Småbarn och anknytning

Samspelets betydelseför barns utveckling

Maria SvanströmSocionom Föreståndare påGryningen

Barn- och ungdomspsykiatriskaklinikens faktaserie med öppnaföreläsningar 2011

Gryningen• En

behandlingsverksamhet för späd- och småbarnsfamiljer

• Drivs i samverkan mellan Karlskoga kommun och ÖLL

• Karlskoga, Laxå & Degerfors

Gryningens syfte

• att främja barns utveckling genom att förebygga och behandla tidiga svårigheter i kontakten mellan föräldrar och barn

Familjerna

• Familjen remitteras till Gryningen av bvc-sköterskor, förskollärare, socialsekreterare, barnläkare, personal inom vuxenspykiatrin m fl…

• Föräldrarna kan också själva kontakta Gryningen

Exempel på vad man kan ha bekymmer med

Jag har svårt att tycka om mitt barn och det känns hemskt”

”Jag är så ledsen – fast jag borde vara glad som har fått barn”

”Ida är inte som andra barn”

Fler exempel på vad man kan ha bekymmer med

Oskar lyssnar inte på mig”

”Julia vill inte äta och krånglar med maten”

”Linus är vild, han klättrar på väggarna”

”Jag känner mig ifrågasatt som förälder"

Bärande tankar – så tänker vi!

• Grundbulten i behandlingsarbetet är en samarbetsrelation mellan behandlare och föräldrar

Var och hur ofta….?• Vi träffas på

Gryningen eller hemma hos familjen

• Vi kan träffas någon timme per vecka eller i dagverksamhet tre förmiddagar i veckan

Vad gör man på Gryningen?

• I dagverksamheten arbetar vi i en vardagsliknande samvaro, där samspelet är i fokus. Föräldrar och barn får tillfälle att pröva nya sätt att förhålla sig till varandra i situationer som skapat problem.

Vad gör man mer?• Vi arbetar också

med samtal – där föräldern kan ta upp både det som känns svårt nu och egna tidigare erfarenheter som kan ha betydelse

• Vi tar också hjälp av film för att utveckla samspelet (Marte Meo)

Gryningens föräldragrupp

• Varje fredag för alla nio inskrivna familjer – arbete kring teman till exempel:

- Hur kan jag vara en trygg bas för mitt barn när jag inte är trygg själv?

- Vilka egenskaper vill jag att mitt barn ska få?

Gemensamt….

• Gemensamt för alla föräldrar som kommer till Gryningen är att man vill utveckla sitt föräldraskap

Gör vi något mer??

• Föräldragrupper bvc• Handledning• Konsultationer t ex till

socialsekreterare• Studiebesök• Praktikanter/auskul-

tanter• Utbildar Marte Meo

terapeuter/vägledare• Föräldramöten

förskolor

Indispensable Interaction

Kerstin Neander

Det viktiga samspelet

Den sociala hjärnan finns från början men måste stimuleras för att utvecklas. Detta sker nästan helt och hållet under barnets första två levnadsår i samspelet med dem som står närmast.

Det viktiga samspelet• Det mänskliga spädbarnet är ofullständigt –

hjärnans utveckling sker efter födelsen. Det betyder att varje spädbarn kan anpassas till de omständigheter det föds i.

• Vi har alla våra nervceller vid födelsen och vi behöver inte odla fram ytterligare, men vad som behövs är att vi kopplar ihop dem och får dem arbeta för oss.

• ”Use them or lose them!”

Barn är olika

• aktivitetsnivå• biologisk rytm• stämningsläge• anpassningsförmå

ga

• intensitet i reaktioner

• känslighet för ljud, ljus och beröring

• uthållighet• lätt- eller

svårdistraherat• tillbakadraget

eller närmar sig gärna

Lätta eller flexibla barn

• regelbunden rytm• positiv sinnesstämning• lätt att anpassa sig till det som är

nytt• låg intensitet i reaktioner• låg känslighet för sinnesintryck

Försiktiga eller svåruppvärmda barn

• svårt att anpassa sig till det som är nytt

• tillbakadragna

”Svåra”, aktiva, ”bråkiga” barn

• Hög grad av aktivitet• hög grad av intensitet i reaktioner• lättdistraherade• känsliga för sinnesintryck• oregelbundna i sin rytm• lätt att bli missmodiga

Goodness of fit (Chess & Thomas 1984)

• Ju bättre föräldrarna (och senare andra vuxna) förmår anpassa sig till barnets speciella särdrag, samtidigt som man ställer åldersadekvata krav på barnet, desto mindre roll spelar temperamentet för utvecklingen.

Anknytningsteori

• Barn kan inte låta bli att knyta an!• Anknytningen som sådan är beroende av

fysisk närhet mellan barnet och dess vårdare under barnets första levnadsår.

• Kvaliteten på anknytning varierar kraftigt beroende på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet mellan barnet och dess vårdare är.

• Barnet gör det bästa av situationen!!!

Anknytningen är tvingande

• Anknytningen är tvingande för barnet – kan inte låta bli att knyta an till sin vårdare oavsett dennes lämplighet. Att ett barn är starkt anknutet säger ingenting om vårdarens lämplighet.

Utveckling av anknytning• Anknytningen utvecklas i det vardagliga

samspelet med vårdaren• Efter några månader (ca 4) börjar

barnet visa att det föredrar de personer som tar mest hand om det – ler lättare åt dem , tröstas bättre

• Ytterligare några månader senare (vid ca 6-8 mån) protesterar barnet om det skils från föräldrarna

• När barnet börjar krypa (9-10 mån) kan det själv börja reglera avståndet. Utforskande beteende – anknytningsbeteende

• Anknytning är ett livstema

Anknytningssystem och omvårdnadssystem

• Anknytningssystemet är de olika anknytningsbeteenden som underlättar för barnet att upprätta och upprätthålla fysisk närhet till föräldern; t ex leenden, gråt eller krypa till föräldern

• Omvårdnadssystemet är förälderns svar på barnets signaler; lyfta upp barnet, tala

Inre arbetsmodeller

• Föreställningar om sig själv och om sina relationer andra

• Alltså en representation av barnet själv (värd att älskas) och av föräldern (någon som barnet kan vända sig till)

• Dessa modeller får betydelse för hur barnet samspelar med andra personer

Olika typer av anknytningOrganiserad- samspelet med

föräldrarna har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen med föräldern

• Trygg – barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn(B)

• Undvikande – barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (A)

• Ambivalent – barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet.(C)

Desorganiserad (D)– samspelet bygger i hög

grad på rädsla- samma person som ska

skydda barnet är den som väcker rädsla

- Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation

Också otrygga inre arbetsmodeller ger ”trygghet”

• Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet

• Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den ger barnet en sammanhållen ”världsbild” rörande det viktigaste som finns - hur nära relationer fungerar

Förutsättningar för att barnet skall utveckla en trygg anknytning är att

föräldern...

• inte är skrämmande för sitt barn. • är förutsägbar i sina reaktioner• är lyhörd för barnets signaler• förmår prioritera barnets behov före

sina egna• accepterar och stödjer barnets behov

av utforskande och trygghet

Den lyhörda föräldern…(Ainsworth)

• kan se saker ur barnets perspektiv• är ”intonad” för att uppfatta barnets

signaler, tolkar dem korrekt och besvarar dem…

• …i en rytm som är anpassad till barnets• om han/hon väljer att inte ge barnet det

barnet vill ha bekräftar hon ändå att hon uppfattat barnets önskan och erbjuder ett alternativ

Mentalisering

• Förmågan att kunna byta perspektiv!

• Förmågan att leva sig in i andra personers tanke- och känslovärld

• Att reflektera över och förstå hur det egna och andras beteende påverkas av mentala tillstånd, processer, tankar & känslor

• I föräldraskapet behövs mentaliserings-förmågan….

Mentalisering

• Mentalisering är ett resultat av medfödda förmågor men också något som måste läras in

• Bristande förmåga till mentalisering försvårar mänskligt samspel

• Barn med autism uppvisar brist eller försening av denna förmåga

Utvecklingsstödjande dialog• Vi utforskar barnet

tillsammans med föräldrarna och med hjälp av att filma samspelet.

• Vi tittar efter barnets initiativ och stödjer föräldern i att benämna, bekräfta och vägleda barnet.

Exempel:Oscar 4 mån

Uppdrag/Mål:• Att mamma ska tycka om att vara med Oscar• Att Oscar ska sova och äta mer regelbundet• Att mamma ska bli glad

Exempel:William 5 årUppdrag/mål:• Att Williams utbrott ska minska• Att hitta bättre sätt att handskas med William när han blir arg.• Att ta reda på om det är något fel med William

Exempel:Linus 3 år

Uppdrag/Mål:• Mamma vill få stöd i sin föräldraroll• Mamma vill få hjälp så att hennes dåliga mående inte påverkar Linus.

Mer information om Gryningen

Besök vår hemsidawww.orebroll.se/

gryningen