1www.blekingesf.se

Släkt-Eken 103/10

Blekingesonen som hamnade i de fina salongerna.sidan 10

Tre släktgårdar i Blekinge sidan 6

Martin Jönssons laxfiske 1892 sidan 12

2 www.blekingesf.se

OrdförandeAnnika Gylling OtforsLilla Rävsmålavägen 12370 12 HALLABRO0457-122 11annikagylling@otfors.st

Vice ordförande, båtsmans-register

Vanja JonassonRonnebyvägen 1 b370 10 BRÄKNE-HOBY0457-803 22vanja.jonasson@hotmail.comwww.swe-gen.se

E-post till Båtsmansregistretblekingerotter@yahoo.se

Sekreterare, bokhandelBjörn-Åke PeterssonSödra Smålandsgatan 1 c372 50 KALLINGE0457-204 65peterssonkallinge@yahoo.sebokbutiken@yahoo.se

KassörJan-Erik WennerbergHässlehultsvägen 111293 92 JÄMSHÖG073-442 01 19jan-erik.wennerberg@oktv.se

Medlemsregister, vice kassörCarina FocklinEringsbodavägen 154372 92 KALLINGE0457-46 00 26cfocklin@hotmail.com

Ledamot, släktforskarvärdSten EkenbergHögabergsgatan 42371 34 KARLSKRONA0455-188 06 (bostad)0455-73 78 26 (arbete)sten.ekenberg@ltblekinge.se

LedamotDiana GreenStansvägen 6372 39 Ronneby0457-663 52 (bostad)0455-36 36 61 (arbete)diana.gren@telia.comt

Ledamot, stenhuggarregistretKerstin CarlssonVolontärbacken 2 b III372 32 RONNEBYkerstin.carlsson@yahoo.se

Ledamot Staffan Knös

Kyrkogatan 5372 30 RONNEBY070-595 13 381338-sek@telia.com

Suppleant, studieorganisatörKatarina MöllerAlamedan 7371 31 KARLSKRONA0455-821 47katarina.moller@karlskrona.se

SuppleantArne SörlövAlnaryd370 33 TVING0455-703 04arne@sorlov.com

Valberedningen (sammankallande)Bo Lundgrenbossel.kallinge@telia.com

ÖvrigaRedaktör

Anette NäslundHyndekullavägen 74372 51 KALLINGEredaktor@blekingesf.se

Nätredaktör - BlekingerötterAnnika Gylling Otforswebbredaktor@blekingesf.se

Stenhuggare i BlekingeKerstin Carlssonkerstin.carlsson@yahoo.se

BlekingearkivetTingsgården370 10 BRÄKNE-HOBY0457-813 87 tel & faxblekingearkivet@telia.comwww.blekingearkivet.se

MedlemskapAlla frågor angående medlemskap

ställs till Carina Focklin, adress härovan. Glöm inte att meddela nyadress. Medlemmar registreras i ettdigitalt medlemsregister

Medlemsavgiften skall varabetald inom första kvartalet

Medlemsavgift 2010150 SEK för enskild medlem75 SEK för familjemedlemGlöm inte ange namn, adress oche-postadress

Vårt Plusgiro 431 79 28-2

Denna tidning trycks avCopyGraf, Bräkne-HobyISSN 1403-3410

Kontakt - BlekingeSläktforskarförening Annonsering i Släkt-Eken

1/1-sida 1000 kr1/2-sida 500 kr1/4-sida 250 kr1/8-sida 125 kr

Medlemmar får gratis annons 1/16 sida

ManusstoppFörsta tidningen senast den 15:de januari

Andra tidningen den 15:de majTredje tidningen den 15:de oktober

BLT:s födelsedagsklipp

För något år sedan skänkte Blekinge Läns Tidningsina födelsedagsklippböcker till oss på SVAR iKallinge. Nu har alla dessa böcker blivit inscannadeav Jörgen Hylse, medarbetare på SVAR i Kall-inge.Klippen börjar den 30 juli 1925 t o m 1970, 1972-1978, 1980. Så har du någon släkting som fyllt jämtunder denna perioden kan det finnas en liten berät-telse om honom eller henne.Vi fick också lite från Växjö-bladet för tiden 1968-1970.Vänligen kontakta Jörgen Hylse påjorgen.hylse@ronneby.se så letar han fram even-tuell notis och skickar den till dig. Kopian är gratis.

AGO

Redaktörens rader

Efter många om och men ska ni förhoppningsvis ha entidning i era händer. Under det rejäla åskoväder vi hadeför några veckor sedan och innan jag hann stänga ner da-torn, small det till. Med min ”datorsupport” på affärsresavar det inte mycket jag kunde göra. Det var bara till attvänta tills allt kunde ordnas. Nu, efter att ha suttit så mångatimmar i sträck med tidningen, så känner jag mig ganskamör.Hoppas nu att alla får en skön sommar. Med denna trå-kiga och kalla vår vi har haft, tycker jag att vi verkligenförtjänar en riktig sommar. Jag tycker det var ett tag se-dan vi hade det, här nere i Blekinge.

3www.blekingesf.se

Ordförandens rader

Först och främst vill jag tacka för förtroendet jag fick påBlekinge Släktforskarförenings årsmöte den 20 mars 2010, attbli föreningens ordförande ett år framåt. Då jag har varit sty-relseledamot sedan 1990, med en lucka för 2009, så är jagåterigen i föreningens famn. Det ska bli så roligt och jag skaförsöka komma på idéer som vi alla i föreningen kan ha nyttaav.

Pågående projekt är vårt vigselregister och vid Släktforskar-dagarna i Örebro i slutet av augusti blir det premiär för Östrahärads vigselregister 1888-1939, tänk på att Karlskrona finnsmed…

Sedan har vi projektet Våra Anor 4, en gång återstartad avfd ordförande Rune Kronkvist. Han håller fortfarande i dettaprojekt, så skickar in era anor eller uppdatera dem. Läs infor-mationen om Våra Anor 4 på vår hemsida http://blekingesf.se

Föreningen kommer att vara representerad av bl a en vo-lontär på Nässelfrossan den 5-6 juni i Olofström. Sedan blirdet höstmöte och vår mening är att det ska hållas i Karlskronaden 23 september och till slut blir det Kulturnatten i Karls-hamn den 3 oktober. Också här kommer två volontärer attdeltaga. Du som medlem i vår förening är välkommen att blivolontär för att hjälpa till vid olika arrangemang, kontakta migom du är sugen på det. Dessa arrangemang är till för att spridavårt budskap om släktforskning till dem som är på gång attbörja forska.

Men vad finns för oss som hållit på ett tag då? Tanken äratt alla släktforskare ska samlas en gång i månaden på SVARi Kallinge, där vi kan utbyta vår forskning med varandra ochlösa eventuella problem i forskningen. Så håll utkik på vårhemsida så kommer det mer information om allt detta framö-ver.Ha en trevlig sommar och håll forskningen igång!!

Annika Gylling OtforsOrdförande

Kan du gissa var bilden är tagen iBlekinge?

Svaret till förra tidningens bildgåta.Båten på bilden heter ”Lunkentuss” och den tuffar fram iRonnebyån mellan Hjorthålan och Klåvbens kraftverk iBackaryd socken.I Hjorthålan fanns det en kvarn på 1900-talets början och isamband med att man skulle bygga ett kraftverk i Klåvben, sådränkte man bl a kvarnen i Hjorthålan. Du kan läsa mer omdetta i Backaryd- Öljehults socknars hembygdsförenings års-bok 2004.Kan inte låta bli att tänka på mina förfäder som bodde i Hjorthå-lan på 1600- och 1700-talet, bl a Abraham Gummesson somdog i Hjorthålan 1740 och hans dotter Segrid Abrahamsdottersom var född 1714 i Hjorthålan. Undrar vad de hade tänkt omde hade fått veta att husen skulle dränkas….

AGO

Rättelse

I förra tidningen var tryckfelsnisse framme. I recen-sionen av boken ”Blasius König - borgmästaren” stårdet felaktigt att författaren heter Ödman i efternamn.Författaren heter Kjell Öhman och ingenting annat.

Red.

Nässelfrossan

Välkomna att besöka Blekinge Släktforskarförening påNässelfrossan i Olofström den 3 juli 2010. Ett föredragom släktforskning av Hans Rosenlund går av stapeln11.30 och därefter är föreningen till er tjänst.Titta in på http://www.nasselfrossa.se för att läsa merom ”frossan”

4 www.blekingesf.se

Presentation av nytillkomna i styrelsen

Jag heter Jan-Erik Wennerberg och bor i Hesslehult (Jäms-hög). Blev invald 2010 som ledamot i BSF styrelse somkassör.Har släktforskat i drygt 8år. Jag har mina rötter i Norge (Trond-heim och Hammaröy) och Blekinge (Asarum och Åryd).Jag forskar bara på min släkt i Norge

Jan-Erik Wennerberg, Jämshög

Jag är snart 62 år och släktforskat i mer än 30 år. Är påmödernet bleking. Jag har släktforskat mycket i Tving, Frid-levstad, Rödeby och Augerum socknar. Söker ättlingar tillLisbet Larsdotter i Fundersmåla/Glimminge och ättlingar tillJöns Gunnarsson i Boahaga. Är fadder i föreningen DIS.

Arne Sörlöv, Tving

Jag heter Kerstin Carlsson, född i Öregrund, Uppsala län, menuppväxt i Ronneby sedan barn. Jag blev invald år 2010 i BSFsom ledamot och ansvarig för stenhuggarregistret.Mitt intresse för släktforskning började år 1995. Jag börjadeatt släktforskar på min egen släkt som finns i Blekinge, Små-land, Skåne och Norrbottens län. Ett av de ämnen som ocksåintresserat mig är historia, man kan ju har nytta av det inomsläktforskning.År 2000 började jag med ett projekt att dokumentera alla sten-huggare i Blekinge län och deras familjer. Jag är ensam regis-teransvarig för stenhuggarregistret i Blekinge län. Detta är ettgammalt hantverk som vi måste bevara, och det kan vara ro-ligt för de efterlevande att få veta att deras förfäder arbetadeinom detta hantverk. Många av dem flyttade till Bohuslän, somhar den största stenhuggarverksamhet och tillbaka till Blekingeigen. Stenhuggarna har fått ett stort intresse i Sverige och äveni utlandet som har hittat sina anor via min sida på http://blekingesf.se/Stenhuggare/index.htmNi som har anor som är stenhuggare i Blekinge kan skickarkompletteringar till mig eller har frågor som rör stenhuggare,så kanske jag kan hjälpa till.Skickar det till min E-mailadress: kerstin.carlsson@yahoo.se

Kerstin Carlsson, Ronneby

Slaget vid Helsingborgden 28 februari 1710

Har Du någon avlägsen släkting som var med och slogsmot ryssarna vid Poltava i juni 1709 eller i Helsingborgmot danskarna den 28 februari följande år? Kanske sombåtsman när danskarna anföll Skåne eller invecklad istriderna innan Karlshamn som enda blekingske stadfick kapitulera för danskarna?

Efter freden i Roskilde 1658 kom Skåne, Blekinge och Hal-land att tillhöra Sverige. Några månader efter det att Sverigeblev slagna vid Poltava 1709 passade Danmark på att för-klara Sverige krig. Hela den svenska armén var slagen i spill-ror och Danmark såg nu en möjlighet att ta tillbaka sina gamlaprovinser som de förlorat ett 50-tal år tidigare. Den 2 novem-ber 1709 landsattes 15.000 danska soldater i Råå strax utan-för Helsingborg. Magnus Stenbock var guvenör över Skåne,men hade alldeles för få soldater för att kunna bjuda ett or-dentligt motstånd och tvingades dra sig tillbaka norrut till Små-land. Karl XII befann sig för sin del långt nere i Turkiet.Under november och december intog den danska armén helaSkåne med undantag av fästningarna i Malmö och Landskrona.I januari 1710 var turen kommen till Blekinge där Karlshamnintogs. Nu hamnade den infrusna svenska flottan i Karlskronai farozonen. Den danska armén var dock vid det här laget idåligt skick eftersom man hade brist på livsmedel samt pro-blem med fältsjukans härjningar. Man var därför tvungna attdra sig tillbaka till Skåne.

Under tiden hade svenskarna genom indelningsverketseffektivitet lyckats sätta upp nya regementen samt utrusta ochöva soldaterna. Snart fanns 16.000 stridsdugliga soldater sam-lade i växjötrakten. Den 12 februari 1710 ryckte Magnus Sten-bock in i Skåne och marcherade ända ner till Landskrona ochMalmö där han kompletterade sina styrkor med artilleri. Där-efter begav han sig med sin armé mot Helsingborg. Där hadedanskarna med sina 14.000 soldater gått i försvarsställning medbra läge på en höjd med kärr både framför sig och på flanke-

En grupp färggranna karolinska soldater. Det är stor skillnad mot dagensmilitära uniformer, som har en betydligt mer kamouflerande färgsättning.

5www.blekingesf.se

rna. De stridande parterna disponerade förutom sina infanteriervardera över 4.000 ryttare samt ett 30-tal pjäser i sina artillerier.Den följande striden blev mycket hård. Genom att de danskastyrkorna råkade i oordning kunde dock svenskarna få överta-get och de överlevande danska soldaterna drog sig tillbaka tilldet befästa Helsingborg. Under slaget förlorade danskarna1.500 man i döda och 3.500 man i sårade varav många senaredog av sina skador. Motsvarande siffror för svenskarna blevhälften så hög. Dessutom tog svenskarna 2.600 danskar somkrigsfångar.

Magnus Stenbock valde att inte försöka inta Helsingborgutan nöjde sig med att beskjuta staden med artilleri. Fem da-gar senare skeppades återstoden av den danska armén övertill Danmark. Innan dess förstörde danskarna allt som kundeförstöras i staden samt tog död på över 5.000 hästar och läm-nade hästkadavrer överallt på gator och torg och t o m i käl-lare och brunnar. Det blev sedan stora problem med att få bortalla döda hästar från staden eftersom det på den tiden varbödelns och rackares uppgift att sköta dylik verksamhet. Såsmåningom hamnade dock hästarna i massgravar eller kasta-des i havet.

Bland de svenska regementen som deltog i striderna vidHelsingborg kan nämnas Kronobergs, Kalmars och Jönköpingsregementen. Deltog gjorde också Älvsborgs regemente lik-som det Skånska utskrivningsregementet till foth. De två sist-nämnda var med sina färggranna karolinska soldater väl re-presenterade vid årets högtidligheter med anledning av 300-årsminnet. Detta kom till stånd på initiativ av förre Brigadchefenoch Översten Sven Wergård, som är ordförande i KungligaÄlvsborgs Regementes kamratförening.

En grupp soldater ur föreningen ”Skånska utskrivningsregementet till foth”under ledning av Kapten Alf Prytz.

Söndagen den 28 februari 2010 ordnades denna högtid föratt hedra minnet av de stupade svenska och danska solda-terna i det sista kriget länderna emellan. Hemvärnets musik-kår i Borås spelade, fanvakter paraderade och tal hölls av så-väl svenska som danska representanter. Avslutningsvis skeddekransnedläggning vid den stora minnessten, som restes vid 250-årsjubileet 1960. Det kan avslutningsvis nämnas, att redan vid150-årsminnet 1860 placerades en blygsam minnessten påRingtorpshöjden utanför Helsingborg. I början på 1900-taletrestes dessutom en pampig ryttarstaty över Magnus Stenbocknere i stadens centrum.

Dalsjöfors den 21 mars 2010Sven-Erik HåkanssonDalsjövägen 4516 34 DalsjöforsMail o Tel hakansson.033278079@bornet.net

Gammalt kapell i Kallinge?

En dag kom en man till oss på SVAR i Kallinge ochhan hade en karta med sig från 1766 och över ett om-råde i Kallinge. Idag ligger Slättagårdsskolan vid dettaområde.Han påvisade en liten text på kartan och vi blev allaförbryllade. Där står nämligen följande: ”Rudera efterett capell capitell”, strax till vänster om denna text stårdet: ”Gammalt vulgo”. Om man översätter dessa ra-der blir det ungefär följande ”Grunden efter ett kapellsom tillhört ett ordenssällskap”, nästa text blir ungefär”Gammal allmän mark”. Översättningen är en tolkningfrån min sida, så är det någon som kan det bättre, vän-ligen meddela mig.

Vi har frågat runt men ingen känner till att det legat ettkapell i Kallinge och tidpunkten bör ju vara 1600-taloch kanske ännu längre tillbaka. Är det någon somkänner till detta, vänligen kontakta Annika.Visst är det spännande?

AGO

6 www.blekingesf.se

I Miljömagasinet nr 7 läste jag en artikel av CeciliaKlintö, om att Jordbrukarungdomens förbund höll påmed en inventering av gårdar, som varit i släktens ägo iminst 200 år. Jag kom då att tänka på några gårdar, därjag funnit några av min dotterdotters anor. Från börjanvar det endast två gårdar, men så småningom kom jagäven in på en tredje gård, som jag tycket borde varakvalificerade till denna inventering.

Nu är det naturligtvis inte jag som skall skicka in någonansökan utan det är ju upp till den nuvarande ägaren. Dess-utom känner jag inte till vad det ställs för krav utöver de 200åren, men nog skulle det väl vara intressant om de tre går-darna kunde komma med.

Hur hamnade jag nu i detta?För att göra en lång historia kort, så har jag, för att inte mitt

misstag skulle upprepas (jag började släktforska först då jagblivit pensionär) gick jag ner två steg och började släktforskapå min dotterdotter. Släktforskning tar tid och man hinner intemed allt, som man vill och då tänkte jag, att om jag gör själva”benstommen”, så kan kommande generationer försöka få lite”kött på benen”.

Namnet Jordgöl dök upp första gången, då jag hunnit framtill Therese farmors farfars farmors mor Elna Abrahamsdotter,född den 7/5 1798 i Jordgöl, Asarums församling. Vid enanbytarträff fick jag kontakt med Per Frödholm, som inte en-dast berättade om Jordgöl, utan även gav mig en utredning,som han gjort med benägen hjälp av Vanja Jonasson. Det varen diger lunta och plötsligt var jag ytterligare 4 generationerbakåt i tiden.

Naturligtvis blev jag nyfiken på denna gård och då jag fickveta att gårdarna fortfarande var i gott skick (det fanns tvågårdar) så åkte jag dit, för att med egna ögon få en bild av denplats, som brukats av förfäderna under många år.

Väl framme intervjuade jag en av husägarna, som var sys-selsatt ute i trädgården, men han tillhörde inte ”ursprungs-befolkningen” och han kunde inte svara på mina frågor. Hankände inte igen något av det jag läst i Pers och Vanjas ”utred-ning”. Jag var ju helt övertygad att jag kommit rätt, detta pågrund av min ganska hyfsade meritlista i orientering, men dåjag frågade honom om vilken gård som var Jordgöl 130, såförklarade han, att jag var på fel plats och att jag kört förbiinfarten till Jordgöl. Denna samling gårdar hette Emneboda,så jag tackade för ett trevligt samtal. Naturligtvis skulle jag hakommit ihåg att Per nämnt Emneboda, men att det skulle hanågot samband med Jordgöl, fick jag veta först då jag ringdePer och berättade om mitt besök och han lovade mig en nyutredning om även denna gård. Jag åkte tillbaka och hittadeinfarten till Jordgöl. Första gården var inte likt fotot jag hademed mig, men den andra gården ”var sig lik”. Ingen var hemma,så jag strosade runt lite på egen hand. När jag fick underlagetpå Emneboda kunde jag konstatera, att Elnas farfars far Ab-raham Carlsson f 1701 varit ägare till gården och inte nog meddetta. Släktens ägande kunde härledas fram till början av 1600-

talet.Nu blev det ytterligare besök på de båda gårdarna och det

visade sig ju, att de båda ägarna Herbert Bengtsson och OlleJohansson hade gemensamma anor i Carl Jönsson och hanshustru, Lave Perssons dotter. Även om Herbert Bengtssonhade bra koll på sina förfäder, så hade han inte satt detta isammanhang till släktskapet med grannen.

En intressant sak var de båda köpebrev, som jag fick ta delav från Herbert.

Opwist vid Jordransakningen den 27 apr. 175-

Kongl. Maij:tz

Wi underskrefne Rådh / Praesident och samptlige Cammar - Rådhgiörom vitterligit, at som högstbem:te Hans Kongl. Maij:tt ianseende därtill / att närvarande Krigzförfattningar erfordrastora och ansenlige utgifter / och man fördenskull på alt giörligtsätt måste vara omtänckt / huru man därtill må kunna upbringanödige medel / har i nåder tillåtit / att skatträttighetermåge sällias på dess Crono – Jordar / Rustningshåld och auge-menter, sampt till den ändan genom dess nådige bref dat.HufvudquarteretLais i Lifland den 20 Martii förledet åhr 1701 oss i nåderAnbefalt / på sätt och Vijs / som däruti förordnas / öfverslijke Skatträttigheters försälliande sluta och handla tilldet värde / som giörligast må ståå att erhållas ; Altså tillunderdånigst föllie däraf hafve Wij velat uplåta och försällia /efter’ som Wij härmed och i kraft af detta vårt öpna Bref påKongl. Maijtz vår allernådigste Konungs och Herres vägnar uplåteoch försällie till Bonden Oloff Carlsson efterskrefne Hemman /nembl. uti Blekingen, Brächne härad och Asarum sochen Enfierdedehl af hemmanet Hemmeneboda under Skattemanna Bördoch rättigheet / att niuta och behålla för Tiugusiu dhlr, 16 öreSilf: mynt dhem han emot Landt Ränte Mest:s Fuhrströmsquittence af den 24 april 1702 hvilket han jämväl här in Originaliinlefvererat / richtigt erlagt och betalt ; Afhände fördenskullKongl. Maij:t sampt efterkommande Konungar och Sveriges CronoFörbem:te cronohemman nbl. en fiärdedehl af Hemmeneboda iBlekingen, Brächne härad och Asarums socken och tilläggiebem:te Ena fiärdedehl Bonden Oloff Carlsson sampt hans hustru /Barn och Arfvingar / så ock Arfvinge efter Arfvinge med Huus /Jord / Åker / Äng / Skog / Marck / Fiske ooh Fiskevatten /Qvarn och Qvarnställen / Torp och Torpställen / och andretillägor / i våto och tårro / när by och fiärran / Intet undan-tagandes af alt det /som därtill lyder / med rätta liggia bör/och lagligen tilvinnas kan / att niuta / bruka och behålla underSkattemannabörd och rättigheet till evärdelig Ägo / Som lagförmår.Där ock så skulle hända / at han och de framdeles skulle villiadenne Skatterättigheet för sällia / eller eljest på någon annantransportera. Så förbehålles Kongl. Maij:t / at han och de skolavara skyldige / så vida det kan vara uthom rätta Börd / dettaCollegio den först till Lösen at hembiuda / och så frampt den åKongl. Maij:tz vägnar ey inlöses / då måge de hafva macht den-samma till någon annan som de bäst med åsämias kunna / atföryttra och transportera. Skulle och förberörde Hemman påhvariehanda sätt gåå Kiöparen eller hans Arfvingar ifrån / så vill

Min släkt”saga” - Tre släktgårdar i Blekingeav Torsten Lindell

7www.blekingesf.se

Kongl. Maij:t hålla dem deruti aldeles skadeslöse.Så skal ock förberörde hemman efter detta Brefs datum ifrån Cronoför Skatte uti Jordeböckerna införas. Där alle / som detta vidkom-mer / och för Kongl. Maij :tz skull vele och skole gjöra och låta /hafva sig hörsambligen at efterrätta / icke giörandes honom BondeOlof Carlsson hans hustru /Barn eller Arfvingar häremot hinder / meen eller förfång inågon måtto / nu eller i tillkommande Tijder / Till ytter-mera visso hafve wij detta med Kongl. Maij:tz här i dessCammar - Collegio brukelige sigill och våre händer under-

skrift bekräftat. Datum Stockholm den 5 Marti Åhr efter wårHerres Jesu Christi nåderika födelse Ett tusende, siu-hundrade och på det andra.

På dragande kall och ämbetets vägnar

Fabian Wrede Carl Gyllenstierna

H. Billingschöldh P. Snack A. V. Grooth

J. C. Fleming

Hans Pahl L. Törne

Fastebref för Olof Samuelsson å 1/8 N:o 131 Emnaboda.

Kongl. Maijt:s till Sverige etc. Arfvinge till Dannemarckoch Norrige, samt Herrtig till Schleswig Hollstein etc.Min allernådigste Konung och Herres Trotjenare och Härads-höfdinge samt tillförordnad Domare öfver Wästra Domsagani Blekinge.

Jag Sven Emanuel Trägårdh gjör vetterligh: att år efterFrälsarens nåderika födelse Ett tusende och på det åtta-hundrade femte den tjuguandre dag i Martii månad, då jagmed vanlig Nämd förrättade Bräkne härads lagtima vintertingå tingsstället Hoby; lät hos mig och Rätten bonden besked-lige Olof Samuelsson för sig och sin hustru Karna Ericsdotteranhålla om fasta och skjute å det Ettåttondels krono skatte-hemman under No 131 Emnaboda, hvllket de enligt köpebrev den27 de September 1803 af sin fader och svärfader Samuel Nilssonsig tillhandlat emot Trehundrade trettiotre Riksdaler sextonskillingar samt undantag efter särskilt kontract; och allden-stund af lagfarts Protokollerne inhämtas att vid förledet årsvinter- sommar- och hösteting trenne laga upbud ågått, medtherå sedermera fö1gt klanderlöst laga stånd;Fördenskull och med stöd af Jordabalkens I och IV: Kap.pröfvade jag med Nämden rättvist dömma åtkomsten häraf förfast och laglig, att stå och icke återgå;Till följe hvaraf samt i kraft af detta mitt öppna skjuteoch fastebref, varder ofvannämnde Ett åttondedels kronoskatte hemman under No 131 Emnaboda förklaradt för olofSamuelssons, dess hustrus, Karna Ericsdotters, samt Barnsoch arfvingars välfångna egendom, den de äga nyttja, behållaoch besittja nu och i kommande tider; och är ingen tillåtithäremot klander anställa vid laga bots tillgjörande.

Till yttermera visso, hafver jag detta Fastebref egenhändigtunderskrifvit samt med Häradets och mitt enskilta insegelbekräftat;

Som skedde ort, år och dag ofvanskref’ne

På häradsrättens vägnaS. E. Trägårdh

Den tredje gården kom jag i kontakt med vid en annansläktforskarträff då jag träffade Arne Karlsson frånKyrkhult. Jag hade då hittat Elnas mor, Elna Matsdotter ochdå berättade han att hon härstammade från Hallandsboda ochatt det fanns en utredning om denna gård av Maj-Britt Sundin.Denna utredning omfattar gårdens totala befolkning under åren1612- 1847. För att komplettera min ”Antavla” om släktska-pet med de tre gårdarna har jag genom några tips fått fram attäven Harry Martinsson och Sven Edvin Salje har sina rötter iHallandsboda och således även har samma anfader som mindotterdotter Therese.

På varje gård finns ett antal hus, som även de varit beboddaav släkten, bland annat den gård som ”mynnar ut” i HarryMartinsson.

Det finns en hel del skrivet om gårdarna, så därför skall jagnöja mig med att försöka få fram anornas placering i historien.Nu är det emellertid så, att det är svårt att hitta de enskildapersonernas ”meritlista”, såvida de inte begått något brott. Iett krig t. ex. är det endast befälhavarna som nämns, mensoldaterna har ju även dom deltagit. Med hjälp av historie-berättelser och lite fantasi kan man dock föreställa sig hur ensegna förfäder levt.

Under början av 1600-talet fanns i Emneboda Esbjörn Jen-sen (ana nr XIII 10.438) och hans hustru Sidtsa (ana nr XIII10.439). Deras dotter Elna(ana nr XII 5219) gifter sig medLave Persson (ana nr XII 5218) som redan 1657 övertog halvagården och som 1663 står som ensam ägare till Emneboda,som var ett kronohemman, d.v.s. staten ägde gården, men bru-kades av kronobonden. Karl XI var då kung i Sverige (1660-1697), och i Danmark härskade Fredrik III (1609-1670). Un-der denna tidsperiod var det en hel del skärmytslingar mellanSverige och Danmark, vilket i högsta grad påverkade livet iSkåne, Blekinge och Småland, och speciellt hörnet mellan detre landskapen blev hårt drabbade, och man visste långa tiderinte vilket land man tillhörde och vem som var deras överord-nade. Bland annat Örkened, i Östra Göinge, som inte liggerlång ifrån de tre gårdarna, blev hårt ansatta, då den svenskahären brände en hel del av deras gårdar under kriget 1745-46.Här finns mycket läsning om snapphanarnas krigföring ochUggleherarna, som mer var att betrakta som stråtrövare, gjordeomgivningen osäker. Jon Gammalson (ana nr XII 5808) var enkänd bössmed och omtyckt av snapphanarna, men jagad avsvenskarna. Sonen var Åbo i Tostaholm och även han smed.Han är omnämnd i boken ”Den stora ofärden”. En liten roliggrej är, att just Jon Gammalsson är en gemensam ana till The-rese halvsyster Julia (olika fädrar).

I Jordgöl finns Abraham Carlsson (ana nrX1304) 1730, dåhan 2:dra söndagen efter trettondagen gifter sig med piganElin Jakobsdotter (ana nr X 1305) från Sternö. Här finns 1756

8 www.blekingesf.se

en notering om Abrahams delägare Nils Karlsson, som dött.Vid bouppteckningen noterades att ett barn i 6-årsåldern ficken förmyndare, eftersom ingen av barnens anhöriga hade hörtav sig. Systern, 8 år, betraktades tydligen inte som omyndig.

I Hallandsboda finns Mats Giselsson(ana nrXII 5232) somgodsägare och rusthållare. Han står då nämnd som änkling.Han är nu 50 år. 1699 står han åter nämnd som änkling. 1702verkar det som att de båda sönerna Gisel och Truet har kom-mit in i bilden och 1747 har Gisels son Masse tagit över.

Maj-Britt Sundins utredning om Hallandsboda är på 48sidor och här finner man en hel del intressanta uppgifter, sommed lite fantasi kan ge en bild av hur livet tedde sig för befolk-ningen.Några exempel:

· Det verkar som om att Mats Giselsson och hans ätt-lingar hade monopol på att vara vittnen vid alla barn-dop på gården, som ju omfattade ett flertal familjeroch barnafödandet var inte precis sällsynt. Ibland kombarnen lite ”tidigare än beräknat” vilket framgår avföljande: ”Quinnfolket Magnhild Mårtensdotters oäktabarn döps till Sissa. Utlagt till barnafader blev salt-petersjudaren Nils Nilsson i Susekull”.

· Drängarna Sven Eriksson och Nils Jönsson slår ihjälbåtsman Sigfris Wäf i en tvist om 12 skilling. Sven blir

dömd att mista huvudet, men blir benådad och dömstill 28 dagar vatten och bröd, kyrkoplikt en söndag och6 år på Malmö fästning. Det framgår inte vad somhände kompisen. Med hänsyn till att man inte skallarbeta på vilodagen, så kan man ju fråga sig hur mankom fram till att en dags vistelse i kyrkan skulle be-traktas som ett straff.

· Att kärleken kunde blomstra över gränserna är ettexempel, då Jochim Nilsson från Strönhult 1765 giftersig med Hanna Jönsdotter från Hallandsboda. Jochimjobbar då som dräng hos Masse Giselssons hustru.Strönhult i Östra Göinge är för övrigt en gård somtillhört Therese lillasyster Julias anor.

· Sedan kan jag ju inte låta bli att ta med en av alla debouppteckningar som finns med, nämligen den om denogifte bonden Nils Börjesson. Stackars boupptecknings-man. Det var nog ingen lätt Uppgift att fördela arvetnågorlunda rättvist. Det är väl ganska välbekant attjust ett arv kan leda till osämja i släkten.

BouppteckningDatum: 1802-11-09 Ogifte Bonden Nils Börjesson

på 3/16 Kronoskatteh Nr. l 03Dannemark.Död 29 sistlidne oktober.

9www.blekingesf.se

Slutligen finns, för den som vill förkovra sig i ”Ortsnamn”ett otal namn. Det verkar som om varje hus får ett eget namn.Var ligger alla dessa orter? T.ex. Astenmåla, Levershult, Skälm-ershult, Björke falla, Gåragöl, Lilla Brödhult, Gaslunda, Kåra-boda och Tomakulla m. fl.Ja, nog finns det en hel del att bita i för den som vill lära siglite om våra förfäders historia på det ”lokala” planet.

Torsten Lindell Morfar

Arvingar: På fädernesidan: Guldsmed Luttersänka Eleonora Lutter i Karlshamn, samt

änkorna Lisbet Månsdotter i Grimsmåla och Kerstin. Måns-dotter i Hoka såsom syskonbarn och bryllingar till denavlidne. Torparen Håkan Olsson i Grimsmåla, TimmermannenJosef Svensson i Karlshamn, dennes broder Nils Svensson ochsyster Märta Svensdotter, gift med Arbetskarlen Jonas Carls-son därstädes. Hustrurna Sissa? och Kerstin Håkansdöttrar,gifta, den förra med Gårdman Jöns Olsson i Kroksjömåla ochden senare med Måns Olsson i Torstarp. Timmermannen Jo-sef Borgström i Karlshamn, änkorna Hanna Håkansdotter iTorarp och Elna Håkansdotter i Dannemark, samt omyndigapigan Gunnil Håkansdotter i Grimsmåla. Hustrun Lisbet Jonas-dotter, gift med Torparen Håkan Olsson i Elmta och omyndigapigan Sissa Jonasdotter i Jepps Hoka. Bonden Måns Mattis-son i Grimsmåla och Torparen Jöns Svensson i Per Nils Hoka.De alla äro barn av avlidne Nils Börjessons avlidna syskon-barn Ola och Håkan Josefssöner, Signe och Sissa Josefsdöttrar,Håkan Israelsson, Lisbet Jönsdotter, Mattis Månsson och Lis-bet Israelsdotter.På mödernesidan: Hustru Botil Andersdotter, gift med KronoBåtsman Jonas Heyman? Och moster till den avlidne. Fram-lidne moderbrodern Nils Anderssons efterlämnade barn; Bön-derna Sven? och Jöns Nilssöner i Torstarp, Kama Nilsdotter,gift med Bonden Nils Persson? i Galleryda och Gunnild Nils-dotter, omyndig. Andra morbrodern avlidne Zakris Anderssonsbarn; Ingeborg Zakrisdotter, gift med Torparen Nils Tuvesson?i Emneboda, Inga Zakrisdotter, gift med Torparen HaraldZakrisson i Loberget, Hanna Zakrisdotter, gift med BåtsmanPetter Loberg därsammanstädes, Sigre (Signe?) Zakrisdotter,gift med Torparen Ola Olsson i Per Nils Hoka, KerstinZakrisdotter, gift med Sågskäraren Sven Persson i Dannemark,samt Karna, Elna och Ingrid Zakrisdöttrar, omyndiga. 3:e mor-brodern avlidne Carl Anderssons barn; Bonden Anders Carls-son, samt drängarna Nils och Sone? Carlsöner i Bengtsboda,tillika med omyndiga pigan Inga Carlsdotter i Hämäs. 4:emoderbrodern avliden Ola Anderssons enda dotter Elna Olas-dotter, gift med Bonden Lars Jönsson i Bengtsboda, samt av-lidna modersystem Karna Andersdotters efterlämnade dotterBengta, gift med Torparen Nils Olsson i Ihre. Alla syskonbarnoch sysslingar till Nils Börjesson.

Övrigt: Härnämnda Sven Nilsson? iTorstarp, Anders Carlsson och

Lars Jönsson i Bengtsboda såsom förmyndare för ovanförmälte Zakris Anderssons jämväl avlidne son Skräddaren ZakrisZakrissons omyndiga barn Anders, Zakris, Hanna och Inga.

Ja, det var en del, men det finns ju även andra saker. T. ex.kan man läsa ut att kopporna härjade lite i mitten av 1700-talet. Många äldre dog, som det står, ”gamla, sjuka och totaltoförmögna att kunna försörja sig något till födan”.Gården sysselsatte mycket folk och det fanns många ”specia-lister” som mjölnare och smeder. En hel del båtsmän fanns pågården och med hänsyn till oroligheterna, var det väl inte heltomöjligt att någon av dessa deltagit i striderna på sjön.

Boktipset

Då det inte kommit in några tips om nya böcker ellergamla intressanta böcker för oss släktforskare, så harjag gått igenom mina bokhyllor och lämnar tips på föl-jande böcker. Gå gärna till era lokala bibliotek och lånaeller fjärrlåna om de inte har dessa böcker! Känner nitill några nya böcker eller tips på någon gammal boksom kan vara intressant för våra släktforskarkollegor,skicka e-post till annikagylling@otfors.st

* Blekinges beskrivning författad av Christopher Cronholm ca 1750-1757

* Blekings historia och Beskrivning av N. H. Sjöborg, första gången utgiven 1792

Alltså två riktigt gamla godingar för oss med rötter iBlekinge

* Ortnamn i Blekinge av Göran Hallberg, en intressant bok om man vill tolka de olika byanamnen.

* Makt, Möten, Gränser Skånska kommissionen i Blekinge 1669-70 av Karl Bergman. En intressant redovisning om förhållandet i Blekinge denna tidpunkt.

* Pestens gåta, av Bodil E B Persson. Beskrivning om pesten runt tidpunkten 1710-1712

* Hasslöborna av Margaretha Rosén. Titeln säger allt.

* Per Hasselberg, den nakna sensualismens skulptör av Ulf Torell, en bok om Hasselstadspojken Per.

10 www.blekingesf.se

Hur många av er läsare vet att det finns en staty iHoglands Park i Karlskrona som heter Grodan? Jag troratt det är många som vet vilken staty jag menar, menom jag sedan ställer frågan om vem som har gjort denså kanske det inte är lika många som vet.

Då kan jag berätta att på nyårsdagen 1850, för 160 år se-dan, föddes det en liten gosse i Hasselstad som ligger norr omBredåkra i Ronneby kommun. Han fick namnet Peter mentog sig så småningom namnet Per Hasselberg (1850-1894)och var en av 1800-talets främsta svenska skulptörer.

Undertecknad fick reda på att det mellan den 20 februarioch 30 maj pågick en stor retrospektiv utställning på Prins Eu-gens Waldemarsudde i Stockholm. Det är första gången somPer Hasselbergs verk visas där. Per Hasselberg var god vänmed prinsen och finns väl representerad i prinsens konstsam-ling.

I egenskap av taltidningsredaktör i Karlskrona Kommunåkte jag en helg i april till Stockholm för att bl.a. göra en inter-vju med Anna Meister, som är ansvarig för arkivet och biblio-teket på Waldemarsudde. Jag vill här ge er läsare av Släkt-Eken ett referat från mitt besök där.

Min första fråga till Anna var hur det kom sig att Per Hassel-berg, bondpojken från Hasselstad, fått en egen utställning påWaldemarsudde.Anna svarade att anledningen till utställningen är attWaldemarsudde har fått en fin donation av material rörandePer Hasselberg. En konsthistoriker, Lennart Waern, hade un-der stor del av sitt liv forskat kring Hasselberg och denna forsk-ning skulle ha utmynnat i en doktorsavhandling. Nu blev detinte så, ty Lennart Waern avled 2005 och nu har familjen do-nerat materialet till Waldemarsudde. Det handlar om spaltsattkorrektur samt ett mycket fint bildmaterial. Man tyckte attdenna donation utgjorde ett bra tillfälle till en utställning omHasselberg då han även var en god vän till Prins Eugen.

Snöklockan

Det första man möts av när man kommer in i utställningenär en iscensättning av Snöklockan som är en av Hasselbergsabsolut mest kända skulpturer. Detta exemplar är i gips ochträdgårdsmästaren på Waldemarsudde har skapat en trädgårds-och utomhuskänsla runt skulpturen med bland annat snödrop-par.

I alla rum finns de skulpturer som prinsen själv ägde samtinlånade skulpturer i gips, marmor och parian. Den mest om-talade av dem alla är Näckrosen. Den föreställer en nakenkvinna i en mycket ”vågad” pose.

Näckrosen

Modellen till Näckrosen var en ung 16-åring flicka somhette Signe Larsson. Hon kom även att bli mor till Hassel-bergs barn. Julaftonen 1893 födde modellen en liten flicka somfick namnet Julia (1893-1984).

När utställningen är slut kommer Waldemarsudde att låtapublicera materialet som donerats av familjen Waern genomatt trycka upp det och skicka till universitetsbiblioteken så attdet blir tillgängligt för allmänheten. Det rika bildmaterialet kom-mer att finnas tillgängligt på Waldemarsudde.

I samband med utställningen publicerades boken PerHasselberg. Författare: Elsebeth Welander-Berggren, AnnikaGunnarsson, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe,Christina G Wistman, Anna Meister. Boken är mycket vackeroch kan köpas genom Waldemarsuddes museibutik på webben.

Tilläggas kan göras att Per Hasselbergs farfar Anders Åkes-son (1782-1848) var bror till min mm fm ff far. Jag har idagkontakt med Hasselbergs barnbarnsbarn som bor i USA. Hurjag fick kontakt med henne är en helt annan historia.

Blekingesonen som hamnade i de fina salongerna.av Katarina Möller

11www.blekingesf.se

Katarina vid Per Hasselbergs grav på Norra begravningsplatsen i Solna

Hjortsberga socken i Blekinge

Har du dina rötter i Hjortsberga socken på 1700-talet?Då har du en fin möjlighet att hitta det mesta om dinsläkt. Björn-Åke Petersson har inom ramarna förSVAR-projektet ”översatt” den allra första volymenför födda, vigda, döda och in- och utflyttade för nämndasocken. Volymen heter C: 1 och för de som har varitoch kollat i denna volym så vet man att den kan varaväldigt svårläst. Du kan bl a hitta födda personer mel-lan 1721-1794 se följande födelsenotis:

”Anno 1722 Januar. Mån. N-o 1 Dn . Septuag. Eller d.21. hujus döptes herrgårdztorparen Sven Nilssons dotteri Esketorp som föddes d. 12 hujus, hennes namn wardtAnna. Manf. Fadd. Fr. Bonden Jöns Holgersson i Ryy,Torparen Carl Persson i Esketorp. Qwinf, fadd. OlofAnderssons hustru i Åstorp, Olof Perssons hustru iRyy.”

Som du ser är texten källtroget avskriven och hänvis-ning finns till originalsidan i volymen. Du finner ävenvigslar, dödsnotiser och de väldigt intressanta in- ochutflyttningslängder för 1721-1756.Björn-Åke skriver i förordet ”Kyrkoherde Gustaf AdolfFult antecknade livshistorien för sina döda församlings-medlemmar från sitt inträde i församlingen 1/5 1721 tillsin död 1755 27/3.” De anteckningarna är en verkligguldgruva för oss med rötter i Hjortsberga, den kanleda oss tillbaka till mitten av 1600-talet.

Efterlysning

Kan Jeres forening mon hjælpe mig medat finde min morfars familie i Blekinge?

Min morfar Bror Knut Persson blev født udenfor ægteskab ogvar søn af marinesoldat Johan Perssons hustru Emelie SophieJansson, Karlskrona. Bror Knuts mor Emelie Sophie blev fødtden 28. december 1836 i Augerum, og døde da Bror Knut varknapt to år den 2. februar 1879 i Karlskrona. Bror Knut kom ipleje i Abramsäng, Kristianopel. Hans plejemor var CeciliaMånsdotter født i 1840. Muligvis er Cecilia datter af: MänsAndersson og Karin Mänsdotter. Vores morfar Bror KnutPersson kom til Danmark i 1899. I 1916 bor familien iBaldersbrønde. I 1925 bor familien i Hedehusene.

Vores mor Gudrun Johanne Cæcilie Petersen blev f. 27. januar1911 i Hvedstrup Sj. Døbt i Hvedstrup kirke, hun var datter af:Bror Knut Persson f. 17. maj 1877 i Abramssäng, Kristianopelforsamling i Blekinge. Vores morfar blev gift med MarenKirstine Skytte Nielsen f. 27. sept. 1881, hun var datter afHans Skytte Nielsen f. 20. april 1850. Dalby Sogn. Bror Knutog Maren blev gift i Hvedstrup kirke den 28. april 1900.

Min bror Vagn Petersson og jeg vil besøge vores morfarshjemegn i Blekinge fra den 14 til den 18. juni 2010 og håbernogen i Blekinge hjælpe os med at finde frem til nulevendefamiliemedlemmer i Torhamn, Kristianopel, eller i nærhedenaf Karlskrona. Vi ved han besøgte sin familie i Blekinge i1950’erne, men kender dem ikke. Se venligst vedhæftet fotofra et besøg hos familiemedlemmer.

Med venlig hilsen

Mogens Weile Vagn Helge PeterssonKærlodden 7, Tallviksvägen 232760 Måløv DK 236 33 Höllvikentele: 44978102 tele: 040-45 36 40

12 www.blekingesf.se

Denna berättelse är nedtecknad efter en bandupptag-ning som min far Gustav Enkler gjorde med sin far (minfarfar) Martin Jönsson i början på 50-talet. Att fiska laxmed garn kallades att vraka lax. Garnen var ca 40 mlånga och 6 m djupa och en ”garnlänk” som innehöll 60garn var således nästan 2 1/2 km lång. Martin Jönssonvar född och bosatt i Dragsnäs utanför Ronneby. Hanbodde där i den den lilla parstugan som kallades för tull-stugan. Han gifte sig 1893 med Emelie Carlsdotter frångården i Dragsnäs. ag har i texten här försökt att följatalspråket så nära som möjligt. Martin talade blekingsk

dialekt med tydligt rullande r-ljud. Han var född 1866.Det var 1892 så jag var fiskare. Då hade jag inte kommit

till tullen, jag var visserligen extra ordinarie men jag var ju inteså jag hade tjänstgöring utan en gång då och då när det varledigt. Eller så var det fiske, det var det huvudsakliga. Ochsjön och segla som matros det hade jag ju slutat för en tre årförut. Och så skulle jag ju fiska då och de var, ja 1892 ja, vardet. Och så hade jag en kamrat som var 18 år. Det var farseka, det var en så kallad blekingeeka. Och de flesta garnendet var ju också fars, det var laxagarn. Och så gav vi oss ivägkamraten och jag mot Bornholm på våren i mars månad ochskulle fiska lax, men när vi kom dit så var där ingen lax såbeslöt vi, eller kom överens om, kamraten och jag att vi skullesegla till Danzig med den gamle båten. Och det var dålig båtoch så var där ett litet tak akteröver som vi hade till kajutt ochdär hade vi en liten järnkamin så vi kunde elda. Och vi gav ossi väg mot Danzig, ja vi gjorde ett par vrak först vid Bornholmmen vi fick inte mer än en liten lax. Och så gav vi oss iväg motDanzig. När vi kom bortåt halvvägs innan Christiansö ochDanzig så fick vi en sydostlig storm och då hade vi inte annatatt göra än att länsa tillbaka till Bornholm. Och det blev regn-tjocka också. Inga fyrar syntes varken vid Christiansö ellervid Svaneke. Och eftersom vi visste vad kurs vi hade tillbaka,och det satte vi ju så gott vi kunde i tjockan och det blåstehiskeligt. Och så visste vi att vid Svaneke där går bergen rättner i vattnet och när vi kom så nära där så vi kunde se de vitabrotten på bergen då visste vi att vi var vid land. Och såstyrde vi den kursen tillbaka som vi ämna och träffa Svaneke-bergen och det gjorde vi också. Och då var det natt och såfick vi se hur sjön skalat upp vit efter bergkanten. Och vi hadeju varit där så mycket förut och fiskat med sil om somrarna såvi kände ju väl till hur det låg till vid Hammershus, heter denfyren som är på norra änden av Bornholm. Och när vi kom ditdär så såg vi ju likadant hur sjön skalat upp på bergen där, ochså länsade vi runt där och där blev lä medan sydosten, så vivar iland där på läsidan, gjorde fast där och låg där ett heltdygn till dess att stormen hon bedarrade. Och så bedarradedet så där på eftermiddagen vid 4-5 tiden så sa jag till kamra-ten:

”Nu för och slippa ligga här hela natten så tar vi och sättervåra garn här nedanför så lugnar det av något och så går tidenfortare också för oss.”

Min släkt”saga” - Martin Jönssons laxfiske 1892av Wulfila Enkler

För vi ämnade inte och stanna där utan vi skulle ju fort-sätta. På nån håll, vart de skulle bli det visste vi inte då. I allafall så vi for ut ett litet stycke, ungefär en distansminut ellerknappt det ifrån land och vi begynnte och sätta våra laxagarnsom vi hade. Och när vi hade tie garn igen - vi hade 60 garn ibåten. Men när vi hade satt de femtio så tittade jag bort motHassle, det ligger söder om där vi var, där vi låg. Så kom dären båt, en fiskebåt från hamnen med alla seglen på och styrdepå oss. Och då vaknade jag som först, vi var innanom grän-sen, innanom territorialgränsen. Och då var både båt och red-skap förbrutet. Och där kom den där store båten och när jagfick se honom så vaknade jag och så sa jag till kamraten:”Stopp, nu sätter vi inte fler garn. Där kommer en båt ifrånHassle och han styr på oss. Vi är inom gränslinjen.”

Båten kom långsåt, styrde akter om oss och då var därfyra man. En satt vid rodret, en stod vid masten och de två vari mitten på båten. Och då vrålade den ene:”Skall vi trekke era mans eller skall ni trekka dom själv?”Det var inte prut.”Ja”, så svarade jag, ”vi skall nog trekka dom.”

Och så tog vi på oss oljekläder och så begynnte vi och dragarnen. Men båten som kom han gick ett stycke ifrån oss ochsen vände han, och så kryssade han länken, kallar vi garn-räckan, kallar vi för länk. Och där kryssade han länken upptills han kom till änden, där la han bi och väntade på att viskulle komma till honom. Och då när vi hade tjugo garn igen såsa jag till kamraten om det bara hade kommit en ångbåt ochseglat av så hade vi kunnat klara oss. Och när vi hade att pargarn kvar så kom där verkligen en ångbåt och rundadeHammershus och seglade av tio garn från änden. Ja, kan detvara ett under sa jag. Det var den enda gången i mitt liv somjag varit med och önskat att jag skulle få påseglat. Och när vidå kom till änden, den änden där vi avseglades, så låg båten,dansken han låg vid den andra änden. Men vi gjorde oss ingenbrådska för det blev mörkare och mörkare och när de då sågatt vi inte hade någon brådska fastän vi fick sätta upp masten,så vrålade de igen, danskarna:”Ni har era manser häruppe!””Ja, vi kommer”, skrek jag tillbaka, ”bara tåla er.”

För jag visste ju att när vi kom upp till dom fick vi ju ta fasti de garnen och sedan hade de kastat en lina om vår båt ochsen hade de halat in oss till Hassle. Ja, där hade vi stått ossfint. Och det blev mörkare och mörkare. I alla fall så gjorde viett slag norr över, så kovände vi för att komma ändå längrener från dem. Och sen styrde vi mot land och då begynnte detatt bli rätt mörkt, så att när vi kom inåt land ett stycke så kundede inte urskilja oss ifrån land i mörkt land, mot det mörka land.Utan vi vände ännu en gång till, vi kovände då också och komändå längre ner. När så, och så vände vi, kom ungefär rättundan danskarna mot vinden så vände vi, och så gick vi in motland. Då sa jag till kamraten:”Ta och sätt klyvaren på, lägg ut klyvarbommen, och sätt påklyvaren men låt den ligga på däck mens du, … och så slå på

13www.blekingesf.se

han på fallet så att du kan hala upp den kvickt. Och likadantmed toppseglet, ordna det också klart.”

När vi så kom långt in mot land, då var det redan så mörktså att vi kunde inte se dansken mot sjön, och mycket mindrekunde han se oss mot det mörka landet. Utan då ändrade jagkurs och styrde på Trelleborg. Och så sa jag till kamraten:”Upp med klyvaren först och sedan med toppen så fort duhinner.”Och där körde vi på med den ostliga vinden en timme. Dåvisste vi att vi var fri. Så var det till att ta ner klyvaren ochtoppseglet och så lägga bidevind mot hemmet.

Och på morgonen vid soluppgången var vi hemma. Detblev sydost och snötjocka och blåste så att vi hade bara tvåsegel. Och danskarna fick ta de tie garnen. Men man har jualltid de sämsta och billigaste garnen, de har man i änden. Såde fick de behålla. Men i alla fall när vi kom hem på morgoneni soluppgången ungefär. Och vi har ju 40 minuter emellan Hanöoch Hammershus, men sen bor ju vi en tre mil längre västeruppåt, så att vi hade hemmifrån, när vi styrde på Bornholm såstyrde vi alltid sydydväst på Hammershus och alltså hade vinordnordost från Hammershus och hem. Men Hanö det låg jumer med nord emellan Hammershus och nord och syd ochHanö. (Anm: För den som inte är förtrogen med läget verkarde här meningarna röriga och svårbegripliga, bandet var ocksålite otydligt med dålig hörbarhet)

Det var en hel fots snö när vi kom iland och det var deförsta dagarna i april och så sa jag till kamraten:”Ja, nu får vi hänga upp garnen och torka dem” och det varändå söndag det minns jag nu. ”Men jag tror inte far kommerut och tittar nu i hängen där vi skall hänga garnen, när det ärsnö och så där ruskit. Så han kanhända aldrig kommer attmärka att vi blitt av med de tie garnen.”

I allafall så när det hade vatt ett par tre timmar begynntedet skina och blev så varmt så snön hon smälte undan och farhan skulle ju gå ut och titta ett litet tag, och så gick han ut igarnhagen och fick se att där var flera hängen som var tomma.Så kom han in så sa han:”Har ni blitt av med garnen?””Ja”, sa jag, ”vi fick avseglat så att vi blitt av med tie garn,men jag skall gå bort till svågern min, han bodde ett styckeifrån, han har gott om laxagarn. Jag kan gå bort och köpa tiegarn utav honom i stället,” sa jag.Jaha, det gjorde jag ju och frågade honom om jag kunde fåköpa tie garn.”Jo det får du väl ta” sa han.

Ja, jag fick garnen och han fick pengarna och sen gick jaghem. Det var inte långt emellan där han la till med sin båt ochdär vi låg. Så att garnen tog vi bara och langade över kan mansäja, till vår plats. Sen gick jag till kamraten och så sa jag:”Nu har jag köpt tie garn i stället och vill du följa med så skallvi ge oss av i kväll och segla mot Öland. Jag har hört att därskulle vara lax.”

Jodå, han var med. Vi gav oss av på kvällen. (Anm:Denna del saknas på bandet)

Blekingeminnen, skildrade af MaximilianAxelson Blekinge-Posten 1874-11-10

I. En bondgård af gamla slaget

En mil oppom Holje gästgifvaregård besökte jag en riktigtgammaldags bondgård, belägen högt uppe i skogsbygden. Vägendit förde mig föst genom Holje by bebygd med flera nätta går-dar, men ej omsluten af en så vacker natur som Jemshögs by.Den harmoniska afrundning, som landskapet på sistnämndaställe eger, fanns icke på det förra. Dalen var här mera öppen,de angränsande bergåsarne mara branta och kala – naturensåg mera fattig ut.

Men längre bort vid Nogelid, hade jag åter en af dessa äktablekingska landskapsbitar, hvilkas anblick alltid bereder en såangenäm hvila för ögat och tanken. Uppöfver en brant höjdgick vägen, men der nedom sågs i daldjupet ett förtjusandevatten och ett skönt löfskogsperspektiv.

Vid Biskopsmåla der jag så den första s. k. ”ryggåsstugan”här i trakten, var nejden, om möjligt ännu mer intagande. Öfveren starkt kuperad mark gick färden, här tittade en liten sjöfram ur skogen, der, mellan ek, björk och bok, en nätt bostad.Backe uppför och backe utför. Så kom jag förbi Bytaremålaoch Kopparmåla m. fl. andra små ställen till Bröthult hviketjust var resans mål. Ty här hade jag ett riktigt gammaldagsställe att bese – både ut- och invändigt.

I den rymliga ryggåsstugan som var uppförd mellan 2 s. k.”loft”, inströmmade dagsljuset till större delen genom ett åtsolsidan anbragt takfönster. Förutom detta funnos tvenne min-dre väggfönster, ett å södra, ett å norra sidan, men genom demföll dagern mera sparsamt in i stugan. Till denna lemnade 4döttrar, alla belägna på östra och vestra sidorna.

Möblemanget utgjordes af flera långa brunmålade liggsoffor,en väggfast säng med gardiner och vidhängande skåp. Tre-fotade stolar med utåtsvängda ryggstöd, hörnskåp och ett gam-malt i sitt stora klockfodral m. m.. För matlagningen och rum-mets uppvärmande funnos både murad spis och jernspis.

Men då denna bostad i det närmaste liknade ryggåsstugorna iforna dagar, torde det intressera, att här få dem mer detalje-rad beskrifning öfver dessa. Sådane de i allmänhet befunnosför ett femtiotal år tillbaka.

Bonden hvardagsrum bestod vanligen af en stuga om 12 à14 alnars längd och 8 à 10 alnars bredd samt var uppförd afrefhugget timmer. Från de två sidoväggarna hvilka ej höllo merän tre alnar i höjden, uppgick taket så högt, att gaflarne voroända till 6 alnar höga och hade stugan äfven invändigt sammahöjd, enär den var öppen ända upp till ryggåsen och blott un-

14 www.blekingesf.se

dantagsvis under trossningen försedd med tak, hvilket då, lika-som ännu idag, kallas ”skunk”.

På södra sidan af taksluttningen satt det fönster ”rindyeeller vindöga”, genom hvilket dagsljuset förnämligast inföll istugan och nedanom hvilket qvinnorna vanligen hade sinaväfstolar eller spinnrockar placerade. Invid rummets södra väggstod bondens egen säng, hvilken var väggfast och var förseddmed randigt eller rutigt sparrlakan samt inredd med åtskilligahyllor.

De öfriga sängställena utgjordes alla af väggfasta sängarmed tillhörande lock. Den ena af stod utmed samma vägg somhusbondfolkets och kallades ”södra bänk”. I den lågo pigorna.”Gallbänken” hett en annan, i hvilken barnen eller drängarnehade sin sofplats, invid norra väggen stod ”norra bönk” ochutmed ungsmuren den s. k. ungsbänken, hvilken var avseddför kringvandrande eller fattiga.

Utefter hela ”gallbänken” stod det långa matbordet, påhvars motsatta sidaalltid fanns en ensam stol eller s. k. säte –troligen för farsgubben sjelf eller någon hedersgäst. Åtskilligaskåp fulländade möblemanget, bland dess det oundvikliga hörn-skåpet i hörnet mitt emot bondens säng.

En del av stugans södra sida beganades för matlagningenoch var från det öfriga rummet afskild genom en bjelke, somifrån spismuren i norr sträckte sig fram till södra väggen. Öfverdenna bjelke hänges om söndagarne eller vid andra högtidligatillfällen s. k. hängkläden, bestående af ylleväfbader, inväfdamed blommor eller rutor i flera olika färger, hvarigenom manför matlagningen fick likasom ett särskilt rum.

Björn-Åke PeterssonDel två kommer i nästa nummer

Min släkt”saga”av Åsa Alderlöf

Jag heter Åsa Alderlöf och har släkt forskat från och tillsen jag var ca 20 år, är nu 38 år. Jag har anor ner tillBirger Jarl Magnusson på farmors sida och på mormoroch morfar går det nog ner till ca 1700 talet, en aninglängre på mormors sida.

För ca 1½ år sedan fick jag kontakt med en kille jag varsläkt med via min farmor, som hette Mikael Wennersten ochsom var i min egen ålder, född 1971. Vi var femmänningar påfarmors sida och min farmors mormors farmor hade en brorsom även han var Mikael Wennerstens ana. Vi hade även enannan känd femmänning gemensamt, en skådespelare välkändi Sverige som gemensam femmänning.

Skådespelaren är född i Göteborg och har även en fädersom var skådespelare. Det finns ytterligare en skådespelare,som är relativt nära släkt med oss, mig och Mikael Wennersten,men denna skådespelare är sen länge död.

För 1½ år skedde även en annan sak. Vi fick reda på att vihade adliga anor, via vår gemensamma ana Sara Cajsa Kind-bergs anor som visade sig vara adliga. Hennes farmors farhette Daniel Eketrä och tillhörde den adliga ätten Eketrä, nr137. Hennes farmors far bodde hos hennes farmors morfarErich Larsson Asker under en period och lånade pengar avErich Larsson Asker och gjorde dottern med barn underäktenskaps löfte. Men det såg inte ut som Daniel Eketrä giftesig med dottern Elisabeth Larsson Asker trots äktenskaps löfte.Daniel Eketräs farfar Johan Eketrä den yngre duellerade medsin frände Börje Sabelsköld. Han dödade Börje Sabelsköld ochblev dömd till fängelse och landsförvisning under tre års tid.Johan Eketräs farfar Sven Månsson Eketrä blev adlad i bör-jan på 1600talet. Han var både ståthållare på Viborgs slott ochunderståthållare på Kalmar slott och hade egen våning på slot-

Forts. nästa sida

Kan du gissa var bilden är tagen iBlekinge?

Här får ni en tankenöt att knäcka, var i Blekinge finnsden här bron? Rätt svar kommer i nästa Släkt-Ekenoch en liten historia om platsen. Har du någon bildsom du skulle vilja ställa en fråga kring, skicka den tillannikagylling@otfors.st så publicerar vi bild och frågatill nästa gång.

15www.blekingesf.se

Här kommer det resterande materialet.

Östra häradBönder, torpare och annat folk i RödebyBouppteckningsingresser 1737-1840Jordrevningsprotokoll 1671Jordebok 1671Bouppteckningsregister 1737-1840Rödeby kyrkoarkiv församlingsbok 1900-1910, FVD 1800-1899Östra häradsrätt 1667-1681

KarlskronaKarlskrona Tyska, Karlskrona släkter, avskrift av hfl 1811-1821Bouppteckningsingresser 1790-1828Karlskrona bouppteckningsregister 1765-1860Karlskrona Veckoblad, vigsel och dödsnotiser 1754-1774Kriminalregister från BlekingeFridlevstad G: 2Hällaryd G: 5Ramdala GII: 1Karlskrona stad GI: 3, 4, 5 och 6Polisunderrättelser 1878-1900

SkåneSkånes KnektregisterSkånska klockare, organister & skolemästare

HallandSockenkataloger för HallandHallands båtsmänGods och gårdar 1939, 1945, 1946, 1948, 1964

SmålandPLF Cd 1, 2, 3 och 4KGF: s databas 2010

Jönköpings län (F 1895-1935, V 1860-1935, D 1860-1935,med uppdateringar)Jönköpingsbygdens Genealogiska förening, ministerialbok-avskrifter från 56 församlingar,främst Jönköpings kommunVadstena 1834Algutsboda mantalslängder 1636-1765

GotlandGotländska släktböcker

StockholmGamla stan under 750 årKlaraKungsholmenSöderMantalsböcker 1800-1875Begravda StockholmAllmänna barnhuset 1713-1900Bouppteckningsingresser Uppsala län och delar av Stock-holms län

NorrlandÅdalen FVDMinisterialregister Jämtlands län

DanmarkFotografiporträtt från Köpenhamns polis av utländska ochutvisade förbrytare 1888-1903

HandskriftsläsningPaleografi handskriftsläsningPaleografi juridiska arkiv 1600-talPaleografi juridiska arkiv 1700-talPaleografi juridiska arkiv 1800-talPaleografi civila arkivPaleografi kyrkliga arkiv41 handskrifter 1339-1926

Vad har vi egentligen i forskarsalen på SVAR i Kallinge?

tet. Där hade han gjort ett avtryck då han hade låtit göra enrenovering av ett rum i våningen och då gjort en inskription idet rum han renoverat.

Daniel Eketräs farfars mormor var född Rosenstråle ochvar även hon av adlig släkt. Rosenstråle-släkten är välkändför de var med att finansiera Vadstena slott, för släkten Rosen-stråle var väldigt rika och hade mycket pengar. Alla av dennaDaniel Eketräs rötter är av adlig börd, både på moderns ochfaderns sida. Modern Brita Behmer har tyska anor och en avdessa tyska anor är en man vid namn Joakim Danckwardt,som på 1500talet var borgmästare i Nyköping och har sitt ur-sprung i Lübeck. På farmoderns sida finns det fler adliga anor,Oxehufwud, Stenbock, Drake och Stierna. Drake och Sten-

bock ägde Torpa stenhus under en period på 15-1600talet.Daniel Eketräs farfars mor Karin Nilsdotter Bröms har anor

ner till Birger Jarl Magnusson, genom hennes farfars morfars-mors sida av familjen. Detta tack vare Birgers oäkta son GregerBirgerssons dotter Nn Gregersdotter, som gifte sig med FilipIngvaldsson Örnsparre. Och det är dottern Margareta Filips-dotter Örnsparre som jag har som anmoder och som även ärKarins ana.

Det finns mycket mer att berätta, men detta räcker nog fördenna gång. Dessa Eketrä:na har fler fina anor än de jag re-dan har nämnt, betydligt finare än jag har nämnt här. Jag ärstolt över dessa fina anor, men flera av dem var kanske ejguds bästa barn.

16 www.blekingesf.se

BAvsändareBlekinge Släktforskarföreningc/o Carina FocklinEringsbodavägen 154372 92 KALLINGESweden - Schweden - Suecia

Välkommen att boka tidTelefon 0457-61 76 03

Kostnad 50:- heldag och 25:- halvdag

ÖppetMåndag-Fredag 08.00-16.00

AdressSVAR-projektet

Kockumsvägen 11372 50 KALLINGE

annika.otfors@ronneby.se

ECO

NO

MIQ

UE

SVAR-projektet &Demografiska

Databasen

Vi tillhandahåller blandannat mikrofilmadekyrkoarkivalier för

Blekinge, Skåne, Hallandoch Småland

Håll dina medlemsuppgifter aktuella !

Glöm inte att meddela till Carina som är ansvarig för medlemsregistret,när du flyttar eller vid andra förändringar av dina adressuppgifter. Vivill också gärna att du meddelar din mailadress, så att vi kanskicka kallelser till möte, påminnelser mm på ett enkelt sätt till dig.

För att spara ekonomin och miljön kan du nu få tidningen som pdf-fil.Kontakta Carina Focklin via e-postadress: cfocklin@hotmail.com

NYA MEDLEMMAR HÄLSAS VÄLKOMNA

Christer Berglund, Marmorvägen 12 F 1 tr, 752 44 UppsalaJan-Olof Lundqvist, Volontärbacken 5 E, 372 32 RonnebyKenneth Palmqvist, Wirséns väg 14, 186 50 VallentunaChristina Fagerlund, Wachtmeistergatan 8, 371 36 KarlskronaJan Wahlström, Glasvingevägen 28, 247 35 Södra SandbyMaj-Britt Eriksson, Hemsjövägen 440-8, 290 60 Kyrkhult

Delta iSläktforskarföreningens styrelse?

Vill du arbeta i föreningens styrelse? Tveka inte – kontakta Bo

Lundgren i valberedningen via mejl: bossel.kallinge@telia.com

Du hittar väl hem till vår hemsida?http://blekingesf.se