's^itf', 'ws^s^s^s^SiS^s^i^?'16^ ^.^^Säs^js^s^t

"Han kommer i sin kyrka vid psalmers lov och fröjdeljfid"

FIRA JULPÅ RIKTIGT

Du finns ju Gud,Herre,, min räddare,Himmelens ljusin till mitt mörker nar,

Så sjunger Lars-Äke Lundberg i en av sina sånger. Det är sant, attGud finns och vi behöver Inte söka efter honom pä. några rymdfärder.VI behöver inte leta efter honom på tankens svindlande höjder. Han äranträffbar för såväl den minst begåvade som för geniet. I hans närhetkan de bada finna plats for sina tankar, sina känslor och sin vila.

Gud blev människa för snart två tusen år sedan. Gud är inte längreett hemlighetsfullt X som ingen kan lösa eller en dunkel gåta, som ingenkan veta något om. Gud ar en levande människa mitt ibland oss. Hansnamn är Jesus.

När juldagsmorgon glimmarJag vill till stallet gadär G H d i nattens timmarnii vilar uppa strå.

Gud är inte diktatorn, som tvingar oss. Gud lägger sig som ett barnvid Marias bröst och utlämnar sig åt väldet i vår värld. Han vill älskaoss inifrån vårt olösta problem och i vårt djupaste mörker. Därför blirhan flyktlngbarnet i Betlehem i de tunga skattskrivningens tider. Hanblir den hemlöse som inte får något härbärge. Han blir vår broder ochvän den bäste. En som är med oss i vårt mörker och vår nod. Jesus varbroder är en människa på riktigt och Guds egen Son. Precis som det ge-nomglödgade Järnet är både järn och eld, så ar Jesus både Gud ochmänniska. En Gud genomglödgad av mänsklighet och en människa ge-nomglodgad av Gud.

Det går inte att fira jul på riktigt utan att brännas av hans närvaro,tändas av hans kärlek och sändas med hans budskap till sin medmän-niska. Julen får inte längre vara en idyll på ett julkort eller en lek medjulkrubbsfigurer. Julen, måste få bli en stillhet l närheten av Betlehemskrubba och ett deltagande l änglarnas och herdarnas lovsång. Maria villlära oss att gömma och begrunda allt i vårt hjärta. Trettondag jul, dåvi på nytt får samlas vid krubban och möta österns vise, vill lära ossatt med glädje dra en annan väg till vårt land igen. I närheten av detstora offret Gud gjorde, när han sände sin Son, vill vi lära oss att offranågot för de unga kyrkorna l Asien och Afrika och för att vår grannehär i Falköping skall fä en riktig Julglädje i Jesusbarnets närhet. Enindisk präst sa nyligen till oss: "Varje kristen måste l dag vara en mis-sionär och är lian ej någon missionär, så är han ett missioiisfält."

Stig Luttermark

INFÖR ETT NYTT KYRKOÅR

En kristen människa är rik. Hon ägertvå världar, där den, som inte är reli-glos, bara äger en enda. En kristen serGuds eviga himmel, som välver sig övervardagens gråa tillvaro och förgängligavärld. Allt här på jorden, som kan re sigsåsom meningslösa och grymma tillfäl-ligheter eller glädjelös stress, blir för enkristen förskönar och trots allt kring-strålat av ett meningsfullt skimmer. Gudsjälv kan måla den gråaste vardag i hlm-melska färger. En kristen människa harmänga dolda rikedomar, som inte kanupptäckas av världen. Till dessa hörockså vår kyrkas heliga år, kyrkoåret.

Människor firar det borgerliga åretsbörjan och slut. Man blir anclaktsfull,när klockan slår tolv slag, och ett nyttår har börjat. Men ingen känsla kan er-sätta en kristen människas upplevelse avdet kyrkliga året. Det är säkert in-te många som har verki^ känsa fördetta.

Men vad är det dä, som gör kyrkansheliga år till, vad det verkligen är? Jo,under detta rullas inför våra ögon uppfrälsningshistoricns underbara drama,där spelet om människnn, och vad Gudgör för människan genom sin Son, väx-lar från söndag till söndag. Årstidernasväxling och färg väves samman med kyr-kans budskap och liturgi. Kyrkoäretmåste upplevas söndag efter sönd äg.Den, som har upplevt detta, vet vilkenoändlig förlust det ar att tvingas varahemma någon enda söndag från kyrkan.För ströbesökaren däremot ter det helasig som tämligen meningslöst och ena-hända. Det är synd om den moderna, av-kristnade människan, som inte längrefirar Alla Helgons dag och som inte vet,vilka de heliga är, som står inför tronenoch inför Lammet, Det är synd om ate-isten, som har blivit så utfattig, att hantappat bort Fastans lidande, bot och ve-mod eller Adventsöndagens barnsligahosiannajubel.

Även den människa, som visst intevill vara förnekare, lider ofta av sammafattigdom. Det är, när tron bara blir tillåsikter och ståndpunkter, som man självkommit fram till. När man inte längre

upplever ett behov av att höra GudsOrd Istället för sina egna och när manutan vidare kan vara borta från Gudshus, när klockorna kallar till gudstjänst,Då är det lätt att falla In l kritiken motkyrkan, som säger att kyrkan inte harnågot att giva idag. Att det, som manupplever som ett stillastående och härs-ket bakvatten, skulle vara en klar källafärdig för den törstande, vill man intetro. Att der skulle ske något med guds-tjänstbcsökaren, det som kallas för hel-gelsens väg, anses utesluter. Därför blirofta vår gudstjänst så stel! Det blir tillen kantorns och prästens liturgi, näristället varje gudstjanstdeltagare i bådeord och handling skulle vis^i sin glädje iKristus genom att leva med i gudstjäns-ten.

Men trots allt detta, trots människorsoförmåga och motstånd, så ar ändå kyr-kans liv inte ett stillastående. Det ärväxling och nyskapelse utan avbrott.Den innersta drivkraften i allt detta ärOrdet självt, Jesus Kristus. Det är kringhans födelse, liv och död, kring hanskors och uppståndelse som kyrkoåretformar sig som ett underbart konstverk.Här är det liturgin kommer in. För denmänniska, som lever sig in I detca sam-spel mellan Gudsordets och koralerna-sförkunnelse, mellan mässans musik, 11-turglens och kyrkoskrudens rikedomaroch färgprakt, far varje kyrkoår en nyrikedom och varje årstid sin speciellamening.

Vi står inför ett nytt kyrkoår. RedanInledningen ar såsom en fanfar! Förstasöndagen i Advent: Sex strålande ljuspå Herrens altare, som ar klätt l vitt, vitskrud, och stola, vita blommor och bru-sande Hosiannarop. Detta är kyrkansstora jubeldag, då Jesus från Nasaret gårhär fram än som i gången tid. Texternakan förvåna när man tänker efter. Evan-gellet är hämtat från Fastans slutskede,som talar om intåget l Jerusalem. Menmeningen ar ändå klar. H^ir kommer varFrälsare för att börja ett nytt verk medoss. Ljusets konung drar fram genomvintermörkret förbi allt som är dött ochfruset och nalkas glimmande frostskim-

INFÖR TRETTONDEDAGENSMISSIONSKOLLEKT

Missionen l dess traditionella form tän-ker vi oss som en sändning från detkristna Europa till icke kristna länder. Idag talar man om "mission på. sex kon"tinenter". Kristna kyrkor finns överalltpå Jorden; hedendom i gammal eller mo-dem form finnes också överallt. Menkvar står ännu ett starkt behov från deunga kyrkorna l Asien, Afrika att fåstöd och hjälp både på det personligaoch ekonomiska planet. Samtidigt har vibehov av få del av deras mänga gångerdjupa och äkta fromhet och avgjordhet.I dagens missionssituation går pilarnainte ensidigt utan korsar varandra.

Missionens tre stora kollektdagar ärTrettondedagen, Missionsdagen (II Bön-

dagen) samt en söndag i september spe-cielt för sjukvård. Nu siktar vi på Tret-tondedagen och hoppas, att den skall geett gott resultat. Missionen har ett stortrum hos församlingarna i Falköpingspastorat.

rande kyrkfönster, där lovsången slpp-rar ut: "Hosianna, Davids Son, valsig-nåd vare han som kommer i Herrensnamn. Hosianna i höjdenr"

Men är första Advents färg vitt så äradventets färg i övrigt violett. Violett ikyrkan betyder bot och självrannsakan.Violett är beredelsens färg. Det är be-redelse för att möta Honom, Gud själv,som låter sig födas i världens nöd för attvila l halmen i en krubba. Utan honomblir livet fattigt. Han som blev fattig föratt göra oss rika. Tag bort Frälsaren fränJul och Advent och håll kvar de yttretraditionerna, som så många gör idag!Vad blir då kvar? Än mera stress ochjäkt, än mera tomhet och ödslighet närallt är över och en. än gråare vardag närkrlmskramsen plockats bort. Men Justgenom boten i Advent anar man litetmera av Honom som kommer. Ty detär bara med Ödmjukhet och bekännelse,som man kan nalkas denne Konung, så-som psalmen uttrycket det: "Gör portenhög, gör dörren bred och djupt i stoftetböj dig ned!"

Så kommer då han, som är utlovad.Julen stora undernatt, då himmel ochJord förenas. Julnatten är en av delängsta nätterna på året. Mörkret träng-er sig på med all sin makt, men det är

en skenmakt, ty ett enda ljus kan sking-ra det tätaste mörker. Så är det ocksåmed ondskans mörker: "Det folk somvandrar l mörkret skall se ett stort ljus,ja, över dem som bo i dödsskuggans landskall ett ljus skina klart!" Julottan firasdärför på årets ljusaste morgon, ty Kns-tus själv kommer med morgonrodnaden.Detta, är det stora underbara och ofatt-bara, vilket julpsalmen beskriver som enros av Jesse rot och stam, som blommarmitt i mörker och vinterkyla! "Den spä-da rosen fina som doftar salighet". Därden far dofta, där blir det jul. Där Kris-tus får komma in, blir det en spridningav trons värme i otrons frusna själar.När människors ondska låter mörkrettätna, när människor fryser ut varand-ra genom krig och svält, när framtidenför dig som kristen och framtiden förKristi kyrka, inte minst i vårt eget landkan verka mera svärgenomträngbar ännågot midvintermörker, då lyser ljusetallt klarare från Betlehem, då sprider sigallt starkare doften från den späda rosenfina, som doftar salighet, ett ljus och endoft som icke är av denna världen, endoft från Guds läkedomsort, Han somär julnattens blomma och inkarnationensfrälsande hemlighet!

Lars Magnusson

SVENSKA KYRKANS MISSIONLite missionshistoria

Redan på 1600-talet missionerade svens-kar bland indianer i Nordamerika, närSverige fick kolonin Delaware.

För snart hundra ar sedan - 1874 -bildades Svenska kyrkans missionsscy-relse. Den är kyrkans officiella organför mission utanför Sveriges gränser. Än"talet missionärer är cirka 200.

1876 började SKM arbeta i Sydmdienbland tamulerna. 1950 blev tamulkyrkansjälvständig i förhållande till missionen.I dag har den 70. 000 medlemmar.

1876 började SKM arbeta i Natal i Syd-afrika, kyrkan blev självständig 1960och har i dag 106.000 medlemmar.

1903 började SKM arbeta i Rhodesia.1941 fick kyrkan viss självständighet,1962 övertog den hela ansvaret. Kyrkanhar 22. 000 medlemmar.

1941 sände SKM sina första missionärertill Tanzania för att ta över ett arbete,som påbörjats av tysk mission. 1963blev kyrkan självständig. Den har88. 000 medlemmar.

1961 kallades svenska missionärer tillMalaysia. 1963 bildades den självstäniji-ga Evangellsk-lutherska kyrkan i Ma-laysia. Kyrkan har 1. 700 medlemmar.

SKM stöder också kyrkor i Singapore,Hongkong, Japan, Burma, Liberia, Étio-pien.

SKM finansieras helt på frivillig väggenom kollekter, gåvor och testamenten.

Kyrkskjuts för dem, som har svårtatt ta sig till gudstjänsten. Ringtaxi en timma före gudstjänsten.Avgift för skjuts l:- kr.

Pastorsämbetet i Falköping

Årligen kommer på detta sätt in cirka 18miljoner kronor.

De kyrkor som SKM stöder är numerahelt självständiga. Det betyder bl a attde själva utser sina biskopar, väljer kyr-kostyrelse och bestämmer Över den eko-nomiska hjälp de får från systerkyrkani Sverige. Ett utbyte av personal mellankyrkorna planeras. På så sätt kommert ex afrikanska präster och ungdomsle-dåre att arbeta j Sverige. Det blir ocksåallt vanligare att svenska församlingarhar en vänortsförsamling i Afrika ochAsien.

EN MISSIONÄR IDAGförkunnar evangelium (det glada bud-skåpet om syndernas förlåtelse), botarsjuka - i t ex Tlrupputtur l Sydlndienhar kyrkan ett sjukhus, dar man framförallt Inriktar sig på att hjälpa blinda ochleprasjuka (de som l bibeln kallas spet-älska), hjälper de förtryckta, t ex desvarta i Sydafrika och Rhodesla eller dekastlösa i Indien.

Dagens missionärer arbetar som präs-ter och lärare, läkare och sjuksköterskor,ingenjörer och brunnsborrarc, ekonomeroch diakoniarbetare, un^domsledare ochterapeuter - de flesta yrken finns fak-tiskt representerade.

Andaktsljus förSvenska KyrkansMission

vill ge hemmen hjälp till andakt underadventstiden samt ge oss alla möjlighetatt visa var solidaritet med de kristna; Afrika och Asien. Ljusen säljes underSkara stifts Advents-aktion för missio-nen genom pastorsämhetena och behall-ningen gar till den unga kyrkan i Tanza-nia. Ljusen erhalles pä pastorsexp. ochgenom, prästerna.

Vad händer

och sker

i kyrkan

Du vill väl följa med vadsom händer och skerinom kyrkans värld ba-de här hemma och runtom i världen. Där erbju-der vara kyrkliga tid-ningar god information:

Kyrkvägen - stiftetsegen tidning, 10: - krhelår, prenumeration ge-nom fru Märta. Tellvik(tel. 105 41).

Vår Kyrka - den kyrk-liga rikstidningen, 49: -kr. Debattforum, upp-byggelse och reportage,bildkrönika. Prenumera-tion genom fru MärtaTellvik.

Med - den nya tldning-en, som utgör en sam-manslagning av Utblick/Mission/De vara i främ-mande hamn/Sjömans-värden/Diakoni/Kristenkärlcksverksamhet samtLutherhjälpen. 15: - kr.Kommer säkert att er-bjuda intressant läsning.

Kyrka och Folk, "Förevangelisk-luthersk tro".40: - kr.

Prästerna står till cJänstmed prenumeration omså önskas.

För samtliga gäller accprenumeration givetviskan verkställas pä pos-ren. Prästerna lämnarönskade upplysningar.

Dagens Bibelord

tel. 148 80

Lite statistikVarje år skall en statistik över försanilingsarbetet inlämnas tillDomkapi tlet. Statistik är som alla vet något ganska vanskligt.När det galler att använda statistik som en mätare på det andligalivet blir det än vanskligare. Det kan ju å andra sidan ha sitt in-tresse att ta del av några siffror, som kommit fram i denna sta-tistik for 1971.

Antal högmässobesök i Falköpings församling(S:t Olofs kyrka, Mössebcrgs kyrka,Frednksbergs kyrksal och kyrka)

Antal besök vid andra gudstjanscer i kyrkornaAntal besök vid andra gudstjänster (lasarett ålder-

domshem, fors.hem)Antal besök vid musikgudstjänsterNattvardstillfällen 109, antal nattvardsgästerFriggeråkers församlingAntal högmässobesök i kyrkan

Falbygdcns sjukhusbesök vid andra gudstjänster i kyrkanbesök vid annorstädes anordnade andakter . . . .

Nattvardstillfällen 17, antal nattvardsgästerTorbjörntorps församlingAntal högmässobcsök

besök vid andra gudstjänster i kyrkanbesök vid annorstädes anordnade gudstjänster(Katarinagården)besök vid musikgudstjänster

Nattvardstillfällen 10, anral nattvEirdsgästerLuttra församlingAntal högmässobcsök

besök vid andra gudstjänster i kyrkanbesök vid annorstädes anordnade gudstjänster . .

Beträffande högmässostatistiken far ihagkommas, attmedan staden har 62 högmässor, så har annexen resp.44, 39. 41.

FörrättningarAntal besökare vid jordfästningar, dop vigslar ........Falköpi ngs församlingFriggcräkers församlingTorbjörntorps församling (intet dödsfall under året) ..Luttra församlingövriga förrättningar PastoratetDop ̂ (Antal födda barn 230) .............. 79°,» . .Konfirmerade (antal ungdomar i årsklassen 213 83°/i» . .Vigslar inom svenska kyrkan .............. 85°/u . .

inom annat samfund .............. 11 °/u . .borgerliga ...................... 4% . .

Jordfästningar Inom svenska kyrkan ...... 90% . .inom annat samfund ........ 10°/u . .borgerliga ................ 0% . .

Kollekter PastoratetRikskollekterStifcskollekterFörsamlingskollekterBarnarbeteAntal barn inskrivna i söndagsskola

söndagsskolbesök under aretsöndagsskollärare

20. 00810. 906

6. 009198

3. 199

2. 1241. 675

2852. 500

411

599434

775220138

1. 3332775

5. 8571. 106

168106

182176

8211

4

14015

o

96. 75610. 51720.326

3465. 448

29

Hur skall kyrka-stat-problemet lösas?Skall kyrkan skiljas från staten? SkallSverige Inte längre officiellt vara enkristen stat? Så frågar sig mången somföljer debatten om kyrka/stat i våramassmedia. Svaret kommer att ges avden svenska riksdagen något av de när-måste aren.

Frågan är utförligt och grundligt ut-redd av 1968 ars beredning om stat ochkyrka, som i våras lade fram ett förslagtill lösning i sitt betänkande Samhälleoch trossamfund. Förslaget innebär attsambandet mellan stat och kyrka upp-löses vid utgången av år 1982, och attSvenska kyrkan då blir ett fritt tros-samfund som självt bestämmer över sinaangelägenheter och inte som nu lyder un-der riksdagens överhöghet.

Endast några punkter i betänkandetskall här tas upp och kommenteras. Be-redningen indelar kyrkans nuvarandeangelägenheter i inomkyrkliga (t ex kyr-kans bekännelse, gudstjänster och böc-ker) och allmänt samhälleliga (t ex folk-bokföringen och begravnings väsendet).De inomkyrkliga angelägenheterna börÖverföras från riksdagens till kyrkanseget avgörande, medan de samhälleligabör lösgöras från kyrkans förvaltningoch bli kommunala uppgifter. Detta ärnog de förändringar i kyrkans nuvaran-de verksamhet som kommer att märkasmest.

Beredningen framhäver starkt kravetpä jämnställdhet mellan Svenska kyrkanoch övriga trossamfund. Religionsfrlhe-ten tillåter inte att ett samfund gynnasav samhället framför de andra eller attett samfund är beroende av ett annat inågot avseende. Svenska kyrkan bör där-för inte intaga någon annan ställning tillstaten an de fria samfunden.

Frågan om kyrkans ekonomi efter en'skilsmässa från staten" nr väl den som

oroar de flesta och som gör att mångaskulle föredra nuvarande förhållanden

utan förändringar framför ett osäkertfinansieringssystem med frivilliga med-lemsavglfter. Hur skall kyrkan få medeltill sin mångförgrenade verksamhet?Hur skall det gå med den kyrkliga ser-vlcen till småförsamllngarna och gles-bygd? Beredningen lugnar de oroliga.När kyrkan befrias från kostnaderna förfolkbokföring och begravningsväsen, be-frias den också frän 30 procent av sinanuvarande utgifter. Om 100 procent avdess nuvarande medlemmar kvarstår ef-ter omläggningen, blir medlemsavgiftenlägre än nu eller i genomsnitt 100 kr pernuvarande skattskyldlg mot 130 kr nu.Om 75 procent av medlemmarna kvar-står, blir medlemsavgiften 150 kr osv.Beredningen avvisar tanken på entvängsvis uttagen skatt av nuvarandeart men kan tanka sig att samhället viasamfundens medlemsregister inkasserarmedlemmarnas frivilliga avgifter. Dess-utom förutses ett utökat statligt ckono-miskt stöd till vissa kyrkliga verksam-hetsgrenar. Beredningen föreslår att kyr-kan får behålla dispositionsrätten översin nuvarande egendom.

Som synes av de anförda punkterna,är beredningen optimistisk när det gäl-ler kyrkans framtida existens och verk-samhet. Den poängterar att samhälletinte är likgiltigt inställt till kyrkansverksamhet. Staten bör visserligen varaopartisk i livsåskådningsfrågor, men dessinställning till samfunden bör vara ak-tivt positiv, dvs den skall främja derasverksamhet.

Vad skall vara villkoren för medlem-skåp i den från staten fria kyrkan? Be-redningen anser detta vara en interntkyrklig fråga som kyrkan själv skall be-svara. Beredningen uttalar dock den för-hoppningen att kyrkan som hittills skallvara en folkkyrka, öppen för var ochen som önskar vara medlem l den.

Evert Boren

Kyrkans barniimmarAntal barn i åldern O-6 år .... 80

ledare .................. 6

barn l åldern 7-11 är,min. - och junlorarbetare . . 160ledare .................. 16

Ungdomsarbetet 12-15 år 66SyföreningarAntal syföreningar ............ 11

medlemmar ............ 384Insamlade medel .............. 63. 702

Kyrkokörer: 7 körer 93 medlemmar

Predlkoturer Advents-, jul- och trettondagstiden 1972-73

Datum | Son- och hclgd. S :t Olof [MössebergjFrcdr. b. j Las. j Falb. | Fngg. | Turbj. | Luttra.

Dec. 2 | Lördag M 19 n A 18 u3|I1 Advent L 9.30 F

M 11M 14 d

M 9.30 FL 11.30

A 9. 30 !. Kör T 14 Til A 11

S 14

10 II i Advent snL 18 RB

T 11Kyrkkaffe

A 11 N A T 14 F L 11 J 14

17 III i Advent L 1119 K

L 16 F A 16 F M 11 N T 14 F A 11

24 IV i AdventJulafton

L 11M 17 Jb L 17 Jb

All Jb^ 15 Jt Til Jb M 10 Jb

25 Juldagen A 5.30 OL 7 OM 11

M 70L 11

T T70 La 7 O A 70

26 Annand. Jul A 11 N A L n l -31 SÖnd. e. Jul

NyårsaftonT 11M 17 A 20

A 11 NM 19.30 T 19.30

Jan. l Nyårsdagen M 11 NM 14 d

L 11J" M T 11 J 14

Tretton d ed. T II M 11 L 9. 30 A 11 A 14 l L 14 F

l c. Trettonded, M 11.1 9. 30 A 11 M T 14 N l TU | A 14 N

14 2 c. Trcttonded. A 11 J II M 9. 30 A L 11 L 14 M 11

21 l 3 c. Trettonded. L 11 A 11 N l T 11 N A J 14 | J 11 L 14

28 e. Trettonded. M 11 L 11 J 9. 30 | - M T 11 T 14 N! J 11Febr. 4 Kyndelsm. dagen T 11 N

A I4dM 18 Lj

L 9. 30 Lj M 11 M A 11 Lj T 19.30Li

L 14 Lj

Julafton hålles dessutom julbön a. Falköpings Sjukhem A 14, E.anliden L 15, AmbJörngärden M 15,Lasarettet A 15, Katarinagården T 15, Mössebcrgs sanatorium T 17.

Bokstav före tidsangivelseA = kyrkoadj. MagnussonJ = kyrkolicrde JohanssonLa = rcktur LandrcnL = komminister LuttcrmarkM = kyrkoherde MöneS = kyrkoherde SvcnaeusT == komminister Mårtensson

Bukstav efter tidsangivelsecl = dopgudstjänstI; = familjegudstjäiist el.

familjchögmässn.K == konsertI,J. = JjusgudstjanstN = högm. med nattvardn = nattvardsgudstjanst

O = julottaRB = Kädda barnenu == ungdomsgudstj.

Reservation for ändringar.

sekundEn sekund av ditt liv är också en sekundav dina medmänniskors. Varje sekund ökarvarldsnöden. De fattiga blir fattigare. Detfinns också en annan katastrof av världs-format: Att Kristus icke är känd och be-känd bland miljoner människor.

Tiden är kort. Hur lång tid har vi kvar?Det vet vi inte. Vi vet bara, att det gällersekunder.

Varje sekund dygnet runt, året om, mäs-te kyrkan och missionen fungera. Varjesekund kostar pengar. - För Svenska kyr-kans missions del rör det sig om drygt 50öre som ska förmedlas till Sydafrika, Rho-

desia, Tanzania, Indien, Malaysia, Singapo-re, Hongkong och Japan. Du får ocksåhjälpa, andra kyrkor, som är l snabb till-växt.

Sekunderna, är mänga och femtioörlng-arna betydelsefulla. Sekunderna blir tim-mar, är. Femtioöringarna blir sedlar, mll-joner. Ingen begär, att du skall svara förmiljonerna, men din medmänniska ber digom en femcioöring om dagen. Det blir 15kronor i månaden.

Du som blir sekundant får gracis cid-skriften MED med nyhecer bl a frän kyr-kans missionsarbete, missionens årsbok,trycksaker med information om arbetet, enspeciell sekundanthälsning från någon avmissionärerna, böner och angelägna böne-ämnen.

På pastorsexp. eller av prästerna kan dufå reda på hur man blir sekundant.

För red. av detta kyrkobladsvarar Gordon Möne.

CUMMESSOW F rzr/ii