skola +bibliotek

= skolbibliotek Att jobba med mångspråkighet

i skolbiblioteket

Elin Lucassi, Kungl. biblioteket

2

BakgrundVi lever i ett allt mer språkligt och kulturellt heterogent samhälle vilket även reflekteras i skolan. Lagar, riktlinjer och styrdokument visar tydligt att också skolbiblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska. Arbetet med mångspråkig-het i skolan är en viktig del av det individanpassade arbetssätt som ska genomsyra hela skolans verksamhet inklusive skolbiblioteket.

Mångspråkighet eller flerspråkighet?I denna text används både uttrycken mångspråkighet och flerspråkighet. Med mångspråkighet avses miljön eller kontexten (såsom skolan, skol-biblioteket, kulturen) medan fler-språkighet används gällande en person och dess förmåga att obehind-rat använda sig av flera olika språk.

Varför mångspråkighet?Vi vet att tillgång till media på modersmålet är ett stöd för lärandet, ökad måluppfyllelse, självkänsla och därmed också samhällsutvecklingen. Det går dessutom att finna stöd för det mångspråkiga skolbiblioteksar-betet i många av de lagar, riktlinjer och styrdokument som är relevanta för skolan inte minst i kurserna för modersmål. Eftersom skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet och ska jobba mot de för skolan uppsatta målen blir detta även relevant för den egna verksamheten.

lagar, styrdokument och riktlinjer

Både i läroplanerna och i kursinnehåll återkommer skrivningar om mång-språkighet som skolbiblioteket måste förhålla sig till.

I Lgr11 står att elever som läser modersmål ska få möjlighet att ”läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften”1. I det centrala innehållet för gymnasie-kursen Modersmål 1 står bland annat att kursen ska ta upp ”texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg. Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, rela-tioner och livsfrågor.” 2.

I språklagen3 stipuleras att ”den som har ett annat modersmål […] ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål” och att ”det all-männa har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken”. Sveriges officiella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch.I den nya bibliotekslagen står att ”biblioteken i det allmänna bib-lioteksväsendet ska ägna särskild

1 http://modersmal.skolverket.se/images/stories/ut-drag_lgr11_modersmal.pdf

2 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/moe?tos=gy&subjectCode=MOE&lang=sv&courseCode=MOEXXX01#anchor_MOEXXX01

3 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/

3

uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än de nationella mino-ritetsspråken och svenska.” Detta gäller inte bara folk- och skolbiblio-teken utan hela det allmänna biblio-teksväsendet.Skolinspektionen kräver att biblio-teket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. För att kunna individanpassa för elever som talar fler språk än svenska krävs således tillgång till sådan litteratur.

I det mångkulturella biblioteks-manifest som IFLA, internationella biblioteksfederationen, tagit fram står att alla bibliotek ska ”avspegla, understödja och främja kulturell och språklig mångfald på internationell och lokal nivå.”

Vidare står att ”varje individ i vårt globala samhälle har rätt till ett fullständigt utbud av biblioteks- och informationstjänster. I arbetet för kulturell och språklig mångfald skall biblioteken:

• betjäna alla samhällsmedbor-gare utan diskriminering på grund av kulturellt och språk-ligt ursprung

• tillhandahålla information på tillämpliga språk och i ända-målsenliga skriftformer

• ge tillgång till ett brett urval av material och tjänster som avspeglar alla grupper och behov

• anställa personal som åter-speglar ett mångkulturellt samhälle och som är utbildad för att samverka med och tillhandahålla tjänster för ett sådant samhälle

Foto

: Sam

Teige

n Ce

ntra

l Libr

ary: W

est L

obby

Floo

r Sea

ttle/

CC

4

Sammantaget är det tydligt att skolbiblioteket som en aktiv part i skolans arbete måste jobba med mångspråkighet för att fullt ut kunna uppfylla sitt uppdrag gent-emot eleverna och därmed bidra till deras måluppfyllelse.

Forskning Forskningen ger tydligt stöd för att jobba mångspråkigt i skolbiblioteket. Många studier visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig nya språk än den som bara har ytkunskaper i det. Barn som får utveckla sitt modersmål ordent-ligt brukar också nå bättre resultat i andra skolämnen än barn som inte får det. Den kanadensiska flerspråkighets-forskaren Ellen Bialystok har till exempel sett att flerspråkiga barn har bättre arbetsminne än sina jämnåriga

kamrater.4 Denna kognitiva flexibi-litet håller i sig genom livet och har dessutom visat sig fungera som något av en buffert mot demens.5

UtmaningarVåren 2014 skickade Internationella Biblioteket (IB) ut en enkät till ett antal svenska gymnasieskolor. Avsik-ten var att kartlägga det mångspråkiga arbetet på gymnasiebibliotek runt om i landet. Genom att fråga om vilken typ av stöd biblioteken önskade från IB centralt kunde man få en överblick över var utmaningarna finns.

• Drygt 58% önskade litteratur-vägledning (tex bokpresenta-tioner och tipslistor)

• 52% önskade inköpsvägledning

4 http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0885201412000652

5 http://www.neurology.org/content/75/19/1726.short

Foto

: Bet

h Ju

sino/

CC

5

• 42% önskade kompetens-utveckling kring flerspråkighet och lärande

• 29% önskade praktiskt stöd (som informationsmaterial, skyltar och knubb på olika språk)

Utmaningarna finns alltså till stor del på en ganska grundläggande nivå. Dessbättre erbjuder Internationella biblioteket och flera andra instanser redan stöd på samtliga dessa punkter.

Hur har andra gjort?De flesta skolbiblioteksintressenter är ganska överens om vilket innehåll och vilka aktiviteter som samman-taget utgör god skolbiblioteksverk-samhet. Detta blev tydligt redan i kartläggningen ”rörig tillvaro som berör” som Kungliga biblioteket gav ut 20136 där en sammanställning av skolbiblioteksintressenters tankar sammanfäller väl med de åsikter som även framkommer i förarbetet till detta projekt. För att man ska ha en fungerande skolbiblioteksverksam-het bör man utforma denna utifrån följande rubriker:

• Pedagogisk verksamhet

• Läsfrämjande

• Tillgänglighet

• Bemanning

6 http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referens-grupper/Skolbibliotek/En%20r%C3%B6rig%20till-varo%20som%20ber%C3%B6r.pdf

Listan kan fungera som ett stöd i arbetet oavsett vilket område det gäller. Genom att kontinuerligt checka av, i detta fall arbetet med månspråkighet, mot den kan man lättare säkerställa att man verkli-gen tagit alla delar i beaktande och säkerställer på så sätt kvalitet och hållbarhet.

samordning - lokalt

Det är vanligt att kostnadsfrågan hamnar på bordet när man pratar om arbete med mångspråkighet. Medier ska väljas ut, köpas in och hanteras. Verksamhet ska planeras, genom- föras och följas upp. Detta är något som kräver både tid och kompetens.

Särskilt mindre skolor eller skolor med en stor mängd olika språk representerade (som kanske bara talas av ett fåtal av elever) kan upp-leva att bördan blir stor. Även arbetet med att hitta leverantörer och göra ett relevant urval kan kännas svårt och belastande.

Att alla ska äga, kunna och göra allt är sällan särskilt effektivt eller ens möjligt. Att samordna arbetet inom en region eller kommun är därför en bra lösning. Det är vanligt med olika typer av (skol)bibliotekscentraler som kan jobba med övergripande service för alla bibliotek i området. Att dessa verksamheter även kan ta ansvar för visst stöd kring mång-språkigt arbete är då logiskt.

6

En vanlig lösning är att stödet består i att ha överblick över vilka språk som finns representerade i region samt att ombesörja inköp av ett centralt bestånd på dessa språk. Exempel på samordning kring medie-inköp finns bland annat i Skåne där man under 2013-14 satsat särskilt på just mångspråkighet7. Här valde man att fördela ansvaret för de olika språ-ken på olika bibliotek (i detta fall folk-bibliotek, men det är möjligt att göra likadant mellan skolor) Sammantaget möjliggjorde detta arbetssätt ett brett och varierat utbud för alla. I Västerås har man skapat ett ”mini-internationellt bibliotek” via IDA Enheten - Inkludering Delaktighet Aktivitet8. Idag är den en lånecentral som sorterar under tillhör Enheten för skolstrategiskt stöd och kommer att användas av alla grundskolor i Västerås.

Skåne har delat in sitt projekt i tre delar:

• Inköp, leverans och målgrupper

• Tillgängliggörande

• Mötet på biblioteket 9

7 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Regionbibliotek_Skane/Regionalt-mediesamarbete-i-Skane/Utvecklingspro-jekt-regionalt-mediesamarbete-2013/#mångspråk

8 http://www.idaenheten.se/

9 http://bibliotekbildningochmedia.blogspot.se/2014/04/utvecklingsarbete-kring-mangsprakig.html

Upplägget korrelerar väl med de resultat som framkommit i Region-bibliotek Stockholms arbete ”För-studie om nationella minoriteter & bibliotek” 10. Där presenteras tre olika arbetsområden gällande mång-språkighet som biblioteken själva önskar satsa på.

• Informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i

• majoritetssamhället

• Tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken i samråd

• med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter

• Bidra till en revitalisering av språken och kulturerna fram-förallt för barn och unga

I Stockholm gjorde man 2013-2014 genom Medioteket en satsning på mångspråkigt skolbiblioteksarbete.11 Huvudsyftet var att öka skolans till-gång på medier på andra modersmål än svenska. Medioteket stöttade de skolbiblioteksansvariga genom att köpa in och förmedla litteratur efter deras önskemål om språk, nivå och innehåll. Pengarna till inköp kom från det statliga litteraturbidraget.

10 http://regionbiblioteket.se/publicerat/forstudie-om-nationella-minoriteter-och-bibliotek/, Bengtsson Cecilia

11 http://bit.ly/1nKZlfo

7

Ansvaret för att sprida information, skapa samarbeten med modersmåls-lärare och andra pedagoger togs av skolbibliotekarierna. I Mölndal har man startat Moders-målsbiblioteket, ett läsfrämjande projekt där Skolförvaltningens Modersmålsenhet, skolbiblioteken och Biblioteken i Mölndal samar-betar. Projektet är delfinansierat av Statens kulturråd. Syftet är att bygga upp en verksamhet kring Moders-målbiblioteket för att stärka barn och ungas språkkunskaper och verka lässtimulerande. 12 Som vanligt måste alla insatser och samordningsupplägg formali-seras. Inblandade parter ska till-sammans bestämma vad man vill åstadkomma och hur. Ju tydligare man är med innehåll och ansvars-fördelning desto enklare blir det att genomföra.

samordning – nationellt

Internationella biblioteket (IB) är, utöver sin roll som lånecentral, nationellt kompetenscenter för kommunala bibliotek när det gäller mångspråkig media. Man har dess-utom en anställd person med särskilt ansvar för att jobba nationellt mot gymnasiebibliotek. Det betyder inte att IB löser enskilda skolors behov av till exempel inköp av mångspråkig litteratur. Uppdraget är snarare att i samverkan med mål-gruppen planera och utforma tjäns-12 http://bibliotek.molndal.se/web/arena/mo-dersmalsbiblioteket

ter för konsultativt stöd samt metod- och kompetensutveckling kring arbete med mångspråkiga media. IB är ansvariga för den mångspråkiga delen av Bibblan svarar, en gratis svarstjänst på nätet. Här kan du fråga biblioteket om vad som helst på flera olika språk och få svar med e-post inom två dygn.13 En tjänst som kan användas av såväl bibliotekarie, pedagoger, föräldrar och eleverna själva.

tillgängliggörande

En stor del av det mångspråkiga biblioteksarbetet går ut på att göra information och medier tillgängliga för de som behöver utnyttja dem, det som i tidigare nämnda projekt sorte-rar under rubriken ”tillgänglighet”. Internationella biblioteket tillhan-dahåller en hel del praktiskt material som kan hjälpa till att lyfta det mång-språkiga beståndet. Via deras hemsida kan man gratis ladda ner mångspråk-iga skyltar, affischer, knubbtexter och biblioteksbroschyrer.

medier & information

Det kan vara svårt att bygga upp ett bestånd eller hitta information på språk som man själv inte behärskar. Men det finns hjälp och stöd att få. Mest självklart är kanske att använda de modersmålslärare som är kopplade till skolan som inköps-stöd. På köpet får man medier som är väl anpassade till innehållet i den undervisning som eleverna faktiskt 13 http://www.bibblansvarar.se/

8

tar del av. Internationella bibliotekets tillhan-dahåller även tipslistor på inköps-ställen, dessa hittar man under avselningen ”för bibliotek”. Det går dessutom alltid att på förfrågan få hjälp med litteraturhandledning direkt från deras språkansvariga och via avdelningen om Barnboks-veckan kan man hitta en del tips på litteratur. Medieleverantören Biblioteks-tjänst har en särskild internationell redaktion som följer den globala utgivningen av medier på invandrar- och minoritetsspråk. De titlar som motsvarar bibliotekens behov och efterfrågan presenteras i ett särskilt häfte som man kan prenumerera på.14

BiblioteksplanerAlla kommuner måste ha en politiskt antagen biblioteksplan där samt-liga offentligt finansierade biblio-teksverksformers verksamhet ska finnas beskrivna. En högkvalitativ biblioteksplan är ett bra verktyg för utveckling och kvalitetssäkring för verksamheterna. I de fall skol-bibliotek och folkbibliotek inte är två fullständigt separerade verksam-heter ska relationen dem emellan beskrivas tydligt. Den kommunala biblioteksplanen ska bestå av mätbara mål samt vara uppföljningsbar. Biblioteksverksam-heten ska vara kopplad till relevanta lagar och styrdokument (som skol-

14 http://corp.btj.se/?id=797

lagen och skolans verksamhetsplan)15 När man formulerar en bibliotek-splan är det lämpligt att ta med formuleringar kring mångspråkighet och minoritetsspråk.

AnsvarsfördelningSkolan äger frågan. Verksamheten ska jobba mot skolans mål och det är framförallt i skollagen som reglering-arna finns. I ett samarbete mellan skola och folkbibliotek kan ansvaret alltså inte överlämnas helt till exem-pelvis ett folkbibliotek. Att däremot skapa formaliserade samarbeten för att ta del av expertis på området är självklart något som bara är till gagn för elever och medarbetare.

Checklista• Kartlägg - Vilka språk talas

på skolan? Vilken nivå behö-ver litteraturen ha? Vad har eleverna för intressen? Vad behövs för modersmåls- undervisningen?

• Fördela ansvar - Finns det stöd i kommunen? Hur kan du samarbeta med modersmåls-lärare? Kan Internationella biblioteket hjälpa till med något? Kan flera skobibliotek samarbeta?

• Formalisera – Formulera mål och upplägg i relevanta planer (t.ex. kommunens biblioteks-plan, skolbibliotekets verk-

15 ”Biblioteksplan 2.0”, www.kb.se

9

samhetsplan osv)

Läsa mer• Skollagen SFS 2010:800

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

• Bibliotekslagen SFS 2013:801 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801/

• IFLAs mångkulturella biblio-teksmanifest http://www.ifla.org/files/assets/library-services-to-multicultural-populations/

publications/multicultural_li-brary_manifesto-sv.pdf

• Språklagen SFS 2009:600 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600

• Internationella biblioteket http://www.interbib.se

• Mångspråkigt gymnasiebib-liotek – på Facebook https://www.facebook.com/groups/523219061061854/?fref=nf#!/groups/318480348288380/

• Mångspråkiga medier fler-språkig personal – bilingual benefit, bibliotek och som-marjobbare med annan språk-lig bakgrund http://www.ltv.se/ImageVault/Images/

Foto

: wbv

illa/C

C

10

id_18536/scope_0/Ima-geVaultHandler.aspx

• Gustafsson Chen, Anna (2011). Utmaning och inspira-tion: mångspråkigt biblioteks-arbete för barn och ungdomar. Stockholm: Stockholms stadsbibliotek, Internationella biblioteket

• Skolverkets sida Tema modersmål http://modersmal.skolverket.se/index.php

• Skolverkets stödmaterial kring minoritetsspråk. http://www.skolverket.se/sko-lutveckling/larande/sprak/minoritetssprak

• Om biblioteksplaner. ”Biblioteksplan 2.0” www.kb.se/dokument/biblio-teksstatistik/skriftBibliotek-splan.pdf

KONTAKT Elin Lucassi 010-709 36 38 elin.lucassi@kb.se http://www.kb.se/bibliotek/Biblio-tek/Skolbibliotek/Skolbiblioteks-material Kungl biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm

Prod

uktio

n: K

ungl

. bib

liote

ket 2

014

• Dnr

1.4.

4-20

15-1

0