SKRIVTIPS INFÖR NATIONELLA PROVET I SVENSKA B(Och för andra sammanhang också givetvis)

Bedömning1. Helhetsbedömning

Har eleven följt instruktionerna?Är texten anpassad till genren?

2. InnehållFungerar innehållet i sammanhanget?Är källhänvisningarna korrekta?

3. Disposition och sammanhangÄr dispositionen genomtänkt? Inledning/avslutStyckeindelning finns.

4. Språk och stilSpråket är anpassat till situation och mottagareSpråket är tydligt och förståeligt, eleven behärskar

grundläggande regler för språkets bruk

Anpassa språket till situationen

Från kursplanen i Svenska B: Eleven ska uttrycka sig så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte

• Målgrupp: Var ska texten ”publiceras” och vilka är de tilltänkta läsarna? Olika språknormer i en debattartikel i en morgontidning än i en krönika i samma tidnings ungdomsbilaga. Med det menas inte att språket ska vara sämre i det senare, dock kan man behöva tänka på ordval, tilltal och liknande

• Syfte: Följ anvisningarna till punkt och pricka. Anpassa språket efter textens syfte. Ska texten roa (krönika), informera (artikel) eller övertyga (debattartikel)?

Skriv sakligt och tydligt• Tänk på att läsaren inte har samma förkunskaper som du utan

det är viktigt att du förklarar fackuttryck eller förhållanden så läsaren får en ordentlig bakgrundsinformation.

• Var extremt tydlig. Upprepa hellre din tes eller ditt ämne en gång för mycket istället för att läsaren måste stanna upp och fundera på vad du egentligen syftar på.

• Den röda tråden i texten är viktig. Nämn aldrig något nytt utan att det förklaras eller i annat fall tydligt framgår i sammanhanget.

Variera dig!• Använd synonymer. Istället för bra använda förträfflig ,

utomordentlig eller utmärkt. Det nyanserar språket. Dock ska du tänka på att använda ord du behärskar.

• Variera dina uttryck. Har du en favoritfras du ofta använder? Gör gärna det men inte mer än en-två gånger. Att använda samma uttryck flera gånger i en text ger ett tjatigt och ogenomarbetat intryck.

• Använd textbindnings- och samanhangssord för förtydliga hur dina resonemang hänger ihop. Det gör texten tydligare. Exempel: Eftersom, därför, trots det, dessutom. Variera även dessa. (nästa slide)

Sammanhangsord

Använd textbindnings- och sammanhangsord för förtydliga hur dina resonemang hänger ihop. Det finns olika typer av ord beroende på vilket typ av sammanhang du vill uttrycka

• Tillägg: dessutom, slutligen, vidare, å enda sidan/å andra sidan• Tid: inledningsvis, samtidigt, sedan, tidigare, därefter• Orsak/slutsats: alltså, därför, på grund av, eftersom• Jämförelse: däremot, dock, samtidigt, i stället, trots allt• Exemplifiering: exempelvis, närmare bestämt, särskilt, såsom• Betoning: faktum är, tydligen, i själva verket• Upprepning: med andra ord, som tidigare nämnts• Sammanfattning: avslutningsvis, sammanfattningsvis, slutligen

Blandade skrivregler• Satsradning betyder att flera huvudsatser efter varandra utan

att binda samman dem med t.ex. en konjunktion (och, men eller)

”Jag heter Linnea, jag fyller 26 år idag, jag arbetar på NTI-gymnasiet i Lund.””Jag heter Linnea och jag fyller 26 år idag. Jag arbetar på NTI-gymnasiet i Lund””Jag heter Linnea. Jag fyller 26 år idag. Jag arbetar på NTI- gymnasiet i Lund

• Undvik särskrivning. Grundregeln är att sammansatta ord skrivs ihop. Låter det som ett ord när du uttalar det så ska det skrivas som ett ord.

Jämför: brun hårig sjuk sköterska brunhårig sjuksköterska

• Att skriva man är inte fel men undvik att överanvända det då det är ett rätt vagt uttryck. Vem är egentligen man? Var tydlig och skriv ut vem/vilka som tycker/gör(säger/anser på ett visst sätt

- På skolan finns soffor där man kan sitta och hänga- På skolan finns soffor där vi elever/eleverna/de som har rast kan sitta och hänga

- Efter matchen tackar man motståndarna- Efter matchen tackar spelarna motståndarna alt. Efter matchen tackas motståndarna (av

spelarna.)

• Läs texten tyst för dig själv, då märker du ofta om det är någon formulering som inte stämmer eftersom det kan vara svårt att se dem i text. Om du däremot hör texten reagerar din inre språkkänsla lätt på icke-fungerande meningar.

Inledning och avslutning• Lägg ner tid på inledningen. Har du svårt att komma igång så

börja med bakgrunden och skriv inledningen i efterhand eftersom du då vet vad det viktigaste du vill säga är.

• Avsluta med stil! Försök att sammanfatta ditt viktigaste budskap i slutet och runda av texten. Ett alltför hastigt och abrupt slut lämnar läsaren frågande.