sidan 18 utges av sli magasinet om digitalt ......johan eriksson, so-lärare åk 7-9, runbacka...

HÖSTTERMINEN 2016 UTGES AV SLI MAGASINET OM DIGITALT LÄRANDE

金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L凹リ1日0にマト7ック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見8フ7L凶リ1日0にマト7ック9スを3九04たB7L金リ1凸0にマト7ック9スを3Ю04たB7L金リ1日0にマト7ックック9スを3エ04たB7L金リ1日0にマト7ッリ1日0にマ8フ7L凶リ1日0にマト7B7L金リ1日0にマト7ック9スを3見04たB7L金リ1日0にマト7ック9スを3見|たB7L金リ1日0にマト7ック9ス












Visste du att …... med Community på SLI.SE delar du filmer och böcker

enkelt med dina elever.

SIDAN 18

PER LINDGREN – KEMILÄRARE

OCH SKÅDIS SIDAN 12

TIPS: SÅ SLIPPER DU TEKNIKSTRUL

SIDAN 16

Hülya ger nyanlända elever verktyg för både skolan och vardagen. SIDAN 4

Språkverktyg

2 #DIGITALAINTRYCK höst 2016

Tidningen ges ut av SLI AB och utkommer med två nummer per år. SLI AB, Box 103, 592 22 Vadstena. Telefon: 0143-55 21 20. E-post: [email protected].

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Måns Larsson.

Tidningen produceras av: OTW Communication, Box 3265, 103 65 Stockholm.

Redaktion: Synnöve Almer (ansvarig redaktör), Carl Hjelm (redaktör), Sofia Stridsman (reporter), Johan Wangström (reporter), Lars Eriksson (formgivare). Omslagsfoto: Anna-Lena Lundqvist. Tryck: Printfabriken.

DATORER SOM INTE funkar, glömda inloggningsuppgifter och filmer som stannar under uppspelning är exempel på teknikstrul som gör vardagen i sko-lan både besvärlig och stressig.

Vi har lösningar på flera av dessa problem. Till exempel går det att kopp-la SLI.SE och Läshörnan till skolfede-ration.se. På så sätt behöver elever och lärare bara komma ihåg en inloggning för att nå alla system och tjänster som dagligen används.

Till höstterminen har vi också lanse-rat en ny teknik som gör att filmer inte stannar och buffrar under uppspel-ning. Vi jobbar ständigt med att för-enkla och förbättra din upplevelse på SLI.SE och vill gärna höra av dig om du ser något som vi kan förbättra.

NÄR VI ÄNDÅ är inne på att vi gärna vill höra av dig, har du kanske en idé om en film som saknas och som du skulle vilja ha för undervisningen?

SLI gör filmer baserat på den respons vi får från er lärare och din idé behöver

inte vara mer avancerad än ”Jag skulle vilja att det fanns en film om X som visar Y”.

SÅ FYLL MIN inkorg

med idéer! Adressen är [email protected].

”Fyll min inkorg med filmidéer för skolan”

Digitala verktyg lyfter svenskan Läraren Hülya Basaran ger eleverna verk-tyg som gör att de kan träna på svenskan även efter skolan. Sidan 4

Så görs nanotekniken begriplig Forskaren Konrad Schönborn har utvecklat en virtuell verklighet som ska göra nano-tekniken förståelig. Sidan 8

Geocaching – jakt på skatt och kunskap Följ med på skattjakt i närmiljön till-sammans med projektet Skapande skola i Kalmar. Sidan 10

Kemin blir levande med mobilen Appar, filmer och andra digitala verktyg har gett kemiläraren Per Lindgren en nytändning efter 30 år i yrket. Sidan 12

Teknikstrul stör undervisningen Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och ett stressmoment. Helena Kvarnsell ger tips som minskar problemet. Sidan 16

Förenkla och spara tid SLI Community är en plattform för att enkelt dela material med elever och kollegor. Sidan 18

INNEHÅLL4

Måns LarssonVD, SLI AB

ILLUSTRATION: RANDY GLASBERGEN

TIPS!FLER FILMER

I SLI PLAY

PÅ SLI.SE.

16

12

10

höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 3

AXPLOCK FRÅN SLI.SE

WikipediaPresidentval i USA är en form av indirekt val, där väljarna väljer elektorer till ett elektorskollegi-um, som i sin tur samlas och väljer presidenten och vicepresidenten. Presidentvalet hålls ...

LäshörnanBoken "USA:s historia" av Lennart Pehrson. Journalisten Lennart Pehrson har under lång tid rapporterat från den-na supermakt. Nu har han skrivit en bok som länge saknats ...

SLI PlayFilmen "Den stora Ame-rikaresan – USA:s stats-skick". USA är ett stort land med ett annorlun-da statsskick än Sverige och Europa, men hur fungerar landet? Hur självständiga är ...

NEFördjupning om presi-dentvalet: När ameri-kanerna går till val fylls landet av fart, fest och folk med flaggor. Men i jämförelse med Sverige är det få som verkligen går och röstar ...

Använd Samsök på SLI.SE för att söka samtidigt i flera verktyg, vilka beror på din mediecentral. Här nedan ett utdrag

av vad en sökning på "Presidentval i USA" kan ge.

Samsök: ”Presidentval i USA”

Nya filmer på SLI Play

Varje mediecentral bestämmer själv sitt utbud. Därför är det inte säkert att du kan se dessa filmer. Mer information om filmerna hittar du på sli.se/film.

Varje andetag vi tar Luften omkring oss är inte bara tom, den är en del av livets kemi. Men hur vet vi vad luften är gjord av? I filmen ”Varje andetag vi tar – förstå vår atmosfär” berättar Gab-rielle Walker den märkliga historien om vår strävan att förstå luften (50 min).

DygnetI ”Dygnet 1” (åk 1–3) lär vi oss om år, natt och dag, och i ”Dygnet 2” (åk 4–6) bland annat om hur jordens lut-ning påverkar årstiderna. SLI har producerat filmerna.

Solsystemets sju underverkVi utforskar solen, kraftkällan i vårt solsystem, vår atmosfär och hur vårt solsystem skapades i denna serie från BBC (5 avsnitt x 50 min).

Mathias Andersson, matematiklärare, Rekar-negymnasiet, Eskilstuna:”Scalable-Learning.com, en onlinebaserad platt-form som gör mina film- klipp interaktiva. Graf-

ritande miniräknaren desmos.com visar hur grafer förändras då konstanter ändras.Class- pad manager är en symbolhanterande mini-räknare. Perfekt för mig och eleverna. Finns som handhållen enhet och datorprogram."

Dan Frendin, gymnasie- naturkunskapslärare, Stagneliusskolan, Kalmar:”Sedan flera år tillbaka använder jag Google Classroom som en inte-grerad del i min under-

visning. På så vis kan jag lätt dela med mig av dokument med eleverna, och de kan också dela med sig till varandra. Det är bra att använda till exempelvis labbrapporter.”

Johan Eriksson, SO-lärare åk 7-9, Runbacka skolor, Sollentuna:”Om eleverna spelar in uppgifter, prov eller dis-kussioner som de lägger upp på Youtube (olistat,

så att ingen kan söka fram dem) är gratisverkty-get Videonotes mycket bra för bedömning och feedback. Efter att man har rättat och kommen-terat delar man enkelt länken med eleverna via e-post. Återkoppling och rättning samtidigt!”

Tre lärare delar med sig av sina bästa verktygstips

Lärartips för bokhyllanJenny Edvardsson, gymna-sielärare i svenska och his-toria på Wendesgymnasiet i Kristianstad:

”Arbetet med Läshörnan har fungerat bra då alla elever har haft en egen Chromebook. I bokhyllan ”Klassiker” har vi samlat noveller av författare som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Arthur Conan Doyle och Fjodor Dostojevskij. En del noveller är inläs-ta för de elever som behöver det. Detta var en del i ett större arbetsområde om bland annat skönlit-terära texters uppbyggnad och struktur.

En stor fördel var att eleverna alltid hade sin ”bok” med sig. En annan fördel var att vi i förväg kunde skapa bokhyllor.”

”Bloggen sparar tid och resurser”Darya Pakarinen, lärare åk 1–3 på Grönkullaskolan i Alvesta, driver bloggen ensjungande-klass.se.

– Här dokumenterar vi vad vi gör. Det är kul att tillsammans med eleverna kunna gå till-baka och se vad vi har gjort tidigare. Bloggen är också ett bra sätt att få ut information dels till föräldrar, dels till elever som vill jobba hemma.

Darya berättar att det i början tar tid att skapa struktur och rutiner för en blogg.

– Men när man väl är igång så är det väldigt enkelt. Då sparar bloggen både tid och resurser.

Daryas elever har tack vare bloggen fått bättre in-sikter i internetvett och källkritik.

– Det måste man jobba mycket med, säger hon.

TIPS!FLER FILMER

I SLI PLAY

PÅ SLI.SE.

TIPS!LÄS E-BÖCKER

I LÄSHÖRNAN

PÅ SLI.SE.

TIPS!STARTA EN

EGEN BLOGG PÅ

SKOLBLOGGEN.SE

Tränar svenskanMED DIGITALA VERKTYG


Språket utvecklas inte bara på svensklektionerna – utan i alla ämnen och även efter skoldagens slut.

– Många barn som kommer till Sverige är väldigt skol-motiverade. Det är viktigt att visa dem olika verktyg så att de kan fortsätta träna svenska hemifrån – men det måste följas upp i klassrummet, säger Hülya Basaran, lärare och författare till boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum”.

TEXT SOFIA STRIDSMAN FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST


Eleverna på Välkomsten är ivriga och vill snabbt komma igång och lära sig svenska. ”De som har varit här lite längre hjälper de som är nya”, säger läraren Hülya Basaran.

ELEVERNA HAR BARA gått i den svenska sko-lan i några veckor, men är redan igång och pratar så smått på svenska med var-andra. Mottagningsenheten Välkomsten är den första kontakten med det svens-ka skolsystemet som nyanlända barn i grundskoleåldern som kommit till Troll-hättan har, och deras sug efter att lära sig det nya språket går inte att ta miste på.

På Välkomsten kartläggs elevernas språk, erfarenheter, litteracitet och

numeracitet samtidigt som undervis-ningen i svenska som andraspråk och andra ämnen sätts igång. Efter åtta veck-or slussas eleverna vidare till ”vanliga” grundskolor.

Den här dagen har Hülya tio tonårstje-jer och -killar från Afghanistan, Soma-lia och Albanien i sitt klassrum. Hülya är lärare i svenska som andraspråk och arbetar som förstelärare på mottag-ningsenheten. Hon är en efterfrågad

föredragshållare om nyanländas lärande – inte minst sedan hennes bok ”Nyan-lända elever i mitt klassrum – Språkut-veckling med digitala resurser” kom ut i vintras.

– Om vi öppnar våra klassrum på digi-tala ytor har barnen möjlighet att jobba hemifrån efter skoltid samtidigt som för-äldrarna får en inblick i vad vi gör i sko-lan. Det känner jag starkt för, säger hon med eftertryck.


PÅ DAGENS LEKTION tränar Hülyas elever på klockan med hjälp av appen Moji Klock-is. Eller, klockan kan eleverna redan – nu ska de även lära sig den på svenska och få koll på prepositioner och uttryck som i, på, mellan, hel och halv. En spökröst ger instruktioner som ”ställ klockan på halv ett” och eleverna försöker koncentrerat få visarna rätt.

– Det här sättet att jobba bjuder in till samtal på ett annat sätt än om de bara sitter och ritar in visarna på ett papper. Det är ju språket vi vill åt. Med appen får de höra svenska talas och på min genom-gång pratar vi om timvisare, minutvi-sare, hel och halv och så vidare, så att de lär sig begreppen. Appen går också bra att använda för barn som ännu inte lärt sig läsa, säger Hülya.

Hon är noga med att poängtera att eleverna inte är tomma blad bara för att de inte behärskar svenska språket fullt ut. Att kartlägga elevernas förkunskaper gör det möjligt att skapa en mer anpassad undervisning. Inlärningen gynnas också om hon använder saker som eleverna

känner igen och har en förförståelse för – som surfplattor.

– Det jag tycker om med digitala resur-ser är att de är multimodala och flersprå-kiga. Men man ska inte ha en övertro på att sätta en platta i händerna på eleverna – det handlar också om det sociokultu-rella klimatet i klassrummet. Man måste prata om det eleverna lär sig och sätta det i ett sammanhang. Det ska inte bara vara ett görande med digitala verktyg, utan det krävs ett för- och efterarbete i klassrummet.

SOM EXEMPEL TAR hon det besök på en bond-gård som hon och eleverna ska åka på dagen efter. Eleverna har i förväg fått kol-la på en film från bondgården och under studiebesöket ser Hülya till att ta många nya bilder, både på resan dit och på plats.

– Fotona går att lägga in i en presenta-tion och eleverna kan sedan skriva en återberättande text med dem som stöd. De kan också få berätta om besöket i kro-nologisk ordning utifrån bilderna; ”först åkte vi buss, sedan mötte bonden Brynolf

Det här sättet att jobba bjuder in till samtal på ett annat sätt än om de bara sitter och ritar in visarna på ett papper. Det är ju språket vi vill åt. HÜLYA BASARAN

”Det jag tycker om med digitala resurser och verktyg är att de är multimodala och flerspråkiga. En surfplatta är inte skapad för svenska användare, utan det går att infoga tangentbord på flera olika språk”, säger läraren Hülya Basaran.

FEM TIPS PÅ VERKTYG SOM HÜLYA ANVÄNDER• Padlet, en slags anslagstavla på nätet: padlet.com/hulya_hulbas.

• Making Sequences: En app där du kan använda befintliga sekvensbilder eller lägg till egna bilder, text och ljud.

• Alfavux: En app för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet.

• Skolstil 2: En skrivapp med talsyntes – skriv i appen och få texten uppläst.

• Explain Everything: Skapa genom-gångar för att flippa ditt klassrum eller skapa en gemensam berät-telse. Appen gör det enkelt att kombinera bild, text, video och ljud.

Fler tips finns på Hülyas blogg frokenhulya.word-press.com.


Hur kan fler vägar till svenska språket öppnas för nyanlända?

Det funderade Malin Nygren på – och skapade korta filmer på Youtube som en introduktion till svenskan.

TEXT SOFIA STRIDSMAN

– Jag vill säga ”välkommen, här hjäl-per vi dig på vägen”. Det är känslan jag vill att filmerna ska förmedla. Film fungerar väldigt bra för att lära ut ett språk – du hör det talas, det går att repetera och lyssna om och om igen, säger Malin Nygren, som är journalist och projektledare med lång erfarenhet från SVT och UR, där hon bland annat jobbat med språkut-vecklande program för barn.

I fjol föddes idén som lett till Youtube-filmerna ”Svenska för alla – a crash course in Swedish”. Malin ville engagera sig och bidra till att de många nyanlända får en bra start i det svenska samhället. Väntetiden på besked om uppehållstillstånd, som krävs för att få börja läsa svens-ka på SFI, är lång och Malin insåg att det behövs alternativa vägar för den som vill lära sig svenska språket.

I december kom första ”Svenska för alla”-filmen, som visats tusentals gånger, och sedan dess har ytterliga-re fyra filmer publicerats. De har ett lättillgängligt upplägg med vardags-nära teman, som hur man presente-rar sig eller vilka ord och fraser som är bra att kunna när man handlar mat.

Malin Nygren säger att de tittat på Skolverkets kursplan för SFI för att få ett upplägg som följer en progres-sion för språkinlärning. Främsta målgrupp är 18-25-åringar.

– Det går att kolla på filmerna i mo-bilen eller på biblioteket. Filmerna kan användas rakt av för dem som vill lära sig svenska, men också av

SFI-lärare i stället för en lärobok. Vi vill göra det me-todiskt och ge grunderna till ett nytt språk, säger hon och tillägger:

– Vi arbetar ideellt med filmare som vill bidra och söker fortfarande efter fler som kan hjälpa till.

På SLI Plus hittar du filmerna sam-lade under temat ”Svenska för alla”.

Skapade kortfilmer som introduktion till svenska

HÜLYAS TIPS: SÅ KAN DU UTVECKLA ELEVERNAS SPRÅK OCH LÄSNINGHülya Basaran använder sig av aktivite-ter före, under och efter läsning för att utveckla elevernas språk och stötta dem i att förstå texten de läser. FÖRE LÄSNING:Att lyfta fram ord, titel eller inledning för att föra ett samtal om vad eleverna tror att texten ska handla om. UNDER LÄSNING:Sammanfatta innehål-let. Eleverna kan sam-manfatta varje stycke med egna ord, genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.EFTER LÄSNING:Sant eller falskt: Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Källa: Hülya Basaran.

Malin Nygren

LÄTTLÄSTA TIPS FRÅN LÄSHÖRNAN• Djungelkungen i Brasilien

av Erik Johansson

• Erik kör cross av Torsten Bengtsson

• Alvas valpsommar av Susanne Pelger

• Skolfoto av Thomas Halling

• Varning för tanter av Mette Vedsö

• Rosa, det är jag av Iben Harboe

• Ska vi ses? av Mårten Melin

• Amirs alfabet av Morten Dürr





Se alla filmerna på youtube.com. Sök på ”Svenska för alla.”

oss” och så vidare. Eleverna minns bättre när det finns något att gå tillbaka och titta på och det går också att återkoppla vid lektioner i framtiden, till exempel om vi pratar om kost.

HÜLYA FÖRESPRÅKAR STARKT att sva-lärare samarbetar med lärare i andra ämnen. Hon berättar att hon själv jobbat ihop med en träslöjdslärare, som tidigare inte undervisat nyanlända i grupp.

– Vi planerade förarbetet i klassrummet tillsammans. Eleverna skulle göra smörknivar och nyckelringar och slöjd-läraren fotograferade och skapade instruktioner med bildstöd. Det var en väldigt bra hjälp för våra elever, både vad gäller slöjden och även för inlärningen av verb – de fick lära sig att man filar med en fil och sågar med en såg, säger hon och tillägger:

– Det är väldigt bra om språklärare samarbetar kring undervisningen med lärare i andra ämnen, så att eleverna lär sig språ-ket i ett sammanhang. Tillsammans hjäl-per vi eleverna att utveckla ett språk.


14%Så många av eleverna i mellanstadiet hade tillgång till en egen dator 2015. På högstadiet är andelen 39 procent. KÄLLA: ELEVERNA OCH INTERNET 2015

Skolelever ska få en bättre förståelse för nanoteknik. Därför har forskaren Konrad Schönborn utvecklat en virtuell verklighet som ska göra tekniken begriplig.

ATT FÖRSTÅ EXAKT hur små objekt nanovetenskap handlar om är svårt. Detta vill Konrad Schönborn, forskare på Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, ändra på. Tillsammans med kollegorna Gunnar Höst och Karljohan Lundin Palmerius har han utvecklat en virtuell verklighet där man kan gripa efter miljondels mil-limeter små nanorör, kolmolekyler som liknar ihoprullat hönsnät.

– När jag har frågat skolklasser vad nano är blir svaret ofta ”något väldigt litet”. Vi vill fördjupa den kunskapen. Den här generationen kommer att ha nanotekniken i sin vardag och det är de som ska arbeta med den här tekniken, säger Kon-rad Schönborn.

Eleverna står med 3D-glasögon framför en 3D-tv där de kan se

både nanorör och sig själva. Ge-nom att greppa nanorören får de en känsla för hur rören reagerar.

Detta är nanoteknik• Teknik för att tillverka, påverka

och hantera material och ob-jekt med dimensioner i stor-leksordningen 1–100 nanome-ter (miljondels millimeter).

• Nanoteknik förekommer hu-vudsakligen inom medicin, kemi, biologi, fysik, elektronik och materialvetenskap.

• Exempel på objekt är virus, förbränningspartiklar och människans DNA.

Källa: Nationalencyklopedin

18-19 OK

TOBER

Dags för konfe-rensen Framti-dens läromedel i Stockholm.

DIGITALA LÄROMEDEL KAN ERSÄTTA BÖCKER I JAPANTryckta böcker kan i vissa ämnen ersättas helt av digitala läromedel i den japanska grundskolan år 2020. Det föreslås i en utredning av en expertgrupp i Japans ut-bildningsministerium. Enligt utredningen är digitala läromedel där text komplet-teras med video särskilt effektiva i na-turvetenskapliga ämnen och engelska. Experterna rekommenderar i första hand tryckta läromedel, även om de i vissa ämnen kan kompletteras med eller helt ersättas av digitala läromedel.

Lärplattor utvecklar förskolebarns språkLärplattor utvecklar förskoleelevers muntliga kommunikation, visar en un-dersökning som har gjorts på förskolor i Uppsala. Resultatet från forsk-ningsprojektet, som är ett samarbete mellan Stock-holms universitet och fyra förskolor, visar bland annat att barnen med hjälp av lär-plattorna kan uttrycka sina kun-skaper och tankar innan de kan prata, läsa eller skriva. Studien visar även att barnen ofta hittade på egna ord, exempelvis ge-nom att skapa verb av substantiv.

Så görs nanotekniken begriplig


Datorspelande ungdomar bättre på engelskaDet finns ett tydligt samband mellan att spela dataspel på fritiden och skriva bra engel-skauppsatser bland elever i årskurs 9. Det visar forskning från Karlstads universitet.

Pia Sundqvist, docent i engelska, har tillsammans med doktoranden Peter Wik-ström, undersökt den skrivna engelskan i uppsatser som elever i årskurs 9 skrivit i de nationella proven och vilka betyg de fick. Redan i tidigare studier har de visat att data-spelande har en positiv på-verkan på barnens ordförråd och den talade engelskan.

– Ju mer tid barn lägger på att spela dataspel på engel-ska, desto större ordförråd har de. Det framkom även i den här studien. Det nya som vi såg var att de som spelade fem timmar eller mer per vecka faktiskt även skrev bäst, säger Pia Sundqvist.

Digitala verktyg till allaInom två år ska all personal i grundskola och förskola ha till-gång till ett eget digitalt verktyg. Det är en del av det förslag till nationell it-strategi som Skolverket har lagt fram.

MYNDIGHETEN KONSTATERAR ATT både tillgång till digitala verktyg och di-gital kompetens i dag skiljer sig mellan elever.

– Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, ge-neraldirektör på Skolverket.

Skolverket föreslår att alla som arbetar med barn ska få tillgång till ett eget digitalt verktyg inom två år och att alla elever i grundskolan ska ha det inom tre år.

För att användningen av digital teknik ska bli en naturlig del av verksam-heten planerar Skolverket insatser för att utveckla den digitala kompeten-sen på alla nivåer i skolan.

– Framför allt behövs tid för att utveckla personalens kompetens. Ett vik-tigt exempel är hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen så att digitala hjälpmedel bidrar till elevernas lärande och inte stör och distra-herar, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.

Tio populära böckerLäshörnan innehåller i dag kring 10 000 e-böcker. Här är några särskilt populära.

1. Andas och räkna till tre Monica Österdahl

2. Onsdag kväll strax före sju Mats Berggren

3. Jag är en pojke med tur Monica Zak

4. Silverpojken Kristina Ohlsson

5. Piratens ö Anna Jansson

6. Dårfinkar och dönickar Ulf Stark

7. Tillsammans Denise Rudberg

8. Snöbröder: Gul snö Johan Unenge

9. Shoo bre Douglas Foley10. Förvandlad Mårten Melin

Rätt använd teknik lyfte tredjeklassareTredjeklassare som undervi-sats med strukturerat digitalt stöd presterade bättre på de nationella proven, enligt en studie vid Örebro universitet. Störst skillnad var det för poj-kar i läsning och skrivning. Gruppens resultat jämfördes med en grupp som undervi-sats traditionellt och en grupp som hade tillgång till datorer, men utan att struktur för social interaktion och formativ åter-koppling. Den senare gruppen hade sämst provresultat.

– Ny teknik ger inte per auto- matik bättre resultat, den kan till och med ge motsatt effekt. Om digital teknik däremot används på ett sätt som gyn-nar lärandefaktorer av olika slag så kan den fungera som effektiv hävstång för lärandet, säger Annika Agélii Genlott, en av forskarna bakom studien.

Undervisning som innehåller forsk-ning passar alla elever och gör fler intresserade av naturvetenskap.

JENNY HELLGREN I NY AVHANDLING VID UMEÅ UNIVERSITET

Tips! På Stockholm Stads sajt webbmatte.se

finns filmer om matematik på åtta

olika språk för årskurs 6–9.

– UTOMHUSPEDAGOGIK ÄR väldigt spän-nande. Det är skönt för eleverna att komma utanför klassrummet och det blir ett upplevelsebaserat lärande. Geocaching är även bra fortbildning för lärarna. De ser hur de kan använ-da digitala verktyg i undervisningen, säger Mia Billmark, IKT-pedagog på AV-Media i Kalmar län och projekt-ledare för Skapande skola-projektet kulturell geocaching.

Hon har det senaste läsåret sam-arbetat med Helén Andersson, peda-gog från Kalmar läns museum, för att koppla ihop lokal kulturhistoria med modern teknik – därav namnet kul-turell geocaching.

DE HAR TILLSAMMANS varit ute i de med-verkande klasserna och berättat vad geocaching är och visat hur appen som används funkar. Eleverna har fått i uppdrag att gruppvis skapa egna geocacher, eller skatter, som de gömt på valfri plats i skolans närområde. I uppgiften har även ingått att eleverna läser in sig på platsen och skriver en

faktatext om den.– Vi har tipsat om en sajt, Kalmar-

lexikon.se, men de har även fått leta i hembygdsböcker och andra källor. Det är väldigt bra träning i informa-tionsinhämtning och källkritik, säger Mia Billmark.

Eleverna har också formulerat en faktafråga kopplad till platsen och skapat en QR-kod (se förklaring i ruta här intill) som de klistrat på skatten.

Mia konstaterar att det är många förmågor som tränas och många ämnen som innefattas av projektet, som idrott och hälsa, historia, geogra-fi och svenska.

– Geocaching är ett väldigt konkret och ämnesövergripande sätt att arbe-ta. Eleverna får en digital kompetens som de kommer ha nytta av i framti-den och de får lära sig kartläsning och att kunna plocka ut koordinater.

PÅ DEN STORA skattjaktsdagen har Mia haft med sig mini-ipads, som AV-Media i Kalmar län köpt in, som elev-erna använt för att navigera sig fram till skatterna.

– Vi vill jobba för en likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll vad sko-lan har för verktyg eller vad eleverna har med sig hemifrån, säger hon.

Hittills har 1500 elever i årskurser-na 3 och 5 i Kalmar och Oskarshamn deltagit i den digitala skattjakten. Responsen har varit mycket positiv, berättar Mia.

– När vi frågar eleverna vad de har fått ut framhåller de samarbetet – att de verkligen har fått träna på det.

En skattjakt i närmiljön med hjälp av digitala verktyg. Eller med andra ord: kulturell geocaching, som över 1 500 elever i Kalmar och Oskarshamn varit ute på.


JAGAR SKATTER – OCH KUNSKAP

Helén Andersson och Mia Billmark arbetar med projektet kulturell geocaching.

DET HÄR ÄR GEOCACHINGGeocaching är en modern version av gömma nyckeln eller skattjakt och pas-sar för alla som har en bärbar GPS-en-het, till exempel i mobilen.

Det går till så att någon gömt en vat-tentät burk eller liknande, med en loggbok och en penna som viktigaste innehåll. Så noggranna koordinater som möjligt till gömman publiceras – ibland tillsammans med ledtrådar – på en webbplats på internet. Intresserade kan leta upp gömman, geocachen, och an-teckna sig i loggboken. När man är upp-kopplad nästa gång loggar man också in på sidan på nätet, så att alla kan läsa log-garna utan att leta upp gömman i fråga.

Källa: geocaching.se


SÅ GÅR DU TILLVÄGA

1 Ett bra verktyg för geocaching är surfplatta med inbyggd

GPS, eftersom det då går att jobba i offline-läge.

2 Använd kartor från någon av de stora sajterna.

Kalmarprojektet har valt Eniros, från kartor.eniro.se.

3Ladda hem appen Geocaching.

4 Ni kan antingen skapa egna cacher (skatter) och gömma

dem, eller leta efter befintliga som redan finns utplacerade. Om ni göm-mer en egen skatt lägger ni in så noggranna koordinater som möjligt för gömstället.

– Våra cacher är inte officiella, alltså utlagda så att alla kan se dem på en sajt, utan det är bara klassen som kan se var de ligger, säger Mia Billmark.

Hon råder den som vill testa på geocaching att dela in klassen i mindre grupper och skaffa separata geocaching-konton åt var och en av dessa, speciellt om ni tänkt leta re-dan utplacerade skatter.

– Geoaching är en slags sport och det gäller att respektera de regler som finns om ni letar befintliga skat-ter. Man ska till exempel inte logga samma skatt med samma konto tio gånger, berättar Mia Billmark.

MER FRÅN SLI.SEMia Billmark har sammanställt mat-nyttiga resurser kring geocaching i undervisningen på SLI Plus under projektnamnet Geocaching i skolan.

DET HÄR ÄR EN QR-KODEn quick response-kod, QR-kod, är en sorts streckkod som innehåller information i form av text och/eller siff-ror. Om du har en QR-kod-läsare i form av en app i mobi-len kan du scanna av koden och enkelt slussas vidare till en sajt med den inlagda informationen.

I Kalmarprojektet får eleverna skriva faktafrågor kopp-lade till platsen för skatten och sedan skapa en QR-kod. När kompisarna hittar skatten och scannar koden slussas de till en sajt där de får läsa frågan. Svaret skriver de bara ner på ett papper och lämnar in till lärarna.



”De digitala verktygen är en otroligt trevlig möjlighet att kunna variera undervis-ningen på och få engagerade elever i både matematik och kemi”,menar Per Lindgren, kemikändis och medlem i kemilands-laget.




VID EN FÖRSTA anblick är det som att kliva in i vilken typisk kemisal som helst. Här finns ett väl använt dragskåp, diverse mätkärl, spänningsaggregat och en rejäl e-kolv fylld med en rosa vätska.

Men i Gradängsalen – framför elever-na i Erik Dahlbergsgymnasiets klass Na15c – utmärker sig läraren med den vita rocken, det rufsiga grå håret och det ivriga engagemanget. Per är inte bara kemilärare utan även medlem i det svenska kemilandslaget.

– Det finns nog ingen i Sverige som har gjort så många experiment som jag, säger Per, medan han far omkring bland elsladdar, färgade vätskor och en skvätt svavelsyra som helst inte ska välta ut på bordet.

Han kan inte dölja sin förtjusning över den nya app han har nosat reda på.

Med hjälp av ljuset kan man med den bestämma ett färgämnes koncentration i exempelvis läsk.

– Grymt fränt! Man lär sig både mate-matik och förståelse av kemi, säger han medan eleverna Sanna Åkesson och Vic-tor Malm testar med mobiltelefonerna.

– Coolt!Appen ger Sanna Åkesson en aha-

upplevelse. Sådana tycks Pers lektioner vara fyllda av.

– Han har alltid någonting på gång. Det är alltid något nytt, jättecoola saker som han kopplar till verkligheten, säger hon.

Hennes upplevelse är ett tydligt exem-pel på energin under Per Lindgrens kemi-lektioner. Ett annat exempel är eleven som plötsligt smäller av en stor vätgasballong i bakgrunden och lägger ut den dramatiska explosionen på Snapchat via telefonen.

Appar, filmer och andra digitala verktyg har gett kemiläraren Per Lindgren en nytändning efter 30 år i yrket. Hans entusiasm smittar eleverna i Jönköping.

– De är så taggade, säger Per Lindgren som håller på att få stjärnstatus i skolvärlden.

TEXT JOHAN WANGSTRÖM FOTO ANNA HÅLLAMS

”Det finns så mycket att visa”

KEMILÄRAREN PER LINDGREN SKAPAR ENGAGEMANG MED DIGITALA VERKTYG


KEMILEKTIONERNA BESTÅR AV både ett äkta intresse från elevernas sida och friheten att pröva sig fram, även om Per betonar att inte alla elever har lika lösa tyglar i kemisalen.

– Man törs inte lämna dem där inne för mycket. Det finns farliga experiment och de vill ofta göra sådant, filma och lägga ut.

Efter mer än 30 år i yrket har de digi-tala verktygen inneburit en nytändning för honom. Plötsligt öppnar sig en ny värld av möjligheter att använda ny tek-nik i sina laborationer och för att sprida dem, exempelvis i SLI:s filmserie ”Area 41 – Kemins grunder” där Per experi-menterar i en studio. Filmerna riktar sig främst till högstadiet och årskurs 1 på gymnasiet, men de ses av betydligt fler än så.

Per har också gjort filmer som ligger på Youtube. Han visar gärna sina egna inspelningar på skärmen i klassrummet. Men det kan också vara experiment som filmats av någon av eleverna, exempelvis Victor Malm som gillar när det smäller och brinner.

– De digitala verktygen är en otro-ligt trevlig möjlighet att kunna variera undervisningen på och få engagerade elever i både matematik och kemi som jag undervisar i, säger Per.

Startskottet för hans resa in i den digi-tala världen var när eleverna började få egna datorer.

– Det gällde att haka på och se de möj-ligheter som fanns. Inom kemin finns jättemycket att visa.

Sedan dess har möjligheterna blivit både fler och billigare. Per minns hur

Det är alltid något nytt, jättecoola saker som han kopplar till verkligheten.

SANNA ÅKESSON

PERS BÄSTA DIGITALA VERKTYG• Dokumentkamera. Sänder la-

borationer och dokument till en stor skärm så att alla kan se från sin plats i skolbänken.

• Egna filmer och videoklipp. Filmer som eleverna själva eller läraren har filmat kan visas för alla.

• ChemSketch. Ett gratis molekyl- ritningsprogram.

• Color Grab (Android) eller ColorAssist (IOS). Mobilappar som kan användas för att mäta koncentration av färg-ämne i en läsk eller liknande. Eleverna använder sin egen mobil som läser av RGB-färger.

• GeoGebra. En programvara för att lösa matematikuppgifter: geogebra.org.

• Wolfram Alpha. En webbsajt som löser matematikuppgifter och mycket annat: wolframalpha.com.

• Kahoot. En webbsajt för interaktiv frågesport där man som lärare skapar frågor som eleverna kan svara på genom exempelvis mobiltelefonen: getkahoot.com.

• Logger Pro. En programvara som gör datorn till ett mätinstrument inom en rad områden för att förstå naturve-tenskap, till exempel hastighet och acceleration.


ÄR DU NÄSTA PER LINDGREN?Saknar du något filmmaterial för undervisningen på SLI.SE? Kanske borde uppföljaren till vår filmserie "Area 41" handla om din undervisningsmetod? SLI efterlyser tips och idéer för kommande produktioner.Hör av dig till oss! Kontaktupp gifter hittar du på sli.se/foretaget/om-oss.

han fick tillstånd att köpa ett molekyl-ritningsprogram som kostade en halv miljon kronor för femton år sedan, men missade köpet eftersom han inte beställ-de i tid.

– Efter ett halvår kostade det hälften. Nu är det gratis!

PER LINDGREN HAR haft kurser för lärare, men det tar ”hur lång tid som helst” för dem att lära sig medan eleverna nappar direkt. Att jobba på elevernas villkor är med Pers ord ”fränt”:

– De är så taggade, de tar massor av bilder på det vi skriver och det som hän-der. De är sugna på att göra mycket.

Men också han själv lär sig nytt.– Jag hittar alltid nya infallsvinklar.Med Pers intresse för kemi diskuterar

han gärna reaktionsmekanismer även

utanför skoltid. Båda hans söner är också kemister.

Per har tagit fram ett utbildningsmate-rial till ”Area 41 – Kemins grunder” och får nu vänja sig vid att bli igenkänd av personer som utbrister ”Åh, det är ju du!” utan att veta hans namn.

I KLASSRUMMET i Jönköping har han redan stjärnstatus, det är tydligt på lektionen före lunch.

– Filmerna han visar kan vi kolla på hemma, det är jättebra framför allt inför prov, säger Sanna Åkesson.

Hon är märkbart fascinerad av den nya appen som hennes kemilärare har tipsat om och som han tänker sprida vidare.

– Det bara växer, säger Per. Det finns hur mycket som helst och det blir bara billigare och billigare. Det är så fränt!

SLI-tips!

KLIPP UT OCH SPARA TIPSEN FRÅN SLI

En av Pers senaste upp-

täckter, ”appen” som kan läsa av koncentrationen av ett färgämne i exempelvis läsk.

Kemins eldklot passar fint att lägga ut på exempelvis Snapchat.

MER OM KEMI PÅ SLI PLAY”Area 41 – Kemins grunder” med Per Lindgren hittar du på SLI Play på SLI.SE om din mediecentral har serien i sitt utbud. I höst är det premiär för tio nya filmer i serien.

På SLI Play finns även andra filmer om naturvetenskap. Ett exempel är serien "1 minut om" som på ett engagerande och kortfattat sätt beskriver fenomen inom bland an-nat astronomi, ekonomi och historia.

ANDRA KEMITIPS• Umeå universitets sajt Skolkemi

hittar du på chem-www4.ad.umu.se:8081/skolkemi.

• På krc.su.se finns Kemilärarnas resursrum.

• Interaktiva simuleringar finns på phet.colorado.edu/en/simulations/category/chemistry/general.

FÖR ETT PAR år sedan genomförde fors-kare vid Lunds universitet en studie bland 291 lärare i två skånska kom-muner. Det visade sig att problem med telefoner, datorer, digitala skriv-tavlor och annan teknik kostade de medverkande lärarna 818 arbetstim-mar i månaden. Det innebär att 5 av de 291 lärartjänsterna helt och hållet gick åt till att hantera teknikproblem. Eleverna drabbades genom förlorad undervisningstid.

– Ofta förutsätts lärarna ordna it-strul, men precis som att det kom-mer någon och lagar en vattenläcka så ska det finnas personer som skö-ter tekniken. Det är inte lärarnas ansvar att fixa wifi:t om det inte fung-erar, betonar Helena Kvarnsell, som

är matte- och NO/tekniklärare för åk 7-9 på Björknässkolan i Nacka och som tillsammans med Håkan Fleischer skrivit boken ”Digitalise-ring som lyfter skolan – teori möter praktik”.

HELENA KONSTATERAR SAMTIDIGT att en hygglig digital kompetens underlättar det dagliga lärararbetet.

– Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del pro-blem. Är datorerna trögstartade kan det vara bra att ändra energisparläget, så att datorerna inte stängs av lika snabbt, tipsar hon.

På hennes skola lämnar eleverna in sina skoldatorer över sommarlovet. Då görs ominstalleringar och upp-dateringar och nya program läggs in. När sjuorna får sina nya datorer vid terminsstart brukar några av lärarna ha en studiedag ihop med skolans it-tekniker, där eleverna får basal infor-mation om upphovsrätt och får lära sig hur datorerna ska hanteras och förvaras och hur plattformar används.

– Teknikstrul kan bero på både inre och yttre faktorer. Det är bra att kunna förebygga handhavandefel genom att låta eleverna kolla igenom vår portal och mejlen och visa hur de kan spara lösenord, hur vissa program läggs till och hur notiser stängs av.

FÖR ATT FÖRHINDRA att undervisnings-tid går till spillo på grund av teknik-strul tycker Helena att skolan bör ha några lånedatorer som snabbt går att hämta ut. Fungerar inte tekniken som tänkt brukar hon också styra om uppgifter och låta eleverna jobba i par vid en dator.

– Annat som kan hända är att nätet inte orkar med, till exempel när jag tänkt att eleverna ska titta på en streamad film. Då brukar jag be dem sprida ut sig så att några sitter i klass-rummet och andra i korridoren eller liknande, så att de hamnar vid olika accesspunkter. Då brukar det gå. Blir det riktigt tokigt får jag göra om pla-neringen och visa filmen på duken i klassrummet i stället.

Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och ett stressmoment.

– Ett trick är att låta eleverna jobba två och två vid en dator. Då blir man inte lika känsligt

för teknikstrul, säger läraren Helena Kvarnsell.


Så kan du undvika

teknikst rul

Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem.

HELENA KVARNSELL


SLI TIPSAR OM LÖSNINGARteknikst rul

ENKLARE INLOGGNINGAR MED SKOLFEDERATION

– Skolfederation är en samarbets-yta mellan kommuner och tjänste-leverantörer som förenklar konto-hantering och inloggning. Visionen är att en användare bara ska behöva logga in en enda gång under arbets-dagen för att nå alla system. Det kan annars vara många lösenord och inloggningar att komma ihåg, men det slipper de som ansluter sig: skolfederation.se.

VÄXLA WEBBLÄSARE– Generellt är det bra att ha fler än en webbläsare. Ibland kan det vara problem med en, för att den blivit föråldrad eller har tillägg som stör. Då är det bra att ha alternativ att ta till, säger Måns Larsson.

SKAFFA EN CACHE-SERVER– En cache-server är egentligen en kopia på det som vi har hos oss – alla filmer, helt enkelt. Med en cache-server flyttar vi dem när-mare användaren, som slipper gå ut på internet och konkurrera på sko-lans eller kommunens linor som kan vara ganska fulla. Det ger en bättre

kapacitet, säger Måns Larsson och fortsätter:

– Den som är intresserad av en cache-server kan kontakta oss och diskutera förutsättningarna. Många tror att lösningen är dyr, men det är faktiskt ganska lite pengar det handlar om. Investeringen är dess-utom lätt att räkna hem, efter-som man blir av med motsvarande kapacitetsbehov.

ADAPTIV STRÖMNING FÖRHINDRAR ATT FILMERNA ”LAGGAR” – De flesta filmer finns i fler än en kvalitet. Det vanliga har varit att man får välja kvalitet manuellt i spelaren om man upptäcker att det ”laggar”. Med adaptiv strömning görs valet automatiskt innan det hinner ske och förhindrar därmed att filmen stannar. SLI har stöd för adaptiv strömning och det pågår ett arbete att omvandla filmer till den nya tekniken.

Varför buffrar en film?– På SLI:s hemsida finns en utför-

lig artikel om varför filmer ibland stannar upp under uppspelningen: sli.se/foretaget/om-oss/om-filmen-buffrar.


Webbläsare, servrar och bristande kapacitet i nätet. Det finns många orsaker till att tekniken är seg eller inte funkar som den ska.

SLI:s vd Måns Larsson tipsar här om några åtgärder som gör att tekniken flyter bättre.



Du som har ett konto på SLI.SE har också tillgång till nya Community – en plattform för att enkelt dela digitalt mate-rial med dina elever och kollegor. Gå in och testa på en gång. Här finns en enkel guide. TEXT ÅSA LARSSON

Förenkla och spara tid

1. KOM IGÅNG!• Logga in på SLI.se. • Klicka på Community.• Godkänn användarvillkoren. • Du är inne!

2. GÖR DIN EGEN SIDA• Presentera dig med omslagsbild och avatar.• Du kommer till din sida genom att klicka på ditt namn/din avatar. • Klicka på ”Redigera profil” om du vill ändra/lägga till något. • Klicka på "Lägg till omslag" på din sida för att lägga till omslagsbild.

3. HITTA OCH LÄGG TILL VÄNNER• Klicka på medlemmar i menyn – sök efter medlemmens namn i ett visst

landskap. • Klicka på personens namn/besök personens sida och klicka på ”lägg till

som vän". • Vänner kan organiseras i listor. • Välj menyvalet "Vänner", klicka på "Lägg till lista" och ge listan ett namn.

4. SKAPA PRIVATA GRUPPER –FÖR DIG OCH ELEVERNA• Klicka på "Grupper".• Klicka på "Skapa grupp".• Välj ”Stängd grupp”- ge gruppen ett

namn och klicka på ”Kom igång”.• Tips: Ge gruppen ett unikt namn så

att den är lätt för eleverna att hitta.• Nu befinner du dig i gruppens inställ-

ningar – ange "Detaljer" och "Infor-mation". Du kan också ladda upp ett "Foto".

• Klicka vidare till "Behörigheter" – ett viktigt steg när du skapar en grupp.

Så gör du – steg för steg

SÅ FUNKARSLI COMMUNITY

KLIPP UT OCH SPARA


Hallå där Måns Larsson Vad är Community?

– Vi vill erbjuda en plattform där lärare och elever enkelt kan dela digitalt material som är skyddat bakom SLI-inlog-gen, som en film, en e-bok i Läshörnan eller en Pedagogisk Planering i SLI Plus. Lärare och elever kan kommunicera med varandra genom att vara med i olika grupper. Man kan också dela externa resurser som webbsidor, do-kument och Youtube-klipp.

– Framför allt vill vi att tjänsten ska förenkla för lärare och elever. Om eleven ändå har SLI-inlogg för att ta del av en film, så vill vi att man ska

kunna dela och ha diskussionen här också, för att slippa hålla rätt på en mängd olika plattformar.

Lärare och elever blir automatiskt medlemmar i en grupp som heter samma sak som den egna skolan för att man enkelt ska hitta varandra.

– Och en bildlärare, till exempel, blir automatiskt medlem i två grupper. En för bildlärare kopplad till den medie-central man tillhör och en för hela Sverige. Sen kan du skapa hur många grupper du vill, med elever och kol-legor, och de automatiska grupperna kan du plocka bort.

Framför allt vill vi att tjänsten ska förenkla för

lärare och elever. Om eleven ändå har SLI-

inlogg för att ta del av en film, så vill vi att

man ska kunna dela och ha

diskussionen här också.

• Här bestämmer du vem som får behörighet till gruppen och vem som får göra vad.

• Allt går att ändra i efterhand via "Inställningar/Hantera".

5. DELA MATERIAL I GRUPPEN• Du kan länka till vad som helst - en

film i SLI Play, en e-bok från Läs-hörnan, en Pedagogisk Planering från SLI Plus eller externt digitalt material.

• Medlemmar i gruppen får nu upp i sina händelser att du har gjort inlägget.

TÄNK PÅ!När dina elever går med

i Community får de användarvillkor som

fokuserar på upphovsrätt och hur man uppträder mot andra. Passa på att diskutera dessa frågor i klassen innan ni börjar använda Community.

FÖRSTASIDAN ”HÄNDELSER”• Det första du kommer till när

du går in på Community är ”Händelser”.

• Här ser du aktiviteten i de grup-per du är medlem i, samt vad vänner gjort.

• Skriv en "status" – alla dina vän-ner ser den.

WWW.SLI.SE

B-post

#DIGITALAINTRYCK höst 2016SLI AB, Box 103

592 22 Vadstena

Fler tips från tidningenPå sli.se/digitalaintryck finns länkar och tips utifrån innehållet. Där finns även våra kontaktuppgifter om du vill beställa fler magasin eller om vi skickat till fel adress. QR-koden leder till SLI.SE.

Nästa nummer kommer ut i februari 2017

Saknar du någon film till undervisningen?SLI.SE har omkring 800 000 unika använ-dare, varav de flesta är lärare och elever på landets skolor, som använder vårt material i undervisningen. SLI producerar ständigt nya filmer som saknas på marknaden. Kan-ske är du lärare eller pedagogiskt ansvarig och saknar en viss utbildningsfilm?

Vi vill gärna höra vilka typer av filmer du saknar i vårt utbud eller om du kanske tycker att någon av filmerna känns föråldrad.

Våra filmer producerar vi tillsammans med aktiva peda-goger i ämnet som därmed kan hjälpa oss med fakta och se till att innehållet passar målgruppen. Kanske du inte bara vill tipsa oss, utan också vill vara en av dessa?

Kemiserien ”Area 41” samt ”Dygnet 1” och ”Dygnet 2” är exempel på filmer som vi skapat tillsammans med pedagoger.

Så, sitter du på en idé eller har identifierat något som saknas - hör av dig till oss på [email protected].

Har du SLI.SE?Din skola kanske redan har tillgång till SLI.SE utan att du vet om det. Det är en digital tjänst som erbjuder filmer, ljud och e-böcker för undervisningen via dator, surfplatta eller mobil. Kontakta din medie-central för inloggningsuppgifter. På sli.se/mediecentraler hittar du kon-taktinformation till mediecentraler som använder SLI.SE.

Kontakta ossHar du frågor, funderingar, önskemål eller kanske vill beställa fler exemplar av Digitala intryck? Våra kontaktuppgifter finns på: sli.se/foretaget/om-oss.

På gångFOTO: ANNA HÅLLAMS

sidan 18 utges av sli magasinet om digitalt ......johan eriksson, so-lärare åk 7-9, runbacka...

Documents