säkrare trafik på malmbanan - lkabi narvik förbereds 12 diamantborrning ökar kunskapen. 02...

Säkrare trafik på MalmbananMöte över gränsen Sid 4-5

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 4 # MAJ 2012

Tema marknad & logistik:

DR–Pellets till USA?

Markus Petäjäniemi,

sid 2

10 Rekordlastning i produktionen 18 Kinaleverans till Svappavaara 06 Ny skeppslastare i Narvik förbereds 12 Diamantborrning ökar kunskapen

02 VECKOBLADET # NR 4 2012 VECKOBLADET # NR 4 2012 03

MarkuS PetäjänieMi, DiREKTöR föR mARKNAD OCh LOgisTiK i LKAB

SVarar

Är du en nytänkare på jobbet?

USA i sikte för LKAB:s DR-pellets

Sedan några månader tillbaka märks en inbromsning i Kinas ekonomi. Nu frågar vi oss om det

blir fler arabiska vårar och om åter-hämtningen i EU och USA är långsiktigt hållbar.

I LKAB börjar vi vänja oss vid att olika händelser avlöser varandra och att vi ständigt måste anpassa oss. Det kräver ökad flexibilitet i alla led.

Marknaden är på helspänn, men LKAB har klarat sig bra och levererar allt vi producerar. Krisens inverkan på den europeiska stålindustrin, i synnerhet den tyska, har trots allt varit begränsad. Mellanösterns kunder fortsätter att hämta LKAB:s produkter enligt plan och till Kina levererar vi planenligt om än i begränsad omfattning.

Väldens största ekonomi, USA, har återhämtat sig oväntat bra även om det är en bra bit kvar till fullt kapaci-tetsutnyttjande i stålindustrin. I LKAB:s planer ligger att påbörja leveranser till USA i takt med ökad tillgång på DR-pellets. USA-marknaden har stora tillgångar av billig naturgas (shale gas).

LKAB fortsätter expandera med leve-ranser på en järnväg med enkelspår och mötesplatser. Det påminner oss om tider då landsvägarna var enkelfiliga. LKAB är beroende av att Trafikverket och Jernbaneverket höjer kapaciteten på Malmbanan och Ofotbanen.

LKAB har investerat över fem miljarder i en ny logistikstruktur och fortsätter investera, inte minst i Narvik. En ny tillsatsmedelsanläggning på övre spår-nivån tas i drift snart och planerna på en ny kaj och skeppslastare fortskrider. I början av juni ska den gamla skepps-lastaren i Narvik repareras planenligt ytterligare en gång, ett riskmoment som vi fokuserar oerhört hårt på, för vi tål inte långa oplanerade stopp.

Nu måste vi också jobba med detal-jerna i strukturen för att få ut maximal tillgänglighet och anläggningsutnytt-jande. Snabbare omlopp, ökad preci-sion i lastvikter och en än mer trimmad underhålls- och planeringsfunktion är viktigt. KK4-stoppet som nu drabbat oss påverkar leveranserna på kort sikt, men på längre sikt ser det ljust ut.

Med högkvalitativa järnmalmspro-dukter och en produktions- och leve-ranskedja i trim har LKAB mycket god konkurrenskraft även om järnmalms-priserna faller. Med en gemensam värderingsgrund (ENA) i botten finns en enorm kraft i LKAB:s kompetenta personal. Vi är alla är med och bygger ett ännu starkare LKAB som både kan bibehålla och öka marknadsandelar hos befintliga och nya kunder.

Det är tre år seDAN den relativt korta men djupa världsrecessionen kulminerade. 2011 avslutades med krisens sviter – ett EU i djup statsskuldkris.

I LKAB börjar vi vänja oss vid att olika händelser avlöser varandra och att vi ständigt måste anpassa oss.

”Det finns en enorm kraft i LKAB:s kompetenta personal”MARKUS PetäJäNIeMI, direktör för marknad och logistik i LKAB

CITATETTummEn upp

Tjabba Nordanfjäll, projektledare, Kiruna:

– Ja. till exempel olika sätt att bygga lägenheter mer energieffektivt, och

tips om olika appar i arbetet.

Anna Wester, sektionschef IT, Kiruna:

– Ja, det är jag. till exempel så ska vi på It börja jobba närmare verksam-

heten. Det är nytt.

Jan Björkman, förste forskningsingenjör, Kiruna:

– Ja, det har jag alltid varit, som när vi införde IP/21.

…för produktionen i LKAB. I mars producerades 101 procent av budgeten för pellets och fines med flera rekord i gruvor och pelletspro-duktion.

KIRUNA. Antalet genomförda utbildningsdagar bland LKAB-anställda ökade med 52,5 procent förra året. – Vi är alldeles förstummade. Det är så roligt att våra medarbetare vill förkovra sig, säger Johanna Nordin, utbildningschef på LKAB.

Under 2010 hölls sammanlagt 13 208 utbild-ningsdagar för LKAB:s medarbetare. Under 2011 mer än fördubblades antalet utbildningsdagar till 20 141.

– Den främsta anledningen till ökningen är att allt fler utbildningar riktar sig till stora personal-grupper, så som prestationsutvecklingsutbild-ningen som samtliga tjänstemän genomförde

LkaB-anställda utbildar sig som aldrig tidigare

under 2011 och Första hjälpen som enligt beslut i Arbetsmiljökommittén numera alla ska gå, berät-tar Johanna Nordin.

Det är med glädje som Johanna Nordin och hen-nes kollegor tar del av förkovringslusten bland medarbetarna, samtidigt vill hon förtydliga vikten av att göra en bedömning av utbildnings-behovet vid ansökan.

– Att utbildningen är obligatorisk betyder inte - för alla utbildningar - att man måste genomgå den på en gång. Här är det därför viktigt att respektive chefer tittar på vilka utbildningar som verkligen behövs i varje enskilt fall.

– Det är viktigt är att göra en prioritering och alltid först ta det som är lagstadgat, som Heta arbeten och Traversutbildning. Sedan följer de övriga obligatoriska utbildningarna inom de tidsramar som satts. Exempelvis ska utbildning-en Arbetsmiljö och säkerhet för alla, genomgås tidigast tre månader efter anställning. Detta så att medarbetaren hinner se och förstå miljön som denne arbetar i innan utbildningen.

För att behålla ett bra utbildningsflöde uppma-nas medarbetarna att ha framförhållning när det gäller bokningen, framförallt när det handlar om en utbildning som inte ingår i LKAB:s standard-utbud.

– Men också att den som anmält sig till en utbildning och får förhinder avbokar sin plats till förmån för den som står näst på tur. På så sätt hjälper vi varandra, säger Johanna Nordin.

ULriKA WesterBerg

Johanna Nordin, utbildningschef på LKAB. Foto: ULRIKA WeSteRBeRG

LeDare nYHeter rePOrtaGe utVeCkLinG SaMtaLet SäkerHet HäLSa



Välkommen till LKAB!– tack! Det känns riktigt kul att komma till en verksamhet där det händer mycket. Det är bra drag!

Har du hunnit sätta dig in i arbetet?– Nej, inte riktigt ännu. Jag har bara arbetat i drygt en vecka. Det är mycket att sätta sig in i. Jag har varit med på två styrelsemöten i de Norska bolagen, årsstämman i Luleå och gjort två besök i Narvik så här långt.

Vad händer härnäst? – Just nu bokar jag in möten med respektive sektionschef inom LKAB Malmtrafik för att lära mig mer. Jag planerar att vara ute i verk-samheten så mycket som möjligt. Jag ska besöka lokverkstaden, åka malmtåg mellan Kiruna-Narvik och be-söka alla terminaler. Jag ska försöka lära mig hur det fungerar genom att vara ute och träffa med-arbetare på alla platser inom malmtrafiken.

Vad är ditt mål?– Den största utmaning-en ligger i att förbereda verksamheten för att klara LKAB:s mål på 37 miljoner ton. Hela logis-tikkedjan ska utvecklas och det arbetet pågår just nu. JOHANNA FOgMAN

KIRUNA. LKAB Malmtrafik har fått B-licens för att köra tåg på Ofo-tenbanan i Norge. Detta gör att LKAB nu kan transportera malmen till Narvik på en licens istället för tidigare två.

– I praktiken innebär det att vi kan bedriva trafiken med ett säkerhets-styrningssystem för all järnvägstra-fik. Det blir en enhetlig styrning och genom detta höjer vi ytterligare säkerheten i vårt arbete, säger Lars-Olov Strand, trafiksäkerhetschef LKAB Malmtrafik.

Andra fördelar med en gemensam licens är att hanteringen av avvikel-ser blir mer överskådlig, kontakten med Norges och Sveriges myndig-heter enhetlig, effektiviseringar gällande administrativa rutiner kan göras, större fokus på järnvägsdrif-ten samt att en ansvarig för trafiksä-

Gemensam licens ger enhetlig styrning

Nya terminalloken minskar energiförbrukningen och minskar utsläppen med 70 procent. Foto: FReDRIC ALM

kerheten ger en bättre överblick. – Tidigare har trafiken bedrivits

av LKAB Malmtrafik AB och LKAB Malmtrafikk AS med B-licens på ömse sidor. Nu möts vi över grän-sen och knyter ihop de regler som finns för att uppfylla de krav som ställs, säger Lars-Olov Strand.

Det är en lagändring i bland annat Norge som gjort det möjligt för utländsk operatör att ansöka om B-licens på den norska delen av järnvägen. Efter direktiv från EU pågår nu ett arbete för att göra det lättare för järnvägsföretagen att köra i andra länder.

– Det är mycket att sätta sig in i. Vi ser just nu över vår organisa-tion för att kunna anpassa oss till denna förändring, säger Anders Björnström, nytillträdd vd för LKAB Malmtrafik.

JOHANNA FOgMAN

Hallå där!

Anders Björnström, nytillträdd vd för LKAB Malmtrafik.

Lars-Olov Strand, trafiksäkerhetschef

LKAB Malmtrafik.

Foto: FReDRIC ALM


Laser ökar kapacitetenKIRUNA. LKAB Mekaniska fortsätter investera i sin avdelning för skärning och beredning. Det senaste tillskot-tet är en laserskärmaskin som höjer kapaciteten rejält.

– Vi har många beställningar och med de stora uppdrag vi gör till LKAB:s nya huvudni-vå KUJ 1365 har vi skiftgång på maskinen, säger Robert Nyberg, avdelningschef Be-redning och skärning, LKAB Mekaniska.

Den nya maskinen är den snabbaste som finns på marknaden i dag.

För att LKAB Mekaniska ska kunna tillgodose behovet av brickor till bergförstärkningen skulle fler behöva anställas till produktionen.

Ett annat viktigt uppdrag för den nya lasern är tillskärningen av delar till nya malmvagnar. Kiruna Wagon le-vererar inom kort den tusende vagnen till LKAB.

– Investeringen är ytterligare ett steg för att hänga med i marknadens tempo som kvalitativ leverantör. Det bidrar till LKAB:s produktionsmål om 37 miljoner ton färdiga produkter, säger Robert Nyberg.

JOHANNA FOgMAN

Robert Nyberg.

Maritha Mossberg:

Tur i oturen

Jag skrek så att barren nästan föll från tallar och granar

efter två vinterolyckor blir det rasskydd på taket och sand framför postlådan men inte

minst – 30 sekunders riskanalys. I början av april med några

dagars blidväder rasade snö och is från hustaket. Iklädd jacka, mjukis- byxor, handskar på händerna och spaden i handen skulle jag ”bara” skotta bort snön som rasat utanför köksfönstret. Plötsligt – utan för- varning, släppte ytterligare snö och is, jag hann precis slänga mig åt sidan. Men inte tillräckligt långt. Jag satt fast – som i ett skruvstäd, med nederdelen av benen under den nedrasade snön. Helt omöjligt att komma loss. Med fingrarna för- sökte jag gräva bort isen utan att lyckas. Stundtals grep paniken tag i mig – det låg fortfarande snö kvar på taket. ”Ska jag dö här?”, tänkte jag. Efter trekvart tystnade grannens traktor och jag visste att här hade jag min chans att få hjälp. Jag skrek så att barren nästan föll från tallar och granar. Befriad men blöt, kall och chockad fick jag komma in i värmen – vilken lycka. Katten som sett mig genom fönstret undrade nog varför hennes middag var försenad.

Veckan därpå var det dags för nästa intermezzo. Då kände jag mig som en knäböjande katolsk präst när jag med blixtens fart slog ner båda knäna i isen nedanför post- lådan hemma. Minns den polska prästens snabba knäböj i en kyrka i staden Wadowice, påven Johannes Paulus II födelsestad. Varje gång prästen passerade krucifixet slängde han sig snabbt ner i en vördsam knäböjning – kanske olikt min. Den unga prästen med flaxande svart prästkappa var så ivrig att visa sin kyrka där dåvarande påven en gång döpts.

Mina vinterolyckor blev bara ett svullet knä och ett ruggigt minne. Men det hade kunnat gå mycket värre. Och spaden tinar väl fram så småningom.

LKAB Mekaniska installerar ny laserskärmaskin.

Foto: FReDRIC ALM

• 6 000 w lasereffekt• 20-30 procent snabbare skärhastighet i plåttjocklekar 10-25 mm• 80 procent snabbare hålslag• 70 procent lägre energiförbrukning vid stand by• 20 procent lägre gasförbrukning.


NARVIK. LKAB: s hamn i Narvik ska bli driftsäkrare och mindre känslig för störningar. Därför planeras för en ny kaj och ytterligare en skeppslastare, klara att tas i bruk hösten 2014.

– Grundorsaken är vår känslighet som blev tydlig när den enda skeppslas-taren havererade förra året. Då fick vi upp ögonen för hur sårbara vi är. Investeringen betyder riskreducering och ökad tillgänglighet i Narvik, säger Magnus Ragneberg, ansvarig för logis-tikprojekt på LKAB.

När skeppslastaren reparerades förra året fick ett tiotal fartyg ligga och vän-ta i flera veckor på att bli lastade. Med två skeppslastare ökar lastningskapa-citeten från dagens cirka 19 miljoner ton till ungefär 23 miljoner ton per år. En skeppslastare kan enkelt beskrivas som ett rörligt transportband som kan svänga i sidled och anpassas till farty-get som lastas.

Det första paketet av aktuella inves-teringar i Narvik är redan beslutat. I projektet ska bandgångar isoleras och malmlagret NK40 byggas in, en mil-jöåtgärd, för att minska damningen. Paket två är den nya kajen med en ny skeppslastare. Det tredje paketet är nya lagersilor för att höja kapaciteten.

– Det gör vi för att möta produk-tionsökningen när våra nya gruvor öppnar och tas i drift i Svappavaara, säger Magnus Ragneberg.

Det ökade lagerutrymmet innebär ytterligare en ökning av kapaciteten i Narvik till cirka 28 miljoner ton per år.

Utanför dessa paket ligger också en satsning i Narvik på mottagningen av tillsatsmedlen kvartsit och olivin.

– All lastning och lossning kommer att ske på samma spårnivå vilket gör terminalhanteringen mycket effekti-vare, säger Magnus Ragneberg.

MAritHA MOssBerg

23Med två skeppslastare ökar lastning-skapaciteten från dagens ca 19 miljoner ton till 23 mil-joner ton per år

ny kaj och skeppslastareNuvarande kaj och skeppslastare i LKAB. En andra kaj med skeppslastare och lagersilos planeras öster om den nuvarande. Foto: FReDRIC ALM

1,2 miljarder kronor avsattes 2011 av LKAB för samhällsomvandling i Kiruna och Malmberget.3,2 miljarder kr betalades till

LKAB:s anställda i löner och ersättningar under 2011.


Vajert – den goda idén sparar tid och pengarKIRUNA. ett förstärkt fäste för borrma-skinens dragvajer sparar både tid och pengar. Mannen bakom idén är Anders Waistedt som har fler goda idéer på gång.

Anders Waistedt har arbetat på olika platser inom LKAB sedan 1985. Sedan 2002 är han på tillredningen där han arbetar med sin maskin, en Tamroc Axera 042. En eller ett par gånger i månaden har han tvingats avbryta arbetet på grund av brott i ett fäste för dragvajern.

– Den brukade gå av vid bulthålen så jag lämnade in förslaget att göra fästet större och använda ett hårdare material, säger han.

Förslaget lämnades in vid årsskiftet 2011/2012. Mindre än två månader senare var de nya fästena på plats och sedan dess har arbetet gått som på räls – utan byte av fästen. Det spa-rar pengar eftersom varje brott har inneburit några timmars stopptid och produktionsbortfall.

– Ett stopp är minst en salva och en

salva är 300 000 kronor netto för LKAB, säger Anders Waistedt.

Förslagen ger klirr i kassan för Anders Waistedt, men han har också en annan drivkraft. Han är övertygad om att de bästa förslagen är de som underlättar arbetet för honom själv. Och naturligtvis har han fler idéer på gång.

– Men de kan jag ju inte avslöja här. Då kan ju någon ta dem, skrattar han.

Förslagsverksamhetens remissin-stans bedömer att Anders Waistedts förslag om det förstärkta fästet kan få högre poäng än 40. Därför har försla-get gått vidare uppåt och ska behand-las i förslagskommittén.

Alla LKAB-anställda kan lämna för-slag i databasen Lotus Notes. Där finns anvisningar och dataformulär för att beskriva idén och motivera den. Efter registreringen tas idén om hand av förslagsansvariga. Sedan går förslaget för yttrande till respektive ansvarsom-råde. Efter yttrandet fattas beslut om belöningen enligt fastställda regler och poängsystem.

åsA POrOMAANYTÄNKANDE

Den brukade gå av vid bulthålen så jag lämnade in förslaget att göra fästet större och använda ett hårdare material

Anders Waistedt är övertygad om att de bästa förslagen är de som underlättar arbetet för honom själv. Foto: ÅSA POROMAA

underhållet gör underverkKIRUNA. Det senaste året har antalet produktionsstörningar i anrikningsverket KA3 i Kiruna halverats och det tack vare engagerad personal. – Förr var det maskinerna som styrde vårt jobb – nu har vi tagit kontrollen över maski-nerna, säger roger Marjavaara och Fredrik Funck, underhålls-ingenjörer i sAK-verken.

Det rullar på bra i Kirunas SAK-verk, sovring- anriknings- och kulsinterverk. Bara i KA3 har de interna störningarna, så som nödstopp och slirningar, minskat från åtta procent till fyra procent på ett år. Resulta-tet är en del i verkets satsning på planerat underhåll.

– Det handlar om att mot-verka störningarna innan de ens har uppstått, förklarar Fredrik Funck.

en stor bidragande orsak till de förbättrade siffrorna är de så kallade malstoppen, planerade sektionsstopp på åtta timmar, då personalen passar på att göra förebyggande underhåll som an-nars kanske skulle ha lett till ett ofrivilligt produktionsstopp.

– Malstoppen motsvarar totalt 1,2 procent av årets tim-mar men har samtidigt bidragit till att antalet störningarna gått från 8 procent till 4 procent vilket sammantaget genererar oss en vinst på cirka 3 procent, berättar Roger Marjavaara.

Ytterligare en del i om-ställningsarbetet har varit att hitta rätt schemaläggning av underhållet och många arbets-timmar har lagts på att trimma ronderingslistorna.

– Från att ha haft kalenderba-serade ronderingslistor så har vi övergått till timbaserade listor. Det i sin tur betyder att vi nu-mera kan göra rätt saker vid rätt tidpunkt, säger Fredrik Funck.

ännu en viktig kugge i under-hållsarbetet är den underhålls-planerare som sedan ett år tillbaka styr underhållsarbetet i KA3. Tidigare låg uppdraget hos produktionschefen, PC:n, men i och med att PC:n fått allt fler administrativa arbetsupp-gifter så utformades tjänsten som idag är något av spindeln i

nätet för underhållsarbetet.– Men i det stora hela handlar

det om samspelet mellan de olika yrkesgrupperna, planerare/ beredare, mekaniker, under-hållsledare, automationsper-sonalen, driftpersonalen och underhållsingenjörerna som är viktigt. I vårt fall genomsyras arbetet av LKAB:s värderingar ENA, Engagemang, Nytänkande och Ansvar, säger Fredrik Funck.

– Samarbetet och den täta dialogen har skapat ett mycket bra klimat, säger Roger Marja-vaara.

ULriKA WesterBerg

Bakre raden från vänster: Marcus Lundin, underhållsledare, Kenneth Sundling, mekaniker, Susanne Eliasson-Tuoremaa, mekaniker, Victor Johansson, mekani-ker och Simon Pounu, mekaniker.Främre raden från vänster: Fredrik Funck, underhållsingenjör, Roger Marjavaara, underhållsingenjör och Bengt Elenius, mekaniker. Foto: FReDRIC ALM


KK4. Foto: FReDRIC ALM

Bärringen repareras Ända sedan KK4 stoppades måndag 23 april har ana-lyser av skadorna på bärringen och planering av reparationerna pågått intensivt. Målet är att ha KK4 i drift

inom ett antal veckor. Samtidigt un-dersöks inköp av en ny bärring. – Ett stort tack till alla på LKAB som arbetar hårt med att lösa stoppet, säger vd Lars-Eric Aaro. ANDers LiNDBerg

10 VECKOBLADET # NR 4 2012

Produktion, mars 2012: 1 093 000 ton.Uppfodrat, mars 2012: 1 545 784 ton – rekord!Tillgänglighet bergspe-len: 91,1 procent.LKAB:s lastmaskiner:

Caterpillar, toro.Lastmaskin Cat 2900, vikt: 56 ton.Arbetslast: 20 ton.Totalvikt: 76 ton.Kapacitet: 334 ton/drift-timme.

Kapacitetsmål: 350 ton/drifttimme.Längd: 11,5 meter.Bredd: 3,6 meter.Skopvolym i grävet: 8,2 kubik.Motor: 6 cylindrar.

Cylindervolym: 15,2 liter.Kraft: 442 hk.Bränsleförbrukning: 40 liter/timme.Däck: 35,65 R33.

MALMBERGET. Mars blev en kanonmånad för produktionen. Månadens produktionsresul-tat i LKAB blev 101 procent av budgeten. i Malmberget pas-serades en miljon ton råmalm vid raslastning i egen regi.

– Mars blev en av våra två bästa månader under 2000-talet. Vi har gjort en riktig kanonmå-nad, en strong insats av perso-nalen, säger Patrik Johansson, chef för lastning och berg-transporter i Malmbergsgruvan.

i uppfodringen slogs dessutom ett månadsrekord från 2010. Drygt 1,5 miljoner ton råmalm och gråberg uppfordrades genom Vitåforsspelet och Al-liansspelet.

Alla parter i gruvan är nöjda med resultatet under mars:

– Tillgängligheten har varit mycket hög på bergspelen, ett bra arbete av samtliga i pro-duktionskedjan, säger Håkan Gustafsson, chef för underhål-let av de fasta anläggningarna i gruvan.

– Inom produktionen har vi gjort en omorganisation. Skift-

raslastningen passerade en miljon ton

gående tillhör en produktions-stab och produktionscheferna går dagtid. De kan arbeta mer med personalfrågor, säkerhet, kvalitet och ekonomi. Lastarna har delats upp i två mindre ar-betslag. Nu har vi fått ett bättre flöde och högre kapacitetsut-nyttjande på lastmaskinerna. I mars nådde vi 3 300 drifttim-mar på lastmaskinparken, eller 71 procents kapacitetsutnytt-jande, säger Patrik Johansson.

En av maskinförarna är Christian Strid vid Printzsköld på 920-metersnivån:

– Mitt jobb är att köra en av våra åtta lastmaskiner, åtta timmar per skift, eller rotera till skutborrning. När allting fungerar går det så här bra. Det är viktigt att vi har lastområden tillgängliga, att maskinerna fungerar och säkerheten är hög, säger han.

Han kör en äldre maskin och tar åtta kubikmeter råmalm åt gången i grävet, som skopan kallas i Malmberget. Det blir 20 ton. Han hinner hämta om-kring 130 gräv per skift. Kör-sträckan blir totalt nästan fyra

mil mellan lastplatsen i orten till tippning i bergstigen.

Jim Apelqvist är skyddsskro-tare och skyddsombud. Hans yrke och uppdrag är att skapa och bevaka säkra förhållanden i gruvan:

– Jag tycker att säkerhetsar-betet utvecklas bra. Vi är på rätt väg. Skyddsskrotningen av berget är otroligt viktig. Att alla rapporterar riskmoment och tillbud är också viktigt. Olycks-fall skall förebyggas innan de inträffar, säger Jim.

Just nu genomförs ett gene-rationsskifte på lastmaskiner. Den nyaste är ett år.

– Vi får två nya maskiner i höst. Oavsett körtid jobbar vi hårt med serviceintervaller och förebyggande underhåll på alla maskiner för att hålla dem driftklara, säger Roland Larsson, produktionsledare vid produktionsstaben.

– Prestationen i mars känns som ett trendbrott. Med ännu bättre förutsättningar kan vi producera mer, säger Patrik Johansson.

MAUritz MAgNUssON

Lastmaskinen tar dryga 20 ton i taget i sitt gräv. I mars passerades en miljon ton i Malmberget.

Gruvgubbar i grävet – fr v Jim Apelqvist, Patrik Johansson, Håkan Gustafsson, Roland Larsson och Christian Strid.

FAKtA OM PRODUKtION OCH LAStNING I MALMBeRGet:

Christian Strid, raslastare som trivs med jobbet i LKAB.

Foto: FReDRIC ALM


VECKOBLADET # NR 4 2012 11


Diamantborrningen är gruvans framtid

ett diamantborr-hål går i dag att göra 1 000 meter.

totalt borras 50 000 meter per år i Malm-berget.

Det brukar ta mellan fem och tio år från det att ett hål har borrats till att området faktiskt bryts.

De längsta hålen har en bryt-ningsplan som sträcker sig 25 år i tiden.

Borrkronan innehåller små diamanter, därför kallas det diamantborrning.

LKAB:s diamant-borrning utförs av nio borrare och en service-man.

Diamantborrning utförs även av entreprenör som har tre riggar på fältet och som körs av tolv personer.

MALMBERGET. Den nya huvudnivån i Malmber-get M1250 invigs till sommaren. Nu är det dags att undersöka vad som finns under den. ett arbete som kommer att göras i ett åttaår-igt projekt med start år 2013.

– I dag har vi information ner till 850–meters-nivån på Västra fältet och till 1 400-meters-nivån på Östra fältet, säger Jyri Meriläinen, geolog i Malmberget.

Diamantborrningens första fas kommer till att börja med att genomföras på malmkrop-

parna Alliansen, Printzsköld och Dennewitz. Därefter Fabian och Östergruvan. Målet är att få en så bra bild som möjligt av hur malm-kropparna ser ut på djupet. Den ska ligga till grund för en fungerande gruvlayout och för att produktionen slutligen ska kunna få ut så mycket järnmalm som möjligt.

– Projekttiden är baserad på att vi har sex riggar igång. Nyligen byttes en rigg ut, men ännu en kommer att behöva bytas ut för att vi ska kunna leverera enligt plan, säger Natalija Didic, produktionschef för diamantborrarna.

För att få ut så träffsäkra data som möjligt tar Jyri fram en plan med antal hål och vinkel på det område som ska undersökas. Planen använder Natalija för att kunna planera arbetet för sina arbetslag. Diamantborraren i sin tur måste se till att rikta maskinen rätt vid borrningen.

– Diamantborrningen resulterar i en kärna som karteras av geokartörer i kärnarkivet. Kärnan analyseras sedan i laboratoriet för att ta reda på kvantiteten av olika ämnen, till exempel järn, fosfor och vanadin. Resultat-

data använder Jyri för att skapa en modell av malmkroppen, säger Natalija Didic.

Diamantborrningen är i förhållande till till-redning och produktion ett billigt sätt att ta reda på hur malmkroppen ser ut.

– Det är bättre att göra ordentliga undersök-ningar före tillredning och produktion för att slippa göra kompletteringar sent i processen, säger Jyri Meriläinen.

KAJsA LiNDMArK

Natalija Didic tillsammans med sitt arbetslag. Foto: FReDRIC ALM

Peter Ryrland, diamantborrare hos LKAB i Malmbergsgruvan.

Natalija Didic, produktionschef för diamant-borrningen i Malmberget och Jyri Meriläinen, geolog. Foto: KAJSA LINDMARK




En unIk hIsTorIA mEd bETydELsE för frAmTIdEnCurt Ramberg berättar hur LKAB:s arkiv alltid är aktuella

Namn: Curt RambergÅlder: 62 årYrke: Koncern-arkivarieAnställd inom LKAB sedan: 1990Bor: KirunaFritid: Stuga i Laxforsen, böcker, musikBäst med Kiruna: Född och uppvuxen här, har bott på andra ställen men återvänt, det är nära till allt!Övriga meriter: Flink med ham-maren. Har byggt det mesta i stugan själv.

KIRUNA. Koncernarkivarien Curt ramberg gör ständigt nya upptäckter i LKAB:s fascinerande historiska material. Och det handlar inte bara om nostalgi över svunna tider – utan även om hur rätt dokument kan bespara bolaget stora kostnader. eller?

1 Vad är det bästa med ditt jobb?– Att få inblick i företagets och hela samhäl-

lens historia, det är så spännande. Det finns så mycket som fortfarande är ganska okänt om företagets betydelse. Det ökande intresset utifrån är också roligt.

2 Hur ser en vanlig dag som arkivarie ut?– Internt kommer många förfrågningar om

olika handlingar som avtal, överenskommelser, köpehandlingar, protokoll, utredningar, äldre ritningar, kartor, och så vidare. De hjälper ofta LKAB att slippa uppfinna hjulet på nytt, man

kan runda hörn genom att se hur olika ären-den hanterats tidigare. Utifrån kommer bland annat frågor från släktforskare som undrar om anhöriga som arbetat på LKAB, men också från forskare och författare som vill ha fakta till sina arbeten.

3 Vilken betydelse har historiska handlingar i LKAB:s nutida verksamhet?

– Väldigt stor. Vid olika projekt vill man se hur äldre anläggningar har konstruerats eller hur man utrett markförhållanden. I samhälls-omvandlingen kan det vara värdefullt att se när LKAB tidigt avrått från ny bebyggelse som man visste skulle komma att påverkas av brytningen. Vid återställning av gruvområden kan man se om miljömyndigheterna godkänt de arbeten som utförts historiskt, då kan det inte ställas nya krav i nutid. Alla såna olika fall besparar LKAB en massa pengar på att man slipper göra

nya utredningar eller får rätt bakgrundsfakta i förhandlingar.

4 Vad är det häftigaste, intressantaste eller mest oväntade som du hittat i LKAB:s arkiv?

– Ja, jag har till exempel här på mitt bord ett personligt brev från Selma Lagerlöf till Hjalmar Lundbohm. Hör hur hon skriver: ”Falun 13 de-cember 1910. Herr Disponent Lundbohm. Jag har just nu slutat läsningen av Johan Turis bok och jag vill nu för disponenten uttrycka min stora tacksamhet för att Ni har varit nog älskvärd att sända mig en så värderik gåva. Inte på mången god dag har jag läst ett arbete som har gjort ett så djupt intryck på mig och på samma gång varit så underhållande.”

5 Vad betyder eNA för dig i ditt jobb?– Engagerad är det lätt att bli när man får

ögonen på den här typen av handlingar, de har

ett så stort värde för LKAB. Ofta slås man ju av att få saker är riktigt nya när man ser allt som har skett genom historien, men visst behövs nytänkande idéer om hur vi sprider bilden av LKAB. Det är en oerhörd status för ett företag att kunna visa på en 122-årig historia. Och ansvar är ju precis vad ett arkiv handlar om, att bevara för kommande generationer. Vår verksamhet har betytt så mycket för Malmfälten, Norrbotten, Sverige, Norge och hela Europa.

6 Du går i pension i april, kommer du att behålla kontakten med LKAB:s och

verksamhetsorternas historia på något sätt?– Jadå, jag har just valts in som styrelsemed-

lem i föreningen Kirunas rötter och kommer att fortsätta fungera som en ambassadör för LKAB:s och Malmfältens fantastiska förflutna.

ANDers LiNDBerg

ENGAGERADFoto: FReDRIC ALM


SVarar

Vad betyder ordning och reda för dig?Carl-Oskar Sevä , processo-peratör, Svappavaara:

– Att hålla efter sig och städa undan. Var sak har sin plats!

Amanda Halldén, driftser-vice, Svappavaara:

– Det ska vara trev-ligt för andra att komma efter mig till min arbetsplats.

Tommy Isaksson, processo-peratör, Svappvaara:

– När man enkelt hittar det man söker. Då går arbetet fortare och är säkrare.

– en självklarhet i SvappavaaraGöran Lantto, produktionschef i Svappavaara, är stolt över att Ordning & Reda är ett naturligt arbetssätt bland personalen. Foto: tINA BeNSON

SVAPPAVAARA. redan 2002 funderade göran Lantto, produktionschef i svappavaara, på hur städtiden efter driftstoppen kunde kortas. Lösningen blev Ordning&reda-ronder.

Efter driftstoppen gick det mycket tid till att städa. Tid som istället skulle ha kunnat ägnas åt produktion.

– Det var tomma oljefat, hängande elsladdar, plank och annat bråte som man kunde snubbla på, berättar Göran Lantto. Men ingen vill plocka upp sådant som någon annan lämnat, så jag förstod tidigt att alla arbetsgrup-per skulle med på ronderna. Visst var många skeptiska, men vi var flera som insåg vinsterna med öppna arbetsytor och rena verktyg. Nu har det rullat på med ronderna i snart tio år, fortsätter Lantto.

Med Ordning&reda-ronderna upp-märksammar driftspersonal, elektriker och mekaniker varje vecka hur det ser ut på arbetsplatsen och gör en åtgärdslista. Snabbt hittades enkla

förbättringar som gjorde stor skillnad. En sådan var att lyfta upp saker från golvet. Långa verktyg fick till exempel plats på väggfasta konsoller. På det viset hölls också verktygen rena. Det har även satsats mycket på riktad belysning och fler lysrör.

– Med bättre belysning blir skräpet mer synligt, säger Göran Lantto. Dess-utom ökar säkerheten om ljuset är bra och var sak ligger på sin rätta plats.

Förutom att det är ljust och rent på arbetsplatsen skapar Ordning & Reda-ronderna även en gemenskap mellan olika arbetsgrupper i Svappavaara.

– Vi hjälps åt att hålla ordning på vår arbetsplats. Det uppskattas av alla, både anställda och entreprenörer. Ordning&Reda är ett naturligt arbets-sätt för oss nu, men det tog ungefär tre år att införa. Det är ingen snabb process att få in nya arbetsrutiner. Men i dag tar vi tillsammans ansvar i Svappavaara påpekar Lantto.

tiNA BeNsON ANSVAR

Vi hjälps åt att hålla ordning på vår arbets-plats. Det uppskattas av alla

ORDNING & ReDA

FAKtA OM SOVRING- ANRIKNING I MALMBeRGet: Produktions-volym, inkom-mande malm: 2 000 – 3 000 ton/timme.Andel magne-tit: 97 procent.Malningssteg: tre malningssteg för pelletsfines.Kapacitet utgående: 1 500 ton/timme.Produktions-linjer: Sex linjer + sektion för tillsatsmedel.Kvarnar: 17 stycken.Antal anställ-da: Drift totalt 50 personer.

rensning av stålfiber i sovringen kan minska problem i anrikningenMALMBERGET. Bergförstärkning med fi-berarmerad betong svänger i en udda pardans med förädlingen i anriknings-verket. Användning av fiberarmerad betong vid bergförstärkning bidrar till ökad säkerhet i gruvan. Men vid produktionssprängning hamnar stål-fibrerna i malmflödet som uppfordras från gruvan och hamnar i anriknings-verket. Där täpps systemet till i kvarn-tromlar, rännor och pumpar.

– Problemen är så stora att vi infört veckovisa stopp för rensning av stål-fiber i anrikningsverket. Därför har vi tvingats sänka produktionsplanen, säger Eva Öberg, chef för sovrings- och anrikningsverket i Malmberget. Även pelletsverken drabbas när stålfiber fastnar i filterkaren och river sönder filterdukarna.

Men nu kan en lösning vara på väg. En försöksanläggning byggs upp vid sov-ringsverket i Malmberget, steget före anrikning i malmförädlingen.

– Avskiljning av stålfiber i sovrings-verket är mycket enklare. Då är de blanka, har inte hunnit rosta ihop. I anrikningsverket däremot bildar stål-

fiber stora klumpar eller härvor, säger Mats Enberg, tekniker vid sovring och anrikning.

– Vi vet att rensning av stålfiber i sovringen fungerar, men vi måste få veta hur det fungerar i stor skala och vilka investeringar det i så fall kräver, säger Eva Öberg.

Vid FoU i Malmberget har försök gjorts i liten skala och i pilotskala vid sovringen. Nu görs ett fullskaleförsök.

– Vi har tagit fram en metod för separering i sovringsverket. Där är stål-fibrerna torra, blanka och fortfarande 35 millimeter långa. De försök vi gjort hittills visar på en 70-procentig re-ning från armeringstråd, säger Tomas Olausson, projektledare för försöken.

Fullskaleförsöket görs på en av sektio-nerna i sovringsverket som svarar för en fjärdedel av volymen i malmföräd-lingen. Försöket kan köras igång i maj och pågår några veckor.

– Först därefter kan vi ta fram under-lag för framtida beslut. Eftersom pro-blemet är omfattande är det viktigt att vi får en bra lösning, säger Eva Öberg.

MAUritz MAgNUssON

Stålfiber till berg-förstärkning. Foto: FReDRIC ALM

Simon Dyrander med en klump från rens-ning av stålfiber.

Anders Lindblom rensar stålfiber från en kvarn i anrikningsverket. Foto: MAURItZ MAGNUSSON


LKAB. Den senaste tiden har LKAB skärpt säkerheten inom sina industri-områden. – Vi måste känna till vilka män-niskor som befinner sig inom det inhägnade industriområdet, säger solveig Danskog, avdelningschef för infrastruktur, LKAB.

En rad olika åtgärder har vidtagits den senaste tiden inom LKAB för att öka säkerheten.

– Vi ska successivt täcka till de luckor vi har i skal-skyddet. Ytterst är det en säkerhetsfråga. Vårt industriområde är en riskfylld miljö för dem som saknar utbildning och information om verk-samheten, säger Solveig Danskog.

säkerhetsarbetet kommer att fortsätta. – Vi undersöker våra anläggningar för att identifiera brister i säkerheten. Kommande åtgärder är bland annat

översyn av nyckelsystem och komplet-tering av instängsling. Vi ser även över hur vi kan förenkla förfarandet vid ansökan om passerkort eller nycklar. I framtiden hoppas Solveig Danskog att säkerheten ska bli ännu enklare att hantera.

– När passerkortet dras ska en dator-kontroll direkt kunna säga om perso-nen är behörig eller inte till ett visst område. Även fordonskontrollerna ska gå till på samma vis, vid exempelvis nedfart i gruvorna, säger hon.

Varför har inte säkerheten varit tillräcklig?

– Vi ska veta vilka som befinner sig inom industriområdet. Bolagets fokus ligger på personsäkerhet. Exempelvis, innan vi införde taggsystemet i Kiruna visade det sig att vi hade fler personer under jord än vad vi kände till. Det är inte förenligt med vår syn på säkerhet, säger Solveig Danskog.

MAritHA MOssBerg


SVAPPAVAARA. När svappavaara satsar på bättre arbetsmiljö vid utfrakten av pellets kommer de nya bandgångarna från Kina. – Nu har vi sett att vi fått både hög kvalitet och ett konkurrenskraftigt pris på bandgångarna. Jag har varit tveksam, men nu har jag fått ändra mig, säger Bertil Fredriksson vid LKAB i svappavaara.

I Svappavaara byggs just nu en helt ny anläggning för utfrakt av pellets mellan pelletsverket och tågtermina-len, en sträcka på närmare 200 meter. Kulorna rullar redan idag ut på ett löpande band, men den gamla anlägg-ningen är sliten och måste bytas ut. Den totala investeringen är på cirka 80 miljoner kronor. Då ingår bandgångar, transportörer, transportband, inkläd-ning och en anläggning för stoftre-ning. Bunkerfickan vid tågterminalen blir större. Fickan anpassas för att rymma last till två av de moderna tå-gen. Till sist byggs också en anläggning för analys av produktkvalitet.

– Arbetsmiljön får ett stort lyft, säger Bertil Fredriksson.

en del i projektet, själva bandgångar-na, upphandlades i Kina av LKAB:s inköpskontor i Shanghai.

– Vår inköpsmetod är global upp-handling där vi kan utnyttja inter-

Bättre arbetsmiljö i Svappavaara med bandgångar från kina

nationell konkurrens. I november levererades nya krossbottnar från Kina till Malmberget. Nu har vi köpt band-gångar till Svappavaara, säger Anders Lundgren, chef för inköpskontoret i Shanghai.

– Vi har jobbat mycket både med att hitta rätt leverantör, god kvalitet och konkurrenskraftiga frakter. Resultatet är en kostnadssänkning på 15-20 pro-cent, säger Anders Lundgren.

i kostnaden ingår priset för landfrak-ten från verkstadsföretaget ett tiotal mil utanför Shanghai, sjöfrakten från Shanghai till Rotterdam och från Rot-terdam till Haraholmen, Piteå samt landsvägstransport till Svappavaara. Resan tog drygt sex veckor. Lagom till påsk, den 3 april, var leveransen vid kaj på Haraholmen.

– Vi gjorde slutbesiktning på plats i Kina den 9 februari. Den 19:e avgick båten. Jag måste säga att jag är impo-nerad av den kvalitet som levererats och den maskinstandard som verksta-den i Kina håller, säger Bertil Fredriks-son.

– Jag var emot från början, dels trodde jag inte kinesiska tillverkare om denna kvalitetsnivå, dels brukar jag värna om jobben på hemmaplan. Men nu har verkstäderna här hemma fullt upp med alla våra beställningar, säger han.

även Mikael Alldén, projektledare gör tummen upp för inköp och leverans.

– Nu är anläggningsjobbet i Svappa-vaara i full gång. Gjutning av betong-fundamenten pågår. Vi räknar med att ta den nya anläggningen i drift i början hösten, säger Bertil Fredriksson.

MAUritz MAgNUssON

Vi har jobbat mycket både med att hitta rätt leverantör och god kvalitet

Stålkonstruk-tion anländer till Haraholmen.

Mikael Alldén, Bertil Fredriksson, Kjell Nordmark och Conny Fred- riksson på inspek- tionsresa i Kina.

Foto

: MAR

IA F

äLDt

SVarar

hur bär du ditt passerkort?Lars-Eric Aaro, vd, LKAB:– Jag bär den i en hållare i min

vänstra byxficka, eller i kavajfickan. Jag tycker det är positivt att mötas

av LKAB-anställda med ID-kort.

Håkan Gustafsson, sektionschef, Malmberget:

– I skjortfickan när jag är på kontoret. Annars på utsidan av jackan.

Carola Olsson, hälso- utvecklare, Malmberget:

– Alltid i byxlin-ningen. Och den är alltid där, i den mån det kan anpassas

till jobbet.

Förbättrad säkerhetDet här har LKAB gjort: • Lokalbussarnas rutt går utanför industriområdet.• Persongrindar vid industrivakten och FK i Kiruna för in- och utpas-sering.• Passerkorten ska bäras väl synligt av alla anställda, entreprenörer och besökare. • Ökat antal kontroller av has-tighet, nykterhet, fordon och in- och utpassering.• Infört taggsys-tem under jord i Kirunagruvan.

Alla personer ska passera persongrindarna vid ut- och inpassering till industriområdena. Foto: MARItHA MOSSBeRG

Solveig Danskog.



Ny utrymningsväg ökar säkerheten i gruvanMALMBERGET. en ny utrymningsväg ska byggas i LKAB:s gruva i Malmberget för att öka säkerheten under jord. Den nya utrymningsvägen blir en dubbel-filig snedbana för räddningstjänstens fordon från 500-metersnivån upp till dagen vid 264-metersnivån.

LKAB:s styrelse beslutade vid ett styrel-semöte den 20 april att genomföraprojektet. Det är en investering i ökad gruvsäkerhet. Arbeten med ortdriv-ning för den nya snedbanan kan påbörjas omgående.

– Beslutet ger ökad säkerhet i gru-van i Malmberget, eftersom utrymning och räddningsinsatser kan genomföras säkrare och snabbare. Det ger möjlig-het för räddningsfordon att köra ned på en separat väg och evakuering från samlingsutrymmen kan ske samtidigt på ett effektivt sätt, säger Åsa Sund-qvist, LKAB:s gruvchef i Malmberget.

idag finns bara en bilutfart i den översta delen av gruvan och stegvägar för utrymning till fots, till exempel via Uplandslaven. I Kirunagruvan finns redan två utrymningsvägar för fordon.

– Den nya utrymningsvägen blir en

264-stollen vid krossfickorna blir anslutning för den nya utrym-ningsvägen.

Giman i Malmberget – nu byggs en ny utrymningsväg parallellt. Foto: MAURItZ MAGNUSSON

2 200 meter lång snedbana för hjul-burna räddningsinsatser. Den blir inte öppen för ordinarie trafik till eller från gruvan i Malmberget, säger Nicklas Öderyd, projektledare.

Den nya snedbanan drivs från dagen vid stollen till krossarna på M264-me-tersnivån och ned till 500-metersnivån parallellt med den nuvarande nedfar-ten. Höjdskillnaden för tunneln blir 236 meter.

Anslutning sker vid transportorten mot Hens, Hermelin/N Skåne malm-kroppar med påfart intill matsal och verkstäder vid Upland 500-metersnivån.

– Behovet av en ny utrymningsväg har utretts med flera olika alternativ. Den beslutade lösningen ger flera fördelar och framtida möjligheter. Den påverkar inte omgivande bebyggelse eftersom allt bergarbete sker inom LKAB:s industriområde, säger Nicklas Öderyd.

Underjordstrafiken i Malmberget omfattar 500 fordon per dygn. Drygt 500 människor arbetar under jord i Malmberget inklusive LKAB-anställda och entreprenörer.

MAUritz MAgNUssON

Beslutet ger ökad säker-het i gruvan i Malmberget

Q1 FAKtA LKAB KONCeRN:Q1: Kvartal 1, 1/1 – 31/3.Omsättning: 7,6 miljarder kr (+1,6 miljarder kr).Resultat före skatt: 4,3 miljarder kr (+1,5 miljarder kr).Skatt: 1,1 miljarder kr (+500 000 kr).Produktion: 6,9 miljoner ton (+400 000 ton).Leveranser: 6,7 miljoner ton (+1,1 miljoner ton).

LKAB:S NyA StyReLSe:Marcus Wallenberg, ordfö-rande, Hans Biörck, nyval, Maija-Liisa Friman, omval, Lars-Åke Helgesson, om-val, Sten Jakobsson, nyval, Hanna Lagercrantz, omval, Maud Olofsson, nyval.

rekordstämma för LkaBLULEÅ. Det blev en riktig rekord-stämma när LKAB:s ordförande och vd lade fram fjolårets presta- tioner för ägare och stämmodelta- gare i Luleå:

• Rekord i omsättning – över 30 miljarder kronor• Rekordresultat – 14,8 miljarder• Rekordproduktion – 26,1 miljoner ton färdiga produkter• Minskade olycksfall med nära 40 procent

Dessutom gavs ett stort plus för ett mycket starkt första kvartal 2012.

Trots oro på finansmarknaden och osäkra konjunkturbedöm-ningar siktar LKAB framåt.

– LKAB:s tillväxt ska fortsätta. Vårt mål på 37 miljoner ton år 2015 ligger fast, sade vd Lars-Eric Aaro till stämmodeltagarna.

LKAB:s nye ordförande Marcus Wallenberg var nöjd med LKAB:s starka kassa:

– LKAB är ett imponerande företag med innovativ teknik och mycket kompetenta medarbetare. De pengar som skapats de senaste åren behövs för att klara stora utmaningar som kräver stora investeringar, sade han.

Marcus Wallenberg pekade också på vikten av att LKAB kan expandera med de nya gruvorna i Svappavaara:

– Det är affärsavgörande att LKAB får miljötillstånden från myndigheterna i tid. Vi vill inte ha lägre krav, LKAB ska uppfylla alla miljövillkor. Men det måste gå snabbare, sade han på stämman.

i en LKAB-intervju efter stämman sade han att han är glad över att vara ordförande i LKAB, ett företag som hans familj har 100-åriga band till genom farfars farbror.

– Jag hoppas kunna tillföra mina internationella kontakter och erfarenheter till bolaget. LKAB har framförallt skapat mycket konkur-renskraftiga produkter som kan vara intressanta på fler markna-der, sade han.

Ägarens representant Peter Norman, finansmarknadsminister, konstaterade att LKAB:s rekord-vinst motsvarar 1 700 kronor per svensk:

– Vi är mycket glada att ha fått fem miljarder kronor i utdelning från LKAB, ett mycket viktigt till-skott till statskassan och det svens-ka folket, sade Peter Norman.

MAUritz MAgNUssON

Marcus Wallenberg, LKAB:s ordförande.

Malin Sundvall, Marcus Wallenberg och Lars-Eric Aaro ledde LKAB:s årsstämma 2012. Foto: FReDRIC ALM


tack!ett stort tack till alla mina kollegor och medarbetare på PNG för flera års goda samarbete då jag nu går mot nya utmaningar.Kari Niiranen

tack till arbetskamrater och vänner för presenter och den fina uppvakt-ningen vid min pensionering. en kanonwhisky!Christer Tornéus, Kiruna

tack till LKAB:s utbildningsavdelning för ett mycket bra mottagande och intressant studiebesök vid LKAB:s anläggningar den 22 mars.Anna-Karin Ahlberg, lärare, Mari-valda Mendes de Lima, Vanessa Jimenez, Samrawit Negash, Jelena Ristic, Vesna Lican, Sami Shahin, Stefan Aspemo, Ayalew Brook, Samgoim Abrma och Kingsley Emmanuel

ett stort tack till arbetskamraterna vid tillredningen för blommor telefon-samtal vid min makas bortgång och begravning.Roland Älgamo och barnen med familjer

tack alla ni som kom ihåg mig på min 60-årsdag!Kurt Johansson Kiruna

På nytt jobbMats Lehto, produktionschef Svappavaara

Andreas Suup, sektionschef, Kiruna

Anna Tyni, produktionschef, Kiruna

Susanne Filander, planerare/ Beredare, Svappavaara

Jonas Larsson, It Ingenjör, Malmberget

Erik Johansson, LKAB-Fritid, Malmberget

Nina Eliasson, processledare, Kiruna

Dan Hallberg, gruppchef, Luleå

Ivar van der Stijl, geolog, Kiruna

David Petersson, Aaea manager, Wassara, Stockholm

Lediga jobbProjektledare Kiruna två tekniker Kiruna Utvecklare, KMA Malmberget Chef It Infrastruktur Malmfälten tullansvarig Kiruna Sektionschef Kiruna Bergarbetare Malmberget

LkaB från insidanMÅNADeN SOM GICK:2/4: 30 deltagare kom till start i skidtävlingen Luossa Hill Climb som arrangerades av LKAB:s skidsektion. 3/4: tata Steel europe besökte LKAB i dagarna två.4/4: Svappavaaras sommarvikarier inledde en 12 veckor lång utbildning inför sommaren.10/4: Gällivare kommun och LKAB har tecknat ett samarbetsavtal som reglerar samhällsomvandlingen i Malmberget de kommande 20 åren.17/4: LKAB:s idrotts- och kultur-stipendiater 2012 presenterades; Bjerkvik-simmaren Katharina Stiberg och Norrbottenskören Arctic Light.20/4: LKAB:s årsstämma i Luleå gick av stapeln.

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.Joacim Lundqvist,

Luleå Malmhamn:– Jag är huvud-skyddsombud och jobbar aktivt med säkerheten. Just nu har ordning och

reda högsta prioritet.

hur jobbar du för säkerheten?Mats Enberg, sovring- anrikning Malmberget:

– tänk efter före – undvik risker. Jag skriver riskrapport så fort jag ser ett riskmoment.

Fredrik Wikström, Luleå Malmhamn:

– Jag kollar ordningen på vår arbetsplats och undanröjer risker. Det gäller att alltid

tänka på säkerhet.


Det händer i LkaB14/6: Kungen kommer på invigning hos LKAB i Malmberget.

LkaB grattar till OS-platsHenna Johansson från Gällivare brottade Sverige till en OS-plats i 63-kilosklassen i helgen.

LkaB öppnar webbshopSom ett led i varumärkesarbetet lanserar LKAB idag en webbshop för profilprodukter.– Det här är en naturlig fortsättning på varumärkesarbetet. LKAB ska ha en enhetlig profil även på presentar-tiklar som kepsar och isskrapor. Med en webbshop vet du som beställer att produkterna följer den grafiska profilen, berättar LKAB:s varumärkes-chef Ingela Olsson. Genom att samla inköpen på ett ställe och köpa större kvantiteter får vi också fördelaktigare priser, fortsätter Ingela.Webbshopen når du från Insidan: LKAB/Varumärke (krävs inte använ-dare eller lösenord).– Webbshopen är öppen för alla medarbetare i LKAB-koncernen. Alla som har en budget för presentartiklar kan beställa, förklarar Ingela. – Vår förhoppning är att det ska vara snabbt och enkelt att använda webbshopen. Vi kommer att utvärdera upplägget efter sex månader för att se om vi behöver förändra sortiment och beställningsrutiner, avslutar Ingela. Välkommen in!


SOVrat

SVarar

Tina Benson

0980 – 710 85070 – 342 10 85

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 20 juni. Manusstopp 8 juni.

UlrikaWesterberg

0980 – 713 59070 – 342 13 59

Åsa Poromaa

0980 – 712 68070 – 342 12 68

Mauritz Magnusson

0970 – 765 22076 – 844 57 92

KajsaLindmark

0970 – 767 78070 – 363 55 70

JohannaFogman

0980 – 714 75070 – 342 14 75

Maritha Mossberg

0970 – 766 44073 – 074 36 45

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: tryckpoolen AB och Nortrykk

AndersLindberg

0980 – 783 55072 – 717 83 55

Hjärt- startarna på platsKIRUNA. runt om i LKAB:s verksam-het finns nu totalt 36 hjärtstartare utplacerade. – ta reda på var just din närmaste hjärtstartare finns, uppmanar Kaisu Nilsson, chef för Företagshälsovården.

Verksamheten har fått lämna förslag på placeringar av hjärtstartare. Sedan har Företagshälsovården tillsammans med Brand valt ut lämpliga platser. Beslut av placeringar har sedan fattats i skyddskommittén i september 2011.

– Vi har placerat dem på kända platser där många människor samlas, säger Kaisu Nilsson.

Lina seppälä, samordnare på företags-hälsovården, ansvarar för den regel-bundna tillsynen av samtliga hjärtstar-tare inom LKAB.

– Är det så att man upptäcker något fel med maskinen eller om man har tvingats använda hjärtstartaren så att den behöver laddas om ska man ge-nast vända sig till den kontaktperson som finns angiven på maskinen, säger Lina Seppälä.

Båda två vill nu poängtera hur viktigt det är att samtliga medarbetare lär sig hantera hjärtstartaren och uppmanar alla att vid tillfälle anmäla sig till den obligatoriska endagsutbildningen LABC, som numera även omfattar utbildning av hjärtstartare.

– Det handlar om att vi ska ha en sä-ker arbetsmiljö. Samtidigt så önskar vi

förstås att maskinerna aldrig behöver användas, säger Kaisu Nilsson.

– Men är det nu så att situationen uppstår så ska vi ha ett hjälpmedel. En hjärtstartare kan faktiskt rädda liv, säger Lina Seppälä.

En karta över placeringen av närmaste hjärtstartare kommer så småningom att fästas intill skyltarna med utrymningsplaner.

ULriKA WesterBerg

Lina Seppälä ansvarar för regelbunden tillsyn. Foto: ULRIKA WeSteRBeRG

Insidanen förteckning över hjärtstar-tarna finns på Insidan.

24 VECKOBLADET # NR 4 2012

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m mars

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2012: 10 707 kr 2011: 13 586 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, ton

Period: 1 jan - 15 apr

KIRUNA

Pelletsverk KK2 1 188 658

Pelletsverk KK3 1 546 1 436

Pelletsverk KK4 1 513 1 422

Anrikningsverk special 226 261

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 891 1 117

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 1 092 867

Pelletsverk MK3 1 078 906

Anrikningsverk till fines ANR 558 840

Totalt förädlade produkter 8 092 7 507

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 7 308 6 405

Fines (inkl. KMR) 784 1 101Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tonPeriod: 1 jan - 31 mars

2012 2011

2012 2011Råmalm, tonPeriod: 1 jan - 15 apr

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

K-värde mars 2012:99,7 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 31 mars

2012 2011

Totalt 2011:49 st

KOMMENTARERPeriod: 2 april - 15 april

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 163,2

Pelletsverk KK2 + 5,6



Svappavaara - 42,0

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm + 38,4

Fines (MAF + MAC) + 13,9

MPBO BUV - 24,4

MPBO MK3 + 0,7

4 88

25 0

61

7 826

7 816

¹) Flertalet urspårningar, etagebrist, lok-/vagnsbrist.²) Kylaren fastkörd.³) Flertalet stopp p g a bandbrott.

¹

²

³

5 663

773

2 463

782

4 55

2 507

2 535

263

8 12

7 555

7 087

770

1118

säkrare trafik på malmbanan - lkabi narvik förbereds 12 diamantborrning ökar kunskapen. 02...

Documents