stiftelsen riksbankens jubileumsfond Årsberättelse 2004 · 2015-05-18 · rikena sverige och...

StiftelsenRiksbankens Jubileumsfond

Årsberättelse 2004

04

stiftelsenriksbankens jubileumsfond

årsberättelse 2004

StiftelsenRiksbankens Jubileumsfond

Årsberättelse 2004

7 vd-kommentar

11 den forskningsstödjande verksamheten

12 Arbetssätt 13 Uppföljning och utvärdering 17 Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond 19 Anslag till forskningsprojekt och infra-

strukturellt stöd 20 Anslag till forskningsinitiering

Nobelsymposier 22Stipendier 22

25 Konstnärlig forskning 26 Forskarskolor

Forskarskola i moderna språk 26Forskarskolan i matematik

med ämnesdidaktisk inriktning 27The Swedish School of Advanced

Asia-Pacific Studies – SSAAPS 28Nordiska museets forskarskola

för museianställda 30 31 Områdesgrupper

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 31

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling 34

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället 37

Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap 39

40 Samarbete med riksdagenParlamentets ställning i författningen 40Utgivning av hemliga handlingar

från 1905 40

41 Konsten, kulturpolitiken, forskningen 43 Stiftelsen Skapande Människa 44 Internationella engagemang

European Foundation Centre 44Ett europeiskt forskningsråd 2007 44Insatser till minne av Anna Lindh 45Forskning om Region Norden 46Projekt 2005 48Svenskt i Finland – finskt i Sverige 50Samarbete med institut för avancerade

studier 50Samarbete med Johns Hopkins University 52Euroscience Open Forum 2004 52Kulturpolitisk forskning 53

57 sverker gustavsson:universitetspolitiskt tanke-väckande utvärderingsrapport

58 Tystnaden 60 Stadgan 63 Anslagspolitiken 65 Sammanfattning

69 anders mellbourn: stor i både stort och litet – rj utvärderad

71 Styrning 72 Anslagstilldelning, ämnen och institutioner 75 Särskilda insatser 76 Stark stiftelse för vem?

81 nya forskningsprojekt 2004 84 Jubileumsdonationen

109 francis sejersted: norsk versus svensk identitet

115 bo stråth: union och demokrati. perspektiv på de förenade rikena sverige och norge 1814–1905

123 statistiska uppgifter om bevil-jade medel till forskning

125 Jubileumsdonationen 131 Kulturvetenskapliga donationen 133 Infrastrukturellt stöd

135 årsredovisning 135 Förvaltningsberättelse

Stiftelsens ändamål 135Årets verksamhet 136Utvärdering 137Resultat och ställning 138Finansiellt resultat 140

141 Diagram 1–4: Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag

142 Tabell 1: Finansiellt resultat 143 Resultaträkning 144 Balansräkning 146 Kassaflödesanalys 147 Redovisnings- och värderingsprinciper 152 Noter 169 Revisionsberättelse för Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond 170 Revisionsutlåtande

172 donationernas marknadsvärde

175 Stiftelsens publikationer 177 Styrelse 177 Arbetsutskott 177 Finanskommitté 177 Revisorer 177 Beredningsgrupper 2004–2005 179 Områdesgrupper 180 Forskarskolor 181 Kansli 183 XL 184 Bildtexter

89 När vattnet får styra – en organisationsstudie om införandet av vatten-distrikt i Sverige

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillkom genom ett riks-dagsbeslut den 2 december 1964. Detta 40-årsjubileum marke-rades genom en konferens i riksdagen – platsen för stiftelsens födelse. Vid denna konferens diskuterades, med utgångspunkt

i en omfattande utvärdering, fondens forskningsstödjande verksamhet framförallt under de senaste femton åren.

Bokomslaget för utvärderingsrapporten Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 utgörs av en blå himmel med endast några lätta moln. Det kan möjligen symbolisera att fonden under dessa år verkat under ytterst gynnsamma forskningsklimatiska förhållanden. Det kan i någon mening äga sin giltighet åtminstone beträffande fondens egen kapitalutveckling, som stadigt förbättrats alltsedan 1988 då fonden fri-kopplades från Sveriges riksbank och blev en ”riktig” stiftelse med eget bundet kapital. Såsom min företrädare, Nils-Eric Svensson, uttryckte det i sin kommentar i det årets redovisning: ”Året 1988 kan alltså i ekonomisk mening sägas vara lika betydelsefullt för svensk vetenskap som året 1965”, det vill säga det år då stiftelsen inledde sin forsknings-stödjande verksamhet. Innan det beslutet fattades fanns det onekligen mycket mörka moln på himlen. Av kapitalet återstod endast cirka 100 miljoner kronor. Utan denna radikala förändring och det samtidiga resurstillskottet på totalt 1,5 miljarder kronor hade det med största sannolikhet inte varit möjligt att uppleva 40-årsdagen. Såsom det fram-hålls i utvärderingsrapporten har fondens kapitalutveckling varit starkt positiv under 1990-talet, inte minst på grund av det tillskott på de

7

VD-kommentar

8 Riksbankens Jubileumsfond

ytterligare 1,5 miljarder kronor som tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen innebar.

Glädjande nog har den positiva kapitalutvecklingen även innefat-tat det gångna verksamhetsåret. År 2004 medförde ett betydande resurstillskott vilket innebär att vi efter ett par magra år återigen kan uppvisa ett tillfredsställande resultat.

Riksbanksfondens styrelse har under året beslutat om några föränd-ringar i utformningen av den forskningsstödjande verksamheten. En viktig förändring är att medlen avsätts för hela projektet vid beslutstill-fället. Ett annat viktigt inslag vid beslut om större forskningssatsningar (6–8 år) är att det kommer att krävas medfinansiering av lärosätena, något som, sammantaget med alla andra krav från statsmakternas sida, i sin tur kommer att innebära ett ökat rationaliseringstryck på universi-tetens och högskolornas forskningsutförande organisation.

Under det gångna året har RJs områdesgrupper bedrivit ett mycket betydelsefullt arbete som är framåtblickande och som har internationella perspektiv. Under flera år har för-ändringarna inom kunskapssektorn studerats och analyserats inom ramen för en områdesgrupp för forskning om kunskaps-samhället. Internationaliseringen av utbildning och forsk-ning innebär ett starkt förändringstryck mot de nationella systemen. Universitetens roll i massutbildningens samhälle förändras påtagligt.

Inom områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling har globala studier och studier i det globala rummet stått i förgrunden. Hur kommer vi i vår perifera del av världen att påverkas av det växande gapet

mellan de allt fattigare men religiösa kulturerna och de allt rikare men sekulariserade samhällena? Hur kommer vi att kunna hantera och tolerera de betydande kulturella värderingsmönster som genom ökad migration kommer nära inpå oss?

I vår områdesgrupp för forskning om civilsamhället söker vi finna nya utvecklingsvägar för civilsamhället inom våra nordiska välfärdsstater. Globaliseringen ställer våra civilsamhällen inför nya utmaningar och krav som inte enbart kan hanteras inom och med nationalstatens ramar och verktyg. Inte minst den katastrof som inträffade i Sydostasien den 26 december och som drabbade medborgare i ett 40-tal länder på vår jord har vi fått ett påtagligt bevis på vad enskilda människor, frivilligor-ganisationer, föreningar, företag och stiftelser snabbt kan åstadkomma med engagemang och offervilja.

Redan år 2000 tog europeiska stiftelser genom European Foundation Centre (EFC) initiativ tillsammans med amerikanska motsvarig-heter inom Council on Foundations för att utarbeta gemensamma

VD-kommentar 9VD-kommentar

praktiska anvisningar för stiftelser och företag i händelse av större globala katastrofer. Samtidigt bildades en permanent arbetsgrupp för katastrofinsatser (Disaster Grantmaking). Denna grupp hade ett första möte under EFCs årsmöte den 20–23 maj i Stockholm. RJ bidrog då aktivt för att få till stånd denna session vid vilken bland andra Peter Örn från Röda Korset medverkade. Arbetsgruppen för Disaster Response Initiative utarbetade därefter vid en konferens i Kingston på Jamaica den 17–19 juni 2004 principerna för ”Good Practice” och de praktiska anvisningar för beredskap och handlande vid större katastrofer som nu har varit till mycket stor nytta för civilsamhällets organisering i sam-band med jordbävningen och tsunamin i Sydostasien.

Även i den under 2004 tillsatta områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap behandlas frågor om globa-liseringens inverkan på nationalstaten. Hur måste våra välfärdssystem anpassas så att de blir långsiktigt hållbara? Hur skall ansvar och befo-genheter vara utformade och fördelade på olika territoriella nivåer? Det finns stora behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till ny kunskap som är fri och tillgänglig för alla och som gör det möjligt att – via debatt och politiska beslut – finna den rätta balanspunkten mellan statens ansvar och det ansvar som bör åvila medborgarnas och det civila samhällets olika delar. För en stiftelse som har sin förankring i folkstyrets främsta utövare, riksdagen, ter det sig naturligt att även fortsättningsvis söka främja en kunskapsutveckling till gagn såväl för de enskilda människorna som för samhället i stort – utan hänsyn tagen till nationella gränser.

dan brändström

104 Den svenska modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigshistoria

11

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller fors-kargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen

bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftel-sen representerar ett stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan stiftelsens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhälls-vetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forsk-ningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forsk-ning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forsknings-projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller län-der samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt.

Den forskningsstödjande verksamheten

ArbetssättRiksbankens Jubileumsfond förverkligar idag stiftelsens ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdokto-rala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet kommer RJ även att göra särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier, men även programplanering och skapande av forskarnätverk.

Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag utlyses endast en gång per år, förutom anslag till forskningsini-tiering, vilka söks fortlöpande och som beslutas av styrelsens arbetsut-skott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.

Inkomna ansökningar om forskningsanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJs beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdags-ledamöter) samt ett antal utomstående såväl nationella som internatio-nella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömnings-omgången som regel granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitets-kriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansök-ningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansök-ningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ så kallade områdes-grupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsin-tressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförbe-redande arbete.

År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället, år 2000 inrättades en områdesgrupp för forsk-ning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling och år 2003 en områdesgrupp för forskning om civilsamhället. En ny områdesgrupp


för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har inlett sitt arbete under året. Dessa gruppers verksamhet beskrivs längre fram i årsberättelsen.

Uppföljning och utvärderingDen regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt varit fö-remål för särskild granskning under år 2004: 13 projekt inom Jubi-leumsdonationen, 5 inom Kulturvetenskapliga donationen och 4 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultets-områden.

Under året har projektledare vid Uppsala, Lunds, Stockholms och Umeå universitet kontaktats och dessa har erhållit följande frågor vilka besvarats skriftligen och kommenterats muntligen vid projektbesöket:

1. Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat?2. Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller

särskilt för avslutade projekt)?3. Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella

eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.4. Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare

blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.

5. Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.

6. Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projek-tets gång och/eller efter projektets avslutning?

Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader), eventuellt övriga om-kostnader.

13Den forskningsstödjande verksamheten


Beredningsgrupp 1 besökte Uppsala universitet den 21 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för detta besök:

Professor Lars Magnusson – J1998-0309marknaden, bönderna och staten: den svenska spannmålsmarknadens förändring 1770–1870 ur ett institu-tionellt perspektiv Ekonomiskhistoriska institutionenAnslag t.o.m. 2001Totalt beviljat: 3 100 000 kr

Professor Janken Myrdal – J1998-0113hägnaderna, landskapet och byalaget Institutionen för landskapsplanering, SLUAnslag t.o.m. 2002Totalt beviljat: 2 070 000 kr

Ekonomie doktor Martin Holmén och filosofie doktor Peter Högfeldt – J2000-0098hur ägarstruktur och styrning av företag påverkar företagets värde och effektivitetNationalekonomiska institutionen resp. Institutionen för finansiell ekonomi, Handels-högskolan i StockholmAnslag t.o.m. 2004Totalt beviljat: 2 485 000 kr

Beredningsgrupp 2 besökte Stockholms uni-versitet den 18 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för besöket:

Docent Helena Wulff – J2000-0108dans på irland: minne och moderni-tet i en postkolonial tidSocialantropologiska institutionen Anslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 2 100 000 kr

Professor Gudrun Dahl – J1998-0154moderniteter i rörelse: en transna-tionell studie av de ungas dilemmaSocialantropologiska institutionen Anslag t.o.m. 2001Totalt beviljat: 3 590 000 kr

Professor Johan Fritzell – J1999-0356inkomst, ohälsa och dödlighet: analyser på mikro- och makronivåCHESSAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 2 850 000 kr


Beredningsgrupp 3 besökte Lunds universitet den 19 oktober 2004. Nedanståendefem projekt valdes ut för detta besök:

Juris doktor Eva Ryrstedt – J2000-0177barnets bästa eller föräldrarnas – en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgängeJuridiska institutionenAnslag t.o.m. 2004Totalt beviljat: 968 000 kr

Docent Annika Nilsson – J2000-0118försiktighetsprincipen som miljörättsligt instrument och dess avgränsning i förhållande till hushållningsprincipen samt allmänna principer om rättssäker-het och rättsskyddJuridiska institutionenAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 1 022 000 kr

Juris doktor Uta Bindreiter – J2001-0340mellan tradition och förnyelse: rättstänkandet i sverige 1940–2000Juridiska institutionenAnslag t.o.m. 2004Totalt beviljat: 1 760 000 kr

Docent Bo Bjurulf – K1999-5180de nordiska eu-medlemmarnas ordförandeskap i ministerrådet – en jämförande studieStatsvetenskapliga institutionenAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 7 400 000 kr

Professor Christer Jönsson – J2000-0293diplomatins väsenStatsvetenskapliga institutionenAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 2 082 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte Umeå universitet den 11 oktober 2004. Nedanstående fyra projekt valdes ut för besöket:

Filosofie doktor Johan Nordlander – In2002-0020kriokorpusprojektet: digitali-sering, systematisering och nät-publicering av språkligt material på det engelskbaserade sierraleonska kreolspråket krioInstitutionen för moderna språkAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 1 500 000 kr

Professor Kjell Jonsson – In2000-7041humlab – humaniora och teknik i föreningInstitutionen för historiska studierAnslag t.o.m. 2001Totalt beviljat: 5 000 000 kr

Docent Kirk Sullivan – K2002-1121identifiering av ”imiterade” röster: ett forskningsprojekt med applikationer för rättsväsendet och säkerhetenInstitutionen för filosofi och lingvistikAnslag t.o.m. 2006Hittills beviljat: 8 300 000 kr

Professor Lars-Erik Edlund – K1995-5131kulturgräns norr: förändrings-processer i tid och rumInstitutionen för nordiska språkAnslag t.o.m. 2001Totalt beviljat: 22 295 000 kr

Beredningsgrupp 5 besökte Stockholms univer-sitet den 29 oktober 2004. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket:

Professor Jan Glete – J1997-0035statsformering, östersjöimperium och örlogsflotta: den svenska örlogsflottan 1500–1700 i ett orga-nisationsteoretiskt perspektivHistoriska institutionenAnslag t.o.m. 1998Totalt beviljat: 2 050 070 kr

Professor Jan Glete – J2002-0434beskydd, organisation och politiskt entreprenörskap: skatte-militär statsbildning i europa 1450–1720Historiska institutionenAnslag t.o.m. 2006Hittills beviljat: 2 600 000 kr

Filosofie doktor Aris Fioretos – K1997-5131blått: en kulturvetenskaplig studie av en färgInstitutionen för litteraturvetenskapAnslag t.o.m. 2001Totalt beviljat: 2 200 000 kr

Professor Lena Gerholm – K2002-0395orienten i sverige: förhandlingar om religion, kön och sexualitetEtnologiska institutionenAnslag t.o.m. 2006Hittills beviljat: 13 300 000 kr

Professor Peter Pagin – J2001-0422mening, kommunikation, förklaringFilosofiska institutionenAnslag t.o.m. 2002Totalt beviljat: 1 150 000 kr

Beredningsgrupp 6 (Kulturvetenskapliga dona-tionen) fick vid sitt septembersammanträde den 24 september 2004 två projekt finansierade med medel för infrastrukturellt stöd presenterade.

F. överbibliotekarien Tomas Lidman – In2000-7033bilddatabaser och digitalisering – plattform för abm-samverkanKungl. BiblioteketAnslag t.o.m. 2003Totalt beviljat: 3 000 000 krProjektet presenterades av projektsekreteraren Kate Parson.

Filosofie licentiat Eva Nylander – In2002-0491illuminerade handskrifter i svenska samlingarInstitutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitetAnslag t.o.m. 2005Totalt beviljat: 4 000 000 krProjektet presenterades av filosofie doktorerna Eva Lindqvist Sandgren och Thomas Rydén.


Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens JubileumsfondDen under år 2002 påbörjade utvärderingen av RJs verksamhet avslutades under våren 2004. Arbetet har utförts av professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro univer-sitet, som sekreterare. Stenlund och Nybom presenterade utvärdering-ens huvudresultat för styrelsen vid två tillfällen under året: den 25 mars och den 27 maj. Utvärderingsuppdraget avrapporterades sedan formellt till styrelsen den 28 oktober. Slutrapporten utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forsknings-stiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 (Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds Förlag, 2004).

I rapporten ges en bred och klargörande bild av RJs fyrtioåriga verksamhet som forskningsfinansiär och forskningspolitisk aktör. Huvuddelen ägnas perioden efter 1989, men utvärderarna har även studerat stiftelsen ur ett längre tidsperspektiv och därigenom kunnat reflektera över dess arbetsformer och forskningspolitiska betydelse över tid. De framhåller att tillkomsten av RJ innebar ett mycket bety-dande och nydanande tillskott till finansieringen av svensk forskning från mitten av 1960-talet och drygt ett årtionde framåt. De allmänna kostnadsstegringarna, hög inflation och en låg avkastning på kapitalet under 1970- och 1980-talen – samtidigt med statens stora satsningar på grund- och sektorsforskning – minskade fondens ”ekonomiska musk-ler” och forskningspolitiska roll. Riksdagens beslut 1987 att ge RJ själv ansvar för kapitalförvaltningen och därpå år 1993 att bevilja stiftelsen en donation för kulturvetenskaplig forskning vid utskiftningen av lön-tagarfonderna innebar markant förstärkta resurser. I kombination med en god kapitalförvaltning har RJ under de senaste tio åren åter blivit en huvudaktör bland svenska forskningsfinansiärer, i synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskaperna inklusive religionsvetenskap och juridik. Utvärderingsgruppen har under nästan två år på nära håll följt RJs verksamhet. Den har tagit fram ett mycket omfattande bak-grundsmaterial. I deras sammanfattande rapport ges RJ ett mycket gott betyg, samtidigt som de ger en rad konkreta förslag rörande stiftelsens arbets- och stödformer. Rapporten kommenteras och sammanfattas närmare i Anders Mellbourns artikel längre fram i årsberättelsen.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december 1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin for-mella tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens Förstakammarsal. Temat för konferensen var den ovan nämnda utvär-deringen och RJs roll i det forskningspolitiska landskapet. Konferensen



inleddes av talman Björn von Sydow, som gav en rad exempel på intressanta samverkansprojekt mellan riksdagen och RJ. RJs ordfö-rande, professor Eva Österberg, redogjorde sedan för bakgrunden till utvärderingen och gav samtidigt ett antal exempel på RJs forsknings-stödjande insatser under de senaste åren. Hon framhöll att universite-tens allt knappare ekonomiska resurser för forskning och karriärtjänster för yngre forskare avspeglar sig i ett allt högre ansökningstryck hos RJ, vilket i sin tur resulterat i en beviljningsgrad på endast 7–8 procent.

Bengt Stenlund sammanfattade därefter utvärderingsrapportens innehåll och huvudförslag. Han berörde därvid särskilt utvärderingens förslag till förändrade stödformer, främst ”återgången” till att stödja storprojekt, formerna för den vetenskapliga granskningen av ansök-ningar, utvärdering och uppföljning av beviljade anslag samt over-headproblemet. Francis Sejersted tog upp ett antal specifika förslag, t.ex. rörande styrelsens storlek och roll, behovet av reflektion inom RJ om det faktiska utfallet av forskningsstödet, kansliets storlek och roll m.m.

Professor Sverker Gustavsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, hade inbjudits att fungera som ”opponent” på rap-porten. Gustavsson menade att utvärderarna gjort ett gott arbete och, skrivit en användbar bok i vilken de givit en bred och rättvisande bild av fondens verksamhet. Han delade för sin egen del deras positiva vär-dering av fonden. Han var emellertid kritisk till att utvärderarna trots sina omfattande kontakter med närmare hundratalet befattningshavare i FoU-systemet – där i stort sett alla varit nöjda med RJs sätt att sköta sitt mandat – inte funnit anledning att ta upp den för honom centrala och principiellt viktigare frågan om universitetens och högskolornas underfinansiering och behov av ökad direktfinansiering från staten. De externa finansiärernas växande roll hotade forskningens frihet, menade han. Han ifrågasatte även hur ”styrningen” av RJ gick till: hur valdes forskarna? Vilken roll spelar politikerna? Hans tredje huvudinvändning gällde den av utvärderingen föreslagna och av RJs styrelse beslutade nyordningen fr.o.m. år 2005, som bland annat innefattar satsningar på ett par tre stora program varje år.

Konferensen fortsatte sedan med ett panelsamtal under rubriken ”Riksbankens Jubileumsfond – igår, idag, imorgon”. Samtalet leddes av forskningsdirektör Mats Rolén och kom främst att handla om RJs framtida roll som forskningsfinansiär och aktör i svenskt och inter-nationellt forskningssamarbete. En nyckelfråga gällde i vad mån RJ i kraft av sina stadgar och sin oberoende ställning strikt skall följa sin egen väg, göra egna prioriteringar och inte fungera som ett substitut när staten inte tillhandahåller erforderliga forskningsmedel. I samtalet deltog rektor professor Göran Bexell, Lunds universitet, fil. dr Sara Danius, SCASSS, professorerna Gunnel Engwall, Stockholms univer-


sitet, Thorsten Nybom, Francis Sejersted och riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke, vice ordförande i Riksbankens Jubileumsfond.

Jubileumskonferensen avslutades med ett anförande av VD Dan Brändström, som presenterade några utmaningar för RJ på väg mot nästa 40 år.

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stödRiksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 253 mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen ”Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation”, (s. 124), och ”Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning” (s. 123). Den budgeterade anslagsnivån var något längre i förhållande till förra året. Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen presenteras på sidorna 81–107. Ur Kulturvetenskapliga donationen beviljades under det gångna året endast fortsättningsansökningar.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 702 nya ansökningar till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 212 fler än föregående år. Av dessa beviljades 47. Två beviljade ansökningar har återtagits.

Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Detta stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2004 budgeterades 19 mkr inom Jubileumsdonationen detta ändamål. Ingen gemensam utlysning kungjordes av dessa medel. Sedan tidigare inteck-nade medel uppgick till 15 mkr.

7 procent av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen bevilja-des i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år på samma nivå, ca 40 procent. Det totala antalet deltagande kvinnliga forskare i nya beviljningar är något högre, 49 procent.

Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 98 anslag till forskningsini-tiering, konferenser m.m. (se nedan).

Bland de nya infrastruktursatsningarna under året märks bland annat stödet till Kantjubileet. RJ har tidigare beviljat medel till ett projekt för översättning, fackgranskning och kommentarer till de centrala verken av filosofen Immanuel Kant. Projektledare har varit professor Dag Prawitz och fil. dr Markku Leppäkoski vid filosofiska institutionen, Stockholms universitet. Fyra band utkom på bokförlaget Thales lagom till den andra veckan i februari då Stockholms universitet, Uppsala universitet och Riksbankens Jubileumsfond arrangerade en rad olika aktiviteter till minne av Kants död den 12 februari 1804. Programmet inleddes i Stockholm den 11 februari med föreläsningen ”Peace in Kant’s Theory of Justice” av professor Otfried Höffe från Tübingen Universität, vars senaste bok om Kant också publicerats i samband med

Kantutgåvorna. Programmet fortsatte sedan i Uppsala dagen därpå med välkomsttal av landshövding Anders Björck och föreläsningar av professorerna Otfried Höffe, Camilla Serck-Hansen från Oslo och Michael Krois från Berlin. Därefter följde en paneldiskussion på svens-ka med temat ”Kant i vår tid” med professor Sverker Gustavsson från Uppsala som ordförande. På kvällen öppnades en utställning på univer-sitetsbiblioteket Carolina Rediviva med äldre Kantutgåvor, nyutkomna svenska översättningar av Kants viktigaste verk, inklusive Kritik av det rena förnuftet, brev med mera. Dagen avslutades med en jubileums-middag på Uppsala slott under värdskap av landshövdingeparet Björck. Jubileet avslutades den 13 februari med en serie föreläsningar om Kant i Aula Magna, Stockholms universitet, med forskare från universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm samt Södertörns högskola.

Academia Europaea är en internationell icke-statlig organisation av enskilda erkända forskare inom de flesta vetenskapliga fält som grun-dades år 1990. Akademin arbetar för att utöka det internationella fors-karutbytet och samarbetet och deltar aktivt i den offentliga debatten om forskningens plats i det europeiska samhället – och har på senare tid inte minst engagerat sig i diskussionen om ett europeiskt forsknings-råd. RJ har stött verksamheten sedan tio år tillbaka och har i år gett ett större bidrag bland annat för ett seminarium i Helsingfors kring frågan om den europeiska civilisations rötter. Akademins nuvarande president är professor Jürgen Mittelstraß, filosof och vetenskapshistoriker vid Universität Konstanz. Han efterträdde i slutet av år 2002 professor Stig Strömholm på denna post.

Stiftelsen Formens hus i Hällefors är en nystartad utbildnings-, forsknings- och utställningsmiljö för design i samarbete med Örebro universitet. För att bygga ut bibliotek och materialsamling har RJ beviljat medel till Örebro universitetsbibliotek för inköp av ett designbibliotek och en grafisk samling för deponering vid Formens hus. RJ stöder också detta år finansieringen av en gästprofessur i skär-ningspunkten mellan engelskspråkig litteratur och ICT vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med VINNOVA.

Anslag till forskningsinitieringRiksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden,



seminarieverksamhet eller förberedelser av nya forskningsprogram och projekt.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmäs-sigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJs mångåriga stöd till utgivningen av Forskning & Framsteg och stöd till föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Stiftelsens styrelse avsatte i 2004 års budget 15 miljoner kronor för att stödja forskningsinitiering, vilket är en förstärkning med 5 miljoner av denna post jämfört med tidigare år, detta för att i någon mån kom-pensera för de uteblivna anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Under året behandlades 147 sådana ansökningar varav 98 av dessa kunde beviljas anslag, med andra ord kunde inte mindre än två av tre ansökningar om forskningsinitiering stödjas detta år.

Bland de många beviljade anslagen kan nämnas den sommarskola som Wissenschaftskolleg zu Berlin och dess direktör Professor Dr. Dieter Grimm anordnade på Svenska Institutet i Alexandria, under rubriken ”Literatures and Borders – Delimitations. Transgressions” eller ”Litteraturer och gränser”. Bakom dessa ord döljs samma fråga som den tyske diktaren Goethe formulerade på 1820-talet. Finns det en ”världslitteratur”? Vari består den i så fall? I snart två hundra år har forskare och författare grubblat på saken. I globaliseringens tidevarv har Goethes idé fått ny aktualitet, vilket ytterligare bekräftades vid detta veckolånga evenemang, där doktorander och postdoktorer gavs möjlighet att fördjupa sig i denna tematik. Under veckan föreläste bland andra: den libanesiske författaren Elias Khoury, Sabry Hafez, professor i modern arabisk litteratur, SOAS, London, samt fors-karna Reinhart Meyer-Kalkus och Ottmar Ette båda, vid University of Potsdam. Sommarskolan uppmärksammades med inte mindre än tre längre artiklar i Dagens Nyheter.

I november anordnade Niklas Swanström, Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet en konferens på temat ”Conflict Prevention and Conflict Management in Northeast Asia”. Konferensen, som ägde rum i Beijing samlade representanter från hela Nordostasien, det vill säga Kina, Taiwan, Nordkorea, Sydkorea och Japan. Tanken med detta möte var att i denna spänningsfyllda region skapa en plattform för akademiker, politiker och militärer att träffas i en förtroendeingivande kontext som gagnar utvidgning av formellt samarbete mellan akademiker och praktiker. Konferensen gav även tillfälle till utbyte av nationella perspektiv på konflikthantering och konfliktprevention vilket kan ge betydelsefulla insikter gällande synen på, och möjligheterna för, utveckling av en gemensam kultur av

konflikthantering och konfliktprevention i regionen. Mötet innehöll även en workshop med syfte att formulera ett nytt forskningspro-jekt som skall analysera konflikter i regionen för vidareutveckling av implementeringsverktyg samt evaluera och rekommendera alterna-tiv konflikthantering och preventiva metoder. Bland de närvarande märktes professorerna Chyungly Lee, Taiwan, Arthur Shuhfan Ding, Taiwan, Su Hao, Kina, Yao Yunzhu, Kina, Hiroshi Kimura, Japan, Kyudok Hong, Sydkorea samt ambassadör Ragnar Ängeby, UD.

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens verk-ställande direktör som ordförande. Hittills har 130 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

I nu gällande stadgar för RJ anges att ”hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild”. En sådan donation erhölls 1992 från den år 2000 avlidne hemmansäga-ren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgick vid årsskiftet 2004/2005 till ca 16 miljo-ner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut ”i form av treåriga fors-karstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”. Nuvarande stipendiater är dr Zhi-Zhong Guan och dr Jing-Jing Pei, Neurotec, sektionen för geriatrik.

Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJs övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 5 mil-joner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall delas ut av RJ ”i form av treåriga forskarstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier


Nobelsymposier

Stipendier

87Drömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld

av sjukdomar under de tidiga barnaåren”. Nuvarande stipendiat är dr Carina Lothian, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 kronor i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år. Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.

Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Eva Österberg (ordf.), Eva Haettner Aurelius, Christer Jönsson, Mats Larsson och docent Christina Garsten med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJs presidium fattar det definitiva beslutet.

Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 25 mars 2004 uppmärk-sammades tre mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till:

– Filosofie doktor Jenny Beckman, Uppsala universitet. Hon är inbjuden att forska vid Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin. Hennes ämne är vetenskapshistoria och hon arbetar för närva-rande med projektet ”Amateurs in Science: Crossing Boundaries in the Kingdoms of Nature”.

– Filosofie doktor Karin Tillberg Mattsson, Uppsala universitet, som är inbjuden till universitetet i Barcelona. Tillsammans med dr Montserrat Pallares-Barbera skall hon förbereda ett jämförande europe-iskt forskningsprojekt om informations- och kommunikationsteknolo-gins betydelse för företagslokalisering.

Det tredje stipendiet, vars mottagare i år utsågs av Haag-klubbens medlem i Grekland, gavs till:

– Dr Hippokratis Kiaris, Department of Biological Chemistry, Medical School, universitetet i Aten. Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, enheten för molekylär toxikologi, har inbjudit honom att forska där.

Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson, hustru till framlidne Nils-Eric Svensson.

Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftel-sens ordförande Eva Österberg överlämnade RJs ”Forschungspreis für Deutsche Wissenschaftler” inom ramen för det ömsesidiga utbytes-avtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung. Priset utdelades till den tyske historikern Dr. Phil. Olof Blaschke, Neuere und Neueste



Geschichte, Universität zu Trier. Centrum för teologi och religions-vetenskap vid Lunds universitet har inbjudit honom och han arbetar i nära anslutning till det av RJ stödda projektet ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox” som leds av docent Yvonne Maria Werner vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Ett avtal mellan stiftelserna innebär att RJ utdelar ett pris till en framstående tysk forskare för vis-telse vid någon forskningsinstitution i Sverige och att Alexander von Humboldt-Stiftung ger ett motsvarande pris till en framstående svensk forskares vistelse i Tyskland.

Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ lik-nande större fonder i Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.

Konstnärlig forskningSedan några år tillbaka har det tagits flera initiativ från såväl staten som enskilda högskolor för att initiera forskning inom det konstnärliga området. Vetenskapsrådet har från 2001 haft särskilda medel för detta ändamål, vilka tilldelats ett antal så kallade kollegier (samarbetsgrup-per). Några av de konstnärliga högskolorna har också startat forskar-utbildning. RJ har sedan slutet av 1990-talet aktivt uppmärksammat området, bl.a. genom områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning (1998–2002). Stiftelsen finansierade även en internationellt jämförande studie av konstnärlig forskarutbildning som resulterade i docent Henrik Karlssons rapport Handtag, famntag, klapp eller kyss (SISTER 2002).

Under året har området snarast fått ökad aktualitet med anledning av de stora samhälleliga satsningar som gjorts på design och hithörande utbildningar. Henrik Karlsson har varit deltidsanställd vid RJ för att följa utvecklingen inom området. Härigenom har RJ kunnat initiera egna aktiviteter, men också lämnat bidrag vid svenska och internatio-nella konferenser. Den 13–14 maj anordnade sålunda RJ tillsammans med Vetenskapsrådet en större konferens i Sigtuna under rubriken ”Forskning-Reflektion-Utveckling. Högskolans konstnärliga institutio-ner och vägvalet inför framtiden”. Konferensen samlade ca 50 deltagare från hela landet. Som föreläsare medverkade Michael Biggs, Reader in Visual Communication, University of Hertfordshire, Hatfield (UK), professor em. Pirkko Antitila, forskningschef vid Kuopio Academy of Design, Finland, professor Elin Wikström, Konsthögskolan i Umeå, utredare Torsten Kälvemark, Högskoleverket, ordförande i Vetenskapsrådets grupp för konstnärlig FoU, forskningskoordinator

Johan Öberg, Göteborgs universitet, och statssekreterare Kerstin Eliasson, Utbildningsdepartementet. Konferensen avslutades med ett panelsamtal under ledning av professor em. Carl-Henrik Svenstedt, Malmö högskola. I samtalet medverkade Elin Wikström, doktorand Henrik Engquist, Lunds Tekniska Högskola och konstkritiker Pontus Kyander, Malmö. Forskningsdirektör Mats Rolén, RJ, avslutade konferensen och konstaterade att inlägg och diskussioner illustrerat områdets bredd och dynamik. Han förväntade sig att de närmaste åren kommer att präglas av fortsatt debatt kring begreppet konstnärlig forskning, men också av experiment och initiativ till nya arbetsformer. Konferensen har dokumenterats i en gemensam rapport från RJ och Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet: H 0018, 2004) redigerad av Henrik Karlsson.

RJ har även uppmärksammat bristen på modern och relevant forsk-ning om kulturvanor, särskilt ungdomsgruppernas. Dagens kultur-statistik förmår inte fånga trender och beteendemönster, som ligger utanför de traditionella ”institutionella” strukturerna. Dit hör internet-baserade kontaktmönster, olika typer av rollspel etc. Som ett första steg i att uppmärksamma dessa frågor anordnade RJ den 8 juni ett semina-rium med ett tjugotal deltagare med representanter från Statens ung-domsråd, Kulturrådet, Tema Q, Linköpings universitet, Stockholms stads kulturförvaltning m.fl. Henrik Karlsson, utredare Sten Månsson, Kulturrådet, och fil.dr Sven Nilsson, medverkande som inledare.

ForskarskolorRiksbankens Jubileumsfonds forskarskola i moderna språk har under året avslutat sitt femte studieår. Forskarskolans styrgrupp gjorde i maj sin årliga granskning av doktorandernas studieresultat och gjorde då bedömningen att majoriteten av de 30 doktoranderna kommer att ha disputerat senast under läsåret 2005/06.

Vid styrelsens sammanträde den 27 maj presenterade professor Lars-Gunnar Andersson en första preliminär utvärdering av verksam-heten inom forskarskolan. Genomströmningen av doktorander hade gått något långsammare än förväntat, även om majoriteten av dem arbetat utifrån en studieplan innefattande fem år (20 % institutions-tjänstgöring per år). En stor del av förseningarna beror emellertid på barnledigheter och sjukdomar. Han gjorde dock bedömningen att forskarskolans doktorander kommer att ha disputerat betydligt snabbare än genomsnittsdoktoranden inom humaniora. Andersson ansåg att doktorandernas utbildning varit av god kvalitet, framför allt interdisciplinärt och vad gäller kontakterna mellan olika teori- och skol-bildningar. Doktoranderna har redan under studietiden – bland annat med stöd från forskarskolan – byggt upp omfattande nationella och


Forskarskola i moderna språk


internationella kontakter samt deltagit i internationella konferenser. De är sålunda mycket väl rustade att gå vidare i en akademisk karriär när de disputerat. Vid årsskiftet 2004/05 hade 8 av doktoranderna avlagt sina examina.

Forskarskolans styrgrupp bestående av professorerna Inge Jonsson, ordförande, Lars-Gunnar Andersson, koordinator, Lennart Elmevik, Gunnel Engwall, Moira Linnarud, Inger Rosengren och Astrid Stedje, avslutade sitt uppdrag i och med utgången av år 2004. Forskningsdirektör Mats Rolén har ingått i gruppen som kansliets representant.

För att stärka matematikämnet i skolan beslutade Riksbankens Jubileumsfond år 2000 att satsa 45 miljoner kronor som ett engångs-anslag på en nationell forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Forskarskolan kommer att få stor betydelse för att påskynda framväxten av detta i Sverige ännu ganska outvecklade forskningsfält. Vetenskapsrådet stöder också forskarskolan med ett anslag som förnya-des inför år 2004.

Forskarskolan startade sin verksamhet i augusti 2001. Totalt deltar 20 doktorander vid tio olika universitet och högskolor från Luleå i norr till Kristianstad i söder. De flesta doktoranderna antogs som forskar-studerande samtidigt som de började i forskarskolan i augusti 2001. I januari 2004 inlemmades ytterligare tre doktorander i forskarskolan som ersättare för totalt fyra doktorander som avbröt sina studier under 2002 och 2003. Fem av doktoranderna har varit föräldralediga under delar av året.

Samtliga doktorander utom en innehar doktorandanställningar och de flesta ägnar 80 % av sin arbetstid åt forskarstudierna och 20 % åt undervisning och annat institutionsarbete. En är anställd som adjunkt men har liknande villkor som vid anställning som doktorand. Ett par ägnar hela arbetstiden åt forskning och kan därför beräknas bli färdiga med doktorsexamen tidigare än de övriga. De flesta är doktorander i matematik med inriktning mot ämnesdidaktik, medan några istället har ett forskningsämne som kallas Matematik och lärande eller liknande. Samtliga har ett program som innehåller kurser i såväl matematik som i matematikdidaktik och alla bedriver forskning i matematikdidaktik.

Under år 2004 har sex av doktoranderna avlagt licentiatexamen, vil-ket innebär att totalt nio licentiatexamina vid sex universitet/högskolor nu har avlagts inom forskarskolan. De första doktorsavhandlingarna kommer enligt planerna att framläggas i början av år 2006.

Handledningen sker i samverkan mellan matematiker, matematikdi-daktiker och pedagoger. Många av institutionerna har anlitat utländska forskare inom matematikdidaktik som biträdande handledare för att stärka miljöerna. För närvarande har totalt åtta doktorander en biträ-

Forskarskolan i mate-matik med ämnes-didaktisk inriktning

dande handledare som är professor i något annat land, och fler sådana samarbeten planeras. Ett speciellt nära samarbete om handledning sker med Högskolan i Agder, Kristiansand i Norge.

Flera gemensamma kurser har givits inom forskarskolan. Under 2004 avslutades en kurs vid Luleå tekniska universitet om artefakter (böcker, laborativt material, tekniska hjälpmedel) i matematikutbild-ning och en kurs gavs vid Högskolan Kristianstad om skrivprocessen. Alla kurser som ges inom forskarskolan behandlar olika aspekter på matematikdidaktiken som forskningsfält. Kurserna bedrivs genom sammandragningar på kursorterna med förberedelser, uppgifter och seminarier på hemmainstitutionen som stöd och är öppna också för andra doktorander. Lärare är inbjudna specialister, i många fall utländ-ska forskare, med den breda kompetens och långa erfarenhet som krävs för att göra ämnet rättvisa.

Även under det gångna året har möten hållits med forskarskolans handledare och doktorander. Ett möte i Sigtuna i juni behandlade frågor om kvalitet i forskningen, med speciellt fokus på artiklar för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Ett gemensamt utåtriktat möte anordnades vid Uppsala universitet under två dagar i november tillsam-mans med forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap. Två inbjudna forskare från USA tog upp frågor om den utveckling som pågår inom forskarutbildningen i matematik, tillämpad matematik och matematikdidaktik, utifrån ett perspektiv från USA. Doktorander i de båda forskarskolorna presenterade sin egen forskning.

Ledningsgruppen för forskarskolan består av nio personer utsedda av RJs styrelse. Forskarskolan har en koordinator som arbetar på halvtid med den uppgiften. Ledningsgruppens ledamöter har utsetts att vara mentorer för doktoranderna. Syftet är att ledningsgruppen genom en tätare kontakt skall kunna stödja miljöerna ytterligare och att ledamö-terna på så sätt får en bättre inblick i verksamheten. Som mentorer till doktoranderna skall de komplettera det stöd som doktoranderna får inom institutionen och av externa handledare.

Forskning om Asien tillhör de mest internationaliserade delarna av humaniora och samhällsvetenskap. Forskningsresultaten har global spridning i Asien, Europa, Nordamerika och Australien. Under år 2000 beslutade styrelsen för RJ att i samverkan med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) göra en satsning för att stärka den vetenskapliga kompetensen i Sverige på området. Satsningen innefattar forskarskola, gästforskarprogram, post-doktorala befattningar, internationella konferenser och aktiviteter för att bygga nätverk mellan svenska forskningsmiljöer och det internatio-


The Swedish School of Advanced Asia-Pacific Studies – SSAAPS


nella forskarsamhället. I ett första steg anslog RJ år 2000 2,6 miljoner kronor till finansiering av förberedelser, koordinering och postdokto-rala tjänster. RJ lämnade 2002–2004 ett stöd om 3 miljoner kronor per år och kommer fortsättningsvis att tillskjuta ytterligare medel. STINT tillskjuter 3 miljoner kronor per år under perioden 2001–2005.

Professor Jon Sigurdson, Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, var programmets koordinator fram till den 30 juni 2003 och Marie Tsujita Stephenson dess sekreterare. Den 1 juli 2003 tillträd-de professor Thommy Svensson som koordinator med Malin Flobrink (STINT) som administrativ resurs. Styrgruppen består sedan den 1 juli 2003 av professor Olof Ruin, Stockholms universitet, ordförande, professor Hans Blomqvist, Handelshögskolan i Vasa, professorn i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet Peter Wallensteen, seniorforskaren vid Nordiska Institutet för Asienstudier i Köpenhamn Ida Nicolaisen och chefen för Internationella Fredsforskningsinstitu-tet i Oslo Stein Tønnesson. Som representant för RJ har forsknings-sekreterare Kjell Blückert varit adjungerad i styrgruppen. STINT har representerats av direktör Roger Svensson. I styrgruppens strategiska handlingsplan utgör ledstjärnorna strävan efter högsta möjliga veten-skapliga kvalitet och understödjande av största möjliga internationella exponering av svensk forskning.

I SSAAPS’ forskarskola ingår åtta doktorander, till vilken en av tio sökande har knutits i ansökningsomgångar 2002 och 2003. Doktorand-tjänsterna vilar på 50–50 finansiering med universiteten. Forskarskolan tillhandahåller biträdande handledning, medel för forskningsresor i Asien, handledningsinternat och forskarkurser som också är öppna för andra doktorander. Den första disputationen skedde i december 2004. SSAAPS’ post-doc-akademi stödjer de mest lovande unga forskarna genom tre postdoktorala tjänster på 2+2 år, i vilka ingår ett obligatoriskt utlandsår vid någon av världens ledande institutioner på området.

Det svenska forskarsamhället har generalmönstrats med hjälp av nationella konferenser 2002 och 2003 bl.a. i syfte att utveckla samarbetet mellan lärosätena. Programmet med internationella workshops består 2004 av fyra workshops – i Stockholm i mars, Göteborg i maj, Uppsala i juni och Köpenhamn i oktober – som behandlar problemställningar vid forskningsfronten, bygger nätverk och upparbetar manuskript för publicering i kvalitetstidskrifter och vid ledande förlag.

Forskarsammankomster på hög nivå organiseras i Asien för ämnesfö-reträdare och yngre forskare. I februari 2004 hölls i Singapore i samar-bete med Institute of Southeast Asian Studies ett s.k. vinterseminarium om ”Globalisation and Its Counterforces”. I detta deltog ett 30-tal svenska forskare tillsammans med 20-talet samhällsforskare från de

sydöstasiatiska länderna och Australien. Ett nytt vinterseminarium är projekterat i Peking i oktober 2005 i samarbete med Chinese Academy of Social Sciences om ”Economic Development and Its Social Cost”, där såväl disciplinära ämnesföreträdare som Kinaspecialister i Sverige tillsammans med centralt placerade kinesiska, europeiska och ameri-kanska forskare skall diskutera problemställningar, som kan föra forsk-ningsfronten framåt.

Inom Europa deltar SSAAPS i European Alliance for Asian Studies tillsammans med bl.a. School of Oriental and African Studies i London, Science-Po i Paris, det nederländska post-doc-institutet International Institute of Asian Studies i Leiden och det tyska nationella centrat för samtidsorienterad stillahavsasienforskning Institut für Asienkunde i Hamburg. SSAAPS bidrar finansiellt till Alliansens kvalificerade Asia-Europe Workshop Series i samarbete med Asia-Europe Foundation (ASEF) i Singapore, vars största bidragsgivare är EU-kommissionen.

SSAAPS-programmet och internationella samarbetspartner presen-teras närmare på den speciella hemsidan, www.stint.ssaaps.se.

Riksbankens Jubileumsfond har under senare delen av 1990-talet, bland annat genom att anordna egna konferenser, uppmärksammat museernas roll i forskningen om vårt kulturarv. Som ett utflöde av dessa aktiviteter kom RJ snart att uppmärksammas på behovet av att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda och att härigenom stimulera till ökad forskning på material i museernas sam-lingar. Detta var utgångspunkten för styrelsens beslut 2001 att anslå 25 miljoner kronor till ett forskarutbildningsprogram för museianställda. RJs anslag täcker kostnaden för tio doktorandtjänster i fem år, alltså med 80 procents tjänstgöring. Även Kungl. Vitterhetsakademien har bidragit med medel för ytterligare en doktorandtjänst. Tjänsterna är så konstruerade, att innehavarna skall bedriva fullständiga doktorandstu-dier vid ett universitet och disputera inom fem år, samtidigt som de är anställda på sina ordinarie arbetsplatser, med tjugo procents tjänstgö-ring på respektive grundtjänst. De elva doktorander som våren 2002 utvaldes bland 86 sökande, påbörjade sin utbildning höstterminen 2002. Samtliga har hittills fullgjort sin utbildning med gott resultat.

Våren 2004 föreslog forskarskolans ledning att man borde anta ytterligare två doktorander. Det fanns ett fortsatt stort behov inom sektorn, och forskarskolan hade genom en god hushållning genererat ett visst utrymme i budgeten för en utökning. Styrgruppen tillstyrkte förslaget men ansåg att de nya tjänsterna skulle inrättas på samma villkor som de tidigare, dvs. på 80 % i fem år. Detta skulle kräva ett tillskott på totalt 1,6 miljoner kronor från de båda finansiärerna RJ och Vitterhetsakademien, vilka sedermera efter särskild ansökan beslutade tillskjuta ytterligare 0,8 miljoner kronor vardera. De två nya tjänsterna


Nordiska museets forskarskola för museianställda


Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället

utlystes i maj 2004 och innehavarna av tjänsterna utsågs i september. Tillträde sker den 1 januari 2005.

I enlighet med forskarskolans studieplan, har doktoranderna även under 2004 varit samlade till tematiska läskurser och redovisningsse-minarier. Den 21 september samlade styrgruppen doktoranderna, deras arbetsgivare och vetenskapliga handledare till den årliga uppföljnings-konferensen på Nordiska museet. Nästföljande dag anordnade forskar-skolan en seminariedag på temat ”att vara forskarutbildad och arbeta på museum”. Till denna inbjöds alla vid landets museer verksamma disputerade tjänstemän. Vid seminariet, som lockade ett sjuttiotal del-tagare från hela landet, medverkade bland andra Dan Brändström, som höll ett föredrag med rubriken ”Finansiering av museiforskning. Hur museer kan söka medel till forskningsprojekt”.

Forskarskolan har liksom tidigare letts av en av RJ och Nordiska museet utsedd styrgrupp. I denna har ingått docent Sten Rentzhog, ordförande, professorerna Janken Myrdal, SLU, Birgitta Svensson, Nordiska museet och Stockholms universitet, Eva Österberg, Lunds universitet, styresman Christina Mattsson, Nordiska museet, docent Mats Rolén, forskningsdirektör, RJ, och fil. dr Ulrich Lange, Nordiska museet, sekreterare och koordinator.

OmrådesgrupperOmrådesgruppen har under året sammanträtt vid tre tillfällen. Det första sammanträdet arrangerades den 10 mars. Professor Lars Engwall gav då en lägesrapport från projektet ”Evaluating Evaluations: The impact of changing state science policies and practices on scientific research strategies and outcomes”. Vid detta tillfälle presenterade även tekn. dr Olle Edqvist sitt treåriga projekt ”International Research in a National Setting: The Case of Sweden”. Projektet kommer att vara en del av SISTERs satsning på forskning om internationalisering av svensk utbildning och forskning. Edqvist planerar att fokusera tre huvudområden: (1) det svenska deltagandet i europeiskt forsknings-samarbete via EUs ramprogram och större centra för naturvetenskaplig forskning (exv. CERN, ESA), (2) forskningssamarbete med utveck-lingsländerna, (3) forskarinitierat samarbete mellan olika forskarlag och -nätverk. Edqvist vill med sitt projekt ge ett brett faktaunderlag för en diskussion av den framtida svenska policyn beträffande forskningens internationalisering. Detta projekt samfinansieras med SSF, STINT och VINNOVA.

Strategin för SISTER har diskuterats under det senaste året och vid detta sammanträde presenterade institutets VD Enrico Deiaco den nya forskningsstrategin. Ett resultat av den nyorientering som initierats blev det under hösten framlagda ”strategiska institutsprogrammet”.


Rubriken på detta projekt, som beräknas pågå i tre år, är ”Framtidens nya kunskapsmiljöer – universitetens villkor och dess effekter på inno-vation och samhälle”. Projektet vill bidra till att öka kunskapen om uni-versitetens betydelse för den svenska samhällsutvecklingen och därmed ”förbättra beslutsunderlag för sektorns olika aktörer och ge en bättre jordmån för att diskutera strategiska vägval och lösningar inom det svenska universitetssystemet”. Projektet finansieras under det inledande året av RJ tillsammans med SSF, STINT, KK-stiftelsen, MISTRA och Vårdal-stiftelsen. Därefter kommer en utvärdering att äga rum.

Vid sammanträdet den 8 juni diskuterades framtida samarbets-möjligheter mellan RJ och STINT kring internationalisering inom vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Därefter redo-gjorde professor Peter Gärdenfors för arbetet med ”ett studie- och forskningsprogram om lärandeprocesser” som inledningsvis stötts av RJ och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Diskussionerna kring detta forskningsprojekt fortsätter med ytterligare ett antal intresserade finansiärer.

Vid detta tillfälle gavs även en preliminär rapportering från ”Stiftelseprojekt 2004” och den kommande studien över löntagar-fondsstiftelsernas tioåriga verksamhet. En större forskningspolitisk konferens under våren 2005 kommer att genomföras med SISTER som organisatör för att diskutera denna studie som väntas föreligga i bokform i början av år 2005.

Under rubriken ”Uppdrag: Förändra!” hölls en heldagskonferens i riksdagens andrakammarsal den 5 maj, där de så kallade löntagar-fondsstiftelserna (Kulturvetenskapliga donationen vid RJ inbegri-pen) manifesterade sitt tioårsjubileum. Talmannen Björn von Sydow höll ett välkomstanförande. Professor Sverker Sörlin, SISTER, och docent Mats Benner, Lunds universitet, presenterade delar av den ovan nämnda utvärderingen av stiftelserna. Dr Wilhelm Krull från VolkswagenStiftung gav sedan under rubriken ”The challenge of change” en bild av hur stiftelser och universitet kan arbeta tillsam-mans. Professor Michael Gibbons, Association of Commonwealth Universities, London, gav sedan en motsvarande bild från kanadensisk horisont med betoning av innovationsperspektiven. Förmiddagen avslutades så med ett tillbaka- och framåtblickande samtal mellan de tidigare utbildnings- och forskningsministrarna Carl Tham och Per Unckel och direktör Tjia Torpe under rubriken ”Så tänkte vi”. Dagen i sin helhet modererades av Ulf Wickbom.

Eftermiddagen ägnades åt en presentation av en rad forskningspro-jekt under den överordnade rubriken ”Utan stiftelserna hade detta inte hänt”. Från RJs sida deltog fil. dr Sara Danius, SCASSS. Hon reflekterade med uppmaningen ”Satsa på spetsforskning!” över forsk-ningens villkor mot bakgrund av sitt deltagande i RJs och STINTs post-


doktorala program Pro Futura och sin vistelse vid Wissenschaftskolleg zu Berlin. Eftermiddagen avrundades sedan med en paneldebatt under rubriken ”Svensk forskning och högre utbildning bortom stiftelserna – ett scenario för 2014”. Som representanter från RJs forskarnätverk deltog professor Eva Hættner Aurelius, Lunds universitet, och ekon. dr Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm. Den dåvarande utbildnings- och forskningsministern Thomas Östros avrundade dagen med en framtidsorienterad reflektion.

Vid sammanträdet med områdesgruppen den 20 september rap-porterade Dan Brändström om två pågående utredningsprojekt om framtidens universitets- och högskolesystem. Ett projekt är initierat av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ett av Vetenskapsrådet i samarbete med RJ. I det förra projektet är Brändström vice ordförande. I det senare projektet med namnet ”Universitet 2010” är han ordfö-rande och projektgruppen består av följande företrädare för sektorn: ordföranden i SULF professor Christoph Bargholtz, rektorerna Agneta Bladh, Kåre Bremer, Bo Sundquist och Christina Ullenius, universi-tetskansler Sigbrit Franke, generaldirektör Pär Omling och VD Lena Torell. Detta projekt kommer att arbeta under det kommande året och skall belysa övergripande frågor om ”finansiering, profilering, karriär-vägar, ledning, forskningsanknytning, kvalitet”.

Dessutom informerades vid detta sammanträde om den så kallade 2 junirörelsen. Den 2 juni i år avhölls på initiativ av Kungl. Vitterhetsakademien och RJ ett diskussionsseminarium om långsikts-motiverad forskning inom kultursektorn med deltagande av dåvarande kulturministern Marita Ulvskog och statssekreteraren Gunilla Thorgren samt en rad företrädare för de lärda verken och centrala ABM-institu-tioner. Bakgrunden till att detta möte hölls är ”problemet som innebär att långsiktigt motiverade projekt – ofta i form av tillrättaläggande av forskningsmaterial i museer och arkiv – har svårt att finna såväl uthål-liga arbetsformer som ett uthålligt säkerställande av finansieringen”. RJ benämner dessa projekt infrastrukturstöd. Diskussionen inleddes med två anföranden av forskningssekreterare Kjell Blückert, RJ, respektive professor Ulf Sporrong, Vitterhetsakademien, och den diskussion som följde fokuserade de principiella problemen. Den 21 september avhölls ett nytt möte där diskussionerna konkretiserades. Som resultat av detta möte beslöts att de inbjudna skulle inventera behoven av forsknings-förberedande projekt samt att stämma av dem mot den ”villkorslista” som RJ och Akademien gemensamt uppställt för bevillning av sådana projekt. Sammanställningen av de inkomna reflektionerna och försla-gen kommer att göras i början av år 2005.

Föreningen Vetenskap & Allmänhet med uppgift att ”skapa en öppen dialog mellan allmänhet och forskare” har under året stötts av RJ inom ramen för områdesgruppens budget, liksom förberedelse-


arbetet inför en större konferens ”First International Conference on Globalization and Learning” i samarbete med Ross Foundation, New York, och Lärarhögskolan Stockholm. Konferensen kommer att äga rum under våren 2005.

Områdesgruppen har under året sammanträtt tre gånger. Arbetet med att stärka landets olika forskningsmiljöer inom gruppens ansvarsom-råde har fortskridit vid respektive lärosäte. Sedan tidigare har Uppsala, Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet beviljats medel för att stärka sina profiler.

Längst i detta arbete har man kommit vid Göteborgs universitet där man i år fattat beslut om att skapa en ny enhet med beteckningen School of Global Studies at Göteborg University (SGSGU). De ingående institutionerna är Institutionen för freds- och utvecklings-forskning, Institutionen för omvärldsstudier av människans villkor samt Socialantropologiska institutionen. De tre institutionerna är alla inriktade på globala studier och studier i det globala rummet, men med olika perspektiv och utgångspunkter. Globalisering och studier i det globala rummet blir angelägna kunskapsfält för Göteborgs universitet och ambitionen är att skapa en framstående och i ett nordiskt samman-hang unik, tvärvetenskaplig miljö för både forskning och utbildning, med ökad samverkan inom samhällsvetenskaplig fakultet men också för fakultetsöverskridande samarbeten.

Vid ett flertal tillfällen har frågan om forskning om mänskliga rätt-tigheter aktualiserats som ett viktigt men samtidigt delvis outforskat område. Året inleddes därför den 20 januari med att områdesgruppen anordnade ett nordiskt möte i riksdagen kring forskning om mänskliga rättigheter. Då samlades en rad ledande forskare och nyckelpersoner inom fältet för att inleda ett samtal kring MR-forskningens status och en allmän diskussion om hur forskningen kring mänskliga rättighe-ter i Sverige skulle kunna förstärkas. Närvarade gjorde bland andra professorerna Asbjörn Eide, Norsk senter for menneskerettigheter, Hans-Otto Sano, Institut for menneskerettigheder i Köpenhamn, Inger Österdahl och Axel Hadenius, Uppsala universitet, samt Anita Klum, Fonden för mänskliga rättigheter, Gudmundur Alfredsson, Raoul Wallenberginstitutet och ambassadör Bengt Säve-Söderberg, Utrikesdepartementet.

Områdesgruppen har under året även haft förmånen att besöka Egypten. I Kairo arrangerades, med hjälp av professor Abdel-Hamid Abdel-Latif, en rad intressanta möten. Det första besöket ägde rum på Ibn Khaldoun Center for Development där gruppen togs emot av centrets ordförande professor Saad Eddin Ibrahim. Ibrahim, politisk dissident och tidigare fängslad för sina politiska åsikter, beskrev sina erfarenheter av och syn-punkter på den egyptiska staten och landets religiösa institutioner.

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling

94Ekologi, makt och reli-gion: Kognitiva landskap på Yucatán-halvön


Vidare besökte gruppen det anrika teologiska universitetet Al Azhar med anor från 900-talet. Där fick områdesgruppen en föreläsning om islam av universitetets president professor Ahmed Al-Tayeb. Samma dag besöktes även Middle East Research Center vid Ain Shams University, där områdesgruppen hade tillfälle att diskutera möjligheter till forskningsutbyte med en rad framstående egyptiska akademiker. Vid mötet närvarade professorerna Ahmed Kamal Abou Elmagd, Juridiska institutionen, Ain Shams University, dr Kassem Abdou Kassem, medeltidshistoriker, Zaqaziq University, dr Wagdy Zeid, Engelska institutionen, Cairo University, statsvetarna från Cairo University dr Nadia Moustafa och dr Moustafa Kamel El- Sayed samt sociologen dr Mohamed Mohieddin, Menoufia University.

Innan områdesgruppen lämnade Kairo bjöd Sveriges ambassadör i Egypten, Stig Elvemar, in gruppen till residenset för en orientering av det politiska läget i landet och Sveriges relationer med den egyp-tiska regimen. På vägen till Alexandria förlades ett intressant stopp vid Anafora, en av den koptiska kyrkans anläggningar. Där togs gruppen emot av biskop Thomas för en rundvandring i kyrkans olika byggnader och ett föredrag och diskussion om denna religiösa minoritets situation i det alltmer islamistiska egyptiska samhället.

I Alexandria ägde områdesgruppens möten rum i Svenska Institutets förträffliga lokaler och institutets direktör, Jan Henningsson, presente-rade ingående institutets historia och nuvarande verksamhet. Institutet svarade också för middag med muslimska forskare och intellektuella samt anordnade ett besök på och visning av Bibliotheca Alexandrina.

Under året har även arbetet med en mer ambitiös internationell publikation tagit fart. Björn Hettne har omarbetat en version av områ-desgruppens programskrift som skall kunna fungera som en inledning till en antologi till Karl Eric Knutssons minne. Projektets idé är att i boken engagera en rad etablerade tänkare inom områden som Knutsson var engagerad och verksam i under sin långa karriär. De teman som diskuterades som relevanta var områdesgruppens begreppstrojka kul-tur, säkerhet och hållbar utveckling, men även dialog, försonings- och demokratiseringsprocesser, globalisering, jämställdhet m.m. Tanken är att samtliga skribenter får ungefär ett år på sig att skriva sin text och att antologin färdigställs vid en särskild workshop med författarna.

Året efter det att områdesgruppen inrättades inträffade de omska-kande attentaten mot World Trade Center och Pentagon i USA. Vid ett möte en dryg månad efter dessa händelser föreslogs att de kunde utgöra utgångspunkt för en essäsamling med syftet att ytterligare definiera och presentera områdesgruppens intresseområde, bland annat genom att reflektera över hur händelserna den 11 september illustrerar och aktua-liserar viktiga aspekter av detta område. Dessa idéer förkroppsligades i antologin Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling – efter 11


september (red. Fredrik Lundmark). I år har denna antologi översatts till engelska, under titeln Culture, Security and Sustainable Social Development. After September 11.

Riksbankens Jubileumsfond tillkallade hösten 2003 en ny områdes-grupp för att stimulera till ökad och fördjupad forskning om civilsam-hället dels för att ge den förutsättningar att ta ett kvalitativt språng, dels för att söka utveckla en egen teorigrund som öppnar för en utveckling som går bortom de gängse internationella ansatserna; det gäller bl.a. att söka finna utvecklingsvägar som bidrar till att öka förståelsen av det genuint svenska/nordiska, inte minst i ljuset av den allt snabbare globaliseringen. Det är viktigt med ansatser som når bortom den tradi-tionella forskning som utgår från stat och marknad.

I områdesgruppen ingår forskningsdirektör Mats Rolén, ordfö-rande, docent Erik Amnå, Göteborgs universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, folkbildaren, f. kulturministern Bengt Göransson, ABF Stockholm, Marianne af Malmborg, ordförande för Ideell Arena och f.d. generalsekreterare i Cancerfonden, riksdags-ledamot Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna, vice riksbanks-chef Kristina Persson, Sveriges riksbank, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs univer-sitet, docent Hans Westlund, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund, och docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm. Områdesgruppens sekreterare är Malin Gawell, BSc, Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och små-företagsforskning (ESBRI).

Områdesgruppen har under året hållit tre sammanträden. Den 9 februari medverkade doktorand Karl Palmås, London School of Economics, som presenterade två av sina arbeten. Det första handlade om sociala företag och sociala entreprenörer och har resulterat i boken Den barmhärtiga entreprenören (Agora 2003). Boken fokuserar det sociala företaget, dvs. ett företag med ett socialt syfte, kommersiell drift och ofta demokratiska styrformer. Palmås framhöll att företagsformen har rönt ett stort, inte minst politiskt intresse i England under New Labourtiden. Hans andra presentation gällde hans avhandlingsprojekt, som handlar om innovationer i storföretag (Volvo) och civilsamhällets roll i dess utveckling. Där är fokus på innovationer i storföretag och hur icke-företagsaktörer (såsom medicinska experter, arbetsmiljöforskare och ingenjörer) spelat en stor roll för utvecklingen.

Den 10 maj besökte områdesgruppen Statsvetenskapliga institutio-nen vid Göteborgs universitet. Första delen av sammanträdet ägnades åt diskussioner av inriktningen på områdesgruppens arbete. Den enades om att särskilt lyfta fram den internationella dimensionen av begreppet det civila samhället och inte fokusera på nationalstaten. Vår

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället


svenska eller nordiska diskussion om utvecklingen ”efter” folkrörel-serna kan med fördel vidgas till analyser ur ett globalt perspektiv.

Sammanträdet ägnas sedan åt ett antal forskarpresentatio-ner: ”Tvärvetenskap vid Göteborgs universitet” av Håkan Thörn, ”Forskningen inom CEFOS” av docent Lennart Nilsson, ”Centrum för kulturstudier” av professor Thomas Johansson, ”Tvärvetenskaplig forskning kring världskultur och mänskliga rättigheter” av docent Elisabeth Abiri, ”HIV/AIDS och det globala civilsamhället – presenta-tion av forskning i anslutning till en utställning på Världskulturmuseet” av Håkan Thörn, ”Makt, identitet, modernitet – ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt” av professor Marie Demker samt ”Nya former för samhällsengagemang” av Erik Amnå.

Den 4–5 oktober hade gruppen ett internatsammanträde i Sigtuna. Mötet ägnades åt diskussioner av den idéskrift som gruppen beslutat utarbeta med tänkt publicering under 2005. Flera av ledamöterna presenterade utkast till artiklar, vilka ingående diskuterades. Gruppen enades om att bidragen borde anknyta till de rader av utmaningar och krav som globaliseringen ställer på dagens och morgondagens medborgare och demokratiska system. Det kan gälla välfärd, regimer, styrbarhet, demokrati, kunskapsproduktion/överföring, globalt socialt ansvar osv. Samtliga ledamöter kommer att medverka i antologin jämte ett par särskilt inbjudna forskare. Antologin skall redigeras av docent Erik Amnå.

Vidare har RJ stött en konferens på Handelshögskolan Stockholm, den 27–30 maj, med det europeiska doktorandnätverket för forskning om civilsamhället (Filip Wijkström) och programarbete vid Ersta Sköndal Högskola, projektet ”Den svenska ideella sektorns utveckling” (Filip Wijkström & Stefan Einarsson, Handelshögskolan i Stockholm). Wijkström och Einarsson har även skrivit det svenska bidraget till ett utredningsprojekt inom EFC i Bryssel: ”The Dimension of the Foundation Sector in the European Union”. Forskningsdirektör Mats Rolén ingår i projektets styrgrupp och har redovisat resultaten vid en session under EFCs Annual Assembly & Conference i Aten den 31 maj.

I anslutning till såväl denna områdesgrupp som till nästföljande områdesgruppen har RJ under 2004 beviljat anslag till projektet Global utmaning, som tar upp frågan om hur globalisering/europeise-ring återverkar på ekonomi, välfärd och hållbar utveckling i ett längre perspektiv. Projektet, som skall pågå i tre år, har form av ett samarbete mellan Stiftelsen Frejas fond (initiativtagare och samordnare), KK-stif-telsen, Föreningssparbanken, Folkbildningsrådet och RJ. Även Svenskt Näringsliv och LO har inbjudits att medverka. Projektet vill genom att anordna seminarier och utge kvalificerade småskrifter och böcker bidra till kunskapsuppbyggnad och samhällsdebatt exempelvis om


vad det europeiska och globala omvärldstrycket innebär för jobb och välfärd i Sverige, och om hur jobben ser ut i tjänstesamhällets Sverige. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av Kristina Persson, Stiftelsen Frejas Fond, ordförande, Dan Brändström, RJ, Madeleine Caesar, KK-stiftelsen, Anders Ljunggren, Folkbildningsrådet, och Peter Nygårds, Föreningssparbanken. F. europaparlamentarikern Göran Färm är projektledare.

Denna nya områdesgrupp, vars sammansättning beslutades på RJs styrelsemöte den 25 mars 2004, har haft tre sammanträden under det gångna året. I gruppen ingår stiftelsens VD Dan Brändström tillika ordförande, docent Shirin Ahlbäck Öberg, Uppsala universi-tet, professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, docent Ingalill Holmberg, Handelshögskolan i Stockholm, professor Bengt Jacobsson Södertörns högskola, professor Inga Persson, Lunds universitet, pro-fessor Lennart Schön, Lunds universitet, landshövding Mats Svegfors, Västerås, professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet, Gunnar Wetterberg samhällspolitisk chef inom SACO, riksdagsledamot Sven-Erik Österberg till och med den 31 oktober 2004, samt kommunalråd Acko Ankarberg Johansson, Jököping. Områdesgruppens sekreterare är forskningssekreterare Kerstin Stigmark.

Bakgrunden till gruppens tillkomst var att det finns behov av långsik-tigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till kunskapsutveck-ling som är fri och tillgänglig för alla medborgare, organisationer och partier. Samarbetet inom den europeiska unionen har givit kommuner och regionala organ en internationell anläggningsyta som inte existe-rade för tio år sedan. Globaliseringen minskar nationalstaternas bety-delse. Regeringarnas handlingsfrihet att styra skatter, växelkurser och räntor minskar likaledes. Samtidigt som kapitalets rörlighet ökat högst påtagligt har de alltmer utbyggda välfärdssystemen bidragit till att minska och till och med hindra rörligheten hos arbetskraften. Denna skillnad i rörlighet mellan arbete och kapital utgör för närvarande ett växande politiskt dilemma. Områdesgruppens arbete syftar till att med hjälp av seminarier och andra forskningsinitierande insatser stärka de forskningsmiljöer som med viss uthållighet kan bidra till att utvärdera de långsiktiga effekterna av den ekonomiska politikens konsekvenser.

Inom ramen för områdesgruppen har medel beviljats till ett författ-nings- och förvaltningspolitiskt seminarium, som ägde rum i november med ett trettiotal forskare, arrangerat av professor Sverker Gustavsson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Den första konkreta verksamheten för gruppen som helhet är att anordna ett semi-narium den 11 februari 2005 i riksdagen med titeln ”Lokalt självstyre, likvärdighet och effektivitet”. För planeringen av detta seminarium har Per Molander verksam vid Mapsec (Managing the Public Sector) anli-

Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap


tats som tillsammans med Shirin Ahlbäck Öberg och Bengt Jacobsson har utarbetat programmet.

Vid områdesgruppens möte i november presenterade senior econo-mist Peter Robinson, Institute for Public Policy Research i London, en idéskiss med titeln ”The balance of funding between the individual and the state”. Han och hans brittiska kollegor önskar samarbete med svenska forskare kring ett komparativt inriktat projekt som bland annat handlar om pensionssystemens förändring i fyra europeiska länder (Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Sverige).

Samarbete med riksdagenDen 28 april 2004 anordnade Riksbankens Jubileumsfond i samverkan med riksdagen konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”. Arrangemanget anknöt till trettioårsminnet av den nu gällande svenska författningen. Det var även ett inspel till den kommande författnings-översynen, varför man fann det passande att ägna konferensen åt nord-iska jämförelser när det gäller parlamentens roll och ansvar.

Konferensen öppnades av talman Björn von Sydow, varefter för-utvarande kanslichefen i riksdagen Magnus Isberg i ett inledningsan-förande inplacerade den svenska författningens historia i en nordisk kontext. För Finlands del redogjorde sedan generalsekreterare Seppo Tiitinen, Finlands Riksdag, för riksdagens roll i regeringsbildning-en. Hans inlägg kommenterades av andra finansminister Ulla-Maj Wideroos, Svenska Folkpartiet. Nästa exempel togs från Norge och fokuserade Stortingets roll som kontrollfunktion. Föredragshållare var advokat Fredrik Sejersted, Regjeringsadvokaten, Oslo, och hans anförande kommenterades av stortingsrepresentant Kjell Engebretsen, Arbeiderpartiet, ledamot av Kontroll- og konstitusjonskomiteen. För Danmarks del uppmärksammades Folketingets roll i förhål-lande till den europeiska unionen. Där medverkade professor Jörgen Grönnegaard Christensen, Århus universitet, som föredragshållare, medan folketingsledamot Elisabeth Arnold, Det Radikale Venstre, sva-rade för kommentaren. Vid det efterföljande panelsamtalet, som leddes av redaktör Arvid Lagercrantz, gjordes reflektioner över vilka lärdomar som kan dras från övriga nordiska länder inför den förestående grund-lagsöversynen i Sverige. I panelen deltog riksdagsledamöterna Gunnar Hökmark och Göran Magnusson, f. vice talman Rose-Marie Frebran och Cecilia Malmström, ledamot av Europaparlamentet. Konferensen avslutades med den sedvanliga buffén i Sammanbindningsbanan.

På förslag av professor Evert Vedung, Uppsala universitet, startade hösten 2003 ett samarbetsprojekt mellan riksdagen, Riksarkivet och RJ för att publicera tidigare outgivet och/eller hemligt material från

Utgivning av hemliga handlingar från 1905

Parlamentets ställ-ning i författningen


riksdagens hantering av unionsfrågan under våren och sommaren 1905. Utgivningen omfattar, förutom tidigare hemliga protokoll, de anteck-ningar som gjordes av de tjänstemän som tjänstgjorde som sekreterare, främst Sam. Clason, Johan Magnus Stuart och Samuel Wåhlin. Vidare medtas personliga anteckningar från ledande politiker såsom Christian Lundeberg, Karl Staaff, Harald Hjärne m.fl. Materialet, som till viss del är outnyttjat av forskningen, kommer nu att bli lättillgängligt och skapa goda möjligheter för ny forskning kring detta dramatiska skede. Projektets vetenskaplige ledare är professor Evert Vedung. Arbetet sker i nära samverkan med biträdande avdelningschef Margareta Brundin, riksdagen, som leder den arbetsgrupp som inrättats till stöd för pro-jektet, den så kallade Clasongruppen. Där ingår utöver Brundin och Vedung även kammarsekreterare Ulf Christoffersson, Louise Edlund och Margareta Eliasson, riksdagen, arkivråd Leif Gidlöf, Riksarkivet, f. kanslichef Magnus Isberg, riksdagen, doktorand Gustav Pettersson, Uppsala universitet och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ.

Projektet kommer att avrapporteras i bokform och på Internet som-maren 2005. Den 14 september avslutas projektet med en konferens i riksdagen: ”När kartor ritas om – om secessioner i Norden”.

Konsten, kulturpolitiken, forskningenMed sikte på att kartlägga kunskapsbehov och stärka kontakterna mel-lan forskningen, sektorn och utövarna på det konst- och konstnärspoli-tiska området anordnades under 2004 fyra seminarier – tre mindre och ett större. Seminarieserien initierades av KLYS – Konstnärliga och litte-rära yrkesutövares samarbetsnämnd, Statens konstnärsnämnd, Statens kulturråd och Tema Q, Linköpings universitet. Dessa tog kontakt med Riksbankens Jubileumsfond och Stiftelsen Framtidens Kultur, som beslutade ge anslag till seminarierna och att nära följa dessa. Ansvariga för genomförandet har varit professor Svante Beckman och fil. dr Jens Cavallin vid Tema Q.

Det första seminariet anordnades den 4 maj på Konstakademien i Stockholm och ägnades ”Konstens resurser”. Det andra hölls den 14 juni i Göteborg och behandlade konst- och konstnärspolitikens nivåer. Medarrangörer var representanter för Göteborgs kommun och Västra Götalands län, som tillförde intressanta regionala perspektiv till seriens övergripande problemställningar. Den 2 september svarade Tema Q själv för värdskapet med ett seminarium på Campus Norrköping med rubriken ”Den mångfaldiga mångfalden”.

Serien avslutades den 17 november med en större konferens i riks-dagen under värdskap av kulturutskottet i samverkan med RJ. Kon-ferensen syftade dels till att fånga upp och diskutera huvudlinjerna i de tre föregående seminarierna beträffande behovet av kunskapsstöd och


konstpolitisk forskning, dels till att ta upp frågor kring ”konstens glo-balisering”, dvs. framväxten av en internationell konstpolitisk arena.

Konferensen öppnades av riksdagsledamot Lennart Kollmats, kul-turutskottets ordförande, som bland annat anförde att det behövs ökad forskning när det gäller att få en bild av situationen på kultur-området inom den europeiska unionen. Dan Brändström, som var konferensens moderator, tog därefter till orda, och orienterade om RJs stöd till nationell och internationell forskning med anknytning till konstsektorn specifikt, men också om kultur och utveckling. Han nämnde särskilt projekten Creative Europe och Towards Cultural Citizenship, samarbetet med European Cultural Foundation (ECF) om ett ”laboratorium för forskning och analys inom kulturområdet” samt World Culture Report, som RJ och Sida satsat ”såddpengar” i. Med hänvisning till den svenska arenan konstaterade Brändström med beklagande, att kultursektorn var det enda område som inte fått särskilda sektorsforskningsmedel under 1970-talet. Han menade vidare att några av de problem som skulle tas upp under konferensen delvis var en konsekvens av detta.

Professor Svante Beckman gjorde sedan en längre sammanfattning av seminarieserien, och konstaterade att konstsektorn, liksom kultur-området mera brett definierat, behöver finna former för starkare forsk-ningsanknytning och mekanismer för kunskapsöverföring och dialog. Han menade att ett institut som Nordicom, kan tjäna som en god före-bild. Docent Sven Nilsson presenterade sedan en kritisk genomgång av den svenska kulturpolitiken, som han menade hade stelnat i sina gamla fåror från 1970-talet och därför idag är obsolet för många grupper.

Eftermiddagen ägnades åt presentationer av tre intressanta sats-ningar av relevans för kunskapsbasen för konst- och kultursektorn. Dr Ritva Mitchell, Helsingfors, gav en historisk exposé över europeisk kulturpolitik och kulturpolitisk forskning från 1960-talet – och därmed förhistorien till inrättandet av hennes forskningsinstitut CUPORE, som är ett samarbete mellan olika universitet i Finland och med kultur-ministeriet. Professor Helmut Anheier, Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics, presenterade sedan den kommande årspublikationen World Cultures Report, vars första volym utkommer 2005/06. Projektet skall ses i ljuset av Unescos nedläggning av World Culture Report efter endast två årgångar: 1999 och 2000. UNDPs Human Development Report och Yearbook of Civil Society har varit två förebilder för projektet.

Docent Ulla Carlsson berättade sedan om tillkomsten av och verksamheten inom Nordicom, som är ett forsknings- och infor-mationsinstitut lokaliserat till Göteborgs universitet. Konferensen avslutades med ett panelsamtal under ordförandeskap av professor Eva Österberg. I panelen deltog professor Svante Beckman, Tema


Q, journalist och fotograf Bernt Lindberg, KLYS, generaldirektör Kristina Rennerstedt, Statens kulturråd och avdelningschef Ants Viirman, Kommunförbundet. Diskussionen handlade bl.a. om hur man skall åstadkomma den forsknings- och praktikersamverkan som varit genomgående under seminarieserien. En slutsats var att det finns ett fortsatt behov av den typ av möten och nätverk som seminarierna faktiskt genererat.

Stiftelsen Skapande MänniskaÅr 1997 grundades Stiftelsen Skapande Människa. Dess ändamål är att stimulera och uppmuntra unga konstnärer och forskare att arbeta ny-skapande och gränsöverskridande. I fokus står arbeten och tankeverk-samhet som visar idérikedom, fantasi, lust och handlag i mötet mellan konst och vetenskap. Som ett led i detta arbete har stiftelsen under perioden 1997–2003 utdelat två stipendier om vardera 50 000 kronor, därefter tre stipendier om 100 000 kronor årligen till unga enskilda forskare/konstnärer eller konstnärer/forskare. Stipendiaterna utses av stiftelsens styrelse efter förslag från en särskild stipendiekommitté.

Stiftelsen Skapande Människa har med stöd från RJ från år 2000 breddat sin verksamhet gentemot universitet och högskolor. Stiftelsen har arrangerat ett större årligt seminarium i samband med stipendieut-delningen, som inriktats mot en dialog mellan konstnärer och veten-skapliga företrädare. Årets seminarium hölls i oktober på Karolinska Institutet och hade rubriken ”Den skapande hjärnan”. Under semina-riet utdelades 2004 års stipendier till arkitekten och designforskaren Ulrika Karlsson, bildkonstnären Henrik Håkansson och tonsättaren och musikforskaren Paulina Sundin, vilka också presenterade sina arbeten. Sedan 1997 har sammanlagt 18 stipendier delats ut. Antalet ansökningar har ökat kontinuerligt och uppgick detta år till 233.

Under 2002 träffades en överenskommelse om ett femårigt samarbe-te mellan Stiftelsen Skapande Människa och RJ. Formellt innebär detta att RJ under perioden 2003–2007 åtagit sig att vara huvudman för verksamheten. Utannonsering och utdelning av de årliga stipendierna kommer att fortsätta i enlighet med stiftelsens tidigare praxis. Parallellt med denna kraftsamling har RJ avsatt särskilda resurser för att följa utvecklingen internationellt och nationellt inom området konstnärlig forskning. Avsikten är att skapa en bättre strategi för RJs hantering av ansökningar, men också att ge underlag för ev. egna initiativ inom detta allt mer uppmärksammade och omdiskuterade fält. Detta uppdrag utförs på konsultbasis av docent Henrik Karlsson, tidigare ledamot av beredningsgrupperna 4 och 6.

Stiftelsen Skapande Människa leds av en styrelse bestående av Birgitta Dahl (f. talman; ordförande), Rutger Barnekow (f. bankdirektör), Tom


Beyer (VD för Stockholmsmässan) Peije Emilsson (VD för KREAB), Tjia Torpe (VD för IRIS AB) och Sven Unger (advokat). Till styrel-sens sammanträden har utvecklingsstrateg Bo Andér, producent Mats Brodén och docent Henrik Karlsson adjungerats. I årets stipendie-kommitté har ingått Mats Brodén (ordförande), filosofen Sven-Olov Wallenstein, professor Elin Wikström (Konsthögskolan Umeå), rektor Ingebert Täljedal (Umeå universitet), filosofen Fredrika Spindler (Södertörns högskola), med. dr Eva Wikström-Jonsson (Karolinska Institutet) samt Bo Andér och Henrik Karlsson. Stiftelsens sekretariat har bestått av Bo Andér i ett avtal med Kulturförvaltningen Stockholms stad samt Mats Brodén.

Internationella engagemangSedan flera år tillbaka deltar Riksbankens Jubileumsfond mycket aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom European Foundation Centre (EFC), Haag-klubben och inom ramen för Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Den 30 januari deltog VD Dan Brändström i ett seminarium som anordnats av Egmont Fonden i Danmark. Med utgångspunkt i boken En fond i fokus: Egmont Fondens almennyttige virksomhed 1920–2002 set i et samfundsmæssigt perspektiv diskuterades hur fonderna bör arbeta mot bakgrund av den nya tidens villkor och utmaningar. Mötet blev en startpunkt för bildandet av en nationell samverkansorganisation för stiftelserna i Danmark. En motsvarande organisation har under år 2004 bildats i Finland.

Årets ”Annual General Assembly and Conference” med EFC ägde rum i Aten den 30 maj till 1 juni. Konferensen samlade 500 deltagare från sextiotalet länder till årsmötesförhandlingar, debatter och semi-narier under rubriken The Athens Agora – Bridging Civilisations and Cultures. VD Dan Brändström, som sedan föregående år lett arbetet med en översyn av EFCs stadgar och strategi – The Athens Assessement – redovisade detta arbete under avslutningssessionen samt deltog i och ledde flera tematiska sessioner. Forskningsdirektör Mats Rolén med-verkade som inledare under sessionerna Filling the Information Gap – What Do We Know About Foundations in Europe? och Foundations for an ”Alliance in Change” in European Cultural Cooperation.

Vid konferensen valdes Dan Brändström, i egenskap av VD för Stif-telsen Riksbankens Jubileumsfond, till ordförande i EFC för en period av två år. Nästa års konferens äger rum i Budapest den 4–6 juni.

Som redovisats i tidigare årsberättelser håller det svenska initiativet till att söka åstadkomma ett europeiskt forskningsråd (ERC) på att lotsas genom EU-systemet. Det förslag, som utarbetades av den internatio-

European Foundation Centre

Ett europeiskt forskningsråd 2007


nella expertgruppen (ERCEG) under ledning av professor Frederico Mayor med VD Dan Brändström som sekreterare, och avrapporte-rades i december 2002, har efter vederbörliga processer under 2004 landat hos Kommissionen och blivit ett underlag i förberedelserna med det sjunde ramprogrammet för forskning. Den 4 mars deltog Dan Brändström i en internationell konferens anordnad av Kungl. Ingenjörs-vetenskapsakademien med temat European Research and Innovation for the Future. Vid detta tillfälle höll han ett anförande under rubriken ”Research for Discovery – Basic research for long-term competitiveness and growth”. Huvudanförandet hölls av professor Helga Nowotny, ordförande i EURAB. Hon talade över ämnet ”European Research – Mission and Opportunity”. Om förslaget till skapandet av ett ERC slutligen antas av det europeiska parlamentet, kommer det europeiska forskningsrådet att börja sin verksamhet år 2007.

Den 30 april anordnade Utbildningsdepartementet ett informations-möte för representanter för det norska Utdannings- og forsknings-departementet och Norges forskningsråd. Programmet innehöll bl.a. presentationer av svensk forskningsfinansiering och internationellt forskningssamarbete. Dan Brändström fanns bland talarna och gav vid mötet en presentation av RJs forskningsstödjande verksamhet och förslaget om att inrätta ett europeiskt grundforskningsråd.

Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska VolkswagenStiftung har ett samarbete inletts som syftar till att åstad-komma ett gemensamt stipendieprogram i Anna Lindhs anda genom att, under en fyraårsperiod, finansiera ett hundratal unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Programmet som går under benämningen European Foreign and Security Policy Studies har under året utlysts över hela Europa. Målsättningen är att unga forskare, med europeisk bakgrund eller verksamma i Europa, skall ges möjlighet att vistas i en miljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Varje år skall kohorter om ca tjugo stipendiater utses. Gemensamma nätverksupprätthållande aktiviteter i form av konferenser och som-marskolor skall med jämna mellanrum också arrangeras. Inom ramen för detta program kommer det att utlysas ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Arbetsnamnet på detta pris är ”The Anna Lindh Award”. Representanter för Riksbankens Jubileumsfond har varit styrelsens ledamot professor Christer Jönsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och forsknings-sekreterare Fredrik Lundmark.

Efter ett initiativ av EUs generalsekreterare Javier Solna har RJ under året blivit erbjuden att delta i Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. I samarbete med den stiftelse som Solana är ordförande för, The Madariaga European Foundation, har RJ beslutat att delta

Insatser till minne av Anna Lindh


i detta treåriga program. Programmet har sedermera förankrats i RJs områdesgrupp för Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Två av gruppens ledamöter kommer att aktivt medverka i det fortsatta arbetet. Professor Peter Wallensteen kommer att bidra till att utveckla forskningsverksamheten. Inom ramen för detta initiativ kommer även en årsbok att föreligga på ett i sammanhanget relevant tema. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars första utgåva presenterades 11 september i år, i samband med Anna Lindhs Minnesfonds arrangemang i Kulturhuset. Årets tematik var ”Developing a Culture of Conflict Prevention”, med bidrag från Javier Solana och Chris Patten, men även från Peter Wallensteen och Göran Bexell. Till programmet kommer vidare att knytas en rådgivande instans som skall ledas av Javier Solana. Från svensk sida kommer förre utrikesministern Lena Hjelm-Wallén och EU-kommissionären Margot Wallström att delta.

Under året har Riksbankens Jubileumsfond dessutom tillsammans med STINT och Ericsson bidragit till inrättandet av en donationspro-fessur med namnet Anna Lindh Professorship of Global Leadership and Public Policy, förlagd till John F. Kennedy School of Government vid Harvard University. STINT kommer även att svara för att en svensk postdok-tjänst knyts till professuren.

Slutligen har RJ beslutat att fortsatt stödja forskningsmiljön vid Utrikespolitiska Institutet (UI) genom ett bidrag till biblioteks-verksamheten. Nästa år lämnar UI Gamla Stan och flyttar till nya lokaler som är under byggnad på Tekniska Högskolans campus norr om Valhallavägen. UI flyttar in tillsammans med Försvarshögskolan och då iordningställer institutet och FHS tillsammans ett nytt stort gemensamt bibliotek för utrikes- och säkerhetspolitik och får gemen-samma hörsalar och seminarium för föreläsningar, debatter och konferenser. Bo Holmberg och Ingvar Carlsson, ordförande i Anna Lindhs Minnesfond, har ställt sig bakom att det nya gemensamma biblioteket får uppkallas efter Anna Lindh och ges namnet Anna Lindh Biblioteket.

Under ett seminarium på Hanaholmen utanför Helsingfors i februari 2004 presenterade fil. dr Torbjörn Eng den idéskiss till ny forskning kring rikssplittringen 1809, som han av RJ hade fått i uppdrag att utar-beta. Det fanns en stor samstämmighet bland deltagarna på seminariet om behovet av att fördjupa vår kunskap om ländernas parallella utveck-ling under den snart 200-åriga perioden av separation. Särskilt angelä-get framstod behovet av att händelserna kring 1809 sätts in i ett bredare nordiskt eller europeiskt sammanhang och att de inte som hittills mest betraktas utifrån rent bilaterala utgångspunkter. Vidare underströks att det fortsatta forskningsplaneringsarbetet hastar, om nya forskningsrön skall hinna genereras till jubileumsåret 2009.

Forskning om Region Norden

84Möten mellan världar: En studie av kulturell interaktion mellan jägar/samlar- och jordbrukssam-hällen under förhistorisk tid


Under våren 2004 har det inom RJ diskuterats olika alternativ för en eventuell ny forskningssatsning. Ungefär samtidigt som hanahol-menmötet ägde rum presenterades rektor Gustaf Björkstrands vitbok om det framtida nordiska forskningssamarbetet. Här slogs bland annat fast att det regionala forskningssamarbetet kommer att få en ökad betydelse i ett utvidgat Europa. Det nordiska forskningssamarbetet behöver därför stärkas om Norden skall kunna bibehålla sin position som ledande forskningsregion i framtiden och för att forskare från våra länder skall kunna hävda sig i konkurrensen om anslag från det föreslagna Europeiska forskningsrådet. Samtidigt underströks vikten av att nordensamarbetet utvidgas till att även omfatta de baltiska sta-terna – kanske till alla de stater som gränsar mot Östersjön. RJ delar Björkstrands slutsatser, men vill samtidigt betona att det finns ett stort mervärde i att vi nu också fördjupar våra kunskaper om Norden. För att bättre kunna synliggöra nordisk forskning och nordiskt forsknings-samarbete utåt, är det av yttersta vikt att vi också förmår att förmedla relevanta kunskaper om Norden till vår omvärld.

RJ beslutade i juni att ta ett initiativ i den föreslagna riktningen. Torbjörn Eng gavs i uppdrag, att genomföra ett projekt med syftet att stärka och vidareutveckla humanistisk-samhällsvetenskapligt forsk-ningssamarbete mellan lärosätena i ett utvidgat Norden i vilket även staterna som gränsar till Östersjön ingår. Målsättningen är också att lansera ett forskningsprogram med formeringen av Norden från 1800 till våra dagar som ett tänkt övergripande tema. Det långa historiska perspektivet är således viktigt, men även mer samtidsrelaterad forsk-ning har här sin givna plats. I en sådan satsning skulle forskning kring rikssplittringen mellan Sverige och Finland 1809 och dess konsekvenser för länderna med fördel kunna rymmas.

Hösten 2004 påbörjades en kartläggning av behovet av forskning om ”Region Norden”. Det har skett genom fortlöpande diskussioner med forskare i berörda länder. Det har tydligt framkommit ett stort intresse för forskning om Norden. Parallellt med detta arbete tas också kontakter med tilltänkta finansiärer av eventuella forskningsprogram. RJ avser att under våren 2005 anordna en nordisk konferens kring dessa frågor.

Redan kring år 1990 framlade historiker och statsvetare i Norge och Sverige ett förslag om att det inför hundraårsminnet av unionsupplös-ningen borde göras en kraftfull forskningssatsning, som borde innefat-ta jämförande studier av den historiska utvecklingen i de båda länderna efter 1814. Idéerna fick fastare form i början på 1990-talet när ett norsk-svenskt ”samarbetsprojekt” initierades av forskare som professorerna Francis Sejersted, Göran B. Nilsson och Stig Ekman. I nätverket ingick en rad ledande historiker och statsvetare. Verksamheten fick även visst

Projekt 2005


ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och från Norges forskningsråd. Genom forskarnätverket – vanligen kallat ’referensgrup-pen’ – lanserades ett förslag om att de båda länderna borde låta utge ett stort komparativt jubileumsverk i två band. Ansträngningarna kröntes med framgång år 1998, när de svenska och norska regering-arna gemensamt anslog medel till ett jubileumsverk med publicering under år 2005. Det svenska utbildningsdepartementet uppdrog åt Voksenåsen AS att i samverkan med RJ ansvara för projektets genom-förande och kontakterna med den norska beställaren, Utdannings- og Forskningsdepartementet. För uppdragets genomförande kontrak-terades två ledande historiker: professorerna Bo Stråth, European University Institute, Florens, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Detta arbete är nu avslutat, och forskarnas manuskript förbereds för utgivning hos Pax Forlag och AB Nya Doxa. Jubileumsverket utkommer i sin helhet på både norska och svenska och har samlings-titeln Sverige och Norge under 200 år, med undertitlarna: Bo Stråth, Union och demokrati. Sverige och Norge 1814–1905 och Francis Sejersted, Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 1900-talet. Bokverket kommer att presenteras vid en officiell ceremoni i Oslo den 7 juni 2005. Under hela år 2005 anordnas en rad publika aktiviteter i form av konferenser, utställningar m.m. i såväl Norge som Sverige. Dessa arrangemang samordnas av respektive regering. Svenska UD har uppdragit åt Voksenåsen AS att samordna de svenska aktiviteterna. Även riksdagen och Stortinget kommer att högtidlighålla hundraårs-minnet i form av utställningar och konferenser.

Historieprojektet har sedan mitten av 1990-talet en vetenskaplig referensgrupp vari ingår såväl norska som svenska forskare. Den leds av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo. Programkoordinator är doktorstipen-diat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo. Gruppen har för ett par år sedan antagit namnet Projekt 1905. Den har tagit ini-tiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupp-lösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Resultaten redovisas i två antologier (red. Øystein Sørensen & Torbjörn Nilsson), som utkommer år 2005. Den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehål-ler jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende 1800- och 1900-talen. Medel till antologiprojekten och kringaktiviteter – Projekt 1905 – har beviljats av den s.k. Hundreårsmarkeringen 2005 A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har för åren 1996–2005 genom olika beslut beviljat sammanlagt 4,45 miljoner kronor i anslag. Den svenska regeringens anslag, liksom de av RJ beviljade medlen, förvaltas och administreras av Vokensåsen, Oslo.


Det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige avslutades vid årsskiftet 2003/2004. Under året har publiceringen av de fyra tematiska volymer som skall utgöra den samlade rapporteringen förberetts i form av redaktionellt arbete och översättning. Detta arbete har letts och samordnats av programmets koordinator professor Nils-Erik Villstrand, Åbo Akademi. Böckerna utges i både finsk och svensk språkdräkt och utkommer av trycket under 2005.

Vid programmets inledningskonferens på Hanaholmen 3–4 maj år 2000 tillsatte programmets styrgrupp en evalueringsgrupp, vars uppgift var att följa programmet under dess verksamhet och att utvär-dera det efter dess avslutning. Gruppen, som har arbetat på uppdrag av Finlands Akademi, bestod från början av generaldirektör Kari Tarkiainen (ordförande) och professor emeritus Olof Ruin. Dessa båda har följt programmet och blivit kontinuerligt informerade om dess verksamhet. I samband med programmets avslutningskonferens i Uppsala den 28–29 november 2003 utökades gruppen med ytterli-gare två personer: filosofie doktorerna Anne Nesser och Torbjörn Eng (sekreterare). Utvärderingen kommer att presenteras i början av 2005 och kommer att bli ett viktigt underlag för eventuella framtida pro-gramsatsningar av liknande typ.

Riksbankens Jubileumsfond stöder sedan drygt tio år Collegium Budapest – ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper – som bereder plats för gästforskare att ägna sig åt sina egna projekt i en stimulerande mångdisciplinär miljö. År 2002 beslöt RJs styrelse om fortsatt driftstöd för ytterligare en femårsperiod tillsammans med andra finansiärer. Statssekreterare Charles Kleiber, Schweiz, är ordfö-rande i kollegiets styrelse, RJs VD Dan Brändström är en av två vice ordföranden.

Collegium Budapest blev under år 2004 den institution i Ungern som drog till sig mest forskningsmedel från EU. För att vidare under-lätta samverkan med näringslivet och därmed öppna upp för ytterligare EU-finansiering beslöt kollegiets styrelse under året att bilda ett icke vinstdrivande bolag. På så sätt skall inte endast fler projekt kunna allokeras till kollegiet utan även basverksamheten till dels kunna få ett finansiellt tillskott.

Utvärderingen av kollegiets verksamhet har slutförts under året av en internationellt sammansatt forskargrupp med professor Björn Wittrock, Uppsala, som ordförande och representant från Sverige. Riktlinjerna för kollegiet kommer att något modifieras som ett resultat av detta.

År 2000 beviljade RJ ett anslag till projektet ”Blue Bird: Agenda for Civil Society in Southeastern Europe” tillsammans med en rad andra finansiärer däribland VolkswagenStiftung. Detta projekt avslu-

Svenskt i Finland – finskt i Sverige

Samarbete med institut för avancerade studier


tades i januari 2004 med en större internationell konferens i Berlin vid Stiftung Wissenschaft und Politik där en slutrapport – In Search of Responsive Government: State Building and Economic Growth in the Balkans – presenterades och de olika delprojekten redovisades. Professor Diana Mishkova, som medverkade i Blue Bird-projektet, beviljades under året medel av RJ och andra finansiärer för ett nytt projekt ”We, the People – Visions of National Peculiarity and Political Modernities in the Europe of Small Nations”. Projektet är förlagt till Center for Advanced Study Sofia och man samarbetar bland annat med forskare på SCASSS i Uppsala.

Sedan några år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta sam-arbete har även vidareutvecklats inom ramen för ett särskilt ingånget avtal. RJs förre ordförande professor Stig Strömholm har varit leda-mot i Stiftungsrat för Wissenschaftsstiftung Ernst Reuter, som är den stiftelse som finansierar kollegiet. Från och med år 2005 intar VD Dan Brändström denna plats.

Kollegiets samarbetsområde ”AGORA – Europäische Netzwerke: Die Vollendung Europas – Die Rolle von Wissenschaft und Kultur” får fortsatt stöd av RJ, liksom gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, som för närvarande innehas av professor Ella Johansson, Etnologiska institu-tionen vid Lunds universitet. En motsvarande professur för tyska fors-kare inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program har beslutats av VolkswagenStiftung. Denna professur är placerad vid SCASSS i Uppsala. Läsåret 2003/2004 uppehöll John Michael Krois, professor i filosofi vid Humboldt-Universität zu Berlin, denna tjänst. Under 2004 tillträdde Hans Joas, professor i sociologi, University of Chicago, denna tjänst. Joas är också dekan och fellow vid Max-Weber-Kolleg für kultur- und sozialwissenschaftliche Studien i Erfurt.

På Svenska Institutet i Alexandria anordnade ett av gremierna på Wissenschaftskolleg zu Berlin en sommarskola med stöd från RJ under året. Rubriken för denna var ”Literatures and Borders – Delimitations. Transgressions” (se vidare under forskningsinitiering). Islamologen teol. dr Ulrika Mårtensson, Uppsala/Trondheim, stöddes under året med ett postdoktoralt stipendium för deltagande i Arbeitskreis Moderne und Islam under arbetsåret 2004/2005. Detta läsårs tema är ”Jewish and Islamic Hermeneutics as Cultural Critique”.

Det fortgående samarbetet med VolkswagenStiftung tog sig under året uttryck i att styrelsen för stiftelsen förlade ett av sina sam-manträden till Stockholm den 17–18 juni med RJ som värd. I sam-band med detta invigdes utställningen ”science + fiction: Between Nano-World and Global Culture” på Nobelmuseet (se nedan under avsnittet om Euroscience Open Forum 2004). RJ arrangerade under


den andra dagen en presentation av svensk forskning på Kungl. Vetenskapsakademien. Där presenterade KVAs sekreterare professor Gunnar Öquist Akademien och dess verksamhet och, tillsammans med professor Anders Bárány, Nobelmuseet, arbetet med nomineringen av nobelpriskandidaterna. Därutöver gavs presentationer av det svenska forskningslandskapet av professor Erna Möller, Wallenbergstiftelserna, dr Lars Frenning, Stiftelsen för Strategisk forskning, respektive Dan Brändström. Besöket inramades också av några sociala aktiviteter.

Den formella invigningen av STIAS ägde rum den 1 mars 2004. Såväl RJs VD Dan Brändström som Wallenbergstiftelsernas direktör Johan Stålhand var inbjudna vid detta tillfälle. Under första veckan av november har även riksdagens utbildningsutskott företagit ett besök vid STIAS.

Riksbankens Jubileumsfond träffade den 6 februari 2003 ett avtal med Johns Hopkins University, Institute for Policy Studies (IPS), Baltimore, om ett femårigt ”fellowship programme” avseende urbana studier. Överenskommelsen avser en stipendiat per läsår och omfattar tiden 2003/04–2008/09. Den följer den modell för RJs stöd för fors-karvistelser som används med Stanford University och andra ledande utländska lärosäten. RJs ekonomiska åtaganden för det första årets stipendium uppgår till 32 450 USD (ca 245 000 kronor).

Stipendiet har annonserats via RJs hemsida, utskick till universi-teten och vid särskilda seminarier i april 2004 vid NORDREGIO, Stockholm, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet. Vid dessa medverkade programdirektören vid IPS, profes-sor Sandra J. Newman, forskningsdirektör Mats Rolén och forsknings-sekreterare Kjell Blückert.

IPS och RJ har den 7 juli 2004 beslutat att utdela det första sti-pendiet till teknologie licentiat Kaj Granath, Chalmers tekniska hög-skola. Granath arbetar med en doktorsavhandling med titeln ”Cultural Analysis, Planning Processes, Architecture”. Han kommer att vistas vid IPS läsåret 2004/05.

I augusti 2004 anordnades för första gången ett så kallat Euroscience Open Forum (ESOF 2004). Stockholm var värd för evenemanget, som är tänkt som en europeisk variant av de årliga och mycket välbesökta AAAS-konferenserna, en mötesplats för forskare, media och praktiker i USA. Bakom idén till såväl arbetsformen som evene-mangets genomförande stod docent Carl-Johan Sundberg, KI, som lyckades bygga upp ett finansiellt konsortium, och som på ett mycket framgångsrikt sätt svarade för ett välbesökt och uppmärksammat arrangemang. RJ och närstående forskningsfinansiärer som VR, FAS, Formas och VINNOVA bidrog med betydande basfinansiering; VR

Samarbete med Johns Hopkins University

Euroscience Open Forum 2004


svarade dessutom för projektledning och samordning. RJs bidrag till basfinansieringen uppgick till 2 miljoner kronor.

Stiftelsen svarade vidare för flera egna satsningar inom ramen för eller i nära anknytning till ESOF 2004. Dit hörde utställningen ”science+fiction: Between Nano-World and Global Culture” på No-belmuseet, som var ett samarbete mellan VolkswagenStiftung och Nobelmuseet. Utställningen öppnades under högtidliga former på kvällen den 17 juni med anföranden av professor Svante Lindqvist, Nobelmuseet, professor Eva Österberg, RJs ordförande, Thomas Oppermann, VolkswagenStiftungs ordförande, och dr Wilhelm Krull, VolkswagenStiftung. Under ESOF-konferensen anordnades flera sär-skilda program i Nobelmuseet kring utställningen.

RJ, Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Sällskapet Orgel-konstens vänner anordnade vidare den 24 augusti tillsammans ett internationellt seminarium (som en satellite event) i Kulturhuset under titeln: ”European Cultural Heritage Research – Its Future Role in European Science and Research”. Vid seminariet medver-kade som inledare dr Olle Edqvist, Stiftelsen för Strategisk forskning, dr Johanna Leissner, DG Science, Europakommissionen, dr Arno Brandt, Nordland Bank, avdelningsdirektör Henrik Tobin, dr Paul Peeters och professor Hans Davidsson, GOArt och Eastman School of Music, Rochester University. Claes Ståhle, ordförande i sällskapet Orgelkonstens vänner, svarade för en sammanfattning av de livliga diskussioner som ägde rum under seminariet. Forskningsdirektör Mats Rolén var moderator.

RJs medverkan i ESOF 2004 innefattade även ett konsertprogram i Tyska kyrkan på kvällen den 26 augusti. Forskare och musiker från GOArt (plus gästartister) kunde genom att nyttja kyrkans nyrenove-rade barockorgel, byggd på 1700-talet, på ett intressant och vällju-dande sätt gestalta sin forskning om den nordtyska barockorgeln som kulturbärare. Paul Peeters medverkade som presentatör, medan Hans Davidsson kreerade rollen av en till 2000-talet återuppstånden 1700-talstonsättare.

RJ har, som redovisats i tidigare årsberättelser sedan 1997, arbetat aktivt för att stimulera och initiera forskning och forskningssamverkan med relevans för det kulturpolitiska området – i vid bemärkelse. Arbetet har t.ex. resulterat i de projekt som är avrapporterade i bokform såsom Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and Development, författad av professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University. Boken var ett resultat av ett flerårigt samarbete med Sida och en rad svenska myndigheter och organisationer och har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Ett annat var samarbets-projektet Creative Europe, som finansierades av RJ, European Cul-

Kulturpolitisk forskning


tural Foundation, Amsterdam, Compagnia di San Paolo, Turin, och med Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF), Bryssel, som administrativt organ. Projektets slutrapport Creative Europe: On Governance and Artistic Creativity in Europe, utarbetades av ERICarts i Bonn och utkom i oktober 2002.

De ovan nämnda böckerna har presenterats i såväl internationella som nationella sammanhang, exempelvis vid en uppvaktning hos kulturmi-nister Marita Ulvskog den 18 mars. Då presenterade forskningsdirektör Mats Rolén och Lena Johansson, chef för Sidas kulturenhet, projekten och det omfattande samarbete mellan svenska myndigheter stiftelser, som dessa genererat. En direkt fortsättning på RJs och Sidas samarbete är ett gemensamt stöd till en ny World Cultures Report. Detta är en års-bok, med förebild i UNDPs Human Development Report och Unescos efter blott två årgångar nedlagda World Culture Report. Projektets initiativtagare är en internationellt ledande forskare, professor Helmut Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics och professor Raj Isar, American University, Paris. Isar var tidigare chef för Unescos kulturavdelning i Paris, och den som förde pennan i rapporten Vår skapande mångfald (1995). Anheier och Isar inbjöds efter Roléns och Johanssons föredragning för kulturminis-tern, att presentera projektet för INCPs (International Network for Cultural Policy) tjänstemannagrupp, som under värdskap av Ulvskog sammanträdde i Stockholm den 2 maj. Arbetet med att förbereda den första årgången har pågått under året och innefattar såväl kontakter med ytterligare finansiär som med de forskare som skall medverka. Den första utgåvan av World Cultures Report utkommer på det engelska förlaget SAGE, i slutet av 2005. Boken innehåller såväl statistik som kvalificerade analyser gjorda av världsledande forskare och kommer att ges en tillgänglig och praktiskt användbar utformning.

RJ har under 2004 fördjupat samarbetet med European Cultural Foundation i Amsterdam. Detta har omfattat ett stöd till projektet Enlargement of Minds, som var en satsning med anledning av ECFs 50-årsjubileum. Projektet bestod av antologin Alter Ego med uppsatser rörande utvidgningen av europeiska unionen. Vidare ingick ett av RJ och ECF nyinrättat 3-årigt stipendieprogram, Cultural Policy Research Award, riktat till unga forskare inom det kulturpolitiska fältet. Boken Alter Ego och den första stipendiaten presenterades under den stora konferens, som ECF anordnade i anslutning till det europeiska kultur-ministermötet den 11–13 juli i Rotterdam. Det första stipendiet tillde-lades Nina Obuljen, forskare vid Institute for International Relations, Zagreb. Stipendiet är på 10 000 euro och överlämnades till henne i form av en symbolisk check av Mats Rolén vid en ceremoni under konferensen. Ett ytterligare samarbetsprojekt är ”European Laboratory of Cultural Cooperation”. RJs engagemang anknyter direkt till de nyss


nämnda rapporterna av Colin Mercer och ERICarts. Inom ”labora-toriet” skall man bl.a. i nära samverkan med forskare dokumentera och analysera utvecklingen inom det kulturpolitiska området på såväl nationell som europeisk nivå. Initiativet var stiftelsernas ”svar” på den inom EU-parlamentet så kallade Ruffolokommissionens förslag om ett fristående ”observatorium”. Laboratoriet – ett nätverksinstitut – kan bli ett viktigt instrument när det gäller att skapa insikt i samspelet mellan kultur och utveckling i det utvidgade Europa. Flera av Europas ledande stiftelser och ett par av unionens medlemsländer (dock ännu ej Sverige!) har beslutat att tillsammans med RJ stödja denna satsning. Stiftelsernas engagemang är tänkt att avse en pilotfas på fyra år. Även den europeiska kommissionen har beslutat att bidra till finansieringen.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december

1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin formella

tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens Första-

kammarsal, vilken beskrivs på sidan 17 i avsnittet om den forsknings-

stödjande verksamheten. Temat för konferensen var utvärderingen

av stiftelsen och dess roll i det forskningspolitiska landskapet.

Till detta tillfälle inbjöds statsvetaren Sverker Gustavsson att hålla

ett kritiskt diskuterande anförande som här återges i lätt bearbetad

form. Statsvetaren Anders Mellbourn, som också deltog i jubileums-

konferensen, har på RJs inbjudan i efterhand sammanfattat sina

reflektioner kring utvärderingsrapporten.

Min uppgift vid detta seminarium är att ifrågasätta om allt verkligen är så gott och väl beställt med fonden och dess inverkan på universiteten, som utvärderarna med sådant eftertryck och sådan entusiasm vill göra gällande. Låt mig

emellertid börja med att lyckönska dem till skrivsättet. Boken är per-sonligt hållen och innehåller mängder av träffsäkra karaktäristiker, som är mycket tankeväckande lästa i sammanhang med avtryckta dokument och redovisade intervjuuttalanden.

Den inspirerande stilen gör framställningen synnerligen användbar för den som önskar fundera vidare på vad uppdragsgivarna bör göra med dessa 7,5 miljarder kronor, som med 4 % avkastning ger 300 mil-joner om året att fördela. Men inte bara det. Den är också av stort värde för den som menar sig ha anledning att reflektera över den historiskt givna universitetspolitiken. Bör denna även under 2000-talet inriktas på att maximalt försvaga universiteten? Eller bör den efter 1945 etable-rade specialfinansieringen avskaffas i syfte att i stället göra läroanstalter-na så starka och självtänkande som möjligt? Hur specialfinansierande institutioner av det slag som Riksbanksfonden utgör praktiskt fungerar är självklart av stor vikt för att kunna bedöma denna fråga.

Vad som här följer är tre punkter, där jag anser att analysen med för-del kunde och borde ha drivits ett steg längre. Jag tänker på (1) den av utvärderarna noterade universitetspolitiska tystnaden, (2) vad de säger om stadgan samt (3) vad de uttalar om anslagspolitiken.

57

Universitetspolitiskt tankeväckande

utvärderingsrapportsverker gustavsson


TystnadenDet som frapperar är att rapporten är så okritisk i den meningen att något alternativ förefaller utvärderarna uteslutet. Jag menar då inte att det skulle saknas klander för hur fondens specialsatsningar på det särskilda utredningsinstitutet SISTER, tidningen Dagens Forskning och andra djärva idéer har förberetts och genomförts. Ty sådana påpe-kanden görs onekligen och ofrånkomligen. Utan vad jag tänker på är att rapporten väjer för att gå i närkamp med frågan om vad fonden och andra specialsatsningar av det slag som uppräknas i den sammanfattan-de tabellen rörande alla sådana bidrag till högskoleväsendets forskning och forskarutbildning (s. 212) gör för skillnad. Gör fonden – kontra-faktiskt resonerat – mer nytta än skada jämfört med att systemet med stockholms- och brysselförmedlad specialfinansiering upphörde och att politiken i stället bedrevs utifrån premissen, att det är bättre med maximalt starka och självstyrande universitet än maximalt försvagade, bidragsberoende och utifrånstyrda läroanstalter?

Det närmaste utvärderarna kommer denna fråga är när de inled-ningsvis (s. 16f.) redogör för omvärldens syn på fonden och dess verksamhet:

I sina intervjuer med ett hundratal personer har utvärderarna sällan stött på ens inlindad kritik [...] Tvärtom har det snarast handlat om en union lovsång. Därmed har utvärderarna knappast fått någon ”hjälp utifrån” att identifiera några tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanksfondens numera mycket omfattande och vittförgrenade verksamhet.

I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunkter knappast brukar vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn [...] för utvär-derarna som både överraskande och en smula egendomlig. Det kunde enligt utvärderarna till och med finnas skäl att ställa frågan om denna kompakta positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önskvärd – ens för Riksbanksfonden själv.

Min poäng är att rapporten inte håller fast vid detta uppslag. Vad beror det på att ingen enda människa som utvärderarna möter säger något enda kritiskt ord om det historiskt framvuxna systemet för att finansiera forskning här i landet och varav Riksbanksfonden är en viktig del vad beträffar teologi, juridik, humaniora och samhällsforskning? I stället väljer de att ansluta sig vad den finner vara den allmänna mening-en: ”Efter ett ingående och brett studium av Riksbanksfonden vill dock utvärderarna med smärre reservationer instämma i denna positiva grundinställning och konstatera att fonden är välskött. Den har gott renommé såväl inom som inte minst utom landet.” (s. 17)

Oviljan att besvara frågan blir desto mer anmärkningsvärd som rap-


59Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport

porten samtidigt beklagar bristen på debatt och tankeverksamhet när det gäller universitetspolitiken. Det verkar inte ha fallit utvärderarna in att det kan finnas ett samband mellan denna undfallande och öron-bedövande tystnad å ena sidan och ett annat grundläggande faktum. Jag tänker på det förhållandet att varje forskningsminut måste ”köpas” av de instanser, som de som är verksamma vid universiteten i så fall skulle kritisera. Det senare gäller för alla andra än det försvinnande fåtal som är professorer i den äldre och nu snabbt avklingande historiska meningen, att de är fakultetsfinansierade. Även dessa personer tystas emellertid effektivt av att de normalt har stort ansvar för många yngre medarbetares försörjning.

Min uppfattning är att utvärderarna har helt rätt vad gäller sin iaktta-gelse om att även eljest mycket talträngda forskare i just den här frågan håller tand för tunga. Det intressanta är emellertid inte detta konstate-rande i och för sig utan varför det förhåller sig på det sättet och varför det inte skulle kunna gå att bryta den onda cirkeln. Universitetslärarnas kritik artikuleras inte, menar jag, eftersom specialfinansieringen med tiden har blivit allt överskuggande för varje som helst möjlighet att företa sig det allra minsta utöver att undervisa. Alla är fullt på det klara med att forskningstiden i stället borde finnas i universitetslärarnas tjänster. Men ingen säger något av fruktan för att därigenom ytterligare undergräva möjligheterna för sig själva och sina yngre medarbetare. För de senare tillkommer dessutom det faktum, att de inte vill äventyra sin allra mest elementära sociala ställning när det gäller familj och för-sörjning. För att få forska måste de hålla tyst.

Tystnaden är inte bara skadlig för den allmänna debatten. Denna skulle enligt min mening avsevärt mycket mera kunna berikas av forskningsgrundade synpunkter. Genom att specialfinansieringen blir alltmer dominerande sker en smygande övergång till andra än veten-skapliga bedömningskriterier. Våra svenska och europeiska universitet tappar på det sättet ytterligare mark gentemot vad som samtidigt på ett retoriskt plan är normen – nämligen vad som åstadkoms vid de bästa läroanstalterna på andra sidan Atlanten. Från såväl vetenskaplig som allmän synpunkt vore det bättre om forskningsresurserna gick direkt till universiteten och bokfördes inom ramen för universitetslärarnas tjänster i stället för att ta omvägen över specialfinansierande instanser i Stockholm och Bryssel.

Visserligen gäller den här aktuella rapporten inte universitetspoliti-ken utan fondens verksamhet. Men utvärderarna provocerar till denna första reflektion genom sin oförmåga att tolka det faktum, att inga som de har mött på sina resor har velat uttala sig i annat än allmänt förbindliga ordalag.



StadganFloran av sektorsorgan, forskningsstiftelser och universitetsstödjande ämbetsverk har inte vuxit fram enligt någon enhetlig plan grundad på en principiell analys. Det vet vi alla. Men det har för den skull inte saknats en minsta gemensam nämnare. Denna är den i system satta misstron mot att låta de universitetsverksamma själva styra och utvär-dera sin verksamhet. Allt som produceras offentliggörs och kritiseras i samband med att tidskriftsartiklar publiceras, avhandlingar ventileras, böcker recenseras och hela produktioner bedöms i samband med tjäns-tetillsättningar. Särskilda bedömningar gjorda på förhand av särskilda statliga myndigheter anses icke desto mindre böra ligga till grund för möjligheten att få arbeta med vetenskapliga frågeställningar. Det behövs en utifrån kommande styrning och utvärdering därutöver, har det ansetts, som gör att verksamheten blir vetenskapligt ”rätt” inriktad. De som arbetar vid universiteten tilltros inte att själva kunna bedöma vad de bör arbeta med. Den förmågan förutsätts vara bättre utvecklad i stockholms- och brysselbaserade forskningsstyrelser och forsknings-förvaltningar.

Helhetsbilden framträder mycket tydligt i den nämnda tabellen (s. 212), som åskådligt för samman all särskild bidragsgivning till hög-skoleväsendet. Forskningen och forskarutbildningen inom högskolan specialfinansieras av sammanlagt 21 olika instanser till ett sammanlagt årligt belopp uppgående till drygt 10 000 miljoner kronor, varav Riksbanksfonden förmedlar 3 procent eller 300 miljoner. Det kan låta som en blygsam andel av den totala särskilda finansieringen. Men den är viktig – dels med tanke på att den spelar en extra stor roll för de relativt fattigare delarna av universiteten som vi här talar om och dels på grund av att fonden har så relativt gott renommé.

Riksbanksfonden har en, jämfört med de övriga 21 externfinansiärerna i tabellen på sidan 212, något speciell tillkomsthistoria, vilket återspeg-las i hur dess styrelse utses och är sammansatt. Det ursprungliga ini-tiativet kom från de politiska partiernas önskan 1964 att hugfästa att riksbanken år 1968 hade funnits i trehundra år. Därtill kom att fonden trettio år senare tillfördes 1 500 miljoner kronor från de på 1990-talet upplösta löntagarfonderna.

Historien gör att de politiska partierna, eller ”riksdagen” som de omskrivande kallas, tjänar som fondens huvudman. Sex av styrelsens ledamöter utses direkt av dessa och de sex övriga utses också, fast indirekt, av samma instans. De fyra ledamöter, som hämtas utanför kretsen av riksdagsledamöter, skall vara forskare. Därtill kommer två ledamöter, om vilka det sägs att de skall äga särskild kännedom om förmögenhetsförvaltning.

Utvärderarna är diskret återhållsamma, när det gäller frågan om hur


90Den normala kroppens gränser – om hermafro-ditism, medicinsk klas-sificering och kontroll, 1750–1850


det fastställs vilka vetenskapliga företrädare som anses vara omdö-mesgilla och socialt kompetenta nog för att kunna koopteras och ge vetenskaplig legitimitet åt anslagsutdelningen. Tydligen inbjuds ”forsk-ningsråd och forskningsberedning att inkomma med namnförslag som fonden dock behandlar efter eget skön” (s. 56f.). Intresset för hur skickligt de av fonden utsedda företrädarna för universiteten samspelar med företrädarna för de politiska partierna ökas ytterligare av vad som framgår av ett återgivet uttalande av styrelsens ordförande från 1992 till 1998.

Enligt ”samstämmiga uppgifter har inget beslut gått till votering under de senaste 15 åren. Det finns heller ingen uppgift om att någon ledamot formellt har reserverat sig mot fattade beslut”, heter det (s. 58). Det ökar läsarens intresse ytterligare. Vad för slags ordning är detta? Vem styr vem? På något sätt – oklart hur och varför – förefaller utredarna inte vara helt tillfreds med detta sakernas tillstånd. Efter sitt konstaterande, att styrelsens beslut är så väl förberedda att den aldrig behöver votera och ingen måste reservera sig, anser sig utvärderarna ”icke desto mindre” vara mogna för slutsatsen (s. 58), att ”styrelsens sammansättning i högre grad än vad fallet är i dag borde reflektera den faktiska innebörden i stadgandet att fondens främsta uppgift är att ’främja och understöda till Sverige anknuten vetenskaplig forskning’”.

Tanken återkommer i utvärderarnas förslag till stadgeändring (s. 167). Där föreslår rapporten, att suppleanterna tas bort och att styrelsen görs till en effektivare arbetande församling bestående av två direktvalda par-tiföreträdare, tre forskare och en förmögenhetsförvaltare – en reduktion från tolv till sex ledamöter med andra ord. Icke-politikerna skulle alltså få majoritet, med ordförandens utslagsröst, men forskarna skulle såvitt jag förstår fortfarande koopteras uppifrån. Förslag om underifrån valda företrädare för forskarsamhället, som fallet är inom Vetenskapsrådet, lyser helt med sin frånvaro. Fortfarande skall fonden ”själv” – vilka det nu är som konstituerar denna identitet – avgöra vilka forskare som skall anses omdömesgilla och socialt kompetenta nog för att under fyra år få vara med och dominera verksamheten.

Om den föreslagna stadgeändringen är politiskt realistisk vill jag låta vara osagt. Hur det än förhåller sig med den saken är frågan oklart ställd och ändringen bristfälligt motiverad. Legitimiteten för fondens fattade beslut kommer sig inte av, anser jag, det antal personer med aka-demiska titlar, som ingår i beslutsorganen utan av om dessa har valts av forskarsamhället i en öppen procedur eller är koopterade. Kärnfrågan är valet mellan två alternativ. Bör forskarna vara handplockat utsedda personer med uppifrån fastställt omdöme och social kompetens? Eller bör dessa vara underifrån nominerade och utsedda?

På litet längre sikt betraktat beror förtroendet för fondens verksam-het på två saker, tror jag man kan säga med utgångspunkt från vad


vi vet om legitimitet mer generellt. Den ena är vad fonden faktiskt understöder. Detta måste ligga i linje med vad allmänheten förväntar sig. Skulle fonden inte understödja oroande forskning, förlorar den i anseende. Den andra är förfarandet. Det räcker inte i längden, tror jag, att ansökningar bereds av personer med akademiska titlar. Lika viktigt är att dessa personers auktoritet kan härledas ur ett uttryckligt mandat underifrån. Båda kraven måste vara uppfyllda för att det åtnjutna för-troendet skall kunna vidmakthållas och ytterligare befästas.

Detta säger inte utvärderarna. På oklara grunder nöjer de sig med att föreslå att relativt sett något färre i styrelsen bör ha titeln riksdagsleda-mot och relativt något fler ha titeln professor. Motiveringen till denna förändring är bristfällig. Om det nu är så viktigt med en majoritet av forskare varför räcker det då med att uppifrån fastställa förtroende? Borde inte detta fastställas genom att personerna uttryckligen förtro-endeväljs underifrån?

AnslagspolitikenMin tredje punkt gäller den redan beslutade omläggningen av anslags-politiken. Till protokollet från styrelsens sammanträde den 27 maj 2004 är fogat en fyra sidor lång promemoria (bilaga 12, s. 254–257) med förslag till ny ”forskningsfinansieringspolicy”, som hade utarbetats av direktören och som de formellt ansvariga vid detta tillfälle ställde sig bakom. Med tanke på att det gäller kärnverksamheten är det högst rim-ligt att både utvärderarna och jag fäster stor vikt vid detta dokument.

Det som styrelsen ställde sig bakom sönderfaller i två huvuddelar. För det första innebar beslutet ett antal viktiga teknikaliteter som att besluten skall avse engångsanslag och att fonden inte vill betala uni-versitetskostnaderna enligt schablon utan specificerat. Jag bortser från den sidan av saken och koncentrerar mig i stället på frågan om hur pengarna – helt oavsett hur de betalas ut och hur de föranledda kost-naderna beräknas – skall utportioneras. Här har styrelsen bestämt sig för en ordning med fyra kategorier och en sammanfattande nyckel för fördelningen under de närmaste tre budgetåren.

De trehundra, årligen tillkommande, miljonerna föreslås, när det nya systemet har slagit igenom komma att utportioneras under fyra huvud-rubriker och fördelade på följande sätt i procent räknat:

Program 45Projekt 33Initiering 12Infrastruktur 10

Summa % 100


De andelar, som går till initiering och infrastruktur, går naturligt-vis också att ifrågasätta. 22 procent är 65 miljoner. Men låt oss inte hänga upp oss på dessa båda poster utan konstatera att det återstår 235 miljoner att förbruka för det som förväntas. Kvalificerad verksamhet förutsätter, att forskaren kan arbeta på huvuddelen av sin arbetstid. För åskådlighets skull räknar jag med att en forskare – med allt som hör till i form av LKP, overheadpåslag (hur dessa nu än beräknas) och projektspecifika utensilier av skilda slag – drar en kostnad på en miljon kronor. Det handlar alltså om hur rätt 235 forskare kommer i arbete inom den givna anslagsramen.

Det som har beslutats är att dessa 235 faller i två grupper. 135 av dem förutsätts – när systemet är fullt utbyggt – komma att arbeta inom ett femtontal program med, som det då blir, åtta forskare i varje med sin försörjning tryggad upp till åtta år. Ett annat sätt att uttrycka saken är att de arbetsenheter som lyckas erövra sådana program åter-får den rörliga resurs för docenter och forskarassistenter, som under senare år har försvunnit från den reguljära universitetsfinansieringen. Förnyelsetakten i fråga om programmen förutsätts bli två à tre om året med en finansiering genom engångsanslag på uppemot 50 miljoner kronor för hela programperioden

100 av de 235 forskarna föreslås arbeta inom ramen för projekt – definierade som en, två eller kanske tre personer – som tillsammans angriper en avgränsad undersökningsuppgift i tre år. Om vi räknar med att forskarna genomsnittligt grupperar sig tre och tre, betyder det att pengarna räcker till 33 sådana treårsföretag ständigt i verksamhet och med en förnyelsetakt av elva om året.

Om man – som jag menar mig göra – hör hemma i en jämförelsevis stor och jämförelsevis sammanhållen miljö, där programmodellen utan tvekan skulle passa mycket bra, ligger det nära till hands att vara positiv till den uppläggningen. Förutsättningen är då att just vi blir ansedda som just så precis excellenta, lysande, skarpsinniga, samhällsrelevanta och originellt tänkande som den anslagsmetoden enligt det numera så inflaterade språkbruket föreskriver. Förr räckte det med att bli granskad och befordrad enligt alla konstens regler. Nu krävs det ett väl utvecklat sinne för public relations i den högtravande och skrytsamma stilen som går vida därutöver.

Men det är nu en sak. Hur bör jag resonera under okunnighetens slöja – i en tänkt situation där jag inte vet hur det skulle slå för just min miljö? Vad är bäst? Hur bör storleken på de båda skänklarna i det samlade greppet avvägas? På vilka grunder och av vem bör de båda årli-gen tillkommande programmen bestämmas? Om detta har direktörens föredragningspromemoria den 27 maj 2004 inget att säga. Däremot heter det inledningsvis, att hans förslag har vuxit fram i nära samspel


med gruppen av utvärderare. Förslaget har utformats av fondens kansli, heter det, ”med ledning av de synpunkter som framförts under denna process” (s. 254).

Med tanke på att utvärderarna och de som skulle utvärderas här har gått hand i hand riktas blickarna mot utvärderarnas något utförligare synpunkter. Varför bör det samlade greppet alls vara tudelat? Är detta inte bara ett sätt att efterlikna förhållandena inom de delar av universi-teten, där stora instrument gör att antalet rubriker bör minska? Är det verkligen motiverat att göra detta inom våra områden?

Utvärderarna säger sig vilja respektera (s. 158) fondens grundare Tage Erlander och Per Åsbrink genom att gå in för programlinjen. Jag tror inte dessa båda hedervärda personer skulle vända sig i sina gravar om fondens styrelse i dag gjorde den bedömningen, att det nu handlar om att ännu mera storskaligt ta ansvar för en hel generation av unga forskare. För de här aktuella ämnena finns inte argumentet om de stora instrumenten. Varför då frivilligt underkasta sig tvångströjan att utnyttja mer än hälften av utrymmet för stora program? Varför skall vi i dagens läge tro, att några få stora koncentrationer gör mer nytta för universitetens utveckling än ett något större antal mindre och medel-stora satsningar?

SammanfattningSammanfattningsvis har jag två invändningar. Den ena är proceduriell. Utvärderarna borde ha skilt mellan sin uppgift som revisor och sin uppgift som konsult. Som den nu har blivit har beslutet om den nya, tudelade politiken fattats på grundval av utvärderarnas eget förslag. Dels ligger det då i sakens natur att rapportörerna inte kritiserar vad de själva har föreslagit. Dels har fondens styrelse genom att vara så snar att fatta beslut på grundval av vad utvärderarna föreslagit under hand missat möjligheten att i en vidare krets – till exempel här i dag – dryfta om det verkligen är så klokt att göra på det föreslagna sättet.

Min andra invändning är innehållslig. Formellt och enligt bokstaven gör det ingen stor skillnad om 235 forskare sätts i arbete enligt modellen tre och tre i treåriga projekt eller åtta och åtta i åttaåriga program. Alla ansökningar förutsätts bli granskade och bedömda enligt alla konstens regler läser vi spalt upp och spalt ned i både utvärderingen och fondens anvisningar. Men här finns även något mer reellt att beakta.

Vetenskapliga och forskningspolitiska bedömningar är inte samma sak. Idén bygger på att den åtskillnaden går att upprätthålla också i praktiken. Men hur realistiskt är det? De stora programmen kommer – för de miljöer som erövrar dem – att ha en storleksordning och rela-tiv permanens, som gör dem jämförbara med små fakultetsanslag. Det


ligger då nära till hands att det insmyger sig ett moment av samhällelig och regionalpolitisk bedömning i det hela. Om två à tre sådana tillkom-mer årligen, antyder utvärderarna (s. 165), åstadkoms lätt en väntelista och etableras ett rättviseresonemang. Om det i hela landet skall finnas 15 à 16 sådana större program, borde de då inte fördelas enligt delvis andra kriterier än strikt vetenskapliga?

Det är lätt att skriva och säga att så självklart inte ”får” bli fallet. Men salen här i dag är full av personer med egen erfarenhet av att tänka och argumentera inom ramen för en sådan tankefigur. Är det trots allt inte mer realistiskt, att programmen förläggs där de bäst behövs med tanke på att alla miljöer i utgångsläget inte är lika underfinansierade? Risken är, kort sagt, överhängande att andra forskningspolitiska hänsyn i prak-tiken kommer att ta över på de vetenskapliga bedömningskriteriernas bekostnad.

Fondens styrelse och utvärderarna har en mycket hög svansföring vad gäller att uttala sig om hur vanskött universitetspolitiken är. En röd tråd i rapporten är hur viktigt det är att fonden inte tar på sig upp-giften att kompensera för att forskningen och forskarutbildningen har byggts ut alltför mycket utan att vara tillräckligt finansierad. Fonden anses böra förbehålla sig rätten att enbart marginellt och högkvalitativt styra utvecklingen inom ”sina” ämnesområden. Dels anses fonden inte böra agera ”städgumma” i fråga om ”normal” universitetsfinansiering. Dels svävar utvärderarna på målet, när det gäller önskemålet, att fon-den bör leva upp till den av riksdagen beslutade principen att även specialfinansierad verksamhet skall bidra till faktiska kostnader för bib-liotek, lokaler, datasystem och administration. Tvekan på den punkten beaktar inte myntets andra sida. I den mån de reguljära universitetsan-slagen måste ”subventionera” specialfinansierad verksamhet, minskar universitetens förmåga att styra sig själva ytterligare.

Tesen om universitetspolitisk vanskötsel låter sig uttryckas i allmänna deklarationer av helt fristående instanser utan ansvar för den förda politiken. Man skulle till nöds kunna tänka sig att en till Stenbecks- eller Wallenbergssfären knuten stiftelse resonerade på det sättet. Men går tanken att upprätthålla för beslutsfattande om stora forsknings-stödjande koncentrationer i den här aktuella stiftelsen? Det som får mig att tvivla på den saken är hur fonden styrs och vilka som är dess huvudmän. Samma riksdagspartier som dominerar fondens styrelse är också ansvariga för den förda universitetspolitiken, vars kännemärke är den i system satta underfinansieringen. Antalet enheter har de facto ansetts böra vara vida större än förmågan att finansiera dem. Det är bara så att besluten har fattats av samma personer men i skilda sam-manträdeslokaler.

Ju större var och en av fondens satsningar blir, desto svårare blir det


för fondens styrelse, bedömer jag, att blunda för att det i grunden är samma politiska partier – oavsett om vi har höger- eller vänstermajoritet – som har ansvar för universitetspolitiken. Därför ställer jag mig tvek-sam till realismen i den föreslagna strategin. Önskar partierna och de av dem koopterade forskarna, att enbart vetenskapliga hänsyn skall fälla utslaget vid fördelningen av fondens möjligheter till specialfinansiering, tror jag att de gör klokt i att föra en anslagspolitik, där varje enskilt beslut har måttlig omfattning. Annars kommer besluten med tiden att börja ifrågasättas av dem som själva har fattat dem.

Sverker Gustavsson är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och särskilt inriktad på författnings- och Europapolitik.

99 Musik och politik på 1970-talet – politiseringen av ett fält

Det mest slående med Riksbankens Jubileumsfond är att den samtidigt står för det största och minsta, för det mest eta-blerade och det mest okonventionella.

Från mina första amanuens- och forskarutbildningsår i slutet på 1960-talet minns jag mina handledare betona att det som framöver gällde var att formulera eller komma med i ett brett, över-gripande forskningsprojekt. Genom Riksbanksfondens tillkomst fanns nu resurser och en instans som skulle kunna finansiera stora empiriska projekt som tidigare inte kunnat genomföras i Sverige.

Inför en tjänstledighet som journalist i mitten på 1980-talet då jag ville tillbaka till universitetet för att fördjupa en artikelsatsning till en bok med blandat statsvetenskapligt-journalistiska ambitioner, fanns återigen Riksbanksfonden där. Sex månadslöner beviljades för ett pro-jekt som inte heller skulle vara längre.

Och när jag i slutet av 1990-talet som ganska ny direktör för Utrikespolitiska Institutet behövde några tiotusen kronor för att kunna arvodera författarna till ett temanummer av vår tidskrift Internationella Studier om vad diplomati, journalistik och forskning förstod om murens och kommunismens fall tio år tidigare, blev det till slut också Riksbanksfonden som kunde komma till bistånd. Inte ens Forskningsrådsnämnden, som då ännu fanns kvar bland de stat-liga råden och som vi först vänt oss till i tron att där fanns medel för information om och popularisering av forskning, hade kunnat vara behjälplig.

Härmed också så mycket för den personliga redovisning som blivit viktig i den debatt som förevarit sedan utvärderingen av fonden åren

69

Stor i både stort och litet – RJ utvärderad

anders mellbourn


1989–2003 blev klar i slutet på det verksamhetsår som denna redo-visning omfattar. Låt mig då också påpeka att dessa tre erfarenheter av Riksbanksfonden i stort och smått härrör från tre decennier med tre olika direktörer och ordföranden. (Mina direkta insatser för och inom Riksbanksfonden hör till 2000-talet och finns berörda och inte okritiskt bedömda i utvärderingen, vilket också påpekas som eventuell läsanvisning för fortsättningen.)

Hur det stora och etablerade levt parallellt med det mindre, okonven-tionella och framåtblickande är också en röd tråd genom utvärdering-en. Författarna följer en i huvudsak historisk, berättande form för sin redovisning. På vägen genom värderingen görs ibland kast och nog så tvära slalomsvängar, som får gruppen att då och då fastna överraskande länge vid inte självklart centrala enskildheter. Men bilden står klar av en forskningsfinansiär som hela tiden haft rollen att vara huvudbidrags-givare till stora, avgörande forskningsprojekt inom humaniora och samhällsforskning och samtidigt genom öppenhet och experimentlusta vågat bidra till det mindre konventionella som utan Riksbanksfonden ofta skulle ha stått utan resurser. Det beslut som Riksbanksfondens styrelse – uppenbarligen i nära kontakt med utvärderarna – tagit under 2004 om den framtida forskningsfinansieringen kommer att ytterligare understryka Riskbanksfondens roll för de stora, mest kvalificerade kul-tur- och samhällsvetenskapliga forskningsprojekten. Men inte obetyd-liga belopp kommer uppenbarligen också i framtiden att finnas för det mindre, oprövade och inte självklara.

Parallellt med anslagsbeviljningen har Riksbanksfonden genom åren alltmer engagerat sig i att mer direkt ge bidrag till formuleringen och utvecklingen av svensk forskningspolitik vilket utvärderarna både lyfter fram och applåderar. Med den form som fondens forskningsfinansiering nu kommer att ta blir det exempelvis tydligt att Riksbanksfonden (och andra fonder) kommer att ta ett avgörande ansvar för den mer avance-rade forskningen i grupper av nydisputerade, post-docs, och docenter, medan forskarutbildningen och doktorander blir de statliga forsknings-rådens och universitetens eget ansvar.

Till de växande forskningspolitiska insatserna hör också att fonden i allt högre utsträckning ägnar resurser, inte minst i form av VD-tid, till att skapa och främja svenska internationella kontakter och nätverk som i många fall givit svensk forskning helt nya möjligheter och förutsätt-ningar i internationella sammanhang. Riksbanksfonden utvecklar hela tiden sin roll i svensk och europeisk forskningspolitik och gör därmed också Sverige alltmer synligt i europeisk och internationell forsknings-politik.


71Stor i både stort och litet – RJ utvärderad

StyrningFrågan om makten över forskningen och forskningsanslagen har de senaste åren diskuterats allt livligare – delvis parallellt med en liknande kritik av politisering över huvud taget av offentlig verksamhet och förvaltning. Särskilt från de stora, traditionella forskningsuniversiteten har allt otåligare krav rests på ökade eller åtminstone återställda statliga fakultetsanslag som skulle göra det möjligt för forskarna att fritt styra sin verksamhet och själva formulera och utveckla forskningen och därmed sin vetenskap. Varje styrning från organ, där andra än forskare själva dominerar, anses vara av ondo. Inte bara rena sektorsforsknings-organ utan särskilt de stora stiftelserna med deras växande betydelse för att få fram resurser till forskning har satts i fråga för att de låter annat än strikt inomvetenskapliga kvalitetskriterier bestämma medelstilldel-ningen.

Å andra sidan beskyller – i nuvarande debattklimat mindre öppet – olika samhällsföreträdare forskningen för att vara konservativ, inåt-blickande och oförmögen att se behovet av förnyelse. I detta spän-ningsfält intar Riksbanksfonden och dess styrelsesammansättning en alldeles egen ställning: Fonden är ett offentligt organ med en politikermajoritet i styrelsen. Men fonden är inte ett statligt organ. Verkställande direktör tillsätts av styrelsen och styrelsen tillsätts av riks-dagen, inte regeringen. Här är uppenbarligen också skillnaden mellan första och andra statsmakt en realitet. Riksdagens representanter är inte regeringens företrädare som parlamentariker i styrelserna för statliga myndigheter. De politiska företrädarna i Riksbanksfonden är inte med och beslutar om skattemedel.

Det hade varit intressant om utvärderingsgruppen gjort eller lagt ut en egen studie av nomineringsförfarandet till de parlamenta-riska platserna till Riksbanksfondens styrelse. Vi vet alltså inte rik-tigt hur det fungerar i praktiken. Ett rimligt antagande är ändå att Riksbanksfonden är ett av de sällsynta sammanhang där i dag varken stats- eller utbildningsministrarna är inblandade. Eftersom riksdagen annars alltmer skiljs från regeringen, inte minst genom att ledande parlamentariker alltmer sällan blir statsråd, är det kanske inte helt orimligt att tro att en styrelsepost i Riksbanksfonden kan erbjuda en ”backbenchers revansch”, där dugliga riksdagsledamöter har möjlighet att ge ett självständigt bidrag utifrån sina intressen, erfarenheter och engagemang. Utvärderarna konstaterar helt följenligt att politikerna i styrelsen mest är diskussionsparter och i enstaka fall en kanal till politi-ken för Riksbanksfondens intressen. De har inte funnit några exempel på försök till politisk styrning av medelsbeslut.

Samtidigt är också de vetenskapliga företrädarna i styrelsen påfal-



lande självständiga. De utses enligt utvärderarna genom ett ”informellt kooptionsförfarande”. Medan forskarstyrningen av de statliga forsk-ningsråden formaliserats genom ett inomakademiskt valförfarande, liknar Riksbanksfonden mer en akademi.

Den vetenskapliga friheten är sannolikt inte Riksbanksfondens pro-blem. Frågan kvarstår förstås ändå om vilka forskares och vetenskapares frihet som fonden företräder. De universitetsforskare som vill ha alla resurser till de egna institutionerna och som menar att deras ämnesfö-reträdare bäst kan ansvara för den vetenskapliga tankeutvecklingen kan naturligtvis hävda att Riksbanksfondens autonomi inte är representativ för forskarsamhället. Fondens resurser och självständighet skulle då utnyttjas av en liten grupp kring direktör och ordförande och deras specialintressen.

Att det här föreligger en spänning är självklart. Den är nog inte bara oundviklig utan nyttig. Också ett litet akademiskt system som det svenska behöver konkurrens. När allt kommer omkring visar det sig nog att de flesta ledande forskare som så önskar under olika perioder av sitt forskarliv suttit i styrelser eller beredningsgrupper i både univer-sitet, forskningsråd och fonder. Inte heller från strikt inomvetenskaplig synpunkt vore det lyckligt om alla beslut om enskilda forskningsanslag togs i församlingar av ämnesföreträdare med mandat från sina kolleger. Marginalerna för förnyelse och det udda skulle vara små.

Och även om de enskilda berednings- och beslutsprocesserna som utvärderarna hävdar skulle behöva bli mer öppna, finns till slut resul-taten där i form av forskningsprojekt och deras resultat för var och en intresserad att värdera.

Anslagstilldelning, ämnen och institutionerStörst i all Riksbanksfondens verksamhet är bevillningen av anslag till forskningsprojekt. Utvärderingsgruppen ger en rejäl statistisk översikt över fördelningen av beviljade nya anslag inom ämnesområden och på universitet och institutioner. Också efter utvärderingsgruppens genom-gång är det ändå inte helt lätt att få en samlad bild. Den påtvingade uppdelningen mellan den ursprungliga Jubileumsdonationen och den av löntagarfondsmedel bildade Kulturvetenskapliga donationen på 1990-talet underlättar inte förståelsen. Konsekvent och klokt nog före-slår också utvärderarna att uppdelningen mellan de två donationerna i framtiden upphör.

Den bild vi får är att de stora inomvetenskapligt prövade projekten fortsätter att dominera fondens anslagsverksamhet och att de fyra stora universiteten (tillhör ännu inte Umeå den kärngruppen?) likale-des dominerar som mottagare. Den implicita kritik som hörts – eller


åtminstone antas höras – att Riksbanksfonden håller på att överge den ”riktiga forskningen” kan alltså avvisas. Anmärkningsvärt är kanske ändå att utvärderarna ser sig föranlåtna att ta upp den.

Genomgången av den ämnesmässiga fördelningen inom samhälls-vetenskaperna de senaste femton åren ger ingen genomgående trend. Men det är intressant att nationalekonomin uppenbarligen inte längre spelar den roll i svensk forskningsvärld och offentlighet över huvud taget som den en gång hade.

I utvärderingens första historiska kapitel framgår att nationaleko-nomer från början dominerade bland de vetenskapliga ledamöterna i styrelsen. Det kan naturligtvis delvis förklaras av att Riksbanken är fondens ursprungliga donator. Men fondens första årtionden var också nationalekonomins stora år som den svenska sociala ingenjörskonstens främste. Nationalekonomer skrev sina doktorsavhandlingar inom ramen för långtidsutredningen och andra kommittéer och var främsta auktoriteter i samhällsdebatten.

De gjorde sig däremot inte breda i anspråken på resurser från fon-den. De stora program som kom att prägla fonden från början åter-fanns inom beteendevetenskap, historia och statsvetenskap. Möjligen skulle den nationalekonomiska generositeten mot de mjukare och fattigare samhällsvetenskapliga kusinerna kunna förklaras av att eko-nomerna haft och har ekonomiska sektorsskällor för sin forskning som andra saknar och som nationalekonomerna kunde förlita sig på när de storsint lät andra ta för sig.

Sedan 1990-talets början och den stora samhällsekonomiska krisen har nationalekonomerna hamnat i bakgrunden i samhällsdebatten. De har inte heller samma ställning i Riksbanksfonden. En av de områdes-grupper som arbetar inom fonden vid sidan av de anslagsbeviljande beredningsgrupperna har dock handlat om kapitalmarknaderna. Ändå är nationalekonomins blygsamma ställning anmärkningsvärd i en glo-baliseringstid då marknadsekonomin segrat i praktisk politik. Svensk nationalekonomi åtnjuter också fortsatt högt fackanseende och ska enligt studier som gjorts av citeringar av svenska vetenskapliga upp-satser internationellt hävda sig bättre än andra av Riksbanksfonden gynnade discipliner.

Kanske finns en förklaring i nationalekonomins fortsatta teoretisering och ”matematisering” vilken fått till följd att nationalekonomin inte längre håller kontakten med och uppbär den tidigare storebrorsrollen i den samhällsvetenskapliga familjen. Om intresse bland de berörda finns, vore detta ämne för ett kommande Riksbanksfondssymposium.

1990-talets relativa vinnare bland mottagare av nya anslag är ekono-misk historia och dess institution i Lund. Förlorare i relativa termer är pedagogik, där dock institutionerna i Göteborg och Linköping klarat


sig bättre. De här genomgångarna skulle för att bli riktigt intressanta behöva ställas i relation till ämnenas och institutionernas utveckling och kvalitetsgradering i andra sammanhang. Allra svårast blir att avgöra om de ämnen och institutioner som gynnats vunnit anslag på grund av kvaliteten i sin förnyelsesträvan eller på grund av sin givna allmänna kvalitet. För de etablerade fakultetsföreträdarna torde det då åtminsto-ne i det ämne som jag känner bäst, statsvetenskapen, vara betryggande att konstatera att de institutioner som rankades högst i vetenskapsrå-dets utvärdering av svensk statsvetenskap härom året, också fått mest pengar från Riksbanksfonden.

Förhållandet mellan Riksbanksfonden och statsvetenskapen är för-hoppningsvis också ett exempel på något som utvärderarna mindre uppmärksammar men som borde vara centralt: ämnesutveckling och institutionella samarbeten. Forskningsanslag vid rätt tillfälle kan ge ett ämne skjuts i dess innehållsliga utveckling och förnyelse. Anslagen kan också uppmuntra till och skapa bestående institutionell samverkan mellan lärosätena.

Jag skulle vilja våga hävda att stödet från Riksbanksfonden har varit helt avgörande för statsvetenskapens ämnesmässiga utveckling de senaste 40 åren, för ämnets samhörighet mellan lärosätena och för ämnets internationalisering. Det finns en klar linje från Westerståhl till Wittrock över övriga ämnesföreträdare med annan familjenamnsini-tial.

Jörgen Westerståhl var sammanhållande för kommunalforsknings-projektet som fick stora pengar av Riksbanksfonden från allra första början. Här kom i sammanhanget väldiga resurser till en genomgri-pande metodutveckling mot kvantitativ empiri. En hel disciplin som tidigare mest vette mot juridik, filosofi och historia blev på några år i stor utsträckning ett beteendevetenskapligt ämne. Lärosätena fördes också samman genom att alla statsvetenskapliga institutioner drogs in i forskningsprogrammet. Liknande för lärosätena gemensamma forskningsgrupper följde för forskning om partierna och offentlig för-valtning. Ur detta uppstod mycket snart statsvetenskapliga förbundet och nästan samtidigt ett samlat svenskt deltagande i ett nystartat euro-peiskt statsvetenskapligt samarbete, ECPR. Allt detta gjordes möjligt av anslag från Riksbanksfonden. Stödet för det europeiska samarbetet nådde en höjdpunkt häromåret då ECPR kunde hålla sin årliga samling i Uppsala, också med pengar från fonden.

Den förstärkning av statsvetenskapens teoriutveckling som skett under 1990-talet har också sitt fondsammanhang. Centret för högre samhällsvetenskapliga studier i Uppsala, SCASSS, med statsvetaren Björn Wittrock som drivkraft, har också stöd från Riksbanksfonden som en förutsättning. Och även om SCASSS har sin förankring vid


ett lärosäte är det en mötesplats för forskare från flera universitet, flera discipliner och flera länder.

Jag hoppas och tror att statsvetenskapen och des utveckling bara är ett exempel. Det hade varit intressant om utvärderarna hade hjälpt oss att se flera.

Särskilda insatserInte minst genom tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen har Riksbankens Jubileumsfond de senaste tio åren mycket förknippats med sina särskilda insatser. Det gäller områdesgrupperna som ska inventera forskningsbehov och forskningsmöjligheter på nya eller för-summade områden. Det gäller de särskilda forskarskolorna samt den tillfälliga insatsen med doktorandstipendier i slutet av 1990-talet, bägge åtgärder som inte förmodas komma att upprepas i framtiden. Det gäl-ler olika initiativ till internationalisering.

Områdesgruppernas verksamhet ligger naturligtvis nära kärnverk-samheten. Utvärderingsgruppen påpekar till och med att en arbets-grupp om riksdagen och dess arbetsformer i praktiken utvecklades till ett vanligt forskningsprojekt (statsvetenskapligt, än en gång i samver-kan mellan flera institutioner) vilket kanske inte är helt förenligt med reglementet. Man anser också att vissa särskilda insatser ligger för nära vanligt utredningsarbete som Riksbanksfonden enligt sin stadga inte ska ge medel till.

De särskilda insatserna väcker snabbt intresse och utvärderingen ägnar dem betydande uppmärksamhet, kvantitativt klart fler rapportsi-dor än kärnverksamheten. Det går att förstå men är väl egentligen inte helt rimligt med tanke på att det här inte alls rör sig om lika mycket pengar som för projektanslagen. Värda att diskutera är de kanske främst för att de ofta rör sig i gränslandet mellan vetenskap och kulturliv eller informationsverksamhet.

Utvärderarna är i grunden positiva till så gott som alla de särskilda insatserna. De kritiska synpunkter de framför gäller mer hanteringen av en insats än dess berättigande. Jag tror också att de flesta av de här icke- eller halvvetenskapliga insatserna är motiverade. Förmodligen skulle det till och med gå att hävda att de särskilda insatserna också berikar kärnverksamheten. En forskningsfond som samtidigt ger bidrag till populärvetenskaplig bokutgivning och rena kulturinsatser (en halv miljon kronor till produktionen av den finlandssvenska filmen Framom främsta linjen exempelvis) får kontakter, perspektiv och en vidsyn som gör den till en bättre stödjare av vetenskaplig forskning, om det än innebär att årligen några miljoner färre blir tillgängliga för vanliga projektansökningar.


Men man skulle önska att utvärderingen mer systematiskt och energiskt tog upp detta till värderande diskussion. Ett exempel, där jag dessvärre själv föga heroiskt var inblandad som styrelseordförande och alltså bär ett tungt ansvar, är utgivningen av Dagens Forskning och dess konkurs. Rapporten ägnar denna fråga fem sidor av en huvudtext på ca 160 vilket, fortfarande med reservation för mitt jäv i att bedöma detta, förefaller något oproportionerligt. Det mesta är ett försök att klarlägga beslutsprocesserna kring tidningen och i vilken mån fonden agerade tillräckligt ekonomiskt ansvarigt. Det är en sak, som för övrigt också klarlagts av konkursförvaltare. Men den bredare frågan om och varför det över huvud taget var berättigat av fonden att ge sig in i vanlig tidningsutgivning tas egentligen inte upp. Vad blev från innehållssyn-punkt bra och vad blev dåligt utifrån fondens och forskarsamhällets förväntningar? Hade detta varit okontroversiellt om det bara lyckats affärsmässigt? Och i så fall varför? Jag tror att jag har mitt eget svar, liksom om någon skulle fråga om filmen om fortsättningskriget. Men jag skulle vilja veta hur utvärderingsgruppen resonerat och utifrån vilka kriterier.

Stark stiftelse för vem?Den underliggande frågan kring all utvärdering av forskning och anslagsgivare är vilken särskild nytta den utvärderade organisationen bidrar med. Vilken betydelse har just Riksbanksfonden haft för att den kultur- och samhällsvetenskapliga forskningen blivit vad den är i Sverige? Har fonden gjort någon nytta? Och för vem?

Utvärderarna konstaterar att Riksbanksfonden har ett anmärknings-värt stort stöd i det svenska forskarsamhället. De antyder till och med att det närmast okritiska stödet kan vara oroande. Bättre debatt behövs. I diskussionen om utvärderarnas rapport har kritiker påpekat vad de anser vara det uppenbara: I ett litet system som Sverige stöter man sig inte med sina mecenater. Det verkar litet futtigt.

Snarare kan det väl vara så att om man inte alltid ställer tillräckligt problematiserande frågor, får man inte så kontroversiella svar. Den här utvärderingen lider en befriande brist på utvärderingsmetodisk och strategisk konsultjargong. Det är en lättnad att slippa ordet ”målgruppsanalys”. Ändå saknar jag det som begreppet förhoppnings-vis står för. Ett systematiskt sammanfattande resonemang om vad Riksbanksfonden betytt för såväl statsmakter som svensk offentlighet i allmänhet återstår ännu att föra.

Det uttalade samhällsintresset med Riksbanksfonden har varit att främja forskning av samhällsnytta, särskilt sådan som annars har svårt att uppmärksammas. Detta har aldrig vad jag vet under fondens 40 år


inneburit att statsmakterna önskat sig mer policy-inriktad forskning eller tydligt stöd till oetablerade, alternativa forskningsmiljöer. Varför det? Jag tror mig också här ana svaret men i alla fall. Under senare år har Riksbanksfondens ledning tolkat stadgan som att det gäller att ge Sverige en plats i ett internationellt forskningspolitiskt sammanhang. Riksbanksfonden har valt att se EU som en möjlighet och plattform för svenskt agerande i ganska klar kontrast till svensk samhällsdebatt i stort. Det är inte troligt att en tydligare samhällsstyrd stiftelse kunnat göra det.

Också en samlad inomvetenskaplig värdering av kvaliteten på den forskning som beviljats anslag och genomförts – inte minst i jämförelse med den verksamhet som bedrivits med fakultetsmedel eller anslag från andra forskningsråd – vore önskvärd. I mycket skulle detta kräva ett arbete som ligger bortom utvärderingsgruppens mandat och resurser. Men till en del finns underlaget redan i rapporten.

Det rent ekonomiska tillskottet genom Riksbanksfonden är ju uppenbart. Den inledande historiken påminner om vilka svindlande summor som plötsligt i mitten på 1960-talet fanns där för områden som tidigare aldrig prioriterats i Sverige. En liknande injektion kom med Kulturvetenskapliga donationen i mitten på 1990-talet. Ytterligare påspädd av en ojämförlig börsuppgång 1999 kunde fonden plötsligt ge intrycket att ha pengar till allt. Bara ett par år senare talar vi återigen om den svenska forskningens resurskris. Men hade de avsättningar som skett till fonden från riksbanksmedel på 1960-talet och utskiftade lönta-garfonder tre decennier senare bara förts direkt in i statsbudgeten hade den långsiktiga utväxlingen av pengarna blivit mycket blygsam.

Samtidigt är det värt att påpeka att Riksbanksfondens bidrag till det samlade svenska stödet till forskning är ganska blygsamt, 7 procent. Inskränker man sig till humaniora och samhällsvetenskap blir bidraget mellan en tredje- och fjärdedel. Med tanke på fondens ställning i debatt och uppmärksamhet är detta låga siffror.

Under de senaste åren har Riksbanksfonden alltmer betonat nöd-vändigheten att stödja svensk spetsforskning med stora koncentrerade anslag för att skapa några få svenska internationellt konkurrenskraftiga miljöer. Detta förenas med fortsatta okonventionella särskilda insatser i vetenskapssamhällets gränsmarker. Det innebär att svensk normal-forskning borde börja känna sig bekymrad. Frågan bör ställas och svar redovisas. Själv tror jag som framgått ovan att mina egna minnen av den svenska statsvetenskapens utveckling under de fyrtio åren visar på det bästa med Riksbanksfonden både vad gäller ämnets inom- och utomvetenskapliga utveckling. Historieämnet är ett annat – men inte som jag tror lika genomgripande – exempel som utvärderingsrapporten uppmärksammar.


En avslutande fråga blir vilken framtida roll som Riksbanksfonden kan förväntas spela i ett svenskt och internationellt forskningspolitiskt sammanhang med vetenskapsråd, offentliga och privata anslagsgivare till sektorsforskning och privata och offentliga stiftelser. Som vi kon-staterat målar utvärderingen och fondens egen ledning upp ett scenario där den statliga forskningsfinansieringen kraftigt urholkas och lämnas till stiftelser, sektorsorgan och EU-program. De statliga pengarna koncentreras till forskarutbildning. För att långsiktigt bidra till kvalitet behövs samtidigt mer samarbete och mer konkurrens mellan anslagsgi-varna. En given arbetsfördelning är inte självklart enbart av godo.

Samtidigt är inte stiftelsesektorn given. Löntagarfondsstiftelsernas ledningar började under börsuppgångsåren i slutet på 1990-talet tro på det eviga livet för sina verksamheter, trots att detta egentligen stred mot ursprungsstiftarnas intentioner. Nu är läget annorlunda och flera av de mindre stiftelserna måste räkna ned sin livslängd till 10–15 år om de ska fortsätta att betala ut medel i den storlek som de anser nödvändig för att vara meningsfulla. Några av dem kommer förmodligen ganska snart att vända sig till Riksbanksfonden för att diskutera möjligheten att fusionera. Det kommer att vara naturligt. Flera av stiftelserna har verksamhet som till stor del är förenlig med Riksbanksfondens. Men det skulle öka trycket på Riksbanksfonden att höja de årliga utbetal-ningarna en bra bit över de ca 300 miljoner kronor det nu handlar om och att skapa en organisation som skulle klara detta.

Wallenbergstiftelserna som i dag står för en imponerande insats (större än Riksbanksfondens) på den privata sidan skulle också behöva kompletteras från andra kapitalstarka företag. De privata stiftelserna i Sverige är påfallande små och har smala ändamålsparagrafer. I det jämlika Sverige har vi de senaste åren med påfallande förtjusning och till och med något av nationell stolthet tagit till oss att några av värl-dens rikaste som Rausing och Kamprad är svenskar. Att de bosatt sig utomlands och betalar litet i skatt i hemlandet tycks vi också godta och uppfatta som självklart.

De dåliga avdragsmöjligheterna är den återkommande förklaringen till att det privata näringslivet inte avsätter mer för vetenskapliga och ideella ändamål. Men när de svenska ambitionerna att finansiera allt offentligt med skattemedel nått vägs ände, borde det vara dags att tänka på alternativ. Vill en amerikansk miljardär vara en god medbor-gare krävs att hon eller han årligen avsätter betydande belopp för att finansiera både universitet, konstmuseer och symfoniorkestrar. Och de pengarna går inte bara till privata institutioner utan till hemortens offentliga delstatsuniversitet oftast utan närmare bindningar. Borde inte Kamprad kunna stå för en betydande del av finansieringen av Växjö universitet, Lundberg av Linköpings och Borg av Södertörns högskola?


Detta har möjligen inte så mycket med utvärderingen av Riks-banksfonden att göra. Men den som i utvärderingens första kapitel läser den medryckande skildringen av dådkraften i dåtidens riksdag, riksbank och regering när Riksbankens Jubileumsfond skapades, vill gärna se liknande fantasi och framsynthet hos dagens politiska och privata makthavare.

Anders Mellbourn är docent i statsvetenskap och ordförande för STINT. Han har tidigare varit chefredaktör på Dagens Nyheter och direktör för Utrikespolitiska Institutet.

106 Stallkultur

81

Nya forsknings-projekt 2004

IRiksbankens Jubileumsfonds årsberättelse publiceras sammanfat-tande beskrivningar av de nya forskningsprojekt som beviljats an-slag under året. Texterna inklusive projekttitlar är formulerade av forskarna själva. Fonden beviljar ramanslag, vilket innebär att lokala

omkostnadsavgifter av olika slag och i förekommande fall mervärdes-skatt ingår i angivna belopp.

För varje projekt uppges följande: projektets diarienummer, pro-jektledarens namn, anslagsförvaltare, projekttitel, beviljade belopp och projektsammanfattning. För ytterligare upplysningar om projektet hän-visas till projektledaren.


Jubileumsdonationen

84 Filosofie doktor Pär Nordquistmöten mellan världar: en studie av kulturell interaktion mellan jägar/samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid

85 Docent Kirsti Niskanenett återkommande dilemma: arbets- och äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor

85 Docent Lynn Åkessonsopornas universum: en etnologisk studie av kulturell nedbrytning

86 Professor Sten Lindströmmatematikens ontologi och kun-skapsteori: en kritisk granskning av den nyfregeanska riktningen i matematikens filosofi

86 Filosofie doktor Åsa Carlsonemotioner – problemet att beskriva en känsla som också är en tanke

87 Docent Miriam Salzer-Mörlingdrömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld

87 Docent Alexander Styhrekreativitet och innovation i rebyrå-kratiserade organisationer

88 Filosofie doktor Jonny Holmströmfrån värdeskapande till värde-skadande processer: en studie av ny internetteknik och dess betydelse för digitala affärer

88 Professor Lars Lindkvistgränsöverskridande problem-lösning i utvecklingsprojekt

89 Filosofie doktor Petra Adolfssonnär vattnet får styra – en orga-nisationsstudie om införandet av vattendistrikt i sverige

89 Filosofie doktor Charlotte Tornbjeratt resa till framtiden: svenska resenärer på jakt efter ett bättre samhälle under mellankrigstiden

90 Filosofie doktor Maja Larssonden normala kroppens gränser: om hermafroditism, medicinsk klassifi-cering och kontroll, 1750–1850

90 Docent Lars Nordspelet om mediepolitiken

91 Professor Said Mahmoudieu-medlemskapets inverkan på svensk folkrättspraxis

91 Professor Robert Påhlssonlikhet inför skattelag

92 Juris doktor Anna Singervårdnadstvister och barnets bästa – en studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område

92 Docent Claes Gejrotsyndare från norr: sverige och finland i det medeltida penitentia-riearkivet

93 Filosofie doktor Claes Ellehagmathias spihler: verksamheten som arkitekt 1670–1690

93 Filosofie doktor Vania Ceccatostater i omvandling och deras brottsgeografi

94 Filosofie licentiat Ingvar Svanbergtraditionell botanisk kunskap och växtanvändning i nordvästra estland

94 Filosofie doktor Christian Isendahlekologi, makt och religion: kogni-tiva landskap på yucatán-halvön

95 Professor Ulrika Nettelbladtspråkliga och kulturella faktorer som påverkar intervention för fler-språkiga barn med grav språkstör-ning

95 Filosofie doktor Kerstin Bergmangestaltning av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film

97 Filosofie doktor Marta Ronnestilrent: margit abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet

83Nya forskningsprojekt 2004

97 Docent Paul Lichtensteinorsaker till olikheter i beteende, personlighet och anpassning

98 Professor Ingmar Skoogen populationsstudie av äldres psy-kiska hälsa och kognitiva funktion

98 Filosofie doktor Alexander Künzliatt granska översättningar – en kombinerad produkt- och processtudie

99 Professor Alf Arvidssonmusik och politik på 1970-talet – politiseringen av ett fält

99 Professor Magnus Dahlquistportföljval och investerarbeteende

100 Professor Fabrizio Zilibottiinstitutioner, ekonomisk politik och tillväxt

100 Docent Karl Wärnerydgruppselektion och sociala normer

101 Professor Mårten Palmehur påverkar socialförsäkring-arna arbetsutbudet, sparandet och inkomstfördelningen?

101 Filosofie doktor Christina Cliffordsonskolgångens och ålderns relativa betydelse för intellektuella presta-tioner

102 Professor Claes von Hofstenspädbarns förmåga att uppfatta handlingar och intentioner

102 Docent Mats J. Olssonpsykologiska undersökningar av mänskliga feromoner

103 Teologie doktor Karin Sarjasocialism, feminism och ett efter-kolonialt experiment: barbro johansson, missionär och politiker

103 Teologie doktor Jonas Holmstrandnytt språk för en ny tro – en under-sökning av uttrycket ”pisteuein eis” i tidig kristen litteratur

104 Professor Catharina Raudvereexil och tradition: transnationell sufism i sverige

104 Filosofie doktor Åsa Lundqvistden svenska modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigshistoria

105 Professor Elizabeth Thomsonjämförande studier av utbildning och familjebildning

105 Filosofie doktor Susanne Almandra klassens resa? nedåtrörlig social mobilitet i ett longitudi-nellt perspektiv

106 Filosofie doktor Nina Nikkustallkultur

106 Docent Bo Burströmpolitiskt ledarskap och hälsa – betydelsen av moraliserande, tvång och auktoritetstro för barns överlevnad

107 Docent Stig Montinförvaltningspolitik och demokrati-politik i europeiska kommuner

107 Filosofie doktor Per Janssonbegrepp om staten och utvecklingen av internationella normer: skilje-dom i det moderna statssystemet

Arkeologi

Möten mellan världar: En studie av kulturell interaktion mellan jägar/samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid

Dnr J2004-0016

Filosofie doktor

Pär NordquistStockholms universitet

1 200 000 kr

Jubileumsdonationen


• Detta forskningsprojekt kommer att studera kulturell interaktion mellan jägar/samlarsamhäl-len och agrara samhällen i förhistorien. Studien avser att belysa en rad generella sociologiska frågeställningar rörande kulturell interaktion genom konkreta arkeologiska exempel hämtade från nord- och sydskandinavisk stenålder och bronsålder. Exempel på frågeställningar som kommer att belysas i studien är: Hur gestaltar sig den kulturella interaktionen i den materiella kulturen i de respektive samhällsformerna? Hur inkorporeras föremål, symboler och tekniker från en ”främmande” kultur till den inhemska? Vilka kategorier av kulturelement anammas och vad kan detta ge för bild av interaktions-relationens karaktär? Hur kan lågfrekvent eller högfrekvent kulturinteraktion uppfattas och tolkas samt vad blir de långsiktiga resultaten av kulturellt samspel för de respektive samhällsfor-mernas interna sociala processer?

Genom ett tillämpande av sociologisk och socialantropologisk teori på arkeologiska data kan en förståelse av de mer långsiktiga sociala konsekvenserna av detta fenomen uppnås. Arkeologin kan således ge ett unikt bidrag till det mer generella samhällsvetenskapliga studiet av kulturmöten och konstruktionen av regio-nala och kulturella identiteter.

85Jubileumsdonationen

• Projektet tar ett samlat grepp om hur kvin-nors sätt att förena betalt arbete, obetalt arbete och familjeliv förändrats under de senaste femtio åren. Gifta/sammanboende kvinnor i tre generationer, ur olika klasser och med olika etnisk bakgrund, intervjuas om hur de hanterat detta dilemma. Den gradvisa ökningen av kvin-nors lönearbete och de sociala förändringar som skett i organisationen av familjeliv, pro-duktion och reproduktion är grundläggande drag i de processer varigenom könsrelationerna förändrats sedan 1950-talet. Förändringen kan också beskrivas som en övergång från en patri-arkalisk kapitalism – där kvinnors arbete i hem-men var förutsättningen för lönearbetets repro-duktion – till en postindustriell ekonomi där tvåförsörjarfamiljen är det normativa idealet för könsrelationerna. I den svenska välfärdsstaten har kvinnors ökade lönearbete till stor del skett genom offentliggörande av reproduktionen, det vill säga att välfärdsstaten har övertagit delar av det privata omsorgsarbetet. Omsorgssektorns framväxt sedan 1960-talet har gjort det möjligt för kvinnor att realisera det svenska jämställd-hetsprojektet. Konflikten mellan lönearbete och omsorg, produktion och reproduktion har dock inte försvunnit. Den har ändrat karaktär och dess tyngdpunkt har förflyttats från formel-la rättigheter som påverkar arbetslivet till mer svårfångade kulturella och symboliska domäner där ekonomiska och sociala skillnader mellan könen alltjämt återskapas. Mekanismerna i den långsiktiga förändringen sätts i centrum för projektets undersökningar.

Ekonomisk historia

Ett återkommande dilemma: Arbets- och äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor

Dnr J2004-0274

Docent

Kirsti NiskanenLinköpings universitet

1 500 000 kr

• Projektets syfte är att studera kulturella nedbrytningsprocesser. Dess konkreta utgångs-punkt är sop- och avfallshantering i vid mening. Ett påtagligt drag i senare års kultur-teori är det svaga intresset för förslitnings- och förfallsprocesser. Forskning och debatt har ägnats åt kulturell formering, gestaltning och identitetsskapande. Det har främst handlat om kulturella uppbyggnadsprocesser. I detta pro-jekt står däremot konkreta kulturella nedbryt-ningsprocesser i fokus. Ambitionen är också att utveckla analytiska redskap för att förstå kultu-rell nedbrytning. Hur nöts, slits och förbrukas kulturella former? Hur färgas idéer om kultu-rellt åldrande av metaforer och modeller från biologisk nedbrytning eller fysisk materialtrött-het? Hur flätas diskursiva element hämtade från materiens, kulturens och kroppens förgänglig-het in i varandra? Vilka svar kan ges på frågor om estetisering, kultur- och civilisationskritik, globala sammanhang, nostalgi, återbruk och regeneration?

Avfallshantering är ett växande problem i västvärldens konsumtionssamhälle. Trots kam-panjer och tekniska innovationer är det ofta svårt att få människor att ändra på invanda ruti-ner och synsätt. En kulturvetenskaplig analys kan ge värdefulla insikter både ur brukar- och samhällsperspektiv när beslut om implemente-ring kopplas till diskursiva föreställningar om rent och orent, livskvalitet och god miljö.

Etnologi

Sopornas universum: En etnologisk studie av kulturell nedbryt-ning

Dnr J2004-0252

Docent

Lynn ÅkessonLunds universitet

1 400 000 kr


• Inom filosofin är intresset för emotioner – glädje, sorg, rädsla – nu stort. De flesta som skriver om emotioner anser att emotioner upplevs som både kognitiva (som tankar med ett innehåll) och affektiva (som känslor utan innehåll). Att beskriva ett fenomen som kogni-tivt och affektivt har dock visat sig svårt. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon form av intentionalitet (”om-het”, ”riktadhet”) som kan tillskrivas emotionen och är förenlig med att den är kognitiv såväl som affektiv. En hypotes är att affekten är intentio-naliteten, dvs. hur vi tänker på innehållet.

Projektet har betydelse för debatten om intentionalitet (vad är det? vilka fenomen är intentionala?); för förklaringar av handlingar som utgår från att affektiva önskningar motive-rar oss att handla, (önskningarna antas just vara kognitiva och affektiva); samt för sambandet mellan emotioner och värderingar. Emotioner ses ofta som den erfarenhetsmässiga grunden för värderingar, vilka därför betraktas som sub-jektiva. Men om emotionen är kognitiv, tycks dess subjektivitet mindre. Projektet har också utomfilosofisk betydelse: t.ex. för hur attityd-förändringar kan åstadkommas och för vilken form av psykoterapi som är effektivast.

Genomförande: (1) Emotionens intentionali-tet brukar förutsättas. Denna förutsättning skall granskas. (2) I litteraturen kan minst sju idéer om intentionalitet urskiljas. Dessa skall gås igenom kritiskt. (3) De lärdomar som dras av detta används för att karaktärisera emotionens intentionalitet.

Filosofi

Emotioner – proble-met att beskriva en känsla som också är en tanke

Dnr J2004-0247

Filosofie doktor

Åsa CarlsonStockholms universitet

1 300 000 kr

• Den tyske matematikern och filosofen Gottlob Frege (1848–1925) försökte förklara vår kunskap om de naturliga talen genom att återföra aritmetiken på logik. Programmet visade sig emellertid vara ogenomförbart. Det huvudsakliga skälet var att den teori för klasser som Frege använde för att definiera de naturliga talen var motsägelsefull. Freges matematikfilosofi kom därför under lång tid att betraktas som hopplöst passé. På senare tid har situationen ändrat sig radikalt, främst på grund av Crispin Wrights revision av Freges program och Boolos logiska undersökningar. Den senare genomförde en rekonstruktion av Freges logik och visade att aritmetikens axiom kan bevisas i andra-ordningens logik utökad med Humes princip. Wright och Hale menar att denna prin-cip är en analytisk sanning. De överger således Freges tanke om en reduktion av aritmetiken till logik, samtidigt som de bevarar idén att dess satser är analytiskt sanna.

Projektet syfte är att kritiskt granska detta nyfregeanska program. Det finns mycket som kan ifrågasättas. Vilken kunskapsteoretisk status har den högre-ordningens logik som förutsätts? Har alla principer och slutledningsregler i denna logik sin grund i begreppsliga samband? Eller är det snarare som kritikerna har hävdat, att nyfregeanerna givit substantiella matema-tiska antaganden en oskyldig logisk förklädnad? Vilken status har Humes princip och liknande s.k. abstraktionsprinciper? Projektets betydelse ligger i den klarhet som det kan bidra till att skapa kring filosofiskt centrala begrepp och frå-geställningar.

Filosofi

Matematikens ontolo-gi och kunskapsteori: En kritisk granskning av den nyfregeanska riktningen i matema-tikens filosofi

Dnr J2004-0071

Professor

Sten LindströmUmeå universitet

1 000 000 kr


• I dagens organisationer och i forskningen talas det ofta om nya organisationsformer som påstås avvika från den byråkratiska organisa-tionsformen. Vissa forskare talar explicit om ”post-byråkratiska organisationer” som ett samlande begrepp för diverse projektifierade och virtuella organisationsformer. Begreppet byråkrati har ofta negativa konnotationer i det offentliga samtalet och påstås ofta vara på väg mot ett mindre inflytande som organise-ringsform. Tvärt emot denna föreställning om byråkratins minskade betydelse utgår forsk-ningsprojektet från att en byråkratisk organisa-tionslogik blir allt mer vanligt förekommande och utbredd. Projektet syftar därför till att studera hur svenska företag som fått utländska ägare och som en följd av detta blivit allt mer hierarkiska och rebyråkratiserade arbetar med att bibehålla sin kreativitet och innovativitet. Studien tar sin utgångspunkt i två olika pro-duktutvecklingsmiljöer: läkemedelsindustrin och bilindustrin. I läkemedelsindustrin tenderar allt större summor att investeras i läkemedels-utveckling samtidigt som antalet så kallade ”blockbuster-drugs” blir allt färre. I bilindustrin blir produktutvecklingsarbetet alltmer styrt av fastställda arbetsmetoder som plattformar och snävare utvecklingsbudgetar. Metodologiskt utgår forskningsprojektet från en kvalitativ metodik som inkluderar intervjuer och del-tagande observationer. Personer som arbetar inom läkemedels- respektive nybilsutveckling kommer att intervjuas av forskargruppen.

Företagsekonomi

Kreativitet och inno-vation i rebyråkratise-rade organisationer

Dnr J2004-0270

Docent

Alexander StyhreChalmers tekniska

högskola

1 500 000 kr

• I den varumärkta världen handlar produk-tion och konsumtion alltmer om symboler. När materiella behov är tillfredsställda, och när likartade produkter finns i överflöd, blir varumärkets immateriella löften och drömmar i allt större utsträckning det symboliska värde som produceras och konsumeras. Företagens förmåga att kommunicera och förpacka blir därmed central när det som skall säljas är abstrakta löften om framgång, hopp, trygghet och lycka. Samtidigt ser vi hur en ny yrkeskår av formgivare, designers och kommunikatö-rer växer fram. Den nya expressiva expertisen utgörs av de aktörer som på olika sätt sysslar med kommersiell strategisk produktion av symboler. I takt med att denna expertis får en ökande betydelse i samhället sker också en professionalisering av företagens uttryck där olika former av berättelser och bilder blir cen-trala uttrycksformer. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att fördjupa vår kunskap om hur immateriella värden mate-rialiseras i skapandet av symboliska värden. Projektet är uppbyggt kring två delstudier: (1) En studie av konstruktionen av symboliska värden i bilder och berättelser. (2) En studie av den expressiva expertisen som aktör och fält. Forskningsprojektet skall därmed bidra till en vidare förståelse av hur varumärken skapas och hur den varumärkta världen upprättas.

Företagsekonomi

Drömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld

Dnr J2004-0187

Docent

Miriam Salzer-MörlingStockholms universitet

1 300 000 kr


• Ett funktionsövergripande samarbete är ofta en nödvändighet i samband med pro-duktutveckling. Typiskt sett innefattar detta simultan utveckling av flera enheters lokala kunskapsbaser, samtidigt som dessa slutligen måste integreras inom ramen för ett och samma produkt- eller teknikutvecklingskoncept. Dock rapporteras ofta hur man i sådan verksamhet misslyckats med att få fram fungerande system och om betydande tids- och kostnadsöverskri-danden. En återkommande förklaring till svå-righeterna är att samarbetet och kommunika-tionen fungerar dåligt till följd av att deltagarna har olika kunskapsbakgrund, erfarenheter, inte talar samma ”språk”, etc. Mot denna bakgrund är forskningsprojektets övergripande syfte att bidra till förståelsen av de problemlösnings-processer som försiggår i utvecklingsprojekt. Särskilt är ambitionen att utreda möjligheterna att hantera gränssnittsproblem i projektgrup-per som är tvärfunktionellt sammansatta. Detta inbegriper utredning av vilka hinder för kom-munikation och interaktion som kan finnas samt vilka olika lösningar och hjälpmedel som kan identifieras. Teoretiskt innebär studien ett försök att vidareutveckla en teori om projekt-organisering utifrån vetenskapssociologisk lit-teratur. Empiriskt bygger studien på en design innefattande fallstudier och kvalitativ metodik.

Företagsekonomi

Gränsöverskridande problemlösning i utvecklingsprojekt

Dnr J2004-0823

Professor

Lars LindkvistLinköpings universitet

800 000 kr

• Projektet syftar till att skapa en djupare för-ståelse för den roll som Internetteknik spelar för de företag som erbjuder en digital tjänst eller produkt till en marknad. Det rapporteras allt oftare om en ny form av digitala affärer möjliggjorda av ny Internetteknik. En gräsrots-rörelse – en bottom up-rörelse i händerna på konsumenter istället för en top down-rörelse styrd av företagsledningar – har vuxit fram och slagit hårt på många väletablerade företag. En hotbild målas upp i form av decentraliserade tekniker som peer-to-peerteknik och den för-störande kraft de har haft – och väntas fortsätt-ningsvis ha – på kommersiella aktörer. Istället för att Internetteknik fungerar som en del i en värdeskapande process för företag kan man tala om den värdeskadande process som tekniken är en del av. Alla produkter och tjänster som kan anta digital form – som film, musik och mjuk-varuprogram – kan också distribueras i kanaler som inte kontrolleras av företag. Samtidigt som denna process kan ses som värdeskadande ur ett företagsperspektiv är den samtidigt värde-skapande för andra aktörer. Detta projekt avser att studera de värdeskapande och värdeska-dande processer som uppstår i relation till ny Internetteknik.

Företagsekonomi

Från värdeskapande till värdeskadande processer: En studie av ny Internetteknik och dess betydelse för digitala affärer

Dnr J2004-0742

Filosofie doktor

Jonny HolmströmUmeå universitet

900 000 kr


• Mellankrigstiden är en tid med ivrigt sökande efter nya vägar in i framtiden. I Ryssland hade det skett en revolution och det gamla samhäl-let hade definitivt gått i graven och ett nytt hade börjat se dagens ljus. År 1929 kraschade den amerikanska ekonomin, något som fick efterverkningar i hela västvärlden. President Franklin D. Roosevelt lyckades häva depres-sionen genom statsintervention och det pro-gram som brukar kallas The New Deal som han introducerade 1933. Samma år tog Hitler makten i Tyskland och en omorganisering och likriktning av det tyska samhället enligt natio-nalsocialistisk ideologi tog vid. Dessa länder kan på olika sätt sägas representera skilda vägar in i framtiden. USA hade sedan länge fungerat som ett framtidsland, medan Tyskland och Sovjetunionen under mellankrigstiden blev nya möjliga alternativ. I Sverige började samti-digt den svenska välfärdsstaten att byggas och debatten om hur Sverige på bästa sätt skulle ta steget in i framtiden var livlig. Hur skulle män-niskors liv anpassas till det moderna samhället och tvärtom?

Detta projekt vill undersöka hur svenskar resenärer uppfattade olika försök att i andra länder skapa nya vägar in i framtiden efter för-sta världskrigets katastrofala följder. Betoningen kommer att ligga på hur svenskar uppfattade att vardagslivets problem i dessa länder hade lösts och hur detta visade vägen in i framtiden.

Historia

Att resa till fram-tiden: Svenska rese-närer på jakt efter ett bättre samhälle under mellankrigstiden

Dnr J2004-0225

Filosofie doktor

Charlotte TornbjerLunds universitet

1 500 000 kr

• Forskningsprojektet innefattar en studie av organisering enligt en ny styrningsprincip. Enligt EGs nya vattendirektiv skall vattnets naturliga rörelse vara grunden för hur svenska myndigheter och andra organisationer skall arbeta med och samverka kring vattenrelaterade frågor. Fem vattenmyndigheter skall inrät-tas och vara ansvariga för fem vattendistrikt i landet. Studiens konstruktivistiska perspektiv lyfter fram samspelet mellan natur, teknik och människa. Detta samspel är angeläget att stu-dera vid en omorganisering där det uttalade målet är att vattnets egenskaper skall vara sty-rande. Hur organiseringsprinciper förändras och påverkar de involverade aktörerna – både kollektiv och individer – är i fokus. Syftet är att analysera de organisatoriska förändringar som sker då ett vattendistrikt införs och tidigare aktörer inom området, som Länsstyrelsen och kommuner, kan få andra roller än i det tidigare vattenvårdsarbetet. Projektets metodik tar fasta på mikroperspektivet, vilket betyder att betoningen kommer att ligga på det dagliga arbete som hantering av vattenfrågor innebär, dvs. de handlingsmönster som utgör styrning av vattenfrågor och vattenvård i ett vattendi-strikt. Observationer och intervjuer kommer att genomföras under tre år för att studera hur arbetet med vattenfrågor förändras, men också eventuellt förblir oförändrat, då vattendistrikt införs.

Företagsekonomi

När vattnet får styra – en organisations-studie om införandet av vattendistrikt i Sverige

Dnr J2004-0839

Filosofie doktor

Petra AdolfssonHandelshögskolan

i Göteborg

1 000 000 kr


• I detta projekt granskas hur den svenska mediepolitiken formats mot bakgrund av de senaste decenniernas snabba medieutveckling. Det sker genom en analys av motiven bakom riksdagspartiernas ståndpunkter i några av de senaste decenniernas viktigaste mediepolitiska beslut i den svenska riksdagen under perioden 1970–2000. Syftet med projektet är att kart-lägga hur den svenska mediepolitiken formats i skärningspunkten mellan politiska ideologier, partistrategier och medieförändringar. De centrala frågeställningarna är: Vilka politiska aktörer har påverkat mediepolitikens utform-ning? Hur kan de senaste decenniers viktigaste mediepolitiska beslut förklaras? Har medieut-vecklingen påverkat partiernas mediepolitiska manöverutrymme?

Riksdagspartiernas agerande i samband införandet av presstödet 1971, beslutet om den nya lokalradion 1977, beslutet om den tredje marksända TV-kanalen 1991 och införandet av reklamradio 1993 analyseras. Dessa fyra centrala mediepolitiska beslut har fått stor betydelse för det svenska mediesystemet och är därför logiska att granska. Genom att två av besluten har skett under 1970-talet och de två andra under 1990-talet ges också möjligheter att jämföra hur besluten tillkommit under olika skeden av medieutvecklingen, präglade av reglering eller avreglering. En annan viktig utgångspunkt är att de fyra besluten tillkommit i olika parlamen-tariska situationer.

Informationsvetenskap

Spelet om medie-politiken

Dnr J2004-0144

Docent

Lars NordMittuniversitetet

Sundsvall

1 010 000 kr

• Syftet med detta projekt är att studera hur normerande kunskap om kön och sexualitet etableras och förändras i ett kulturhistoriskt sammanhang. Mer specifikt undersöks hur den medicinska diskussionen om normalitet och avvikelse med avseende på kön och sexualitet såg ut i Sverige under perioden 1750–1850. Hur behandlade läkare människor vars könstillhö-righet inte upplevdes som helt entydig? Vad spelade biologin respektive livsstilen för roll i bedömningarna av någons sexuella identitet? På vilka sätt ingick medicinens klassificeringar och frisk- respektive sjukförklaringar av her-mafroditer, tveköningar och man-kvinnor i det kulturella formandet av ett allt viktigare ideal om en tydligt könsbestämd och heterosexuellt orienterad individ? Med utgångspunkt i pro-vinsialläkarrapporter, rättsmedicinska hand-böcker, läkarvetenskapliga artiklar och populär-medicinska texter analyseras synen på avvikande kroppar, kön och sexualiteter i en tid när den moderna vetenskapen alltmer tenderade att överta kyrkans tidigare tolkningsföreträde i sexuella spörsmål. I projektet kombineras vetenskapshistoria med språk- och genusteo-retiska perspektiv för att på så vis generera ny kunskap inom nämnda fält. Tyngdpunkten lig-ger på det, i tidigare forskning sällan studerade, medicinska sekelskiftet 1800 och resultaten förväntas bidra till den internationellt livaktiga diskussionen om när och i vilket sammanhang tanken om en heterosexuellt normerande kropp växer fram i västerländsk kultur.

Idéhistoria

Den normala krop-pens gränser: Om hermafroditism, medicinsk klassifi-cering och kontroll, 1750–1850

Dnr J2004-0299

Filosofie doktor

Maja LarssonUppsala universitet

1 400 000 kr


• Projektets konkreta syfte är att undersöka hur man bäst konstruerar likhet inför lagen på ett område som berör de flesta människor, nämligen i skattejuridiken. Går det alls att sammanfatta några kriterier för jämförbarhet här, och går det att göra det på ett sätt som är både konsekvent och kontrollerbart? Projektet skall genomföras under en tvåårsperiod och redovisas dels i en monografi på svenska, dels i utvärderande artiklar på svenska och engelska. Uppläggningen av monografin kan indelas i en allmän och en speciell del. Den allmänna delen skall innehålla en avgränsning av den skatte-rättsliga likhetsprincipen från andra rättsprin-ciper på skatterättens område. I denna del skall även konstitutionella förutsättningar för lika behandling av lika fall i skatterätten analyseras. I projektets andra speciella del skall närmare analyseras betydelsen för likhetsprincipens upp-rätthållande av rättskällan administrativ praxis. Undersökningen skall i denna del även inne-hålla en inventering och analys av faktorer, vilka kan uppfattas som typiskt sett ägnade att väcka frågan om huruvida två jämförbara fall förelig-ger eller ej. Bland sådana faktorer kan nämnas beskattningens förhållande till rummet, till olika branscher, till tiden samt till administrativ praxis i form av schabloner.

Juridik

Likhet inför skattelag

Dnr J2004-0127

Professor

Robert PåhlssonGöteborgs universitet

1 120 000 kr

• Som ett litet industriland utanför NATO och granne till Sovjetunionen hade Sverige under hela perioden efter andra världskriget fram till slutet av 1980-talet ett starkt nationellt intresse att formellt bedriva en neutralitetspolitik, ha ett trovärdigt försvar och verka för ett effektivt FN. Den nya världsordningen efter Sovjetunionens sönderfall och Sveriges medlemskap i EU 1995 har skapat nya förutsättningar för svensk folkrättspraxis. Det gäller framför allt Sveriges syn på internationell våldsanvändning. Sverige har varit en trogen anhängare av FN och en motståndare till varje form av våldsanvändning utanför FN-stadgans strikta ramar. Landets reaktion mot USAs bombning av en fabrik i Sudan 1998, mot NATO-bombningarna i Kosovo 1999, mot Afghanistankriget 2001 och mot USAs krig i Irak 2003 ger upphov till funderingar över eventuella förändringar i Sveriges uppfattning om internationellt bruk av våld. Syftet med denna studie är att fastställa i vilken utsträckning en eventuell förändring är resultatet av de krav som externa faktorer, såsom Sveriges EU-medlemskap eller den nya världsordningen med en supermakt, ställer. Forskningens resultat kommer att läggas till grund för en bedömning av Sveriges faktiska möjligheter att utöva en självständig och konse-kvent praxis beträffande internationellt bruk av våld i framtiden.

Juridik

EU-medlemskapets inverkan på svensk folkrättspraxis

Dnr J2004-0004

Professor

Said MahmoudiStockholms universitet

1 000 000 kr

Klassiska språk

Syndare från norr: Sverige och Finland i det medeltida peni-tentiariearkivet

Dnr J2004-0228

Docent

Claes GejrotRiksarkivet

1 100 000 kr

• Projektets mål är att presentera och analysera de texter rörande Uppsala kyrkoprovins under senmedeltiden som bevarats i det påvliga peni-tentiarieämbetets arkiv. Ämbetet är den instans i Vatikanen som handhar svåra absolutionsä-renden. Totalt rör det sig om cirka 430 texter på latin (motsvarande ca 150 sidor) ur olika handskrivna volymer. Texterna ger ny kunskap om det senmedeltida samhället och dess män-niskor. Materialet har hittills varit okänt för forskningen och är av stort intresse för bland annat historiker, teologer, rättshistoriker och filologer. Projektet är tvärvetenskapligt utfor-mat. Fil. dr Sara Risberg (latin) och docent Kirsi Salonen (historia) har engagerats för arbe-tet. Projektet leds av Svenska Riksarkivet och Svenskt Diplomatarium genom docent Claes Gejrot och stöds aktivt av Finska Riksarkivet. En referensgrupp har knutits till projektet. Projektet finansieras även med medel från Kungl. Vitterhetsakademien och Riksarkivet i Sverige.

Volymen som blir projektets slutprodukt planeras få följande innehåll: (1) Ett inledande avsnitt där det medeltida penitentiarieämbetet presenteras och det nu aktuella materialet sätts in i sitt språkliga, historiska, kyrkorättsliga och teologiska sammanhang. (2) En komplett textkritisk edition av den latinska texten med kritisk notapparat. (3) Fylliga innehållssamman-fattningar. (4) Kommentarer till sakinnehållet. (5) Person, ort- och sakregister.

• Varje år är närmare 50 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. Av dessa får ungefär vart tionde barn uppleva att föräld-rarna strider om vårdnadsansvaret i domstol – tvister som är förenade med stora kostnader både mänskligt och ekonomiskt. Dagens regel-system för handläggning av vårdnadstvister i domstol tillkom i början av 1900-talet, utifrån den tidens syn på barn, föräldraskap och det rättsliga vårdnadsansvarets innebörd. Det finns omständigheter såväl i regelsystemet som i den verklighet domen skall fungera i som motiverar en granskning av den rådande ordningen för att lösa vårdnadstvister. Det saknas dock idag en grundläggande diskussion om processens roll för lösandet av familjerättsliga konflikter. På andra rättsområden än familjerätten har en utveckling av olika former av alternativ tviste-lösning ägt rum. Projektets övergripande syfte är att generera kunskap och föreslå alterna-tiva modeller som kan ge förutsättningar för en utveckling och förbättring av samhällets handläggning av vårdnadstvister. De rådande processuella ordningarna för handläggning av vårdnadstvister kommer att granskas och analy-seras. Vidare skall pågående alternativ verksam-het för konfliktlösning i dessa fall kartläggas. Vårdnadstvisten är en komplex frågeställning vars lösning inte endast kan ges genom rättssys-temet. Kunskaper från andra områden än juri-diken är nödvändiga. Projektet bedrivs därför tvärvetenskapligt med hjälp av både rättsdog-matisk och rättssociologisk metod.

Juridik

Vårdnadstvister och barnets bästa – en studie av alternativa modeller för tvistlös-ning på familjerättens område

Dnr J2004-0731

Juris doktor

Anna SingerUppsala universitet

1 850 000 kr


• Tids- och rumsliga mönster för brott i de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen är temat för detta projekt. Det inne-fattar visualisering och analys av de varie-rande nivåerna och sammansättningen av en utvald grupp brott. Studien kommer att täcka övergångsperioden från planekonomi till mark-nadsekonomi under 1990-talet. Förberedelsen inför inträdet i EU ingår också tidsmässigt i projektet. Studien behandlar tre olika rumsliga nivåer. Den första är mikronivån vilken innefat-tar jämförelsen mellan nationsstater. Analysen kommer även att inriktas på bedömning av mesonivån vilken innefattar analys av regionala brottsmönster inom de tre länderna och relate-rar dessa till regionala socioekonomiska karak-teristika. Slutligen kommer man på mikronivån att använda en detaljerad geografisk databas för huvudstaden Tallinn för att fokusera på interur-bana processer som kan förklara stadens olika brottsmönster.

• Forskningsprojektets syfte är att kartlägga arkitekten Mathias Spihlers verksamhet i Sverige under 1600-talets senare hälft. Spihler var elev till den kunglige arkitekten Jean de la Vallée och blev en mycket efterfrågad arkitekt. Men han hade endast tjänst som verkmästare och fortifikationsingenjör. Hans mest kända byggnader är Kungsholms kyrka i Stockholm samt Salsta och Sjöö slott i Uppland. Ett forskningsmässigt problem är att dennes verk ofta har fått gälla som verk av den ledande arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Inom den konstvetenskapliga forskningen har Mathias Spihler snarare uppfattats som underarkitekt och arbetsledare än arkitekt. Han har därför stått i skuggan av de ledande arkitekterna. Projektet syftar till att visa att Mathias Spihler snart blev en självständig arkitekt som har ritat många byggnader. Genom forskningarna kom-mer Spihlers konstnärliga stil att karakteriseras. Han blev även pionjär för arkitekter med egen rörelse i Sverige.

Konst

Mathias Spihler: Verksamheten som arkitekt 1670–1690

Dnr J2004-0192

Filosofie doktor

Claes EllehagStockholms universitet

1 100 000 kr

Kulturgeografi

Stater i omvandling och deras brotts-geografi

Dnr J2004-0142

Filosofie doktor

Vania CeccatoKungliga Tekniska

högskolan

1 200 000 kr



• Projektet syftar till att nå en nyanserad förståelse av de dynamiska socio-ekologiska relationer och processer som präglat landskap och människa på Yucatán-halvön i Mexiko. Särskilt strävar projektet efter att förstå sam-banden mellan naturresurser, ekonomiska system, maktstrukturer, sociala strukturer och kosmologi. Medlemmarna i forskargruppen har disputerat på avhandlingar som fokuserar på mayaindianernas kultur, religion, historia, landskapshistoria och arkeologi. Detta medför att teoribildning och metodik i projektet är flervetenskapliga och har växt fram i gräns-landet mellan arkeologi och religionshistoria. Projektet fokuserar på tre separata fallstudier för att undersöka hur ekologi, makt och reli-gion har interagerat för att skapa olika syner på landskapet bland olika skikt i befolkningen genom tid och rum. Den första fallstudien fokuserar på den klassiska och postklassiska perioden (ca 600–1100 e.Kr.) och utgår ifrån arkeologiska undersökningar i Mayastaden Xuch. Den andra fallstudien baseras på etnohis-toriskt källmaterial från 1400- och 1500-talen, och syftar till att rekonstruera kosmologi, sakrala landskap och sociopolitisk organisa-tion under denna tid. Den tredje fallstudien syftar till att dokumentera olika nutida syner på landskap, makt och religion i Chichén Itzá, en betydande Mayastad under 1000- till 1200-talen som idag är vallfartsort både för en politise-rad inhemsk traditionsutövning såväl som för nyandliga sökare från västvärlden.

Kulturgeografi

Ekologi, makt och religion: Kognitiva landskap på Yucatán-halvön

Dnr J2004-0612

Filosofie doktor

Christian IsendahlMalmö högskola

1 400 000 kr

• Det har hävdats att Europa är den minst studerade regionen i världen rörande lokala kunskaper. Sant är att vår tid kännetecknas av en fortgående förlust av traditionella ekologiska kunskaper rörande den biologiska mångfal-den. Däremot finns det ett stort källmaterial av folktraditioner i Norden som är värda att analysera. Med utgångspunkt i det samlade historiska källmaterialet rörande den estlands-svenska kust- och öbefolkningen före 1940 avser detta projekt att utveckla metoder och formulera modeller för att med etnobiologiska teorier undersöka traditionella ekologiska kun-skaper och utnyttjandet av biologiska resurser i lågteknologiska samhällen. Med hjälp av detta källmaterial skildras den samlade kunskap som befolkningen i de estlandssvenska bygderna hade i den folkliga botaniken, dvs. rörande träd, örter, gräs, ormbunkar, mossor, lavar och alger samt hur dessa utnyttjades till virke, foder, livsmedel, färgämne, råmaterial, hygie-niska ändamål, kryddor, medicin, garvning etc. Studien innefattar också växternas benämningar samt betydelse för sedvänjor, föreställningar och ritualer. Dessutom belyser projektet hur estlandssvenskarna förvaltade lokala natur-resurser. Förutom att värdera och utveckla etnobiologiska analysmetoder, avser projektet att förmedla ett försvunnet biologiskt kulturarv från den baltiska kusten. Inom projektet görs också komparativa analyser av resursutnyttjande i andra känsliga ö- och kustsamfund. Projektet vill dessutom vara en viktig motor för utveck-landet av etnobiologin som vetenskap, inte minst utifrån en europeisk kontext.

Kulturgeografi

Traditionell botanisk kunskap och växt-användning i nord-västra Estland

Dnr J2004-0548

Filosofie licentiat

Ingvar SvanbergUppsala universitet

1 400 000 kr


• Syftet med projektet är att studera gestalt-ningen av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film. Hur ser denna gestaltning ut? Vad karaktäriserar den? Hur förhåller den sig till naturvetenskapliga, filosofiska och kulturella föreställningar och kunskaper om sinnena och deras funktion? Ytterst avser projektet att besva-ra eller belysa frågan om det genereras någon specifik kunskap om mänskliga sinneserfaren-heter i litteratur och film. Kan dessa medier lära oss någonting om sinneserfarenheter utöver vad den moderna naturvetenskapen kan?

I detta projekt studeras ett antal filmer och litterära verk från såväl de finkulturella som de mer populära genrerna, fördelade på fyra delstudier som behandlar olika aspekter av sin-neserfarenhet. Något generaliserande kan man säga att den första studien om smärta kretsar kring den maximala sinneserfarenheten, medan den andra om kompensatoriska sinnen behand-lar frånvaron av sinnesintryck. Den tredje studien om vad som är specifikt mänskligt med våra sinnen vidgar perspektivet genom att gå utanför människan, medan den fjärde om flashbacks vid minnesförlust söker sig inåt i det mänskliga medvetandet.

Gemensamt för projektets fyra delstudier är att de huvudsakligen behandlar vad som skulle kunna betecknas som sinneserfarenheternas gränsområden. Detta bottnar i att det är där sinnenas funktioner prövas och framträder särskilt tydligt, vilket i sin tur gör det extra pro-duktivt att studera dessa gränsområden för att söka ny kunskap om sinnena.

Litteraturvetenskap

Gestaltning av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film

Dnr J2004-0205

Filosofie doktor

Kerstin BergmanLunds universitet

1 400 000 kr

• Tidigare forskningsresultat har visat att för-äldrar till flerspråkiga barn med språkstörning i signifikant högre grad avbryter logopedisk intervention jämfört med föräldrar till ensprå-kiga barn. Ju gravare språkstörningen är, desto högre blir risken för avbrott, trots föräldrarnas oro. Prognosen för ett barn med grav språk-störning försämras om interventionen avbryts. Projektets syfte är att utröna vilka språkliga och kulturella faktorer som kan ligga bakom för-äldrarnas beslut att avbryta. Kunskap om vilka språkliga och kulturella hänsyn som behöver tas, krävs för att föräldrar skall känna sig delak-tiga i den intervention som erbjuds.

45 flerspråkiga familjer kommer att inter-vjuas; familjer som avbrutit respektive full-följt interventionen, samt för en jämförelse flerspråkiga familjer vars barn har en normal språkutveckling. 10 enspråkiga familjer som fullföljt interventionen kommer också att inter-vjuas. Samtliga familjer kommer att intervjuas angående språksocialisation, attityder till språk-störning och sin uppfattning om en optimal intervention. De logopeder som behandlat bar-nen kommer att intervjuas om sina åsikter kring intervention för flerspråkiga barn. I ett tidigare projekt kring flerspråkiga barn med språkstör-ning upprättades en databas på 759 flerspråkiga och enspråkiga barn. Den kommer att komplet-teras med data kring intervention och utgöra en viktig referenspunkt vid analysen av orsaker till att interventionen avbrutits respektive fullföljts för barnen i detta projekt.

Lingvistik

Språkliga och kulturella faktorer som påverkar inter-vention för fler- språkiga barn med grav språkstörning

Dnr J2004-0527

Professor

Ulrika NettelbladtLunds universitet

1 400 000 kr


97Stilrent: Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet


• Syftet med denna studie är att analysera gene-tiskt material från ett stort urval tvillingar och deras familjer, där man redan undersökt indivi-dernas miljöer i och utanför deras familjer samt deras anpassning (personlighet, beteenden, användning av droger, mental hälsa). Projektet kommer att studera hur arv och miljö samver-kar i individers anpassning samt att undersöka om det finns ett samband mellan specifika gener och anpassning, om sambandet mellan gener och anpassning går via specifika miljöer samt om sambandet ser olika ut i olika miljöer. Medicinsk, genetisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning försöker idag förstå hur arv och miljö samverkar för att forma beteen-den, personlighet och anpassning. Enda sättet att klarlägga detta komplexa samspel är att använda familjestudier och samtidigt undersöka såväl gener som viktiga miljöfaktorer, framför allt familjemiljö. Denna studie kommer att ge unika möjlighet till sådana analyser. Projektet har samlat in genetiskt material på 3 606 indivi-der, tvillingar, deras partners och tonåriga barn, och behöver nu extrahera DNA och genotypa dessa individer. Omfattande data om dessa individers miljöer (socioekonomisk status, socialt nätverk, livshändelser), familjeprocesser (äktenskaps-, syskon- och föräldra-barn-relatio-ner) samt anpassning (personlighet, beteenden, alkohol/tobak/drog användning, mental hälsa) finns redan.

Medicin

Orsaker till olikheter i beteende, personlig-het och anpassning

Dnr J2004-0036

Docent

Paul LichtensteinKarolinska Institutet

1 200 000 kr

• Huvudföremålet för denna studie är Margit Abenius (1899–1970), litteraturforskare, essä-ist, kritiker och kulturpersonlighet verksam från tidigt 1930-tal till sin död 1970. Abenius studeras här som kvinnlig aktör inom såväl det akademiska fältet som litteraturkritikens fält. Hon utgör ett intressant exempel på en kvinnlig kritikers gärning som kulturförmed-lare och folkbildare inom en mansdominerad yrkeskår. Forskningen om köns- och makt-strukturer inom kritikerkåren och därmed om kvinnliga litteraturkritikers villkor under den svenska efterkrigstiden är för närvarande obefintlig. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vad det innebar att vara en av sin tids mycket få kvinnliga kritiker och samtidigt etablerad och inflytelserik, med förmågan att påverka sin tids litteraturdebatt och att nå en bred publik. Samtidigt studeras Abenius som kvinnlig akademiker som valde en alternativ karriärväg utanför universitetet. Studien avser nämligen också att undersöka vilka villkor som gällde för de kvinnliga intellektuella som efter disputationen valde att lämna akademin till för-mån för annan kulturverksamhet.

Litteraturvetenskap

Stilrent: Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet

Dnr J2004-0459

Filosofie doktor

Marta RonneUppsala universitet

825 000 kr


• Projektet är en studie inom översättnings-vetenskapen. Syftet är att undersöka hur över-sättare granskar andras översättningar. Vilken typ av ändringar gör de och hur många? Vilka procedurer använder de sig av för att identifiera brister i översättningar? Vilka principer styr deras handlande och tänkande? Är vissa drag i granskandet text-, språk- och kulturspecifika? Studien utförs som en studie med 20 översät-tare, 10 med svenska som modersmål och 10 med tyska som modersmål. De får till uppgift att granska 3 svenska respektive tyska översätt-ningar av 3 franska källtexter. Texterna kommer från följande områden: (1) juridik, (2) teknik, (3) reklam. Översättarna får även instruktioner om att tänka högt medan de utför gransknings-arbetet. Verbaliseringarna transkriberas till så kallade ”think-aloud protocols”. Ändringarna i översättningarna relateras till de respektive käll- och måltexterna samt till verbalisering-arna i protokollen för att studera hur de olika granskningsprocedurerna och -principerna påverkar översättningens slutgiltiga kvalitet. Projektet belyser en hitintills försummad aspekt på arbetsprocessen vid översättningars tillkomst och bidrar därigenom till teoribildningen. Den integrerade metodanvändningen är också av metodologisk betydelse. Projektet har även praktisk betydelse. Studien av hur översätt-ningar granskas har hög relevans för översättar-utbildningar samt för yrkesöversättare då dessa ofta arbetar parallellt som språkgranskare.

Moderna språk

Att granska översätt-ningar – en kombi-nerad produkt- och processtudie

Dnr J2004-0368

Filosofie doktor

Alexander KünzliStockholms universitet

600 000 kr

• Projektet skall jämföra två födelsekohorter (födda 1901–02 och 1930) som följs från 70 till 75 års ålder rörande kognitiv funktion, före-komst av demens, andra psykiska störningar och kroppslig ohälsa, och studera hur riskfakto-rer för psykisk och kroppslig ohälsa förändrats under en 30 års period.

H70-studierna är multidisciplinära prospek-tiva studier av äldre i Göteborg. 70-åringar födda 1901–02 och 1930 undersöktes psykia-triskt med identiska metoder 1971–72 (N=392) och 2000-2001 (N=615). Uppföljningsundersökningar av de födda 1901–02 utfördes vid 75 (n=302), 79, 81, 83, 85, 88, 90, 92, 95, 97, 99 och 100 års ålder. Detta projekt gäller en uppföljningsundersökning vid 75 års ålder av de 70-åringar som undersöktes 2000–2001. Undersökningsinstrumenten kommer att vara identiska med dem som användes vid under-sökningarna 1971–72 och 1976–77 av personer födda 1901–02. I studien ingår psykiatrisk och somatisk undersökning, kognitiva tester, anhö-rigintervju, social anamnes, dietundersökning, bedömning av ADL-förmåga och socialt nät-verk, omfattande laboratorieanalyser inklusive genetiska analyser och röntgenundersökningar, samt journal- och registerstudier. Studierna är unika med avseende på de omfattande identiska undersökningarna utförda med 30 års mellan-rum, vilket kommer att ge ny kunskap om hur sjukdomsmönster och kognitiv funktion, samt betydelsen av olika riskfaktorer för psykisk och kroppslig sjukdom, förändras över tid.

Medicin

En populationsstudie av äldres psykiska hälsa och kognitiva funktion

Dnr J2004-0597

Professor

Ingmar SkoogSahlgrenska universi-

tetssjukhuset

1 500 000 kr


• Projektet avser att behandla portföljvalspro-blem och investerarbeteende för individuella och institutionella investerare, med särskilt beaktande av den information och de incita-ment de har. Projektet innehåller fyra delpro-jekt. I det första delprojektet undersöks hur analytiker och förvaltare tolkar och bearbetar information beroende på graden av lokal kän-nedom om en marknad. Det andra delprojektet analyserar förekomsten av skatteklientel med hjälp av detaljerade ägardata över svenska börs-noterade bolag. Dessa två delprojekt belyser hur information och incitament påverkar insti-tutionella investerare. Det tredje delprojektet utgår från traditionella portföljvalsrekommen-dationer och kvantifierar värdet av att dyna-miskt förändra mixen av tillgångar beroende på den information som finns tillhanda. Därutöver studeras betydelsen av investeringshorisontens längd. Det fjärde och sista delprojektet under-söker individuella investerares beteende på en internetmarknad. Med hjälp av unika transak-tionsdata från en internetmäklare, samt med kompletterande information om investerarnas inkomst, förmögenhet, utbildning m.m., detalj-studeras hur köp och försäljningar av aktier verkställs. De två sista delprojekten belyser indi-viduella investerares portföljval och handelsstra-tegier, dels utifrån olika informationsaspekter, dels med utgångspunkt i sådana beteendemöns-ter hos individer som tidigare har observerats i experiment.

Nationalekonomi

Portföljval och investerarbeteende

Dnr J2004-0146

Professor

Magnus DahlquistInstitutet för

Finansforskning

1 100 000 kr

• Under 1970-talet rådde ett speciellt poli-tiserat tillstånd kring musik i Sverige. Musikgenrer och konsertformer diskuterades i politiska termer, skivbolag startades kring och klassificerades utifrån politiska idéer, stat, kommun och Sveriges Radio granska-des och avkrävdes förändrad praxis avseende stöd till musik och musikutbud på politiska grunder, populärmusikartister avkrävdes poli-tiska ställningstaganden i massmedia. Det skapades en stor mängd musik med föregivet (vänster)politisk karaktär – antingen inskrivet i sångtexter, eller genom det sätt den presente-rades.

Syftet är att studera denna politisering, dels ur ett brett idé- och kulturperspektiv, dels i form av närstudier av hur musikverk politise-rades i konception, framförande och publikt mottagande. Politiseringen ses som både ett estetiskt ställningstagande och som en strategi på ett samhälleligt fält. Vilka frågor räknades som politiska, hur omsattes de i handlingar och ställningstaganden på musikens område, hur lyftes musikaliska frågor till ett politiskt plan? Vilka musikaliska uttryck blev resultatet? Politiseringen skall studeras utifrån tre överlap-pande kontexter: dels som ett skeende inom det offentliga musiklivet, dels som en del av en politisering av kulturlivet i bredare bemärkelse samt även som en form av politisk praxis för vänsterorganisationer. Inom samtliga områden skall ett diskursanalytiskt perspektiv tillämpas.

Musikvetenskap

Musik och politik på 1970-talet – politise-ringen av ett fält

Dnr J2004-0372

Professor

Alf ArvidssonUmeå universitet

950 000 kr


• Syftet med detta forskningsprojekt är att bedriva makroekonomisk forskning med särskilt fokus på finans- och penningpolitik, finansmarknadernas funktionssätt och hur för-utsättningar för god tillväxt kan skapas. Med hjälp av dynamiska makroekonomiska modeller kommer projektet att analysera centrala frågor i makroekonomi och offentlig ekonomi såsom hur beskattning av arbete och kapital optimalt bör ske över tiden, hur tillhandhållande av kollektiva varor som utbildning och offentlig infrastruktur bör organiseras samt hur social-försäkringar bör konstrueras. Projektet skall ämna också analysera frågan om hur långsiktig tillväxt och effektivitet kan befrämjas genom ändamålsenliga och politiskt genomförbara reformer, och betonar särskilt de politiska incitamenten i beslutsprocessen. Trots att vissa ekonomiska förändringar generellt kan vara att föredra, kan de vara svåra eller till och med omöjliga att genomföra inom en given politisk institution. En grundhypotes i forskningspro-jektet är att politiska institutioner måste tas explicit hänsyn till och vara en integrerad del av den makroekonomiska forskningen. Projekt är uppdelat i tre delprojekt. Det första fokuserar på finanspolitiken och dess politiska beslutspro-cess. Det andra fokuserar på beteendemässiga aspekter och informationsasymmetrier med applikationer på finansmarknaderna och pen-ningpolitiken. Det tredje fokuserar på innova-tioner och tillväxt.

• Evolutionär spelteori har på senare år blivit ett populärt redskap i ekonomisk teori. Det är en vanlig uppfattning att den evolutionära ansatsen visar att antaganden om att jämvikt uppnås i ekonomiska och sociala sammanhang kan stödjas på mindre stränga antaganden om individuell rationalitet än vad man traditionellt trott. Den gängse evolutionära spelmodellen har dock ett antagande om gruppselektion inbyggt. Med gruppselektion menas att bete-enden som klarar sig relativt sämre än andra beteenden i samma grupp ändå kan överleva på lång sikt därför att gruppen klarar sig relativt sett bättre än andra grupper. Om gruppselek-tionseffekten avlägsnas från den evolutionära spelmodellen gäller inte längre centrala resultat som t.ex. att strängt dominerade strategier sål-las bort på lång sikt. En del av projektet syftar till att utveckla en modell av evolution i spel i avsaknad av gruppselektionseffekter, och således utröna gruppselektionens betydelse för litteraturens centrala resultat. En annan del av projektet syftar till att visa hur gruppselektions-effekter kan användas för att förstå framväxten av sociala normer som föreskriver att individen bidrar till tillhandahållandet av kollektiva varor även då direkta incitament saknas.

Nationalekonomi

Institutioner, ekonomisk politik och tillväxt

Dnr J2004-0387

Professor

Fabrizio ZilibottiStockholms universitet

1 200 000 kr

Nationalekonomi

Gruppselektion och sociala normer

Dnr J2004-0468

Docent

Karl WärnerydHandelshögskolan i

Stockholm

1 000 000 kr

• Syftet med projektet är empirisk analys av hur utformningen av trygghetssystemet i Sverige påverkar individernas ekonomiska beteende och inkomster. Detta har i sin tur betydelse för resursfördelningen i samhällsekonomin samt möjligheterna att i framtiden kunna finansiera ett generöst trygghetssystem. Problemområdet har hög relevans för samhällsdebatten i synner-het då många socialförsäkringar just genomgått stora förändringar eller står inför omprövning-ar. Det offentliga pensionssystemet reforme-rades i slutet av 1990-talet och för närvarande pågår en diskussion om utformningen av sjuk-försäkringen. Detta skapar behov av utvärde-ringar av såväl de genomförda reformerna som av hur alternativa utformningar av de övriga systemen påverkar de försäkrades beteenden och därmed inkomstfördelningen och finansieringsmöjligheterna. Under senare år har också det inbördes beroendet mellan olika socialför-säkringar uppmärksammats. Detta understryker behovet av den breda ansats som forskningen inom projektet eftersträvar. Det första delområ-det bygger på arbete som tidigare genomförts i gruppen och undersöker i vilken utsträckning det är ekonomiska incitament eller institutioner som påverkar arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Det andra området fokuserar på pen-sionssystemets effekter på inkomstfördelningen medan det tredje undersöker effekterna på sparandet. Slutligen undersöker projektet hur de olika delarna i socialförsäkringen samverkar samt pensionssystemets välfärdseffekter.

• En klassisk frågeställning inom pedagogiken med betydande teoretiska, metodologiska och praktiska implikationer avser skolgångens och ålderns relativa betydelse för utvecklingen av intellektuella prestationer. Tidigare studier, vilka dock vidlåds av metodologiska problem, visar betydande effekter av skolgång. Två problem, som båda kan innebära en överskatt-ning av skoleffekten, är selektionseffekter relaterade till ålder vid skolstart och det givna antagandet att effekten av ålder är linjär. Syftet med projektet är att studera dessa fenomen genom att tillämpa delvis nya metoder, bland annat för hantering av inkompletta data, på unika longitudinella data. Databasen innehål-ler populationsdata med bland annat betyg för successiva kohorter och urvalsdata med resultat från samma intelligenstest i två års-kurser för två kohorter. Projektet kommer att genomföras som tre delprojekt: (1) effekter av selektiva bortfall på bestämning av ålderseffek-ter undersöks och linearitetsantagandet utsätts för prövning, (2) homogeniteten av effekten av ålder inom årskurserna 3 och 6 skattas och på grundval av dessa resultat beräknas den relativa betydelsen av skolgång och (3) genom utnytt-jandet av resultat från det militära inskrivnings-provet som genomförs någon gång under det halvår individen fyller 18 år, vilket innebär att både ålder och omfattning av skolgång varierar oberoende av varandra, uppnås en optimal design för att separera betydelsen av ålder och skolgång för utvecklingen av intellektuella pres-tationer.

Nationalekonomi

Hur påverkar social-försäkringarna arbets-utbudet, sparandet och inkomstfördel-ningen?

Dnr J2004-0824

Professor

Mårten PalmeStockholms universitet

1 200 000 kr

Pedagogik

Skolgångens och ålderns relativa betydelse för intellek-tuella prestationer

Dnr J2004-0117

Filosofie doktor

Christina CliffordsonGöteborgs universitet

1 800 000 kr



• Många djur, både insekter och däggdjur, kommunicerar via kroppsegna ”lukter”, så kallade feromoner, som utlöser fysiologiska processer eller specifika beteenden hos mot-tagaren, t.ex. ett närmandebeteende. Medan denna typ av kommunikation i djurvärlden är ett faktum befinner sig forskningen rörande motsvarande kommunikation mellan män-niskor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och industrin tenderar att anta att mänskliga fero-moner existerar, och media rapporterar det som ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa, eller motbevisa, mänskliga feromoners existens för en omvärld som redan tror på den. Även om forskningen på mänskliga feromoner just har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk mekanism med effekter på sinnestämning, käns-lor och socialt beteende. Den föreslagna forsk-ningen syftar till att i en serie studier undersöka hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på potentiella, mänskliga feromoner med avseende på sensorisk känslighet, sinnestämning, upp-märksamhet och närmandebeteende.

Psykologi

Psykologiska under-sökningar av mänsk-liga feromoner

Dnr J2004-0828

Docent

Mats J. OlssonUppsala universitet

1 880 000 kr

• En samlad forskning visar att vi uppfattar våra egna och andras rörelser som handlingar, det vill säga i termer av avsikter och målinrikt-ningar. När vi betraktar en person som griper eller manipulerar ett objekt, är det inte själva rörelserna som används för att genomföra uppgiften som fångar uppmärksamheten. Det är snarare vad personen griper och målet eller delmålen för manipulationen. Denna foku-sering på målet är av kritisk betydelse för vår förmåga att förutsäga handlingar. Den bygger på mentala modeller av de lagar och regler som bestämmer våra beteenden (theory-of-mind). Projektet planerar studier av spädbarn som får betrakta andra personer som utför handlingar och andra där de själva utför dessa. Studierna förväntas ge svar på frågor om när i utveckling-en barn börjar förstå andras handlingar, samt hur barn utvecklar förståelsen av olika typer av handlingar. Nyligen utförd forskning antyder att spädbarn först börjar förstå yttre handlingar som griprörelser och förflyttningar, sedan för-står målinriktningen av andras pekanden eller blickrörelser och allra sist förstår social interak-tion mellan andra personer. Ett annat viktigt syfte med studierna är att jämföra normala barns utveckling av förståelse för andra perso-ners handlingar och intentioner med barn som har svårigheter med att utveckla dessa färdighe-ter. Sådana studier behöver inte genomföras på spädbarn utan kan med fördel utföras på barn med redan diagnosticerade svårigheter i dessa avseenden, exempelvis autistiska barn.

Psykologi

Spädbarns förmåga att uppfatta handling-ar och intentioner

Dnr J2004-0511

Professor

Claes von HofstenUppsala universitet

1 350 000 kr


• Det grekiska verbet pisteuein, att tro, hade i nytestamentlig tid normalt objektet i dativ. I Nya testamentet har verbet ibland konstruerats med prepositionen eis (in i, till) istället. Utan någon noggrannare analys har konstruktionen i allmänhet antagits vara likbetydande med dativ-konstruktionen. Det finns dock skäl att ifråga-sätta detta. Konstruktionen med eis förekom-mer inte före Nya testamentet, och åtminstone fram till cirka 200 e.v.t. finner man den uteslu-tande i kristna texter. Dessutom används den i stort sett bara då prepositionen följs av Kristus, Kristi namn e.dyl. Detta tyder på att den är en medveten språklig innovation för att uttrycka en specifik kristen trosföreställning eller troser-farenhet. En möjlighet är att den skall förknip-pas med övertygelsen hos t.ex. Paulus om att kristet liv försiggår ”i Kristus” och med tidiga kristna tankar om dopet.

Projektets syfte är att studera betydelsen hos denna språkliga innovation samt att pla-cera in den i dess traditionshistoriska sam-manhang, från dess tillkomst i urkyrkan till omkring år 200 e.v.t. Undersökningen omfat-tar analyser av de enskilda förekomsterna av uttrycket i tidig kristen litteratur, en analys av tendenser och utvecklingslinjer i bruket av det samt reflektioner kring dess uppkomst. Forskningsresultatet kan leda till en delvis ny förståelse av trosbegreppet i tidig kristendom, av dess särart, uppkomst och utveckling. Det kan också kasta nytt ljus över en rad enskilda texter från den aktuella tiden.

Religionsvetenskap

Nytt språk för en ny tro – en undersök-ning av uttrycket ”pisteuein eis” i tidig kristen litteratur

Dnr J2004-0464

Teologie doktor

Jonas HolmstrandUppsala universitet

1 400 000 kr

• Syftet med projektet är att studera den svenska missionären Barbro Johanssons arbete i Tanzania från 1946 fram till 1990-tal med koncentration på hennes insatser för tanza-niska kvinnor och politiska ställningstaganden i självständighetskampen och byggandet av ett socialistiskt Tanzania. Av stort intresse är också hennes inflytande på Svenska kyrkans/Svenska Kyrkans Missions och Socialdemokratiska Arbetarpartiets hållning till Julius Nyereres nationsbyggande samt hennes betydelse för svenskt bistånd till Tanzania.

Ny grundforskning på hittills outforskat källmaterial kommer att utföras (bl.a. Barbro Johanssons samlingar och material i Tanzania) och ny kunskap kommer att genereras om såväl svensk som tanzanisk historia. Projektet bidrar till att klargöra både Svenska kyrkans och SAPs hållning till Tanganyika African National Union (TANU) och enpartistaten i Tanzania. Barbro Johansson (1912–1999) var kristen missionär, socialist och feminist. Hon var parlamentsleda-mot i Tanzania och tanzanisk medborgare från 1960-talet. Hon ingick i den närmaste kretsen runt Nyerere och hade kontakt med ledande socialdemokrater i Sverige.

Religionsvetenskap

Socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: Barbro Johansson, missionär och politiker

Dnr J2004-0031

Teologie doktor

Karin SarjaUppsala universitet

1 250 000 kr


• Projektet syftar till att dokumentera och ana-lysera hur sufigrupper i Skandinavien utvecklas och förändras i diasporan samtidigt som de upprätthåller kontakter med formella sufiordnar i muslimska länder. Flödet av människor, varor och idéer är ett faktum bland sufigrupper sedan århundraden. Detta utbyte är något som accentueras i senmoderna exilmiljöer och det leder för många individer till ett ökat religiöst engagemang. De större ordensorganisationerna med sina många grenar har alltid varit transna-tionella inom den muslimska världen.

De två delprojekten bygger på fältarbeten i såväl diasporamiljöer som i muslimska länder. Avsikten är att göra grundlig dokumenta-tion av några sufigruppers verksamhet och därmed lyfta fram tidigare ej studerade sidor av muslimskt liv i Västeuropa. Snarare än att studera ledande personers teologiska idéer syftar projektet till att undersöka sufismen som vardaglig religiös praktik bland invandrare i Skandinavien. Inte minst kommer kvinnors och ungdomars engagemang att lyftas fram. Några av de gemensamma områden som skall undersökas är det konkreta fromhetslivet: informella grupperingar och rörligheten mel-lan dessa, sociala och teologiska hierarkier, bönesammankomster, gruppernas legendära historieskrivning samt texternas närvaro i ritua-ler och därigenom belysa hur det diskursiva och rituella är sammanvävt. En hypotes är att dessa i dag informella, och ibland marginaliserade, nätverk kommer att påverka utvecklingen av islam i Europa.

Religionsvetenskap

Exil och tradition: Transnationell sufism i Sverige

Dnr J2004-0496

Professor

Catharina RaudvereLunds universitet

1 200 000 kr

Sociologi

Den svenska model-lens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigs-historia

Dnr J2004-0231

Filosofie doktor

Åsa LundqvistLunds universitet

1 300 000 kr

• Studien behandlar en grupp höga statstjäns-temän och -kvinnor i efterkrigstidens Sverige. Denna grupp utgjorde en modern svensk reformbyråkrati, där förvaltningen och de ledande statstjänstemännen och -kvinnorna spelade en aktiv roll i förverkligandet av den ”svenska modellen”. Projektets syfte är att genomföra en biografisk studie av denna gene-ration av ledande administratörer, som fung-erade som en länk mellan ett kraftfullt program för social förändring och det svenska samhällets olika delar. Studien behandlar gruppens sociala bakgrund, rekrytering till förvaltningen och anknytningen mellan individuella levnadsöden och övergripande förändringsprocesser i sam-hället. Gruppens medlemmar studeras enskilt, men också som en eventuellt sammanhållen generation av ämbetsmän (kvinnor och män), bärare av reformistiska idéer i efterkrigstidens statsförvaltning.

Centrala teoretiska begrepp är genera-tion, genus, elit, biografi samt den ”svenska modellen”. Forskningsprojektet är kvalitativt orienterat och kommer framförallt att insamla, bearbeta och analysera intervjuer av livshisto-risk karaktär, olika former av arkivmaterial samt vidareutveckla den teoretiska debatten kring elit-, byråkrati- och generationsstudier.


• Medan intergenerationell social uppåtrör-lighet ofta ses som ett både ”naturligt” och önskvärt inslag i ett demokratiskt och öppet samhälle, har nedåtrörlighet ofta betraktats som något ”onaturligt” och som ett resultat av indi-viduellt misslyckande. Betydligt mindre forsk-ning har dock gjorts om social nedåtrörlighet än om rörlighet uppåt i klasshierarkin. En cen-tral frågeställning för detta projekt är i vilken mån faktorer som påverkar uppåtrörlighet även kan bidra till att förklara social nedåtrörlighet? Även om social nedåtrörlighet givetvis inte kan ses som en spegelvändning av uppåtrörlighet, är tesen att ny kunskap kan vinnas genom en närmare integrering av perspektiven än vad som vanligen varit fallet. Det kan hävdas att forskning om uppåtrörlig mobilitet har ett extra stort värde med hänsyn till sociala rättvis-eskäl. Utgångspunkten för detta projekt är dock att en samlad kunskap av intergenerationell social mobilitet bör innefatta studier av proces-ser i båda riktningar. Förutom att kunskap om bakomliggande orsaker till nedåtrörlighet är av intresse i sig självt, kan insikt om dessa även blottlägga ännu ej upptäckta förklaringar till de alltjämt stora skillnader i livschanser som är relaterade till ursprungsklass. Tillgången till unik longitudinell intervjudata i kombination med registeruppgifter ger mycket goda forsk-ningsmöjligheter.

Sociologi

Andra klassens resa? Nedåtrörlig social mobilitet i ett longi-tudinellt perspektiv

Dnr J2004-0346

Filosofie doktor

Susanne AlmInstitutet för

Framtidsstudier

1 500 000 kr

• Detta är ett komparativt projekt om betydel-sen av utbildning för sannolikheten att uppnå ett stabilt parförhållande med barn, ett viktigt livsmål för de flesta människor. Jämförelser görs mellan Sverige, Frankrike och USA, tre länder med mycket olika nivåer på samhällsstöd till barnfamiljer. Ett stabilt familjeliv ökar sanno-likheten för ett högt individuellt välbefinnande, vilket i sin tur bidrar till ett samhälles produkti-vitet och välfärd. Att skapa ett stabilt familjeliv kräver dock resurser. Utbildning är det första steget för att uppnå dessa resurser. Kunskapen om den totala effekten av utbildning på ett stabilt familjeliv är mycket knapphändig, likaså under vilka livscykler utbildning har störst effekt. Komparativ forskning om detta fenomen saknas nästan helt. Vi undersöker utbildningens betydelse för fem av familjebildningens nyck-elhändelser: första parförhållandet, första- och andrabarnsfödslar, övergången från samboende till äktenskap, samt separation och skilsmässa. Vi använder oss av livshistoriedata från den svenska levnadsnivåundersökningen (2000), den franska familjeundersökningen från 1999 samt USAs Family Growth Survey från 2002, samt använder analysmetoder som kontrollerar för icke-observerbar heterogenitet. Slutligen ägnar vi särskild uppmärksamhet åt hur statliga stöd riktade till barnfamiljer och familjens bety-delse i Sverige kan reducera effekten av utbild-ning på sannolikheten att uppnå ett stabilt parförhållande med barn.

Sociologi

Jämförande studier av utbildning och familjebildning

Dnr J2004-0262

Professor

Elizabeth ThomsonStockholms universitet

1 650 000 kr


Sociologi

Stallkultur

Dnr J2004-0868

Filosofie doktor

Nina NikkuLinköpings universitet

1 325 000 kr

• Hästar och ridning som fritidssysselsättning är i stort sett en kvinnlig sfär. Beräkningar säger att det finns en halv miljon ryttare i landet, 85% är kvinnor. Många återfinns vid ridskolorna runt om i landet. En tonåring i stallgänget till-bringar många timmar i veckan i den omedel-bara närheten av hästen, det vill säga i stallet. Syftet är att studera unga kvinnors skapande av könsidentitet och normbildning i stallkulturen. Fokus ligger på de värderingar, normsystem och etiska positioner som utvecklas i den specifika miljö som stallgänget och dess kultu-rella bestämning utgör. Studien utgår från modern genusteori och dess begreppsbild-ning kring skapandet av könsidentitet. Till detta förs en mikroetisk analys för att studera unga kvinnors identitetsskapande och normbil-dande i en kvinnligt dominerad miljö på basal nivå. En sådan teoretisk utgångspunkt söker således pröva relationen mellan genusteori och tillämpad etik som instrument för förståelsen av skapandet av könsidentitet.

Det empiriska materialet består av deltagande observationer på två ridskolor och intervjuer med ungdomar i stallkulturen. I huvudstu-dien intervjuas unga flickor, men då det är uppenbart att fältet har en vidare kontext än den enskilda stalltjejens erfarenheter planeras två specialstudier. Den första av pojkar inom ridsporten och den kvinnligt dominerade stall-kulturen. Den andra av återvändare, det vill säga kvinnor som återkommer till ridsporten i mogen ålder.

• Trots omfattande kunskap om effektiva åtgär-der för att förbättra barns överlevnad dör tio miljoner barn varje år framför allt i diarré och lunginflammation. Under 25 år runt 1900 mins-kade barnadödligheten i Stockholm i samma orsaker avsevärt, och under hela 1900-talet har sociala skillnader i barnadödlighet fortsatt att minska. Den politiska prioriteringen av mins-kad barnadödlighet och genomförandet av effektiva generella åtgärder, som delvis byggde på tvång och auktoritetstro, förefaller ha gynnat lägre sociala klasser mer än högre i Sverige. I Mocambique genomfördes från självständighe-ten 1975 fram till inbördeskriget 1982 liknande sanitära förbättringar som bidrog till förbättrad barnöverlevnad. Projektet avser att studera betydelsen av politiskt ledarskap för barns över-levnad i olika historiska och geografiska miljöer, exemplifierat med Stockholm vid förra sekel-skiftet och Mocambique 100 år senare. Hur påverkar moraliserande, tvång och auktoritets-tro barns överlevnadschanser? Vilka samhälls-klasser gynnas av generella respektive selektiva insatser för att förbättra hälsan? Vilken uppfatt-ning om hälsorisker i befolkningen krävs för att sanitära reformer skall bli framgångsrika? I båda länderna används dokumentanalys samt dataanalys av individuppgifter om barns överlevnad 0–9 år i Stockholm 1878–1925 från Rotemansarkivet (med ca 110 000 barn) samt data från intervjuundersökningar om hälsa i Mocambique 1997 (ca 24 000 barn) och 2003.

Statsvetenskap

Politiskt ledarskap och hälsa – betydel-sen av moraliserande, tvång och auktori-tetstro för barns över-levnad

Dnr J2004-0444

Docent

Bo BurströmStockholms universitet

1 850 000 kr


• Projektet syftar till att öka förståelsen av den internationella normbildningens problem: hur kan idéer om vad som är lämpligt och legitimt internationellt beteende utvecklas till institu-tionella och t.o.m. rättsliga ordningar? Detta sker genom en undersökning av skiljedomsin-stitutets utveckling i det moderna statssystemet, från 1500-talets slut till och med mellankrigs-tiden. Under framför allt 1800-talet, fram till Haag-konferenserna, utvecklades nämligen idén om skiljedom till en central norm för mel-lanstatlig konfliktlösning. Mot detta svarar en tilltagande institutionalisering som kan sägas ha kulminerat i och med Haag-konferenserna och upprättandet av den permanenta skiljedom-stolen. En central utgångspunkt för arbetet är att utvecklingen av internationella normer och institutioner har ett betydelsefullt samband med rådande uppfattningar om statens mora-liska ändamål. Teorier om internationella rela-tioner kan därför strängt taget bara ge en ofull-ständig förståelse av det aktuella problemet; vi måste även beakta samspelet mellan idéer om rättfärdighet i den internationella politiken, och föreställningar om källorna till politisk legiti-mitet och auktoritet överhuvud taget, vilket är den politiska teorins område. Projektets strävan är därmed att utveckla teoretisk kunskap i det ännu relativt outforskade gränslandet mellan internationell politik, internationell rätt och politisk teori.

Statsvetenskap

Begrepp om staten och utvecklingen av internationella normer: Skiljedom i det moderna stats-systemet

Dnr J2004-0758

Filosofie doktor

Per JanssonLinköpings universitet

1 050 000 kr

• Syftet med projektet är att studera idéer, genomförande, effekter och lärande av olika förvaltningspolitiska och demokratipolitiska initiativ i europeiska kommuner i fyra länder (Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige). Projektet, som är tänkt att bli ett bidrag till den komparativa forskningen om utvecklingen i europeiska kommuner, innebär ett studium både av förvaltningspolitiska och demokratipolitiska idéer och reformer/försök för att undersöka hur de är relaterade till varan-dra, hur de förändras över tid och vilken form av lärande som utvecklas. Syftet är både teoriut-vecklande och komparativt empiriskt. Studien genomförs genom att dels använda resultat som framkommer i avslutad och pågående relevant forskning, dels göra egna empiriska studier i ett urval av europeiska kommuner. Minst en kommun i varje land väljs ut för fallstudier. De utvalda kommunerna ingår i ett nationellt kommunsystem samt i EU, vilket innebär att de idéer med vilka de institutionella relationerna mellan politiker, professionella och medborgare formas skall relateras till nationell och supra-nationell (EU) förvaltnings- och demokratipo-litik med relevans för den kommunala nivån. Studien skall avrapporteras i form av en bok på svenska och två artiklar för internationell publicering.

Statvetenskap

Förvaltningspolitik och demokratipolitik i europeiska kom-muner

Dnr J2004-0474

Docent

Stig MontinÖrebro universitet

1 050 000 kr

Oscar II sammankallar en urtima riksdag med anledning av unions-krisen mellan Sverige och Norge 1905.

I1814 ble Norge tvunget inn i union med Sverige. Hva var alterna-tivet? – Selvstendighet? Det såkalte ”selvstendighetspartiet” hadde sørget for å få den danske kronprins valgt til norsk konge. Det er naivt å tro at de ikke så implikasjonene av det, nemlig en mulig

gjenforening med Danmark. Men det skulle det ikke snakkes om. Senere har man iallfall ikke villet snakke om det. At noen av de nasjo-nale helter fra 1814 skulle ønske å komme tilbake i den danske folden, passer ikke inn i den nasjonale fortelling. 1814 er allikevel blitt merke-året i norsk historie – året da nasjonens moderne historie begynte. Det skyldtes ikke unionen med Sverige, men at nordmennene kunne ta med seg inn i unionen den mest demokratiske grunnlov i Europa.

De 90 år Norge var i union med Sverige, var en utrolig vekstperiode for nasjonen, økonomisk, kulturelt, politisk-demokratisk. I 1870-årene var Norge rikere og mer urbanisert enn Sverige. Kulturelt var det en gullalder med Bjørnson, Ibsen, Kielland og Grieg som de mest mar-kante personligheter. I 1880-årene fikk Norge parlamentarisme (om enn ikke fullt utviklet med det samme) og almen stemmerett (bare for menn riktignok). Det skulle gå 20 år og en unionsoppløsning før Sverige fikk almen stemmerett for menn, og ytterligere 15 år før de fikk parlamentarisme.

I 1895 sa svenskene opp den norsk-svenske union. Det vil si, de sa opp mellomriksloven som innebar et svensk-norsk fellesmarked, og som hadde vært det mest substansielle innhold i unionen. Det som skjedde i 1905 kan betraktes som en naturlig konsekvens av den ensidige svenske handling i 1895. Det berettes også om feiringen i 1905 i Norrköping da man endelig kunne heise det rene svenske flagg – uten unionsmerket.

109

Norsk versus svensk identitetfrancis sejersted

Begeistringen var stor – endelig var man kvitt nordmennene. Saken er at det var mange i det svenske samfunn som mente at unionen burde oppløses. Svenskene insisterte ikke så hardt på unionen som den norske nasjonale fortelling har villet ha det til. Dette visste de norske statsministere Francis Hagerup og Sigurd Ibsen som hadde lagt opp en strategi for å få en fredelig oppløsning av unionen eller altså en fredelig avslutning på den prosess svenskene hadde satt igang i 1895. De hadde rimelige forhåpninger om å kunne lykkes, men prosessen ble forstyrret for det første ved at statsminister Erik Gustaf Boström (uforvarende?) kom med noen provoserende forslag, hvilket ble grepet med begjærlig-het av ivrige norske nasjonalister med Christian Michelsen i spissen. Hagerup og Ibsen ble skjøvet tilside. Michelsen skar igjennom ved ensidig å erklære unionen for oppløst hvilket skapte en situasjon som førte de to broderfolk til randen av krig. Da denne situasjon var skapt, men ikke før, støttet over 99 % av nordmennene Michelsens nasjonalis-tiske linje. Lignende siffer i folkeavstemninger kjennes ellers bare fra de såkalte folkedemokratier. Svenskene ble provosert, ikke så meget fordi unionen ble avviklet, men på grunn av måten, ”sättet”, det skjedde på.

35 år senere ble Norge angrepet av tyskerne. Den svenske politiker og avismann, Ivar Österström betraktet krigen: ”... Historien har knap-past något motsvarande exempel till det norska på allmän upplösning, desorganisation, förvirring, brist på fattning och ledning samt hopplös uppgivelsevilja. Man frågar sig, hur det är möjligt att en demokra-tisk nation till den grad falla sönder i provets stund.” Året før hadde svenskenes gamle frendefolk, finnene, blitt angrepet av Sovjet. Finnen kjempet heltemodig, om det var det ingen tvil, og svenskene stilte fri-villig opp i tusenvis for å sloss med dem. I 1940 var det bare en ganske liten håndfull svensker som dro til Norge for kjempe mot tyskerne.

Er denne historie blitt fortalt før? Elementer av den har vært en del av den norske nasjonale fortelling slik som den tidlige demokratisering. Men det at Norge hadde vært rikere enn Sverige, har definitivt ikke vært en del av denne fortelling. Tvertimot har fortellingen gått ut på at landet egentlig var så fattig, mens Sverige var rikt. At unionstiden var en sorgens tid for Norge fikk vi høre under EU-kampen. At det egent-lig var svenskene som sa opp unionen har heller ikke vært en del av fortellingen, vel heller ikke at det var nordmennene som skapte den kri-gerske stemning. Og hva med 1940? Først i den aller seneste tid er det kommet frem at nordmennenes kamp kanskje ikke var så heltemodig.

Historien kan fortelles på mange måter. Vår nasjonale fortelling har gått ut på at vi har vært et lite fattig folk som gjennom en heroisk inn-sats har klart å kjempe seg frem til uavhengighet, demokrati og velstand fra et sørgelig utgangspunkt som fattig og underkuet og med sterke krefter på alle hold som ønsket å forhindre denne utvikling. 1814, 1905 og 1940 har vi blitt lært opp til å betrakte som høydepunkter i denne


heroiske kamp. Men det kan det altså settes et spørsmålstegn ved.Vi bygger opp vår nasjonale identitet gjennom måten vi former vår

nasjonale fortelling på. Hvem er vi? Er det norske folk et heroisk, lite folk, eller et folk med usedvanlig flaks som fikk mer enn det visste å be om? Skissen til den alternative fortelling jeg har presentert er kanskje ikke riktigere enn den tradisjonelle fortelling. Men den er iallfall like riktig. Nordmennene er ikke akkurat som de tenkte eller trodde.

Sveriges historie er påfallende forskjellig fra Norges. 1814, 1905 og 1940 spiller en rolle også i svensk historie. En motsatt rolle i forhold til rollen i norsk historie. 1814 var knapt noen seier. Det var et plaster på såret for det smertelige tap av Finland i 1809. Norge har aldri kun-net bli noen erstatning for Finland i svensk bevissthet. Tanken om et plaster i form av en union med Norge ble grepet av Bernadotte som jo ikke kjente skandinavisk historie, men som med et feltherreblikk på kartet mente å se at den skandinaviske halvø var en naturlig enhet. Det er også karakteristisk at ”tapet” av Norge i 1905 på ingen måte var så smertelig som tapet av Finland. Som sagt var det snarere en lettelse å bli kvitt nordmennene. Og hva med 1940? Det har vært en nasjonal kon-sensus i Sverige om at det var fornuftig å holde på nøytralitetslinjen, ikke heroisk, men altså – fornuftig. Først i den senere tid er det dukket opp en kritikk av moralsk karakter: Burde ikke også Sverige ha deltatt i nedkjempelsen av nazismen? Bidro ikke Sverige med sin eksport av jernmalm og kulelagre til Tyskland til å forlenge krigen. Og betyr ikke det at Sverige er medskyldig i Holocaust? Mytene revner på begge sider av kjølen. De heroiske var ikke så heroiske og de fornuftige ikke så moralske.

Men hvordan er egentlig den svenske nasjonale fortelling? Den gamle stormaktsdrøm fikk sitt nådeskudd ved Poltava, og om det var rester igjen av den, gikk det iallfall fløyten ved tapet av Finland. Sverige og Norge har begge sine brudd i historien, tidspunktet da den moderne del av den nasjonale fortelling begynner. I Norge er det 1814. Det var da det ”egentlige” Norge kunne blomstre opp og marsjen mot den lovende fremtid begynne. I Sverige er det ingen slik klar begyn-nelse. Det har vært hevdet at Sveriges nyere historie begynte med regjeringsformen i 1809. Den har vært karakterisert som en middelvei mellom despoti (enevelde) og demokrati, og med adelen i en nøkkel-rolle. – Altså en adelskonstitusjonalisme som ikke på noen måte var så demokratisk som den norske grunnlov. Men det var et første lite skritt på vei mot det moderne, parlamentariske demokrati. Det fikk Sverige først så sent som i 1921 – et annet merkeår i svensk historie.

Det er like naturlig å se på inngangen til det 20. århundre som en ny begynnelse. Behovet var der for å kutte forbindelsen til den domi-nerende historiske arv og formulere en ny nasjonal fortelling. Men hva var det egentlige Sverige som fremtiden kunne bygges på? Basis ble den

111Norsk versus svensk identitet


kraftige industrialisering Sverige hadde gjennomgått etter den annen industrielle revolusjon i 1880-årene. I 1905 hadde Sverige gått forbi Norge i rikdom. Det var dette som ble løftet frem, og det var på denne tiden det ”föddes en ny, framåtblickande och fredlig stormaktsdröm: visionen om Sverige som en kommande industriell och ekonomisk värdsmakt,” som den svenske idéhistoriker Conny Mithander sier. Sverige skulle bli Amerika i Europa. Og hva mer er – drømmen ble til virkelighet. Under den berømte Stockholms-utstillingen i 1930, i seg selv en apoteose av moderniteten, skriver forfatteren Ludvig Nordström at industrien hadde gitt svenskene ”den högsta grad av andlig frihet, något folk kan uppnå”. Det er utenkelig at noe slikt kunne blitt sagt i Norge. Sverige ble eksempelet på den rike, vellykte moderne industri- og velferdsstat, avantgarden blant nasjonene.

Ved inngangen til det 20. århundre var de begge land kommet halvveis i den nasjonale moderniseringsprosess, men med den karak-teristiske forskjell at mens de økonomiske institusjoner var på plass i Sverige, men ikke i Norge (internasjonale industriforetagender, moderne bankvesen, aksjelov, teknisk høyskole m.m.), var de demo-kratiske institusjoner på plass i Norge, men ikke i Sverige. Og dette er ikke bare en tilfeldig forskjell som skulle jevne seg ut, det er basis for moderniseringskonseptet og for hva man knytter den nasjonale identitet til. I den norske Makt- og demokratiutredningen er det en undersøkelse om hvilke institusjoner som idag fungerer som nasjonale symboler. Landslag i forskjellige idretter og natur og landskap scorer høyt i begge land. De største forskjeller ligger i at mens Stortinget top-per listen i Norge, kommer Riksdagen et stykke ned på listen i Sverige. På den annen side scorer store industri- og teknologibedrifter rimelig høyt i Sverige, mens de faller helt ut i Norge. Om Norge var demokra-tistaten, var Sverige industristaten.

I 1994 opplevde Sverige sitt annet Poltava. Da brast den annen stor-maktsdrøm. Etter å ha strevet med dårlige konjunkturer i 20 år, trodde man at bunnen var nådd, men så kom det siste raset som skapte en akutt krisestemning. Sverige som den rike industrinasjon hadde vært rikt nok og stolt nok til å stå utenom såvel NATO som EU. Det hadde ikke kommet på tale å søke om medlemskap i EU slik Norge hadde gjort to ganger før. Men i 1994 snur Sverige på helen og går inn i EU samtidig som landet (så godt som) avvikler det som hadde vært juvelen i den sosialdemokratiske krone – ATP eller folkepensjonen. Det skapte sår i den svenske folkesjel da Volvo og Saab ble solgt til amerikanerne. Sverige var blitt et ordinært europeisk land, mens Norge fløt på oljen og kunne innta posisjonen Sverige hadde hatt – som den rike nasjon som har råd til å stå utenfor EU. – Det rike Norge og det (relativt) fat-tigere Sverige, det rimer ikke med mytene om de fattige og heroiske versus de rike og fornuftige.

113Norsk versus svensk identitet

Den kraftigste metafor for nasjonal enhet i Sverige er utvilsomt ”folk-hemmet”. Per Albin Hansson visste knapt hvilken genistrek han begikk da han i 1928 stjal dette begrep fra de konservative. Som metafor fung-erer det (sammen med ”den lilla röda stugan”) på samme måte som 17. mai retorikken i Norge idet det gir uttrykk for et nasjonalt fellesskap, men konnotasjonene er så forskjellige som de kan bli. ”Folkhemmet” er noe koselig og trygt og mangler de heroiske overtoner som 17. mai-retorikken har. (1809)1814, 1905 og 1940 gir da også som sagt helt andre assosiasjoner i Sverige enn i Norge. Når vi ikke har fått en lignende metafor i Norge kan det på den annen side muligens henge sammen med at vi ikke har noen fellesbetegnelse. ”Hjem” heter ”heim” på nynorsk. Vi skal dog legge merke til at ”heim” brukes som fellesbete-gnelse i sammenhenger som ”fjellheimen”. Selv riksmålsfolk kan i sine 17. mai-taler snakke om ”fjellheimen” uten å blunke. Og det er noe helt annet enn ”folkhemmet”. Er nordmennene mer av et naturfolk?

Det er altså en påfallende forskjell mellom den svenske og den norske identitetsskapende fortelling. Begge fortellinger er idag under sterk kritikk. Hva gjør det med oss når de nasjonale identitetsskapende for-tellinger forvitrer? Der er naturligvis andre identiteter knyttet til andre kollektiver, Norden/Skandinavia, lokalsamfunnet, sosiale grupper. Men det kan knapt være noen tvil om at den nasjonale identitet er av de sterkeste. I en situasjon med innvandring og internasjonalisering kan det utvilsomt være sunt at de gamle myter sprekker, at vi må forholde oss til den nasjonale fortelling på en ny måte, eller lage en ny fortel-ling. Det er historikernes jobb å avsløre mytene – å dekonstruere, men det er også deres jobb, i tradisjonen fra de gamle nasjonsbyggere blant historikerne, å skape nye myter eller fortellinger – å være konstruktive. Et møysommelig arbeid forestår. Hvor skal vi begynne?

Francis Sejersted er forsker ved Institutt for samfunnsforskning i Oslo. 1973–1998 var han professor i økonomisk og sosial historie ved Universitetet i Oslo. Foreliggende essay bygger på Francis Sejersteds Sosialdemokratiets tidsalder. Sverige og Norge i det 20. århundre (Pax forlag, Oslo 2005. 600 sider. Ill. Svensk utgave Nya Doxa 2005). For referanser henvises dit.

88 Från värdeskapande till värde-skadande processer: En studie av ny Internetteknik och dess betydelse för digitala affärer

Tvåtusenfem är det hundra år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes. De Förenade rikena Sverige och Norge – i plural i motsats till den brittiska singularen United Kingdom – kom till 1814 genom krigisk erövring och upplös-

tes 1905 genom fredlig avveckling. Unionen kom till i brytningen mellan två principer för utrikespo-

litiken. En äldre princip såg utrikespolitiken som uttryck för furst-lig maktutövning. Statsintressen var dynastiska intressen. En nyare princip, som utvecklats med stor kraft efter den franska revolutionen, kopplade politikens territoriella gränsdragning till tanken på folksuve-ränitet. Viktigt var härvid hur och av vem som folket definierades och hur folkmakten skulle balanseras mot kungamakten, om man nu inte ville vara så extrem som i Frankrike och avskaffa den. Med hjälp av en konstitution eller en författning bestämdes maktbalansen.

I denna nyare princip fanns tidigt en spänning inbyggd. Spänningen betingades av frågor som hur maktbalansen mer exakt skulle se ut och vem som skulle kontrollera vem. Det var spänningen mellan kunga-makt och folkmakt. Ett vanligt synsätt var att de skulle balansera och kontrollera varandra så att ingen blev för mäktig.

Under 1800-talet utvecklades en ännu nyare tredje princip. Den sade att makten uteslutande skulle ligga hos folket. Denna tredje princip hade funnits tydligt uttalad redan i den franska revolutionen, men under intryck av excesserna efter 1789 hade den förlorat i betydelse till maktbalanstanken. Som politiskt slagord hade ”makten till folket” möj-ligen fungerat, men maktbegreppet var teoretiskt suddigt och skrämde genom att associera till anarki och pöbelvälde

115

Union och demokrati.Perspektiv på de förenade rikena

Sverige och Norge 1814–1905bo stråth

När Napoleon och den ryske tsaren Alexander gjorde upp om delningen av Europa i Tilsit 1807 räknade de Finland till den ryska intressesfären. Det ryska anfallet på Sverige och erövringen av Finland 1809 kom följdenligt. I Sverige avsattes Gustaf IV Adolf i en militär-kupp. Han utsågs till den skyldige för att kriget gick dåligt. Den nye kungen Carl XIII var barnlös. Efter flera turer utsågs 1810 Napoleons fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte med det svenska namnet Carl Johan till kronprins. Förväntningarna i Sverige var att han skulle återerövra Finland med Napoleons hjälp när den fransk-ryska pakten började knaka i fogarna. 1812 gjorde han tvärtom. Han gjorde upp med Alexander inför Napoleons väntade anfall på Ryssland. Förlusten av Finland godtogs mot ryskt stöd för att få Norge från Danmark. England, som också hörde till Napoleons motståndare, utlovade också sitt stöd. Danmark-Norge hade satsat på Napoleon och skördade nu konsekvenserna. Så såg tidens härskarpolitik ut.

1812 års politik byggde på förutsättningen att varken Sverige eller Ryssland önskade en territoriell expansion på den andres bekostnad. Sverige avstod från planer på återerövring av Finland och Ryssland på erövring av delar av Sverige. Carl Johans lösning på omvärldskonflikten var från 1812 en liering med Ryssland och Storbritannien mot Frankrike. Denna politik blev problematisk när från omkring 1830 spänningen blev påtaglig mellan det liberalt-parlamentariska Storbritannien och det allt mer auktoritära Ryssland. Alexander I, som Carl Johan hade gjort upp med, skrämde med den ryska skugga han kastade över kontinen-ten, men samtidigt var han den stora stöttepelaren för en konservativ konstitutionalism och den internationella ordning som etablerades i Wien 1815. Under hans tid var det internationella samarbetet med Storbritannien inget problem. Han dog 1825. Efterträdaren Nikolaus I skrämdes av allt intensivare reformkrav och av en officersrevolt och gick in för hårda tag mot reformivrarna och utrikespolitisk avled-ning av protesterna genom militärt maktspråk mot det allt svagare Ottomanska riket (”Europas sjuke man”). Hans politik kulminerade med Krimkriget. Följden av den inre ryska utvecklingen blev en allt starkare spänning till Storbritannien. Carl XIV Johan svarade med att försiktigt manövrera sig bort från samförståndet med Ryssland i rikt-ning mot neutralitet. Så uppstod neutralitetsdeklarationen 1834.

Geopolitiskt låg unionen mellan Norge och Sverige från omkring 1830 till 1870 i skärningspunkten i den tidens öst-västkonflikt mellan de europeiska och asiatiska imperierna Ryssland och Storbritannien, the Great Game som konflikten kallades. Deras geopolitiska tänkande konfronterades mot varandra i kolonialistisk och imperialistisk expan-sionspolitik i Asien, men spänningen mellan dem var också påtaglig i Östersjöområdet, varvid de Förenade rikena berördes mer omedelbart.


Östersjön utgjorde tillsammans med Svarta havsutloppen, Balkan, Mellanöstern och Afghanistan brännpunkter. En konflikt som utbröt i Svarta havsområdet kunde lätt sprida sig till Östersjöområdet. Denna situation hade manat Carl Johan till försiktighet, men Oscar I blev djär-vare i takt med liberala opinioners styrketillväxt. Liberalerna i Europa satte likhetstecken mellan Ryssland och reaktion och utvecklade en betydande ryssfientlighet medan England stod som garant för liberala friheter.

Förväntningarna var högt ställda på Oscar I bland Sveriges liberaler att han vid trontillträdet 1844 skulle genomföra politiska reformer som den konservative fadern hade försummat. Men Oscar som fötts 1799 i efterrevolutionens Paris skrämdes av de radikala kraven och vålds-handlingarna i Europa revolutionsåret 1848 och slog till reformreträtt. De inre förväntningarna på reformer kanaliserades i utrikespolitisk aktivism. De Förenade rikena ställde upp på Danmarks sida i kriget mot Preussen i spåren av konflikten mellan dansk och tysk nationalism i gränslandet Slesvig. På Englands sida vågade sedan Oscar I under Krimkriget en brytning med Ryssland. Även om etiketten fortfarande var neutralitet var frågan närmast hur han skulle kunna manövrera sig in i ett krig på de förväntade segrarnas sida med Finlands återerövring som mål. Sonen Carl XV fortsatte inte mindre våghalsigt faderns akti-vistiska politik, där han hoppades kunna omvandla den svensk-norska unionen till en skandinavisk union omfattande även Danmark och på sikt Finland under Bernadotternas krona. ”Jag tror vi ger fan i neutra-liteten” hade han utbrustit redan under Krimkriget och 1863 utlovade han självsvåldigt svenskt-norskt stöd till Danmark mot Preussen.

Den egenmäktiga kungliga utrikespolitiken utlöste spänningar inom unionen, där betydande opinioner särskilt i Norge var emot äventyr-ligheterna. Men politiken utlöste också samarbete mellan regeringarna och politiker på mittfältet i de båda länderna som ville hålla igen de kungliga hästarna och förhindra utrikespolitisk aktivism.

Den dramatiska maktförskjutningen i Europa med proklamationen av det tyska kejsardömet 1871 framtvingade en försiktigare politik av den siste unionskungen Oscar II. Men ganska snart efter hans trontill-träde 1872 träffade en långvarig ekonomisk lågkonjunktur inte bara de Förenade rikena utan hela Europa. Under 1880-talet spred sig under intryck av de tyska reaktionerna på depressionen en våg av storsvensk populistisk och nationalistisk protektionism i Sverige. Den svenska nationalismen provocerade den norska till motretorik i en negativ spiral som kungamakten fick allt svårare att kontrollera. De storsvenska ultrakonservativa nationalisternas uppenbara inspiration av Tyskland skrämde de norska nationalisterna som ville ha en ökad kontroll av utrikespolitiken. Under 1890-talet kompletterades protektionism som

117Union och demokrati


krisreaktion med kapprustning. De ekonomiska hjulen kom åter igång inramade av ett tilltagande militärt maktspråk. Detta var den större vir-velstorm, som den svensk-norska unionens regeringar fick allt svårare att hålla sig utanför.

Genom en serie återkommande kriser skedde på sikt en övergång från en kunglig utrikespolitik till en demokratiskt konstitutionell. Problemet för unionen var att den folkliga makten formulerades via norsk och svensk nationalism snarare än som krav på en demokratisk union. De två nationalismerna bildade från 1840-talet tillsammans med skandinavismen, idén om en skandinavisk union, ett komplext ideologiskt mönster som hämtade näring ur den kungliga utrikespo-litiken. Under 1890-talet var den offentliga mediesfär där ideologierna formulerades både mer utbredd och tätare och nationalism en allt mer svårtämjd kraft. Kungarna hade drivit fram den och ridit på den under 1850- och 1860-talens Finlands- och Danmarksaktivism och dynastiska skandinavism. En viss stabilitet inträffade i skuggan av den tyska makt-etableringen efter 1870, men liberalismens kris med marknadernas och frihandelns sammanbrott och protektionistisk politik från mitten av 1880-talet aktiverade åter det nationalistiska språket. Under 1890-talet förlorade kungen greppet över denna retorik. Han fick allt svårare att hålla isär distinktionen mellan norsk och svensk kung.

Unionen mellan Sverige och Norge handlade om hur man skulle förena union med nation, konstitution och, mot 1800-talets slut, krav på demokrati. Detta var främst kungens problem, eftersom han var unionens sammanhållande band. Den röda tråden genom unionens historia är frågan om i vad mån han lyckades i denna sin uppgift. Frågan komplicerades av att kungen som sammanhållande kraft inte var en utan två. Han var inte formellt unionens kung, även om han ofta kallades så, utan Sveriges kung och Norges kung. Den definition av kungamakten som låg i denna förfinade distinktion framtvingade ekvilibristiska akter och spagatövningar, vilka lätt ledde till kunglig personlighetsklyvning.

Till sin hjälp för att överbrygga kungamaktens separation mellan två kronor hade regenten det sammansatta statsrådet, en gemensam regering för gemensamma ärenden. Här fanns embryot till en uni-onsregering i mer egentlig mening, ett embryo som emellertid aldrig förverkligades. Under 1800-talets förskjutning från kungamakt mot folkmakt slets regeringarna och det sammansatta statsrådet mellan två principer och två maktcentra: den konstitutionella kungamakten och den parlamentariska folkmakten, varvid den närmare definitionen av såväl kungamakt som folkmakt var djupt omstridd. I den kampen slets till slut det sammansatta statsrådet sönder och stärktes förbunds-staternas regeringar och folkrepresentationer. Till en början betraktade


kungamakten regeringarna som ”sina” regeringar, en samling rådgivare som skulle bistå regenten. På denna punkt skapades under unionens sista kvartsekel stora spänningar när parlamenten allt kraftfullare häv-dade att regeringarna var deras representanter.

Frågan om vad unionen kunde och skulle göra och hur långt dess befogenheter sträckte sig var frågan om vad kungen kunde och skulle göra och hur långt hans befogenheter sträckte sig, och den frågan var konfliktladdad. En början till ekonomisk integration fanns sedan 1825 genom mellanrikslagen om frihandel mellan de båda länderna. Problemet, som från 1880-talet blev allt tydligare, med arbetarnas klass-språk och krav på allmän rösträtt, handlade om politisk integration.

Konflikten mellan den konstitutionella kungamakten och den parla-mentariska folkmakten kom under unionens sista årtionden mycket att handla om makten över utrikespolitiken. Det var ett område, där kung-en allt sedan unionens tillkomst i såväl Sverige som Norge hade haft större grundlagsenlig makt än i andra frågor, och utnyttjat denna makt på ett sätt som skrämde betydande opinioner, särskilt i Norge. Därför var det följdenligt att kampen för demokrati och parlamentarism kom att bli extra hård just där. Kampen handlade om den reella makten över frågor om krig och fred och utrikespolitiken generellt.

Makten över utrikespolitiken handlade länge om norskt inflytande över den politiska kontrollen av kungen inom de svenskdominerade institutioner på detta område som gällde från unionens början. En unionell utrikespolitik fanns faktiskt sedan 1835 i den meningen att norskt statsråd involverades i beslutsfattandet, men varken formellt eller reellt var det norska inflytandet i paritet med det svenska, även om det successivt ökade. I den svenska regeringsformen av 1809 intog utrikesfrågorna, eller de ministeriella frågorna som de kallades, en särställning. De föredrogs inte i regeringskonseljen i sin helhet utan av utrikesministern (med ett annat statsråd närvarande) direkt inför kungen, som sedan beslutade efter att ha hört sin utrikesminister. I den norska konstitutionen av 1814 fördes utrikespolitiken uttryckligen till de kungliga prerogativen. Även om utrikesfrågorna med tiden behand-lades allt mer i det sammansatta statsrådet intog de en särställning under hela unionstiden.

Från 1890-talet kopplades de norska kraven allt mer till tanken på ett eget konsulatväsen. Den svenska protektionismen väckte tvivel på att konsulerna tillvaratog mer frihandelsorienterade norska intressen. Från tanken på ett eget konsulatväsen var steget inte långt till tanken på en egen norsk utrikesminister.

Med kraven på demokrati nåddes unionens gränser. Några unio-nella institutioner för att möta vad som med dagens språkbruk alltmer uppfattades som ett demokratiskt underskott förmådde unionens


båda parter aldrig utveckla. Kungen stod närmast ensam som sam-manhållande institution och krafterna som krävde politiska reformer blev honom övermäktiga. De demokratiska kraven kanaliserades mot nationella maktcentra och sprängde unionen. Så kan unionens historia sammanfattas.

Det är viktigt att inte se denna historia som en teleologi på väg mot sitt utstakade mål. 1905 var ingalunda förprogrammerat 1814. Ett starkt politiskt mittfält med namn som Louis de Geer, J. A. Gripenstedt, Frederik Stang, Georg Sibbern och mot dess slut Alfred Lagerheim, Sigurd Ibsen, diktarens son, och Francis Hagerup gjorde vad de kunde för att hålla samman unionen. Flera utredningar skissade institutionella reformer med ett unionsparlament med lika representation för de båda länderna i stället för efter folkmängd. Att alla dessa försök till slut visade sig för svaga mot de centrifugala krafterna innebär inte att de saknade potens när de gjordes.

Med en fullt ut konsekvent genomförd unionell utrikespolitik hade förutsättningarna för att samordna också den inrikespolitiska konflikten om demokratifrågan sett annorlunda ut. Den inrikespoli-tiska konflikten handlade nämligen i sig inte bara om två nationer utan också om vertikala sociala och politiska skillnader inom unionen tvärs över de nationella gränserna. Frågan var hur den sociala konflikten skulle komma till uttryck och kanaliseras. Skulle den förstärka eller försvaga de nationella skillnaderna? Man kunde ju tänka sig en norsk-svensk vänstersamverkan för sociala och politiska reformer, vilket fram-tvingat en samverkan också bland de konservativa krafterna med en förstärkning av unionen som följd. Så skedde nu inte. Utan unionella institutioner leddes den sociala konflikten via frågan om den utrikes-politiska representationen in i den nationella konflikten och förstärkte skillnaden mellan två nationer. Inrikespolitik och utrikespolitik var sammanvävda, men inte unionellt utan nationellt. Detta scenario är i grunden dagens europeiska unions problem.

Unionen var liksom de båda nationalstater den byggde på en kon-struktion, där mening skapades genom kommunikation, språk och symboler. Unionen och dess delar, liksom dagens Europeiska Union och dess medlemsstater, kan ses som imagined communities (Benedict Anderson), där det gäller att precisera form och innehåll i imago, fiktionen, och ge en normativ grund för att utöva makt och för själv-förståelse och indelning i ”vi” och ”de”. Ur sådana processer av gemen-skapsbyggande utvecklas lagar och institutioner.

Frågan om varför unionella institutioner i så liten grad utvecklades måste ses mot bakgrund av unionens tillkomsthistoria, som på sätt och vis placerade den i samma mönster som fanns för kejserliga imperier såsom det habsburgska eller det ryska. Olika folk i imperierna hade


betydande autonomi religiöst, politiskt, kulturellt och socialt så länge de godtog den kejserliga överheten. Till överhetens maktsfär hörde utrikespolitiken som en kvarleva från det monarkiska enväldets och krigspolitikens tid som krävde snabba och ofta hemliga avgöranden. De centrifugala krafter som kunglig aktivistisk utrikespolitik från 1848 släppte loss kunde kontrolleras av regeringarna ännu 1864, men med den ekonomiska krisen från 1870-talet och de svenska protektionis-ternas framgångar utvecklades en negativ spiral som undandrog sig unionell kontroll.

Bo Stråth är sedan 1997 professor i samtidshistoria vid Europauniversitetet i Florens och var 1990–1996 professor i historia vid Göteborgs universitet. Föreliggande essä bygger på Bo Stråths Union och demokrati. Sverige och Norge 1814–1905 (Nya Doxa, Nora 2005. 700 sid. Ill). För referenser hänvisas dit.

103Socialism, feminism och ett efterkolonialt experi-ment: Barbro Johansson, missionär och politiker

Statistiska uppgifter om beviljade medel

till forskning

Följande presentation av RJs forskningsstatistik inleds med tre sammanfattningstabeller. Därefter presenteras i tabellerna 4–8 samt 11 och 12 statistik över projektanslag beviljade från Jubileumsdonationen och i tabellerna 9–10 motsvarande upp-

gifter om projektanslag beviljade från Kulturvetenskapliga donationen. Samtliga belopp anges inklusive omkostnadsavgifter.

Anslagsfördelningen mellan de olika vetenskapliga ämnesområdena kan utläsas i tabellerna 4 och 9. Uppgifter om relationen mellan fort-sättningsanslag och nya anslag finns redovisade i tabell 7. Nya anslag respektive fortsättningsanslag fördelade på ämnesområden redovisas i tabellerna 5 och 6 för Jubileumsdonationen samt tabell 9 för Kulturve-tenskapliga donationen. Anslagens fördelning på läroanstalter och öv-riga anslagsförvaltare finns redovisade i tabellerna 8 och 10. I tabellerna 11 och 12 redovisas satsningarna på infrastrukturellt stöd.

Flera av de projekt som beviljats anslag – särskilt de som har större omfattning inom Kulturvetenskapliga donationen – är av interdiscipli-när karaktär. Fördelningen på ämnesområden kan därför inte göras ex-akt. Anslagen förs till det område som bedöms vara mest centralt.

Beträffande könsfördelningen kan noteras att i Jubileumsdonationens nya ansökningar är 51% av projektledarna män och 49% är kvinnor.

123

103


Tabell 1 Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen 133 631

Kulturvetenskapliga donationen 118 640

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och 540

åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under 170

de tidiga barnaåren

Summa 252 981

Tabell 2

Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr) Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 4–8) 97 648

Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabellerna 11–12) 18 931

Nils-Eric Svenssons fond 300

Internationellt samarbete 5 016

Reseanslag 307

Arvode till sakkunniga 918

Ersättning till adjungerade 1 417

Konferenser, information 1 799

Samarbete med riksdagen 365

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället 2 966

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet

och hållbar samhällsutveckling 2 965

Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap 999

Summa 133 631

Tabell 3

Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 9–10) 100 925

Forskningsinitiering 14 910

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 2 805

Summa 118 640

Ersättning till adjungerade 615

Konferenser, information 675

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 3 446

Summa 169 920

125Statistiska uppgifter

Tabell 4 Det totala antalet beviljade ansökningar (fortsättningsansökningar och nya ansökningar) i relation till det totala antalet ansökningar år 2004 (belopp tkr)

BEVILJADE ANSÖKNINGAR TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR

ÄMNE ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR

antropologi 1 1 700 25 12 13

arkeologi 2 1 1 1 975 17 12 5

arkitektur 10 5 5

ekonomisk historia 3 1 2 3 610 32 25 7

etnologi 2 2 2 020 14 7 7

film- och teatervetenskap 5 1 4

filosofi 5 3 2 3 930 29 23 6

freds- och konfliktforskning 9 6 3

företagsekonomi 11 8 3 9 393 70 46 24

historia 9 5 4 7 755 39 20 19

idéhistoria 2 1 1 1 960 20 11 9

informationsvetenskap 3 2 1 1 880 22 14 8

juridik 6 4 2 6 507 22 9 13

klassiska språk/antikens kultur 1 1 1 100 14 8 6

konst/estetiska ämnen 1 1 1 100 14 3 11

kulturgeografi 5 2 3 4 870 26 14 12

lingvistik 2 1 1 2 100 14 9 5

litteraturvetenskap 5 2 3 4 365 33 19 14

medicin 4 2 2 4 114 22 14 8

moderna språk 4 4 2 320 23 16 7

musikvetenskap 2 2 1 750 11 8 3

nationalekonomi 5 5 5 500 40 36 4

pedagogik 2 2 2 484 32 15 17

psykologi 10 8 2 8 815 60 44 16

religionsvetenskap 4 1 3 3 700 25 16 9

sociologi 5 1 4 6 821 85 45 40

statistik 1 1 830 5 4 1

statsvetenskap 7 6 1 6 520 42 33 9

Summa 102 61 41 96 119 760 475 285

jubileumsdonationen

92 Syndare från norr: Sverige och Finland i det medeltida penitentiariearkivet

Tabell 5 Beviljade nya ansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 i relation till det totala antalet nya ansökningar (belopp tkr)


ÄMNE ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR

antropologi 24 12 12

arkeologi 1 1 1 200 16 12 4

arkitektur 10 5 5

ekonomisk historia 1 1 1 500 30 24 6

etnologi 1 1 1 400 13 7 6

film- och teatervetenskap 5 1 4

filosofi 2 1 1 2 300 29 23 6

freds- och konfliktforskning 9 6 3

företagsekonomi 5 3 2 5 500 64 41 23

historia 2 2 2 750 32 15 17

idéhistoria 1 1 1 400 19 10 9

informationsvetenskap 1 1 1 010 20 13 7

juridik 3 2 1 3 970 19 7 12

klassiska språk/antikens kultur 1 1 1 100 14 8 6

konst/estetiska ämnen 1 1 1 100 14 3 11

kulturgeografi 3 2 1 4 000 24 14 10

lingvistik 1 1 1 400 13 8 5

litteraturvetenskap 2 2 2 225 30 17 13

medicin 2 2 2 700 20 12 8

moderna språk 1 1 600 17 10 7

musikvetenskap 1 1 950 10 7 3

nationalekonomi 4 4 4 500 39 35 4

pedagogik 1 1 1 800 31 15 16

psykologi 2 2 3 230 52 38 14

religionsvetenskap 2 1 1 2 600 23 16 7

sociologi 4 4 5 775 84 44 40

statistik 3 3 0

statsvetenskap 3 2 1 3 950 38 29 9

Summa 45 23 22 56 960 702 435 267



Tabell 6 Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 (belopp tkr)

ÄMNE ANTAL MÄN KVINNOR BEVILJAT BELOPP

antropologi 1 1 700

arkeologi 1 1 775

ekonomisk historia 2 1 1 2 110

etnologi 1 1 620

filosofi 3 2 1 1 630

företagsekonomi 6 5 1 3 893

historia 7 5 2 5 005

idéhistoria 1 1 560

informationsvetenskap 2 1 1 870

juridik 3 2 1 2 537

kulturgeografi 2 2 870

litteraturvetenskap 3 2 1 2 140

lingvistik 1 1 700

medicin 2 2 1 414

moderna språk 3 3 1 720

musikvetenskap 1 1 800

nationalekonomi 1 1 1 000

pedagogik 1 1 684

psykologi 8 6 2 5 585

religionsvetenskap 2 2 1 100

sociologi 1 1 1 046

statistik 1 1 830

statsvetenskap 4 4 2 570

Summa 57 38 19 39 159

Tabell 7 Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag och nya anslag år 2004 (belopp tkr)


ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR

Fortsättningsanslag 57 38 19 39 159 000 58 40 18

Nya anslag 45 23 22 56 960 000 702 435 267

Summa 102 61 41 96 119 000 760 475 285

Tryckningsbidrag 12 842 075

Konferens 2 335 000

Specialanslag 3 351 500

Summa totalt 131 97 647 575



Tabell 8 Beviljade nya ansökningar och fortsättningsansökninar fördelade efter anslags-förvaltare år 2004 (belopp tkr)

ANSLAGSFÖRVALTARE BEVILJAT BELOPP ANTAL

Forskning & Framsteg 315 1

Göteborgs universitet 12 653 14

Handelshögskolan i Göteborg/GRI 1 000 1

Handelshögskolan i Stockholm/EFI 1 885 3

Högskolan Dalarna 390 1

Högskolan Kristianstad 780 1

Högskolan på Gotland 350 1

IMIT 1 500 1

Institutet för Framtidsstudier 1 500 1

Institutet för Psykosocial medicin 177 1

Internationella handelshögskolan i Jönköping 850 1

Karolinska Institutet 2 614 3

Karolinska sjukhuset 887 1

Kungliga Tekniska högskolan 1 700 2

Köpenhamns universitet 1 200 1

Linköpings universitet 4 675 4

Lunds universitet 14 240 14

Mitthögskolan Sundsvall 1 010 1

Nordisk Institut for Asienstudier 700 1

Riksbankens Jubileumsfond 470 1

Riksarkivet 1 100 1

Statens museer för världskultur 620 1

Stockholm Institute for Financial Research 1 100 1

Stockholms universitet 17 581 17

Umeå universitet 4 225 5

Uppsala universitet 18 552 17

Vetenskapsrådet 1 000 1

Voksenåsen 600 1

Växjö universitet 1 215 2

Örebro universitet 1 230 2

Summa 96 119 102

Tabell 9 Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 i relation till det totala antalet fortsättningsansökningar


ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR

Humaniora 21 15 6 43 650 000 21 15 6

Humaniora/samhällsvetenskap 8 6 2 22 800 000 8 6 2

Samhällsvetenskap 13 10 3 27 400 000 13 10 3

Summa 42 31 11 93 850 000 42 31 11

Tryckningsanslag 12 1 136 700

Specialanslag 4 938 300

Forskarutbildningsprogram för

museianställda 1 5 000 000

Summa totalt 59 100 925 000

kulturvetenskapliga donationen



Tabell 10 Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag år 2004 fördelade efter anslagsförvaltare (belopp tkr)

ANSLAGSFÖRVALTARE BEVILJAT BELOPP ANTAL

Diakonistiftelsen Samariterhemmet 1 2 300

Göteborgs universitet 6 13 450

Handelshögskolan i Stockholm 2 6 500

Högskolan Dalarna 1 2 300

Kungliga biblioteket 1 1 700

Kungliga Tekniska högskolan 2 5 300

Lunds universitet 4 10 100

Rikskonserter 1 600

Statens maritima museer 1 500

Stiftelsen Silvermuseet 1 2 500

Stockholms universitet 7 17 100

Svenska Institutet i Athen 1 2 600

Svenska Linné-sällskapet 1 1 500

Södertörns högskola 2 5 500



Uppsala universitetsbibliotek 1 1 000


Summa 42 93 850

Projektet vid Silvermuseet är beviljat 2003 med start år 2005.


Tabell 11 Sammanfattningstabell: Beviljade anslag år 2004

BEVILJADE ANSÖKNINGAR

ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP

Jubileumsdonationen 27 22 5 18 930 800

Summa 27 22 5 18 930 800

Tabell 12 Beviljade ansökningar fördelade efter anslagsförvaltare år 2004

ANSLAGSFÖRVALTARE BEVILJAT BELOPP

Academia Europaea 800 000

Blekinge Tekniska Högskola 500 000

Orgelkonstens Vänner 125 000

Riksarkivet 1 700 000

Riksbankens Jubileumsfond 2 297 000

STINT 3 000 000

Stockholms universitet 208 800

Svenska Akademien 1 500 000

Svenska Filminstitutet 1 000 000

Svenska Linnésällskapet 1 500 000

Svenska Vitterhetssamfundet 500 000



Utrikespolitiska Institutet 1 200 000


Summa 18 930 800

Projektet vid Silvermuseet är beviljat med start år 2005.

infrastrukturellt stöd

104Exil och tradition: Transnationell sufism i Sverige

135

Förvaltningsberättelse

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skep-nad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de idag gällande stadgarna bland annat:• att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,• att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,• att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt skall uppmärksammas,• att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat följande användningsområden angavs:• etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft,• stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,• etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt fors- karutbytesprogram,• befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,• främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.

årsredovisning

Stiftelsens ändamål


Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör anslagsbeviljning till forsknings-projekt, budget, riktlinjer för den finansiella verksamheten och dele-gationsregler. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Dess ledamöter ingår i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsan-sökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till styrelsen. Styrelsen förnyades den första november med sju och bered-ningsgrupperna med fjorton ledamöter. Under året kunde anslag till sammanlagt 64 nya projekt beviljas. 107 fortsättningsprojekt beviljades resp. fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyg-gande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering o.dyl. Under året beviljades 98 ansökningar om sådana anslag.

På grund av anslagsomläggning beslöt styrelsen år 2003 att medel för nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen ej skulle utly-sas år 2004. Under året har styrelsen fattat beslut om en ny ordning för utlysning av forskningsprojekt. Från och med år 2005 kommer det att finnas fyra former av stöd till forskningsprojekt: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. De största förändringarna som detta medför är övergången till att enbart bevilja engångsanslag och satsningen på program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (6–8 år). I och med dessa storsats-ningar i femtiomiljonersklassen kommer fonden att kunna förhandla om overheadkostnaderna vid universiteten.

Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bland annat konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”. Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.

RJs finanskommitté har under året sammanträtt vid sju tillfällen.RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas

medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insän-das till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verk-samheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dess-utom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 22 projekt besökts.

Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.

RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i

Årets verksamhet

137Årsredovisning

Stillahavsasienstudier, samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.

Sedan ett antal år inrättar RJ så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utveck-lade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och stimulera ny forskning. För närvarande är fyra sådana grupper verk-samma: Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället, Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar sam-hällsutveckling, Områdesgruppen för forskning om civilsamhället samt Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker.

Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF) och Haag-klubben m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kul-turella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Genom VD Dan Brändström arbe-tar RJ aktivt inom CNERP (Svenska kommittén för en ny europeisk forskningspolitik).

Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond beslutade den 21 mars 2002 att utvärdera sin verksamhet. Beslutet innefattade tre delar: 1) en bred analys och bedömning av RJs forskningsstödjande verksam-het, 2) RJs finansiella verksamhet och 3) delfinansiering av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar de så kallade löntagarfonds-stiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssys-temet. Utvärdering av stiftelsens finansverksamhet under perioderna 1989–1996 och 1997–2002 avrapporterades i mars 2003.

Utvärderingen av den forskningsstödjande verksamheten slutfördes under år 2004. Stiftelseprojektet redovisade sina preliminära resultat vid en heldagskonferens i riksdagen den 5 maj. Slutrapporteringen kommer att ske vid ett seminarium under våren 2005 arrangerat av SISTER.

Slutrapporten från den stora utvärderingen av RJs forskningsstöd-jande verksamhet utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskni ngsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003. Denna presenterades vid en konferensdag i riksdagen den 2 december på 40-årsdagen för riksda-gens beslut om fondens inrättande. Utvärderingen presenteras närmare på annan plats i årsberättelsen: se avsnittet i den forskningsstödjande verksamheten (s. 17) och i specialartiklarna av Sverker Gustavsson och Anders Mellbourn.

Utvärdering


För helåret 2004 redovisar stiftelsen ett resultat på 514 mkr (exklusive ej realiserade vinster). Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har under året utvecklats positivt, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster uppgår till 758 mkr (2003: 939 mkr). Därutöver har RJ beviljat 253 mkr till forskningsmedel samt avsatt motsvarande 16 mkr för att bevara det reala värdet på donationerna.

Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott från fastigheter uppgår under året till sammanlagt 245 mkr (231).

RJs administrationskostnader uppgår under perioden till 25 mkr (23) vilket motsvarar 0,3 procent av genomsnittligt eget kapital.

RJs styrelse har från och med 2003 fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en framtida genomsnittlig real avkastning om minst 4 procent. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärde-säkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. För 2004 uppgår totalavkastningen till 11,0 procent samtidigt som inflationen under året endast varit 0,4 procent. Detta innebär att stiftelsens reala avkastning under året uppgår till 10,6 procent vilket överstiger det långsiktiga målet med 6,6 procentenheter. (Se även diagram 1−4 för historik.)

Under året har andelen aktier ökat bland de totala placeringarna från 45 procent till 51 procent i syfte att öka RJs långsiktiga avkastning. För att finansiera ökade aktieinvesteringar har andelen korta räntebärande placeringar reducerats. Under perioden omplacerades en del medel från svenska och amerikanska aktier till europeiska aktier. Trots detta har portföljen under hela året varit överviktad i svenska aktier tack vare värdestegringen. Andelen obligationer av totalportföljen är i slutet av året ungefär på en oförändrad nivå jämfört med i början av året, ca 25 procent av de totala placeringarna. Dock har RJ inom obligationer ökat i nominella obligationer och minskat i realränteobligationer då värde-ringsskillnader under året uppstått som gjort delar av realräntemarkna-den mindre attraktiv. På lång sikt bedöms att realränteobligationer är attraktiva instrument som passar stiftelsens placeringsinriktning varför RJ även fortsättningsvis valt att behålla en del investeringar i tillgångs-klassen.

Stiftelsens aktieportföljer gav under året en totalavkastning på 17,3 procent. Totalavkastningen på svenska aktier var 22,4 procent och på utländska aktier 9,0 procent varav 9,7 procent i Europa exklusive valu-tasäkringar. Under helåret 2004 steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 21,3 procent samtidigt som Europaindex (MSCI Europe) gav en avkastning på 11,1 procent. Placeringsstrategin att ha ett stort inslag av svenska aktier och att investera huvuddelen av de utländska aktierna i Europa har under året gett en avkastning som är betydligt

Resultat och ställning

139Årsredovisning

högre än världsindex (MSCI World) som under året gav en avkastning på 6,1 procent i svenska kronor.

RJs ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 5,7 procent. Under året har obligationsräntorna sjunkit bland annat beroende på att inflationsnivån varit låg trots stigande råvarupriser. Detta innebär att RJs innehav av nominella obligationer och realränteobligationer under året har gett en god absolutavkastning. Vid utgången av 2004 var den femåriga statsobligationsräntan 3,3 procent jämfört med 4,1 procent i början av året. Räntan för ettåriga statskuldväxlar har under samma period sjunkit till 2,2 procent från 2,8 procent. Vid nuvarande låga räntenivåer är förväntad avkastning på såväl korta räntebärande placeringar som svenska obligationer betydligt lägre än stiftelsens lång-siktiga avkastningskrav.

Stiftelsens fastigheter uppvisar under året en totalavkastning på 3,2 procent. Marknadsvärdet på bostadsfastigheter har fortsatt att öka medan värderingen på kommersiella fastigheter i Stockholm justerats ned. Stiftelsens kontorsfastighet i centrala Malmö har en oförändrad marknadsvärdering jämfört med föregående år. Under året har inga köp eller försäljningar av fastigheter genomförts.

Från 2003 redovisas hedgefonder som separat tillgång i balansräk-ningen. Totalavkastningen på denna tillgångsklass, som under året utgjort omkring 4 procent av de totala tillgångarna, blev under året 4,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen på RJs investeringar i hedgefonder uppgår från starttidpunkten i oktober 2001 till ca 8,6 procent per år.

För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning komplette-ras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning vari tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras resultaträkningen med posten ”Förändring av ej realiserade vinster” som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument netto ger ett positivt resultatbidrag på 537 mkr. Vid utgången av året uppgår marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 1 042 mkr (798 mkr).

RJs eget kapital har under året ökat från 6 166 kr till 6 426 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) har ökat från 6 964 mkr till 7 469 mkr.

Av stiftelsens totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2004 utgjorde andelen aktier 51% (45%), fastigheter 8% (9%), räntebärande placeringar 37% (42%) och hedgefonder 4% (4%).

Av tillgångarna var 19 procent denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 pro-cent efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt vars nominella


belopp per den 31 december 2004 uppgick till 746 mkr. RJ använder sig av valutaterminer som ett medel att minska stiftelsens känslighet för framtida växelkursförändringar. Under året uppgår nettoresultatet på valutaterminer till 11 mkr (13) vilket främst är hänförligt till vinster på valutasäkringar av amerikanska aktieinnehav som under året sålts. För året som helhet har den svenska kronan varit förhållandevis stabil mot såväl euron som det brittiska pundet. Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.

Tabellen ”Finansiellt resultat” visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 578 mkr.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 20 mkr.De räntebärande placeringarna gav 2004 ett positivt resultat om 164

mkr exklusive vinster på valutaterminer.Stiftelsens innehav av andelar i hedgefonder gav under året ett posi-

tivt resultat om 13 mkr.Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader på lån och

finansiella kostnader. Det samlade finansiella resultatet för 2004 upp-går till 782 mkr vilket motsvarar en förräntning om 11,2 procent (15,2 procent) räknat på eget kapital vid årets ingång.

Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 253 mkr samt administrationskostnader om 25 mkr. Överskottet uppgår till 488 mkr.

Finansiellt resultat

141Årsredovisning

Den finansiella verksamheten– tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4% över tiden. Mellan år 1995 och 2004 har detta mål uppnåtts med god margi-nal. Under tioårsperioden har forskningsme-del motsvarande 2 921 mkr beviljats. Nedan redovisas – i form av stapeldiagram – utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått – den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till mark-nadsvärde samt årliga beviljade forsknings-medel.

Diagram 4. Beviljade forskningsmedel (mkr).

Diagram 3. Marknadsvärderat eget kapital (mkr)

500

400

300

200

100

0

Diagram 2. Real avkastning i % av eget kapital till marknadsvärde vid årets ingång.

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

DIAGRAM 1–4

Diagram 1. Total avkastning i % av eget kapital till marknadsvärde vid årets ingång.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

50%

40%

30%

20%

10%

0%

-10%

-20%1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

50%

40%

30%

20%

10%

0%

-10%

-20%

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004


Finansiellt resultat KSEK TILLGÅNG INTÄKT/KOSTNAD 2004 2003

Fastigheter Intäkter 37 897 40 663

Avskrivningar -6 114 -6 083

Återföring nedskrivningar − 47 000

Restitution av skatt -90 408

Övriga kostnader -18 564 -36 465

Förändring av ej realiserade vinster 6 614 -50 216

Summa fastigheter 19 743 -4 693

Aktier Utdelningar 102 819 89 077

Realisationsvinster/förluster 39 356 -346 287

Återföring nedskrivningar 345 955 1 078 944

Nedskrivningar -165 115 -345 955

Förändring av ej realiserade vinster 254 823 329 345

Summa aktier 577 838 805 124

Hedgefonder Utdelningar 12 925 21 377

Realisationsvinster/förluster 4 658 2 745

Återföring nedskrivningar − 75

Förändring av ej realiserade vinster -4 320 -11 065

Summa hedgefonder 13 263 13 132

Räntebärande

Bankmedel Ränteintäkter 3 602 12 576

Valutakursvinster/förluster -761 -5 986

Valutaterminer Ränteintäkter 68 1 644

Valutakursvinster/förluster 11 242 11 534

Återföring nedskrivningar 60 −

Nedskrivning − -60

Certifikat Ränteintäkter 24 722 29 104

Obligationer Ränteintäkter 80 917 74 861

Realisationsvinster/förluster 68 221 56 313

Förändring av ej realiserade vinster -13 063 -29 640

Summa räntebärande tillgångar 175 008 150 346

Räntekostnader -1 485 -2 708

Finansiella kostnader -2 084 -1 938

Fiansiellt resultat 782 283 959 263

TABELL 1

143Årsredovisning

Resultaträkning KSEK NOT 2004 2003

STIFTELSENS INTÄKTER

Utdelningar (aktier, hedgefonder) 1 115 744 110 454

Ränteintäkter 2 109 309 118 185

Resultat fastigheter 3 13 219 45 115

Resultat från avyttring och nedskrivning

av finansiella instrument 4 293 075 445 835

Valutakursresultat m.m. 5 11 446 8 774

STIFTELSENS KOSTNADER Finansiella kostnader 6 -2 084 -1 938

Personalkostnader 7,8,9 -18 497 -16 114

Externa kostnader 10 -6 616 -6 491

Avskrivningar inventarier 15 -333 -364

Räntekostnader 3 -1 485 -2 708

Årets resultat 21 513 778 700 748

Förändring av ej realiserade vinster 11 244 054 238 424

Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel 22 757 832 939 172


Balansräkning KSEK

Not 2004-12-31 2003-12-31

BOKFÖRDA MARKNADS- BOKFÖRDA MARKNADS-

VÄRDEN VÄRDEN VÄRDEN VÄRDEN

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 13,14 331 525 629 000 337 639 628 500

Inventarier 15 557 557 372 372

Summa materiella anläggningstillgångar 332 082 629 557 338 011 628 872

Finansiella anläggningstillgångar Obligationer 16 1 824 531 1 909 124 1 612 321 1 709 976

Aktier 17 3 308 769 3 932 927 2 912 373 3 281 709

Hedgefonder 18 275 788 311 927 255 659 296 118

Summa finansiella anläggningstillgångar 5 409 088 6 153 978 4 780 353 5 287 803

Summa anläggningstillgångar 5 741 170 6 783 535 5 118 364 5 916 675

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Övriga kortfristiga fordringar 19 249 990 249 990 65 715 65 715

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 45 643 45 643 41 747 41 747

Certifikat 843 724 843 724 1 029 176 1 029 176

Kassa och bank 136 574 136 574 261 122 261 122

Summa omsättningstillgångar 1 275 931 1 275 931 1 397 760 1 397 760

Summa tillgångar 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435

145Årsredovisning

Not 2004-12-31 2003-12-31

BOKFÖRDA MARKNADS- BOKFÖRDA MARKNADS-

VÄRDEN VÄRDEN VÄRDEN VÄRDEN

EGET KAPITAL OCH SKULDER

BUNDET EGET KAPITAL 21,22

Stiftelsekapital 2 381 836 2 381 836 2 372 346 2 372 346

FRITT EGET KAPITAL 21,22

Kulturvetenskapliga donationen 1 722 401 1 722 401 1 715 539 1 715 539

Balanserat resultat 27 2 322 124 3 364 489 2 077 679 2 875 990

Summa eget kapital 6 426 361 7 468 726 6 165 564 6 963 875

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner 2 205 2 205 2 286 2 286

Summa avsättningar 2 205 2 205 2 286 2 286

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Inteckningslån 85 100 85 100 65 100 65 100

Summa långfristiga skulder 85 100 85 100 65 100 65 100

KORTFRISTIGA SKULDER

Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 224 230 224 230 253 529 253 529

Leverantörsskulder 3 256 3 256 2 064 2 064

Valutaterminer 23 − − 60 60

Övriga kortfristiga skulder 24 267 944 267 944 19 745 19 745

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 8 005 8 005 7 776 7 776

Summa kortfristiga skulder 503 435 503 435 283 174 283 174

Summa skulder och avsättningar 590 740 590 740 350 560 350 560

Summa eget kapital och skulder 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435

STÄLLDA SÄKERHETER 26

Fastighetsinteckningar 90 611 67 914

Pantsatt obligation för derivathandel − 18 861

ANSVARSFÖRBINDELSER

Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning 49 830 95 344


Kassaflödesanalys KSEK 2004 2003

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Årets resultat 513 778 700 748

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 447 6 448

Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar − -47 000

Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -345 955 -1 079 019

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 165 115 345 955

Realisationsresultat -112 004 287 229

Förändring av avsättningar till pensioner -81 -56

Förändringar räntefordran -4 315 -6 335

Förändringar ränteskuld 462 -102

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 223 447 207 868

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar 1 596 -105 445

Förändring av kortfristiga skulder 249 099 4 827

Kassaflöde från den löpande verksamheten 474 142 107 250

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -605 -1 417

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 87 −

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -4 560 513 -1 945 789

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4 224 622 1 940 665

Kassaflöde från investeringsverksamheten -336 409 -6 541

Kassaflöde långfristig finansiering

Förändring av långfristiga skulder 20 000 −

Kassaflöde långfristig finansiering 20 000 0

Kassaflöde från anslagsverksamheten

Förändring av beviljade ej utbetalda anslag -29 300 -73 725

Årets beviljade anslag -252 981 -279 779

Kassaflöde från anslagsverksamheten -282 281 -353 504

Årets kassaflöde -124 548 -252 795

Kassa, bank vid årets ingång 261 122 513 917

Kassa, bank vid årets utgång 136 574 261 122

147Årsredovisning

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprin-ciper är oförändrade.

värdering materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffnings-värde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar. Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2% Inventarier 20% Datorer 33,33%Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erfor-

derliga nedskrivningar. Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kost-

nadsförs löpande.

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

värdering finansiella anläggningstillgångar

Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaff-ningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaff-ningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräk-ningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaff-ningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valuta-kurs.

Värdering bokförda värden

Värdering marknadsvärden

Värdering bokförda värden


Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

värdering omsättningstillgångar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräk-nas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valuta-kurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valuta-terminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balans-räkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutater-minskontrakt som värderas till verkligt värde.

värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Värdering bokfört värde

Värdering marknadsvärden

149Årsredovisning

Till bokfört värde

Till marknadsvärde

eget kapital

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av dona-tionsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forsk-ning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsätt-ning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forsk-ningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forsknings-medel i normal omfattning.

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

94Traditionell botanisk kun-skap och växtanvändning i nordvästra Estland


Not 1. Utdelningar

2004 2003

Aktier 102 819 89 077

Hedgefonder 12 925 21 377

Summa 115 744 110 454

Not 2. Ränteintäkter

2004 2003

Obligationer 80 917 74 861

Certifikat 24 722 29 104

Valutaterminer 68 1 644

Bank 3 602 12 576

Summa 109 309 118 185

Not 3. Resultat fastigheter

2004 2003

Hyresintäkter 37 897 40 663

Avskrivningar -6 114 -6 083

Återföring nedskrivning − 47 000

Övriga kostnader -18 564 -36 465

Summa 13 219 45 115

Av fastighetsintäkterna utgör 2 013 (2 276) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

De räntekostnader på 1 485 (2 708) som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i

stiftelsens fastigheter. Se även not 13 och 14.

Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

2004 2003

Realisationsresultat obligationer 68 221 56 313

Realisationsresultat aktier 39 356 -346 287

Återföring nedskrivning aktier 345 955 1 078 944

Nedskrivning aktier -165 115 -345 955

Realisationsresultat hedgefonder 4 658 2 745

Återföring nedskrivning hedgefonder − 75

Summa 293 075 445 835

Noter BELOPP I KSEK

153Årsredovisning

Not 5. Valutakursresultat m.m.

2004 2003

Ej utnyttjade anslag 995 2 877

Valutakursresultat orealiserat -761 -5 986

Valutakursresultat valutateminer 11 242 11 534

Återföring nedskrivning valutaterminer 60 −

Nedskrivning valutaterminer − -60

Restitution av skatt -90 408

Övrigt − 1

Summa 11 446 8 774

Not 6. Finansiella kostnader

2004 2003

Depåavgift 552 355

Förvaltningsarvoden − 328

Övriga finansiella kostnader 1 532 1 255

Summa 2 084 1 938

Not 7. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2004 2003

Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 269 2 512

Övriga anställda 7 994 6 024

Upplupna löner 4 10

Summa 10 267 8 546

Sociala kostnader 7 743 6 872

− varav pensionskostnader 3 572 3 323

Av pensionskostnader avser 654 (658) styrelse och verkställande direktör.

Not 8. Medelantal anställda

2004 2003

Kvinnor 6 6

Män 8 7

Summa 14 13


Not 9. Sjukfrånvaro* 2004

KORTTIDSFRÅNVARO LÅNGTIDSFRÅNVARO

Kvinnor 0,65% 0,00%

Män 0,00% 0,00%

Summa 0,29% 0,00%

* I enlighet med Årsredovisningslagen skall uppdelning i åldersgrupper ej ske om dessa grupper omfattar färre än 10 anställda. Detta har medfört att ingen åldersuppdelning harar skett. Sjukfrånvaron anges i procent av gruppens totala arbetstid.

Not 10. Ersättning till revisorer

2004 2003

Öhrlings PricewaterhouseCoopers

(internrevision och rådgivning) 185 215

Riksrevisionen (extern revision) 321 −

Summa 506 215

Not 11. Förändring av ej realiserade vinster

2004 2003 FÖRÄNDRING

Fastigheter 297 475 290 861 6 614

Obligationer 84 593 97 656 -13 063

Aktier 624 158 369 335 254 823

Hedgefonder 36 139 40 459 -4 320

Summa 1 042 365 798 311 244 054

Not 12. Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2004 uppgår till 279,2. Motsvarande indexvärde för år 2003 är 278,1. Mellan år 2003 och år 2004 ökade således konsu-mentprisindex med 0,4%. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 372 346 x 0,004 = 9 490 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 715 539 x 0,004 = 6 862. Se vidare not 21 och 22.

155Årsredovisning

Not 13. Fastigheter

BOKFÖRT MARKNADS-

VÄRDE VÄRDE

Styrpinnen 23, Stockholm 77 473 79 000

Claus Mortensen 24, Malmö 75 226 94 000

Brännaren 7, Stockholm 15 517 47 000

Kampsången 4, Stockholm 10 611 37 000

Sländan 2, Stockholm 7 732 36 000

Trädlärkan 2, Stockholm 14 435 25 000

Rekryten 6, Stockholm 24 767 81 000

Snöklockan 1, Stockholm 21 424 59 000

Jasminen 4, Stockholm 14 525 37 000

Apelträdet 5, Stockholm 13 949 31 000

Hjorten 17, Stockholm 16 698 58 000

Sånglärkan 12, Stockholm 39 168 45 000

Summa 331 525 629 000

Fastigheterna ägs till 100%.


Not 14. Fastigheter

2004 2003

Byggnader Ingående anskaffningsvärden 305 718 302 618

Årets investeringar − 3 100

Utg. ackumulerade anskaffningsvärden 305 718 305 718

Ingående avskrivningar -59 307 -53 224

Årets avskrivningar -6 114 -6 083

Utg. ackumulerade avskrivningar -65 421 -59 307

Ingående nedskrivningar -29 800 -62 700

Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 − 32 900

Utg. ackumulerade nedskrivningar -29 800 -29 800

Mark Ingående anskaffningsvärden 135 128 135 128


Ingående nedskrivningar -14 100 -28 200

Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 − 14 100

Utg. ackumulerade nedskrivningar -14 100 -14 100

Utg. restvärden enligt plan byggnader och mark 331 525 337 639

Taxeringsvärden, byggnader 224 379 312 520

Taxeringsvärden, mark 235 755 174 775

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 3.

157Årsredovisning

Not 15. Inventarier

2004 2003

Ingående anskaffningsvärden 3 539 3 482

Inköp 605 57

Försäljningar och utrangeringar -644 −


Ingående avskrivningar -3 167 -2 803

Försäljningar och utrangeringar 557 −

Årets avskrivningar -333 -364

Utg. ackumulerade avskrivningar -2 943 -3 167

Utg. restvärden enligt plan 557 372

Not 16. Obligationer

FÖRFALLOÅR NOMINELLT BOKFÖRT MARKNADS-

VÄRDE VÄRDE VÄRDE

Svenska nominalränteobligationer 2005 100 000 98 812 101 844

2006 464 000 477 962 481 147

2007 240 000 251 273 256 932

2008 191 000 206 584 208 632

2009 232 000 245 171 252 716

2011 50 000 52 477 54 670

2015 122 000 122 543 126 902

2020 40 000 40 310 43 731

Summa 1 495 132 1 526 573

Svenska realränteobligationer 2008 152 000 176 233 189 453

2015 75 000 77 519 93 813

2020 35 000 32 840 50 254

2028 36 000 42 807 49 031

Summa 329 399 382 551

Summa obligationer 1 824 531 1 909 124


Not 17. Aktier

SVENSKA AKTIER ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE

Ainax 29 032 6 619 7 722

Alfa Laval 150 000 16 125 16 125

Assa Abloy B 450 000 51 075 51 075

AstraZeneca SDB 350 000 84 525 84 525

Atlas Copco A 210 000 36 983 63 000

Autoliv SDB 50 000 12 838 15 900

Axfood 120 000 18 762 27 000

Axis 415 000 5 387 7 470

Ballingslöv 80 000 5 120 7 840

Bergman & Beving B 640 000 24 959 48 640

Biotage A 207 800 2 026 2 026

Boliden 375 000 10 650 10 650

Capio 140 000 10 077 11 060

Cardo 50 000 9 139 9 525

Electrolux B 350 000 49 065 53 200

Elekta B 52 000 5 206 9 958

Eniro 94 445 5 794 6 422

Ericsson B 12 100 000 242 242 256 520

FöreningsSparbanken A 550 000 64 441 91 025

G&L Beijer 200 000 13 420 26 600

Gambro B 400 000 25 798 37 300

Getinge Industrier B 500 000 33 117 41 375

Hennes & Mauritz B 775 000 143 801 179 412

Holmen B 70 000 15 838 16 100

Hufvudstaden A 400 000 11 268 19 040

Industrivärden C 200 000 17 595 30 700

Investor B 1 100 000 92 950 92 950

Kinnevik B 210 000 11 082 14 858

Lagercrantz Group B 650 000 14 170 14 170

Medivir B 70 000 6 405 6 405

Mekonomen B 60 000 3 328 11 820

MTG B 75 200 12 123 13 611

Nobia 175 000 10 493 19 250

Nokia SDB 70 000 7 315 7 315

Nordea 2 800 000 119 947 187 600

Observer 361 520 12 653 12 653

Sandvik 175 000 37 342 46 900

SCA B 330 000 82 950 93 555

Scania B 300 000 56 547 78 900

SEB A 650 000 55 904 83 525

Securitas B 350 000 34 156 39 900

Skandia 1 100 000 36 410 36 410

Skanska B 400 000 27 887 31 900

SKF B 150 000 38 882 44 400

SSAB B 100 000 10 075 15 650

Svedbergs 70 000 6 352 10 290

Svenska Handelsbanken A 725 000 96 419 125 425

Tele 2 B 190 000 49 590 49 590

Telelogic 600 000 9 420 9 420

TeliaSonera 4 000 000 136 274 159 200

Teligent 146 800 3 499 4 228

Teligent BTA 20050120 29 360 323 846

Transcom Worldwide SDB B 447 000 13 967 15 958

Trelleborg B 100 000 10 074 11 300

WM-Data B 850 000 12 240 12 240

Volvo B 400 000 59 548 105 400

Summa svenska aktier 1 990 195 2 485 879

UTLÄNDSKA AKTIER ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE

Belgien

Dexia 200 000 28 364 30 538

Fortis 155 000 27 923 28 465

KBC 40 383 20 491 20 590

Danmark

DSV 35 000 9 287 15 727

Group 4 Securicor 1 200 000 21 433 21 511

Finland

Nokia 200 000 20 395 20 972

Nokian Renkaat 30 000 17 244 30 267

Sponda 210 200 12 915 13 620

Tecnomen 323 238 3 880 3 880

Uponor 100 000 9 594 12 417

Frankrike

Alcatel 450 000 45 588 46 497

Axa 90 000 14 765 14 765

Cap Gemini 50 000 9 412 10 630

Danone 60 000 36 792 36 792

France Telecom 75 000 14 832 16 487

Sanofi Aventis 75 000 39 797 39 797

Société Générale 20 000 9 827 13 437

Suez 175 000 28 573 30 985

Technip 22 850 18 276 28 044

Total 30 000 38 444 43 506

159Årsredovisning

SVENSKA AKTIER ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE

Veolia Environnement 125 000 27 798 30 039

Grekland

Coca-Cola Hellenic Bottling 90 000 14 603 14 603

OPAP 50 000 6 553 9 187

Holland

Equant 190 844 6 544 6 544

ING Groep 150 000 22 305 30 132

Royal Dutch 50 000 19 000 19 109

V N U 75 000 14 707 14 707

Italien

Bulgari 200 000 14 438 16 406

Enel 275 000 16 267 17 945

ENI 180 000 23 690 29 921

Saipem 300 000 19 137 23 954

Unicredito Italiano 625 000 23 803 23 858

Norge

Norsk Hydro 50 000 23 004 26 092

Prosafe 90 150 15 075 16 174

Yara International 170 000 14 104 14 832

Portugal

Portugal Telecom 250 000 20 530 20 530

Schweiz

Adecco 59 000 19 709 19 709

CS Group 90 000 24 437 25 102

Novartis 90 000 29 638 30 091

Richemont 70 000 13 880 15 460

Roche 37 000 28 261 28 261

Zurich Financial 13 000 14 382 14 382

Spanien

Acerinox 140 000 11 740 14 921

BBVA 250 000 21 527 29 441

Inditex 61 355 11 227 12 015

Telefonica 112 000 13 309 14 008

Telefonica Moviles 275 000 22 515 22 980

Storbritannien

AstraZeneca 80 000 19 280 19 280

Boots 150 000 12 545 12 545

Compass Group 750 000 23 563 23 563

Dignity 200 000 6 749 8 255

Hilton 625 000 22 161 22 686

Lloyds TSB 500 000 27 763 30 173

LogicaCMG 300 000 7 377 7 377



161Årsredovisning

Not 18. Hedgefonder

ANTAL ANDELAR BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE

Eikos 382 52 471 68 107

Helios 41 416 50 000 53 474

Nektar 57 222 94 731 105 557

Tanglin 38 312 50 000 55 009

Zenit 797 28 586 29 780

Summa hedgefonder 275 788 311 927

Morrison Supermarkets 550 000 14 525 14 525

Punch Taverns 200 000 13 223 17 619

Reckitt Benckiser 75 000 14 368 15 061

Rexam 361 758 20 251 21 208

Rio Tinto 50 000 9 625 9 779

Sage 200 000 5 161 5 161

Serco 400 000 12 248 12 248

Shire Pharmaceuticals 140 790 9 825 9 825

Smith & Nephew 400 000 25 676 27 201

Standard Chartered 125 000 15 446 15 446

Vodafone 500 000 8 261 9 011

Tyskland

Depfa Bank 125 000 13 160 13 931

E.ON 50 000 22 877 30 258

Fresenius Medical Care 25 000 12 803 13 358

Heidelberger Druckmaschinen 46 000 10 378 10 378

Lufthansa 75 000 6 808 7 140

Munich Re 17 500 14 284 14 284

Rational 10 000 4 464 6 178

RWE 50 000 16 477 18 364

SAP 15 000 17 787 17 787

Stada 84 000 11 474 15 077

Summa utländska aktier 1 318 574 1 447 048

Summa aktier totalt 3 308 769 3 932 927


106 Politiskt ledarskap och hälsa – betydelsen av moraliserande, tvång och auktoritetstro för barns överlevnad


Not 19. Övriga kortfristiga fordringar

2004 2003

Hyresfordringar m m 78 243

Skattefordran 531 250

Momsfordran − 368

Sålda ej betalda värdepapper 248 981 64 424

Övrigt 400 430

Summa 249 990 65 715

Not 20. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2004 2003

Upplupna räntor 44 881 40 566

Förutbetalda kostnader 762 773

Upplupen intäkt − 408

Summa 45 643 41 747

Not 21. Eget kapital, bokfört värde

BUNDET EGET KAPITAL* FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL

KULTURVETEN- BALANSERAT

SKAPLIGA DON. RESULTAT

Eget kapital 2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 077 679 6 165 564

Avsättning för bevarande av

donationernas realvärde 9 490 6 862 -16 352

Årets resultat 513 778 513 778

Beviljade forskningsmedel -252 981 -252 981

Eget kapital 2004-12-31 2 381 836 1 722 401 2 322 124 6 426 361

*JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER

165Årsredovisning

Not 23. Valutaterminer

KÖPT/SÅLD VALUTA NOMINELLT BELOPP MARKNADSVÄRDE

FÖRFALLOMÅNAD 2005-01 SEK/CHF 17 832 313

SEK/EUR 100 126 864

SEK/GBP 43 106 1 066

SEK/NOK 13 281 151


SEK/EUR 188 064 -1 409

SEK/GBP 88 621 -319

SEK/NOK 5 491 19


SEK/EUR 188 637 -822

SEK/GBP 11 634 219

SEK/NOK 14 248 17

Summa valutaterminer 744 913 847

Not 22. Eget kapital, marknadsvärde

BUNDET EGET KAPITAL* FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL

KULTURVETEN- BALANSERAT

SKAPLIGA DON. RESULTAT

Eget kapital 2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 875 990 6 963 875 Avsättning för bevarande av

donationernas realvärde 9 490 6 862 -16 352

Förändring av eget kapital

till marknadsvärde 757 832 757 832

Beviljade forskningsmedel -252 981 -252 981

Eget kapital 2004-12-31 2 381 836 1 722 401 3 364 489 7 468 726

*JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER

BOKFÖRT VÄRDE ENLIGT LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP ÄR O.


Not 24. Övriga kortfristiga skulder

2004 2003

Personalens källskatt 658 942

Köpta ej betalda värdepapper 267 056 16 896

Deposition av hyra − 24

Momsskuld 6 −

Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet 25 448

Förvaltning av medel från riksdagen 28 135

Förvaltning av medel från Sida 106 −

Förvaltning av medel från Stiftelsen framtidens kultur 65 −

Förvaltning av medel för stiftelseprojekt 2004 − 1 300

Summa 267 944 19 745

Not 25. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2004 2003

Sociala avgifter 552 878

Intjänade ej uttagna semesterdagar 756 500

Särskild löneskatt på

pensionsförsäkringspremier 833 778

Upplupna löner 588 1 457

Upplupna räntor 707 246

Förutbetald hyresintäkt 3 480 3 143

Övrigt, fastigheter 889 711

Övriga upplupna kostnader 200 63

Summa 8 005 7 776

167Den ekonomiska förvaltningen

Not 26. Ställda säkerheter

2004 2003

För egna avsättningar och skulderAvseende skuld för inteckningslånoch derivathandelFastighetsinteckningar 90 611 67 914

Pantsatt obligation för derivathandel nom värde − 18 861

Summa 90 611 86 775

Not 27. Beviljade medel till forskning

2004 2003

Medel från Jubileumsdonationen inkl.

Nils-Eric Svenssons fond 133 631 109 1490

Medel från Kulturvetenskapliga donationen 118 640 169 920

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning

om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 540 540

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning

om sjukdomar under de tidiga barnaåren 170 170

Summa 252 981 279 779

För mer detaljerad information se avsnittet "Nya forskningsprojekt år 2004" (sid 81ff.) samt

avsnittet "Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning" (sid 123ff).


stockholm den 7 februari 2005

riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2005

Eva ÖsterbergOrdförande

Christina Garsten Hans Hoff

Lennart Kollmats

Majléne Westerlund PankeVice ordförande

Dan BrändströmVerkställande direktör

Per Bill

Johan Bygge

Lars Lilja

Lennart Grufberg Kerstin Jönsson

Siw Wittgren-Ahl

Mats Larsson

Kajsa LindståhlRutger Lindahl

169Årsredovisning

Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning, beslutad av styrelsen 2005-02-07, för räkenskapsåret 2004. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Det är Riksrevisionens ansvar att enligt god revisionssed granska stiftelsens årsredovisning i syfte att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och sär-skilda beslut. Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionen har planerats och genomförts i syfte att erhålla rimlig grund för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Gransk-ningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och förvaltningsbeslut. Genomförd revision har gett en rimlig grund för nedanstående utta-lande. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningsla-gen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställ-ning i enlighet med god redovisningssed. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Riksrevisor Lennart Grufberg har beslutat i detta ärende. Revisions-direktör Kerstin Jönsson har varit föredragande.

Lennart Grufberg Kerstin Jönsson


Revisionsutlåtande

Vi har i egenskap av internrevisorer granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för år 2004. Det är styrelsen som har ansvaret för räken-skapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelse-ledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelse-lagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

stockholm den 15 februari 2005

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ulrika Granholm Dahl auktoriserad revisor

97Orsaker till olikheter i beteende, personlighet och anpassning


De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer. • Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja veten-

skaplig forskning (Jubileumsdonationen) • Nils-Eric Svenssons fond • Kulturvetenskapliga donationen • Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelate-

rade sjukdomar • Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga

barnaåren (För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna

hänvisas till avsnittet ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samför-

valtas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av år 2004 var marknadsvärdetför de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 4 722 410 (67,8130%)2. Kulturvetenskapliga donationen 2 221 034 (31,8937%)3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 15 611 (0,2241%)4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 4 820 (0,0692%)

totalt eget kapital till marknadsvärde 2003-12-31 6 963 875

donationernas marknadsvärde BELOPP I KSEK

173Den ekonomiska förvaltningen

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2004 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 513 778 + 244 054 = 757 832) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde 4 722 410 Andel av årets totala avkastning 513 909 Årets anslag -133 631

marknadsvärde 2004-12-31 5 102 688

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileums-fond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2003 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2. Kulturvetenskapliga donationen

Ingående värde 2 221 034 Andel av årets totala avkastning 241 701 Årets anslag -118 640

marknadsvärde 2004-12-31 2 344 095

3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde 15 611 Andel av årets totala avkastning 1 698 Årets anslag -540

marknadsvärde 2004-12-31 16 769

4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde 4 820 Andel av årets totala avkastning 524 Årets anslag –170

marknadsvärde 2004-12-31 5 174

totalt eget kapital till marknadsvärde 2004-12-31 7 468 726

93 Mathias Spihler: Verksamheten som arkitekt 1670–1690

175Riksbankens Jubileumsfond

Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publice-ras antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer. Upplysningar om publikationer-nas innehåll liksom uppgift om beställningsad-resser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli. I skriftserien har under åren 1977–1989 utkommit 36 volymer. Sedan 1990 har följande böcker publicerats:

Forskning i ett föränderligt samhälle. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965–1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)

Swedish Research in a Changing Society. The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 1965–1990. Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)

Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters håg-komster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991)

Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992)

Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad, M. F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist, Andra upplagan (1992)

Europa – historiens återkomst. Utg. Sven Tägil, Gidlunds Bokförlag (1992)

Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem Nils-Eric Svensson. Gidlunds Bokförlag (1993)

Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombuds-man in Sweden. Gidlunds Bokförlag (1994)

Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige. Gidlunds Bokförlag (1995)

Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1995)

Liv. Verk. Tid. Till biografiskrivandets renässans. Boken utgiven i samarbete med Kungl.

Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82). Tabergs tryckeri AB (1995)

In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare and Justice in a Comparative Perspective. Red. Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello, Umeå (1995)

Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds Bokförlag (1996)

Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945. Gidlunds förlag (1997)

War Experience, Self-Image and National Identity. The Second World War as Myth and History. Utg. Stig Ekman, Gidlunds förlag (1997)

Trying to Make Democracy Work. The Nordic Parliaments and the European Union. Utg. Matti Wiberg, Gidlunds förlag (1997)

Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport från ett seminarium 14 november 1996. Gidlunds förlag (1997)

Promoting Cultural Research for Human Development. Rapport från seminarier arrang-erade av RJ inom ramen för The Intergovern-mental Conference on Cultural Policies for Development “The Power of Culture” in Stockholm 30 March –2 April 1998. Red. Carl-Johan Kleberg, Gidlunds förlag (1998)

Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning – inventering och kommen-tarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska Högskolan och RJ, Teknolog Tryck (1998)

Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport från en konferens 13–14 november 1997. Red. Annika Alzén & Magdalena Hillström, Gidlunds förlag (1999)

Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Red. Karl Gratzer & Hans Sjögren, Gidlunds förlag (1999)

Globalisering, ideologi och nationell politik. Red. Håkan Holmberg, Gidlunds förlag (1999)

Stiftelsens publikationer

Kultur och kreativitet i lärarutbildningen. Rapport från två seminarier. Red. Egon Hemlin, Gidlunds förlag (1999)

Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. Red. Gunilla Lundahl, Gidlunds förlag (1999)

Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället 1880–1950. Red. Sven Widmalm, Gidlunds förlag (1999)

Magnus Isberg: Riksdagsledamoten i sin par-tigrupp. 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande. Gidlunds förlag (1999)

Jan Johansson: Hur blir man riksdagsledamot? En undersökning av makt och inflytande i partiernas nomineringsprocesser. Gidlunds förlag (1999)

Den representativa demokratins framtid. Seminarium vid Umeå universitet 18 oktober 1999. Gidlunds förlag (2000)

Musik, Medier, Mångkultur – förändringar i svenska musiklandskap. Dan Lundberg, Krister Malm, Owe Ronström. Gidlunds förlag (2000)

Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontroll-makt. Red. Leif Appelgren & Hans Sjögren, Gidlunds förlag (2001)

Förståelse och inlevelse i lärandet. Rapport från ett seminarium om konstens och kulturens roll i skola och lärarutbildning. Red. Egon Hemlin, Gidlunds förlag (2001)

Björn Hettne: Kultur – Säkerhet – Hållbar sam-hällsutveckling. Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet, hållbar samhällsutveckling. Gidlunds förlag (2001)

Staden, husen och tiden. Rapport från semina-rieserien Staden – allas rum, samt reflektioner om stadens egenart. Red. Björn Linn, Gunilla Enhörning och Hans Fog (2001)

Europe. The Return of History. Red. Sven Tägil, Nordic Academic Press (2001)

Tage Erlander: Dagböcker 1945–1949. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2001)

Tage Erlander: Dagböcker 1950–1951. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2001)

Rösträtten 80 år. Forskarantologi. Red. Christer Jönsson, Svensk Information (2001)

När Tage Erlander styrde landet. Rapport från ett seminarium i Riksdagshuset 19 september 2001.

Red. Leif Andersson, Gidlunds förlag (2002)Tage Erlander: Dagböcker 1952. Utg. Sven

Erlander, Gidlunds förlag (2002)Colin Mercer: Towards Cultural Citizenship.

Tools for Cultural Policy and Development. Gidlunds förlag (2002)

Creative Europe. On Governance and Management of Artistic Creativity in Europe. An ERICarts Report presented to the Network of European Foundations for Innovative Co-operation (NEF). Red. Danielle Cliche, Ritva Mitchell, Andreas Wiesand, European Research Institute for Comparative Cultural Policy and the Arts (ERICarts) (2002)

Björn Hettne: Culture, security and sustaina-ble social development. Sector Committee for Research on Culture, Security and Sustainable Social Development. Gidlunds förlag (2003)

Tage Erlander: Dagböcker 1953. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2003)

Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling efter 11 september. Red. Fredrik Lundmark, Gidlunds förlag (2003)

Bertil Fiskesjö: Talmannen i den svenska riks-dagen. Gidlunds förlag (2003)

Culture, Security and Sustainable Social Development after September 11. Red. Fredrik Lundmark, Gidlunds förlag (2004)

Forskning Reflektion Utveckling. Högskolans konst-närliga institutioner och vägvalet inför framti-den. Rapport från ett seminarium i Sigtuna 13–14 maj 2004. Red. Henrik Karlsson, Vetenskapsrådet (2004)

Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. Developing a Culture of Conflict Prevention. Red. Anders Mellbourn, Gidlunds förlag (2004)

Tage Erlander: Dagböcker 1954. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2004)

Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003. Red. Margareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Bengt Stenlund, Gidlunds förlag (2004)

Talmannens roll och förändring: Från Henry Allard till Birgitta Dahl. Red. Kerstin Stigmark, Gidlunds förlag (2004)


styrelse1 november 2004–31 oktober 2005

Ledamöter

Professor Eva Österberg, ordförandeRiksdagsledamot Majléne Westerlund Panke

(s), vice ordförandeDocent Christina GarstenProfessor Mats LarssonProfessor Rutger Lindahl Direktör Johan ByggeDirektör Kajsa LindståhlRiksdagsledamot Per Bill (m)Riksdagsledamot Hans Hoff (s)Riksdagsledamot Lennart Kollmats (fp)Riksdagsledamot Lars Lilja (s)Riksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl (s)

Suppleanter

Professor Eva Haettner AureliusRiksdagsledamot Ronny Olander (s)Professor Erland HjelmquistProfessor Margareta IhseDocent Kristina StåhlRiksdagsledamot Anne-Marie Pålsson (m)Riksdagsledamot Agneta Gille (s)Riksdagsledamot Yvonne Ångström (fp)Riksdagsledamot Christina Nenes (s)Riksdagsledamot Börje Vestlund (s)

arbetsutskottProfessor Eva Österberg (ordförande)Riksdagsledamot Majléne Westerlund PankeDirektör Johan Bygge

finanskommittéDirektör Johan Bygge (ordförande)Direktör Kajsa LindståhlDirektör Hans Ola Meyer

revisorerRiksrevisionen är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (2003-07-01) då riksdagens reviso-rer ersattes av Riksrevisionen.

Av styrelsen i enlighet med stiftelsens stadgar utsedda revisorer är Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Ulrika Granholm Dahl.

beredningsgrupper 2004–2005

Beredningsgrupp 1

Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia, Uppsala universitet (ordförande)

Professor Claes Göran Alvstam, Kulturgeografi, Göteborgs universitet

Professor Anders Björklund, Nationalekonomi, Stockholms universitet

Professor Riitta Hjerppe, Ekonomisk historia, Helsingfors universitet

Professor Margareta Ihse, Ekologisk geografi, Stockholms universitet

Professor Bengt Jacobsson, Företagsekonomi, Södertörns högskola

Professor Anne Loft, Företagsekonomi, Lunds universitet

Professor Juni Palmgren, Matematisk statistik och försäkringsmatematik, Stockholms uni-versitet

Riksdagsledamot Hans HoffRiksdagsledamot Anne-Marie PålssonRiksdagsledamot Yvonne Ångström


Riksbankens Jubileumsfond

Beredningsgrupp 2

Docent Christina Garsten, Socialantropologi, Stockholms universitet (ordförande)

Professor Mats Ekholm, Pedagogik, Karlstads universitet

Professor Erland Hjelmquist, Psykologi, Göteborgs universitet

Professor Olli Kangas, Socialpolitik, Socialforsk-ningsinstituttet i Köpenhamn

Professor Michael Tåhlin, Sociologi, Stockholms universitet

Professor Stig Wall, Epidemiologi och folkhäl-sovetenskap, Umeå universitet

Riksdagsledamot Per BillRiksdagsledamot Christina NenesRiksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl

Beredningsgrupp 3

Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap, Göteborgs universitet (ordförande)

Professor Björn Hettne, Freds- och utvecklings-forskning, Göteborgs universitet

Professor Stig Arne Nohrstedt, Medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro univer-sitet

Professor Eivind Smith, Offentlig rätt, Universitetet i Oslo

Docent Kristina Ståhl, Finansrätt, Uppsala universitet

Riksdagsledamot Lars LiljaRiksdagsledamot Börje Vestlund

Beredningsgrupp 4

Professor Eva Hættner Aurelius, Litteraturvetenskap, Lunds universitet (ord-förande)

Professor Östen Dahl, Lingvistik, Stockholms universitet

Professor Lars-Erik Edlund, Nordiska språk, Umeå universitet

Professor Tomas Hall, Konstvetenskap, Stockholms universitet

Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik, Ludwig-Maximilians-Universität, München

Professor Brynja Svane, Franska, Uppsala uni-versitet

Professor Gunnar Ternhag, Musikvetenskap, Högskolan Dalarna

Riksdagsledamot Agneta GilleRiksdagsledamot Ronny Olander

Beredningsgrupp 5

Professor Eva Österberg, Historia, Lunds uni-versitet (ordförande)

Professor Anders Andrén, Arkeologi, Stockholms universitet

Professor Ella Johansson, Etnologi, Humboldt-Universität zu Berlin

Professor Sven-Eric Liedman, Idé- och lär-domshistoria, Göteborgs universitet

Professor Wlodek Rabinowicz, Filosofi, Lunds universitet

Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets exegetik, Universitetet i Oslo

Professor David Westerlund, Religionshistoria, Södertörns högskola

Riksdagsledamot Lennart KollmatsRiksdagsledamot Majléne Westerlund Panke

Beredningsgrupp 6 (program och infrastrukturellt stöd)

Professor Eva Österberg, Historia, Lunds uni-versitet (ordförande)

Docent Christina Garsten, Socialantropologi, Stockholms universitet

Professor Eva Hættner Aurelius, Litteraturvetenskap, Lunds universitet

Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik, Ludwig-Maximilians-Universität

Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia, Uppsala universitet

Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap, Göteborgs universitet

Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets exegetik, Universitetet i Oslo

Professor Eivind Smith, Offentlig rätt, Universitetet i Oslo

Riksdagsledamot Lennart KollmatsRiksdagsledamot Majléne Westerlund Panke



områdesgrupper

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället

VD professor Dan Brändström (ordförande)Riksdagsledamot Beatrice AskProfessor Boel BernerProfessor Lars EngwallProfessor Peter GärdenforsProfessor Thorsten NybomRektor professor Ingegerd PalmérProfessor Ulla RiisProfessor Bo RothsteinDirektör Roger SvenssonProfessor Sverker SörlinRiksdagsledamot Majléne Westerlund PankeTeologie doktor Kjell Blückert (sekreterare)

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling

VD professor Dan Brändström (ordförande)Rektor professor Göran BexellRiksdagsledamot Berndt EkholmProfessor Björn HettneProfessor Alf HornborgProfessor Magnus JerneckEnhetschef Lena JohanssonRiksdagsledamot Göran LennmarkerDirektör Anders MellbournProfessor Thorleif PetterssonProfessor Birgitta Skarin FrykmanProfessor Peter WallensteenProfessor Mats WidgrenProfessor Lars-Olof ÅhlbergFilosofie doktor Fredrik Lundmark (sekreterare)

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället

Forskningsdirektör docent Mats Rolén (ordfö-rande)

Docent Erik AmnåDocent Christina GarstenF. kulturministern Bengt GöranssonF. generalsekreteraren Marianne af MalmborgRiksdagsledamot Birgitta OhlssonVice riksbankschef Kristina PerssonProfessor Lars SvedbergDocent Håkan ThörnDocent Hans WestlundDocent Filip WijkströmMalin Gawell, BSc (sekreterare)

Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap

VD professor Dan Brändström (ordförande)Docent Shirin Ahlbäck ÖbergKommunalråd Acko Ankarberg JohanssonProfessor Gunnel GustafssonDocent Ingalill HolmbergProfessor Bengt JacobssonRiksdagsledamot Sonia KarlssonProfessor Inga PerssonProfessor Lennart SchönLandshövding Mats SvegforsProfessor Daniel TarschysSamhällspolitisk chef Gunnar WetterbergForskningssekreterare Kerstin Stigmark (sekre-

terare)


forskarskolor

Forskarskola i moderna språk

Professor Inge Jonsson (ordförande)Professor Lars Gunnar AnderssonProfessor Lennart ElmevikProfessor Gunnel EngwallProfessor Moira LinnarudProfessor Inger RosengrenProfessor Astrid StedjeForskningsdirektör Mats Rolén

(kontaktperson)

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

Professor Hans Wallin (ordförande)Professor Mats AnderssonUniversitetsadjunkt Maria Bjerneby HällUniversitetslektor Gerd BrandellUniversitetsadjunkt Ulla DellienUniversitetslektor Barbro GrevholmUniversitetslektor Bengt JohanssonProfessor Mikael PassareMellanstadielärare Karin WallbyForskningssekreterare Anna-Lena Winberg

(kontaktperson)

The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS)

Professor Olof Ruin (ordförande)Professor Hans BlomqvistDr Ida NicolaisenProfessor Thommy Svensson (koordinator)Professor Stein TønnessonProfessor Peter WallensteenForskningssekreterare Kjell Blückert

(adjungerad)Direktör Roger Svensson (adjungerad)Malin Flobrink, STINT (sekreterare)

Nordiska museets forskarskola för museianställda

Docent Sten Rentzhog (ordförande)Styresman Christina MattssonProfessor Janken MyrdalDocent Mats RolénProfessor Birgitta SvenssonProfessor Eva ÖsterbergFil. dr Ulrich Lange (sekreterare

och koordinator)


kansli

Telefon (växel): 08-50 62 64 00Fax (växel): 08-50 62 64 31Fax finansavdelning: 08-50 62 64 32E-post: [email protected]

Administration

Dan BrändströmVerkställande direktör08-50 62 64 02 [email protected]

Christina AlmController08-50 62 64 14 [email protected]

Margareta BulérVD-sekreterare08-50 62 64 01 [email protected]

Elisabeth HongAdministrativ direktör08-50 62 64 05 [email protected]

Annsofi LövgrenReceptionist 08-50 62 64 09 [email protected]

Finans- och ekonomiavdelning

Björn OlssonFinansdirektör 08-50 62 64 03 [email protected]

Fredrik AhlinFinansanalytiker 08-50 62 64 06 [email protected]

Patrik HellgrenPortföljförvaltare 08-50 62 64 16 [email protected]

Håkan LundmarkChefsförvaltare europeiska aktier 08-50 62 64 18 [email protected]

Forskningavdelning

Mats RolénForskningsdirektör 08-50 62 64 17 [email protected]

Kjell BlückertForskningssekreterareBeredningsgrupp 5Infrastrukturellt stöd 08-50 62 64 22 [email protected]

Fredrik LundmarkForskningssekreterareBeredningsgrupp 3Forskningsinitiering 08-50 62 64 21 [email protected]

Kerstin StigmarkForskningssekreterare Beredningsgrupp 1 Webbansvarig08-50 62 64 07 [email protected]

Maria WikseForskningssekreterare Beredningsgrupp 408-50 62 64 10 [email protected]

Anna-Lena WinbergForskningssekreterare Beredningsgrupp 2Sekreterare i styrelsen 08-50 62 64 08 [email protected]


40 skrivs med romerska siffror xl. Idag går associationerna i andra banor. Med rötterna bakåt och blicken framåt kommer Riksbankens Jubileumsfond att arrangera ett framtidsseminarium på Kulturhuset i Stockholm 7 oktober.

XLXLX19652oo5

sid 6 Foto: Getty Imagessid 10 Provkök, Hemmens Forsknings-

institut. Foto: Nordiska museetsid 23 Foto: Jens Lucking/Getty Imagessid 35 Katun-ceremoni från muralmålning i

Santa Rita, Belizesid 47 Notön. Foto: Sven-Gunnar Broströmsid 56 Från Riksbankens Jubileumsfonds

lokaler. Foto: Jonas Berggrensid 61 Den ammande skäggiga damen,

1631 (olja på duk) Jusepe de Ribera (lo Spagnoletto) 1590–1652, Hospital de Tavera, Toledo, Spanien, Bridgeman Art Library

sid 68 Gärdesfest, tidigt 1970-tal. Foto Peter Gullers/Nordiska museet.

sid 80 Foto: Alan Thornton/Getty Imagessid 96 Margit Abenius. Foto: Berndt

Klyvare/Bonniers Förlagsarkivsid 108 Kung Oscar II sammankallar en

urtima riksdag med anledning av unionskri-sen mellan Sverige och Norge. Foto: Axel Malmström. Pressens bild

sid 114 Foto: Marco Cristofori, Corbis

sid 122 Julius Nyerere och Barbro Johansson. Svenska kyrkans missions arkiv. Foto: Lars Johansson (1962?)

sid 126 Originalbrev på pergament (Riks-arkivet), utfärdat i Rom den 5 augusti 1449 av den påvlige (under)penitentiarien Johannes Colp, som meddelade synda-förlåtelse till klerken (munken) Nanne Torbjörnsson Kärling i Skara stift. Foto: Svenskt Diplomatarium.

sid 134 Dervischdans i Stockholms Stadshus. Foto: Martin Skoog

sid 150 Dansande estlandssvenskar i tradi-tionella dräkter. Litografi av H. Schlichting.Foto: Nordiska museet.

sid 162 Matsalen i Maria folkskola, 1897. Foto: Stockholms Stadsmuseum

sid 171 Foto: L. Clarke, Corbis sid 174 Ritning i Kungl. Bibliotekets

sueciasamling som sannolikt har utförts av arkitekten Mathias Sphiler under 1670-talet. Ericsberg i Stora Malms socken, Södermanland

Bildtexter

Grafisk form och bildredaktion Sandler Mergel, www.sandler.se · Tryck och repro I & N Grafisk kommunikation

http://www.sandler.se

stiftelsen riksbankens jubileumsfond Årsberättelse 2004 · 2015-05-18 · rikena sverige och...

Documents