silviahemscertifiering -...

Silviahemscertifiering – en väg till kompetenshöjning

© Copyright Silviahemm

Petra TegmanBiträdande Verksamhetschef

Silviasjuksköterska,Specialistsjuksköterska demensvårdSpecialistsjuksköterska palliativ vård

Stiftelsen SilviahemmetStartade 14 feb 1996

© Copyright Silviahemmet

Presentatör

Presentationsanteckningar

På alla hjärtans dag

Uppdrag

• Sprida kunskap

• Dagverksamhet

• Utbildning / handledning

• Främja forskning


Presentatör


Dagvård - Inget boende. Till vårdpersonal och anhöriga via Silviasystrar och silviasjuksköterskor i hela landet

Hög kvalitet i vården(SOU2001:6)

Visar ett tydligt samband mellan

• Välutbildad personal • Tydligt ledarskap• Gemensam vårdfilosofi


Presentatör


År 2001 kom slutbetänkandet från Kommittén om vård i livets slutskede med utredningen "Döden angår oss alla - Värdig vård i livets slut". Äldre med demenssjukdomar beh prioriteras högre

Hög kvalitet i vården

Silviahemmets certifieringsprocess omfattar fördjupad kunskap inom:

• Utbildad personal• Gott ledarskap• Gemensam vårdfilosofi


Silviahemmets vårdfilosofi



Alla människor skall tillförsäkras en god palliativ vård oavsett sjukdom

Statens offentliga utredningar, Socialdepartementet (SOU 2001:6)


Varför är palliativ vård viktigt och relevant vid demens?

Demens leder till döden.

Målsättning

Högsta möjliga livskvalitet för personen med demenssjukdom och de anhöriga under hela demensförloppet



”En grundläggande förutsättning för god vård och omsorg är kunskap.”

En nationell strategi för demenssjukdomar, Socialstyrelsen 2017

Presentatör


Poängterar även att en god äldreomsorg kräver kompetenta medarbetare och samarbete över professions- och verksamhetsområden. Bristen på kunskap inom geriatrik och gerontologi är stor. Både hos omv personal, men även hos BIH och enhetschefer inom äldreomsorgen.

Avtal om certifiering

Steg 1 – Leva med demenssjukdom

Steg 2 -Arbetsledarutbildning

Steg 3 –Reflektionsledarutbildning

Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision

Ev. kompletterande utbildningsinsatser

Intern och Extern revision

Förnyad certifiering

Certifieringsprocessen


Presentatör


Ska gå igenom delarna men vill visa vad som ingår. Tidsåtgången är ca 1- 1½ år. Certifiering ”På väg mot certifiering” Enskilda kurser

Grundutbildning • 3 dagar• Alla anställda

Dag 1 – SH vårdfilosfi, hjärnan, åldrandet, demenssjukdomar, demensutredning.Dag 2 – bemötande och kommunikation, vårdmiljön, etik, svåra symtom, SH vårdfilosofi.Dag 3 – teamarbete, kost och måltider, anhörigstöd, SH vårdfilosfi, film ”Lasse och Ulla”.

Steg I – Leva med demenssjukdomAvtal certifiering

Steg 1 Leva med demenssjukdom

Steg 2 Arbetsledar-utbildning

Steg 3 Reflektions-ledarutbildning

Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision

Ev kompletterande utbildningsinsatser

Intern och extern revision

Förlängd certifiering


Presentatör


Gerontologi – läran om det normala åldrandet.

• 1 dag - på Silviahemmet/arbetsplatsen.

• Alla arbetsledare (1-3 arbetsledare/enhet).

• Fokus – Att leda omvårdnadsarbetet och teamets roll.

Krav steg 2: Genomgått steg 1.

100 % närvaro.

Samtliga arbetsledare. Närvarokontroll.

Steg II – ArbetsledarutbildningAvtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision





Presentatör


Arbetsledarutbildning dvs. de som leder och ansvarar för den patientnära vården. Inte bara chefen.

• 3 dagar - på Silviahemmet/arbetsplatsen.

• Minst två undersköterskor/avd

• Fokus – Kunskap om hur man leder ”reflektions-/speglingsstunder


100 % närvaro.


Steg III – ReflektionsledarutbildningAvtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision





Certifiering - Ceremonin

• Originalcertifikat överlämnas av Silviahemmet.

• Duplikat av certifikatet till varje avdelning.

• Kursintyg/kursbevis delas ut.

• Verksamheten anordnar ceremonin.

Avtal certifiering



Steg-3 Reflektions-ledarutbildning

Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision





Presentatör


Nu är det dags för fest. Men det är viktigt att enheten förstår att detta är första etappen. Och att arbetet måste fortsätta. Jag brukar säga att detta är körkortet. Men nu krävs det att bli skickligare och utvecklas. Och att precis som körkort kan cerifikatet dras in.

• Kontakt varje år.

• Hur går det?

• Svårigheter?

• Behov av stöd?

• Är reflektionsstunder i gångsatta?

• Är den palliativa vårdfilosofin i fokus?

Avtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision




Uppföljning 1


Presentatör


Mer en informell kontakt för att se att verksamheten är på banan. Och att den interna revisionen som görs när 1½ år gått inte kommer som någon överraskning.

Avtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision




Intern revision - Frågeställning - Ledningssystem1. Finns kvalitetsmål för en god demensvård? Beskriv kortfattat målen.

2. Är kvalitetsmålet/målen i överensstämmelse med Silviahemmets intentioner? Beskriv kortfattat hur:

3. Kan verksamheten beskriva hur målet/målen ska uppnås? Beskriv kortfattat hur/genomförande/aktiviteter:

4. Har verksamheten rutiner för att följa upp när kompletterande basutbildningsinsatserbör ske för att hålla nivån på 70 %. Beskriv vilka:

5. Har verksamheten rutiner för att följa upp när kompletterande arbetsledareutbildningbör ske? Beskriv vilka:

6. Har verksamheten rutiner för hur reflektionsstunder ska genomföras? Beskriv vilka: Antal genomförda per enhet:

7. Har verksamheten rutiner för att identifiera nya kunskapsbehov? Beskriv gärna inom vilka områden (som berör vård och omsorg om demenssjuka). Beskriv hur de planeras att tillgodoses.

8. Har kompletterande basutbildning genomförts? (Ej obligatoriskt vid denna ”internkontroll”)

9. Har kompletterande reflektionsutbildning genomförts? (Ej obligatoriskt vid denna ”internkontroll”)

10. Har kompletterande arbetsledarutbildning genomförts? (Ej obligatoriskt vid denna ”internkontroll”)

11. Har andra utbildningsinsatser genomförts? Redovisa/Ge exempel. Ange gärna antal anställda som deltagit.

Övrigt© Copyright Silviahemmet

Presentatör


Dessa frågeställningar skickas till enheten. Vi besöker enheten för diskussion frågorna med de ansvariga. De får ett slutdatum för att skriftligt redovisa sina svar - så att vi har dem samlade på Silviahemmet.

Avtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision




Förnyad certifiering

Kraven uppfyllda enligt grundförutsättningarna.

Nytt certifikat delas ut med text ”förnyat certifikat”.

Gäller ytterligare 3 år.


Presentatör


Förlängning sker när grundkraven är uppfyllda. Dvs. 70 % av all personal har klarat testet i Steg 1. Alla arbetsladare har utbildning i Steg 2. Och alla vårdenheter har Reflektionsledare.


De fyra hörnstenarna:

1. Symtomkontroll / Personcentrerad vård2. Kommunikation/relation3. Teamarbete4. Anhörigstöd


Symtomgrupper vid demens

• Kognitiva

• Psykiska

• Beteendemässiga

• Kroppsliga


Presentatör


Ordning vidf Alz sjd. Kognitiva med hela tiden. BPSD varierar över tid

Personcentrerad omvårdnad

Socialstyrelsens nationella riktlinjerför vård och omsorg vid demenssjukdom


Presentatör


Möta utifrån individens perspektiv. – utgå från pat verklighet. Dra till med vita lögner.

Ett värdigt bemötande är A & O för att skapa en god demensvård


Kommunikation

• Bemötande

• Bekräftelse

• Våga tala om döden

• Kommunikation med patient + närstående


Presentatör


Här lär vi oss om kroppspråk, tonläge och attityd kan påverka kommunikationen. Ett gott bemötande skapar trygghet och underlättar för pat och anhöriga. På samma sätt kan dåligt bemötande förstöra relationer, skapa otrygghet och försämra demenssymtom. I alla läge möter och bemöter vi alla demenssjuka som vuxna och där han är. Hitta rätt kommunikation med varje person. Lyssna in och aldrig stressa

Etiska frågor

• Hjärt-/lungräddning - TND• Inremittering till sjukhus• Nutrition• Antibiotika


Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdomHälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom. Prio 1

Motivering:


”Beprövad erfarenhet talar för att åtgärden har positiv effekt på viktiga effektmått, såsom den demenssjuka personens livskvalitet och funktion samt de anhörigas livskvalitet. Den demenssjuka personens komplexa behov innebär att flera olika kompetenser, som kan innefatta både vård och omsorg, behövs för ett heltäckande omhändertagande.”

Presentatör


Rangordning 1–10 Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Teamarbete

• Gemensam värdegrund

• Arbeta mot samma mål

• Klar och tydlig vårdfilosofi

• Kunskap och kompetens

• Respekt för varandra

• Tillräckliga resurser


Presentatör


Multiprofessionellt teambaserat arbete syftar till att skapa kontinuitet i vården och omsorgen, underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser, finna problem och hitta lösningar samt till att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. ”Teamtanken” att alla involverade i vården av personer med demens måste ha kunskap inom området, oberoende av yrkesfunktion, ansåg samtliga i personalgruppen vara viktigt. (Utvärdering av ett projekt i Nässjö kommun om förändrad demensvård genom utbildning)

Teamarbete

• Flexibelt arbetssätt

• Arbetsstolthet och yrkesidentitet

• Alla är kunniga men på olika saker

• Alla lika viktiga


Presentatör


Ett bra teamarbete bygger på: En gemensam vårdfilosofi - Även om alla inte är på enheten utan finns kopplade till den är det viktigt att man tillsammans utgår ifrån en tydlig värdegrund som alla känner väl till och vet hur man arbetar efter. Det kan man säga utgör basen för arbetet. Teamarbetet innebär att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål för den demenssjuke. Ett flexibelt arbetssätt - Teamarbete ställer krav på kunskap och kompetens. Det i sig innebär att vardera yrkesgrupp kan sitt område väl i teori men också hur denna kunskap omvandlas i bästa praktik. Arbetsstolthet och yrkesidentitet - Förutsättningen för att kunna ge god demens vård är samarbete mellan olika yrkesgrupper i teamet. Alla är kunniga men på olika saker - Ett team består ofta av olika yrkeskategorier som exempelvis vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare och eventuellt psykolog. Alla lika viktiga - Det innebär att vi respekterar varandra och de olika arbetsuppgifter vi har och att vi kan kommunicera på ett öppet och konstruktivt sätt.

Närståendestöd

• Närstående ingår i teamet

• Viktiga i all vård

• Tydlig information om all förändring och hur vi planerar vården. Information / kommunikation!


Presentatör


Anhöriga inte besvärliga – de har det besvärligt. I ”En nationell strategi för demenssjuksom” anges det att närstående står för omkring 75% av all äldreomsorg i Sverige. Att se och ta hänsyn till deras önskemål är viktigt. I patientlagen anges det också att närstående, om det är lämpligt, ska få möjlighet att medverka vid utformning och genomförande av vården.


• ”Jag har fått mer kunskap om sjukdomarna. Fått en bättre förståelse för den sjuke och anhöriga. Jag har även fått strategier att använda i mitt jobb”

• ”Jättebra dagar. Väckt många tankar och gett inspiration och tips till nya arbets-och tankesätt.”

• ”Väldigt givande och intressant.”• ”Mycket värdefullt att få en ny bild och förändra tankar om våra boende. Jag har

fått med mig mycket nya tankar om personer med demenssjukdom och nya redskap i mitt jobb.”

• ”Oerhört bra och givande på alla sätt!”• ”Lärorikt. Intressanta diskussioner.”• ”Över förväntan. Mycket bra, inspirerande, kunskapsgivande.”• ”Stor insikt. Mkt information. Fantastisk kunskap.”

Utvärdering steg 1

• 1 dag - på Silviahemmet/arbetsplatsen.

• Alla arbetsledare (1-3 arbetsledare/enhet).

• Fokus – Att leda omvårdnadsarbetet och teamets roll.


100 % närvaro.


Steg II – ArbetsledarutbildningAvtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision





Presentatör


Nationella stratigin för demenssjukdom – Ledarskapet har stor betydelse för kompetensutveckling. Arb.ledaren har en viktig roll när det gäller att ge personalen komp.utv. samt att se till att medarbetaren får använda och utveckla sina kunskaper och färdigheter.

Vårdledarskap

• Kunskapskrav• Förtrogenhetskunskap med verksamheten• Socialtjänstlagen• Hälso- och sjukvårdslagen• Arbetsmiljölagen• Vårdorganisationen• Ekonomi och budget


Presentatör


Kunskapskrav – kan skilja sig mellan arbplatser och arb miljöer Förtrogenhetskunskap med verksamheten anses som viktigast bland första linjens chefer. SoL – uttalade mål och regler att förhålla sig till – måste vara påläst Chefer inom äldreomsorg – svår mellanposition, innebär att hantera många olika krav o förväntningar. HUR BLEV DU LEDARE – Kompetens och erf – blev inslängd i jobbet… Vårdens ledare saknar ofta ledarskapsutb och därmed redskap för att arb som chef/ledare. VÅRDLEDARSKAP ÄR ATT BETONA VIKTEN AV ATT ARBETA MED FÖRÄNDRING. KRÄVER KOMPETENS, MOD OCH VILJA ATT FÖRÄNDRA

Ledarstilar

• Auktoritär ledare

• Demokratisk ledare

• Låt-gå

• Transformativt ledarskap


Presentatör


Auktoritär – stark kontroll av underordande, tar själv alla stora beslut. Frågar ej om medarb åsikter. ”köra över”. MEN vården full av välutbildade och ansvarstagande medarbetare som vill vara delaktiga o förbättra vård o omsorg. Kan vara användbar i akuta situationer vid tidsnöd o snabba beslut krävs. Demokratisk ledare – låter medarbetare delta i beslutsfattandet. Deltagande ledaren. Motsats till ovan. Skapar delaktighet. Chefen beslutsfattande men med respekt för medrb kunskap o erfarenheter. Har som mål att uppmuntra medarb personliga växt vilket gynnar verksamheten genom till ex samverkan och teamarbete. Låt-gå – abdikerar från ledarrollen. Den osynliga chefen. Kanske inte vill vara chef o ta ansvar. Chefen ej förändringsbenägen, strukturerad eller relationsinriktad. Inte bra för någon – varken org, chef el medarbetare. Transformativt fokuserar på visioner o mål. Utgår från ett coachande perspektiv. Kan liknas vid ett utvecklande visionärt ledarskap som bygger på medarbetarnas styrkor.

”Ledarskapet är avgörande för faktorer som

arbetsmiljö, medarbetarengagemang samt ha

förmågan att få en arbetsgrupp att arbeta mot

samma mål.”

Ref. Dellve och Eriksson, 2016


Presentatör


Ledarskapsforskning visar att medarbetarens prestation samt engagemang på arbetsplatsen har en koppling till ledarstil. Ledare har därmed betydelse för det hållbara medarbetarskapet. Ledare på alla nivåer bör arbeta för personalens välmående och sträva efter goda förutsättningar för att medarbetaren ska känna arbetsengagemang


Presentatör


Tre längst fram gamla och sjuka. De fem i gult är de starkaste. De försvarar de längst fram vid attack. De i mitten går tryggt och skyddad. De i grönt längst bak är också bland de starkaste. De försvarar de i bakre ledet. Den sista är ledaren som säkerställer att ingen lämnas efter. Redo att springa och försvara om det behövs. Han håller ihop gruppen och för dem framåt på samma väg. Att vara ledare är inte att gå först. Det är att ta hand om sitt team.


• ”Väldigt givande och upplyftande”• ”Fått många tips och råd”• ”Bra diskussioner och tips på saker jag kan ta med mig

hem.”• ”Engagerad föreläsare grundad i kunskap och intresse.”• ”Jag har fått med mig verktyg att förmedla till mina

kollegor.”• ”Så många bra diskussioner och samtal.”

Utvärdering steg 2

• 3 dagar - på Silviahemmet/arbetsplatsen.

• Minst två undersköterskor/avd

• Fokus – Kunskap om hur man leder ”reflektions-/speglingsstunder


100 % närvaro.


Steg III – ReflektionsledarutbildningAvtal certifiering




Certifiering

Uppföljning 1

Intern revision





Reflektionsledarutbildningen

• Reflektion – grunden till det fortsatta arbetet.• Utgår från etiska riktlinjer • Arbetsledarens ansvar att avsätta tid och visa

engagemang för reflektionen.


Reflektion:• att gå djupare i olika perspektiv• att hjälpa varandra att hitta den röda tråden i arbetet• att samtala med varandra och inte till• bygger på öppna relationer, ger tillgång till andras

tankar när jag lyssnar• är att utbyta erfarenheter• ger större förståelse• olika uppfattningar slutar inte i konflikt


Presentatör


Efter att gruppen berättat sina tankar om vad reflektion är så berättar Du följande: Om det sammanfaller med gruppens tankar, bekräfta det. Att gå djupare i olika perspektiv Att få lyssna på andras tankar som är annorlunda mina egna är berikande och öppnar upp till förståelse. Att hjälpa varandra att hitta den ”den röda tråden” i arbetet, - tillsammans ser vi andra möjligheter och lösningar Att samtala med varandra och inte till varandra Ett samtal sker i lugn o ro och i en avspänd atmosfär Det bygger på öppna relationer, och ger tillgång till andras tankar -när jag verkligen lyssnar. Träna på att verkligen lyssna för att höra en annan persons tankar. Inte så sällan vill jag säga mitt ! Klarar och tränar gruppen på det så är det en mycket bra grund för ett gott TEAM-arbete. Utbyta erfarenheter Hur har vi gjort förr? Hur gör du? Vad gör Du? Personalen bär ofta på mycket ”tyst kunskap” som det är värdefullt att klä i ord. Fortsättning…

Hur bedömer du er nytta av utbildningen?


Mycket liten Mycket stor

Har reflektionsmötena bidragit till att förbättra verksamheten?


Nej, inte alls Ja, mycket

Har kontakten med de boende blivit förbättrad?



Har er relation med de anhöriga blivit förbättrad?



Har ert teamarbete stärkts?




• Gemensam plattform• Införandet av det palliativa förhållningssättet• Det bästa som vi använder oss av är de regelbundna reflektioner som hjälper oss med

högre vårdkvalité och bättre teamkänsla.• Personalen pratar samma språk, gemensam värdegrund.• Ökad dialog om arbetssätt hos kunder med demenssjukdom. Mindre

konflikter mellan medarbetare om hur vi "ska" jobba hos kund då man talar "samma" språk med varandra.

Ge exempel på viktiga förändringar som utbildningen bidragit till.


• Schemalägning av reflektionstid är komplex i en verksamhet som fortlöper 24/7.

• Att erbjuda även nyanställd personal utbildningen och hålla den känslan som man fick direkt efter utbildningen levande.

• Att få till reflektion för all hemtjänstpersonal enligt överrenskommelse i certifieringen.

• Inga speciella.

Ge exempel på några utmaningar ni haft.


”Kunskap är nyckeln till framgång”

Presentatör


Bemötande. Levnadsberättelse, korta vårdtider Prata om en nyckel till

silviahemscertifiering -...

Documents