Stadsstigar i EsboHAGALUND

edan i Eliel Saarinens moderna plan för ett Storhelsingfors från 1918hade trädgårdsstäder förlagts i Björnviken och Alberga, som förbands med spår-förbindelser till Helsingfors. Efter att Jorvasvägen hade öppnats för trafi k inledde

professor Otto-Iivari Meurman stadsplaneringen av Hagalund gård år 1940. Det därpåföljande beslutet att fl ytta Tekniska högskolan till Otnäs 1949 påskyndade också för sindel planeringen av Hagalund.

Hagalund

2

Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogsträckor och backar,som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig framexempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel.

OtsolahtiBjörnviken

KeilalahtiKägelviken

KeilaniemiKägeludden

KarhusaariBjörnholm

HanasaariHanaholmen

Westend

Länsiväylä Västerleden

RING

1H

agalundintie

Hagalundsvägen

Kalevalantie

Kalevalavägen

Merituulentie

Havsvindsvägen

TapiolaHagalund

OtaniemiOtnäs

MaariMaren

Tapi

olan

tie

Tapiolavägen

Kar

husa

aren

tie

Björnh

olmsvägen

Otan

iementie

Otnäsvägen

Pohjantie

Nordvägen

Etelätuulentie

Tekniikantie

Teknikvägen

Väderbacken–Björnviken-stigenVästerhöjden–Solhöjden-stigen

Östergården–Otnäs-stigen

ÖSTERGÅRDEN–OTNÄS(ca 6 km)

3

OtsoBjörnv

Itätuulent.

Östanvindsv.Väderbacken–

Björnviken-stigen

sterhöjden–höjden-stigen

Hagalundintie

Hagalundsv

Etelätuulentie

TapiolaHagalund

Nor

rskensv.

Kaupinkalliont.

Länsituulentie

Tapi

olan

tie

Tapiolavägen

Sateenkaari

Opintie

Menninkäisent.

Rådarv.

Ota

niementie

Otsolahdent.

Björ

nvik

sv.Kontiont.

AarnivalkeantieDrakeldsvägen

Kimm

eltie

Gimmervägen

Kirkkop.

Mänty

viita

Tapion aukioTapiontorint.

MaaMar

T

Metsänpojankj.

Tie

täjä

nti e

Kalevalantie Kalevalaväg

en

Vaisalantie

Met

säpi

rtin

tie

Rau

dunt

ie

Valkjärventie

Nyyrikint.

auppamiehent

Päivät-

Pilv ettärenp.

Sinipiianp.

Tapionraitti

Ots

onka

llio

N

tärenp.

Kontionkj.Tekniikantie

1 2

5

6

7

8 9

2

29

30

313233

3435

36 37

41

40

34

RIN

G I

Den efterkrigstida bostadsbristenhade fått ett fl ertal olika medborgar-kretsar och organisationer att grun-da Asuntosäätiö under ledning av Be-folkningsförbundet. Som ledare förAsuntosäätiö förverkligade Heikki vonHertzen med hjälp av den tidens bästaarkitekter och miljöplanerare ett uto-pistiskt projekt om en bättre boende-miljö för samtliga samhällsklasser ochmänniskor i olika levnadsskeden. Dennaturnära planeringen och blandningenav olika boendeformer medförde enfi nsk tillämpning av engelsmannen Ebe-nezer Howards idé om en trädgårds-stad och snart blev trädgårdsstadenHagalund världsberömd.

Men idealen förändrades: bland defyra bostadsområdena i Hagalund re-presenterar det senast byggda norrabostadsområdet redan en betydligt an-norlunda planering. Även i trädgårds-staden kan skikten från de olika årtion-dena skönjas.

Självständighets- och inkorpore-ringsplaner uppgjordes varje de-cennium på olika håll, tills Esbo blevstad år 1972. Dagens Hagalund med12 300 invånare utvecklas som ett avEsbos fem stadscentra.

Utsiktsplats Förbindelsestig Omväg

4

lahtiviken

KeilalahtiKägelviken

Miestentie

Kivim

iehent.

Lämpöm

iehenkj.Betoni-m

iehenkj.

Kem

istint

ie

Metallimiehent.

Vuor

imieh

entie

Ota

kaar

i

Otsvängen

Puumiehenkj.

dsvägen

Otnäsvägen

OtaniemiOtnäs

arhu

saar

entie

Björn

holm

svägen

KeilaniemiKägeludden

ariren

ServinniemiServiudden

Keilasatama

Keila

lahd

ent.

Keilaranta

Otar

anta

Luolamiehent.

Ota

kaari

Jäm

erän

taiv

al

Servinkj.

Servin

Maij

ant.

Kone

mie

hent

ie

Sähkömiehent.

Tietotie

Nallenpolku

Har

juvi

ita

ItärantaÖ

ster stranden

Teknikvägen

10

11

12

13

14

15

16

1718

19

20

21

22

23

25

2426

27

28

39

38

Via Polytechnica

1 • Esbo kulturcentrumEsbo kulturcentrum, som ritades av Ar-to Sipinen, blev färdigt 1989 och utgjor-de den sista delen av Aarne Ervis plan förHagalunds centrum (1954). Den storabyggnaden sitter bra i den omgivandemiljön. I mitten av den tudelade bygg-nadsmassan fi nns aulan och foajén, somöppnar sig i riktning mot Centralbas-sängen. I Kulturcentret verkar Esbo kul-turbyrå, Tapiola Sinfonietta, Esbo musik-institut, Hagalunds bibliotek, stadens sam-servicekontor samt Esbo arbetarinstitut.

I centret och dess omgivning arrange-ras årligen det största jazzevenemanget ihuvudstadsregionen, April Jazz, och deninternationella fi lmfestivalen Espoo Cinésamt vartannat år Esbo internationella pianovecka och Esbo körfestival.

2 • CentralbassängenDen centrala idén hos Aarne Ervi, somvann stadsplanetävlingen för Hagalundscentrum (1954), var bassängen som för-lagts på en gammal grustäkt. Kring bas-sängen förlades sedan de viktigaste verk-samheterna. I bassängen, som blev färdig1963, har ibland odlats fi sk och där haräven funnits uthyrning av trampbåtar.Aarne Ervis plats är belägen bredvid kul-turcentret intill bassängkanten.

Där hotell Tapiola Garden är belägetfanns i Ervis centrumplan en låg affärs-byggnad. Den första skissen till hotelletblev färdig 1964 och byggnaden 1974.

Framför hotell Tapiola Garden fi nns enbrunn, ur vilken vatten pumpas till cen-tralbassängen. En gång i tiden var det po-pulärt att hämta friskt vatten ur brunnenför hushållsbruk, men pumpen har seder-mera tagits ur bruk.

3 • Centraltornet Kontorstornet i 13 våningar, som Ervi själv ritade och som blev färdigt 1961, har tjänat som landmärke för Hagalund. Tornet var en gång i tiden ovanligt högt. I toppen av tornet fanns under fl era år en utsiktsrestaurang.

Heikki von Hertzens plats ligger centralt och intill platsen vid trapporna fi nns Tapio Junnos skulptur Bländad (1992). Skulpturen, som har donerats av föreningen Taidetta Ta-piolaan (Konst till Hagalund) till Esbo stad har tillägnats Hertzen och alla som varit med och byggt Hagalund.

4 • TapiostråketHuvudaxeln i Hagalund förenar Västerhöjden, centrum och Östergården linjerätt.

Italienaren Antonio da Cudanis brons-staty Luonnos avaruudessa (Skiss i rymden) vann en tävling i samband med att Esbo blev stad 1972. Avsikten med tävlingen var att hit-ta ett verk som återgav utvecklingen i Esbo under åren 1952–72. Den 17 ton tunga sta-tyn, som avtäcktes 1980, har organiska for-mer som en väl genomtänkt motsats till den omkringliggande arkitekturen.

5 • KøgeparkenParken har fått sitt namn efter Esbos danska vänskapsstad Køge, som ligger strax utanför Köpenhamn. Valet av platsen för Køgepar-ken påverkades av att Danmarks drottning Margareta som ung scout hade varit på läger vid Björnvikens strand, som kan ses från par-ken. I Køgeparken har man bland annat hållit skulpturutställningar, och parkens äldsta tal-lar är över 150 år gamla.

6 • Hagalunds kyrka Kyrkan, som ritades av Arno Ruusuvuori, stod färdig 1965. Kyrkan baseras på förslaget

5

De Heliga Träden, som vann i kyrkans plane-ringstävling. Vid sidan om det kubikformade kyrkorummet fi nns ett lågt dopkapell. I gavel-byggnaderna kring innergårdarna fi nns kyr-koherdeämbetet, församlingssalen och klubb-rum. Tack vare sin åskådlighet och asketism har Hagalunds kyrka kallats den mest luthe-ranska kyrkan i världen. I kyrkorummet fi nns en skulptur av skulptrisen Helena Hietanen och belysningsdesignern Tarja Ervastis ljus-verk 3, som följer kyrkoårets gång. Tapiolan seurakuntayhdistys (Hagalund församlingsfö-rening) stiftades 1955 och själva församling-en 1960. Idag har den 26 000 medlemmar.

Hagalunds urnlund blev färdig 2004 och ritades av professor Ilmari Lahdelma. Platsen norr om Hagalunds kyrka, där urnlunden är belägen, ger begravningsplatsen den frid och integritet som behövs.

Tillsammans bildar kyrkobyggnaden och urnlunden en såväl kyrklig som landskaps-mässig helhet i Hagalunds kulturlandskap.

7 • Hagalunds simhallSimhallen, som ritades av Aarne Ervi, blev färdig 1965. Saneringen och den delvis un-derjordiska tillbyggnaden, som skickligt har förlagts under den tidigare byggnaden, blev klara 2005. Byggnaden har ett stort utom-husområde med två utebassänger och sol-terrasser.

6

8 • Östergårdens närcentrumI Otto-Iivari Meurmans planskiss bestod detursprungliga Hagalund av tre bostadsområ-den, av vilka det östra byggdes först. Grund-stenen i Hagalund murades här den 5 sep-tember 1953.

Mäntytorni (Talltornet), som ritades avAarne Ervi, blev färdigt 1954. Husets samtliga66 bostäder, som planerades för ensamboen-de personer, är rymliga enrummare. På taketfanns ursprungligen ett kafé samt en mötes-lokal. Kino Tapiola (Bio Tapiola), som ocksåden planerades av Ervi, blev färdig 1955. Åretinnan blev en butiksbyggnad kallas Glaspalat-set färdig. I den fanns bland annat ett post-kontor och en bank.

Flervåningshusen vid Tallbysket och Sufi -ka, ritade av Viljo Revell, blev färdiga 1954.I dem gjordes för första gången i Finland

försök med elementteknikens verkningar påkonstruktionslösningar och yttre utseendegenom bandfönster och framträdande fogar.De första nya invånarna i Hagalund fl yttadetill enfamiljshusen i den östra utkanten avÖstergården före julen 1953.

Klockan och bassängen. Aarne Ervis kom-position från 1957 består av ett klocktorn,en vattenbassäng och en pergola. Den omgi-vande parken har planerats av Ervi och JussiJännes.

9 • Den gamla värmecentralenInvånarna i Hagalund var i början tvungna attvara mycket självförsörjande i Esbo lands-kommun: till och med vattnet måste hämtasi Helsingfors. År 1956 togs den första fi nskavärmecentralen med fjärrvärmeproduktioni bruk på Barrstigen. Otsolahden Lämpö Oy,som ägdes av Asuntosäätiö, lät bygga värme-centralen. Otsolahden Lämpö Oy verkställdeockså det första fjärrvärmenätet under Ha-galunds första byggnadsskede. På Flitarvägenstod år 1960 ett elektricitets- och värme-producerande kraftverk färdigt. Det byggdesav Tapiolan Lämpö Oy, som också grundadesoch ägdes av Asuntosäätiö.

Lodjur med unge. Helvi Hyvärinens gra-nitskulptur från 1962 återger allmängiltigskönhet i skepnaden av ett djur. Verketvar en gåva av Asuntosäätiö till invånarna iHagalund och ingick som en del i planen attförsköna trädgårdsstaden.

10 • Finska konstnärs-föreningens radhusHuset, som ritades av Aulis Blomstedt ochbestår av tio ateljébostäder, byggdes medtipsmedel år 1955. De stora fönstren i atel-jéutrymmena med loft vetter mot norr, vilketger ett jämt ljusfl öde.

7

11 • StrandängDe centrala öppna parkerna i Hagalund har planerats av landskapsarkitekt Jussi Jännes. I stadsplaneringen hade man som princip att till största delen lämna åkrarna kring Ha-galunds gård obebyggda. För att förstärka skogsbrynet har där under de senaste åren planterats barrträdsdungar.

12 • ÖsterstrandenÖsterstranden med sina närtjänster förverk-ligades som en fortsättning på det östra bo-stadsområdet under åren 1960–64. Under byggnadstiden hade den största delen av bo-städerna fri utsikt över Björnviken, som se-dermera skymdes av en park. På Österstran-den fi nns Hagalunds enda byggnader, som ritats av Alvar Aalto. Åsbyskets sju torn-hus (1962–67) bildar en motvikt till Revells ”Taskumatti”-hus. Terrasseringen av husens fa-sader framhäver det för Aalto karakteristiska solfjädersmotivet i förläggningen av husen.

Österstrandens skogar är gamla och del-vis i dåligt skick. I området fi nns en ekolo-giskt värdefull strandlund, som lämnats i na-turtillstånd. Klibbalsskogarna på stranden och tallskogarna på bergen är landskaps-mässigt viktiga.

13 • Kägelviken Kägelviken är ett modernt huvudkontors-område och Esbos maritima visitkort. I om-rådets företag framhävs högteknologi och datateknik. Kägelvikens framtida utveck-lingsmöjligheter är alltjämt betydande.

Nokiahuset stod färdigt 1997 och det ri-tades av Pekka Helin. Byggnaden, som sitter bra i omgivningens skala, består av två de-lar: den centrala ljusgården och kring denna de triangelformade, omformbara områdena med kontorslokaler.

Nokia, som idag är ett börsbolag, uppstod 1966 när Suomen Gummitehdas och Kabel-fabriken fusionerades till skogs- och kraft-bolaget Nokia. År 1994 beslöt Nokia att fo-kusera på mobil kommunikation och är idag global marknadsledare i sin bransch. Bolaget har 51 000 anställda i 50 länder.

Kone Building stod färdigt 2001 och det ritades av Antti-Matti Siikala. Tornet i 18 vå-ningar har en fasad som består av nästan en-bart glas. En av fasaderna är rörlig tack vare hissarna. Kone grundades 1910 som dotter-bolag till Strömberg. År 1924 övergick inne-havet till familjen Herlin, som leder familje-företaget redan i fjärde generationen. Kon-cernen Kone är det fjärde största företaget i världen inom hiss- och rulltrappsbranschen. Kone har 27 000 anställda i över 40 länder.

Radiolinjas hus stod färdigt 2001 och det ritades av Mauri Tommila. Helsingfors telefon-förening och några andra privata telefonbo-lag grundade Radiolinja år 1988 för att bry-ta statliga Teles monopolställning i branschen för trådlösa samtal. Det första GSM-samtalet i världen ringdes 1.7.1991 i Radiolinjas nät.

Nestes torn stod färdigt 1976 och det ritades av arkitektbyrån Castrén–Jauhiai-nen–Nuuttila. Det 87 meter höga tornet i 22 våningar har stålstomme. Tornet var den första skyskrapan i Finland, och är tillsvidare det högsta huset i landet. Det är känt som Raades tand efter verkställande direktör Uolevi Raade, som verkade i bakgrunden när huset byggdes. Verksamheten i statsäg-da Neste inleddes 1948. Nuvarande Fortum uppstod 1998, då Neste och Imatran Voima gick samman. Oljeraffi neringen separerades till ett eget bolag vid namn Neste Oil 2005. Fortum har uppemot 9 000 anställda i mer än 200 länder.

14 • Gång- och cykelvägarnalängs Esbos stränderGång- och cykelvägarna längs Esbos strän-der är en enhetlig farled för lättrafi k somföljer stranden ända från Stensvik till Tarvas-pää. Det fi nns en karta över rutten, som ävenfi nns på stadens webbplats.

15 • KägelvikenI Kägelviken har det funnits en brygga, därångbåtarna som trafi kerade mellan Helsing-fors och Esbos villaområde lade till. I det tidi-gare institutet för förvaltningsutveckling fi nnsSilja Lines huvudkontor samt ett kafé.

Finska Ångfartygs Aktiebolaget grunda-des 1883 för transport av frakt från Finlandtill England. År 1957 fusionerades SHO, Borefrån Åbo och Svea från Stockholm till SiljaLine, som idag har de största passagerar-/bil-färjorna i världen.

Vid Esbo paddlingscentrum ordnas undersommarsäsongen kurser i paddling. Dess-utom säljer man och hyr ut kanoter ochpaddlingsutrustning.

16 • SwingSwing Life Science Center är den första fö-retagsparken i Finland, som samlar företag ibranscher som ansluter till välmående ochhälsa (nano-, bio-, informations- och materi-alteknologi). Bredvid centret på strandens si-da planeras affärs- och kontorsbyggnader.

17 • Hotell OtarantaHotellet stod färdigt 1979 och det ritades avarkitekten och Italiens hederskonsul BenitoCasagrande från Åbo.

Från hamnen vid Otstranden kommerman om somrarna med en turbåt till frilufts-

8

områdena i Esbo skärgård och kan delta iskärgårdsutfl ykter med program.

18 • OthallenOthallen som ritades av Alvar Aalto stod fär-dig 1952. Hallen som har byggts på mark-grund var en gång i tiden den största sal-byggnaden i landet.

I Otnäs idrottscenter fi nns en gräsplan,en friidrottsplan, ett område med skridsko-plan, två planer för street basket, tre tennis-planer och en joggingslinga.

19 • Kisakylä (Tävlingsbyn)Teknologbyn lämpar sig utmärkt för inkvar-tering vid de största idrottsevenemangentack vare ett centralt, men lugnt läge samtgoda tekniska förtjänster. I teknologbyn haridrottsgäster inkvarterats under OS (1952),EM-tävlingarna i friidrott (1971 och 1994)samt vid VM-tävlingarna i friidrott (1983 och2005).

20 • DipoliDet första planeringsarbetet, som Reima Pie-tilä och Raili Paatelainen gjorde tillsammans,blev färdigt 1966. Huset har över 300 fönster,vars lodräta karmar växer som träd ute i na-turen. Den världsberömda byggnaden repre-senterar Pietiläs linje för organisk arkitektur.Framför en sidodörr till Dipoli står verketKäpy (Kotten) av Reijo Perkko och HeikkiKoivikko från 1968. Dipoli byggdes till stu-dentkår för teknologerna, och den hyrs idagav THS:s utbildningscentral.

Den svenskspråkiga nationen TF:s husnorr om Dipoli, som ritades av Kurt Mo-berg, blev färdigt 1966.

9

21 • Gamla teknologbynJippon ordnades av teknologerna redan 1882,då THS var belägen i Sandviken i Helsingfors.Från 1924 uppenbarade sig som initiativtaga-re till och beskyddare av jippona den hem-lighetsfulle Jämeräpartainen Insinööri (unge-fär ingenjören med det mastiga skägget), sommed sin auktoritet gång på gång samlar tek-nologerna för att driva en aktion för natio-nens allmänna väl.

Beställningen av planerna på teknolog-byn gick till Heikki Siren och Matti Melakarii februari 1948, och byns första skede blevfärdigt 1952. Nio punkthus med cellbostä-der bildar tre sammankopplade grupper. Bynbyggdes ut med rödtegelfodrade lamellhusunder åren 1970–73.

Polytekniska museet verkar på Bistervä-gen 3. Huset byggdes av tegel från den sov-jetiska ambassaden, som blev förstörd underfortsättningskrigets luftbombardemang.

Framför byggnaden fi nns en tretusen årgammal stenrösegrav från bronsåldern. Vid ti-den för gravens byggande var platsen en kal,bergig holme.

Servin mökki, som ritades av Kaija ochHeikki Siren, blev också den färdig 1952.Den okonstlade stämningen inne i byggna-den, som tjänar som studentrestaurang ochär i allmänt bruk, skapas av det ohyvlade vir-ket och konstruktionerna som lämnats syn-liga. Den ursprungliga Servin Maijan mök-ki som lever kvar i teknologtraditionen harantagligen varit en nöjeslokal i Alphyddan iHelsingfors.

22 • Otnäs kapellTeknologerna lät bygga ett kapell, som rita-des av Kaija ja Heikki Siren. Kapellet blev fär-

digt 1957 och övergick till Esbo församlingar1972. Kapellet förstördes i en brand (1976),men återuppbyggdes och återinvigdes 1978.Serien av lokalerna i byggnaden fortsätterfrån den främre gården via en låg entréhalltill salen med 140 sittplatser och vidare viaaltarväggen till den skogklädda naturen, därett kors placerats direkt i urberget. Otkapel-let är ett världsberömt arkitekturobjekt.

23 • Naturaområdet i BredvikDet 192 hektar stora Naturaområdet i Bred-vik hör till de bästa fågelvattnen i södra Fin-land och är även internationellt värdefullt.

Förutom den låga och vassbevuxna havsvi-ken begränsas området av svämskogar, lund-vegetation samt tidigare åkrar och busk-snår. I utkanterna av skyddsområdet fi nnsstrandängar, vars utnyttjande som betes-mark upphörde på 1960-talet, men som se-dermera har återupptagits. I Bredvik häckarbl.a. kornknarren, den småfl äckiga sumphö-nan samt fi sktärnan och silvertärnan. Underfl yttfärden stannar bland annat sångsvanen,rördrommen, salskraken och den blå kärr-höken i viken för en vilopaus.

24 • AlvarsplatsenI utkanten av campusets centralpark liggerdet av Alvar Aalto planerade köpcentret, somblev färdigt 1965. I motsats till den rådandetrenden har närtjänsterna bevarats i Otnäs.

25 • THS:s huvudbyggnadByggnaden, som ritades av Elissa och AlvarAalto, blev färdig 1964. Den dominerarcampusets centrala område uppifrån en li-ten kulle, där huvudbyggnaden på Otnäs gårdvar belägen på 1700-talet. Auditoriets takfortsätter i riktning mot parken som amfi -teater. Gavelbyggnaderna har små innergår-dar. I fasaden fi nns förutom rödtegel ävensvart granit samt vit marmor. THS:s biblioteksom ingår i helheten blev färdigt 1970.

Tekniska högskolan är det ledande uni-versitetet i vårt land. Helsingfors tekniskareal skola grundades 1849. År 1908 fi ck sko-lan universitetsstatus och blev Finlands Tek-niska Högskola. I och med att antalet stude-rande ökade efter krigen grodde idén om attbygga ett campus i amerikansk stil i utkantenav huvudstaden. En kommitté under ledningav professor Otto-Iivari Meurman beslöt sigför att (1948) rekommendera Otnäs till för-läggningsort, eftersom Meurman där redantidigare hade uppgjort en stadsplan på upp-drag av Hagalunds gård.

Den plantävling, som arrangerades 1949,vanns av Aino och Alvar Aalto. I deras förslagnyttjades landskapsformerna skickligt. Flytt-ningen av högskolan från Helsingfors till Es-bo började 1954, men slutfördes först 1974.THS har idag 15 000 studerande.

10

11

26 • Lindallénoch 27 • Hagalunds gårdI byn Otnäs fanns på 1540-talet tre gårdar.Tatarerna brände ner byn i samband meddet 25-åriga kriget i februari 1577. Gårdar-na förenades 1630 till en gård, som dela-des i två delar 1812 vid Adolf Fredrik vonNumers arvskifte. Kapten Carl Johan vonNumers lät inom kort bygga Hagalunds gårdshuvudbyggnad som infl uerats av empirestilen,men vars utsmyckning var anspråkslös. Denstore affärsmannen Paul Sinebrychoff köp-te Hagalund (1857) och Otnäs (1859). Vidden tiden fanns på gården en stor park, varslånga lindallé mellan huvudbyggnaderna del-vis har bevarats. På det närbelägna Björnber-get fanns en väderkvarn, vars stenar har be-varats. Gavlarna till huvudbyggnaden byggdespå 1880-talet.

Gårdens ekonomibyggnader och arbetar-kaserner revs ner på 1950–70-talen, och kvarfi nns bara svingården i rött tegel från slutetav 1800-talet, som numera används av Tapio-lan ratsastuskoulu (Hagalunds ridskola).

28 • Otnäs vattentornVattentornet, som planerades av Alvar Aalto,blev färdigt 1972. Det har sagts att dess formpåminner om en mutter. Vattenbassängensvolym är 6 000 m3 och tornet är 52 me-ter högt.

29 • InnopoliTechnopolis Innopoli är en mötesplats förvetenskap, utbildning och företagsverksam-het. Den ritades av Kaarina Löfström och

blev färdig 1991. I riktning mot ringvägen gerbyggnaden ett kraftfullt och massivt intryck,mot campuset är intrycket mjukare och me-ra varierande. Dess sex kubikformade delarförbinds med en lång korridor.

Norr om Innopoli fi nns Innopoli 2, därfi nns Tekniska högskolan och TechnopolisVentures, som är den största kuvösenhetenför teknologiföretag i Norden. TechnopolisVentures har också lokaler på andra sidangatan i gamla Otnäs teknologbyn.

30 • Ring IDen livligast trafi kerade vägen i Finland blevfärdig 1980. Vardagar utnyttjas den i Baggböleav mer än 100 000 fordon per dygn och ävenpå detta ställe av mer än 44 000 fordon. Detfi nns planer på att fl ytta ringvägen i en tra-fi ktunnel mellan Hagalund och Otnäs för attminska buller- och dammskador samt för attfrigöra plats för att bygga en enhetlig miljö.

31 • VallarnaKejsaren Nikolaj II lät som skydd för S:t Pe-tersburg bygga ett vidsträckt fästningssystem,i vilket vallarna till Helsingfors land- och sjö-fästning grävdes från 1914 ända fram till re-volutionen 1917. I Esbo sträckte sig utrust-ningen enhetligt från Westend till Alberga.Denna bas blev ett bakhåll, där strider aldrigfördes. Den egentliga främsta linjen fanns tvåkilometer västerut i nivå med Tomtekulla.

35 • DrakeldensegnahemsområdeEnfamiljshusen i en våning, som ritades avJorma Järvi, blev färdiga 1957. De 21 hu-sen som byggts i två klungor har förlagtsväl övervägt så att gårdsmiljön respekterats: bilarna parkeras vid Drakeldsvägen.

36 • ScoutstugornaAsuntosäätiö var aktiv också genom att ut-veckla den sociala och kulturella miljön samtsom upphovsman till olika aktiviteter. Scout-kåren Tapiolan Eräpojat stiftades 1954 ochTapiolan Tellervoiset 1961. Verksamheten in-leddes i klubbrummet på Tallbysket 8, fort-satte på Björnberget och etablerade sig påscoutstugornas område mellan Studievägenoch idrottsplanen. Gossarnas stuga brannner på julnatten 1974, men återuppbyggdesomedelbart.

37 • Tapiolan koulu ja lukio(fi nskspråkiga Hagalundsskola och gymnasium)Tapiolan Yhteiskoulu var skolstyrelsens för-söksskola. Den ritades av Jorma Järvi ochstod färdig 1960. En tillbyggnad blev färdig1969 (ritad av Heikki Koskelo). De sexhör-niga klassrummen representerade den nyafl exibla skolarkitekturen. I skolan inleddeden världsberömda Tapiolan kuoro (Tapio-lakören) sin verksamhet. Dagens Tapiolanlukio med 550 elever är ett specialgymna-sium för musik.

12

32 • RådarvägenVyn över de trevligt slingrande gatorna hörtill de mest harmoniska i Hagalund. Kedjehu-sen och Trehörnan, som planerades av AulisBlomstedt, blev färdiga 1954. Gårdarna tilltvåvåningsbostäderna, som är belägna i trekedjor, fortsätter i ett ända ut till den skog-klädda parken. Gemensamt för bostädernaoch femvåningshusen är fasaden i rött tegeloch den vitrappade översta våningen.

33 • SilkesängenSilkesängen omnämns i kartorna redan 1706.Helhetsintrycket av parken utgörs av att for-merna av den ursprungliga naturen bevarats.En över 600 meter lång äng mellan två skog-klädda åsryggar i terrängen tjänar som boll-spelsområde och lekplats. Mittemot plask-dammen fi nns trädgårdslotter att hyra. Devar ursprungligen avsedda för dem av Haga-lunds invånare som bodde i fl ervåningshus.Trädgårdslotterna tillför parken liv och rö-relse. På utsiktplatsen i den östra ändan fi nnsOtto-Iivari Meurmans park, den andra ändanhar fått namnet Drakeldsplanen.

34 • Aarnivalkean kouluSkolan, som planerades av Kaija och HeikkiSiren, blev färdig 1957. I Tapiolan kansakoulus(Hagalunds folkskola) byggnad uppkom ettnytt pedagogiskt tankesätt: småskolan ochhögre folkskolan fi ck runt mittgången sinaegna gavlar med klassrum, som förenas av entvärgång, längs vilken matsalen och gymnas-tik- och festsalen fi nns. Lärarnas radhus ingåri samma helhet. Numera verkar i Aarnivalkeaett lågstadium med 300 elever.

13

38 • GeologiskaforskningscentralenCentralen kartlägger och undersöker jord-skorpan samt producerar information omhållbart utnyttjande av naturresurser för denstora allmänhetens, industrins, markanvänd-ningens samt naturskyddets behov. Geolo-giska forskningscentralen har också en per-manent stenutställning, med en månsten somkuriositet. Den hämtades till Jorden på 1970-talet.

39 • VTT:s huvudbyggnadHuvudbyggnaden vid Statens tekniska forsk-ningscentral VTT, som ritades av Alvar Aaltosarkitektbyrå, blev färdig 1975. VTT grundadesi anslutning till Tekniska högskolan 1942. Se-dermera har tyngdpunkten i VTT:s verksam-het övergått från testning och utveckling avindustriella metoder till samhälleligt viktigarapportuppgifter och undersökning av nyateknologier.

40 • SpångenEn tre kilometer lång spång leder genom Na-turaområdet i Bredvik till naturhuset Elfvik.Invid naturstigen fi nns två fågeltorn.

41• Område med försökshusVaisalavägen 1–3. VTT:s Byggnads- och sam-hällstekniska enhet har ett område där hus-teknik testas i fältförhållanden, allt från stom-marnas konstruktioner till datasystem.

14

1– 4 • Kulturcentret,Centralbassängen, Centraltornet,TapiostråketSe sidorna 4–5.

5 • Hagalunds affärscentrumHagalunds affärscentrum var det första mo-derna promenadcentret i Finland. Det blevfärdigt år 1961 på basis av Aarne Ervis för-slag (1954). År 1974 fastställdes en stads-

OtsolahtiBjörnviken

Westend

Kar

husa

aren

tie

Bj

ÖstergårdenOtnäs-stigen

Västerhöjden–Solhöjden-stigen

LänsiväyläVästerleden

lentie

TapiolaHagalund

Revontulent.

Nor

rskensv.

Elosa

laman

tie

.

änsituulentie

Tapi

olan

tie

Tap

Sateenkaari

Kontionkj.

Otsolahdent.

Björ

nvik

sv.

Kontiont.

Itätuulent.Östanvindsv.

TapionaukioTapiontorint.

Keila

lahd

ent.

Kauppamiehent.

Har

juvi

ita

ItärantaÖ

sterstranden

1 2

5

67

89

10

4

11

13

12

14

15

16

17

18

21

22

23

243

VÄDERBACKEN–BJÖRNVIKEN (ca 5 km)

plan enligt Arkitektbyrå Timo Penttiläs plan.Planen fortsatte idén med ett promenadcen-trum. Affärscentret med sina bostadstornsom sträckte sig över Havsvindsvägen för-verkligades till största delen på 1980-talet.Saneringen av det centralaste området medgatuvärme för fotgängare blev klart 2004 iform av ett gemensamt projekt mellan sta-den och fastigheterna. I affärscentret fi nnsidag ca 150 detaljhandelsaffärer.

Förbindelsestig

15

KeilalahtiKägelviken

KeilaniemiKägeludden

KarhusaariBjörnholm

Hanasaari

Björn

hol

–n

Keilasatama

Keilaranta

1920

Heikki Konttinens uttrycksfulla och hu-moristiska bronsstaty Bruden från 1983återger den första tiden i Hagalund. Verketinlöstes redan vid skulpturtävlingen i sam-band med Hagalunds 20-årsjubileum 1972,men restes på plats först 1985.

6 • Minnesmärket överluftvärnet i VäderbackenI parken placerades 1993 en minneskanon

från de senaste krigens luftvärn. Kanonen ärfrån 1931. Sovjetiska krigsbyteskanoner avdet här slaget var i bruk i det luftvärnsbatterisom verkade i nuvarande Hagalunds område(”Väst”), som hade de västligaste eldställning-arna i Helsingfors luftvärn.

I Väderbacken fi nns ett befolkningsskyddmed lokaler för ledningscentralen, som tjä-nar fastigheterna i centrum. Normalt användsbefolkningsskyddet aktivt av gymnastik- ochkulturorganisationer.

7 • Pellervo-institutetMaa- ja metsätaloustuottajain Keskusliittos(MTK) byggnad är den enda byggnad somfi nns kvar från tiden före Hagalunds centrum.Den blev färdig under åren 1951–52 och ri-tades av Veikko Leisten. I institutet utbildaskooperativa företag, MTK:s och skogsägar-organisationens förtroendepersoner ochtjänstemän samt centrala intressentgrupper.

8 • Esbo stadsteaterStadsteatern grundades 1988. Teatern ger år-ligen 20–24 pjäser, och antalet föreställning-ar är 170–180. Årligen förverkligas 2–3 egnaproduktioner i huvudsak med freelance-kraf-ter. Teaterns huvudscen Revontulihalli (Norr-skenshallen) är en varierbar scen, byggd i etttidigare tryckeri, som på alla sidor omges avåskådarläktare.

9 • MetsätapiolaAffärsbyggnaden, som ritades av Arkkiteh-tuuritoimisto Erkko Virkkunen, blev fär-dig 1975. I huset verkar idag Metsäliittos,Metsä-Serlas och Metsä-Botnias huvud-kontor. I byggnadens närhet finns Finn-forest Abp:s nya huvudkontor, som ärNordens största kontorshus i trä. Utan-för Metsätapiola står skulptören Ari Laitilas

16

massiva sten- och träverk Maan voima (Jor-dens kraft) från 2004.

10 • Tapiola-gruppenTapiola-bolagens huvudkontor, som ritades av Arkitektbyrå Ilkka Pajamies, blev färdigt 1978. Utanför huvudkontoret står Hannu Sirens robusta, monumentala Kehitys (Ut-vecklingen) från 2002. Tapiola-bolagen har sina rötter i den ömsesidiga skadeförsäk-ringsverksamheten, som inleddes 1857. Da-gens Tapiola ägs av försäkringstagarna och bildar i försäkrings- och bankbranschen en bolagsgrupp, som uppstod genom fusionen av Pohja som grundades 1909 och Aura som grundades 1917.

11 • Södra HagalundI och med att Hagalund byggdes ut i norr och i söder, byggde byggföretaget A. Puoli-matka under åren 1961–1964 ett litet bo-stadsområde med närbutiker och lekparker i Västerstranden. I gruppen ingår tre 10-vå-ningars punkthus, ett lamellhus i tre våning-ar samt två radhus, ritade av Aarne Ehojoki. Som en fortsättning på dessa stod år 1965 fyra fl ervåningshus färdiga. De planerades av Sakari Nironen.

12 • Västerstrandens fl adaPå Björnvikens västra strand fi nns en fl ada eller en vik som på grund av landhöjningen frigjorts från havet. Ännu för 4 000 år se-dan låg jordytan 15 meter lägre än idag och strandlinjen på motsvarande sätt på krönet av Otbacken. När förbindelsen med havet bryts helt, blir fl adan en glo.

13 • Klibbalslunden Strandlunden befi nner sig i naturtillstånd. Den främsta arten i lunden är klibbalen som blir upp till 150 år gammal, och som under

gynnsamma förhållanden kan bli 30 meter lång. Klibbalen trivs på fuktiga ställen, och ut-gör därför en väsentlig del av det fi nländ-ska strandlandskapet. I strandområdena i Esbo har tidigare funnits en närapå samman-hängande zon med klibbal, som fi nns kvar på många ställen än idag.

14 • Västerleden Västerleden är huvudled i södra Esbo och en av de mest trafi kerade vägarna i Finland: om vardagarna utnyttjas den av mer än 67 000 fordon och också på detta ställe av mer än 57 000 fordon. Den första Väster-leden eller Jorvasvägen öppnades för trafi k 1939 och ändrades till motorväg 1965. Väs-terledens tredje skede blev färdigt 1995.

15 • Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää.

16 • WestendDen västra utkanten har i ett fl ertal stor-städer blivit en attraktiv bostadsort. En av förklaringarna till detta är att vid den tid då förorterna uppkom var stadskärnan utsatt för skorstensindustrins och kolvärmens för-oreningar som vanligtvis drog österut, ef-tersom de västliga vindarna är vanligare på grund av jordklotets rotationsrörelser.

17 • BjörnholmsknutenKorsningen mellan de två mest trafi kera-de vägarna i Finland blev färdig 1995. Där fi nns två vägkonstverk, av vilka Anne Eerolas 9 000 kilo tunga aluminiumskulptur Purjeet (Seglen) återger Västerledens närhet till ha-vet. I den södra utkanten av korsningen fi nns Hannu Sirens 200 meter långa Vastuu (An-

17

svar), som består av en liten form i krökenav korsningen, en skrovlig svart del samt avbergskärningen i rödgranit.

Vid Vindängen och Hagalid har de åsfor-made jordvallarna vid sidan av vägen sam-manjämkats med bullerskydden av metallsamt med broarna. Färgskalan har valts efterdet gröna och vita i Hagalund. Vägens designhar planerats av Jarmo Suominens Trollius-team.

18 • ÖstersjönÖstersjön uppstod för ca 7 000 år sedan urLitorinahavet, när landhöjningen sänkte dedanska sunden. Till sin volym är havet dennäst största bräckvattenbassängen i världenmed en yta på 422 000 m2. Utanför Esbo harÖstersjön en salthalt på ca 5 ‰. Medeldju-pet i Östersjön är bara 55 meter (i Finskaviken 37 meter), som tillsammans med skär-gården gör dess ekosystem särskilt sårbart.Östersjöns sällsynta djurarter är bl.a. öster-sjövikaren och tumlaren.

Om vintrarna fryser 120–340 000 km2 avÖstersjöns yta till is, vilket bjuder på utmärk-ta möjligheter till skärgårdsutfl ykter.

19 • BjörnholmPå gården Björnholm, som ägdes av släktenSinebrychoff och var utbruten från Haga-lunds gård, idkades jordbruk och villaliv. VillaBjörnholm blev färdig 1892 och den ritadesav friherre Karl August Wrede (för restau-reringen svarade professor Juhani Pallasmaa1989). Helheten, som påminner om ett ita-lienskt renässanspalats, är byggnadskonst-närligt den mest värdefulla villan från 1800-talet i Esbo. Också villans fasta inredning inyrenässansstil med takmålningar, kakelugnaroch panelning är synnerligen omsorgsfullt ut-förd. De utrymmen som ägs av staden tjänarnumera som konstcenter, och kan hyras för

privat bruk och företagsbruk.Verket Ladder av David Nash från 1989

fi nns på badstranden och återger genom sinlodräthet övergången från ett tillstånd till ettannat.

20 • PlutoInvid Västerleden, vid Hanaholmens anslut-ning, fi nns Pluto i skalan 1:1 miljard. Pluto in-går i den miniatyrmodell av solsystemet somupprätthålls av den astrologiska föreningenUrsa. Solen består av ett 140 centimetersstålklot på toppen av en 20 meter hög stol-pe och den fi nns på 6 102 meters avstånd iSmedjebacka på Helsingfors sida. Också deövriga planeterna fi nns i omgivningen kringBredvik.

På Hanaholmen verkar kulturcentret förSverige och Finland.

21 • ÖsterskogenÖsterskogen bildar en viktig skyddszon mottrafi ken. På ca 200 meters avstånd från ga-tans ända fi nns intill en stig den plats, därBjörnvikens torp var beläget. Bakom husknu-ten hämtades någon gång i början av 1900-talet en julgran, vars stubbe började växapå nytt på våren och förgrenade sig kraftigt.Den fridlysta granen håller på att dö av ål-derdom samt stress på grund av konsumtionoch trafi kutsläpp, och kan ramla omkull vidhård vind. I skogsdungen fi nns också de gam-la portpelarna till gården Björnholmen samten forntida strandklippa.

18

1 • Esbo kulturcentrumSe sidan 4.

2 • Ortodoxa kyrkanKyrkan, som fått sitt namn efter helgonetHerman Alaskalainen, stod färdig 1998 ochden ritades av Paul Hesse. Herman var enmunk från klostret Valamo och han begav sigut på missionärsarbete bland eskimåerna iAlaska år 1792. Helsingfors ortodoxa försam-ling stiftades som en ryskspråkig församling1827. Idag har den över 18 000 medlemmar.Gudtjänster förrättas på fi nska, kyrkoslaviska,svenska, grekiska och engelska.

3 • KanonvägenFörsvaret vid Helsingfors land- och sjöfäst-ning bestod av ett infanteri med stöd av ettstarkt artilleri. Baserna bestod av krigsställ-ningar och kanonbatterier med ammunitions-förråd. Särskild vikt lades vid de kanonvägarsom förenade befästningsanläggningarna, ut-med vilka trupper och utrustning kunde fl yt-tas under pågående strider. Förbindelsevägar-na eller kanonvägarna byggdes av makadamm(stenkross) och kullerstenar.

4 • ForskningsresandeFlitargränden 4. På taket till tidigare Galle-ria Otso roterar i vindens takt den lekful-la Forskningsresanden av Antti Maasalo från1985.

5 • WeeGee-husetWeeGee-huset, som blev färdigt under åren1964–67, är ett av konstruktivismens bety-dande verk från 1960-talet. Byggnaden somritades av professor Aarno Ruusuvuori ärockså skyddad som ett på nationell nivå be-tydande objekt.

22 • BjörnvikenBjörnviken utgör en väsentlig del av Haga-lunds landskapsbild. Medeldjupet i viken ärbara 1,6 meter, och dess vattenomlopp ärinte tillräckligt. Därför har staden redan fåtttillstånd att sköta underhållet av viken ge-nom muddring.

23 • FlamängenDe tidigare åkrarna i Hagalund har tillstörsta delen lämnats obebyggda och reser-verats för allmän rekreation. Utgångspunk-ten i planeringen av Flamängen, planerad avJussi Jännes, var havsutsikten mot Björnvi-ken och den representativa infarten till Ha-galund. Parken kunde också beundras frånCentraltornets takkafé eller då man komsjövägen till Hagalund. Storleken på plante-ringarna och deras kraftiga former plane-rades så att de passar in i representations-landskapets skala. Om våren blommar dekraftigt röd-gula tulpanplanteringarna sommotvikt till den spirande grönskan i land-skapet. I den nedre delen av ängen fi nns enliten komposition bestående av vattenbas-sängerna och bron.

24 • Bostads-aktiebolaget KontiontieBostadshusen ”Kontsarit”, som ritades avHeikki och Kaija Siren, blev färdiga år 1955.Ursprungligen byggdes radhusen i Haga-lund för att kunna erbjuda en egen gård åtdem, som inte hade råd med ett egnahems-hus. Gårdarna till husen som är byggda avvirkeselement är skyddade med staket ochparkerna mellan byggnaderna har isoleratsfrån trafi ken.

19

Tykk

itie

Svej

def

Puhurinpolku

Suvikuja

T

Östergården–Otnäs-stigen

Väderbacken–Björnviken-stigen

Västerleden

MerituulentieHavsv

indsvägen

ntie

Nordvägen

Etelätuulentie

TapiolaHagalund

TuulikujaRevontulent.

Hakam

äent

ieH

agba

cksv

ägen

Kaupinkalliont.

Länsituulentie

Itätuulent.

Tapio

Opintie

Ahertajant.

Kelohonga

nt.

Torrfurstig

en

Jousenkaari

Kauppamiehent.

Leppä-

kertuntie

Suvikumm

untieSolhöjdsvägen

Jousenjänne

Jousikuja

Suvikumm

unrn.

Iltar

usko

ntie

Hakamaantie Hagmarksvägen

Hakamäki

Hakakj.

Hak

amaa

nkj.

Tornitaso

Naa

vaka

llion

t.

Tapionraitti

Tuoh

imä

1

2

5

6

78

9

10

3

4

11

13

12

14

15

VÄSTERHÖJDEN–SOLHÖJDEN(ca 4 km)

I byggnaden som planerades till produk-tionslokal för ett boktryckeri har man fåttden största möjliga enhetliga golvytan medhjälp av massiva stödpelare, som bär upp tak-blocken. Husets tillbyggnad blev klar 1974och den senaste ombyggnaden är ett änd-ringsarbete som skall verkställas under åren2002–2006 och som planerats av Airas Ark-kitehdit.

Byggnaden, som verkar som Esbo stadsutställningscentrum, har en total yta på över23 000 m2, av vilka kulturfunktionerna fyller ca17 500 m2. I huset verkar Esbo stadsmuseum,Esbo konstmuseum, Helinä Rautavaaras Mu-seum, Galleria Aarni, Finlands klockmuseum,Finska leksaksmuseet, Lekslottet och Cartes.WeeGees entréhall fungerar som ett triv-samt sällskapsrum. I entréhallen fi nns dess-

Trappor FörbindelsestigT

20

utom en museiaffär och en kaférestaurang.I huset verkar även Etelä-Tapiolan lukio ochHagalunds undervisningsavdelning i Espoonkuvataidekoulu (Esbo konstskola).

6 • Eeva Kilpispoesi- och fjärilsparkParken inrättades på den tidigare Larsängen(Laurinniitty) 2004. Eeva Kilpi föddes 1928i Hiitola på Karelska näset och gav ut sittförsta verk 1959. På författarinnans önskanskall skogsdungen som gränsar till hennesgård lämnas orörd i naturligt tillstånd. Hugg-ningar får inte göras här.

7 • Bostadsaktiebolaget KehrääjäDe tre kedjehusen, som ritades av Kaija ochHeikki Siren, blev färdiga 1960.

8 • IdrottsparkenI idrottsparken fi nns två gräsplaner, en sand-plan, friidrottsplatser, en konstgräsplan medsand samt en mångsidig idrottshall, som tjä-nar som hemarena för Espoon Honka. Bred-vid idrottshallen fi nns Esbos största allaktivi-tetshall LänsiAuto Areena, som är hemarenaför Espoo Blues och där det ordnas storaevenemang och konserter. I idrottsparkenverkar också gymmet Esport Center, somhar över 50 racketsportplaner, en kondi-tionslokal/tennisskola, ett kafé och en affärsom säljer sportartiklar. Invid Esport Centerhar Esport Arena i tre våningar öppnats, därdet bl.a. fi nns en hellång fotbollsplan samt sjuinnebandyplaner.

9 • Jousenkaaren kouluSkolan, som ritades av Osmo Sipari, blev fär-dig 1960. Byggnaden, där Metsolan kansakou-lu först verkade, är i likhet med bostadshu-

set strukturerat i grupper om fyra klasser,som har en egen västergård, ingång och trap-pa. Specialklasserna och de gemensamma ut-rymmena fi nns en trappa ner, klassrummen iden övre våningen. I samma helhet ingår tvåradhus, där lärarna har sina bostäder. I Jou-senkaari skola började de första musikklas-serna i Esbo 1969.

Strax väster om skolan fi nns löpgraveni en bas, som hörde till den främsta linjen iHelsingfors land- och sjöfästning, och stöd-des av artilleriställningar belägna i Väderback-ens och Krämarbergets terräng.

10 • SolhöjdenEn helhet, som ritades av Raili ja Reima Pie-tilä och som Asuntosäätiö lät bygga, blev fär-dig under åren 1969 och 1982. Solhöjdeningick i det sista Hagalund-skedet. Byggnads-massorna som följer formerna i terrängenoch vars dimensionering varierar bildar ennaturnära och till bostadstyperna mångsi-dig helhet. Bakom byggnaderna fi nns en fäst-ningskulle som hör till Helsingfors land- ochsjöfästning.

11 • ArabbynDe 17 atriumhus, som byggdes av Haka i Ha-galid, blev färdiga 1964 och ritades av Pent-ti Ahola. Husens halvslutna innergårdar elleratriumgårdar vetter mot kvällssolen.

12 • HagalidHaka byggde en grupp med 10 lamellhus ielementkonstruktion 1963–64. Husen harpelar-balkstomme. Husen, som ritades avSakari Nironen, har en stomme samt lättamellanväggar som möjliggjorde individuellaplanlösningar i bostäderna.

21

© Esbo stadRedaktion: Pauli SalorantaEditering och layout: OnnionTryckeri: Libris 1.2006

13 • GråskinnstorgetHagalunds västra bostadsområde byggdes ef-ter det östra, och det blev tätare byggt. Mitt i området fi nns Gråskinnstorget som likar ett centrum i en by och som planerades av Veijo Malmi. Gråskinnstorget blev färdigt un-der åren 1960–63.

Eftersom Hagalunds affärscentrum bygg-des ut till ett regioncentrum har detta i sinom tid lett till att tjänsterna i trädgårds-stadens tre bostadsområden försämrats. Därför är idag affärslokalerna huvudsakligen i annat bruk än för närtjänster.

14 • Taskumatti-husen (”Fickpluntorna”)På den högst belägna platsen i Hagalunds väs-tra bostadsområde fi nns fyra tornhus i nio våningar. De byggdes under åren 1959–61. Husen ritades av Viljo Revell. De två längst norrut belägna husen var bland de första bo-stadssparobjekten i landet. Till helheten hör Revells låga lamellhus med fem trappor från 1961.

Tornhusen började kallas ”fi ckpluntorna” redan innan de blev färdiga på grund av si-na häftiga utbyggnader i taket, där bastulo-kalerna fi nns. Siluetten på byggnaderna har blivit en symbol för hela Hagalund. I ingångs-korsningen till tornplanet fi nns Viljo Revells torg.

Namnet Kanonbacken härstammar från det 32:a tunga luftvärnsbatteriet, som hörde till Helsingfors luftvärn ”Väst”, vars eldställ-ning fanns där Taskumatti-husen är belägna.

15 • HeikintoriAffärscentret, som ritades av Aarne Ervi, blev färdigt 1968. Tapiostråket som löper genom byggnaden kopplar den täckta affärsgatan or-ganiskt med stadsstrukturen. I shoppingcen-tret som är uppkallat efter Heikki von Hert-zen verkar över 60 specialaffärer.

Se och upplev staden.Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särprägladstad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadenscentra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskultureni olika former samt en rik natur.

Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos femstadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby ochEsboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande ochtidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo ochsärskilt stadens nya invånare.

Vi möts på stigarna!

www.esbo.fi /stadsstigar

I samarbete medEsbo stad www.esbo.fi

Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi

Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotisetuliitto.fi

Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi /ekyl

Tapiolan Kilta www.tapiolankilta.fi

Tapiolan Alueen Kehitys Oy www.entrecon.fi /tak/

Tapiolan seurakunta www.tapiolanseurakunta.fi