språkstörning - kristianstads kommunbufblogg.kristianstad.se/skoldatatek/files/2014/07/...elever...
TRANSCRIPT
Språkstörning
Vad säger lagen ?
Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.
Hur vanligt är det ? 6-8 % av förskolebarn har
språkstörning
Ca 2-3 gånger fler pojkar än flickor diagnosticeras som språkstörda
1-2 % har grav språkstörning
Språkstörning
Kurt • Hänger inte med vid muntliga
genomgångar
• Vet inte vad han ska göra när gruppen fått en muntlig instruktion
• Läser långsamt och förstår inte alla ord
• Tycker att det är jobbigt att skriva
• Har svårt att bli en i kompisgänget. Det blir ofta missförstånd
• Stör, bråkar och verkar ointresserad av skolan
• Eventuellt stor frånvaro
Fr Skoldatatekskonf
2014-04-04
Bakomliggande faktorer
Graviditet och förlossning
Öroninflammationer
Anatomiska orsaker
Miljö
Ärftlighet
Vad är språkstörning ? Definition: ”barnets språkutveckling är inte den för åldern
förväntade utan ligger signifikant efter utvecklingen inom andra områden som icke-verbal förmåga, motorisk och socio-emotionell förmåga”
Språkförståelsen är nedsatt
Ordförråd och uttrycksförmåga är begränsad
Har svårt att förstå samband orsak/verkan
Svårigheter att deltaga i lekar och andra sociala sammanhang
Kan inte använda språket i planering och problemlösning
Koncentrationssvårigheter och nedsatt närminne förekommer
Kan vara motoriskt klumpig men har ”mycket spring i benen”
Kan ibland ha stora svårigheter i kontakten – verkar inte veta ”hur man gör”
Dorothy Bishop RALLIcampaign
http://www.youtube.com/watch?v=sh0pEex81Gw&list=PL4E07992D8E22363C
Hur förklaras språkstörning?
Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Orsakerna är inte helt kända.
http://www.myperfectbaby.se/logopederna-tipsar/
Fr Skoldatatekskonf
2014-04-04
Ett barn/en elev med språkstörning har svårigheter med:
Språkets form ord eller
Språkets innehåll
eller
Språkets användning ……men ofta med en kombination av alla dessa delar!
Lånat fr Skoldatatekskonf
2014-04-04
Fr Skoldatatekskonf
2014-04-04
Lätt språkstörning– språkljud/uttal
Måttlig språkstörning – språkljud/uttal och grammatik
Grav språkstörning - språkljud/uttal, grammatik, ordförråd, språkförståelse, språkets användning
Språkstörning påverkar
Inlärningsförmåga
Sociala kontakter
Från Skoldatatekskonf
2014-04-04
Elever med grav språkstörning
Leonard (2000) menar att hos barn och ungdomar med språkstörning utvecklas ofta emotionella störningar som komplikationer till de språkliga svårigheterna. Detta innebär att elever med språkstörning kan vara i riskzonen för mental ohälsa.
Redan 3-4 åringar är medvetna om den kommunikativa förmågan hos andra och söker sig till de med motsvarande språkförmåga som den egna (Bishop, 2000).
Elever med grav språkstörning
Blev tilltalade hälften så ofta av sina kamrater som andra elever med åldersadekvat språkutveckling (Rice et al., 1991)
Leonard (2000) och Bruce (2007) har funnit att elever med språkstörning har en mer jämlik dialog med varandra (om än mindre avancerad).
Förmågan att berätta kräver ett brett spektrum av förmågor
Språkliga
Kognitiva
Sociala
Att man kan sekvensera
Förstå orsakssammanhang
Anpassa sig till lyssnarens behov (pragmatisk förmåga)
https://www.youtube.com/watch?v=PutiWteFz84&feature=youtu.be&t=9m51s Skolverket: Funktionsnedsättning – För likvärdighet mot hinder
Sårbarhet för ogynnsamma omständigheter Vi kan ändra omständigheterna! Sårbarheten finns kvar.
http://www.livsbild.se/Livsberattelser/Flickan-med-sprakstorningen/
Fr skoldatatekskonf
2014-04-04
Vad kan skolan och pedagogen göra?
http://simondidit.se/?p=400 Hanterbar gruppstorlek Ljudanpassning Rätt plats i rummet Ge förförståelse Presentera gärna uppgifter så att flera sinnen aktiveras Konkretisera och förstärk på olika sätt Hjälp till att ge inre bilder Presentera en uppgift i taget Varva aktiviteter för att bibehålla koncentrationen Ge struktur Repetera, även i nya former!
Fr skoldatatekskonf
2014-04-04
Vad kan pedagogen göra?
• Ge tydliga individuella uppmärksamhetssignaler
• Vara konsekvent i ord och handling
• Se till att endast en talar i taget
• Inväntar svar – ”lotsar”, ”promptar”, ger ledtrådar och minneskrokar
• Tala tydligt
• Försäkra sig om att vi har förstått varandra
Insatser som inte är effektiva:
att anta att sammanhanget är tillräckligt för att eleven ska förstå
att ge ord utanför sitt sammanhang och be eleven slå upp det i ordbok
att träna under tidspress att spela ordspel där fokus ligger på ordets form att fokusera på stavningen mer än betydelsen att endast använda ordboksdefinitioner att fråga om eleven har förstått
Vad kan man göra ?
Har man svårigheter att förstå språket blir det extra viktigt att få positiva uppmaningar
Överös inte barnet med tal
Tala tydligt och långsamt med korta, enkla meningar
Ge barnet gott om tid att svara var inte rädd för pauser
Gör det meningsfullt för barnet att svara på dina frågor
Vad kan man göra ? Var noga med återkoppling, inte
”lämna” det vi inte uppfattat
Använd kroppsspråk, gester, visa, peka, tecken, bilder, bokstäver. Hjälp barnet att själv använda dessa strategier
Bemöt alla försök att tala och kommunicera på ett positivt sätt
Låt eleven visa vad som intresserar – bygg på ordförråd och kommunikation utifrån det
Vad kan man göra ? Öva frågor och satsbyggnad i
samband med teman och lek
Använd drama/sagor som ett sätt att sätta ord på känslor, flytta perspektivet utanför sig själv
Upplevelser ger känslomässiga avtryck vilket gör det lättare att minnas
Att tänka kring Det kan vara viktigare…
..att pratläsa böcker och texter än att läsa dem
..att arbeta med att producera egna texter än att läsa andras
-gärna med utgång från foto på utflykter eller bara vardagliga aktiviteter
-eller med utgång från en egen berättelse, sedd film, TV/datorspel o d
..att göra egna böcker
...att göra berättelser med hjälp av utklipp från kataloger och tidningar
Att tänka kring………
Det kan vara viktigare att vara närvarande i stunden än att träna särskilda förmågor vid
särskilda tillfällen
Våra barn behöver TID och TYDLIGHET
KASAM
Frågor att ta ställning till: Hur gör vi för att……
Uppmuntra barnen att använda alla sina språk för att utveckla och fördjupa sina kunskaper ?
Anlägga språkliga perspektiv på verksamheten genom att medvetet arbeta med språk och innehåll parallellt i planering och genomförande ?
Ge barnen möjlighet via samtal insikter i att man kan kommunicera på olika sätt i olika sammanhang ?
Fundera ut vilka språkliga utmaningar olika tema innebär och stötta dem så att utmaningarna blir lagom stora ?
Vilka verktyg kan man använda ?
IT-verktyg
Bilder
Konkreta modeller
Teckenkommunikation
Seriesamtal
Videofilm och foto
Konfliktlösning genom drama
Bilder Bilden är tydlig. En bild ”stannar” kvar i
minnet bättre än talade ord.
En schemabild visar var något ska ske eller vad som ska ske.
Förstärker det som förmedlas till barnet och ger barnet ett sätt att uttrycka sig innan talet kan ”bära” kommunikationen.
Teckenkommunikation Tecken som AKK
(AlternativKompletterande Kommunikation).
Man tecknar endast nyckelorden i en mening.
Förstärker det som förmedlas till barnet ger barnet ett sätt att uttrycka sig innan talet kan ”bära” kommunikationen.
Seriesamtal Används när det är svårt att förstå den verbala kommunikationen
När ett barn behöver använda fler sinnen för att förstå.
För att förstå sociala situationer.
Barnet tränar sitt logiska tänkande och får ett bättre tidsbegrepp.
Videofilm och foto
Dokumentation av barnen i vardagssituationer
Positiv upplevelse som stärker självkänslan
Ger möjlighet att reflektera över en händelse
Fr skoldatatekskonf
2014-04-04
Referenser, litteraturtips och länkar Eriksson, Eva Carlberg. Språkstörning – en pedagogisk utmaning, SPSM best.nr.00284 Nettelbladt och Salameh. (2007)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 1 Nettelbladt och Salameh. (2013)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 2 Sjöberg, Malena. Ibland låtsas jag att jag förstår. – En bok om elever med språkstörning. DHB och Talknuten Svårigheter med Social kommunikation-bearbetad för svenska förhållanden av Astrid Frylmark läs mer på www.ordaf.net http://simondidit.se/ http://www.youtube.com/user/RALLIcampaign http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/ http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=68&Itemid=85 http://www.skoldatatek.se/skrivet/om-sprak
Intressanta hemsidor
www.blom.just.nu
www.sprakenshus.se
www.dhb.se
www.stamning.se