stbl 03/2012

StudentbladetNr 3/2012Sedan 1911APRIL

den beräknade identiteten

Idag defi nierar vi oss själva i allt större grad genom en kapitalistisk formel.

Företagsbrand blir en del av vår identitet – samtidigt som vi själva

blir reklam. Men för vad?

I D A H e N R I K S S O NC H e F r e D A K T ö r

föR det HÄR numret av Studentbladet besökte jag Hanken för att se en modevisning de arrangerade. Se-nare fi ck jag fotografi erna från showen levererade på en minnepinne som ser ut som nyckeln till en BMW.

Jag älskar det här sättet att driva med den rådande stereotypin av hankeiter i märkeskläder och Bemare – och med sej själv. Samtidigt fi ck minnepinnen mej att fundera över bilden vi alla, mer eller mindre med-vetet, ger av oss.

Själv brukar jag stolt poängtera att jag bor i Berghäll, lyssnar på vinylskivor och tycker om att dricka Whis-ky ur en tekopp (vilket bara delvis är sant eftersom jag egentligen inte gillar Whisky) och att jag hellre skul-le dö än ta på mej ett par Converse. De här grejerna stämmer överens med den tanke av mej jag vill för-medla. Alla vill vi väl passa in eller skilja oss ur mäng-den.

Det här är dessutom ett sätt att marknadsföra oss själva. Vi bygger personliga brand. Men – och här kommer min poäng – vi gör det oftast via konsum-tionsval, vilket betyder att de brand som företagen bygger blir etiketter för vissa sociala roller.

I businessvärlden har självbrandingen redan i en tid fått extra grogrund. Det fi nns expertkurser och brand-konsulter som lär dej att blir lite bättre på att vara ”du”. Att marknadsföra sej i arbetslivet är säkert nå-got många har gått och funderat på under de senaste

Då jag som 17-åring fi ck förfrågan om jag ville träna ett knattelag i fotboll svarade jag ja utan att tveka. Jag gick helhjärtat in i min uppgift som tränare, man hade ju tittat på tv och visste hur Manchester Uniteds tränare ”jobbade” under matcherna.

Inför första träningen hade jag förberett mig väl med teknikbanor och övningar för spelupplägg. Så kom då knattarna till träningen; 14 st ivriga, glada, pratsamma 6–8 åringar. Jag kan säga att just i det ögonblicket förstod jag att allt jag lärt mig på tränarkurser och allt jag sett på tv var en stor myt. Verkligheten var något helt annat.

Vi tränade och vi spelade tappert våra matcher, även om de ibland avbröts för att pojkarna hittade en daggmask som var intressantare än fotbollen eller att motståndaren sköt enkla mål då

vår målvakt plötsligt började träna sina färdigheter med sin jojo.

Men även om vi oftast förlorade så var vi vinnare i en egen serie, nämligen att ha roligt!

Jag hoppas innerligt att de knattar som fanns med i laget ännu idag tycker om att spela fotboll och att sprida glädjen vidare.

Jag tror att man idag håller på att göra idrotten alltför allvarlig i alltför tidig ålder. Borde inte idrotten vara en form av samvaro och sysselsättning som gör att man vill ha mera?

Så där som att spela datorspel... Eftersom jag nu har det nöjet att få jobba som påverkare inom idrotten så vill jag be er läsare om lite hjälp; kom med i talkot och sprid idrottsglädje runtomkring er.

Idrott är så mycket mera än bakhala

skidor och svettig redskapsgymnastik. Idrott i sin fi naste form är vänskap, lycka och med god tur ett friskt liv.

Om inget annat så samla dina kompisar, packa en picknickkorg, ta med en boll och styr stegen till närmaste park, strand eller idrottsplan och umgås. Det är den ädlaste formen av idrott; en ren kamp med många skratt tillsam-mans med dina vänner!

Vi ses i parken.

Skribenten är generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott

fW:Idrott,

ja tack!

M I C H A e l ” M I C H e ” o k S A N e N

00:03STUDENTBLADET • APRIL 2012

Ledare

månaderna, med sommarjobbsansökningar och an-ställningspanik i luften. I artikeln Spela dina kort rätt öppnar Stbl ett sätt att se på saken. Det handlar om att presentera sej själv i arbetssammanhang. Att fi nslipa sitt brand, helt enkelt.

All denna beräkning tycker jag beskriver vår tid rätt bra. Till och med mänskornas identitet anpassas efter ekonomin. Faran är att man ger makten åt den man vill sälja sej åt – en arbetsgivare eller en social grupp. Hela världen är en marknad.

Därför ska också nationen brandas. På sidorna 26-27 kan du läsa om Finlands eget brandprojekt och dess för- och nackdelar.

Jag hävdar ändå att varken mänskan eller natio-nen är ett företag. Ifall alla börjar branda sej simplifi e-ras vårt väsen till det som går att erbjuda ekonomiskt. Viktigare vore att koncentrera sej på att utveckla sej själv och sin kunskap, istället för att fästa så stor upp-märksamhet vid presentationen och framförandet.

en av mina föredetta pojkvänner kunde inte gå två kvarter genom Berghäll i collegebyxor, trots att vi höll på att renovera, eftersom det inte passade ihop med hans brand. Han var rädd för att hans trovärdig-het som rockare skulle skrotas och att han aldrig mer skulle få spelningar.

Slutligen äger brandet dej.

april tjugohundratolv • studentbladet • 03

Pärm OCH sid 12–16: Teemu Ullgrén • Nina Chydenius har så bra kondis att hon inte blev svettig under fotograferingen. Vi använde en sprayflaska.

Nordens äldsta Studenttidning • Årgång 101RedAktIonen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • RedAktöReR I Åbo Benjamin Knopman, [email protected], Fanny malmberg, [email protected] • RedAktöR I HfoRs Edit Lindblad, [email protected] • AnnonsföRsÄLJnInG Oy Nordinfo Ab / mats Almqvist, 040 548 5316, [email protected] • AnnonsMAteRIAL [email protected]. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • kAnsLI, AdRessÄndRInGAR, PRenUMeRAtIoneR 045-8759759, [email protected] • UtGIvARe svenska studerandes intresseförening (ssi) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • GeneRALsekReteRARe Jenny skoglund, 045-8759759, [email protected] • oRdföRAnde staffan Björkell, 040 773 3979, [email protected] • styReLse staffan Björkell, Peter sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, danica Vihinen, Henri Lohilahti, richard sundman, Hannes Wallin, sofia Julin, [email protected] • tRyckeRI KsF medias tryckeri, Vanda • UtGIvnInG 2012 studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAs, sHs, AsK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUs och AUs. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

cHefRedAktöR & AnsvARIG UtGIvARe ida Henriksson050 563 4790, [email protected]

RedAktIonssekReteRARe Heidi Haapanen050 501 7331, [email protected]

GRAfIsk foRMGIvARe Jan rosströ[email protected]

fotoGRAfIeRnA soM PResenteRAs i den här tidningen på sidorna 9, 17 och 29 ingår i utsällningen Tätä tietä! – This way! av unga fotografer från fem olika fi nländska högskoleutbildningar. Bilderna visar den nyaste riktningen inom fotokonst, med teman som livets under, glädje, skönhet, skörhet och unikhet.

Utställningen i Kabelfabrikens Jukka Male Museo i Helsingfors pågår fram till den 30 april och är en del av Helsingfors fotobiennal 2012.

Linn Hielm, fi lmkritikerEn Helsingforstjej utan lokalsinne som studerar journalistik första året vid Soc & kom. Utåtriktad, pratsam och en riktig ”girly girl”. Tycker utöver fi lmer om cupcakes, vackra kläder, rosetter och bra TV-serier (som Glee och Downton Abbey). Använder ordet ”awesome” minst 50 gånger om dagen.första gången jag på riktigt blev deprimerad var efter att jag sett den sista Harry Potter-fi lmen. Det kändes som om min barndom var över.Jag vill att Jurassic Park blir verklighet någon gång i framtiden.

emil Wikström, illustratörUng, hungrig och intensiv med ett intresse för fi ske och musik. Mera känd för sitt tidigare liv som skulptör. första gången jag besökte Kotka blev jag rätt paff . En synnerligen underskat-tad stad.Jag vill att det skall bli några grader varmare så jag kan lägga mig i parken och ta en rejäl tupplur.

Lena törnroos, bokrecensentBor för tillfället i Holland med kärleken i mitt liv. Är färdig journalist från Soc & kom, frilansar som bäst och grubblar (lite för mycket) på vad nästa steg i livet ska bli. Kommer ursprungligen från Vasa och vill återvända dit efter förhoppningsvis många givande år ute i Europa. Älskar Vanilla Sky. Drinken, inte fi lmen. Älskar att träna men anser bästa muskelkrapen vara efter skrattattacker. Kan fi nna glädje i det mesta men behöver snabbt variation.första gången jag cyklade tandemcykel så skrattade jag och min medcyklare så mycket att vi föll ner i ett dike. Skrattar fortfarande.Jag vill att fi nlandssvenskarna aldrig ska dö ut men vill sakta avliva människors trångsynthet.

Våra medarbetare i april.

de

APRILSTUDENTBLADET • APRIL 2012

Start


tIM

o H

AR

JU, v

ad h

ålle

r du

rikt

igt p

å m

ed?

Jag

är in

stru

ktör

på

ÅA

mot

ione

ns k

arat

e, K

arat

e D

o Sh

otok

ai h

eter

gre

nen.

Så

spel

ar ja

g tr

umm

or i

deat

h m

etal

-ban

det S

ynes

tesi

a. F

örut

spel

ade

jag

trum

mor

i et

t ann

at b

and

ocks

å, m

en ti

den

räck

te in

te ti

ll fö

r det

så

jag

mås

te sl

uta.

–F

örut

om d

et h

ar H

arju

en

polit

ices

mag

iste

r i u

t-ve

ckin

gsps

ykol

ogi f

rån

Åbo

Aka

dem

i i V

asa,

och

hål

-le

r nu

på m

ed m

agis

ter n

umm

er tv

å i p

syko

logi

vid

ÅA

i Å

bo. D

et ä

r en

myc

ket a

nspr

åksl

ös ty

p so

m sv

arar

på

min

a fr

ågor

. Jag

kan

inte

mot

stå

att

him

la m

ed ö

go-

nen

åt a

llt d

et s

om fö

r m

ig ä

r ot

rolig

t –

hur

en e

nda

män

nisk

a ka

n ha

så m

ycke

t på

gång

– m

edan

han

själ

v ry

cker

lite

på

axla

rna

och

kons

tate

rar:

– Ja

, jag

är n

u ba

ra så

n hä

r.N

ämna

s bör

att

Har

ju h

ar sv

art b

älte

i ka

rate

och

sö-

ker s

kivk

ontr

akt m

ed b

ande

t. At

t ha s

å myc

ket p

å gån

g ha

r si

tt p

ris, o

ftas

t blir

stu

dier

na li

dand

e på

gru

nd a

v tr

änin

gslä

ger e

ller s

peln

inga

r.Ha

r du

svår

t att

säga

nej

?–

Jo. J

ag h

ar sv

årt a

tt v

ara

utan

att

trän

a, ti

ll oc

h m

ed

när j

ag ä

r sju

k. F

örut

trän

ade

jag

sex

gång

er i

veck

an.

Nu

känn

s det

lite

kon

stig

t att

var

a m

ed i

bara

ett

ban

d oc

h tr

äna

bara

kar

ate.

Jag

är in

te v

an v

id a

tt si

tta

hem

-m

a oc

h se

på

teve

.M

anne

n so

m h

ar h

aft k

ring

15 h

obby

er fö

rut h

ar v

äl

all r

ätt a

tt v

ara

ansp

råks

lös.

Men

det

mås

te fi

nnas

nå-

got h

an ä

r uru

sel p

å?

En m

an m

Ed m

ånga

tu

nga j

ärn i

EldE

n

du

Möt

mån

aden

s stu

dera

nde.

– Ja

g är

fakt

iskt

inte

så

bra

på s

åna

där t

radi

tione

llt

man

liga

fixar

-gre

jer.

Bila

r ka

n ja

g in

get

om, e

ller

el-

grej

er. J

ag fi

ck n

ylig

en u

pp e

n la

mpa

, det

var

en

lyck

-ad

kän

sla!

Jag

vill

vara

bra

på

det

jag

hålle

r på

med

. O

m m

an e

n gå

ng b

örja

r ska

man

sat

sa, m

an k

an a

ld-

rig v

ara

för b

ra. J

ag h

ar k

ansk

e sv

årt m

ed a

tt v

ara

nöjd

, fu

nder

ar H

arju

. Ju

st n

u sö

ker

Syne

stes

ia a

lltså

nyt

t sk

ivko

ntra

kt.

Men

var

går

grä

nsen

mel

lan

hobb

y oc

h pr

offe

ssio

n?

– Ja

g ha

r fu

nder

at p

å de

t. N

är s

tudi

estö

det

tar

slut

oc

h ja

g m

åste

bör

ja jo

bba

kom

mer

nog

någ

ot a

tt li

da.

Men

får v

i ett

bra

skiv

kont

rakt

är d

et d

et v

i sat

sar p

å.D

et v

ar eg

entli

gen

inte

men

inge

n at

t han

skul

le b

ör-

ja m

ed k

arat

e. D

et v

ar b

ara

någo

t Har

ju v

ille

kolla

in -

nu

har

han

kol

lat i

10 år

, tid

en b

ara g

ick.

Mål

et v

ar al

d-rig

ett

svar

t bäl

te e

ller e

n in

stru

ktör

spos

t hel

ler.

För

en

lekm

an s

om ja

g fö

rkla

rar

han

att d

et ”

bara

” är

förs

ta

grad

ens s

vart

a bä

lte –

det

finn

s ju

mån

ga g

rade

ringa

r.

Även

om

Har

ju h

alka

t in

på k

arat

e av

en

slum

p fin

ns

det e

n sa

k so

m v

arit

klar

reda

n lä

nge –

att b

li ps

ykol

og.

Vasa

var

bar

a en

pit-

stop

, han

råka

de k

omm

a in

på

ut-

veck

lings

psyk

olog

in d

irekt

eft

er g

ymna

siet

. Men

där

bl

ir m

an in

te p

syko

log.

Va

r de

t sur

t när

det

inte

tog

slut

efte

r en

mag

iste

r, a

tt m

an b

ara

var t

vung

en a

tt ån

ga p

å?–

Nja

e. In

te e

gent

ligen

. Jag

vill

inte

bli

vuxe

n, d

et är

ro

ligt a

tt st

uder

a. S

å vill

e jag

ock

så fo

rtsä

tta m

ed m

ina

hobb

yer,

det

skul

le in

te fi

nnas

tid

för d

et i

yrke

sliv

et.

Det

fin

ns

ocks

å fö

r-de

lar

med

at

t st

uder

a ps

ykol

ogi

när m

an ä

r lite

äld

re,

man

för

står

mer

a oc

h få

r ut m

er a

v st

udie

rna.

För e

n m

ångs

yssl

are

som

Tim

o H

arju

är d

et in

te så

lätt

att

väl

ja v

ilken

fr

amtid

ens

väg

ska

vara

. Ifa

ll tid

en r

äckt

e til

l sk

ulle

allt

få fo

rtsä

tta

i sam

ma

bana

. När

man

blir

äld

re

mås

te m

an in

se a

tt k

arriä

ren

som

roc

kstjä

rna

kans

ke

förb

lir e

n dr

öm. M

en m

an v

et a

ldrig

. Jus

t nu

sitt

er S

y-ne

stes

ia i

stud

ion

och

mix

ar lå

tar.

På

som

mar

en k

an

man

ant

aglig

en b

onga

dem

på

någo

n sp

elni

ng.

Det

ve

rkar

inte

som

om

rock

stjä

rned

röm

men

skul

le ta

slut

pr

ecis

än.

Jag

ber o

m a

tt få

någ

on li

vsvi

sdom

som

avr

undn

ing

på in

terv

jun.

– Yo

u m

iss o

ut o

n on

e hu

ndre

d pe

rcen

t of s

hots

you

ne-

ver

take

, så

sa W

ayn

e Gr

etzk

y, s

äger

Har

ju e

fter

en

stun

ds fu

nder

ande

.Vä

l va

ld a

nekd

ot a

v nå

gon

som

ver

klig

en i

nte

lå-

ter

chan

sern

a gå

till

spi

llo. S

tbl h

ålle

r tu

mm

arna

för

skiv

kont

rakt

et, k

arat

en o

ch d

en a

ndra

mag

iste

rn m

ed

psyk

olog

karr

iäre

n i h

oris

onte

n.

När

Tim

o H

arju

gör

någ

ot, g

ör h

an d

et o

rden

tligt

. H

an h

ar a

mbi

tione

r som

spr

ätar

åt o

lika

håll

och

har a

ldrig

var

it de

n ty

pen

som

sitt

er h

emm

a oc

h se

r på

teve

. Han

leve

r sin

drö

m.

te

xt

FA

NN

y M

Al

MB

er

gf

ot

o J

ul

IA A

JAN

KO

HRT önskar alla studerande läsro.Skicka in din önskan om resfred till:Matkarauhaa.fiVinn resor för ett år

www.kulturfonden.fi

Svenska kulturfonden lediganslår

Praktikplatserna kan sökas av dig som är studerandeeller tagit examen inom det senaste året, har grundkunskaper i värd-landets språk och svenska som modersmål eller studiespråk. Praktik-perioderna är 11 månader och inleds i augusti 2012. Stipendiebelop-pet är 1100-1500 euro per månad beroende på var du praktiserar.

Ansökan görs elektroniskt via vår webbplats www.kulturfonden.fi Här finns också närmareinformation om de olika praktikplatserna. Ansökan är öppen fram till 1.4.2012

PRAKTIKPLATSER

Finlands kulturinstitut i Berlin, Oslo och Stockholm

Kommunförbundets kontor i Bryssel

Reykjavik Arts Festival

på följande orter:

Mer information om praktikplatserna ger Kulturfondens internationella ombudsman:Catharina von Schoultz, tel. 0400 811 588

MÄnniSKanSann

e Ka

tain

en, S

alla

ja O

tto,

20

11

Uts

tälln

inge

n Tä

tä ti

etä!

– T

his

way

! av

Vory

rf:s

m

edel

mm

ar i

Kabe

lfabr

iken

s Ju

kka

Mal

e M

useo

i H

elsi

ngfo

rs p

ågår

fram

till

den

30 a

pril

och

är

en d

el a

v H

elsi

ngfo

rs fo

tobi

enna

l 20

12.

ViSamhällets byggstenar.

sLöJdsALen ÄR InsvePt i ett virvlande dammoln. Hostande kliver jag in i den blekgråa dimman, där

ett gäng herrar står böjda över ett litet ämbare. I ämba-ret glimmar en tjock, trögfl ytande gröt. Men trots att grabbarna har sörplat cocktailar kvällen innan är det inget spyfat.

– De håller på och blandar betong, förklarar läraren nikLas nyman.

– Vi har en liten tävling där studerandena ska göra en så hållbar betongkub som möjligt. För somliga kan det kännas barnsligt, men eftersom hälften av stude-randena kommer direkt från gymnasiet fi nns det fak-tiskt sådana som, till exempel, inte tycker det är själv-klart att man ska blanda vatten med betong.

Vid Novias raseborgsenhet existerar två byggutbild-ningar: byggmästare och byggnadsingenjör. De stude-rande som just nu är i färd med att smutsa ner händer-na är förstaårsstuderande från bägge utbildningarna.

Grabbhumor och professionalitet

en som har yrkesexamen i bakfi ckan är danieL nordström. Han ser trött ut, och förklarar att det blev aningen för många cocktails på gårdagens par-ty. Det är alltså en myt att byggkarlar endast dricker lidl-öl.

– Vet du, vi har faktiskt ost- och vinkvällar också, mumlar han surmulet.

Nordström har en lång och fi n relation till betong. Han har jobbat på byggarbetsplatser förut, precis som de fl esta av sina kurskamrater. Och det märks. Med stadiga händer borrar studerandena ihop träformar dit

de häller betongen, säkert och inövat. Professionellt är bara förnamnet.

I ett hörn sitter klassens två tjejer – en klar mino-ritet.

– Vi har en könsfördelning på ungefär 10-90 till poj-karnas fördel, förklarar avdelningschef mats Lind-hoLm.

– Det är i allmänhet bättre med fl er fl ickor, grup-perna tenderar att arbeta effektivare då. Den värsta grabbhumorn försvinner.

Och visst är stämningen på lektionen som tagen ur en bastukväll, högljudd och bubblande av fnitter. Men att intervjua byggkarlarna är dessvärre ungefär lika lätt som att diskutera fi losofi ska frågeställningar med en gråsten. De svarar kort, enstavigt och utan entu-siasm. Jag försöker fråga en av killarna, tobias art-zÉn, om var han har studerat tidigare.

– yrkkis. I Pargas.Det här är helt tydligt inte män som pratar i onödan

– utan låter sina handlingar tala.

ett halvår av hårt knegande

ekenäsbon kenneth eriksson studerar till bygg-nadsingenjör. Han är vad de andra studerandena kal-lar ”en gymnasiebög”, det vill säga att han äger en vit mössa som – ve och fasa! – inte är en hjälm. Men ef-ter tre år av uppsatsskrivande och kraschkurser i all-mänbildning tycker han det är skönt att bulta loss med hammaren.

– I gymnasiet förstod jag aldrig varför vi satt och räknade med en massa formler. Nu förklarar lärarna

exakt vad vi behöver dem till, och det är mycket mer motiverande, säger eriksson.

Kenneth eriksson är ändå ingen novis när det kom-mer till byggbranschen. Han har tillbringat somrarna med att snickra ihop stockhus i Tenalas urskogar. Man måste ändå inte vara en fullfj ädrad Byggare Bob när man börjar utbildningen. För att få en examen krävs 30 studiepoäng arbetserfarenhet ute på fältet, vilket innebär åtminstone ett halvår av hårt knegande.

– Skämten om den allvetande, ingetkunnande in-genjörerna är en urgammal jargong i byggbranschen. Men det bottnar troligen i hur utbildningarna såg ut för 50 år sedan, säger avdelningschef Mats lindholm.

Förutom sin arbetspraktik ska studerandena också utföra beställningsjobb för olika kunder. De har bland annat byggt lekstugor och olika förrådsbyggnader. Dessutom lär de sig att konstruera broar som håller bättre än Kvarnbron i Åbo.

– Kolla här, den klarade 500 kilo, säger Daniel Nord-ström stolt och pekar på en liten trämodell som han ritat och byggt ihop, trots att han enligt egen utsaga ”saknar mattahuvvo”.

Coolt. Skulle du kunna tänka dig att studera något an-nat, mer teoretiskt? Till exempel etnologi?

– etno … väh? Etnologi? Vad är det? Nej, hördu, det låter för fi nt för mig dedäran.

Och varför skulle han? Att studera till byggmästare är trots allt ett av de säkraste korten inför framtiden. Av de som har tagit examen går endast två procent ar-betslösa.

Säg de universitetsstudier som kan lova något liknande.

Hammaren är mäktigare än

pennanstuderande är smarta och allmänbildade, samhälls-

intresserade och kulturella. men vi är sällan särskilt praktiska. Eller? Välkommen till

Novias bygglinje i Ekenäs – utbild-ningen där män blir män och

kvinnor trotsar köns-stereotyper.

t e x t B e N J A M I N K N O P M A Nf o t o C H r I S T O F F e r r e l A N D e r

010 • studentbladet • april tjugohundratolv

Vid Novia i Ekenäs finns två byggutbildningar: byggmästare och byggnadsingenjör. De är 3,5 respektive 4 år långa.

Byggmästare fokuserar på arbetsledning medan byggnadsingenjörer studerar mer matematik.

För att få en examen krävs åtminstone ett halvår av

praktiskt arbete.

Novia har en utbildning för byggnads-ingenjörer i Vasa, där man kan inrikta

sig på konstruktion, produktion och samhällsteknik.

Kenneth Eriksson äger både en studentmössa och en hjälm.

så blir du en byggare bob


Hon ÄR bRUnbRÄnd och fräsch och det blonda håret dansar i en glad hästsvans när hon susar förbi kame-ran.

- Ännu en gång? ber fotografen.- Visst, inga problem, ropar hon över axeln och

skuttar iväg till andra ändan av banan, för att sedan graciöst springa tillbaka förbi kameran igen. Och blix-ten smäller av.

nina Chydenius studerar för andra året på Han-ken i Vasa. Men studierna kommer bara på andra plats, det är löpningen som är hennes liv.

Hon springer för Viipurin urheilijat och är för sista året med i junior eM-laget. efter det hoppas hon på att

kvala in i de vuxnas landslag. - Om jag springer bra den här sommaren är det inte

alls omöjligt, säger hon.Ninas tränare, kimmo knaapi, bor i Åbo. De träffas

rätt sällan, men håller dagligen kontakt via sms, sky-pe och mejl.

- Jag har mer kontakt med honom än med nån an-nan, berättar Nina, han är mitt allra största stöd, för-utom pappa och storasyster.

Som långdistanslöpare är det faktiskt möjligt att ha ett långdistansförhållande med sin tränare – man be-höver inte kolla tekniken hela tiden. Men man måste vara ärlig.

- Jag måste tala sanning med min tränare, om jag har en dålig dag måste jag berätta det. Han kan ju inte all-tid se hur jag springer.

från bassängen till banan

Nina började löpa rätt sent, för bara några år sen. Ändå hör hon till Finlands elit med meriter som guld i ter-räng-FM och brons på Nordiska 10 000 meter. Någon

nybörjare på idrott är hon ändå inte, före löparkarriä-ren tävlingssimmade hon i elva år.

- Jag tränade mellan 15 och 20 timmar per vecka. Jag älskar verkligen att träna. Men jag blev aldrig så där extremt bra på simning, andra grejer som kompisar kändes viktigare.

Sommaren 2009 var vändpunkten i Ninas liv. Då fattade hon belsutet att inte träna till finlandsmäster-skapen i simning. Men för att tillfredsställa sitt trä-ningsbehov började hon springa.

- Det var kärlek vid första steget! Jag kände genast att det här är vad jag vill göra, jag bestämde mig på en gång.

Hon började träna för ett maraton, och medger att hon inte hade någon koll i början.

- Jag tränade helt fel. eller jag tränade ju som en simmare - simning, body pump och spinning. Ändå sprang jag Helsinki City Marathon på tre och en halv timme. Och det var så roligt!

Nu satsar Nina allt på löpandet. Valet är lätt, det finns inte längre något viktigare som tävlar om hennes uppmärksamhet. Att hänga på baren med kompisarna mitt i natten är inte ett alternativ, då lider träningen.»

”Söndagens u 23-fm gick bra. Mitt mål var att få silver på 3000 m, och det fick jag. Kaisa som vann är i toppform, så jag visste att jag inte kunde vinna henne. Tack vare den stora skillnaden fick jag springa ett ledigt och lätt lopp. Detta passade mig mer än väl. Jag ville bara få silver, tiden spelade ingen roll.”

Att springa för livet

Hon ser så livskraftig ut som bara en

långdistanslöpare - som precis har

återvänt från ett lyckat träningsläger

på Teneriffa - kan. men så har det inte

alltid varit. För några år sen höll hon

på att träna ihjäl sig.

t e x t I D A H e N r I K S S O N

f o t o T e e M u u l l g r é N


”De senaste två veckorna har varit galna. Jag har pluggat massor och tränat tills gråten kommit. Inte för att det har varit så hemskt tunga träningar, men stressen från skolan har varit enorm. Jag förstår inte själv hur jag ändå sprungit en lyckad hallsäsong och hållits hel med 5–7 h:s nätter... Räddningen var säkert att jag på fredag kväll insåg att jag måste vila och ta de lugnt fastän jag hade 3 deadlines. Jag gav upp och lät mig själv vila. På lördag tränade jag ett par gånger, gjorde skola, packade och åkte till Seinäjoki. Jag var trött som fan.”

Hon medger att det är just det som är det svåraste med den bana hon valt .

- Det är jättesorgligt att vara tvungen att prioritera springandet framom sin bästa vän.

Ninas mål är att springa eM år 2014. - Jag kunde kanske kvala redan i år, men man får

inte heller kräva för mycket av sig själv.

hon till sist blev friskare igen.- Jag hittade en orsak till att hållas frisk. Jag vill vara

bäst och det kan jag inte vara om jag är sjuk.Vi talar om den stora paradoxen med alla ätstörning-

ar. Man vill alltid vara bäst, till och med på anorexin.Men Nina menar att hon nu har ett sundare sätt att

se på det hela. Idag är det mat, vila och träning som är hennes tre ”huvudpelare”, och de går hand i hand. De två första är lika viktiga som den tredje, det har hon lärt sig den hårda vägen. »

balansen med att vara bäst

Det här med att kräva för mycket av sig själv är något Nina känner till alltför väl - hon led länge av anorexi.

Då hon var på utbyte i USA år 2007 fick sjukdomen fart och hon tränade så hårt att hon nästan hade livet av sig själv. När hon kom hem var hon i mycket dåligt skick och låg på sjukhus i ett halvt år.

Men det är också tack vare tränandet och springandet


Fakta

om jag var ett djur... skulle jag vara en hund. Jag älskar hundar, de är så äkta, söta och snälla. Sån vill jag också vara.favoritmat: Lever, seafood och gröt.favoritsträcka: 10 000 meterbästa musiken att springa till: Under hårda pass springer jag till klubbmusik, eller Skrillex om jag är arg. På lugna länkar lyssnar jag till Veronica Maggio eller klassisk jazz – annars blir jag för taggad och springer för hårt.förebilder: Leena Puotiniemi. Hon är ett så bra exempel på att man kan nå högt även om man börjat sent. Det hon har åstadkommit är ett realistiskt mål för mig också. Hon satsar stenhårt på löpning, men har familj och ett arbete.


- Visst är det fortfarande svårt att misslyckas. Men jag har lärt mig att det som inte dödar gör mig starka-re. Ätstörningen är ett bra exempel på det, säger Nina.

Hon menar att det är tragiskt hur vanliga ätstör-ningar är i idrottsvärlden. gränsen mellan att vara i toppform och att bli sjuk är hårfin.

- De som sprang allra bäst i fjol somras blev skada-de, berättar hon. Det är så lätt att gå lite för långt. Man tänker ”ännu en tävling, bara en till”, det är farligt.

Nina menar att det just därför är livsviktigt att ha en tränare. Hon vet att hon har en tendens att träna för hårt och vila för lite, och då måste tränaren sätta gränserna. Första sommaren sprang Nina så mycket

att hennes belastningsskada tänkte leda till benbrott i båda smalbenen.

- utan Kimmo skulle mina båda ben ha gått av för länge sen.

superkvinnan och framtidsplanerna

Det är tydligt att Nina vet vad hon vill och gör vad som krävs för att uppnå det. Natten efter vår intervju ska hon åka på följande träningsläger till Portugal. I skol-väg är det kandidaten som kommer härnäst.

- Jag klarar av skolan tack vare att det i min utbildning

”Min hårda 8 km på fredag gick helt superbra och laktattestet i tisdags (7 x 1000m, 2min vila) gick också bra. De senaste tre veckorna har jag sprungit 156 km, 160 km och 167 km innehållandes mycket hårda träningar, så det var lite konstigt att den hårda träningen gick så “lätt”. Denna vecka blir det endast 2 hårda träningar, lite jumppa, snabbhet och 100 km, inget annat. Nu skall benen få det lite lugnare.”

går bra att studera hemifrån. Jag brukar ligga i soffan med datorn i famnen, på det sättet kan jag vila efter ett träningspass samtidigt som jag skriver. Jag går hemskt sällan på föreläsningar, jag bor ensam, jag har helt en-kelt organiserat mitt liv så att allt går ihop.

Men för att inte göra det alltför lätt för sig planerar Nina en dubbelexamen – hon vill, förutom hanken-studierna, också studera idrott och hälsopromotion på Arcada. ganska höga ambitioner, fortfarande. Men ib-land måste till och med den här superkvinnan vila.

- ungefär var tredje vecka har jag vilodag. Då tar jag det jävligt lugnt, äter vad som helst och stiger inte upp från sofflocket.

Framtiden då? Om ungefär fem år kommer Nina att ha övergått från tietusen meter till att börja träna maraton på allvar, och allra senast om tie år ska hon springa sträckan under olympiagränsen.

Citaten är från Nina Chydenius egen blogg (ninachydenius.blogspot.com)


saMHället

Anne

Yli-

Ikke

lä, L

innu

ntie

, ur s

erie

n Ka

ksip

yörä

inen

hev

onen

, 20

11

Uts

tälln

inge

n Tä

tä ti

etä!

– T

his

way

! av

Vory

rf:s

m

edel

mm

ar i

Kabe

lfabr

iken

s Ju

kka

Mal

e M

useo

i H

elsi

ngfo

rs p

ågår

fram

till

den

30 a

pril

och

är

en d

el a

v H

elsi

ngfo

rs fo

tobi

enna

l 20

12.

svenskA HAndeLsHöGskoLAn, som finns både i Hel-singfors och i Vasa, har alltid varit väldigt internatio-nellt inriktad. Styrelsen beslutade år 2007 att införa en utlandstermin för samtliga studerande. Johanna LiLius, chef över utbytesprogrammet, säger att Han-ken i det här avseendet är en föregångare.

- Först och främst så uppmuntrar vi alla studeran-de vid Hanken att studera eller praktisera utomlands, men för studerande som antagits till studier för en ekonomie kandidatexamen från och med år 2009 in-går en obligatorisk utlandstermin som en del av exa-men, förklarar hon.

- efter beslutet om att införa en utlandstermin till-satte rektorn en arbetsgrupp där professorer, admi-nistrativ personal och studerande ingick. Hela uni-versitetet har med andra ord varit engagerat i denna reform.

utlandsterminen är inplanerad för det tredje studie-året. utbytet avläggs antingen under höst- eller vår-terminen, beroende på vilket huvudämne man har. Alla studerande åker alltså inte iväg under samma ter-min.

- Trots att flere studerande än tidigare ska åka på utbyte så är kvaliteten på samarbetsuniversiteten

i Hankens utbytesprogram fortsättningsvis mycket viktig. Det är inte bara att skicka stu-derande utomlands, utan det är också vik-tigt att de åker till ett bra universitet och att inte stora grupper åker till samma ställe.

Även om Hanken är det första univer-sitetet i Finland som har infört en obliga-torisk utlandstermin, så är arrangemang-et mycket vanligt vid många av Hankens samarbetsuniversitet.

- I ett internationellt perspektiv är beslutet inte särskilt dramatiskt, säger lilius. Finland är en liten öppen ekonomi helt beroende av export. Det här innebär att näringslivet är internationellt, vare sig de studerande jobbar i Vasa, Helsingfors eller ut-omlands. Att införa en obligatorisk utlandstermin för dem som studerar ekonomiska vetenskaper är därför väldigt lämpligt.

Upplevelser på silverfat

Skillnaden mellan utbyte och utlandspraktik är en-kel. utbytesstudier innebär att studeranden för en termin förlägger sina studier till ett av Hankens 105

samarbetsuniversitet. De kurser stu-deranden avlägger under utbytes-

terminen räknas till godo och ut-gör en del av kandidatexamen från Hanken.

utlandspraktiken, däremot, innebär att studeranden jobbar vid ett företag utomlands, och

praktiken räknas sedan till godo i kandidatexamen vid Hanken.- utlandsterminen ska alltid

vara minst tre månader och maxi-malt sex månader lång, beroende på

värduniversitetets längd på en termin eller ar-betsgivarens önskemål.

De allra flesta åker till något europeiskt land, men Asien har blivit allt populärare de senaste åren och många vill åka till något av Hankens topprankade samarbetsuniversitet där. Kanada är också ett popu-lärt land.

På Hankens nätsidor hittar man en lång lista över samarbetsuniversitet. Bland annat finns Australien och Amerika, utöver de ovannämnda, som tänkbara resmål.

- Hanken har ett utbytesprogram med flera personer

För fem år sen gick Hanken in för utbytesobliga-torium i sin kandidatutbildning. Eller obligatori-um är kanske fel ordval, då de flesta verkar vara nöjda med att få en spark i baken och uppmunt-

ras till att ta ett steg ut i det okända. men hur fungerar det här i praktiken?

t e x t D A N I e l A K r O O K SI l l U S t r A t I o N J A N r O S S T r ö M

Att knuffas ut ur boet

”Asien har blivit allt populärare

de senaste åren.”


utDit och tillbaks igen.

BrEVET HEm

torbjörn strand, 22 år, nykarleby1. Det är bara positivt, när man får hjälp av skolan är det en ypperlig möjlighet att få nya erfarenheter. Eftersom det är inplanerat i studierna är det

mycket enkelt att åka.2. Jag siktar på utbyte våren 2013, helst utanför Europa.3. Jag skulle åka om jag skulle få det att passa in i studierna, men inte utanför Norden i så fall.

evelina skrifvars, 20 år, närpes1. Ja, jag tycker att utbytet är bra eftersom det ”tvingar” oss iväg. Alla kanske inte skulle åka om de inte var tvungna till det och

hittills har jag i alla fall inte hört om någon som skulle ha ångrat sin utbytesperiod. Man blir också tvungen att hålla en viss studietakt eftersom ett visst antal kurser måste vara godkända innan man får åka iväg. Jag tycker att utbytet är en positiv och rolig sak, även om jag egentligen inte har något val utan blir tvingad till det.2. Jag kommer antagligen att avlägga mitt utbyte nästa vår om ingenting oväntat inträff ar. 3. Jag skulle ha åkt på utbyte i alla fall. Jag skulle dock inte ha valt att ha utbytet på kandidatnivå som vi har nu, eftersom jag tycker att det kommer lite för snabbt.

involverade, säger lilius, bland annat en internatio-nell koordinator som tar hand om Hankens utgående utbytesstuderande. Hon informerar och vägleder stu-derande under hela processen, från det att man pla-nerar att ansöka om en utbytesplats, till det att man återvänder hem.

Det fi nns alltså personer både vid hemuniversite-tet och värduniversitetet som sköter integrering, in-formation och så vidare. Det är lätt att åka iväg utom-lands, mycket är serverat på ett silverfat. Men visst krävs det egna initiativ av de studerande också.

kreativitet och nätverk

Om en studerande vägrar att åka på utbyte, så betyder det att denna del av examen inte klaras av och att stu-deranden alltså inte blir ekonomie kandidat. Sökande och antagna till Hanken informeras om detta på för-hand så att de vet att utbytet ingår som en del av kan-didatutbildningen redan från början.

- Men de som söker till Hanken har alltid varit, och är, intresserade av att få utlandserfarenheter under studierna, och därför ansöker många studeranden hit, säger lilius.

1. Tycker du att det är bra eller dåligt med ett utbytesobligatorium? Varför?

2. Hur gör du själv med ditt utbyte?

3. Om Hanken inte hade ett obligatoriskt utbyte, hade du åkt ändå? I så fall, vart?

fredrika Winter, 22 år, närpes1. Jag tycker det är bra med obli-gatoriskt utbyte eftersom alla då är tvungna att åka utomlands, och att åka på utbyte anser jag att bara ger bra erfarenheter.

2. Jag kommer att åka på utbyte våren 2013. Jag vet ännu inte vart jag åker, det får jag reda på senare i år.3. Antagligen skulle jag inte ha åkt. Det är delvis därför jag tycker obligatoriskt utbyte är bra eftersom jag själv blir tvingad till det. Annars tror jag att jag skulle ha varit för bekväm och stannat hemma.

Alexandra vikberg, 20 år, närpes1. Jag tycker det är bra, eftersom alla tar sig ut då, och har möjligheten att vidga sina vyer. Det borde dock poängteras att utbytet inte är obligatoriskt.

Man kan även välja att ”avlägga” utlandsvistelsen som utlandspraktik. Däremot tycker jag att det skulle vara bra, om man skulle få välja ifall man vill åka på kandidat- eller magisternivå. Nu är utbytet integrerat i kandidatexamen.2. Jag har inte bestämt mig ännu om jag åker på utbyte eller gör utlandspraktik. Men det lutar mot att jag åker utomlands år 2013 någon gång.3. Jag skulle åka i alla fall. Troligen till något tysksprå-kigt land.

Specialfall då en studerande inte kan åka utomlands förekommer också, och då kan han eller hon få dis-pens från utlandsterminen. Sådana särskilda fall är till exempel att en studerande har vårdnadsansvar eller li-der av någon sjukdom. Möjligheten att ansöka om dis-pens har emellertid använts av väldigt få studerande.

Det har gjorts många studier över hur utlandser-farenheter har påverkat människor, och vilka förde-lar de för med sig. Bland annat har det visat sig att de som studerat eller arbetat utomlands ofta utvecklar en kreativitet som de kan ha nytta av på många olika sätt. De anpassar sig också lättare till nya miljöer och upp-gifter, vilket arbetsgivare ofta värdesätter. De sociala färdigheterna i en internationell miljö och språkkun-skaper som en studerande får via en utlandstermin är också väldigt viktiga i dagens samhälle och arbets-liv. Studerandena har alltså möjlighet att skapa sig ett nätverk av internationella kontakter runt om i världen redan under studierna.

- Och så har de ju möjlighet att läsa intressanta kur-ser vid toppenfi na universitet! Det här är att kombine-ra nytta med nöje, säger lilius.

toLv kvAdRAtMeteR I HonG konGstRAx efteR nyÅR började mitt äventyr på andra sidan jordklotet, närmare bestämt i Hong Kong. Jag åkte hit för att studera i en termin. Nu efter två månader, börjar det kän-nas lite som hemma. Man har vant sig vid folkmassan, och armbågarna har blivit lite vassare så att man ryms med tunnelbanan under rusningstid.

Under min tid här delar jag 12 kvadrat med en lokal fl icka på universitetets campus-område. Defi nitivt inget lyxigt boende, och en smärre kulturkrock mellan oss, men det går. Faktum är att man sist och slutligen inte tillbringar mycket tid på rummet. Det fi nns så mycket att göra och se här i Hong Kong, och i länderna runt omkring. Lite skola måste man också tänka på, med alla otaliga grupparbeten och presentationer.

Hong Kong lever defi nitivt upp till sitt smeknamn ”Staden där Öst möter Väst”. På gångavstånd kan man uppleva allt från fi nanscentrets sterila skyskrapor med kostymklädda västerlänningar, till helt kinesiska kvarter där ingen pratar engelska. Det samma gäller så väl shopping som mat. Allt, eller åtminstone det mesta, fi nns här, och kontrasterna är enorma. Men just det ger staden karaktär.

Att anpassa sig till livet här har tagit sin tid. Här i världens mest vertikala stad, är det mesta väldigt annorlunda än i bekanta Finland, människorna, skolan och bords-skicket. Här är det kultur att man hedrar maten man äter, vilket betyder att ifall man beställer kyckling eller fi sk, är det möjligt att man får ett huvud med på fatet. Ifall man beställer kött är det också vanligt att man får kött med ben i. Att äta med pinnar har man rätt bra koll på, men de lokalas bordsskick är en annan femma. Att folk äter med händerna och spottar ut ben på bordet känns inte helt okej. Det är nog också i matväg som jag saknar Finland. Ibland kan det vara ett projekt att hitta något som inte innehåller ris eller nudlar, och som inte är friterat. Men som tur fi nns IKEA också här, ifall det känns allt för jobbigt.

Det fi nns en massa saker att göra och uppleva här, vilket innebär att studierna inte känns som det viktigaste. Om man behöver en paus från det hetsiga och folktäta livet i centrum, kan man hoppa på tunnelbanan och åka några stationer utanför kärn-centrum och ta sig en hikingtur i bergen, vilket är väldigt populärt. Det är skönt att emellanåt komma bort från folkmassorna, njuta av att ha lite lugn och ro och få samla sina tankar. Då vädret blir varmare fi nns det också fl era stränder man kan åka till.

Att vara här är en otrolig upplevelse. Att anpassa sig till en helt ny kultur har varit väldigt lärorikt. Man har lärt sig enormt mycket. Flera saker som man tidigare tagit som förgivet där hemma kommer man att uppskatta betydligt mer efter att ha levt i en så annorlunda omgivning.

Men ännu är jag inte hemma. Jag kan fortfarande strosa längs ”Avenue of Stars” vid vattnet i Tsim Sha Tsui och blicka ut över Hong Kong Islands mäktiga skyline och tänka att det här är jag bor. Inte så illa egentligen.

Christine serénSkribenten studerar ekonomi

vid City University of Hong Kong


HuMed språket i fokus.

Hej du abiturient 2012! du har säkert fått hem Helsingfors universitets

studieguide, och om du ännu grubblar över vad du vill studera och göra i ditt

liv, så lönar det sig nu att gräva fram den igen. Allt du behöver veta om den

svenska verksamheten inom HU fi nns nämligen mellan pärmarna.

t e x t H e I D I H A A PA N e NI l l U S t r A t I o N J A N r O S S T r ö M

HeLsInGfoRs UnIveRsItet ÄR det största och äldsta universitet i Finland med det vidaste utbildningsutbudet. Offi ciellt, det vill säga enligt lag, är Hu tvåspråkigt: man kan i princip studera både på svenska och fi nska.

utvecklingschefen för avdelning-en för svenska ärenden vid Helsingfors universitet, martina harms-aaLto, understryker att Hu också har riksan-svar för utbildningen av bland annat svenskspråkiga jurister, läkare samt till exempel forstmästare och provisorer. Detta betyder att det inte fi nns andra ställen där dessa ämnen går att stu-dera på svenska. Det är med andra ord viktigt att det erbjuds utbildning som kommer att möta det behov för servi-ce, av bland annat läkare, som fi nns i ett tvåspråkigt samhälle.

Höra fi nska, läsa och skriva på svenska

-Vi framhåller gärna att det fi nns fl er huvudämnen som man kan studera på

För många är valet av studieplats baserat på fl ere olika faktorer. ämnet, studieorten och studiespråket är kanske de tre största. Vid Helsingfors universitet fi nns det oändliga möjligheter, och många av dem är möjligheter på svenska. En historiker, en läkare och jurist snackar fördelar och nack-delar med att studera sitt eget kallelseyrke.

t e x t l I l l e M O r S ö D e r l u N Df o t o J A N r O S S T r ö M

aldrig har man väl så mycket personal man kunde öns-ka sig. Fördelarna i programmet väger mer än nack-delarna.

den oundvikliga fi nskan

frida maLin, som studerar på svenska vid medi-cinska fakulteten, anser att möjligheten att stu-dera på sitt modersmål är en fördel, men att det

Uni på svenska

föR AnnA WILHeMson, historiestuderande vid huma-nistiska fakulteten på Helsingfors universitet, var det alltid ett medvetet val att studera på svenska.

- Min gymnasiefi nska var så dålig att det skulle ha va-rit så gott som omöjligt att påbörja studierna på fi nska.

Wilhelmson, som studerar för sjätte året, berättar att studielitteraturen inom historia är på svenska, fi nska eller engelska, beroende på vilket specialintresse man har. Oftast behöver man inte ens gå kurser på fi nska inom huvudämnet, de fi nns på svenska. Som på alla andra linjer vid Helsingfors universitet får man oavsett kursspråket skriva alla tenter och lämna in sina arbe-ten på svenska.

- Problemet kan vara biämnet, som man ofta mås-te studera på fi nska. Man behöver inte delta i föreläs-ningarna, men nackdelen med det är att man då blir tvungen att ”lära sig själv”. Till all tur får allt ändå skrivas på svenska och det har hittills gått hur bra som helst för mig.

Bland studerandena talas det ofta att det inte fi nns tillräckligt mycket kurser på svenska, men att det ändå lönar sig att söka in till svenska sidan eftersom man har möjligheten att studera på sitt moders-mål och samtidigt utnyttja den fi nska sidan så gott som hela tiden.

- Helt idealt är det förstås inte på grund av de små resurserna, men

Gemenskapen är avgörande

Hej du abiturient 2012! du har säkert fått hem Helsingfors universitets

studieguide, och om du ännu grubblar över vad du vill studera och göra i ditt

liv, så lönar det sig nu att gräva fram den igen. Allt du behöver veta om den

svenska verksamheten inom HU fi nns

I l l U S t r A t I o N

Uni på svenska

ten på svenska.- Problemet kan vara biämnet, som man ofta mås-

te studera på fi nska. Man behöver inte delta i föreläs-ningarna, men nackdelen med det är att man då blir tvungen att ”lära sig själv”. Till all tur får allt ändå skrivas på svenska och det har hittills gått hur bra som helst för mig.

Bland studerandena talas det ofta att det inte fi nns tillräckligt mycket kurser på svenska, men att det ändå lönar sig att söka in till svenska sidan eftersom man har möjligheten att studera på sitt moders-mål och samtidigt utnyttja den fi nska sidan så gott som hela tiden.

- Helt idealt är det förstås inte på grund av de små resurserna, men

Anna Wilhelmsson har sedan barnsben vetat att hon ville bli historiker.

På HU har man alltid rätt att skriva tenter på svenska, säger Martina Harms-Aalto.


Den tvåspråkiga examen erbjuder

viktig expertis som är mycket efterfrågad på

arbetsmarknaden.

svenska vid Hu, säger Harms-Aalto. Till dem hör bland andra pedagogik, histo-ria och nordiska språk. I andra ämnen går en stor del av undervisningen och studierna på svenska, däribland kemi och biologi.

I många ämnen sker ändå största de-len av studierna på finska, vilket bety-der att föreläsningar – som inte alltid är obligatoriska – oftast går på finska. Men man har alltid möjlighet och rätt till att skriva tenter och uppsatser på svenska, samt att välja tentböcker på svenska då de är tillgängliga.

Hur det går att studera på svenska varierar stort bland olika fakulteter och ämnen. Vissa ämnen har fler professu-rer, vilket oftast innebär också fler kur-ser och mer undervisning på svenska. Därtill finns det bland flera fakulteter en möjlighet till studiehandledning på svenska, men Harms-Aalto medger att det finns en del i språkarbetet som be-höver utvecklas för att möta de stude-randes behov bättre.

- Vi har satt ut en virtuell panel på nätet i höstas och det begränsade

kursutbudet samt studie-handledning har lyfts fram som svaga punk-ter, som vi måste jobba vidare med.

Om tanken att studera på finska är ångestframkal-lande erbjuder till exempel Svenska social- och kommu-nalhögskolan vid Hel-singfors universitet all undervisning på svenska.

en tvåspråkig examen- framtidens perfekta experter?

Hu:s har inlett två pilotprojekt hösten 2010 för tvåspråkiga kandidatexamina, den ena vid institutionen för ekonomi vid agrikultur-forstvetenskapliga och den andra vid juridiska fakultetens en-het i Vasa. I dessa piloter går circa 30 % av avlagda studier på det andra inhem-ska språket. Harms-Aalto menar att

också är väldigt viktigt att i läkaryrket redan från bör-jan vara i tät kontakt med den finska sidan.

- Det var nog jobbigt i början då föreläsningarna gick på finska, gruppundervisningen på svenska, böcker-na var på engelska och termerna på latin, men det blir lättare hela tiden. Jag ser det som en enorm fördel att till stor del kunna studera på mitt modersmål. Men sanningen är ju att man måste kunna finska om man vill jobba som läkare i Finland.

svenskan för samman

Också emma Grönroos från juridiska fakulteten ser det som ett plus att studera på svenska i Helsingfors. enligt henne jobbar de flesta redan från och med för-sta året inom sin egen bransch och rekryteringen till arbetsmarknaden för speciellt svensktalande juris stu-denter lär ska vara hård.

- Vi har ett rykte om att ha de bästa föreläsningarna och bra svenskspråkiga professorer, och ett stort privi-legium är smågruppsundervisningarna. De finns också på finska sidan men i betydligt mindre utsträckning.

grönroos menar precis som Malin att den första hösten är den tyngsta i fråga om tentlitteratur och fö-reläsningar på finska, men att man på grund av de små studiegrupperna sporrar och hjälper varandra till bätt-re prestationer.

- Jag har hört att de finskspråkiga studerandena är mer konkurrens- och tävlingsinriktade, medan vi på Codex studerar tillsammans och peppar varandra. Det är säkert kivogare att vara Codexare än Pykälit! säger grönroos med glimten i ögat.

Juristklubben Codex är ämnesföreningen för svens-ka juris studerande vid Helsingfors universitet och fungerar enligt grönroos som ett perfekt vardagsrum mitt i stan, där man till exempel kan läsa till tenter i biblioteket och umgås med sina studiekamrater. Py-kälä är motsvarande ämnesförening på finska sidan, med otaligt fler medlemmar än Codex.

grönroos berättar att litteraturen till 90 % är på

finska, men säger att man inte ska vara rädd för fin-skan eftersom man även i detta yrke allt som oftast ändå måste jobba på finska.

- Det dåliga är att vi får svensk examen och måste skriva ”det stora finska språkprovet” för att få jobba inom till exempel den offentliga sektorn.

Den största fördelen med att studera vid en svensk-språkig linje är den familjära stämningen och kontak-terna med likasinnade som byggs upp för framtiden. Wilhelmson, Malin och grönroos är överrens om att gemenskapen med studiekamraterna är avgörande, allt det andra kommer sen.

den tvåspråkiga examen erbjuder viktig exper-

tis som är mycket ef-terfrågad på arbets-marknaden.

- Det är viktigt att förstå att den tvåspråkiga ut-bildningen inte

konkurrerar med svenskspråkig ut-

bildning, utan syf-tet är att möjliggöra

en djupare kunskap i de båda språken vid sidan av

själva ämnesstudierna.De flesta studenter som har deltagit i

piloten har enligt en mellanrapport av Hu upplevt att tröskeln för att använda det främmande språket har blivit lägre och att språkkunskapen har ökat.

- Vi ser att det finns ett stort intresse, både hos studenter och vid uni, att ut-veckla konceptet som defacto represen-terar ett nytänkande som också har re-levans för arbetslivet och därigenom för hela landet, konstaterar Harms-Aalto.

Vid universitetet visar en person ◆◆

att hon eller han har utmärkta kunskaper i finska eller svenska genom att avlägga ett mognads-prov på samma språk som han eller hon utbildat sig på.

Eftersom en svenskspråkig ◆◆

student i regel har gått i skola på svenska är det viktigt att mognadsprovet skrivs på svenska. Om skolspråket är svenska och studenten väljer att skriva mognadsprovet på finska, har studenten utmärkta kunskaper i varken finska eller svenska. Då blir personen tvungen att avlägga bägge språkproven vid utbildningsstyrelsen.

Vill man ha en statstjänst på till ◆◆

exempel ett ministerium, blir man i regel alltid tvungen att avlägga språkprovet i finska, ifall man fått en examen på svenska. En finskspråkig person som vill bli anställd i till exempel ett ämbets-distrikt där majoritetsspråket är svenska, måste på motsvarande sätt ta språkprovet i svenska.

Lillemor söderlund

Det har i decennier varit ett ◆◆

krav att personer som fått sin utbildning på svenska avlägger ”det stora språkprovet i finska”, som det kallas i folkmun.

Inom den offentliga sektorn ◆◆

finns regler om språkkrav för till exempel tjänstemän. Språkkraven är beroende av ämbetsdistriktets språk.

visste du att:Frida Malin blir klar läkare om cirka tre år.

Emma Grönroos är studienämndsordförande för Codex.


de stöRstA svensksPRÅkIGA studieorterna i Fin-land är Vasa, Åbo och Helsingfors. lättast att få bostad från studentbostadsstiftelserna är det i de förstnämn-da. Det är värt att komma ihåg att de som bor utan-för studiestaden har förkörsrätt på studentbostäder-na. Kommer man alltså från Jyväskylä är det lättare att få bostad i Helsingfors än om man bor hemma hos sin mamma i Mellungsbacka.

tillsammans

Att flytta ihop med någon - kompis eller främmande - är det billigaste alternativet. Men ibland kan det upp-stå missförstånd och gräl.

- Sådant händer emellanåt. Det kan vara en stor tröskel att gå fram till någon man inte känner så väl och säga om något känns tokigt, säger pirJo Lippo-nen-Vaitomaa som är direktör för bostadsärenden vid Studentbystiftelsen tys i Åbo.

- Vi har en bostadsrådgivare, och att diskutera om problemen tillsammans hjälper ofta.

Då bostadsstiftelserna grupperar främmande män-niskor med varandra är det oftast åldern som påver-kar.

- en magistersstuderande kanske inte längre har samma behov av att festa som en ny gulis, fortsätter lipponen-Vaitomaa.

Flickor och pojkar bor skilt, i fall man inte själv öns-kar annat.

exemplet ovan handlade om Åbo, men samma upp-gifter stämmer också på studentbostadsstiftelserna i Vasa och Helsingfors.

Priset på ett studentrum hos tys är mellan 174 och 372 euro i månaden.

Bostadsjakten

Hur ser då bostadssituationen ut i diverse städer? Hur lätt är det att få bostad?

- Just nu kan man få en bostad nästan genast, säger kundbetjäningschef raiJa aLanko på voas, student-bostadsstiftelsen i Vasa.

- Men på hösten då alla nya studerande kommer är det svårast att få tag på en bostad.

Bostadssituationen i Vasa är ändå relativt bra.- Årligen söker kring 5000 personer om en bostad

från voas, varav ungefär hälften får en. De som inte får en av oss hittar den någon annanstans ifrån, säger Alanko.

Att dela en voas-bostad med andra kostar mellan 220 och 340 euro i månaden.

lipponen-Varjomaa instämmer och säger att bo-stadssituationen är som värst på hösten, men lättar då snön börjar falla.

- TyS har kring 7000 sökande varje år, varav cirka 3700 personer blir utan.

Problembarnet Helsingfors

Då Vasa och Åbo har en tillfredsställande bostadssi-tuation är det Helsingfors som har svårt att erbjuda en sovplats för sina studerande. Förra året fick HOAS, studentbostdasstiftelsen i Helsingfors, hela 28 000 an-sökningar. I slutet av fjolåret var bostadskontrakten 12 722 stycken.

- Vi har fullt hus. hoas bostäder används till 99,2 pro-cent, så lägenheterna är ständigt bosatta, säger Liina LänsiLuoto, kundchef på studentbostadsstiftelsen i

Hitta hem!Att hitta bostad på sin studieort är inte alltid lätt. Åtminstone inte om man råkar befinna sig i Helsingfors. Prisena varierar mycket och utbudet likaså. Vi har kartlagt situationen på tre orter.

t e x t e D I T l I N D B l A DI l l U S t r A t I o N J A N r O S S T r ö M

Åbo: 53% av dem som söker via TYs blir utan lägenhet.

Helsingfors: 55% av dem som söker via HOAs blir utan lägenhet.


BoNyckeln till frihet.

Helsingforsregionenen liten förbättring är ändå på väg.- Vi bygger för tillfället 350 nya

bostäder i Fiskehamnen och på Busholmen. De ska bli klara i september 2012.

På grund av bostadsbristen i Helsingfors kan hoas endast erbjuda kollektivbostäder.

- I magistersskedet är det möjligt att ansöka om ettor, men alla hyresgäster hos oss börjar med att dela på en bostad, säger länsiluoto.

Hyran för ett studentrum i hoas är kring 200–350 euro i månaden.

utanför studentbostadsstiftelserna går det givetvis att söka bostad på den privata marknaden, via staden samt olika stiftelser. I Vasa lönar det sig att kol-la upp Åbo Akademis studenthem lärkan, Airaksinen Invest, Vaasan vuokra-asunnot och ristinummen ki-inteistöt.

I Helsingfors kan studerande utöver hoas söka bo-stad från bland annat Studentbostäderna vid Majstran-den, Svenska studenters bostadsstiftelse, Helsingfors svenska bostadsstiftelse, Helsingfors stad samt vvo (Statens hyresbostäder).

Om du inte lyckas få lägenhet via tys i Åbo kan du pröva på bland annat Åbo Akademis studentkår.

Veritas äger lägenheter i alla tre städer. Då man väl börjat studierna lönar sig också att söka bostäder inn-anför skolan. Det kan alltid finnas någon som känner till en lägenhet som behöver en invånare!

Vasa: 50% av dem som söker får lägenhet via VOAs.

”Just nu kan man få en bostad nästan

genast”raiJa aLanko,

kundbetJäninGsChef på Voas

Runebergsgatan 16-18, PB 157 06101 Borgå • 019-5769500 [email protected] • www.akan.fi

Biovetenskap och medicinKemi, Fysik, Biologi, Matematik, Cellbiologi med

cytogenetik, Människans genetik, Näringsfysiologi, Människans fysiologi, m.m.

DjurEtologi, Anatomi, Fysiologi, Genetik, Näringslära,

Djurhållning, Etik och djurskydd, Kundservice och entreprenörskap, Praktik, Studiebesök, m.m.

Fria studieprogrammetSy ihop ett eget studieprogram av skolans utbud.

HundkonsultUppfostran och skolning, Sjukdomslära, Friskvård, Etik

och djurskydd, Genetik och avel, Raskännedom, Problemhundar och hundproblem, Praktik,

Studiebesök m.m.

Internationell kommunikationStatskunskap, Sociologi, Interkulturell kommunikation, Det mångkulturella samhället, Antropologi, Aktuellt i

världen, EU-kunskap, Media, Studieresor m.m.

Svenska för invandrare I och IISwedish, Finnish and English language: to write, speak

and understand, Computer skills, Social studies, Cultural studies and more.

Trubadurskolan VisverketRöst, Gitarr och piano, Bygg upp din egen repertoar, Master class, Komposition, Visans historia, Konserter,

Studiebesök m.m.


Mingelguide à la Marjukka Kärki:

viktigt att skilja mellan det privata livet och relatio-nerna till det professionella livet.

- Kom ihåg att vänskap och arbetskontakter är två skilda saker, säger Kärki.

Det betyder att det helt enkelt fi nns olika socia-la regler och beteendemönster i olika sammanhang. I professionella sammanhang menar Kärki att det är okej och till och med klokt att networka och utnytt-ja chansen att skapa kontakter. Det är inte heller nå-got hemligt eller någonting som borde göras i smyg, i synnerhet när man talar om internationella arbets-kontakter. Men när de privata kontakterna smyger sig in i arbetslivet kan det vara lönsamt att fundera noga. Finns det ett bättre alternativ än att låta businesslogi-ken invadera de privata relationerna?

I fInLAnd ÄR vI oftA lite tröga när det gäller att vara sociala och skapa nätverk. Inom svenskfi nland är vi kanske aningen mer extroverta, och det har vi even-tuellt lärt oss tack vare ankdammens begränsade ku-bikmetrar och risken för att vinden för ryktet vidare. Vi har kanske därför lite bättre koll eller snarare kon-troll på vilka grodor vi släpper ur oss, och till vem.

Men bland vänner och studiekompisar kan man ju ta det lugnt, eller? Som kompis är man van vid att stäl-la upp om den andra har problem, men hur går det om detta förs över till arbetssammanhang, när stu-diekompisen har förvandlats till arbetskollega och till exempel tystnadsplikten krånglar till det hela? Kan man fortfarande hjälpa till, eller förvandlas hjälpen i arbetslivet till något som man senare måst betala till-baka för?

enligt marJukka kärki, Pr-expert för fl era lyx-märken som gucci, Hermès och rolex, är det mycket

är det dags för dig att lämna det bekväma sociala nätverket inom studielivet för att göra praktik under sommaren, eller är du på väg att lämna skolan bakom dig för evigt? steget kan kännas ångestframkallande och skrämmande. Att skapa nya kontakter, nykter?

studentbladet erbjuder några tips för hur du kan mingla dig fram i arbetslivet och vad som är viktigt att ta hänsyn till.

t e x t H e I D I H A A PA N e N

När du befi nner dig på en fest för att ◆◆

skapa nya kontakter, hälsa på dem du redan känner men se till att du vågar ta dig över bekvämlighetsgränsen och träff a nya människor.

Försök att ställa små mål för kvällens ◆◆

saldo, till exempel att få fem visitkort per kväll. När du får ett visitkort, numrera det och ha med dig ett litet häfte där du snabbt kan skissa upp viktiga fakta: ålder, hårfärg, en detalj om något aktuellt i personens liv, och så vidare.Nästa gång du behöver kontakta personen kan du smidigt börja med att fråga ”Hur gick arbetsintervjun?” eller ”Har du blivit frisk efter förkyl-ningen?”

Träff ar du någon som du känner igen ◆◆

men inte minns namnet på, kan du till exempel fråga: ”Förlåt, vad var det du hette igen?” - ”Minna” - ” Ja men det visste jag ju, men i efternamn?” Eller tvärtom: ” Ja, men nu minns jag att du heter Jansson i efternamn, men vad heter du i förnamn...?” Et voilà!

Om du bygger internationell karriär ◆◆

kan det vara värt att komma ihåg att olika kulturer fungerar på olika sätt och att man ibland måste ta seden dit man kommer. Speciellt synen på kvinnor inom aff ärsvärlden varierar, till exempel i mellanöstern. Om du reser till nya ställen kan du i förväg ta reda på vad som räknas som god kutym och lära dig att spela med de regler som gäller.

Heidi Haapanen

spela dina kort rätt


såVidga dina vyer.

Europeiska studeran-de diskuterade syssel-sättningeURoPeAn stUdent conventIon arrangerades för 23:e gången i Köpenhamn mellan den 19 och 21 mars. Sammanlagt 110 deltagare från 35 olika europeiska länder deltog i konferensen, bland dem Finlands stu-dentkårers förbunds kim rantala och juha töyrylä.

Konferensen behandlade sysselsättning och vilka åtgärder som krävs för att de utexaminerade ska få jobb. Som exempel tog man upp djupare samarbete mellan högskolorna och näringslivet, bättre tillgång till arbetspraktik och tillgodoräkning av den i examen.

Det som väckte mest diskussion bland deltagarna var relationen mellan högskolorna och arbetsmarkna-den. Ska högskolorna vara enbart i arbetsmarknadens tjänst eller ska de koncentrera sig på vetenskap och forskning? I slutändan var man överens om att högskolorna flexibelt måste kunna anpassa sig till den kontinuerligt föränderliga omvärlden.

Kim rantala

Vappu Kaarenoja ny chefredaktör för YlioppilaslehtivÅR fInskA koLLeGA Ylioppilaslehti har valt en ny chefredaktör. vappu kaarenoja kommer i augusti att ta över efter maria ruuska.

Kaarenoja studerar statskunskap vid Helsingfors universitet och har tidigare jobbat för Helsingin Sanomat och Taloussanomat.

- Under min ledning kommer Ylkkäri att bli mer tidskriftsaktig, säger Kaarenoja. Jag vill lotsa den hundraåriga tidningen till 2010-talet, så att nyheterna finns på webben medan printtidningen reserverar mer utrymme för artiklar i tidskriftsstil.

Innehållet kommer att koncentrera sig på sammhäl-leliga ärenden och saker som står nära de studerandes vardag. Kaarenoja hoppas också kunna tillföra lite humor i tidningen.

- Ylkkäri får inte bli för allvarsam eller ha rynkor i pannan.

Hon kan också tänka sig mer samarbete mellan Ylioppilaslehti och Studentbladet.

Sammanlagt åtta personer ansökte om posten som chefredaktör.

ida Henriksson

nAkke AndLeR bLev vALd till Boss över maffian då den nya styrelsen utnämndes i februari 2012. I år är det 20-årsjubileum och vi ville veta vad det innebär och hur det kommer att synas under dagen. enligt Andler för jubileet med sig bland annat två grisar istället för en och dessutom har de båda grisarna nya dräkter. Också fler lag än tidigare kommer att få delta i Olympiaden.

Är maffian korrumperad?

- Maffian är inte korrumperad, men om man är med och sponsrar oss kan man ju kanske jämföra det med mutor. Man ska ändå komma ihåg att behandla maf-fians medlemmar med respekt, både nuvarande och gamla. Det lönar sig alltid att ha vänner inom maffian!

vad ska man ta i beaktande om man inte har deltagit tidigare?

- Om man aldrig varit på PN är detta absolut det bäs-ta året att börja. Feelisen kommer att vara på topp ända från start! Om man kommer från södra Finland ska man absolut inte ”dissa” pampeser under PN, och inte annars heller. Man ska ha med sig tillräckligt med dricka och absolut ha humöret på topp!

Packa pappas ryggsäck ...med vad?

- I reppun bör man ha drycker, både alkoholhaltiga och alkoholfria. Beroende på vädret kan det vara bra att ha varma drycker med. Och extra kläder - Olympi-aden håller på mellan klockan 11 och 15, det är en lång tid ute om det är -20 grader.

var ska jag vara och när?

- Fredagen den 30 mars ska du vara på torget klock-an 11. Det lönar sig att komma i tid så att man får en bra plats på läktarna. Då Olympiaden tar slut kring 15-tiden skall du dra iväg på någon av de hundratals mellanfesterna som brukar ord-nas, och sedan vidare till kvällsfesten som börjar klockan 21 på nattklubben Fontana. Dit lönar det sig att komma i tid, kön bru-kar vara saftig. Nästa dag lönar det sig att vakna i god tid, pigg som en lärka. Då är det nämligen dags för en legendarisk sil-lis vid Smedsby uF. Maffian ordnar skjuts dit, bussar kör skytteltrafik mellan klockan 10.30 och 15.00.

dags för Pampas nationaldag Nu när du läser studentbladets aprilnummer är det bara några timmar kvar tills Pampas Nationaldag kör igång. Vi intervjuade The Boss för att veta vad som väntar oss i Pampas.

t e x t H e I D I H A A PA N e N

Jag har ingen biljett ännu, is all hope gone?

- Biljetterna har gått åt rekordfort i år. Det är tyvärr nästan omöjligt att kom-ma över någon längre. Man kan försö-ka på vår webbsida, pampasnational-dag.fi, eller via vår FB-grupp. Men allt är för vår del slutsålt och vi har tyvärr inga fler biljetter på lager. MeN, Olym-piaden är öppen för alla så dit lönar det sig ändå att komma! Dessutom är det stor fest både på Ollis och leipätehdas under Pampas Nationaldag.

Biljett eller inte, alla med!


FiVi i deras ögon.

UtRIkesMInIsteR ALexAndeR stUbb (Saml.) frappe-rade med sin nya snilleblixt i september 2008 - han skulle tillsätta ett utskott för att begrunda ett natio-nellt varumärke för Finland.

efter att medlemsutnämningarna blev föremål för könsbetonad kritik, kompletterades delegationen med fler kvinnor. Tio av delegationens tretton män och nio kvinnor var ekonomiska direktörer, vilket man väl kan motivera med den primärt ekonomiska funktionen ett varumärke har. under två år höll de-legationen åtta möten, på basis av vilka tankesmed-jan Demos Helsinki skrev slutrapporten Ett uppdrag för Finland! Hur Finland löser världens värsta gissel. Den publicerades i november 2010.

Finlands yttre bild har visserligen varit i blickpunk-ten tidigare – mer systematiskt sedan 1960-talet då statsrådet började tillsätta komittéer för att fundera på hur landet uppfattas utomlands och hur bilden kunde förbättras. Sedan dess har det funnits flere referens-grupper som har vidareutvecklat synen. På 2000-ta-let har till exempel Sitra och pekka himanen skrivit betänkanden om Finlands framtid, och landvarumär-kesdelegationen byggde sin proposition delvis på de-ras idéer.

Men för själva landvarumärket får vi, utöver utri-kesministern, tacka britten simon anhoLt. Det var han som hittade på hela konceptet nation brand år 1996

i kapitalisternas våta drömmar fungerar även nationer som företag. de marknandsförs med varumärken som puffar önskade uppfatt-ningar om landet och hjälper det till rikedom och makt. Nuförtiden försöker också det officiella Finland skapa ett landvarumärke. men hurdant är finlandsbrandet och på vilket sätt byggs det?

t e x t K r I S T I A N K u M l I NI l l U S t r A t I o N T A I K A M A N N I l A

och har därefter konsulterat tiotals länder om hur man skall bygga ett sådant. När det blev Finlands tur att bli biten av varumärkesflugan, var Anholt givetvis färdig att fakturera delegationen för sin service.

vad vill de ha?

Delegationens mål är enkelt men ambitiöst – år 2030 kan Finland vara hela världens problemlösare. Det-ta kan uppnås via tre stora teman: funktionalitet, natur och utbildning. Idén är att utveckla det vi är bra på till ett känt varumärke för att framför allt tjä-na nationalekonomin. Fyra av landvarumärkets sex

ett nationellt uppdrag?

”idén är att utveckla det vi är bra på till ett känt varumärke för att framför allt tjäna nationalekonomin.”


huvuduppgifter är ekonomiska, en är politisk och en kulturell. rapporten erkänner att den inte kan skapa varumärket för nationen, utan bara sätta upp en mål-uppfattning som landet kan ta som sin riktining. ett landvarumärke kan byggas bara via konkreta hand-lingar av hela nationen.

Fastän delegationen betonar alla finländares insats i skapandet, har den själv förordnat uppfattningen som vi borde sträva efter. Följaktligen bör rapporten ses som bara en liten grupps syn på hur Finland borde vara. Delegationen formulerar uppdraget för Finland, utan att fråga vem som vill ha ett sådant (utrikesmi-nister Stubb och staten?) eller om någon vill ha ett så-dant överhuvudtaget. Tanken att drygt tjugo männis-kor utmanar 5,4 miljoner att definiera sig själva som de tjugo vill känns relativt absurd.

Om vi ignorerar detta legitimationsproblem är rap-portens styrka helt klart att den är så konkret. Fast motiveringen i första hand är ekonomisk är målet i grund och botten att utveckla hela landet. Delegatio-nens vision bygger på arbete, kreativitet, kunnande och investering, dragningskraft och turism, ren natur och konfliktlösning samt en bra självkänsla. genom dessa borde Finland bli ett sällsynt fungerande, jäm-ställt och öppet land, som rengör sin miljö och skolar både barnen och de vuxna exemplariskt. Funktionali-teten, förhållandet till naturen och utbildningen bor-de utvecklas vidare via rapportens modeller – halvfär-diga idéer riktade åt olika samhälleliga kretsar.

Förutom de större model-lerna delar rapporten också ut mer specifika uppdrag åt olika grupper, som varierar från staten och kommuner-na ända till enskilda organi-sationer, fackområden och

grannskap. Största delen av uppdragen är riktade åt den offentliga förvaltningen, ekonomiska aktörer och skolverket. uppdragen är ofta väldigt konkreta och anknyter mer till förbättrandet av livskvalitén än till landvarumärket utomlands, men bidrar också till det genom att skapa positiv uppmärksamhet. en stor del av dem blir också mer eller mindre diffusa beträffande finansieringen, aktörerna och realiseringen.

Ofta är aktören helt enkelt ”Finland” och ännu of-tare vill delegationen se flera delegationer och refe-rensgrupper. Om vi förverkligar idéerna får Finland antagligen ett rykte om att vara ett land som åtmins-tone tycker om att tillsätta delegationer.

vem är det som vill?

Den starka förpliktelsen till funktionalitet, natur och utbildning är både rapportens svaghet och dess styr-ka. Det är lättare att utveckla det som finns än att gripa nåt ur luften. grundtankarna är ambitiösa och progressiva men skymmer också utsikten, och de granskas ställvis väldigt okritiskt. Problem och saker som inte fungerar lyfts sällan fram och vem varumär-ket Finland är riktat åt nämns aldrig. Det är viktigt att identifiera sina styrkor – men också sina svagheter. Varför skulle människorna dessutom känna just dessa teman som sina egna?

Medan eliten skissar ett Finland som löser världens problem, tycks det finnas allt större krav på nationell egocentricitet i den internationella gemenskapen. Det känns orealistiskt att vi skulle få hela samhället med i det gemensamma varumärkesprojektet – och få det färdigt på 20 år.

Ändå är det just det som eftersträvas. Som vanligt allierar den finländska eliten sig med staten, anser att skolor, företag och politiska institutioner är nyck-eln till att påverka samhället – och kräver – eller upp-muntrar – sedan alla medborgare att delta i ett projekt vars innehåll de har definierat på förhand. Även attity-den är som ur en nykterhetsklubb från 1800-talet: det här är för ert eget bästa!

Och ändå är förslagen oftast ganska lätta att hålla med om.

Bekanta dig med rapporten på tehtavasuomelle.fi

”Tanken att drygt tjugo människor utmanar 5,4 miljoner att definiera sig själva som de tjugo vill känns relativt absurd.”


Hur fan gör man då man plötsligt ska vara sin egen boss? När man i princip får sova hur länge man vill och äta plättar till

middag? När veckan börjar med ölhäng? Att flytta hemifrån och börja studera sätter organisationsförmågan på prövning,

att försöka bli klar med studierna gör det ännu mer.

t e x t F A N N y M A l M B e r gI l l U S t r A t I o N e M I l W I K S T r ö M

schemakåt

JU LÄnGRe JAG koMMeR i mina studier, desto mer självständigt blir det. Jag får bygga upp mina dagar precis som jag vill ha dem. Det låter skönt, och visst är det det. Det är ganska ljuvligt. Men ibland känns det som om allt jag gör tar en evighet, att jag på sparlåga hasat mig igenom snart åtta studieår. Jag gör precis det jag vill egentligen, får jobba hemifrån om jag har lust. Jag får stiga upp när jag vill och kan också komma hem när jag vill, om jag blir trött på bibban. Varför pressa sig i onödan liksom?

Jag är nog världens största slacker. Därför innfin-ner sig känslan av pur eufori när jag är i tid, håller en deadline och stiger upp i arla morgonstund. När jag har skrivit en sida text och klockan bara är 10. Pulsen

stiger, jag blir lite till mig. Jag är schemakåt.Det är lätt att tänka att man gör allt ”senare” om

man har eoner av tid. Till slut blir det svårt att över-huvudtaget få något gjort. Många har befunnit sig i det träsket. Det riktiga arbetsflytet kännetecknas av brinnande iver och glödande skrivfingrar. Och tidiga morgnar, tighta arbetspass. Måste medge: jag älskar scheman.

Alla måste hitta sitt eget sätt att jobba, sin egen rytm. Men det finns så många sätt att fylla sina dagar med ”pauser” och egentligen inte göra något. Har man ett dagsschema kan man åtminstone följa med hur re-jält man misslyckas med att åstadkomma någonting. Till slut kommer det dåliga samvetet att trycka lite

prestation ur en. Och ibland måste man faktiskt nå point of no return för att börja sparka sig i röven igen. Då man inte kan sova om nätterna för att man är så sabla stressad över allt ogjort är det dags att tänka om. Det måste komma inifrån, man måste bestämma sig för det. Observerar man graduskribenter blir detta glas-klart – de är schemakåta arbetsnarkomaner, de är ut-härdiga bibbasittare. De jobbar.

Varje dag måste man påminna sig själv om hur lat man egentligen är, att gradun inte kommer att bara flöda ur en. I slutändan finns ändå bara euforin kvar, euforin över att lyckas. När man börjar ta sig själv och det man gör på allvar är inget så tillfredsställande som att hålla sin deadline.

to doOr not to do.


liVEt

Iiu S

usira

ja, V

oim

anai

nen,

ur s

erie

n H

appy

Mea

l, 20

11

Uts

tälln

inge

n Tä

tä ti

etä!

– T

his

way

! av

Vory

rf:s

m

edel

mm

ar i

Kabe

lfabr

iken

s Ju

kka

Mal

e M

useo

i H

elsi

ngfo

rs p

ågår

fram

till

den

30 a

pril

och

är

en d

el a

v H

elsi

ngfo

rs fo

tobi

enna

l 20

12.

naMNär det vattnas i munnen.

Crema de atún t o N f I S k r ö r A

En burk tonfi sk i olja300 g crème fraichePurjolökKaprisPeppar

Blanda tonfi sken och crème fraichen till en jämn röra. Tillsätt purjolöken, skuren i små bitar. Purjon kan också ersättas med röd- eller gräslök. Blanda i kapris enligt tycke – använd saltlagen för att ge extra smak. Krydda med peppar.

Serveras på en skiva baguette och garneras med till exempel färsk basilika.

tortilla española är en billig och mättande maträtt som kräver lite tid och koncentration.

Utnyttja förra veckans torkade batongbitar - torrijas är en snabbtillredd efterrätt!

Servera kall och fräsch salmorejo som förrätt.

tinto de verano är ett lättare alternativ till den klassiska Sangrian men inte lika berusande som bara rödvin. Passar också bra som bastudryck!

Hola - HejBienvenido – VälkommenCopa de cerveza/vino/tinto de verano – ett glas öl/vin/sommarvinTengo hambre – Jag är hungrigBuen provecho – Smaklig måltid

Disfrute – NjutEstoy borracho/-a – Jag är fullGracias – TackAdios – HejdåBuenas noches – God natt

Me cago en la leche – Fan också (ordagrant: Jag skiter i mjölken)Quieres follar conmigo? – Vill du knulla med mej? (svar: si/no)En dónde encuentro el camello? – Var kan jag hitta kamelen?

miniordbok för att nå den spanska stämningen:


0,5 dl mjölk1 ägg4 skivor baguetteSocker Kanel

En efterrätt som liknar våra fattiga riddare. Brödet behöver inte vara färskt, det kan också vara torkat. Häll mjölken på en liten tallrik med lite högre kanter och tillsätt det råa ägget. Rör om med gaff el. Häll socker och kanel på en annan tallrik, rör om. Dippa brödbitarna i mjölk-äggröran och låt dem suga i sig vätskan. Stek i en klick smör på båda sidor tills bröden får en vacker brun yta och dippa dem direkt som heta i kanelsockret. Sockret fastnar bara så länge brödet fortfarande är hett. Disfrute!

TorrijasS pA N S k A f A t t I G A r I D D A r e

Den spanska Manchegon är en ost av det lite dyrare slaget, men har du tillräckligt många tomfl askor att panta är den defi nitivt värd sitt pris.

Billiga råvaror fi nns både i ett fi nskt och spanskt kök.

Aceitunas con ajo, en godare variant av vilka som helst burkoliver.

provech o!¡Buen Tillred en spansk tapasmeny med råvaror som hittas i de fl esta kök och inte fäller den personliga ekonomin. Bjud dina vänner på en vårig after-work och njut av smakupplevelser från landet av la vida loca. Hela kalaset för fyra personer kostar kring 20 euro.

r e C e p t H e I D I H A A PA N e NS t Y l I N G I D A H e N r I K S S O Nf o t o J A N r O S S T r ö M


naMNär det vattnas i munnen.

Aceitunas con ajo V I t l ö k S M A r I N e r A D e

o l I V e r

Marinaden är bra att göra ett dygn innan servering för att oliverna ska få smak och beskheten som ofta sitter i burkoliver ska försvinna.

1 burk oliver0,5 dl olivolja3 matskedar balsamicoLite sockerLite saltSvartpeppar1 matsked rosmarin1 liten klyfta vitlök

Häll olivoljan och balsamicon i en skål och lägg till den styckade vitlöken samt kryddorna och rör om. Tillsätt oliverna och ställ dem i kylskåpet i ett dygn. Rör om ibland, så att alla oliver kommer i kontakt med marinaden.

Salmorejok A l l t o M A t S o p pA

Några skivor torkat vitt bröd6-7 lagom stora tomaterEn skvätt rosénvinsvinäger1 klyfta vitlök1 hårdkokt äggLite salt och svartpeppar

Koka upp vatten i en stor kastrull för att skålla toma-terna. Skär ett kors på varje tomat. Lägg tomaterna i det kokande vattnet tills skalet börjar lossna. Lyft ut tomaterna och skala dem. Lägg brödet i en hög skål och tillsätt 0,5 dl vatten för att mjuka upp det. Lägg i de skållade tomaterna samt den skalade vitlöksklyftan och blanda med stavmixer till en jämn röra. Soppan får bli tjock, men om man vill ha den tunnare kan man hälla i lite mer vatten. Tillsätt några matskedar rosévinsvinäger samt salt och svartpeppar enligt tycke. Låt soppan svalna ifall den blivit varm på grund av de varma tomaterna. Den serveras som en kall förrätt med ett hårdkokt ägg (eller stekt bacon) som garnering.

Tortillan kan serveras med majonnäs eller senap och alltid med bröd/baguette.

0,5 dl olivolja6 potatisar6 ägg1 lök1 tesked salt1 tesked svartpeppar

Skala potatisarna och skär dem i tunna skivor. ◆◆

Akta fingrarna! Häll oljan på en liten stekpanna. Potatisarna ska simma i oljan, så om du har en större panna behöver du mer olja så att skivorna täcks ordentligt. Denna del är tidskrävande, det går bäst om du steker ungefär en potatis åt gången. (Om man är lat kan man använda gårdagens kokta potatisrester, då behöver de inte stekas). Stek i cirka två minuter per portion, beroende på plattans värme. Låt gärna plattan vara het, men håll koll på att du inte förvandlar potatisarna till chips! Det är meningen att de blir mjuka, men inte krispiga. Använd hålslev för att lyfta potatisarna i en skål allt efter de blir klara.

Stek sedan löken. Krossa potatisen i skålen. Om ◆◆

bitarna blir för stora kommer tortillan inte att hålla ihop, men mosa ändå inte potatisen helt. Lägg till lö-ken och söndra i alla ägg. Rör om med gaffel. Tillsätt salt och peppar. Sen är det dags att steka. Använd en liten stekpanna, gärna teflon och oskråmad, för annars kommer tortillan att ligga fast i bottnen och blir svår att svänga utan att få allt på köksmattan.

Häll hela smeten på pannan, efter att först ha värmt ◆◆

upp en skvätt olja. Låt tortillan stekas i fem minuter. Tanken är att den fortfarande ska vara rå i mitten då du svänger den. När kanterna har stekts för du stekspaden runt kanterna så att du ser att den kommer loss. Lägg en tallrik på pannan och sväng snabbt uppochned på det hela. Därefter hjälper du loss tortillan från tallriken och steker andra sidan (den behöver bara en minut för att få färg). Den ideala tortillan är lite al dente i mitten.

Om du kommit så här långt kan du ta ett första glas ◆◆

tinto de verano, för nu är faran förbi.

Tinto de veranoS o M M A r V I N

0,5 l rödvin0,5 l sprite (eller vichy, men då kan detkrävas lite socker för att sötadrycken)Frukter som dekoration

Serveras kallt, med isbitar.

Tortilla españolap o t A t I S o M e l e t t

Lyft...

...vänd...

...och hoppas på det bästa.


gÖrFysisk och psykisk träning.

sTUdENTBLAdET TEsTAr:

Hot yoGA ÄR Mycket skönare än det låter. Speciellt under den kalla årstiden och speciellt för en frusen själ som jag. Tidigare har jag försökt mig på vanlig hathayoga, men började alltid frysa under avslapp-ningsövningarna. Den risken finns inte under hot yogapassen.

Den här formen av yoga utövas, liksom namnet låter förstå, i ett rum uppvärmt till cirka 40 celsiusgrader. I början är värmen lite ångestframkallande och hela situationen smått klaustrofobisk – en massa svettiga människor som jumpar i en dåligt uppvärmd bastu. Men den känslan övergår snabbt i en slags balans mellan kropp och själ.

Värmen har många positiva effekter. För det första mjukar den upp musklerna så det är lättare att gå ner i olika ställningar, man blir helt enkelt vigare. För det andra är det väldigt befriande att få svettas ordentligt. Att bli av med allt gift som har samlats inom en, både fysiskt och psykiskt. I shit you not, det känns som om alla dåliga tankar rinner av en tillsammans med svetten.

Instruktörens lugnande röst ger anvisningar om hur man på bästa sätt ska utföra varje asana, alltså position. Alla är koncentrerade bara på sin egen andning och gör rörelserna med valfri intensitet. Jag låter bli att fundera på hur dum jag ser ut i kalsonger och pannband. Efter den första halvtimmen slutar mina tankar att hoppa mellan jobbärenden och obetalda räkningar. Under avslappningen vid halva passet är jag redan i total harmoni med mig själv och världen, och medan vi gör de sista övningarna övertygar jag min

kropp att sträcka på sig lite mer, hålla ut lite längre och öppna sig lite mer.

Lova att ni inte skrattar nu, men efter en extra påfrestande asana, som antagligen heter något i stil med den bugande giraffen eller den flygande kaninen, är jag tvungen att hålla tillbaka en reflex att börja gråta. Jag snyftar till för att den här kraftiga bakåtlutningen har frigjort något i mej. Det är en märklig känsla och en kort stund måste jag bara sitta stilla på mattan och samla mej.

Då det nittio minuter långa passet är över har jag fått så mycket energi att jag svär att jag kunde springa ett

maratonlopp. Efter att ha duschat är jag så ren i både kropp och själ att jag aldrig mer vill dricka kaffe eller röka en endaste cigarett. Jag känner mej het, på alla tänkbara sätt.

Har man en tia över rekommenderar jag var och en att hotta upp sin vardag, dra på sig ett par shorts och någonting tänjbart, ta med sig en svetthandduk och en vattenflaska och besöka närmaste hot yogastudio. Det har ingen betydelse ifall man är nybörjare eller yogaguru, eftersom man själv bestämmer takten. Yogamattor brukar gå att låna eller hyra på plats.

Jag medger att jag fortfarande avvaktar med tanke på maratonloppet. Och i skrivande stund har jag en stor mugg kaffe bredvid mig. Men visst är jag lite mer balanserad.

I väntan på sommaren.

Ps. Ja, jag har lite ekologisk morkkis.

Het, hetare, yoga!En svettdroppe letar sig ned för min panna. Jag är obekvämt medveten om den trots mina försök att koncentrera mig på

silverbuddhan vid väggen. mina ben skakar och krigarpositio-nen är långt ifrån perfekt. Andas in genom näsan. Nu rinner den

kittlande längs min kind. Behåll kontrollen, släpp inte ställningen. droppen faller till golvet och bildar en liten pöl på den ljusröda

yogamattan. Andas ut.

t e x t I D A H e N r I K S S O N

”det känns som om alla dåliga tankar rinner av en tillsammans

med svetten.”


HatPrat

gåVeni,vidi, vici?

fy dIARRÉsPyA vad jag hatar djur. Usch helvete.Till exempel husdjur. De bara måste vara så

satans söta och gulliga att människor bara måste skaff a dem. Sen blir alla ställen fulla av djurskit och spyor och drägel. Usch helvete. Tänk hur mycket resurser husdjursindustrin kräver – och hur mycket utsläpp miljarder och miljarder av djur medför. Allt är djurens fel.

Och det gäller inte bara husdjur. Egentligen är det ju så, att alla djur i världen rivaliserar över våra resurser och smutsar ner vår miljö. Sen fi nns de här djursjukdomarna som H1N1 och BSE och fågelinfl uensa. Fy anus! Som om vi inte sku ha tillräckligt med problem utan nå skitiga hårbollar!

Dessutom dödar många av djuren människor! Alltså vad i helvete? Jag har många gånger varit

livrädd i mina egna skogar för att nån satans järv eller björn ska komma och mörda mej. Man kan ju inte ens negociera med djur.

Vad ska vi göra föra att komma loss från de här smutsan-de och mördande konkurrenterna?

Kampen har väl redan börjat. Ät upp djuren. Jaga dem ur deras hem. Hugg ner skogarna och tråla haven tomma. Lås in djuren i fabriker och laboratorier, riv loss deras pälsar, testa farliga ämnen på dem, slakta dem på löpande band. Gör tillskottsnäring-piller, reseminnen, fi na panelhönor och kläder av dem. Klä er i deras hud och ät upp dem alla!

Livet sku vara så mycket rikare utan djur.

A.Hater

konkurrenterna

”Jag har många gånger varit livrädd i mina egna skogar för att nån satans järv eller björn ska komma och mörda mej.”

ASK:s bandkväll en succéstUdentkÅRen vId ARcAdA inledde en ny tradition den 8 mars, då det ordnades en bandkväll på Cor-huset.

Det är en grupp på 15 personer som står bakom det hela och ASK:s evenemangsansvarige maGnus laurÉn håller i taktpinnen. Enligt Laurén fi nns det en stor efterfrågan på platser där midre band kan spela, och under den första bandkvällen spelade tre band samt en afterparty-dj.

- Med tanke på att de var vår första bandkväll så kan man inte vara annat än nöjd. De var jättebra feelis och vi hade 50 personer i publiken, berättar Laurén.

Tidigare har det orndas sporadiska bandkvällar på Cor-huset, men om intresset fortsätter kommer kvällen att ordnas regelbundet en gång i månaden också på hösten.

dancing Queen piggade upp kampens köpcentrum

- Med tanke på att de var vår första bandkväll så kan man inte vara annat än nöjd. De var jättebra feelis och

Tidigare har det orndas sporadiska bandkvällar på

Nästa bändkväll ordnas den 12 april, dörrarna öppnas klockan 19.

- Vill man komma och spela på någon av våra bandkvällar så är de bara att maila [email protected] .

Heidi Haapanen

kULtURPRodUcenetRnA PÅ novIA i Helsingfors ordnade den 9 mars en fl ash mob i Kampens köpcentrum. Kören som uppstått via ett Facebook-event samlade en hel del ivriga sångare - också andra än kulturproducenter.

ona ukkola som studerar kulturprodu-centskap är nöjd med slutresultatet.

– Vi är alla jättenöjda. Det är svårt att uppskatta hur många som deltog, eftersom vi sjöng på tre olika våningar. Jag skulle gissa att det fanns mellan 30 och 100 sångare.

Abbalåten Dancing Queen valdes för att det är en sång de fl esta kan. Studerandena tyckte också att den passade kvinnodagen, som inföll samma dag. Idén till evene-manget kom från skolan.

– Vi diskuterade innovationer och tyckte att det här lät som en rolig grej som vi gärna vill göra, säger Ukkola.

Kulturproducenterna kommer kanske att ordna något liknande också i framtiden.

– Vi har skojat om att snart ordna en ny, men helt genast blir det nog inte.

Edit Lindblad

Triangelvirtuos? El-orgelexpert? Kom och spela på ASK:s bandkväll.

upp kampens köpcentrumDancing Queen valdes för att

det är en sång de fl esta kan. Studerandena

Men Pale & Ville

då?

Jaa-a, Benny minns du?


HYllningen

det ÄR IGen den tiden på året då det känns så underbart att märka att det är ljust ute redan sjutiden på morgonen. Några sinnesrubbade fåglar är så ivriga över detta att de fungerar som en eko-väckarklocka varje morgon, oavsett om det är vardag eller helg.

Den vita massan börjar äntligen smälta och videkissorna lyfter sina huvuden.

Det är också den tiden då jag märker att jag inte kan jobba med datorn på matbordet på förmiddagen eftersom solen, som ännu ligger ganska lågt, gassar direkt in. Det är också en dålig idé att lämna ett paket choklad på fönsterbrädet.

Man måste dessutom utse en strategi för hur man ska attackera bananfl ugorna när de än en gång anländer.

Vinterkläderna borde packas ner i källaren och sommarkläderna tas fram, tvättas eller

luftas. Också frysen borde avfrostas, eftersom jag ännu inte fått det gjort och nästa chans - för att inte allt innehåll ska smälta under tiden - erbjuds först nästa vinter när minusgraderna är här igen.

När man står på busshållplatsen och

känner hur solen äntligen värmer kinderna, fastän bara lite, kan man vara glad över att man än en gång har överlevt den mörka vintern och ladda upp med energi för att orka göra allt det ovannämnda.

Nu gäller det bara att hitta någon frivillig själ till att tvätta lägenhetens

fönster, för de ser verkligen smutsiga

ut, och tack vare solen syns det lite för väl.

Bäst att ringa mamma.

Heidi Haapanen

”Några sinnesrub-bade fåglar är så ivriga över detta att de fungerar som en eko-väck-arklocka varje morgon.”

till våren

Akademiska damkören Lyran är en kör som grundades år 1946 och för tillfället består av

cirka 50 aktiva medlemmar från högskolor kring huvudstadsregionen. Motsvarande kör för herrar heter

Akademiska sångföreningen.Om du älskar hästar och vill fortsätta att ha det som hobby

också under studietiden, kan troijan Hevoset erbjuda något för dig.

I fall du hör till dem som idoliserar Captain Jack Sparrow lönar det sig att bekanta sig med ylioppilasmiekkailijat. De erbjuder både nybörjarkurser och kurser för mer avancerade fäktare.

Är du mer intresserad av kulinaristiska upplevelser? För dem som älskar vin kan eventuellt Akateeminen viiniseura vara något. För ölets vänner är det garanterat Akateeminen olutseura som gäller.

Dessa är alltså bara några plock av allt det man kan syssel-sätta sig med som aktiv vid HU.

Och vill man inte aktivera sig inom en viss hobby eller ett visst intresseområde, kan man alltid bli medlem i de olika nationerna och hänga med på deras program.

Alla högskolor erbjuder garanterat någonting för sina studerande.

Heidi Haapanen

Studentteatern i Helsingfors spelar svensk pjässtUdentteAteRn sÄtteR UPP pjäsen Om fl ickor kunde döda av den svens-ka dramatikern åsa LindhoLm. Kär-nan i pjäsen är tre unga kvinnor som alla brottas med en tragisk händelse de medverkade i som 12-åringar. Skuld-känslorna som väller upp behandlas på olika sätt av kvinnorna som lever med sina minnen.

Årets studentteater regisseras av an-na-sofia nyLund. Pjäsen har premi-är den 20 april och spelas fram till den 27 april i Nya Studenthuset.

Studentteatern i Helsingfors är en te-atergrupp för teaterintresserade unga studerande. Den grundades år 1939. Nya medlemmar väljs en gång om året och ansökningsperioden börjar i augus-ti.

Edit Lindblad

dAMtIAn GÅR Av stapeln den 27 maj i centrum av Helsingfors.Chefredaktören Ida medger att det är den största utmaningen i hennes liv och att det

kommer att kräva en hel del både fysisk och psykisk träning samt ansträngningar för att hitta den perfekta pinka outfi ten.

Vi garanterar alltså att du inte kommer att vara sist i mål!Anmälningen för damtian och tjejtian fortsätter fram till den 30 april.

Följ med vår Facebooksida – mer information kommer.

Spring Damtian med Studentbladets team!

Visste du att studielivet också inne-bär mycket annat än tentböcker och bibliotek? Vid Helsingfors universitet fi nns bland annat dessa föreningar där man kan vara aktiv:

Akademiska damkören Lyrangrundades år 1946 och för tillfället består av

cirka 50 aktiva medlemmar från högskolor kring

Studentteatern Visste du att studielivet också inne-


ST U D E N T B L A D E T P R E S E N T E R A R

Fyra nyanser av brunt

e N F O T O u T S T Ä l l N I N g

Välkommen på vernissage!

tid: den 18 april kl. 19pLats: redaktionen, Brunnsgatan

10 B, tredje våningen

en del av inkomsterna från den eventuella försäljningen doneras till

välgörande ändåmål.

HELSINGFORS • HAGALUND • ÖSTRA CENTRUM • JUMBO • ÅBO • TAMMERFORS • ULEÅBORG • akateeminen.com

Priserna gäller till 31. 5. 2012. Dessa och andra inträdesförhörsböcker extra

förmånligt från Akademen eller nätbutiken akateeminen.com.

Inträdesböckerna från Akademen

Martti Holopainen & Pekka Pulkkinen TILASTOLLISET MENETELMäT Sanoma Pro

47,90

Plag & BraunINTRODUCTION TO ENGLISH LINGUISTICSGruyter

19,90

Svante Körner & Lars Wahlgren PRAKTISK STATISTIK Studentlitteratur

42,90

Per-Hugo Skärvad & Jan OlssonFÖRETAGSEKONOMI 100 FAKTABOK Liber

54,90

Anders Bengtsson & Jacob Östberg MäRKEN OCH MäNNISKOR Om marknadssymboler som kulturella resurserStudentlitteratur

34,90

Klas Eklund VÅR EKONOMIEn introduktion till samhällsekonomin Norstedts

39,90

Nya tider kräverannorlunda lösningar. Kom och studera vid Åbo Akademi.

UTANFÖR TÄNK LADAN www.abo.fi/sok

Universitetsavdelningen vid FKF i Vasa erbjuder dig kandidat- magisterstudier i japanska språket och kulturen. Tack vare ett samarbetsavtal mellan FKF och Stockholms universitet är det nu möjligt att avlägga kandidatexamen i Vasa. Beställ broschyr för närmare information eller besök oss på nätet www.fkf.fi/uni.

Universitetsavdelningen vid FKF består av två delar: Kandidatexamen i japanska språket och kulturen samt LedarInstitutet.

Ansökningarna bör vara FKF tillhanda senast 15.6.2012. Meddelande om studieplats ges före 29.6.2012. Föreläsningarna hålls huvudsakligen på onsdagar och torsdagar från och med onsdagen den 22.8.2012.

Universitetsavdelningen vid FKF, Fria kristliga folkhögskolan, Kaserntorget 1, PB 46, Vasa. Tfn. (0)6 319 1500 Fax. (0)6 319 1510. E-post: [email protected] Hemsida: www.fkf.fi/uni.

Av japanska språket?Av japanska kulturen?Av japanska samhället?

Intresserad?

Det finns många goda skäl att studera till tandläkare vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet…Det finns många goda skäl att studera till tandläkare vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet… Årligen antas 50 nya tandläkarstuderande till Helsingfors Universitet,som har en nygrundad svenskspråkig studielinje för tandläkare.Åtta nya studerande antas årligen till linjen.Ungefär 40 % av undervisningen, som tar fem år, sker på svenska!Tandläkaryrket är människonära, mångsidigt och flexibelt. Sysselsättningsgraden bland tandläkare är mycket hög och dessutom är tandläkaryrket välavlönat. En finländsk tandläkarexamen är gångbar inom hela EU och värderas högt även utomlands.

Ansökningen sker elektroniskt via universitetens gemensamma ansökning på adressen www.universitetsansokan.fi

Ansökningsguiden och instruktionerna finns på medicinska fakultetens hemsidawww.med.helsinki.fi/svenska/studier/urvalwww.med.helsinki.fi/peruskoulutus/opiskelijavalinta

Andra nyttiga och intressanta kontakter:Helsingfors universitet www.helsinki.fi/yliopistoOdontologiska institutionen www.hammas.helsinki.fi

Härligt studieliv med svenskspråkiga medicinarklubben Thorax www.thorax.fiJuniormedlemskap och livslång nytta med ODONTOLOGISKA SAMFUNDET I FINLAND

www.osf.fi

Bli tandläkare – på svenska!

make-up artist

sista ansökningsdagen 15.5.2012

studera på någon av våra VUXENUTBILDNINGAR på svenska och finskawww.prakticum.fi/vuxna www.facebook.com/fortbildningscentrum

visuell marknadsförare

närvårdare

teknikfreakmerkonom

Ungdomstelefonentfn 0800 151 100Vill du tala med en vuxen? Funderar du på saker som du inte vill prata om med dina kompisar? Jouren är öppen från januari till maj och september till december. Då kan du ringa oss måndagar och onsdagar kl. 14.30–18.00. Vi som svarar i ungdoms telefonen är vuxna som har utbildning och tystnadsplikt. Du får vara anonym.

folkha

lsan

.�

DAGS ATT SÖKA TILL HANTVERKSUTBILDNING

PÅ ÅLAND

www.afhs.ax

Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, undervisning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energiområdet.

Stiftelsens fokuseringsområden är produktion och användning av energi samt energialternativ för trafik.

Under år 2012 har stiftelsen undantagsvis två ansökningsomgångar. Den första ansökningsomgången var under vintern och den andra ansökningstiden är 2–23.4.2012. Fokuseringsområdena förblir de samma, men ansökningsförfarandet skiljer sig från tidigare ansökningsomgångar.

Information om stipendierna, samt om det nya ansökningsförfarandet, finns tillgänglig på stiftelsens hemsidor: www.fortum.fi/saatio

Stipendieansökningarna lämnas in genom det nya ansökningssystemet senast den 23.4.2012 kl. 16.00. Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni J Keronen, [email protected] (p. 010 45 34881)

FORTUMS STIFTELSES EXTRAORDINÄRA STIPENDIER 2012

Journalistik • Teater • Visor • Foto • Film Eftergymnasiala studier.

Hela Nordens folkhögskola ligger i Kungälv, Sverige. Här hittar du profilkurser i...

Nordiska folkhögskolan+46 303-20 62 00 • [email protected] www.nordiska.fhsk.se

Studentbladet 2012 (ABI april)Finland109x68 mm

den 17 mars gick historiens första Hanken Fashion Night av stapeln i Helsingfors. mode-visningen ordnades i samarbete med estenomstuderande från Novia i Vasa, som stod för

stylingen. modellerna var hankeiter och showen sponsrades av en hel hög företag.sommarkänslan var påtaglig och ledorden var skärgård och segling.

t e x t I D A H e N r I K S S O Nf o t o J e N N y J u N g e l l

Klä dig i Hankens färger

Det ultimata hankenmärket är ändå Schoffa, grundat av Joen Schauman, ekonomie magister från Hanken. Mycket orange har kommit in den här säsongen, avslöjar en källa för Stbl.

Ingen har väl kunnat missa Makias jackor i gatubilden? De går i rött, gult och blått och matchas gärna med en rutig skjorta.

Tommy Hilfiger öppnar en ny flagskeppsaffär på Mikaelsgatan i Helsingfors i början av april. Stilen är klassisk preppy med en global känsla. Armégrönt blandas med klara färger och männen kläs i korta jeansshorts. Stbl gillar.

Henry Lloyd tar det här med Hangöregattan på allvar. En denimfärgad maxiklänning mjukar upp den klassiska seglarstilen.

Tänk dig ett gäng unga (och rika) sommar-gäster i East Hamptons, så har du en ganska

bra uppfattning av våren och sommaren hos Gant. Det är granna, rena färger och

genomtänkt avslappnat.


seStudentbladet sätter fason på fashion.

stRAndkLIPPoR soM fÄRGAs RödA i solnedgången, den egna holmen, horisonten och utsikten som nog ingen annan har. livets mening! anders Larssons nyskrivna pjäs Kungen av Ö är en skärgårdsskildring av det som ligger nära nästan alla finlandssvenskars hjär-tan – det egna sommarstället. Igenkänningsfaktorn är hög i familjedramat bestående av sommargästernas arketyper. larsson har, genom idogt och noggrant ob-serverande, fångat essensen av sommargästlivet i sin nyskrivna pjäs.

I Joakim Groths regi får vi bekanta oss med den infantila pappan lasse (max bremer) som inte kan slå sig till ro, den småirriterade mamman Sol-veig (moniCa nyman) som försöker medla men som egentligen inte orkar besvära sig med andras pro-blem, och dottern elin (JessiCa GraboWsky) och hennes kompisar som ifrågasätter det traditionella li-vet. På holmen finns också lasses bror Allan (Lasse faGerström) , en evig ungkarl som inte vill en fluga förnär men inte riktigt kommer åt att göra något alls, och deras mamma gerda (uLLa-britt boström) som är uppvuxen på holmen och inte kan förstå var-för allt måste ändras - till och med potatisen var bättre förr. Viktigast för lasse är hunden Kleopatra som ver-kar vara den enda som lyssnar.

Också scenografin har fångat upp kännspaka som-marmiljöer. Vi rör oss ute på strandklippan, sitter i trädgården och dricker kaffe ur termosen och samlas inomhus för livets allvar.

Berättelsen är definitivt pappans. lasses bekräf-telsebehov och storhetsvansinne kör över alla andra, men på scen ges även utrymme åt andras livshistorier,

TEATEr

kungar i sommarparadisett e x t F A N N y M A l M B e r gf o t o O T T O VÄ Ä T Ä I N e N

framförallt farmodern gerdas, som blir en av mina fa-voritkaraktärer. under föreställningens gång blir man irriterad på nästan varenda en av karaktärerna, men det är också meningen. Irritationen väcks också på scenen, mellan familjemedlemmarna – den hopplösa familjen där alla älskar sitt egna sommarparadis. Fa-miljekonstellationer som är så invävda att den egna personen inte får plats lyfts fram. Man är bunden av blodsband, men förstår man egentligen varandra?

Skärgården är helt klart viktig för alla. Men den vik-tigaste frågan som väcks är vems sommarparadis det egentligen är. Det är inget man kan lägga beslag på och man måste kunna kompromissa, på gott och ont. Tre generationer med egna upplevelser. Man får känslan av att de klumpiga sommargästerna från storstaden tror sig vara de verkliga kungarna medan skäriborna själva mest är i vägen för deras drömmar.

Bakom karaktärerna finns också nostaligska funde-ringar kring livet, om man lyckats tillräckligt bra och ifall det verkligen var bättre förr och hur man kunde få det att bli lika bra i framtiden. Barndomssomrarna är förbi, finns det guldglimtar som väntar ännu, el-ler kommer man bara att halka på klippan och… dö? rätt så allvarsamma teman tas upp med värme och humor.

Igenkänningsfaktorn är så hög att pjäsen lämnar en stark längtan till det egna sommarparadiset och den egna hopplösa familjen, oförglömliga stunder ute på klippan eller i roddbåten, stunder som ofta känns som livets mening. en sevärd pjäs inför sommaren!

Kungen av Ö spelast på ÅST fram till den 27 april.

Max Bremers pappa-Lasse är rastlös på sommarstugan


seBakom livets kulisser.

fRedRIk bRUUn HAR precis flyttat tillbaka till Åbo och satt upp pjäsen Godnatt Compaq, ett humorlaborato-rium, på ÅSt, som en del av sitt slutarbete på S:t pe-tersburgs statliga akademi i teaterkonst. Detta är ett något ovanligt val, eftersom komik inte är särskilt vanligt inom rysk teatertradition.

Den ryska teatern kännetecknas främst av konstantin stanisLaVskiJs metod, som går ut på att få fram känslor på scen genom handling. Bruun berättar att det typiska för metoden är att det i en scen finns ett visst hinder eller motstånd som ska-par en spänning. känslorna ska spelas fram genom dessa spänningar i scenerna. för honom är det ändå för mycket teori bakom Stanislavskij, metoden passa inte alla. Det som fattats i undervisningen är fanta-sin. Den ryska teatertradtionen har länge varit isole-rad och många lärare och professorer tillhör en gam-mal generation.

Bruun vill lägga mer betoning på fantasin och har därför tillsammans med Åbo Studentteaters impro-grupp satt upp en humoristisk show på ÅSt. Den be-står av såväl ståuppkomik, musik som improvisation. eftersom det är ett ”laboratorium” kommer föreställ-ningarna att leva inom de ramar som satts, ingen fö-reställning blir en upprepning. Ståuppkomik är nytt för Bruun, i ryssland är den ännu väldigt outvecklad och rör sig på 1950-talets nivå (mätt med amerikan-ska mått). Det är en utmaning att orientera sig fram i en obekant värld.

Studentteatern råkade vara en av de enda teater-grupperna som håller på med improvisation i Åbo. Jag frågar hur det var att jobba med en amatörteater-grupp, men Bruun vill inte göra en indelning i amatör-teater och icke-amatörteater. Med all rätt, Studentte-atern improviserar väldigt skickligt, och det är ett bra lyft för den lite bortglömda föreningen.

Det är mycket som Bruun inte vill gå med på. Jag undrar om det var ett medvetet beslut att sätta upp slutarbetet på ÅSt för att komma in i teatervärlden här, men han avfärdar detta direkt.

- Jag vet inte om det är något jag vill komma ”in” i, säger han.

Han är skeptiskt inställd till begreppet ”kontakter”. Han menar att man här ofta talar om att man har va-rit på någon festival och fått en massa ”kontakter”, som egentligen är tomma relationer. Själv vill Bruun se nyttan med relationerna - han tar kontakt med de personer han i olika situationer upplever att är nyttiga och intressanta. Det är i alla fall så han vill arbeta som skådespelare.

TEATEr

när har man spelat för länge? studentbladet träffar Fredrik Bruun, aktuell på Åbo svenska Teater, för att diskutera teater, videospel och vem som kan leverera sanningens ord. Och kanske få fatt på vem denna mystiska typ egenltigen är.

t e x t F A N N y M A l M B e r gf o t o F r A N S r I N N e

videospel och tolkningar

Vi talar länge om videospelet som skapats som en slags trailer för föreställningen. I det får man vara fredrik själv och springa undan hans lärare från S:t peters-burg medan man samlar skor i ett rutigt endimensio-nellt landskap. Bruun är lite besviken över att spelet inte fått mer uppmärksamhet. Det handlar om en kille som vill göra något vettigt, medan gubbarna som spö-kar omkring tar hans energi.

- Det finns två aspekter när det kommer till video-spel. för det första måste det finnas en story bakom som får en att vilja spela. för det andra måste spelet vara tillräckligt bra så storyn inte egentligen behövs, säger han.

föreställningens underrubrik ”När har man spelat för länge?” menar Bruun att var och en som spelat vi-deospel förr eller senare frågar sig. Det kan också tol-kas som en markör för när det roliga tar slut. Jag er-bjuder en tolkning som skulle förena videospelet med själva föreställningen: att videospelet är det man har kontroll över, medan improvisation och humor är nå-got man inte kan kontrollera, det lever medan man håller på. Bruun gillar denna tolkning, men konstate-rar att det råkar vara min tolkning men ingen allmän

sanning. Man får se symboliken som man vill.Under den andra föreställningen går Bruun igenom

dagstidningarnas väldigt varierande recensioner av premiären och upprepar ”Vem kan man lita på?” Han menar att så fort man sagt något är det sagda allmän egendom och alla ska ha rätt till sin åsikt. Men alla har bara sin egen tolkning och sin egen version.

- Många kritiker vill ofta ställa en diagnos, men i stället borde man hålla en dialog med innehållet i en pjäs, menar han.

Bruun tycker att folk har en nästan sakral inställning till teater, lite som med kyrkor, oberoende av vilken religion det är fråga om. De är mastodonta, med långa anor som man ska respektera. Han skulle gärna se att denna inställning förändras. Godnatt Compaq kan ses som ett alternativ till teater, på gränsen till något mer talkshow-aktigt. Bruun medger att teve egentligen är hans stora passion.

fredrik Bruun är förtegen och svår att greppa, kan-ske medvetet, kanske bara naturligt. Det är en utma-ning för vem som helst att inte få klara svar på vad nå-gon har menat med något, speciellt då det kommer till teater. Vi är inte vana att själva stå för tolkningen, vi är vana att få ett färdigt koncept att förstå.

Godnatt Compaq spelas sista gången den 25 april.


eriksson GH 388Marcus RosenlundMetallväktare

JAG köPte en mobiltelefon av modellen Eriksson GH 388 år 1997. Den var helt och hållet gjord av metall, skitbra och jätteliten. Man kunde sparka och tappa den i golvet, jag tror jag hade den i fem år. Och dessutom var den ju svensktillverkad. Den kostade 3 500 mark, men man kunde dra av det i beskattningen (om man visste vilka klausuler man skulle använda sig av).

Fast egentligen var den ganska skit. Den kunde bara ta emot sms, inte skicka. Användarvänligheten var från reven.

Jag minns att min tredje fl ickvän ringde till min GH 388 för att göra slut med mej. Dom två första fl ickvännerna meddelade aldrig att dom lämnar mej, så i praktiken är vi väl ihop fortfarande. Men Sirpa, hon gjorde slut via erikssontelefonen. Och sen tog akkun slut.

Sirpa, om du läser det här... äh, du kan ju inte svenska. Mä teen ihan mitä vaan. Kaikki oli mun syytä. Anteeks!

ida Henriksson

HAndGeMÄnG ocH dyRA tandläkarräkningar. Så beskriver lasse Grönroos och markus rosenlund stämningarna år 2007 då Metallväktarna på Radio X3M lades ner.

- På den tiden var det life in the fast lane, säger Rosenlund. Man fi ck röka överallt och vi har svaga minnen från mikko alatalos skidstuga på Levi.

Fem år senare gjorde de en Twisted Sisters. Comebackavsnittet sändes den 21 mars – men nu på Radio Vega.

Metallväktarnas comeback ger eutanasi

Barn klarar av att byta radiokanal, men för de äldre kan det vara svårt. Därför hoppade Metallvälktarna över till Radio Vega.

mÅNAdENs KLAssiKEr

At-stLasse GrönroosMetallväktare

MIn kLAssIkeR ÄR en AT-ST Walker från Star Wars, The Empire Strikes Back. En såkallad Chiken Walker. Jag äger en sån. Alltså inte en riktig.

Den står på mitt fönsterbräde. Jag har också en luke skywalker-leksaksgubbe som är utklädd till Storm Trooper. Men den har tappat sin hjälm. Jag måste säga att det pärttar.

Jag förstår mej inte på folk som säljer bort sina Star Wars-fi gurer. Man får inte göra så.

- Ja, det är lite nolot att det är Vega, medger Grönroos.

Rosenlund säger att det främst var pengarna som motiverade.

På en smådammig kanal som Vega är det viktigt att ta i beaktande också familjens äldsta. Metallväktarnas recept var helt enkelt att höja volymen, så att alla kan höra.

- Metallväktarna kan till och med leda till eutanasi, tror Rosenlund.

Ifall det blir fl er avsnitt beror helt på responsen.- Oftast är all lyssnarfeedback ändå perseestä, säger

Grönroos.Aijo. Metallväktarna krävde att jag skriver att detta

görs med skattebetalarnas pengar. ida Henriksson

Foto: Heidi Haapanen


HÖrDeath to all but metal.

mars tjugohundratolv • studentbladet • 043

BÖCKEr

Att ge upp eller leva i nuetT e x T l e N A T ö r N r O O S

det fInns MÄnnIskoR som är intresserade av sport. Sedan finns det de som är frälsta. Boken I långa lop-pet handlar om en av de senare, en tvåbarnsfar Martti, som har löpning närmare sitt hjärta än någonting an-nat.

Martti är en strikt tränare för sonen Jarkko, men då han försvinner på färjan hem från en tävling i Sveri-ge, bestämmer sig dottern Heidi för att börja löpa. Mer för att hjälpa sin pappa bearbeta sorgen än för att hon själv vill.

miika nousiainen använder humorn för att ta in läsaren i historien samtidigt som han bjuder på all-mänbildning om Finlands storhet som löparnation fram till 1970-talet. Handlingen om att en pappas be-satthet långsamt bryter ner sin egen dotter gör att man slits mellan avsmak för hans inskränkthet och tankar om att vi i dagens läge för lätt ger upp med något som är svårt.

Jag skulle vilja påstå att man behöver vara ens ett uns intresserad av löpning och Finlands historia kring den för att uppskatta boken. Ändå anser jag den läsvärd för alla, just för att det hårda arbete som krävs med löp-ning bra fungerar som en metafor för andra saker som vi ger upp alltför lätt i dagens läge.

fRedRIk LIndstRöMs nyA bok När börjar det riktiga li-vet är en novellsamling om människor i vardagen och deras väntan på något bättre. lindström ger oss be-rättelser om en fyraårings gosedjursvärld, en ungkarls jakt på kvinnor, ett pars perfekta men oanvända kök, en åttiorings ålderskris, med mera.

Det som knyter samman varje berättelse är perso-nernas väntan och förväntan på att något ska hända som skulle ge en tillfredsställande förändring i deras vardag eller tvärtom, ångesten för att något ska för-ändras.

lindström har en bra tanke, många av novellerna är humoristiska, men dessvärre känns de olika bitarna en aning ihopstressade. Därför vill jag påstå att bo-ken, som är otroligt lättläst, fungerar bra att ha bred-vid sängen för att läsa en berättelse innan man släcker lampan. Men djupare än så har novellerna ändå svårt att beröra. Budskapet i sig är ju förstås väl menat, men aningen uttjatat, det vill säga att vi alla ska leva mer i nuet och inte vänta på bättre tider och att vårt liv verkligen ska börja.

I långa loppet Miika Nousiainen Svensk översättning: Mårten Westö349 sidorBrombergs bokförlag

när börjar det riktiga livet Fredrik Lindström212 sidorAlbert Bonniers Förlag

HUnGeRsPeLen UtsPeLAR sig i Panem, en framtida version av Amerika indelat i tolv distrikt med en allsmäktig huvuds-tad. Efter krig och uppror tvingas distrik-ten varje år sända en ung pojke och flicka för att slåss till döds på en televiserad show för huvustadsinvånarnas nöjes skull och som påminnelse till distrikten om att ingen kan övervinna regimen. När sextonåriga Katniss Everdeens (jennifer lawrence) systers namn dras i lottningen anmäler Katniss sig som frivillig i hennes ställe och tvingas att slåss för sitt liv i Hungerspelen.

Den realistiska bilden man får av det dystopiska Panem är en av filmens stora styrkor. Man kan se skräcken i distriktsinvånarnas ögon under lottningsceremonin och höra de förtjusta huvustadsinvånarnas rop när deras favoritspelare klarar sig bra. Som åskådare i biografen får man en kuslig

FiLm

spelen har börjat Hungerspelen Regi: Gary RossI rollerna: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Woody Harrelson, Donald Sutherland

känsla av identifikation med den senare gruppen.

från bestseller till blockbuster

Filmen baserar sig på en bokserie vid samma namn av suzanne collins och den har sålt i 23 miljoner exemplar världen över. Fans till boken har väntat på filmen i över ett år, men oroat sig över hur det detaljerade och våldsamma källmaterialet skulle kunna överföras till film med åldersgränsen 12 och begränsad budget. Men alla bekymmer var onödiga.

Jag har aldrig sett en mer trogen filmatisering av en bok. Alla kostymer, alla platser, rollbesättningen och händelseförloppet är som om de var kopierade direkt från boken. De små sakerna som ändrats eller lagts till ger endast mer insikt i den fantastiska värld Collins skapat och gör filmen lättare att förstå för dem som inte läst boken.

Skådespelarna är lysande. Jen-nifer Lawrence som Katniss bär hela filmen på sina axlar - och hon gör det fantastiskt. Med en enda blick kan hon förmedla vad Katniss tänker, vilket är imponerande med tanke på att boken är skriven i jag-perspektiv. josh hutcher-son som Peeta Mellark, den manlige spelaren från distrikt 12, har också en

verklig genombrottsroll. Andra som sticker ut i ensemblen är stanley tucci som den flamboyanta teveshow-värden Caesar Flickeman, woody harrelson som spelarnas sarkastiske mentor och wes bentley som den lömske spelledaren Seneca Crane (hans sista scen är en av de bästa i hela filmen.)

Trots den låga åldersgränsen är Hungerspelen allt annat än barnslig. Våldet är inte överdrivet grafiskt men det finns ändå där. Spelarnas smärta och desperation känns så äkta att man inte saknar bokens mer intrikata tortyrbeskrivningar. Filmen kretsar kring viktiga teman som överlevnad, sorg, statlig kontroll och hjälplöshet. Det finns en romantisk sidointrig, men den förringar inte filmens budskap. Jag tycker snarare den betonar det ännu mer genom att visa att det finns ljus även i de mörkaste tider.

Hungrig för mer

Det enda felet jag kan hitta med filmen är att den känns för kort. Den må vara nästan två och en halv time lång, men det går på ett ögonblick. Man hinner inte märka alla detaljer och vissa scener känns lite komprimerade. Filmen lyckas ändå med att inte kännas jäktad, för som sagt innehåller boken så mycket

material att det är ett under att film-makarna lyckats få med nästan allting. Dessutom är tre uppföljare planerade, så karaktärerna hinner nog utvecklas.

Kommer Hungerspelen att bli nästa Twilight? Det återstår att se, men om den visar sig vara lika framgångsrik kommer den att höja standarden för ungdomsfilmer rejält. Hungerspelen är smart, tankeväckande och originell men ändå oerhört underhållande. Förhopp-ningsvis har spelen bara börjat.

Linn Hielm

Jennifer Lawrence strider för sitt liv som Katniss Everdeen.

Betyg: 5/5


seMed egna ögon.

Mass Effect 3Playstation 3, Xbox 360 och Pc

det ÄR dAGs Att ta farväl. Rymdsagan Mass Eff ect har nått sin ände.

När jag sluter ögonen ser jag dem fl imra förbi, alla ansikten och världar och kärlekar som jag mött under de senaste fem åren. Jag tänker på vart livet har tagit mig, på hur mycket som förändrats sedan de första trevande stegen bland kolonilotten Eden Primes gräsbeklädda kullar. Tanken ilar till Blade Runner-replikanten Roy Battys sista ord i ett regntungt Los Angeles; ord som perfekt sammanfattar hur jag känner i det här ögonblicket när galaxens öde slutligen – efter otaliga strapatser och off er – är avgjort:

”I’ve seen things you people wouldn’t believe.”

Jag har sett attackskepp i fl ammor vid bördiga Thes-sias skuldror. Jag har sett laserskurar glittra i mörkret nära ödeplaneten Rannoch. Jag har begravt mitt krigsärrade ansikte mellan en blåhudad asarikvinnas fylliga bröst och tillåtit mig att för ett ögonblick släppa den gigantiska börda som vilar på mina skuldror.

Alla dessa ögonblick kommer nu att förloras i tidens virvlar, likt tårar i regn. Det är dags för de kanadensiska rollspelsrävarna Biowares rymdopera att dö. Men innan en stjärna slocknar förvandlas den till en supernova – och skiner med en lyskraft som är hundra miljarder gånger starkare än vår egen sols.

Mass Eff ect 3 opererar enligt samma princip. Alla

När stjärnor dörsmattrande neonlasrar och en ökenvandring olik allt annat.

studentbladet berättar vad du ska göra eller inte göra istället för att studera.

t e x t B e N J A M I N K N O P M A N

Alan Wake’s American NightmareXbox Live Arcade

Th e Last StoryWii

en GÅnG föR länge sedan var Japan spelens förlovade land. Nu försöker Final Fantasy-pappan Hironobu sakaguchi ta oss tillbaka till den här eran – och samtidigt ge en välbehövlig boost åt sin dödsryckande karriär. Hans recept är simpelt: ”Kombinera österländskt sagoberättande med actionpackade stridssekvenser à la überamerikanska Gears of War. Seger! ”

Tyvärr är resultatet inte episkt, utan bara epic fail. The Last Story är en grådaskig och missbildad hybrid, så full av töntdialoger, töntkaraktärer och en genomgående känsla av ”meh?” att man bara vill slunga iväg spelskivan som en frisbee. Köp Tales of the Abyss 3D istället.

JourneyPlaystation Network

“don’t stoP beLIevInG,” sjunger 70-talsrockarna Journey. Och efter att ha upplevt – att skriva ”spelat” känns bara fel – den binära resan med samma namn är det omöjligt att inte bli troende. Under That Game Companys två timmar

spärrar neutraliseras, alla ventiler öppnas. När hjälten Commander Shephard slutligen tvingas bevittna sin älskade Moder Jord raseras av de intergalaktiska robotbödlarna The Reapers inleds en berättelse full av nickar mot såväl h. G. wells som de halsbrytande matinéspelen i Uncharted-serien. Det är krig, krig och mer krig, med en dundrande medelpuls på 220.

Bäst är Mass Eff ect 3 ändå när de explosiva Michael Bay-hommagen tystnar och man för ett ögonblick får lämna den söndertrampade actionfåran som domi-nerat spelmediet sedan 00-talets början. När trogna vapenbröder ger sina liv, plågade ögon förlorar sig i ett glödande himlavalv och Shephard vandrar genom

tyngdlösa skeppsvrak vid galaxens yttersta rand, bland kyliga blåljus och Vangelis-smekande syntar. Då blir Mass Eff ect 3 den förlösande men samtidigt fi nstämda dans av neonlasrar som GeorGe lucas förlorade någonstans mellan de horribla sångnumren i Jabbas palats och ewookernas Disneydoftande gerillakrigsför-ing. Det blir ”This is the way the world ends!” på ett sätt som spelvärldens andra stora rymdepos, Halo 3, aldrig lyckades infria.

Och då, när endast mitt hjärtas bultande hörs eka i tystnaden, inser jag hur enorm saknaden kommer att bli efter Mass Eff ect.

Betyg: 4/5

Betyg: 3/5

länge sedan var Japan spelens förlovade land. Nu försöker Final Fantasy-pappan

ta oss tillbaka till den här eran – och samtidigt ge en välbehövlig boost åt sin dödsryckande karriär. Hans recept är simpelt:

Betyg: 2/5

långa vallfärd från böljande sanddyner till gnistrande nysnö skakas spelvärlden om i sina grundvalar. Bort faller machoi-dealen, bort faller sexismen, bort faller det meningslösa våldet – och ur deras sargade kadaver föds en ny början. En alldeles underbar ny början.

diners, tidshoppande à la fi lmen Ground-hog Day och det sedvanliga mörka hotet. Tyvärr har Esbostudion Remedy sjabblat bort både mystiken och sisun någonstans längs vägen. Kvar fi nns bara en barskrapad Pirkka-upplevelse som lever på sina supertajta strider.

ALAn WAke ÄR tILLbAkA – men inte riktigt som vi minns honom. Den fi nska folkhjälten har bytt originalets dunkla Twin Peaks-barrskogar mot en fnösketorr amerikansk söder, där rabiata rednecks samsas med nedgångna

Betyg: 5/5 Betyg:

3/5


seTills du ser i kors.

50 % STUDIE-RABATTFör att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

Prenumerera på

STUDIERABATT.FI

Du som studerar får

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

rättelserI MARsnUMRet av Stbl hade en del information fallit bort.

Texten Equal Climate var skriven av edit lind-blad och illustrationerna var av jan rosström.

teemu ullGrÉn stod bakom bildsättningen till Sexuella trakasserier.

I spelet Den farliga färden hade två linjer bytt plats i Altruismdalen.

Det är alltså på Novia man studerar vård, radiografi - och strålbe-handling, bioanalytik och skönhetsbranschen. På Arcada studerar man däremot vård, so-ciala området, akutvård, fysioterapi, idrott och hälsopromotion. Spelet omfattade en del av linjerna vid de svensk-språkiga skolorna.

Åbotipset

Fullständigt om ofullständighet på B-galleriavARföR ÄR vI sÅ rädda för att visa våra svagheter och vad skulle hända om vi i stället för att briljera avslöjade våra mindre charmerande egenskaper? Varför är det tabu att vara dålig på saker?

catrin svenfors och ida-lina nyholm ställer ut De Fullständiga Skavankerna på B-galleria i Åbo. Ut-ställningen behandlar frågor kring vårt utopiska samhälle och om varför vi har en så tjock skyddsmur kring oss.

Konstverken presenterar människor ur en synvinkel där deras oförmågor upphöjs och de egenskaper vi gärna avslöjar vid nya möten med människor trängs åt sidan.

Utställningen består av fotografi er, ett videoverk och en interaktiv installation och pågår till den 22 april.

Fanny malmberg

rättelserI MARsnUMRethade en del information fallit bort.

Texten var skriven av blad och illustrationerna var av

teemu ullGrÉnbakom bildsättningen till Sexuella trakasserier

I spelet färdenplats i Altruismdalen.

Det är alltså på Novia man studerar vård, radiografi - och strålbe-handling, bioanalytik och skönhetsbranschen. På Arcada studerar man däremot vård, so-ciala området, akutvård, fysioterapi, idrott och hälsopromotion. Spelet omfattade en del av linjerna vid de svensk-språkiga skolorna.

f o t o T e e M u u l l g r é N


banalt och omoget ställningstagande mot ett stort och allvarligt samhälls-problem. Diskussionen om prostitution handlar inte om den subjektiva rätten över sina egna organ. Jag hoppas den är självklart. Det handlar om den bre-da brottsliga organisationen kring för-säljning av kvinnokroppen, det handlar om människohandel, om kvinnor i ut-satta positioner, koppleri, om att kvin-nor och barn hämtas till länder endast för att sälja sextjänster och inte själv tjäna på det. Det handlar om oerhört tragiska människoöden och kränkan-de, inhumana brott mot mänsklighe-ten. Och dessutom är prostitution inte någon uttalat feministisk fråga utan en-gagerar och berör folk från alla olika de-lar av samhället.

A.Haters kolumn fungerar inte hel-ler som ett belysande av något tabube-lagt. Att motverka ett tabu betyder att man vågar tala om något som annars tigs ihjäl. ett motsånd mot feminism är inte ett tabu som behöver öppnas upp. Fram för allt för att det redan gjorts och görs öppet, ofta. ett tydligt exempel på ett tabu är Stbl:s finansieringskanal och tidningens förhållande till partipolitik.

Att publicera dylika texter med ar-gument om att motverka de begräns-ningar politisk korrekthet innebär legi-timerar inte heller graden av kränkning

Leksaksjournalister på Studentbladet

I stUdentbLAdets MARsnUMMeR får man i kolumnen Hatprat - Fittflocken läsaom hur A. Hater hatar feminister, han skriver ”usch helvete vad jag ha-tar feminister”, men garderar sig ge-nom att intyga att han inte generalise-rar, hatar alla feminister, utan att det är “den här vaginagrejen”. A. Hater fort-sätter vidare beskriva hur han vill spy på grund av dessa feminister, som han tycker borde göra militärtjänstgöring så att de ”efter att hakrupit runt i skit i sex månader åtminstone skulle veta hur lagstadgad diskriminering känns”.

Det här anser Studentbladet att är ett ironiskt grepp. Satiren berättigar där-med att pseudonymen A. Hater ano-nymt får spy galla över feminister på ett sätt som aldrig skulle låta sig göras om någon annan samhällsgrupp (föreställ er liknande text om t.ex. judar). Ko-lumnen illustreras av en bild på en mas-kerad man i aktivistmundering med ett järnrör som för tankarna till laserman-nen-estetik, fascism och våld.

Satiren är enligt chefredaktör ida henriksson ett försök att ironise-ra över den kultur som på senare tid

JAG skRIveR AnGÅende en kolumn som publicerades mars numret av Student-bladet. Ni vet säkert vilken jag menar. Till skillnad från herr A.Hater tänker jag vara saklig och inte skriva att “Jag Spyr” och att det var “Fittigt hemskt” fast det är just det jag har lust att göra när jag lä-ser ifrågavarande kolumn.

Jag har förstått att kolumnen var äm-nat som satir. Att göra satir på aggres-siv feminism är i sig ingen helt dum idé. Visst får och ska man jävlas med alla sorts fenomen i samhälle. Problemet uppstår tyvärr om skribenten saknar

förmågan att uttrycka sig i skrift på ett sätt så att satiren når fram. Om detta misslyckas är resultatet endast krän-kande.

De saker som togs upp i kolumnen var inte satiriska; varken intellektu-ellt, språkligt eller innehållsmässigt. Satir kräver intelligens, allmänbildning och ett träffsäkert språk. Sättet på vil-ket skribenten uttryckte sig i kolumnen var pubertalt och visade en alarmeran-de brist på samtliga kriterier.

rätten att bestämma om sin egen “fitta” till exempel, var ett mycket

uppmärksammats i media: hatprat på internetsidor, Hommaforum etc. Det-ta vet vi tack vare privat korrespon-dens med Henriksson, men det kom-mer inte på något sätt fram i tidningen. Därmed frågar vi oss: hur skall vi förstå denna kolumn? Är det ett dåligt skämt? Är det en kritik av feminismen? Är det meningen att vi som feminister skall få en tankeställare om hatiskt tal på inter-net? Att det kunde gälla även oss? Vill studentbladet säga oss att man i den ”politisk korrekta” kulturen inte får ut-trycka sina sanna åsikter?

Tonen i kolumnen är en faktisk rea-litet för många feminister och inte alls uppenbart satirisk. Vi har svårt att tän-ka oss att redaktionen inte vet att fe-minister omtalas på detta sätt hela ti-den. eftersom det inte finns några som helst markörer på att texten verkligen är ett kåseri eller ett skämt, så kvar-står enbart hot och aggression. Ironin är ett kraftfullt sätt att inte behöva ta ställning eller ansvar, allt kan legiti-meras med hänvisning till att ”det var ett skämt”. Ifall Studentbladets motiv bakom denna text är att angripa hatiskt

tal och den obehagliga politiska stäm-ning som t.ex. anonyma hatiska utta-landen på internet ger upphov till, är det här kanske inte det bästa sättet.

Vi ser gärna en kritisk diskussion om feminism och om hatiskt tal i Student-bladet, men var då modiga och gör det öppet och seriöst.

Lisa Boström, Erik Hallstensson, salla Peltonen, Kajsa rintamäki,

Jenny Wikström

Svar:fInt Att det HAR uppstått en så livlig debatt!

Jag håller med om att bilden som illustrerade artikeln var missvisande. Käppen var alldeles omotiverad, då det uttryckligen handlar om hatPRAT och inte våld. Vi har bytt ut bilden.

Om en kolumn heter Hatprat så hop-pas jag att de flesta inser att det handlar om satir. Vi på Studentbladet utgår från att våra läsare har den grundläggande medieläskunnigheten att de känner igen olika texttyper, utan att de är märkta med varningar som ”kolumn” eller

”kåseri”.Sen hoppas jag att den här texten

inte blandas ihop med uttryck som “kvinnohat” och “rasism”. De som har läst Studentbladet märker att det inte handlar om något sådant. Också nazikortet kan med fog hållas kvar i fickan. Det lönar sig också att vara noga då man citerar en text (citatet lyder ”Och efter att ha krupit runt i skit i åtminstone sex månader sku de veta hur lagstadgad diskriminering känns”).

Ni har rätt i att det här kanske inte är det bästa sättet att angripa hatiskt tal och obehagliga politiska stämningar, men det är i alla fall ett sätt. Diskussionen kan inte alltid föras på feministernas egna villkor, man måste få vara kritisk. Och det finns få saker som är så allvarliga att man inte kan skämta om dem. Som feminist hoppas jag att feminism inte är en av dem.

Läs gärna min ledare i februarinumret av Stbl om ni undrar över den redaktio-nella linjen.

ida Henriksson Chefredaktör

Obehagligt hatprat

i kolumnen. Vi har visserligen yttran-defrihet i Finlad, men vi har också lagar som begränsar yttrandefriheten. ytt-randefriheten är ingen isolerad rättig-het, det är ingen monolit, utan synas i vårt rättsamhälle i förhållande till andra rättigheter och lagar. Den som inte har någon inblick i vad detta innebär borde ta och bekanta sig.

Ämne var på alla sätt opassande, spe-ciellt i just detta nummer av Stbl som i övrigt tog upp vettiga frågor, till ex-empel sexuella trakasserier. genom att publicera ifrågavarande kolumn visar tidningens ledning på bristande omdö-mesförmåga. A.Haters kolumn fungerar inte som en sund motvikt till de övriga artiklarna utan resulterar i att det state-ment som Stbl gjorde i frågan om rätten till sin egen kropp tillintetgjordes.

en tidning är inte en samling privat-personer som får uttrycka sina åsikter oberoende av varandra, en tidning har alltid en linje, ett ansvar och är en sam-lande punkt för en viss sorts journalis-tik. Det är i sista hand tidningens chef-redaktör som bestämmer vad tidningen ska stå för, vad som publiceras.

Stbl är känd för att sky åsikter och speciellt politiska sådana som pesten, detta har sin naturliga orsak i att or-ganisationen i sig själv drivs genom ett parti. Alternativa politiska yttringar


sV:rum för debatt.

Studiestödet är en behovsprövad social förmån – inte lön för studiepoäng!I MARsnUMRet Av Studentbladet skriver chefredaktör ida henriksson att in-komstgränserna för studiestödet borde slopas. Åbo Akademis Studentkår mot-sätter sig starkt denna tanke, eftersom det i praktiken skulle göra studiestödet till en icke-behovsprövad social för-mån.

Att en social förmån är behovsprö-vad betyder att man dragit en gräns för när det inte längre anses nödvändigt för stödmottagaren att få förmånen. Stu-diestödet är ett stöd som inte automa-tiskt tillkommer alla finska medborgare – det är inte fråga om en s.k. grundin-komst. Studiestödet begränsas ju till de som studerar och därför är det inte rätt-vist att dela ut stöd åt studerande om de inte behöver stödet. Studiestödet har som grundtanke att vara ett socialt bi-drag som möjliggör heltidsstudier. Att inkomstgränserna dragits där de dra-gits har från början varit ett ställnings-tagande om vad som utgör gränsen för när en studerande inte längre behöver

SSI:s framtidsHs styReLseoRdföRAnde rasmus savander skrev i Studentbladet (Stbl mars 2012) att Svenska Studerandens Intresseförening (SSI) borde ta en ak-tiv roll som intressebevakare i stude-randeärenden. enligt Savander har SSI större stövlar att fylla än att bara utge Studentbladet. enligt honom är in-tressebevakningen SSI:s huvudsyfte. I samma nummer välkomnar SSI:s ord-förande staffan björkell Savanders förslag.

Åbo Akademis Studentkår ifråga-sätter den konkreta nyttan med att ha ännu en intressebevakare på den na-tionella nivån. Vi undrar om det finns ett konkret behov för detta. Alla SSI:s medlemmar representeras redan av an-tingen Finlands studentkårers förbund eller av Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland. Trovär-dig och effektiv intressebevakning krä-ver också mera resurser än vad SSI har till förfogande i dagens läge.

ÅAS anser att SSI:s viktigaste uppgift är att utge en högklassig studenttidning som ekonomiskt kan bära sig. ÅAS an-ser också att istället för att vara en ren intressebevakare på det högskolepoli-tiska planet kunde föreningen koncen-trera sin verksamhet på att ordna t.ex. olika utbildningar och ge ännu mera stöd åt de olika svenskspråkiga stude-rande samt student- och studerandekå-rerna. SSI skulle också i större utsträck-ning kunna utnyttja det kunnande som

verkar inte höra till tidningens linje. Argumentet om att alla åsikter borde få uttryckas, som man kan tänka sig stö-der A.Haters kolumn, blir därför ytterst paradoxal i förhållande till Stbl:s ordi-narie linje.

Jag är trött på att Stbl fungerar som en arena för oseriösa leksaksjournalister och pseudojournalistik. Och jag vet vad jag talar om eftersom jag själv har skri-vit för Stbl och försökt samarbeta med tidningen.

Jag hoppas ni beaktar tidningens an-svar och tar en funderare över er vär-delinje i fortsättningen. Vad vill ni åstadkomma? Väcka reaktioner,skapa diskussion, ja? Men hurudana reaktio-ner och vilken nivå sätter ni på diskus-sionen? Det är inte så fittigt svårt.

Johanna Bruun Studerande, konstkritiker, journalist

Svar:tAck föR dIn ÅsIkt. Intressant att du automatiskt antar att A. Hater är en ”herr”.

Vi här på redaktionen anser inte att texten har misslyckats, eftersom det har uppstått en hel del debatt om både feminism, journalistik och det debattklimat som råder i vårt land. Vi har fått mycket respons, både positiv och

negativ.Vi är sedan tidigare bekanta med

lagen om yttrandefrihet och håller fast vid att texten – trots att den kanske bryter mot god smak – inte bryter mot någon lag.

Att ”Studentbladet är känd för att sky åsikter” och att detta har en ”naturlig orsak i att organisationen i sig själv drivs genom ett parti” är påståenden som inte bara är lösryckta i detta sammanhang utan också helt felaktiga. Redaktionen jobbar självständigt, utgivningsansvaret ligger hos chefredaktören, inte hos något parti eller någon finansiär. Vårt förhållande till partipolitik är alltså neutralt.

Att tala om ”Stbl:s ordinarie linje” är omöjligt, eftersom redaktionen byts ut varje år. Därför kan jag inte heller ta ställning till dina tidigare samar-betsförsök med tidningen eller den pseudojournalistik du talar om. Vi gör en tidning av studerande för studerande. Vi värdesätter åsiktsfrihet och vill lyfta fram både djupa och mindre djupa ämnen som intresserar våra läsare.

Hoppas du hittar något som intres-sarar dej också, trots allt.

ida HenrikssonChefredaktör

finns i de olika högskolepolitiska grup-peringarna. Det skulle vara en passan-de uppgift för SSI att skapa ett forum för debatt och samla ihop svenskspråkiga aktörer. genom detta forum kunde SSI uppmuntra svenskspråkiga studerande till kritiskt och aktivt medborgarskap.

raine Katajamäki Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår

matias Kallio Fullmäktigeordförande, Åbo Akademis Studentkår

Svar:soM det fRAMkoMMIt i de två senaste numren av Studentbladet så står SSI inför ett framtidsarbete. Ett framtidsutskott har tillsatts och till det har alla medlemskoporationer möjlighet att utse representanter. Utskottet sammanträdde första gången för två veckor sedan. Arbetet har alltså kommit i gång och utskottet valde nanna sandqvist från Arcada studerandekår till ordförande. Målsättningen är att skapa en framtidsstrategi för SSI och att kunna presentera den för medlemmarna på föreningens höstmöte i november. Till det här framtidsarbetet välkomnar jag alla förslag på hur SSI:s verksamhet kunde se ut fram över – oberoende av om de kommer från SHS, ÅAS eller någon annan medlemskorporation.

staffan BjörkellOrdförande, SSI

studiestödet, inte som ett tak för hur välbärgad man tillåts vara som stude-rande.

Staten har dragit gränsen för vad som är en rimlig summa att få i stöd. Studie-stödet har kritiserats för att inte räcka till, d.v.s. inte uppfylla sin grundfunk-tion, att möjliggöra heltidsstudier. Hy-ran har identifierats som den största en-skilda utgiften som äter upp av det stöd en studerande får. Om man kan konsta-tera att studiestödet inte räcker till, och således inte uppfyller sitt grundsyfte, så borde studiestödet följaktligen hö-jas till en sådan nivå att heltidsstudier är möjliga. Beklagligt är dock att man valt att inte binda studiestödet, eller inkomstgränserna, till index på samma sätt som övriga sociala förmåner för-rän 2014. Detta betyder att studiestödet ständigt försämras i köpkraft mot för-höjda levnadskostnader. De nuvarande inkomstgränserna togs i bruk 1.1.2008 och justerades då att bättre motsvara förhöjda levnadskostnader. Sedan dess

har levnadskostnaderna stigit.Henriksson tycker att man borde

uppmuntra till arbete, och att man så länge studiepoängen rullar in inte bor-de bestraffas av inkomstgränser. Men då Henriksson talar om att avskaffa in-komstgränserna talar hon de facto om att ändra på hela tänkesättet kring stu-diestödet. Då skulle studiestödet endast vara en belöning för studieprestationer – inte en social stödform.

Henriksson skriver att ingen väl in-billar sig att staten skall ha råd med en höjning av studiestödet. Är det staten eller Henriksson som inte kan inbilla sig en höjning? Om studerande inte tror på att de verkligen behöver mera stöd, varför skulle någon annan göra det? De studerandes idealsituation skulle vara att, före en därpå följande indexbind-ning, höja studiestödet till en sådan nivå att det går att idka heltidsstudier utan att under de månader man studerar på heltid behöva bekymra sig för att få det att gå ihop. Kräv alltså mera studiestöd!

Varför skulle studerande vara överdrivet ödmjuka och tacka för de smulor vi får, då det vi får inte fungerar i vår vardag på det sätt som det påstås göra.

Jessica NordbackVice ordförande

Katarina KiiskinenSocialpolitisk sekreterare med utrikesärenden

Åbo Akademis Studentkår

Svar: nI HAR MÅnGA bRA poänger. En indexbindning av studiestödet är något som är av största vikt och som borde ha skett för länge sen. Det verkar ändå som om ni inte riktigt har läst min ledare - jag har aldrig talat för att slopa inkomstgränserna, bara höja dem.

ida Henriksson Chefredaktör


HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

TEMADAGEN KONST ÅT OSS! PÅ ATENEUM 18.4

Konst åt oss!, Ateneums temadag för stu-derande, har denna gång festen som tema. Just nu visas konstnären Carl Larssons verk på Ateneum - samvaro och glatt umgänge med familj och vänner var en oskiljaktig del av hans liv. På den Carl Larsson-inspi-rerade Konst åt oss!-dagen kan man skapa den festligaste plojknappen, lyssna på stu-dentföreningar som sjunger supvisor och se fantastisk improvisationsteater i Ateneum-salen. Dessutom blir det föreläsningar som presenterar Carl Larsson-utställningen (på finska och engelska), erbjudanden på res-taurang Tablo och Ateneum Shop och över-raskningar. Med studentkortet är det gratis inträde hela dagen.

Temadagen Konst åt oss! har blivit mycket populär och den ordnas nu för fjärde gån-gen. Med dagen vill arrangörerna kunna er-bjuda gratis inträde och intressant program för studerande. Temadagen Konst åt oss! är ett samarbete mellan Ateneum, HUS, Lyyra HOK-Elanto och Helsingin Sanomat.

TÄVLING: DESIGNA EN TUTORKNAPP!

Hur känner man igen en tutor? På HUS tu-torknapp, förstås! HUS tutorutskott ordnar en designtävling om 2012 års tutorknapp. Uppgiften är att planera en pins som tuto-rer i alla fakulteter kommer att använda på hösten. På knappen ska det finnas orden ”tuutori” och ”tutor”, men annars kan den se ut hur som helst. Den synliga delen av pinsen ska ha en diameter på 57 mm. Tota-lytan ska vara en kvadrat på 67 x 67 mm.

Tävlingsuppdragen sänds per e-post till ad-ressen [email protected] senast 22.4. Det är tutorerna själva som väljer vinna-ren genom en omröstning på utskottets tu-torseminarium 24.4.2012. Den som desig-nar den vinnande pinsen får ett litet pris. Hur förra årets tutorknapp ser ut kan du se på adressen hyy.helsinki.fi/sv/f%C3%B6r-studerande/nya-studerande/hus-tutoruts-kott. Mera information ger tutorutskott-ets ordförande Elisa Gylling ([email protected]).

p.s. Tutor, gå in och gilla www.facebook.com/HYYtuutorit2012 !

ANSÖK OM STÖD FÖR INNOVATIVA IN-LÄRNINGSFORMER!

HUS beviljar understöd för nya stu-dieprojekt som organiseras av studen-ter. Projekten kan t.ex. handla om att utveckla nya undervisningsmetoder, til-lämpa teori i praktiken eller främja yr-kesmässiga färdigheter. Stöd beviljas in-te retroaktivt.

Sammanlagt delas 4800 euro ut (ca 100-500 euro per projekt). När understöden beviljas fästs uppmärksamhet vid initia-tivrikedom och inlärningsformer som uppmuntrar till aktivitet. De projekt som får stöd kan användas i HUS informa-tionsmaterial som goda exempel på så-dan här verksamhet.

Stöd beviljas exempelvis för:• anskaffningar av material och utrust-ning• kostnadsersättningar och avlöning av undervisningspersonal

Stöd beviljas inte för• Kostnader för resor eller servering• Tryckning av publikationer• Graduprojekt• Sådan basundervisning som institutioner-na i första hand har ansvar för

Projektets ansvarsperson förbinder sig att lämna in en rapport om projektet efter att det har slutförts.

Ansökan om stöd görs i år med en webblan-kett. Blanketten finns på adressen https://elomake.helsinki.fi/lomakkeet/27241/lo-make.html

Du kontrollerar väl alla uppgifter innan du skickar iväg blanketten! Uppgifterna kan inte korrigeras i efterskott, så det lönar sig att i förväg fundera ut vilka uppgifter som behövs. Ansökan kan skissas upp i ett ord-behandlingsprogram, så är lätt att bara ko-piera in uppgifterna i blanketten.

Den sista ansökningsdagen är onsdagen 11.4.2012. Försenade ansökningar beak-tas inte. Nästa ansökningsperiod är på hös-ten, då sådant stöd som eventuellt inte an-vänts på våren delas ut. Information om den exakta tidpunkten för ansökan ges senare.

Alla sökande får senast 7.5. besked om stö-det har beviljats. Mera information ger sty-relsemedlem Suvi Pulkkinen,[email protected] p. 050-543961

com/HYYtuutorit2012 !

CARL LARSSON: VI IKINKIRE TKELLÄ TAALAINMAALLA

VIIKINKIRE TKELLÄ TAALAINMAALLA / PÅ VIKINGATÅG I DALOM / ON A VIKING FORAY IN DALARNA (1900)

STIFTELSEN SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING KUVA / BILD / PHOTO: PER MYREHED

FÖRENINGSEVENE-MANG OCH CHANS ATT TJÄNA PENGAR PÅ FÖRSTA MAJ

HUS samlar in uppgifter om studenternas valborgsevenemang för att kunna sprida in-formation om dem. Meddela HUS sakkun-nig-producent Ville Sinnemäki helst senast 12.4 ifall er förening ordnar något program på valborg/första maj som är öppet för alla studenter (kontaktuppgifter nedan).

Vill er förening förtjäna pengar under val-borg och första maj? Nu har ni en strålan-de chans att göra ett miljötalko och samti-digt fylla på föreningens kassakista. HUS ber föreningarna lämna in anbud på städ-ningen av Ulrikasborgsparken. Föreningen måste förbinda sig att ställa upp med minst tio personer som gör en full arbetsinsats. Städningen görs ons 2.5 ca kl. 7-14. Anbud lämnas in senast 12.4 till Ville Sinnemäki([email protected], 050 537 2831).

TUTORKNAPP 2011

stbl 03/2012

Documents