Socialt innehåll i äldreomsorgen

En kartläggning på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk

Louise Gehandler och Helena Pettersson Stockholm, Mars 2013

Famna, Box 16355, 103 26 Stockholm Rapporten kan laddas ned på www.famna.org

© 2013 Famna och författarna

1

Innehåll

Förord .......................................................................................................................... 2

Sammanfattning ........................................................................................................... 3

Inledning ...................................................................................................................... 4

Vad är socialt innehåll? ................................................................................................. 5

Socialt innehåll i äldreomsorgen ................................................................................. 10 Genombrottsmetoden ................................................................................................................... 11 Pedagoger i äldreomsorgen ........................................................................................................... 12 Bemötande – arbetssätt – aktivering ............................................................................................. 13 Strukturerad dokumentation med ICF ............................................................................................ 13 Värdeforum ................................................................................................................................... 14

Går det att mäta socialt innehåll? ............................................................................... 16

Slutsatser och förslag på fortsättning .......................................................................... 19

Referenser ................................................................................................................. 20 Publikationer ................................................................................................................................. 20 Personlig kommunikation .............................................................................................................. 20 Källor för Tabell 1 ........................................................................................................................... 20

2

Förord

Famna bedriver ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete tillsammans med sina med-

lemmar. Arbetet fokuserar på att utveckla kompetens och kapacitet för systematiskt kvali-

tetsarbete som utgår från dem vården och omsorgen finns till för: brukare och patienter.

Inom äldreomsorgen bidrar Famna som nationell idéburen utvecklingsstruktur till en sam-

ordning av de idéburna utförarna och en samverkan mellan olika huvudmän. För att för-

ankra detta arbete har Famna ett nätverk för äldreomsorgsverksamheter.

Famnas äldreomsorgsnätverket har identifierat ett behov att utveckla begreppet ”socialt

innehåll” i äldreomsorgen för att kunna fånga kärnan i äldreomsorgen: den äldres möjlighet

till ett värdigt liv och välbefinnande.

Nätverket har gett Louise Gehandler och Helena Pettersson, Bräcke diakoni, i uppdrag att

kartlägga hur begreppet socialt innehåll har använts i Sverige, samt att undersöka vilka

faktorer som leder till en utveckling av äldreomsorgens sociala innehåll. Rapporten bygger

på litteratursökningar i databaser, granskning av webbsidor och intervjuer med nyckelper-

soner.

Rapporten har inte anspråk på att vara heltäckande utan är ett diskussionsunderlag för ut-

vecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen.

Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna

.

3

Sammanfattning

Denna kartläggning försöker belysa den komplexa frågeställningen om vad socialt innehåll

i äldreomsorgen kan vara. Kan man mäta och kvalitetssäkra arbetet med det sociala inne-

hållet? Underlaget visar att det saknas en nationellt övergripande definition av begreppet,

istället har olika aktörer skapat sin egen tolkning.

Under perioden 2007-2011 har Socialstyrelsen hållit i en nationell satsning på bl.a. socialt

innehåll i äldreomsorgen.1 I samband med det har kommuner tilldelats stimulansmedel för

utvecklingen av socialt innehåll inom äldreomsorgen och 95 olika projekt har återrapporte-

rats till Socialstyrelsen. I detta diskussionsunderlag har samtliga projekt granskats. Resulta-

tet visar att majoriteten av projekten handlar om enskilda satsningar på olika sociala aktivi-

teter som t.ex. vårdhundar, upplevelsepark eller träningsmöjligheter. Endast fem projekt

redovisade någon typ av metodutveckling.

Samtal och intervjuer med företrädare för olika universitet och FoU-centrum visade att det

saknas evidensbaserad praktik inom området. Många har dock lyft fram olika projekt eller

verksamheter där man arbetar med det sociala innehållet på ett mer metodövergripande och

generellt sätt.

Kartläggningen lyfter fram några goda exempel för att öka det sociala innehållet. Gemen-

samt för dessa var att man hade reflekterande arbetssätt, t.ex. genombrottsmetoden, Värde-

forum, systematiska arbetssätt kring bemötande och aktivering, samt strukturerad doku-

mentation med t.ex. ICF.

Vår bedömning är att ett systematiskt arbete kring socialt innehåll skulle kunna utgå ifrån

en strukturerad dokumentation och uppföljning där individuella behov och önskemål uti-

från den äldres egna värderingar matchas med individuella årgärder, insatser och aktivite-

ter. Skillnaden mellan behov och åtgärder skulle på detta sätt kunna skapa en bild av

måluppfyllelse som skulle kunna användas som mått för det sociala innehållet i insatsen.

Dokumentation med ICF skulle kunna vara en lämplig ansats för att kartlägga sociala be-

hov.

1 Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-51

4

Inledning

Betydelsen av att få människor att uppleva tillvaron som meningsfull samt att ge hopp,

motivation och livsglädje är livsviktigt inte minst i äldreomsorgen. Att skapa dessa ”mjuka

värden” är centralt. Dessa värden är viktiga beståndsdelar av det sociala innehållet i äldre-

omsorgen. För många idéburna organisationer är detta drivkraften och främsta fokus.

Frågan är bara vad man menar med socialt innehåll? Kan man mäta och utvärdera det? Vad

tycker huvudpersonerna, det vill säga de vi finns till för? Hur vet vi att vi skapar ett me-

ningsfullt socialt innehåll?

Syftet med detta diskussionsunderlag är att kartlägga vad ”socialt innehåll” inom äldre-

omsorgen kan vara och redovisa den kunskap (både forskning och praktiska erfarenheter)

som finns på området. Denna översikt ska utmynna i en problematiserande diskussion

kring vad vi vet, vad vi inte vet, vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns och

förslag på hur frågan kan arbetas vidare med.

Projektet görs på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk och utförs av medarbetare på

Bräcke Diakoni.

5

Vad är socialt innehåll?

En sökning på Google med orden ”socialt innehåll äldreomsorg” ger över 130 000 träffar:

dokument från Socialstyrelsen, olika kommuner och andra organisationer, uppsatser och

forskningsrapporter. Många av dessa dokument innehåller också olika varianter av rubri-

ken: ”Vad är socialt innehåll?”. Utifrån denna ögonblicksbild skulle man lätt kunna dra

slutsatsen att det fanns en tydlig och klar definition av detta begrepp. Efter en mer ingå-

ende analys ändras dock bilden, då det står klart att nästan varje dokument och avsändare

har sin egen definition av begreppet ”socialt innehåll”.

Ett samtal med experter och handläggare på Socialstyrelsen visade att det inte finns en en-

tydig definition av begreppets innebörd. Det saknas även i Socialstyrelsens termbank.

Detta innebär också att begreppets betydelse varierar i olika rapporter och publikationer

från Socialstyrelsen.2

Socialstyrelsen beskriver på sin hemsida, publicerad 2009, socialt innehåll enligt nedan:

”Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa och välmående. Äldre

personer behöver erbjudas förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt fortsätta

’vara sig själva’. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både personalen och de

äldre och kan också ha positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Biståndsbedömare, en-

hetschefer i äldreomsorgen och omsorgspersonal kan stärka det sociala innehållet genom

att till exempel:

låta den som får insatser vara med och bestämma så mycket som möjligt om hur de

ska utformas.

anlita och samarbeta med äldrepedagoger som har kompetens för att förbättra förut-

sättningarna för de äldre.

uppmuntra enskilda att fortsätta med en vana eller hobby även på särskilt boende

eller med hjälp av hemtjänst.

ta initiativ till att bjuda in närstående och låta dem vara delaktiga.

Det har visat sig att enhetschefens inställning till socialt innehåll är mycket viktig. Med en

positiv attityd och vilja att utveckla det sociala innehållet kan han eller hon påverka perso-

nal att skapa en bättre vardag för de äldre”.3

Runt millennieskiftet genomförde Socialstyrelsen brukarundersökningar som upprepande

visade att brukarna saknade något. Detta något kom att benämnas ”socialt innehåll”. Un-

der diskussionerna kring vilka områden de statliga stimulansmedlen skulle riktas var det

sedan någon som påpekade att ”socialt innehåll” var något som var viktigt för brukarna av

äldreomsorgen och som de upplevde saknades. Resultatet blev att ”socialt innehåll” blev

ett av 7 områden för vilka statliga stimulansmedel kunde sökas under åren 2007-2011.4

Många kommuner sökte och beviljades medel för att arbeta med det ”sociala innehållet” i

äldreomsorgen. Socialstyrelsen har inte gjort någon systematisk sammanställning av inne-

2 Flöte Anna; 2012

3 Socialstyrelsen, 2009-06-18: http://www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/ socialtinnehall

4 Alaby Gert; 2012

6

hållet i alla de slutrapporter som kommunerna skickat in efter avslutat projekt. Enligt upp-

gifter från Socialstyrelsen var tidningen Göteborgs-Posten den enda aktör som efterfrågat

kommunernas redovisningar.5

Från Socialstyrelsen delgavs vi för denna kartläggning 95 slutrapporter om ”socialt inne-

håll” som kommunerna skickat in. En analys av dessa slutrapporter visar på stor kreativitet

hos de ansökande kommunerna. Det är många och skiftande projekt som startats och avslu-

tats kring ”socialt innehåll”.

Vid en analys av rapporterna identifierade vi följande åtta områden:

1. Upprättade dokument, rutiner, riktlinjer samt kartläggningar

2. Frivillig-/volontärarbete

3. Ökad bemanning/inrättande av nya tjänster/ombudsroller

4. Olika utbildningssatsningar

5. Profilering mot särskilda grupper, t.ex. samer, arabisktalande eller annan etnisk

bakgrund

6. Läkemedelsgenomgång

7. Olika specifika projekt

8. Metodutveckling

De flesta rapporter handlade om olika specifika projekt med syfte att öka det sociala inne-

hållet. Kommunerna har här gjort allt från att arbeta med vårdhundar eller erbjuda trä-

ningsmöjligheter för äldre, till att skapa en upplevelsepark. Således underströk denna

granskning ytterligare den breda tolkningen av vad som är ”socialt innehåll”.

Vid samtal med professorer, forskare och andra sakkunniga framkom att man var mycket

försiktigt med att ge en definition av begreppet. ”I just det här sammanhanget har vi valt

att utgå från den här specifika definitionen” eller ”Det är ett mycket subjektivt och svårde-

finierat begrepp” är återkommande svar. Alla understryker dock vikten av att arbeta med

det sociala innehållet och man uttrycker att en gemensam begreppsdefinition hade varit

värdefull i detta arbete.

Svaren från de intervjuade personerna har sammanfattats och grupperats i tabell 1.

5 Bjurström Niklas; 2012

7

Tabell 1. Grupperade svar från 25 intervjuda personer. Källorna anges i referenslistan.

Aktör

Beskrivning av socialt innehåll

Huvudpersonen Trygghet Tid Samvaro

Socialstyrelsen Egenmakt Individcentrering (ett mindre fokus på gruppen) Fortsätta med det som är viktigt för personen Delaktighet i samhällslivet Skapandet av demokratiska värden

Universitet Meningsfulla aktiviteter Egentid Individuella önskemål Delaktighet

FoU-centrum Individuellt behov Kunna delta i samhället oavsett ålder Fysiskt och psykiskt välbefinnande Interaktion med omvärlden Egna initiativ

Högre chefer Meningsfullt liv Att få känna sig behövd Samvaro Meningsfullhet i vardagen Samhörighet Individuellt

Enhetschefer Bra, värdigt liv utifrån personens egna önskemål Värdigt bemötande Dialog med anhöriga

Omsorgspersonal Samtal, gemenskap Guldkant Tid Prioritering Delaktighet i vardagen och omvärlden

Övriga Känsla i atmosfären Dialog med anhöriga Kultur Levnadsberättelse Gott möte

En databassökning ur tio databaser6 på orden ”socialt innehåll äldreomsorg”, gav samman-

lagt 13 träffar. Av de 13 funna texterna var tre skrivna innan år 2000 och regeringens beslut

om att betala ut stimulansmedel för socialt innehåll i äldreomsorgen samt att de inte helt

hamnar inom vårt fokusområde.

6 Artikelsök, Diva, Academic search Elite, Libris, Primo, SocINDEX, ProQuest/PsycINFO, Web of knowledge,

Eric och SwePub Sökdatum; 13-01-03, sökord; ”socialt innehåll äldreomsorg” samt ”social content eldercare

8

Tre av texterna är publikationer från Nestor FoU. Två är skrivna av Stina Engelheart och

Emanuel Åhlfeldt. Dessa rapporter handlar om: Socialt innehåll som verktyg för förändring

inom vård och omsorg om äldre och Förändringsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen.

Den tredje är skriven av Maria Söderberg och har rubriken Socialt innehåll i dagen för

äldre – tio förbättringsarbeten inom äldreomsorgen. En artikel i tidningen Äldreomsorg

med rubriken: Socialt innehåll gör skillnad av Leena Hallerup har vi tyvärr inte fått tag i

inom tidsramen för projektet. Övriga texter vi uteslutit har inte tangerat vårt fokusområde.

Åhlfeldt, Engelheart och Söderberg har i sina rapporter försökt att finna en definition av

begreppet ”socialt innehåll”, men inte funnit någon entydig definition. De har istället valt

att utgå från den Nestor FoU-center gjort där socialt innehåll i dagen för äldre beskrivs

enligt följande:

”Att på äldreboendet, i hemmet, på den geriatriska avdelningen eller dagverksamheten

utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande

genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna ini-

tiativ.”7

De menar att den äldre i den dagliga kontakten med vårdpersonal skall uppmuntras till in-

teraktion och egna initiativ. Det kan vara i möten med andra människor men även ordlös

kommunikation. Att interagera alla sinnen är en viktig del i kontakten med omvärlden.

Genom att göra den äldre delaktig i allt ifrån små till stora frågor stärker man personens

initiativförmåga. Definitionen visar att socialt innehåll måste komma från personen själv

och kan inte, som man skriver, ”tvingas på de äldre utifrån”.

Sökningar gjordes också på ”social content eldercare” i samma databaser för att få en upp-

fattning av kunskapsläget utanför Sverige. Av tidsskäl ägnades inte dessa artiklar någon

större vikt utan skummades mestadels igenom. En artikel var en översikt över vad som

finns skrivet om ”social participation” under åren 1980 till 2009.

Artikelförfattarna slog fast att det inte fanns någon gemensam definition av begreppet

”social participation” utan urskilde 43 olika definitioner som på ett eller annat sätt svarade

på en eller flera av följande frågeord (dimensioner)

Vem? (Utgår man från en enskild person eller från en grupp?)

Hur? (I vilken grad krävs den enskildes inflytande/delaktighet eller aktiva samver-

kan? Här identifieras 6 olika nivåer av medverkan från personen.)

Vad? (Vad innebär ”socialt innehåll”?)

Var? (I vilken typ av miljö sker det?)

Med vem?

När? (Är det enstaka händelser eller något som inträffar regelbundet?)

Varför? (Vad är syftet med att skapa/ha ”social participation”?)

Artikelförfattarna sammanfattar att ”social participation” både skulle kunna ses som något

objektivt och av andra observerbart fenomen alternativt som en subjektiv erfarenhetbaserad

upplevelse av den tillfredställelse som personen själv känner. I artikeln skriver författarna

att ”social participation” i någon mening är en process och ett samspel där en persons ål-

7 Åhfeldt E & Engelheart S 2009:16

9

der, kön, sociala och kulturella identitet speglas mot samhällets sociala och kulturella nor-

mer.8

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en stor otydlighet kring begreppet ”so-

cialt innehåll” både hos Socialstyrelsen, i forskningen och i enskilda verksamheter.

8 Levasseur m.fl. 2010

10

Socialt innehåll i äldreomsorgen

Vi har, trots kontakter med ett antal verksamheter, FoU-centrum och universitet inte hittat

någon evidensbaserad praktik på området. Vid kontakt med Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL) hänvisar man till Socialstyrelsen och de slutrapporter som kommunerna

skrivit utifrån stimulansmedlen på området.9

Resultatet av dessa rapporter visar som vi tidigare skrivit, att kommunerna arbetat med 8

av oss identifierade områden.10

Utav 95 rapporter fanns det 5 projekt som föll under kate-

gorin ”Metodutveckling”, där vi avsåg någon form av övergripande syn på innebörden av

socialt innehåll ur ett individperspektiv och ett försök till systematisk uppföljning av det

sociala innehållet.

Två av projekten var utförda av verksamheter som, vid tiden för genomförandet, drevs av

en privat entreprenör och tre av kommunala verksamheter. Två av dessa projekt kom från

samma kommun. Vid kontakt med de verksamheter som drivits på entreprenad visade det

sig att båda bytt huvudman. Dessa huvudmän uppger att man aktivt arbetar med socialt

innehåll idag men att man inte känner till föregående projekt och att man inte ser några

direkta resultat av det arbete som beskrivits i rapporterna i verksamheten idag. En av verk-

samheterna uttrycker till och med förvåning över att man tidigare arbetat med detta och

menar att området istället ”är ett stort utvecklingsområde”.

En av kommunerna svarar att man bytt projektledare och att man idag arbetar mycket med

att ”utveckla det sociala innehållet”. Man ger dock inget exempel som bedöms falla under

kategorin Metodutveckling och man känner inte alls till de mätinstrument som använts i

den inskickade rapporten. En anledning till detta anges vara att en sammanslagning av

stadsdelar inom kommunen gjort att vissa saker fallit bort.

Den enda aktör där det fanns kontinuitet i utvecklingsarbetet kring socialt innehåll har varit

Bollnäs kommun, där man hade genomfört två genombrottsprojekt.

För att hitta fler verksamheter som arbetat med socialt innehåll kontaktades tre FoU-

enheter, Äldrecentrum i Stockholm, fyra utbildare/inspiratörer i socialt innehåll, sju uni-

versitet/högskolor, Svenskt demenscentrum och tidningen Äldreomsorg. Vi har inte sökt

efter geografisk spridning eller utgått ifrån någon annan strategi i urvalet av de som kon-

taktas utan det har baserats på egna kontakter, sökningar på Google och tips från de vi re-

dan intervjuat.

Utifrån detta hittade vi ytterligare två projekt, ett i Malmö stad och det andra i Melleruds

kommun. Utöver dessa har vi letat efter exempel inom Famnas medlemsorganisationer.

Totalt kunde vi identifiera 6 olika metoder som genomförts där verksamheterna uppger att

arbetet lett till ett ökat socialt innehåll för de äldre.

9 Jennbert Kristina; 2012

10 se sidan 8

11

Genombrottsmetoden

Genombrottsmetoden har tagits fram av Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Bo-

ston, USA under 1990-talet och anpassades för svenska förhållanden av Lands-

tingsförbundet. Metoden bygger på att man identifierade ett glapp mellan den kunskap som

finns och det man faktiskt gör. Genom att reflektera och diskutera i arbetsgrupper tittar

man på förbättringsområden, sätter mål för arbetet och prövar aktivt olika förändringar och

utvärderar resultatet tills man får ett genombrott. I metoden använder man även den så kal-

lade förbättringsmodellen (fig. 1) som bygger på en PGSA-cykel (Planera-Göra-Studera-

Agera).11

Figur 1. Förbättringsmodellen efter T. Nolan och E. Deming

Bollnäs kommuns arbete inriktades på att öka delaktighet, välbefinnande och hälsa för de

äldre på ett särskilt boende. Målet har i första hand varit öka det rehabiliterande och aktive-

rande förhållningssättet, men även att uppmärksamma och förbättra det sociala innehållet.

Birgitta Svensson, arbetsterapeut och utvecklingssamordnare i Bollnäs kommun berättar att

kommunen insåg att detta var omöjligt för en enskild person att driva och implementera.

Idén att arbeta utifrån genombrottsmetoden tilltalade dem, då arbetet skulle innefatta alla

professioner i vardagen.

Metoden mötte till en början på motstånd i Bollnäs, då många upplevde det ovant att disku-

tera frågor som rörde delaktighet och hälsa, utöver fallprevention och dieter. Genombrotts-

projektet genomfördes i tre omgångar för att bygga trygghet och kompetens hos personalen

att använda arbetssättet. De tvärprofessionella teamen som bildades började ses som posi-

tiva och idag används framförallt PGSA-cykeln. De har även behållit ett förbättringsnät-

verk där en vårdpersonal från varje boende (24 stycken) träffas fyra gånger per år. Målet

med träffarna är att behålla fokus på arbetssättet och arbeta med PGSA-cyklarna.

I kommunens styrkort har genombrottsmetoden nu skrivits in som ett arbetssätt i det ordi-

narie arbetet och varje arbetsgrupp skall göra minst två PGSA-cyklar om året. Birgitta be-

11

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/kvalitetsutveckling-och-uppfoljning/forbattringsmetodik/genombrott

Vad vill vi åstadkomma? Mål!

Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

Mått!

Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Idéer!

Test !

Agera Planera

GöraStudera

12

rättar att många fler än så har genomförts (117 st. 2011-12). En av de fördelar man upp-

täckte genom det nya arbetssättet är att man har sett värdet av att arbeta i tvärprofessionella

team och hur motivation och acceptans ökat genom genombrottsmetoden.12

I Melleruds kommun berättar enhetschefen på Kroppefjällshemmet, Lena Hansson, hur de

sedan 2005 har arbetat med genombrottsmetoden för att skapa ett bättre socialt innehåll.

Från början var det ett projekt som hela Dalsland deltog i. I Mellerud har man fortsatt att

arbeta med metoden och idag drar personalen själva igång ”genombrottsarbeten”. Lena

beskriver hur genombrottsmetoden har synliggjort den tysta kunskapen som finns. Genom

att dokumentera och följa planerna blir även all personal delaktig i det nya arbetssättet. För

att lyfta arbetet med det sociala innehållet så utvecklar de idag sitt arbete med levnadsbe-

rättelser. Genom att få en större förståelse för personens liv och tidigare intressen blir det

lättare att forma det sociala innehållet utifrån detta. De skall även lyfta in den nationella

värdegrunden i arbetet och i första ledet handlar det om självbestämmande. Lena säger att

det självklart går att arbeta med genombrottsmetoden i frågor som rör det sociala innehållet

också. De använder sig även av BPSD-registret och Lena tror att det kommer att utvecklas

och arbetas med ännu mer i framtiden och att det också kommer lyfta fram viktiga faktorer

för det sociala innehållet.13

Pedagoger i äldreomsorgen

En av de saker Socialstyrelsen lyfter fram som något som stärker det sociala innehållet är

att ta in äldrepedagoger i äldreomsorgens verksamheter.14

Bräcke Diakoni är en verksam-

het som har haft anställda pedagoger i äldreomsorgen sedan 2010.

År 2011 genomfördes en utvärdering av införandet av pedagogtjänsterna i form av semi-

kvantitativ undersökningsmetod med hjälp av enkäter.15

Enkäten gick ut till tre olika

svarsgrupper: enhetschefer, pedagoger och undersköterskor/vårdbiträden. Syftet med ut-

värderingen var att se huruvida pedagogerna bidragit med att utveckla det salutogena för-

hållningssättet. Med detta avsågs bland annat att skapa möjligheter till ett meningsfullt liv.

En av frågorna i utvärderingen var att se om pedagoguppdraget bidragit till att skapa ett

tryggt boende med tydligt fokus på den boendes individuella behov och sociala liv.

Resultatet av rapporten är något svårtolkade då det finns stora variationer mellan de tre

svarsgrupperna och även inom grupperna. Det som återkommer är dock att man ser ”inslag

av ökad delaktighet hos de boende” och ”ökad medvetenhet om salutogent förhållningssätt

bland medarbetare”. Pedagogerna själva anger även att ”respekten för självbestämmandet

ökat” genom deras arbete samt att pedagogerna bidrar med att skapa etiska diskussioner

och att de ”inför ett mer reflekterande tänk”.

I sina sammanfattande rekommendationer till Bräcke Diakoni skriver utvärderaren att man

ser tecken till ett ökat socialt innehåll men att verksamheten behöver arbeta med att tydlig-

göra pedagoguppdraget. Man rekommenderar en utökning av antalet pedagogtjänster för

att skapa en större kraft att driva ytterligare förändringarbete.

12

Svensson Birgitta; 2012 13

Hansson Lena; 2012 14

Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/socialtinnehall 15

Cake Konsult 2011

13

Bemötande – arbetssätt – aktivering

I Malmö har man fokuserat på att utveckla det sociala innehållet i ordinärt boende (hem-

tjänst). Man slog fast att för att kunna åstadkomma detta krävdes både en helhetssyn kring

vårdtagarens behov genom hela vårdkedjan samt ett förändrat arbetssätt.

Kommunen genomförde först en stor utbildningssatsning i bemötande, salutogent förhåll-

ningsätt samt utbildning i att skriva en genomförandeplan. Omkring 250 medarbetare (både

biståndshandläggare, chefer och omvårdnadspersonal) genomgick olika delar eller hela

utbildningen. Utifrån den reflektion utbildningen skapade diskuterades frågan; ”Vad är

socialt innehåll egentligen?”. Malmö stad kom, genom att samla sina medarbetares erfa-

renheter, fram till en identifiering av tre viktiga dimensioner i skapandet av ett socialt in-

nehåll; bemötande, arbetssätt och aktivitet.

Under bemötandedimensionen kom man fram till att allt arbete i hemtjänsten utgår ifrån

mötet med den enskilde. För att kunna öka det sociala innehållet krävs trygghet och förtro-

ende som skapas genom personalens bemötande. Malmö kommun betonar vikten av att ha

ett bemötande som präglas av viljan att ge tillbaka makten och kontrollen över vardagen

till den enskilde i syfte att stärka självkänslan och det egna jaget.

Vad gäller arbetssätt understryker man vikten av metoder och rutiner som genererar förut-

sättningar för skapandet av det sociala innehållet. Man identifierar 8 viktiga områden:

1. Upprättande av genomförandeplan

2. Ta del av personens levnadsberättelse

3. Arbeta med kontinuitet

4. Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete

5. Arbeta med att stimulera olika sinnen

6. Skapa kontaktmannaskap med egentid

7. Ha kontinuerlig avsatt tid för reflektion

8. Aktiviteter

I det sistnämnda området lyfter Malmö stad fram att deras egen årliga brukarundersökning

visar att de äldre i Malmö är minst nöjda med möjligheterna till social samvaro och möj-

ligheterna att kunna aktivera sig om de vill. Vikten av personliga önskemål och preferenser

betonas.

Malmö stad har sammanställt resultatet av sitt arbete i en inspirationspublikation där det

finns flera exempel på hur arbetet med beskrivna dimensioner starkt bidragit till att öka

enskilda personers sociala innehåll och upplevelse av livsglädje.16

Strukturerad dokumentation med ICF

Södergården på Bräcke Diakoni i Göteborg är ett korttidsboende för 6personer under 65 år

som uppvisar symptom på eller har en diagnostiserad demenssjukdom. För att öka de bo-

endes delaktighet och öka deras livskvalitet arbetar man systematiskt med att kartlägga de

boendes individuella resurser och behov. Kartläggningen sker utifrån WHO:s klassifikat-

ionssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

16

Malmö stad; 2012

14

Genomförandeplaner och eventuella handlingsplaner, bemötandeplaner och arbetsplaner

skrivs sedan utifrån hur resurser kan tillvaratas samt hur behov ska mötas på ett sätt som i

så hög utsträckning som möjligt stärker den enskildes självständighet och upplevelse av ett

meningsfullt liv. Handlingsplanerna följs upp var tredje månad och korrigeras efter de

eventuella framsteg som den boende gör. Biståndshandläggarna får var tredje månad del av

kartläggningarna, genomförandeplanerna samt sammanfattning av social dokumentation

för att kunna bedöma den boendes fortsatta behov av stödinsatser. Södergården har genom

sitt arbete skapat en verksamhet där de boende antingen behåller eller återvinner förmågor

de förlorat trots en progressiv hjärnsjukdom. Av totalt 11 boende som bott eller bor på Sö-

dergården har fem kunnat flytta till eget boende eller är på väg att flytta hem. Två har flyt-

tat till ett annat boende med fortsatt mål om att flytta till eget boende. Personalen som ar-

betar på Södergården har upplevt ICF-kartläggningen som ett ovärderligt verktyg. En per-

son i personalen som tidigare arbetat inom äldreomsorgen har uttryckt att hon ”tror det

skulle göra stor skillnad att ha tillgång till en ICF-kartläggning under min tid i äldreomsor-

gen”.17

Värdeforum

I samarbete med Qulturum, centrum för utveckling och förbättringsarbete inom Lands-

tinget i Jönköpings län, startade Famna 2009 ett utvecklingsprogram för att förbättra vård

och social omsorg. Ambitionen är att bygga kompetens och kapacitet i systematiskt för-

bättringsarbete hos Famnas medlemmar. Målet är att man genom kunskap och handling

skapar en kultur av ständiga förbättringar som involverar hela organisationen.

Förändringsarbetet bygger på en konkret vardag och sätter fokus på mötet mellan huvud-

personen och professionella, ökar delaktigheten, engagemanget och hållbarheten av för-

bättringen. Programmet har likheter med genombrottsmodellen men det bygger också på

idén om mikrosystem som platsen där vårdgivaren och vårdtagaren tillsammans skapar

värde. Mikrosystemsperspektivet går längre än att bara sätta huvudpersonen i centrum, det

handlar om att helt byta perspektiv och se allting utifrån huvudpersonens perspektiv. Uti-

från detta synsätt blir alla en del av samma system men med olika kompetenser.

Förbättringsprogrammet, Famnas Värdeforum, består av fem värdecaféer (lärandesemi-

narier) och sex coachmöten per halvår. Programmet avslutas med en vernissage där resul-

taten åskådliggörs för andra delar av verksamheten och övriga intresserade. Teamet är

tvärprofessionellt med 5-8 personer varav en är coach. Coachen är en person som stödjer,

inspirerar och leder arbetsgruppen genom processen samt förankrar den med den ansvariga

ledningen. Det finns en rad olika projekt som presenterats på Famnas vernissager och en

del av dessa handlar om hur man kan skapa ett bättre socialt innehåll för de äldre.

En av tankarna med Famnas Värdeforum är att förändringarna sker i direkt närhet med

huvudpersonerna, i det här fallet de äldre, och att förändringarna skall leda till ett ändrat

arbetssätt som består över tid. Flera av projekten rör det sociala innehållet som t.ex. mer

individanpassade aktiviteter, en mer meningsfull vardag för de boende och ökat välbefin-

nande genom stimulans och gemenskap. Listan skulle kunna göras mycket längre, men

gemensamt för dessa projekt är att de identifierat ett problemområde och genom ett utveck-

17

Schjelde Lisa; 2012

15

lat genombrottsarbete med tydligt fokus på värdeskapande gjorde man förbättringar, mätte

resultat och utvärderade dessa.

I alla projekt kunde man se att antalet aktiviteter ökat markant. De boende upplevde att

personalen var mer närvarande och hade ett mer individcentrerat förhållningssätt, vilket i

sig skapade glädje och meningsfullhet. Dokumentationen har förbättrats, närstående och

boende är mer delaktiga i vad som händer på avdelningen. Samtliga grupper vill fortsätta

med förbättringsarbeten och även sprida tankarna och resultaten till övriga avdelningar på

arbetsplatsen.18

18

Neubeck Truls; 2012 samt redovisningar av Famnas Värdeforum 2009-2012, se http://www.famna.org/kvalitet-ledarskap/famnas-vardeforum/dokumentation/

16

Går det att mäta socialt innehåll?

I samtal med våra källor har vi diskuterat om man kan och i så fall hur man skulle kunna

kvalitetssäkra och mäta det sociala innehållet. Forskare och övriga källor tycks överens om

den stora nyttan av att kunna se objektiva data, men frågan är om något så subjektivt kan

fångas utan att avgörande individuella faktorer för livskvalitet går förlorade. Risken, ansåg

många, är att man börjar mäta antalet aktiviteter och tappar den individuella aspekten. Eller

som äldreomsorgschefen i Mellerud, Solvie Linder, uttryckte det; ”Inom äldreomsorgen så

tänker man väldigt ofta kollektivt och riskerar då att missa de äldres egna önskemål om att

göra saker tillsammans med andra eller ensamma”.19

Bräcke Diakonis VD Martin Ärnlöv

funderade kring kvalitetssäkring och menar att det möjligtvis är processen vi kan titta på.

Hur har vi arbetat med att fånga upp individens önskemål?20

Det är för oss anmärkningsvärt att så få av kommunernas slutrapporter från de nationella

stimulansbidragen för socialt innehåll har fokuserat på att fånga eller utveckla mätbara

indikatorer av det sociala innehållet. Givetvis ger exempelvis införande av vårdhund ett

ökat socialt innehåll till den äldre som genom livet haft ett stort hundintresse och känner en

stor saknad efter fyrfota vänner. Det är dock mycket tveksamt vad ett sådant projekt tillför

den boende som genom livet haft en hundrädsla och som istället fruktar ett möte med

samma djur. Samma typ av resonemang kan föras kring alla projekt som utformats för, i

bästa fall, majoritetens behov. Frågan hur man når mätbarhet av socialt innehåll för den

enskilda äldre blir här hängande i luften.

Till skillnad från flera andra bedömningsområden inom Socialstyrelsens tillsynsansvar,

finns det inte några bedömningsinstrument eller nationella bedömningskriterier att utgå

ifrån när det handlar om socialt innehåll. Det är istället den enskilda handläggarens pro-

fessionella tolkning och bedömning av den nationella värdegrundens principer, som avgör

hur det sociala innehållet bedöms i Socialstyrelsens tillsyner. Ofta utgörs bedömningsun-

derlaget av slumpmässigt utvalda intervjuer med huvudpersonen. En tillsynshandläggare

uppger att hon i tillsynerna har sett en tendens till betoning av gruppaktiviteter på bekost-

nad av ett mer individorienterat socialt innehåll.21

Vid ett informellt kaffebordsamtal med regeringens äldresamordnare, Eva Bågenholm

Nilsson, väcks frågan om huruvida skapandet av ett kvalitetsregister, liknande BPSD-

registret skulle kunna införas för att säkerställa det sociala innehållet. För att kunna disku-

tera den idén vidare tog vi kontakt med de ansvariga för BPSD-registret. Frågan vi bollade

handlade om ifall man med BPSD-registret som förebild kan skapa ett liknande kvalitets-

register när det gäller socialt innehåll.

Ansvariga för BPSD-registret menar att man absolut skulle kunna mäta förekomsten av

socialt innehåll inom äldreomsorgen.22

Däremot är det en helt annan sak att kunna mäta

kvalitén av den utförda åtgärden eller kunna avgöra vad som är socialt innehåll för den

aktuella personen. Hur vet vi om Asta, med långt framskriden demenssjukdom, tycker det

19

Linder Solvie; 2012 20

Ärnlöv Martin; 2012 21

Florin Maelum Margareta; 2012 22

Man hänvisar här till texten Socialstyrelsen publicerat 2009, som vi citerar på sidan 5

17

är meningsfullt att delta i musikstunden på avdelningen? Eva Granvik som är nationell

samordnare för BPSD-registret skriver följande i ett mail:

”För att minska förekomsten av BPSD vet man att bemötandet har mycket stor betydelse.

Men denna parameter har vi inte med i registret, för vem kryssar i rutan ”nej” på frågan om

Asta får ett gott bemötande? Och vem avgör vad som är ett gott bemötande? Och vem av-

gör vad som är ett gott socialt innehåll för just mig??? Det finns ett stort värde av att kunna

mäta detta, men jag har tyvärr inget förslag på hur man ska göra detta.”23

En möjlighet att fånga det sociala innehållet med mätningar vore att eventuellt att försöka

identifiera frisk- eller riskfaktorer och arbeta med att öka eller minska dessa på ett systema-

tiskt sätt. Även detta skulle dock kunna vara problematiskt. Att exempelvis tolka uttrycket

”personen söker gemenskap med andra” som en friskfaktor skulle kunna innebära en risk

för att en person som avviker från majoriteten och inte önskar/vill ha gemenskap blir på-

tvingad detta. Eller att en person som på grund av sin sjukdom inte längre önskar den kon-

takt man tidigare eftersträvat ändå blir utsatt för detta. Ett annat exempel på en friskfaktor

skulle kunna vara att öka personens ”delaktighet”, men vad innebär det? Hur mycket ska

man vara delaktig för att det ska ”räknas”? På motsatt sida kan man tänka att ”känslor av

ensamhet” skulle kunna vara ett uttryck för en riskfaktor. Men hur kan man bedöma en

persons upplevelse av ensamhet om han eller hon förlorat sin förmåga att kommunicera?

Det skulle kräva validerade bedömningsinstrument för väldigt många och skiftande variab-

ler och aspekter och frågan är om sådana finns? Tanken är god, men hur skulle det kunna

omsättas praktiskt, utan att riskera att orsaka ett bristande individperspektiv?

En nationell metod för att kvalitetssäkra både det sociala innehållet, självbestämmande,

delaktighet och kvalitén i omvårdnaden utifrån ett individperspektiv är socialtjänstlagens

införande av kravet på upprättande av en individuell genomförandeplan. I Malmö stads

satsning på det sociala innehållet är genomförandeplanen en tydligt framträdande fokus-

punkt, så även på Korttidsboendet Södergården på Bräcke Diakoni. Problemet kring ge-

nomförandeplanen har varit att det finns mycket stora variationer i hur den skrivs mellan

olika kommuner och även mellan utförare inom samma kommun. En genomgång av an-

vändningen av genomförandeplanen i olika verksamheter visar att den ibland kan leda till

ett stärkt självbestämmande och självkänsla för personen, men att den ibland används som

en ren personalprodukt som snarare kränker den enskildes självbestämmande och själv-

känsla än att stärka den samma.24

Upprättande av en genomförandeplan av hög kvalitet kräver både bemötandekunskaper

och reflektion. Det är värt att notera att samtliga utav de fem metoder för arbete med soci-

alt innehåll som uppmärksammats i detta diskussionsunderlag utgår just ifrån detta. Äldre-

omsorgens samlade erfarenhet visar att en ökad reflektion i vardagsarbetet markant ökar

förutsättningarna för skapandet av ett mer individorienterat socialt innehåll. Genombrotts-

metoden och Famnas Värdeforum utgår båda från att skapa en struktur som skapar förut-

sättningar och tydliggör reflektionens verkan och resultat då den går från tanke till praktisk

handling. Famnas Värdeforum visar entydigt att sådana resultat faktiskt går att mäta och att

mätprocessen i sig skapar en stark drivkraft till processen också när den processen handlar

om att skapa ett ökat socialt innehåll.

23

Granvik Eva; 2012 24

Olofsson Louise; 2005

18

Frågan är om det finns ytterligare verktyg som kan hjälpa till att tydliggöra och ringa in det

sociala innehållet i det vardagliga mötet med den äldre. Södergårdens arbete kring ICF-

kartläggning väcker tankar kring huruvida det skulle vara möjligt att genom en ICF-

kartläggning urskilja individuella identitetsmarkörer för socialt innehåll och utifrån dessa

kunna mäta hur väl verksamheten svarar mot personens behov.

Socialstyrelsens fokus när det gäller ICF-kartläggning handlar idag om att biståndshand-

läggarna ska kunna använda ICF i beslutsprocessen kring sökta bistånd. Vid kontakt med

Socialstyrelsen om hur de ser på en eventuell koppling mellan socialt innehåll och ICF-

kartläggning i det praktiska vårdarbetet ges ett mycket positivt gensvar. Detta skulle kunna

vara en förlängning av det arbete som påbörjats vad gäller handläggningsprocessen. I sam-

talet med Socialstyrelsen diskuterades tankar kring huruvida hälsodomänen för samhälls-

gemenskap, socialt och medborgerligt liv skulle kunna användas som viktiga delar för att

fånga den enskildes upplevelse av socialt innehåll. 25

25

Granberg Ann-Kristin; 2012

19

Slutsatser och förslag på fortsättning

Sammanfattningsvis visar detta diskussionsunderlag på både risker och möjligheter när det

gäller kvalitetssäkring av det sociala innehållet. I den engelska litteraturstudien som redo-

visats lyfter författarna fram att ”social participation” enligt vissa definitioner ses som en

subjektiv upplevelse och i andra fall som ett objektivt och observerbart fenomen.26

Dessa

två synsätt innehåller stora skillnader. Engelheart och Åhfeldt uttrycker att det är av stor

betydelse att definitionen av vad som är socialt innehåll kommer från personen själv och

inte ”tvingas på de äldre utifrån”.27

Vår bedömning är att en sådan ansats bör utgå ifrån en strukturerad dokumentation och

uppföljning där individuella behov och önskemål utifrån den äldres egna värderingar mat-

chas med individuella årgärder, insatser och aktiviteter. Skillnaden mellan behov och åt-

gärder skapar på detta sätt en bild av måluppfyllelse som skulle kunna användas som mått

för det sociala innehållet i insatsen.

Bräcke Diakoni Korttidsboendet Södergårdens arbete med att använda ICF för personer

med demensproblematik under 65 år, har visat ett mycket positivt resultat även när det

gäller de boendes upplevelse av socialt innehåll. Det skulle vara mycket intressant att testa

huruvida metoden skulle kunna anpassas och överföras till äldreomsorgen.

Idealiskt skulle vara att få till ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Bräcke Diakoni (Sö-

dergården), forskare, Famnas Värdeforum och en äldreomsorgsenhet.

26

Levasseur m.fl.; 2010 27

Åhfeldt E & Engelheart S; 2009

20

Referenser

Publikationer

Cake Konsult. Uppföljning av stödpedagogernas och stödassistenternas arbete inom Bräcke Diakoni (ej

tryckt) Göteborg 2009

Engelheart Stina & Åhfeldt Emanuel. Socialt innehåll, om förändringsarbete för enhetschefer I äldreomsor-

gen. Nestor FOU-center; Skarpsnäck; 2009

Engelheart, Stina, Åhlfeldt, Emanuel. Socialt innehåll: verktyg för förändring inom vård och omsorg om

äldre. Nestor FOU-center, Skarpsnäck; 2010

Levasseur M, Richard L, Gauvin L, Raymond E. Inventory and analysis of definitions of social participation

found in the aging literature: Proposed taxonomy of social activities. Social science & Medicine.

2010;71:2141-2149

Malmö stad. Socialt innehåll i ordinärtboende; Malmö stad; Malmö; 2012

Olofsson Louise; Individuell plan inom äldreomsorgen- En analys med fokus på samtalet mellan omsorgs-

mottagare och omsorgsgivare –, Linköpings Universitet, Norrköping; 2005

Socialstyrelsen. Socialt innehåll i äldreomsorgen,

http://www.Socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/socialtinnehall 2009-06-18

Socialstyrelsen. Stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre

personer – Redovisning för 2011. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-51

Söderberg, Maria. Socialt innehåll i dagen för äldre - tio förbättringsarbeten inom äldreomsorgen; Nestor

FOU-center; Skarpnäck 2007

Personlig kommunikation

Alaby Gert; Samordnare för äldrefrågor, Socialstyrelsen, telefonsamtal, 2012-10-23

Bjurström Niklas, utredare, Socialstyrelsen, telefonsamtal och mailkontakt, under perioden 2012-10-23 –

2012-12-12

Hansson Lena. enhetschef Kroppefjällshemmet i Mellerud, telefonsamtal 121211

Florin Maelum Margareta. Tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, telefonsamtal, 2012-10-23

Flöte, Anna. Terminolog, Socialstyrelsen, telefonsamtal, 2012-10-25

Granberg Ann-Kristin, äldreomsorgs handläggare för ICF, Socialstyrelsen, telefonsamtal, 2012-12-11

Granvik Eva, sjuksköterska, nationell kordinator för BPSD-registret, mailkontakt under

perioden 2012-11-20 till 2012-12-14

Jarborn Jonas. Innovations & konceptansvarig Ambea/Carema Care, telefonsamtal 121105

Jennbert Kristina, handläggare äldrefrågor, Sveriges kommuner och Landsting, mailkontakt, 2012-11-12

Linder Solvie. Äldreomsorgschef, Melleruds kommun, telefonsamtal 121207

Schjelde Lisa, stödpedagog korttidsboendet Södergården, Bräcke Diakoni, upprepade samtal och mailkontakt

under hösten 2012

Svensson Birgitta. arbetsterapeut, arbetar som utvecklingssamordnare, Bollnäs kommun, telefonsamtal

121217

Ärnlöv Martin. VD Bräcke Diakoni, telefonsamtal, 121207

Källor för Tabell 1

Forslöf Mona, Enhetschef, Ersta Äldreomsorg, telefonsamtal 121130

Götell Eva, Leg. Sjuksköterska, Lektor och docent i vårdvetenskap, akademien för hälsa, vård och välfärd,

Mälardalens Högskola, telefonsamtal 121123

Hedberg Jane, kulturvetare Bergs korttidsboende, telefonsamtal 121212

Höglund Eva. Samordnare FoU Sjuhärad, Högskolan I Borås, mailkontakt 121123

Jeppsson Grassman Eva, Professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, mailkontakt 121206

Johansson Kerstin, Undersköterska, Silviasyster, Örkelljunga kommun, mailkontakt 121130

Marsh Elisabeth, Högskoleutbildad sångare, skådespelare, instruktör, telefonsamtal 121130

21

Mossberg Lena, Plattforms- och utvecklingsledare, strukturer för evidensbaserad socialtjänst med fokus på

äldreomsorg, Fyrbodals kommunalförbund, telefonsamtal 121123

Palm Lis, FoU-samordnare, Fyrbodals kommunalförbund, telefonsamtal 121207

Spjut Elisabet, Fortbildning AB, mailkontakt 121024

Svensson Lars A, Universitetslektor i socialt arbete, Filosofie Doktor socialt arbete, Högskolan Väst, intervju

121101

Szebehely Marta, Professor i socialt arbete med inriktning mot omsorg vid Stockholms universitet. Mailkon-

takt, 121023

Thorslund Mats, Professor of Social gerontology, Aging research center, Karolinska institutet, mailkontakt

121121

Voss Cecilia, äldrepedagog, Humana, telefonsamtal 121130

Ågren Margareta, Universitetslektor i gerontologi, Högskolan Jönköping, telefonsamtal 121101

Åsbring Johan, VD Humana, telefonsamtal 121130

Fem äldre personer på ett äldreboende i Mellansverige.

Fyra undersköterskor anställda på samma äldreboende samt en undersköterska på ett annat boende.