det att se aktuella mätvärdena vid respektive mätpunkt.
Mer information om mätningarna finns att läsa i Stockholms Stads radonregister som går att nå på följande
hemsida http://radon.miljo.stockholm.se
9
4. Energibalans En energibalans har upprättats för att fördela tillförd energi samt fastighetens energianvändning. I samband
med detta utförs även normalisering av byggnadens energi till värme och varmvatten enligt BEN2 (BFS 2017:6) .
4.1 Faktorer som påverkat energianvändningen
4.1.1 El Respektive hushåll står i dagsläget för sitt eget elabonnemang. Föreningen har inför denna energideklaration
inhämtat energistatistik från så många hushåll som möjligt. Den totala energianvändningen varierar väldigt
mycket beroende på storlek på hushållet och antalet. Huskroppen som internt har nummerserie A är på
125kvm bostadsyta och ca 40 kvm biyta i källaren. Nummerserie B är på 113 kvm och en biyta på ca 6 kvm.
Nummerserie C är på 125kvm och ca 20 kvm biyta i källaren.
Inhämtad energistatistik tillhandahållen från styrelsen.
Bostad A1 A2 A5 Adress: Bollnäsbacken 18 Bollnäsbacken 16 Bollnäsbacken 10 Värmesystem Bergvärme Bergvärme Elpanna Antal boende 4 4 4 kWh 13 261 14 731 33 225
Bostad B1 B4 B6 B7 B9
Adress: Timrågatan 126 Timrågatan 120 Timrågatan 116 Järvsögränd 27 Järvsögränd 31
Värmesystem Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna
Antal boende 4 2 6 3 2
kWh 23 509 20 229 12 900 22 712 16 758
Bostad C2 C4 C7 C9 C10
Adress: Järvsögränd 23 Järvsögränd 19 Järvösgränd 13 Järvsögränd 9 Järvsögränd 7
Värmesystem Bergvärme Elpanna Elpanna Elpanna Elpanna
Antal boende 1 4 5 2 3
kWh Saknas 21 476 29 107 19 260 19 440
C11 C12
Järvösgränd 5 Järvsögränd 3
Elpanna Luft-vattenvärmepump
4 4
22 300 14 000
10
5. Fastställande av energianvändning
Fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Då energianvändningen
baseras på ett antal referenshushåll så kan den faktiska energianvändningen för byggnaden vara annorlunda.
Då respektive hushåll kan påverka sin egen energianvändning hushållsel, varmvatten, inomhustemperatur,
värmekälla.
Bollnäsbacken 2-18 (3st referenshushåll)
Data Fördelning utifrån
uppmätta värden
Normalisering före
normalårskorrigering
Normalisering efter
normalårskorrigering
A-temp (m2) 1 320
Innetemperatur(ºC) 20
El (kWh/år) 61 217
Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 24 200 66 550
128 178 Uppvärmning Bergvärme (kWh/år) 15 900 43 725
Varmvatten (kWh/år) 6 417 17 646 17 646
Hushållsel (kWh/år) 14 700 39 600 39 600
Summa (kWh/år) 145 824
Energiprestanda (kWh/m2,år)
Specifik energianvändning
93
Energiprestanda (Primärenergital) 148 kWh/år
Referensvärde liknande byggnader: 148 kWh/år
Referensvärde nybyggnadskrav: 90 kWh/år
Energiklass: E
11
Järvsögränd 3-25 (6st referenshushåll)
Data Fördelning utifrån
uppmätta värden
Normalisering före
normalårskorrigering
Normalisering efter
normalårskorrigering
A-temp (m2) 1 740
Innetemperatur(ºC) 21
El (kWh/år) 125 583
Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 70 183 140 366
177 850 Uppvärmning Luft-vatten (kWh/år) 6 287 12 574
Varmvatten (kWh/år) 16 513 33 060 33 060
Hushållsel (kWh/år) 32 600 52 200 52 200
Summa (kWh/år) 210 910
Energiprestanda (kWh/m2,år)
Specifik energianvändning
121
Energiprestanda (Primärenergital) 194 kWh/år
Referensvärde liknande byggnader: 148 kWh/år
Referensvärde nybyggnadskrav: 90 kWh/år
Energiklass: F
12
Timrågatan 116-126 (3st referenshushåll)
Data Fördelning utifrån
uppmätta värden
Normalisering före
normalårskorrigering
Normalisering efter
normalårskorrigering
A-temp (m2) 714
Innetemperatur(ºC) 21
El (kWh/år) 56 638
Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 30 613 61 226 71 198
Varmvatten (kWh/år) 8 925 17 850 17 850
Hushållsel (kWh/år) 17 100 21 420 21 420
Summa (kWh/år) 89 048
Energiprestanda (kWh/m2,år)
Specifik energianvändning
125
Energiprestanda (Primärenergital) 200 kWh/år
Referensvärde liknande byggnader: 148 kWh/år
Referensvärde nybyggnadskrav: 90 kWh/år
Energiklass: F
13
Järvsögränd 27-33 (2st referenshushåll)
Data Fördelning utifrån
uppmätta värden
Normalisering före
normalårskorrigering
Normalisering efter
normalårskorrigering
A-temp (m2) 476
Innetemperatur(ºC) 21
El (kWh/år) 39 470
Uppvärmning Elpanna (kWh/år) 24 520 49 040 54 647
Varmvatten (kWh/år) 5 950 11 900 11 900
Hushållsel (kWh/år) 9 000 14 280 14 280
Summa (kWh/år) 68 927
Energiprestanda (kWh/m2,år)
Specifik energianvändning
145
Energiprestanda (Primärenergital) 232 kWh/år
Referensvärde liknande byggnader: 148 kWh/år
Referensvärde nybyggnadskrav: 90 kWh/år
Energiklass: G
14
6. Slutsats & Åtgärdsrekommendation Underlag till energiprestanda grundar sig på de uppgifter energiexperten har tillhandahållit från föreningens
representant. Underlaget baseras på vad medlemmarna själva har rapporterat in till föreningen.
Då energideklarationernas beräkningar styrs utifrån förutbestämda formler så kan referensvärden såsom
primärenergital och specifik energianvändning skilja sig väldigt mycket beroende på hur mycket energi till
värmepump respektive elpanna varje huskropp har haft.
Energiprestandan och energiåtgången för respektive hushåll är också väldigt varierande beroende på vilken typ
av värmekälla som finns. Bortsett från det så påverkar även inomhustemperatur, varmvattenanvändning och
hushållsel och antalet kvadratmeter som värms upp. Ingen separat mätning av el för enbart varmvatten och
uppvärmning finns inte. En del modernare värmepumpar och elpannor kan ha dessa funktioner inbyggda i
pannan.
Det går att se stora energibesparingar i de hushåll där bergvärmepump alternativt luft-vattenvärmepump har
installerats. I de tillhanda hållna referenshushållen så ligger energianvändningen ca 250% lägre jämfört med
motsvarande hushåll med samma förutsättningar och elpanna.
Förslag till energibesparingar kvarligger från föregående energideklaration där det rekommenderas att
installera bergvärmepump i de hushåll som inte har utfört detta. I föregående energideklaration nämns det att
enbart gavelhushållen har tillåtelse att installera luft-vattenvärmepump ifall det fortfarande är aktuellt. I annat
fall kan det vara intressant att ta in offert på luft-vattenvärmepump i förhållande till bergvärmepump då de
blivit så energieffektiva att den merkostnad som bergvärmepumpen inte blir kostnadseffektiv.
Vid platsbesiktningen så konstaterades det referenshushållets vind inte var tilläggsisolerad. Ytan är inte så stor
och i de fall där bergvärmepump har installerats så blir återbetalningstiden relativt lång, däremot ifall det finns
elpanna kvar så kan det vara aktuellt att se över denna åtgärd, då åtgärdskostnaden är lägre än installation av
värmepump, räkna med mellan 500-1 000kr per kubikmeter lösull som behöver sprutas upp. Ca 15 – 20 000 kr
per hushåll.
En del hushåll har installerat 3-glas fönster vilket i sig ger en bra energibesparing ifall värmepump inte har
installerats. Denna åtgärd är dock inte så kostnadseffektiv men det finns många andra synergieffekter som kan
vara minst lika viktiga såsom minskat buller och minskat underhåll (utvändigt). Vid installation av 3-glas fönster
är det dock viktigt att säkerhetsställa att tillräckligt mängd friskluft erhålls så att självdrag kan fortsätta vara
intakt
15
7. Bilaga – Boverkets Energideklaration