sid 18 nu är världens första fossilfria stål äntligen här

1

Nu är världens första fossilfria stål äntligen här LKAB. Från gruva till stål. Världens första fossilfria stål har nu producerats av SSAB med järn från LKAB och levererats till första kunden, Volvokoncernen. Provleveransen är ett viktigt steg på vägen mot en helt fossil

fri värdekedja för järn och stålframställning och en milstolpe i HYBRITsamarbetet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall.

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Så ska gruvområdet i Svappavaara omvandlas

NYHETER SID 12

Mertainen kör igång 200 småhus beställda

Nr 3SEPTEMBER

2021

2026är målet att leverera

fossilfritt stål till marknaden i

industriell skala.

Det är inte bara en miljon rågods som ska produceras, Mertainen blir också en ovärderlig källa till ny kunskap inom LKAB när nytt testas i en nygammal verksamhet. Den 4 oktober startar produktionen.

Sedan reglerna för ersättning av funktion för småhus fastslogs 2016 har LKAB:s samhällsomvandling skrivit totalt 200 avtal med sakägare i Malmberget. Hus som är färdigställ-da och inflyttade i eller där sakägare i detta nu väntar på inflyttning.

NYHETER SID 8

FOTO:

Annis Grill klar för nya Kiruna centrum

BJÖRN STRÖMBERG: Alla behöver kanske inte vara den mänskliga katapulten, men vi behöver våga möta den.

NYHETER SID 11

GÄSTKRÖNIKÖR SID 18

KIRUNA. Annis Grill i Kiruna flyttar till ny adress. I slutet av 2022 öppnar den anrika hamburgerrestaurangen på ny plats, i ny kostym. Personalen ser fram emot flytten. SID 19

FOTO: JOHANNA FOGMAN

NYHETER SID 3

LKAB FRAMTID NR 3 • 2021 32 LKAB FRAMTID NR 3 • 2021

Senaste nytt hittar du på lkab.com

Så här går det för LKAB:

Vårt resultat under första halvåret talar sitt tydliga språk. Återhämtningen efter pandemin har inneburit att vi har

god efterfrågan på våra järnmalmsprodukter samtidigt som produktion och leveranser varit stabila.

Rekordpriser i majI samband med att efterfrågan ökade globalt, har priset på järnmalm stigit och vi noterade det högsta priset någonsin, 233 USD per ton i maj 2021. Bakomliggande faktorer är snabb återhämtning på den finansiella marknaden och ökad eko-nomisk tillväxt genom stimulanser, vilket i sin tur medförde ökad stålförbrukning och därmed efterfrågan på järnmalm. Liksom tidigare tog Kina ledningen i denna utveckling.

Pelletsbrist På grund av produktionsbegränsningar hos några järnmalms - leverantörer kunde inte den ökade efterfrågan på sjöburen järnmalm mötas. Bland annat så begränsades produktionen i Brasilien delvis av miljö-och säkerhetsskäl. Pelletsexporten från Brasilien står för den största andelen av sjöburen pel-lets globalt och har därför stor betydelse för prissättningen. I slutändan innebar bristen på pellets att pelletspremien nådde rekordnivåer under det tredje kvartalet.

ANSVARIG UTGIVARE Niklas Johansson REDAKTION Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Fredrik Björkenwall, Anders Lindberg, Catrine Johansson Lantto och Per Juntti. TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN lkab.com PRODUKTION YOURS: [email protected] TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB. Upplaga 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT

KVALITET K-värde för leveranser. Ack. t.o.m. aug. 2020: 84,4% Ack.t.o.m. aug. 2021: 91,8%.

91,8%

LEVERANSERAck. t.o.m. aug. Miljoner ton

Ack 2020

19,2

Totalt2020

Ack2021

18,3

28,5

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2020 ■ 2021

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

10

8

6

4

2

0

Mejla oss!fornamn.efter-

[email protected]

miljoner kronor satsar LKAB på forskningssamarbete med olika universitet

är året då en anlägg-ning för produktion av fossilfri järnsvamp ska stå klar i Malmberget80 2026

Du kanske har sett hur vi på LKAB får frågor om var elkraften ska komma ifrån nu när vi ska ställa om till

koldioxidfri järnsvamp? Och kan-ske har du sett hur vi svarar, att vi tror vindkraft kan stå för en stor del av behovet. Att vi svarar så är inte ett ideologiskt ställnings-tagande, utan en affärsmässigt logisk slutsats. Ska omställningen vara möjlig måste elen inte bara vara koldioxidfri utan även billig och byggas ut snabbt.

När hela vår omställning till järn-svamp är genomförd sparas kol-dioxidutsläpp hos kunderna mot-svarande två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp. Det är tre gånger så mycket som om Sveriges alla fos-sila personbilar skulle parkeras för gott. Vi ska göra järnsvampen med vätgas, det kan behövas så mycket som en miljon ton gas per år. Det kräver enorma mängder el. Vi ska tillverka gasen genom elektrolys, vilket i princip är att köra el genom vatten så att det spjälkas upp i syre

och vätgas. När vi har bytt process helt beräknas vi behöva 55 TWh per år. Det är runt en tredjedel av Sveriges förbrukning idag.

Det är som bekant inte bara LKAB som ska ställa om. Hela samhället ska elektrifieras. Våra och andra bolags enorma investeringsplaner för att leda den gröna omställning-en fokuseras nu kraftigt till norr, till vår region. I centrum för det-ta, för affären i detta, står malmen och god tillgång på förnyelsebar el till låga priser. Vi har god tillgång och överskott idag, men om 10-15 år när fler och fler av våra elkrä-vande vätgasfabriker ska startas igång kommer det inte se ut så om vi inte bygger ut elledningar och elproduktion.

Vindkraft är det energislag som idag kan utökas snabbast och till bästa pris. Vi och stora delar av industrin tror på att bygga ut den. Vi ser fördelar med just vindkraft i kombination med vårt behov av vätgas. Vi planerar för stora vätgas-lager i bergrum och kan då med vindens hjälp producera för fullt och fylla lagren blåsiga dagar. De dagar det blåser mindre eller är

vindstilla kan vi fortsätta köra pro-duktionen av järnsvamp för fullt tack vare lagren. Vätgasen blir på det sättet ett energilager som neutraliserar vindkraftens största nackdel.

Även om utbyggnaden av vind-kraften varit stark de senaste åren, beviljas färre vindkraftverk till-stånd. Utvecklingen äventyrar elek-trifieringen och dess möjligheter att möta det snabbt ökande elbeho-vet. Svensk politik måste jobba för att undanröja hindren som finns.

Det finns andra utmaningar att hantera också, motviljan som ofta väcks av närboende och olika intresseorganisationer när vind-kraftsparker planeras. Vi säger inte att vindkraften är utan problem eller kan byggas var som helst, men vi tror att när man väger kli-matfrågan och möjligheten att stäl-la om samhället med de jobb och den utveckling det skapar, så väger de fördelarna tungt. Vindkraften är definitivt endel av lösningen!

Hela samhället

ska elektri-fieras

Därför tror vi på vindkraften

Jan Moströmvd och koncernchef, LKAB

LEDARE – Vi genomför ett teknikskifte som kommer sänka kundernas koldioxid-utsläpp med 35 miljoner ton, mer än 2/3 av hela Sveriges utsläpp. LKAB:s vd Jan Moström i ett pressmeddelande.

NYTÄNKANDE

Produktionsbegränsningar av stål i KinaEfter fortsatt stark efterfrågan under sommaren, så har nu behovet av järnmalm i Kina minskat till följd av att det införts produktionsbegränsningar av stål utifrån miljörestriktioner. Konsekvensen av detta är att priset på järnmalm under augusti fallit dramatiskt. Dock ligger priserna kvar på en histo-riskt hög nivå.

Fortsatt hög efterfrågan i Europa och Mel-lanösternPå våra hemmamarknader, Europa och Mellan-östern, ser vi inte riktigt samma förändring i efterfrågan på järnmalm. Oljepriset har stigit signifikant vilket ger förutsättningar för fortsatt god stålproduktion och pelletsförbrukning i Mel-lanöstern. Parallellt så har våra kunder i Europa fortsatt mycket goda ekonomiska resultat och ser endast en begränsad säsongsmässig avmattning i efterfrågan. Bedömningen är att efterfrågan på LKAB:s produkter fortsatt är hög och vi har redan bekräftat leveranser långt in i fjärde kvartalet.

Transformation för minskat koldioxidutsläppOmställningen av stålindustrin för att minska CO2-utsläppen fortgår. De flesta av våra kunders initiativ börjar ta form, på liknande sätt som vår egen transformation och samarbetet inom HYBRIT. LKAB:s attraktivitet har ökat med anled-ning av vår nya strategi och det innebär att vi, via kundsamarbeten, behöver se till att vår transfor-mation långsiktigt harmoniserar med det som sker på marknaden.

Roger Hahne, tillförordnad direktör för marknad och teknik.

NYTÄNKANDE

ANSVAR ENGAGERAD

Världens första fossilfria stål är härLKAB. Från gruva till stål. Världens första fossilfria stål har nu produ-cerats av SSAB med järn från LKAB och levererats till första kunden, Volvokoncernen. Provleveransen är ett viktigt steg på vägen mot en helt fossilfri värdekedja för järn- och stålframställning och en milstolpe i HYBRIT-samarbetet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall.

Under juli månad valsade SSAB det första stålet framställt med HYBRIT-teknik, av järn från LKAB som redu-cerats med 100 procent vätgas istäl-let för med kol och koks. Stålet levererades till den första kunden, Volvokoncernen, efter att ha visats upp på ett event vid SSAB:s stål-verk i Oxelösund den 18 augusti. Medverkade på plats gjorde bland andra näringsminister Ibrahim Baylan, som även fick ta emot en ljus-hållare tillverkad av det första fossil-fria stålet.

– Industrin och framförallt stålin-dustrin skapar stora utsläpp men är samtidigt en viktig del av lösningen. För att driva omställningen och bli världens första fossilfria välfärds-

land är samverkan mellan närings-liv, akademi och det offentliga avgö-rande. Det arbete som görs av SSAB, LKAB och Vattenfall inom ramen för HYBRIT driver på utvecklingen av hela industrin och är ett internatio-nellt föredöme, säger Ibrahim Baylan.

– Det är en avgörande milstolpe och ett viktigt steg mot att skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till fär-digt stål. Vi har nu tillsammans visat att det går, och resan fortsätter. Ge-nom att framöver industrialisera tek-niken och ställa om till produktion av järnsvamp i industriell skala möjlig-gör vi stålindustrins omställning. Det är det största vi tillsammans kan göra

för klimatet, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

SSAB, LKAB och Vattenfall skapade HYBRIT år 2016 med målet att utveck-la en teknik för fossilfri järn- och stålframställning. I juni 2021 kunde de tre bolagen visa upp världens för-sta vätgasreducerade järnsvamp pro-ducerad i HYBRIT:s pilotanläggning i Luleå. Denna första järnsvamp har därefter använts för att producera det första stålet.

Nästa stora etapp handlar om att industrialisera tekniken och förbere-delser pågår inför arbetet med att eta-blera en första demonstrationsanlägg-ning i Gällivare. Redan 2026 är målet att leverera fossilfritt stål till mark-naden och demonstrera tekniken i industriell skala. Och redan nu visar kunder ett stort intresse för det fossil-fria stålet. Efter Volvokoncernen har internationella bolag som Mercedes Benz och Cargotec ingått partnerskap med SSAB för att börja använda fossil-fritt stål i sina verksamheter.

MIKKO VIITALA

Fakta om HYBRIT-projektet- HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre

ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall.

- Med HYBRIT-initiativet avser bolagen att skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas.

- Pilotanläggningen för testproduktion av järn-svamp togs i drift i Luleå 31 augusti 2020.

- Den 24 mars 2021 valdes Gällivare som plats för den planerade demonstrationsanlägg-ningen för produktion av fossilfri järnsvamp i industriell skala.

- I maj 2021 påbörjade HYBRIT bygget av ett vätgaslager i pilotskala i anslutning till pi-lotanläggningen för direktreduktion i Luleå.

- Hybrit Development AB är ett forsknings- och teknikutvecklingsbolag som kommer leverera lösningar till anläggningarna. Tek-nikutvecklingen sker i nära samarbete med ägarbolagen.

- Initiativet har potential att minska koldiox-idutsläppen med 10 procent i Sverige och 7 procent i Finland. Stålindustrin i världen står idag för 7 procent av de totala globala koldi-oxidutsläppen.

Näringsminister Ibrahim Baylan fick ta emot en ljushållare, tillverkad av det första fossilfria stålet, av Martin Lindqvist, vd SSAB. Till vänster Jan Moström, vd på LKAB. FOTO: METTE LINDBLAD

LKAB FRAMTID NR 3 • 2021 LKAB FRAMTID NR 3 • 20214 5

En tråd om vägen mot nollutsläppLKAB. LKAB:s presschef Anders Lindberg skriver så kallade trådar på Twitter om vår verksamhet, korta inlägg som läggs ihop till längre berättelser. Här kan du läsa om vilken betydelse LKAB:s omställning får för klimatet, och hur det egentligen fungerar.

Vill du läsa fler trådar om LKAB, industrihistoria eller gruvkuriosa kan du gå in på Twitterkontot @Anders_Lindberg. Man måste inte ha konto där för att kunna läsa.

Jamen blir inte produkterna dyrare? Jo, till en början. Men konsumenterna, ni, efter-frågar redan idag varor och tjänster som orsakar mindre eller ingen klimatpåver-kan, även till ett högre pris. Producenter-na står i kö för de första leveranserna.

En framtida ny elbil som inte är byggd med fossilfritt stål kommer att framstå som en mycket märklig produkt. Idag be-räknas priset bli kanske 3 000-4 000 kr högre med fossilfritt stål jämfört med fossilstål. Det är mindre än metalliclack kostar som tillval.

Oj vad långt det här blev då! Ja, det är lätt att bli engagerad i detta ämne. Den tunga industrin har ett stort ansvar att ta för att vi hamnat där vi är idag. Vi måste axla det ansvaret.

Slut på tråd.

Se här en tråd om detta med järn-svamp och vätgas, som vi på LKAB gärna pratar om. Hur kan det kapa de globala utsläppen av koldioxid med motsvarande två tredjedelar av Sveriges årliga utsläpp? Häng med!

LKAB är en stor utsläppare i sig själv, fjärde störst i landet. 700.000 ton koldioxid per år, huvudsakligen för att vi använder kol och olja för att baka ihop kulor (pellets) av järnmalmen efter att vi malt den och tillsatt olika mineraler som stålverken vill ha i mixen i sina masugnar.

LKAB:s egna utsläpp ska bli noll. Våra gruvor ska bli helt elektrifierade. Vår för-ädling av malmen ska drivas av vätgas och el. Våra transporter (malmtågen) är redan elektrifierade.

Den riktigt stora potentialen finns emel-lertid hos LKAB:s kunder, stålverken som gör järn och sen stål av vår järnmalm. De använder idag koks, dvs kol, i sina mas-ugnar. Stålindustrin står för 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, 7 procent av de globala.

Järnmalm (magnetit, Fe3O4) består nämligen av järn (Fe) och syre. För att få ut järnet har människan i några tusen år använt kol. Kolet (C) binder syret (O) och då uppstår tyvärr restprodukten CO₂, koldioxid.

LKAB tänker börja leverera järnsvamp i stället för järnmalmspellets till stålver-ken. Järnsvamp är ett steg närmare det färdiga stålet än malmen, för syret är re-dan borttaget. Det är färdigt, rent järn, i brikettform.

Genom att använda vätgas (H) för att ta bort syret (O) från järnmalmen så får man inte koldioxid som restprodukt utan… (trumvirvel) … H2O! Vatten! Väldigt mycket bättre än koldioxid som avfall.

Det är denna teknik LKAB tar fram till-sammans med Vattenfall och SSAB inom Hybrit-initiativet. En pilotanläggning (för ett järnsvampsverk) finns i Luleå, en demonstrationsanläggning ska byg-gas i Gällivare. På sikt ska det byggas till järnsvampsverk för att täcka hela malmproduktionen.

Järnsvampen som framställs utan koldi-oxidutsläpp kan sedan smältas i elektris-ka ljusbågsugnar hos stålbolagen. Om de ugnarna drivs med fossilfri el så kan man få helt fossilfritt stål, från gruva till färdig produkt.

På så sätt kan LKAB:s omställning mins-ka de globala utsläppen med hela 35 miljoner ton koldioxid, trots att vi själva ”bara” släpper ut 700.000 ton per år. Våra kunder behöver inte bränna koks i masugnar längre. Vi har hjälpt dem sänka sina utsläpp.

Det låter ju bra, tänker ni. Finns det inga utmaningar? (Utmaningar heter det när problem ska låta positiva, ok.) Johodå, visst gör det det! Det går till exempel åt så in i bänken med el för att göra vätgas. Och LKAB behöver mycket. Väldigt mycket.

Det finns idag ett överskott av el i norra Sverige. Den skickas söderut med inte obetydliga förluster i elnätet. Den kan användas på plats. Men måste då förstås ersättas söderut. Och dessutom behövs det mer än dagens överskott. Vi på LKAB tror att vindkraft kan bidra.

LKAB:s planerade vätgasproduktion lämpar sig nämligen väl för att ha vind-kraft som energikälla. Man gör gas (ge-nom att köra el genom vatten, i princip) när det blåser och lagrar i stora bergrum, så det räcker även till vindstilla dagar. Vätgasen blir ett energilager.

LKAB ska satsa i storleksordningen 10-20 miljarder kronor per år de kom-mande 20 åren på denna omställning. Det kan alltså landa på bortåt 400 mil-jarder. Inte miljoner. Vi räknar med att det kommer att löna sig ändå!

Vi gör detta av affärsmässiga skäl. Att fortsätta med fossil produktion är ohåll-bart, vi ser alla effekterna av klimatför-ändringarna. Att sitta still och vänta på straffavgifter och att konkurrenterna hinner före vore osmart. Järnsvampen ger större intäkter än järnmalmen.

CO2-fri pelletsproduktion

Järnmalmspellets

Elektricitet

Vatten

Vätgas

Järnsvamp

Skrot

Ljusbågsugn

Råstål


Det är den nyare nedre delen av fastigheten Provtagaren 20 som påverkas. FOTO: ANDERS LINDBERG

Fakta• Fastigheten uppfördes på 1990-talet med

prefabricerade betongelement, vilket skiljer sig från övriga hus i området.

• Det är en byggteknik som påverkas mer vid rörelser i marken och därför bestämdes att avveckla huset tidigare än planerat.

• Utflyttning hade påbörjats, varför omfat-tande åtgärder inte bedömdes motiverade.

• Totalt 9 hushåll som var kvar på fasta hyres-kontrakt och 27 på korttidskontrakt berördes, plus ett antal näringsidkare som hyrde lokaler i byggnaden.

3FRÅGAN

svarar

Johanna Karlström, Kiruna.- Ett fristående tvåvå-ningshus utan källare men gärna med en stor inhägnad gård så att hunden kan vara lös. Ser gärna att huset skulle ligga på luossatoppen med den fantastiska utsikten.

Hiraj Jamil, Kiruna.Drömmen vore ett tvåvåningshus med en rejäl bastu. Det ska vara en stor tomt och dubbelgarage, och från huset ska det vara en fin utsikt.

Hur ser ditt drömhus ut?Anna Nygren, Kiruna.Vår dröm är att få bygga nytt. Ett arkitektritat hus som smälter in i Luossabackens slutt-ning med stora glas-partier där fjällen är vår utsikt. Modernt möter skandinaviskt.

Alla boende i Postenhuset i Kiruna har fått nya hemKIRUNA. I juni kom det ett överras-kande besked att en fastighet i cen-trala Kiruna måste tömmas med kort varsel sedan sprickbildningen i bärande delar ökat. Nu har alla bo-ende i huset flyttat ut och orsaken till påverkan ska undersökas.

– Våra hyresgäster har visat stor för-ståelse och gott mod trots att de fick det här beskedet med så kort varsel. Vi vill verkligen uttrycka tacksam-het för det. Och våra bostadsförmed-lare har gjort ett fantastiskt jobb med att hitta lösningar för alla hyresgäs-ter, säger Siv Aidanpää Edlert, vd på LKAB Fastigheter.

LKAB mäter markrörelser på de områden som kommer att påverkas av gruvbrytningen och gör utifrån resultatet prognoser för när avveck-ling ska ske. Dessutom utförs besikt-ningar av fastigheter som ligger nära berörda områden. Vid dessa besikt-ningar upptäcktes sprickbildning i fastigheten som officiellt kallas Provtagaren 20 på Biblioteksgatan.

Nya mätplintar har installerats i Malmberget

Fredrik Ersholm och Max Jensen, båda ingenjörer på LKAB vid en av de nya mätplintarna i Malmberget.

MALMBERGET. Ett nytt pärlband av GPS-plintar har installerats i mar-ken i Malmberget. Det är en teknik som har använts sedan år 2009 för att ge LKAB svar på om och hur mar-ken rör sig.

– Vi fastställer mätplintarnas posi-tion genom GPS-teknik, mätkampan-jer utförs fyra gånger per år, säger Fredrik Ersholm, ingenjör.

Vid mätningstillfällena monteras en mottagare på mätplinten som tar emot GPS-signaler från ett stort antal satelliter. Mätningen sker under cir-ka två timmar och all data som sam-las in bearbetas sedan av gruvmä-tarna för att fastställa mätplintens position. Utifrån dessa resultat kan markens eventuella rörelser tolkas och även töjning beräknas. LKAB:s verksamhet i Malmberget har ett miljötillstånd där ett av villkoren är kopplat till töjningarna i marken.

– Töjningen kan ses som ett mått på hur påverkad marken är och be-räknas i vårt fall utifrån förändring-en i avstånd mellan två intilliggande mätplintar. Gränsen för acceptabel töjning i miljövillkoret är satt på en nivå som inte ska medföra en förhöjd risk för skador på hus som finns i om-rådet, säger Fredrik Ersholm. I dagsläget finns cirka 260 mätplintar som mäts in regelbundet.

– Rörelserna vi mäter är oftast osyn-liga för ögat och det är också där-för vi måste använda oss av den här typen av teknik för att mäta den.

FOTOGRAF: KAJSA LINDMARK

Mätplintarnas position använder vi oss av för att övervaka markrörelser-na och få ut en tidig bild av hur mark-deformationen ser ut, samt identi-fiera förändringar i rörelsemönstret, säger Max Jensen, ingenjör.

Antalet mätplintar har varierat under åren då vissa plintar har ham-nat inom områden som inte längre är säkra att vistas i, samtidigt har nya installerats.– GPS-plintarna bör installeras med

framförhållning, alltså innan rörelse har skett i marken för att vi ska få ett nollvärde. Vi vill få in de första rörel-serna i våra mätningar, säger Max Jensen.

KAJSA LINDMARK

Fossilfri rivning av Kirunas mellersta brandstation

Den nygamla brandstationen vid Värmeverksvägen är nu helt riven. Det som åter-står nu är att ta hand om en del material, som asfalt, samt återställa marken.

FOTO: KENT NILSSON SARRI/LKAB

KIRUNA. Kiruna är en före detta brandstation mindre. Kring mid-sommar drog rivningen av brand-stationen vid Värmeverksvägen igång på allvar och nu, några må-nader senare, återstår bara en sista städning och därefter mar-kåterställning.

Brandstationen på värmeverks-vägen byggdes i mitten av 90-talet och räknas som en relativt modern byggnad. Det förväntades därför inte finnas särskilt mycket farligt avfall, som till exempel asbest, vil-ket har underlättat förberedelserna inför rivningen.

– Vi inleder alltid med en miljö- och materialinventering efterföljt av sanering av farligt avfall. Efter det blir det en selektiv rivning där vi sorterar avfallet löpande under arbetets gång för att säkerställa att allt hanteras på rätt sätt, säger Kent Nilsson Sarri, byggledare vid LKAB:s samhällsomvandling i Kiruna.

Det sistnämnda har för övrigt ock-så varit en mycket stark röd tråd i rivningen av brandstationen. Förutom att allt material sorteras så var man också extra uppmärk-sam på vad som kan återanvändas i olika former.

– Vi försöker alltid att tillvarata inventarier och återvinna så myck-et det går. Till exempel så har vår entreprenör tagit bland annat por-

tar från brandstationen som ska återanvändas i en annan byggnad. Det är en win-win situation där ma-terialen får fortsatt liv och kommer till användning samtidigt som det blir mindre deponerat avfall, säger Mari Kuokkanen.

När vi nu pratar miljö så går det givetvis inte att undvika att nämna att just det här projektet var sär-skilt speciellt. Entreprenören, LTH, fattade beslut om att bli helt fossil-fria. Brandstationen blev därmed deras första projekt som de körde med fordon, både maskiner och personbilar, som helt drivs av det förnybara bränslet HVO100.

– Det känns riktigt kul att de sat-sar på det och hakar på vår strategi om fossilfrihet. Jag tycker att det är mycket positivt med en entrepre-nör som har ett bra miljötänk, sä-ger Mari Kuokkanen.

Om man ska nämna något annat som kanske är i mindre skala men ändå en intressant detalj så är flag-gorna som sattes upp på arbetsplat-sen inte bara för dekoration. De hjälpte nämligen till att enklare läsa av vindriktningen och därefter kunna planera arbetet för så få mil-jömässiga störningar som möjligt.

– Det är viktigt att veta åt vilket håll vinden blåser så att vi kan han-tera till exempel damning på ett sätt som säkerställer att vår verk-

samhet inte stör omgivningen alltför mycket, säger Kent Nilsson Sarri och tillägger att de även arbe-tade med vattenbegjutning, för att hålla just damningen nere, och an-dra insatser, som till exempel av-spärrningar, för att minska risken att obehöriga skulle ta sig in på området och riskerar att skada sig.

Rivningen avslutades enligt tid-plan i slutet av sommaren och det

som nu är kvar att göra är alltså ett sista omhändertagande av till exempel asfalt samt markåterställ-ning.

– Nu kanske det blir lite lättare för alla att hålla reda på gamla och nya stationen, när den här halv-gamla inte längre finns, säger Mari Kuokkanen.

CATRINE JOHANSSON LANTTO

Fastigheten ska nu undersökas grundligt för att se vad orsaken till den oväntade påverkan är och hur en rivning kan genomföras säkert.

ANDERS LINDBERG

Kirunaborna kallar det ofta Postenhuset eftersom det tidigare var där Posten höll till. LKAB köpte fastigheten 2017 som en del av sam-hällsomvandlingen och har bevakat sprickbildningen sedan dess. Det är inte klarlagt varför huset har påver-kats så mycket. Det finns uppmätta markrörelser i området, men långt ifrån gränsvärdet för miljövillkoret. Andra fastigheter har också sprick-

or, men inte så det påverkar bärande konstruktioner.

På grund av bristen på lediga bostä-der i Kiruna blev det en riktig utma-ning att snabbt hitta alternativ för alla hyresgäster. Några boende ord-nade med ny bostad hos annan hyres-värd, men de flesta har fått nytt boen-de genom LKAB Fastigheters försorg. Den sista hyresgästen flyttade ut i september.

– Vi har sett över alla vakanta lä-genheter som vi hade i beståndet och några lägenheter som egentli-gen hade stängts på grund av kom-mande avveckling. De har helt enkelt prioriteras upp för snabb uthyrning och har då fått genomgå en del re-parationer. Vårt fastighetsgäng och våra entreprenörer som har arbetat med detta ska ha en stor eloge. Det är verkligen ett teamwork som inte hade gått utan ett fantastiskt samar-bete där alla hade ett och samma mål – att tömma huset så snart som möj-ligt, med så nöjda hyresgäster som möjligt säger Siv Aidanpää Edlert.

Siv Aidanpää Edlert, vd på LKAB Fastigheter. FOTO: DANIEL OLAUSSON


GÄLLIVARE/MALMBERGET. Sedan reg - lerna för ersättning av funktion för småhus fastslogs 2016 har LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget skrivit totalt 200 avtal med sakägare i Malmberget.

– Det känns fantastiskt att vi kom-mit så långt under så pass kort tid, säger Lis-Marie Dagbro, sektionschef vid LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget.

Rent praktiskt innebär det att hon och hennes kollegor har beställt 200 småhus, i snitt 40 per år, som anting-en är färdigställda och inflyttade i el-ler där sakägare i detta nu väntar på inflyttning.

Att gruvdriften påverkar orten har varit känt sedan länge, redan 1895 varnade det dåvarande gruvbolaget för att för att malmkropparna skul-le påverka bebyggelsen, och det har skett förändringar på orten under många år. 2012 slöts ett samarbets-avtal med Gällivare kommun som bland annat innebar att Malmberget skulle avvecklas etappvis, något som har pågått sedan dess. För att kom-pensera dem som påverkas av gruv-driften genom att de till exempel måste flytta erbjuds de att antingen få en monetär ersättning, det vill säga att de får värdet av deras fast-ighet som om den stod i av gruvan opåverkat område plus 25 procent i pengar, eller ersättning av funktion, vilket innebär att de erbjuds ett hus som är likvärdigt med deras befint-liga. Det nya huset är dock inte en kopia av det gamla, vare sig när det gäller arkitektur eller material, men ska i möjligaste mån motsvara de funktioner det gamla huset hade.

– De flesta som vi har slutit avtal med har valt ersättningshus. I dags-läget har vi kvar 35 fastigheter med småhus där värdering just nu pågår, säger Lis-Marie Dagbro.

Att bygga över 200 småhus, för att inte tala om hyreshus och verksam-hetslokaler, är inget litet jobb. LKAB:s avdelning för samhällsomvandling har jobbat intensivt för att teckna de avtal som behövs i samma takt som Malmberget behöver avvecklas och ge plats för gruvan. En viktig del av det arbetet har varit att sluta de avtal

MALMBERGET. Det börjar dra ihop sig till nästa kulturhusflytt. Just nu pågår markförberedelser för ett nytt område på Luleåvägen, bortan-för Gällivare kyrkogård, för att göra plats för de tretton kulturhus som ska flyttas dit med start nästa år.

Arbetet inleddes i augusti 2021 och beräknas ta cirka ett år. I första fasen genomförs avverkning och grundläg-gande markförberedelse. Flytten av kulturhusen, som bland annat kommer från Puoitakvägen, Södra kungsallén och Tegnergatan, beräknas i nuläget ska pågå under

barmarkssäsongen 2022.Flytten innefattar sex villor och

sju flerfamiljshus, totalt 39 bostäder samt ett mindre antal lokaler, som alla kommer att bli en del av LKAB Fastigheters bestånd.


200 småhus beställda för ersättning av påverkad bebyggelse

som behövs för att till exempel ingen ska bli ensam kvar i ett kvarter.

– Det har funnits en del utmaning-ar, men jag är stolt över att vi har haft bra dialoger med sakägarna och kun-nat erbjuda dem en lösning för deras flytt, säger Lis-Marie Dagbro.

Det är viktigt att sakägarna erbjuds lösningar som de kan acceptera, något som alltså så här långt tycks ha fungerat väldigt väl. Det byggs för fullt på olika håll i Gällivare och nya bostadsområden har dykt upp på fle-ra ställen. Utmaningen framåt är att även fortsättningsvis kunna få till-gång till mark för att fortsätta bygga.

– Vi vill kunna erbjuda tomter som passar de kvarvarande som måste

flytta under de kommande åren, sä-ger Lis-Marie Dagbro.

I en så omfattande process som Malmbergets samhällsomvandling är det väldigt viktigt att aldrig tappa fokus på att det är just människor man jobbar med, människor med oli-ka livshistorier och relation till den ort och den fastighet de lämnar. Det ställer höga krav på dem som arbetar direkt med sakägarna.

– Det viktigaste att tänka på är att ha förståelse för att det är en stor om-ställning för många. Man blir person-ligt berörd på många sätt och får till exempel insyn i olika familjesituatio-ner, säger Lis-Marie Dagbro och tilläg-ger:

De nya handelskvarteren tar formKIRUNA. Om mindre än ett år påbör-jas flytten från Kirunas befintliga centrum till det nya som nu byggs. Arbetet med att bygga upp de nya handelskvarteren, som innehåller galleriorna Sjuan, Åttan och Nian, pågår för fullt och siluetten av kvar-teren börjar nu färdigställas.

– Vi ser fram emot ett intensivt och utmanande år för att kunna färdig-ställa handelsvåningen, garage och innergård för hyresgästerna. Därefter ska ytterligare kontor och bostä-der iordningställas, säger Ingemar Törmä, LKAB:s projektledare för kvarter sju, åtta och nio.Kvarteren byggs som ersättningsfas-tigheter åt Kirunabostäder och kom-mer, utöver tre gallerior med loka-ler för kommersiella verksamheter, även innehålla kontor och drygt 300 bostäder. Entreprenör för uppföran-det av kvarteren är Nåiden Bygg AB.

LKAB och Kirunabostäder har arbe-tat intensivt med uthyrning av loka-lerna och över 70 procent av alla loka-ler på handelsvåningen har i dagsläget avtal. Däribland hittar vi ett flertal större kedjor som Systembolaget, Lindex, Hemtex, Synoptik och Coop men även många lokala handlare och näringsidkare. Målet är att komma så nära 100 procent uthyrt som möjligt till årsskiftet. – Dialogerna har fungerat bra, även fast vi har haft en pandemi att tam-pas med under tiden, säger Therese Lindroth, sektionschef vid LKAB:s samhällsomvandling i Kiruna.

Pandemin har medfört en hel del utmaningar som de inte hade räk-nat med när projektet drog igång. Framförallt så har den skapat en ökad oro hos såväl samhället i stort som de sakägare som berörs av projektet.– Det är en balansgång att följa tid-planen, som vi inte kan pausa, men samtidigt inte glömma att det är vik-

tigt att ge sakägarna tid och ha för-ståelse för deras oro och utmaningar, säger Ingemar Törmä.

Intresset för att få se hur projektet fortskrider har varit stort hos sakä-garna, men även där har pandemin påverkat hur man arbetat. Under rådande omständigheter, med de restriktioner som har funnits för att undvika stora folksamlingar, har det inte varit möjligt att göra platsbesök nere i den nya centrumkärnan. Även om dessa restriktioner nu tycks gå mot sitt slut så är det fortfarande inte

helt läge att slappna av. Därför plane-rar nu LKAB och Kirunabostäder att, som ett första steg, bjuda in de fram-tida hyresgästerna till informations-kvällar, en för varje kvarter. Under dessa kvällar kommer de att få en uppdatering av projektet, se en digi-tal visning av sitt kvarter, få praktisk information om flytten och även ha möjlighet att ställa frågor till såväl LKAB som Kirunabostäder och Kiruna Kommun.

– Vi vill att alla som behöver flytta ska se fram emot och längta efter att få flytta in, säger Therese Lindroth.

Kirunabostäder planerar just nu för fullt för invigning och driftsättning av handelskvarteren. Förhoppningen hos såväl LKAB som Kirunabostäder är att kvarteren ska skapa en levan-de centrumkärna där både kirunabor och besökare ska trivas.

– Nu ser vi fram emot invigningen av våra nya handelskvarter där vi till-sammans med handlarna och Kiruna-borna får möjlighet att skapa Kirunas nya centrumkärna, säger Amanda Stålnacke, marknadschef Kirunabo-städer.


Varje kvarter kommer att ha en innergård och ett underjordsgarage för hyresgästerna i kvarteren. Utomhusmiljöerna ska även de utformas för att vara attraktiva samlingsplatser för dem som rör sig i kvarteren. BILD: STARK ARKITEKTER

Skissbild av invändigt torg i kvarter nio. BILD: STARK ARKITEKTER

Ett nytt kulturhusområde förbereds

Den röda markeringen visar var det nya området nu håller på att förberedas.

Ritning över var de olika husen ska placeras på det nya området.BILD: LKABBILD: LKAB

Rent praktiskt innebär det att sakägare med fastigheter som påverkas av gruvdriften i Malm-berget har möjlighet att få ett nytt hus som er-sättning för sitt gamla. Deras befintliga fastighet värderas och inventeras för att skapa en bild av dess yta och specifika egenskaper. Därefter kan de, med stöd av sin kontakt inom LKAB, välja från några utvalda leverantörer för att få ett nytt hus som är likvärdigt i funktion som det gamla. Det innebär inte att det nya huset är identiskt i utförande, men däremot att det i möjligaste mån ska spegla det gamla husets funktion.

Ersättning av funktion för småhus

– Det känns hedrande att vi får det förtroendet av dem vi för dialog med.


FOTO: DANIEL OLAUSSON

FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Lis-Marie Dagbro, sektionschef vid LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget.

På Repisvaara har många ersättningsbostäder byggts upp de senaste åren.


ENGAGERAD

KIRUNA. Den beprövade metoden med konventionell bevattning fungerar okej men denna alterna-tiva metod fungerar suveränt. Det är LKAB Berg & Betongs upplevel-se av vattendimma som dammbe-kämpning. – Under mina dryga 23 år i bran-schen har jag inte sett något lik-nande, säger Leif Krekula, sek-tionschef.

Den för LKAB Berg & Betongs nya anläggning sprider ut riktigt små vattenpartiklar med ett tryck om 80 bar. Då partiklarna är så fina bil-das heller ingen nämnvärd väta på marken utan endast högre luftfuk-tighet. Tekniken är densamma som används i bland annat vissa växthus och jordbruk.

– Vi testade denna vid vår kross-anläggning på nivå 1020 i Kirunagruvan i vintras. Snabbt kun-de vi konstatera att det blev damm-fritt men också vattenfritt. Vi fick inte en massa spillvatten i dikena, säger Leif Krekula.

Förutom krossanläggningen under jord så är gråbergskrossen på UNIO nu också i princip dammfri då en likadan anläggning installerats även där. – Jag hoppas kunna installera ytter-ligare en vid tillsatsmedelsupplaget. I vår verksamhetsplan har vi damm-bekämpning som hög prioritet och det jobbar vi hårt för att uppfylla, säger Leif Krekula.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Vattendimma eliminerar damning

FOTO: LKAB BERG & BETONGVattendimma ovan anläggningen vid full produktion

Gula raden på ny adressKIRUNA. Gula raden, en kulturhisto-risk värdefull bebyggelse, har lan-dat på ny adress. I oktober 2019 gick flytten. Nu har nycklarna lämnats över till de första hyresgästerna och som värd står LKAB Fastigheter.

Gula raden uppfördes kring år 1900 och klassas som kulturhistorisk vär-defull bebyggelse. I oktober 2019 gick flytten till nya Kiruna centrum. Idag, två år senare, har samtliga lägenheter renoverats med omsorg för att bevara sitt ursprungliga utseende och står nu inflyttningsklara.

– Två hyresgäster har redan flyt-tat in och vi hoppas att fler snart gör sig hemmastadda i de fina husen. Just nu pågår lägenhetsvisningar för de hyresgäster som senast har bott i Gula raden och som tidigare uttryckt önske mål om att få flytta tillbaka, sä-ger Nina Lundgren, marknadschef på LKAB Fastigheter.

Gula raden består av 13 lägenheter fördelade på tre hus.

– Vi har renoverat in- och utvändiga ytor, men inte förändrat planlösning-arna. Vi har satt nya golv samt målat tak och tapetserat eller målat väg-garna. Köksinredningen har vi sparat men målat om, säger Henrik Blom, byggledare.

Att flytta en gammal byggnad är en utmaning som kräver samordning. LKAB har exempelvis inte alla ritning-

ar över de gamla byggnaderna. – Det är olika arbetslag som har

byggt dem, vilket har visat sig då de har lite olika konstruktioner. Utma-

Att flytta en gammal byggnad är en utmaning som kräver samordning. Nu står Gula raden på sin nya plats, 13 lägenheter fördelade på tre hus.

ningen med denna flytt var det fak-tum att husen hade små delkällare före flytten. Nu har de nya fullstora källare, och vi har fått plats med alla funktioner på de små tomterna. Hu-sen stod uppallade när nya källaryt-terväggar byggdes under huset. Det fanns inte mycket plats för formar, armering och gjutning men det gick att lösa med hjälp av samordning och planering, säger Henrik Blom.

Alla lägenheter har fått varsin car-port och strax intill finns ett miljö-hus. Utifrån ett kulturperspektiv har en sakkunnig inom kulturvärden anlitats för att se över val av fönster, dörrar och handtag.

– Vi har fått hjälp med att se över bygglov och att vi uppfyller samhäl-lets lagar och krav gällande kultur-värden, säger Mari Kuokkanen.

Alla balkonger och entréer har byggts om på nytt. Snickarfirman har utgått ifrån gamla fotografier för att få det så likt som möjligt.

– Det är ett stort samverkanspro-jekt tillsammans med entreprenörer och konsulter. Yrkeserfarenhet och mycket eget ansvar har präglat flyt-ten och ombyggnationerna. Det hade inte gått utan alla som har varit del-aktiga, säger Mari Kuokkanen.

Och nu får alltså de gamla lägenhe-terna nytt liv igen. Denna gång med utsikt över nya Kiruna centrum och med Länsmansbostaden, en annan kulturhistorisk byggnad, som närms-ta granne.

JOHANNA FOGMAN

Mertainen ger mer än bara malmMERTAINEN. Det är inte bara en mil-jon rågods som ska produceras, Mer-tainen blir också en ovärderlig källa till ny kunskap inom LKAB när nytt testas i en nygammal verksamhet.

Det har varit bråda dagar i Mertainen sedan beslutet togs att tillfälligt star-ta upp verksamheten i dagbrottet igen, men nu är det dags för uppstart. Planen är att den 4 oktober trycka på knappen och köra igång produktio-nen. Efter en uppstartsfas är tanken sedan att vara i full produktion i bör-jan av november. En miljon ton ska produceras under de månader bryt-ningen pågår, fram till våren.

Men förutom det kommer verksam-heten i Mertainen också innebär andra, stora vinster för LKAB:

– Hela tanken med hur vi byggt upp organisationen kring det här projek-tet är att, förutom produktion av rå-gods, vi kan behålla och bygga upp kunskap inom bolaget, både i gruva och sovringsanläggning. Kunskap som, när vi är klara, kommer att vara till stor nytta för hela bolaget, berät-tar Niclas Svanelöv, sektionschef i Mertainen.

Det handlar till exempel om nya che-fer, ingenjörer, borrare, operatörer, elektriker och andra medarbetare som lånats in från andra verksam-heter i LKAB och här får chansen att testa något nytt, och helt nya medar-betare - ny kompetens och nya erfa-renheter som sedan kan gå vidare inom LKAB. Det vanliga vid sådana här korta produktioner är annars att man köper in tjänster externt via entreprenörer, men den här gången har man valt en annan väg.

– Det har varit en kraftsamling i hela företaget, från HR, från de andra verksamhetsorterna och, såklart, här i Svappavaara, för att få det här att fungera. Alla har verkligen köpt in sig på det, att det här är viktigt för hela LKAB, och vi har fått ovärderligt stöd, säger Niclas Svanelöv.

Och det är som sagt inte bara ifrån övriga LKAB som medarbetare har sökt sig till Mertainen, även utifrån har intresset varit stort.

– Vi la tidigt upp en plan för kom-munikationen kring framför allt re-kryteringen till projektet och nådde ut väldigt bra både inom och utanför bo-laget. Det har varit ett stort sug, vi öns-kar bara att vi kunnat anställa ännu fler. Och det här är också en erfaren-het som vi hoppas ska vara till nytta för bolaget framöver med tanke på det

enorma rekryteringsbehov som kom-mer att vara, säger Niclas Svanelöv.

Just kommunikationen har annars varit en utmaning, kanske framför allt med tanke på kort förberedelse-fas och den begränsade tid då verk-samheten ska bedrivas.

– Kommunikation är ju alltid en ut-maning, att lyckas nå alla som berörs, speciellt inom ett sådant här projekt - att få folk att förstå vad det här pro-jektet faktiskt innebär och vilken tidshorisont det handlar om.

I dagsläget är majoriteten av perso-nal på plats och de allra sista pussel-bitarna faller på plats.

– Tidsperspektivet har varit väldigt kort och det har varit en utmaning att få ihop allt, det ska vi vara ärliga med. Men det har också varit otro-ligt lärorikt för många personer här, säger Niclas Svanelöv.

PER JUNTTI

Så vill LKAB ersätta sjukhus och järnvägsstationKIRUNA. Arbetet för ett nytt sjuk-hus och en ny järnvägsstation i Kiruna går vidare. Trafikverket har beslutat om placering av statio-nen och regionen bedriver en för-studie om sjukhuset. – Vi kommer att ersätta båda enligt samma princip, alltså uti-från storlek och funktion på de gamla byggnaderna, säger Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingar.

Trafikverket förordar att Kirunas nya järnvägsstation placeras enligt alternativ ”Centrumnära söder om Lombololeden”.

Har LKAB några synpunkter på placeringen?– Det blir en bra plats. Även våra medarbetare åker tåg och gynnas av en centrumnära etablering. En utmaning är dock påverkan på ren-näringen som Trafikverket har att lösa, säger Stefan Hämäläinen.

Hur ser LKAB på finansieringen?– Vi kommer att fullt ut ersätta en permanent järnvägsstation. En ny järnvägsdragning behöver däremot ytterligare finansiering, för LKAB har redan betalat två miljarder kro-nor för en ny järnväg som invigdes 2012. Vi ser gärna att staten och

Trafikverket tar ett helhetsgrepp på Malmbanan eftersom behoven från både industrin och personre-sandet ökar. Där kunde en stations-lösning ingå

Det nuvarande sjukhuset i Kiruna beräknas bli påverkat av gruvbryt-ningen kring år 2030. Ett nytt sjuk-hus ska stå klart i god tid före det årtalet för att en flytt av verksam-heterna ska gå smidigt och utan störningar. Region Norrbotten och LKAB har enats om ett avtal om för-studie för ett nytt sjukhus i Kiruna som ska ersätta det befintliga som

en del av samhällsomvandlingen.

Blir det hårda förhandlingar nu om det nya sjukhuset?– Nej, inte mellan oss och regio-nen. Det funkar ju så här med ersättningen från oss att vi betalar utifrån dagens storlek och funk-tion på sjukhuset, så de kan bygga upp ett nytt modernt sjukhus. Vår ersättning är som den man får från ett försäkringsbolag, man utgår från vad som finns, inte från vad man planerar ska finnas. Så det blir inte så mycket förhandlingar att tala om. Sen förstår väl alla vi som bor här att det kan nog bli hårda förhandlingar inom regionen, men det är ju något som vi inte kommer vara en del av. Däremot så tycker ju vi som företag att det är viktigt med bra sjukvård för våra medar-betare och för ett attraktivt sam-hälle, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandling-arna på LKAB.

Förstudien ska ge underlag för hur det nya sjukhuset ska utfor-mas, såväl till storlek som funktio-ner. Därefter startar diskussioner-na om vilken ersättningen ska bli. Förstudien ska enligt avtalet vara färdig till årsskiftet 2021/2022.

ANDERS LINDBERG

FOTO: STEFAN EMMOTH

Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingar. FOTO: FREDRIC ALM

Bråda dagar i Mertainen. Snart startar produktionen igen.

FOTO: BJÖRN LINDGREN/BERGGREN&BERGMAN

FOTO: BJÖRN LINDGREN/BERGGREN&BERGMAN


SVAPPAVAARA. När LKAB brutit den sista malmen i Svappavaara ska området omvandlas, efterbehand-las och lämnas tillbaka. Och det ska göras med ett högt saldo av mervär-den på kontot. Därför startar arbe-tet redan nu, under 2021. – Vi vill inte bara lämna tillbaka, vi vill göra mycket mer än så, sä-ger Niddi Ögren, avdelningschef på LKAB i Svappavaara.

En efterbehandling av den mark som gruvindustrin tar i anspråk ska alltid

Så ska gruvområdet i Svappavaara omvandlas

göras men i LKAB:s fall har ribban lagts högre än så. Området ska inte bara återgå till naturen utan ska ock-så skapa förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden genom att ta fasta på ekosystemtjänster, det vill säga sättet organismer och dess miljö interagerar med varandra. Och i det avseendet har människan fortfa-rande en given roll därför att områ-det ska återgå till allmännyttan.

– Det är viktigt att vi gör olika och tänker på alla, och det har vi goda förutsättningar för att göra eftersom vi tar mycket mark i anspråk. Det är viktigt att kunna plocka svamp, fiska, jaga eller fågelskåda vid en sjö samti-digt som växter och djur ska trivas i området, säger Niddi Ögren.

Trots att livslängden för LKAB:s verksamhet i Svappavaara sträck-er sig flera år framåt startar arbe-tet redan nu, i god tid innan den sista malmen är bruten. Det är en omvandling som sker kontinuer-ligt, successivt och under hela gru-vans livslängd. Och för att veta vad som fungerar bäst långsiktigt behö-ver arbetet starta redan nu. Det är ett arbete som utgår från geomorfologis-ka principer vilket innebär att land-former, landskapets sammansätt-ning och de ytprocesser som bildar landformerna är grundläggande för arbetet. Det gör också omvandlingen

– Platsen ska skapa ett mervärde långt efter att gruvindustrin avveck-lats. Det handlar inte bara om att lämna tillbaka utan om att skapa mervärden. Vi kommer bland annat titta på hur deponerat material kan användas på ett kreativt sätt, för att bygga en pulkbacke eller en häck-ningsplats för backsvalor till exem-pel, säger Niddi Ögren.

JOSEFINE EJEMALM

unik eftersom varje verksamhetsort är unik, med sitt eget utseende, natur och historia. Med andra ord finns det inget Svappavaara på någon annan plats i världen och det är viktigt att ta fasta på.

– Vi tittar bland annat på det lokala klimatet och hur området är vind-satt för att kunna ta ett helhetsgrepp om frågan, säger Niddi Ögren och fortsätter;

– Vi har möjlighet att skapa förut-sättningar för ett rikt djurliv genom att plantera mossa och lavar eller pla-cera ut död ved för att öka förekom-sten av insekter.

Men det innebär också att historien fortfarande har en given plats i efter-behandlingsarbetet eftersom gruvin-dustrin är en del av platsens berättelse.

– Byggnader och anläggningar har ett historiskt värde och därför vill vi inte att allt som har med gruvindu-strin tas bort. Det kan till exempel handla om att bevara delar av gruv-industrin i landskapet för att visa på att det faktiskt fanns en gruva här en gång i tiden, säger Niddi Ögren.

Svappavaara påbörjar alltså omvandlingen långt innan gruvor-na slutat producera och redan under 2021 ska en testyta anläggas. Det handlar om en cirka en fem hektar stor yta i utkanten av sidobergsdepo-nin.

Niddi Ögren, avdelningschef på LKAB i Svappavaara

Ny brytningsmetod ska testas i KirunagruvanLKAB. När brytningsdjupet ökar så ökar också utmaningarna. Därför ska den helt nya brytningsmetoden – raise caving, testas i full skala. Det är ett bergbrytande steg framåt, mot en ännu säkrare och effektivare gruva mot djupet. – Raise caving är utvecklad för ef-fektiv gruvbrytning på stora djup, säger Matthias Wimmer, gruvteknik-chef på LKAB i Kiruna.

Vägen mellan tanke och handling har som oftast en rot i något, i en idé. Det krävs alltså något litet, en början i form av ett frö, för att tanken ska växa och frodas till något större. Och precis så lyder historien om hur raise caving växte upp. Metoden såg dagens ljus för första gången på en servett som på sätt och vis kan beskrivas som ingenjörskonst.

metoden har vi möjlighet att vi på-verka var seismiska händelser sker, långt bort från den aktiva infrastruk-turen, säger Matthias Wimmer.

Dessutom innebär den upp- och nervända metoden goda förutsätt-ningar för att kontrollera flödet, bry-ta mera malm och betydligt mindre sidoberg genom att inte späda ut ras-massorna.

– Eftersom infrastrukturen och ortdrivningen kan reduceras med den här metoden finns det också för-utsättningar för att höja effektivite-ten med hela 50 procent.

Schakten är utgångspunkten för brytningen som sker enligt en form av en skivbrytningsprincip men ock-

så genom rasbrytning av malmen. Däremot ska inga människor arbeta med borrning och sprängning, i en traditionell mening, inne i schakten.

– Parallellt med metodutveckling-en av raise caving jobbar vi med ma-skinutveckling. Det handlar om en i hög grad automatiserad maskin som har förmåga att både borra och ladda från schakten. Vi utvecklar också en modul för bland annat bergförstärk-ning och hydraulisk spräckning, sä-ger Matthias Wimmer.

Berget avlastas från bergsspän-ningarna genom ett system av spän-ningsavlastande slitsar. Pelarna mel-lan skärmarna ska initialt klara av ett stort tryck för att möjliggöra an-

läggandet av fler skärmar. Brytning-en sker alltså i ett spänningsskyddat område.

Redan 2025 behöver ett beslut fattas om hur underjordsgruvorna ska bry-tas under nuvarande nivåer, på 1365 meters djup och 1250 meters djup. Därför pågår inte bara raise caving-tester utan fler möjliga vägar framåt och neråt – genom berget, undersöks.

– Det här är ett projekt som kom-mer pågå under flera år framåt och som har förutsättningar för att skapa stora värden, inte bara för LKAB men också för gruvindustrin internatio-nellt. Det här innebär också ett stort steg framåt för digitalisering och au-tomation inom industrin, Madelene Johansson, projektledare för raise caving-projektet.

– Mot djupet blir det ännu viktigare att säkerställa en störningsfri pro-duktion av stora volymer och kom-pensera genom effektivare metoder och processer. Till exempel mindre ortdrivning och färre mobila maski-ner.

JOSEFINE EJEMALM

– Det finns gruvor vars produktion sker på väldigt stora djup, ner mot 4 000 meter. Däremot har gruvor som tillämpar någon form av storskalig rasbrytning inte nått de djupen ännu. Och det är högst osäkert om de kan bibehålla produktionsvolymerna på sikt. Utifrån den insikten, om vart vi befinner oss, föddes idén, säger Matthias Wimmer.

Raise caving – till skillnad från skiv-rasbrytning, är en metod som gör det möjligt att bryta malmen nerifrån och upp istället för uppifrån och ner. Brytningssekvensen kastas alltså om och det teknikskiftet innebär flera vinster, inte minst i fråga om säker-heten.

– Bergspänningarna kan aldrig eli-mineras i en gruva men med den här

NYTÄNKANDE

FOTO: FREDRIC ALM

FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL

Raise caving ska testas i full skala och det är ett bergbrytande steg framåt mot en ännu säkrare och effektivare gruva mot djupet.

Trots att livslängden för LKAB:s verksamhet i Svappavaara sträcker sig flera år framåt startar efterbehandlingsarbetet redan nu, i god tid innan den sista malmen är bruten. FOTO: FREDRIC ALM

Testning pågår.

Plantering av sälg är ett av många exempel på vad området kan komma att innehålla.

FOTO: LKAB

FOTO: KAJSA LINDMARK


MALMBERGET. Arbetet med ansö-kan om nytt, samlat miljötillstånd för Malmberget har pågått i mindre omfattning sedan 2018 men nu går det in i en ny, intensiv fas. Målet är att ha en ansökan inlämnad i slutet av 2022.

Ansökan omfattar en fortsatt och utökad produktion i redan befintli-ga anläggningar, samt ett nytt apa-titverk med tillhörande verksamhet, utökat sand- och klarningsmaga-

Nytt miljötillstånd i Malmbergeten förutsättning för omställningen

FOTO: FREDRIC ALM

Vill du veta mer om miljö-och omgivningspåverkan i Malmberget och Koskullskulle? Den 28 oktober klockan 18 bjuder vi in till miljöinformationsmöte på Forsknings-/Besökscenter i Koskullskulle. Vi planerar för ett fysiskt möte men föl-jer utvecklingen av coronapandemin noga och det kan komma att ändras. Håll utkik i Kometen och på LKAB.com/miljoinforma-tion för mer information.

sin, reservdeponi för sidoberg samt deponi för kalkavfall och inert avfall. Dessutom tillkommer en bedömning av den miljöpåverkan som HYBRIT:s planerade verksamhet inom ramen för LKAB:s område kommer att inne-bära.

– Produktionen i sig kan vi hantera inom dagens industriområde. Där-emot har begränsningarna för depo-nering av sidoberg och anriknings-sand blivit ett allt större problem för oss, vilket gör att vi inte kan produ-

MALMBERGET. 2012 gav LKAB ett löfte till husägare på Malmsta att de som ville ska kunna sälja sina hus från och med 2022. Nu har erbjudan-det gått ut till boende i området, och det gäller ända fram till 2032.

2010 stod det klart att Malmbergets centrum måste avvecklas. Två år sena-re skrev därför LKAB och kommunen ett avtal om hur detta skulle gå till. I avtalet slås fast hur LKAB ska ersätta kommunen och andra sakägare, i vil-ka etapper det ska ske och hur par-terna ska agera under hela processen. Där ingick även att den östra delen av Malmberget skulle bli kvar, eftersom brytningen går västerut.

Den östra delen bestod då av cirka 300 hushåll, och de skulle alltså för-lora närheten till ett centrum med den samhällsservice som det erbjöd. Området skulle ändra karaktär, och därför kom LKAB och kommunen överens om att satsa lite extra i områ-det.

– Vi erbjöd också att om det ändå fanns boende som inte trivs i områ-det, så skulle vi från 2022 köpa hu-sen av den som så önskade. Det var

LKAB erbjuder husköp i Östra Malmberget

Energilager - en viktig del för klimatneutrala fjärrvärmenätKIRUNA. LKAB Wassara arbetar med en förstudie om hur spillvärmen från LKAB i Kiruna optimalt kan tas tillvara på. Borrhålslager är en av lösningarna som utvärderas och för att borra dessa i en stadsmiljö finns det stora fördelar med vattendriven borrning, Wassaraborrning.

Förstudien har finansiering från Energimyndigheten och görs tillsam-mans med flera olika aktörer där IVL, Svenska Miljöinstitutet, är ansvari-ga för projektledningen. I projektet pekar mycket på att stora delar av värmebehovet som finns på vintern kan täckas med lagrad spillvärme från sommarhalvåret. Detta kan göras med olika värmelagrings metoder, en av dessa tekniker är borrhålslager.

Det kan liknas vid en termos i mar-ken som då kan jämna ut obalansen mellan värmeproduktion och värme-behov, säger Maria Josefsson, projekt-ledare på LKAB Wassara.

För att kunna installera borrhålsla-ger i känsliga miljöer som tät stads-

miljö krävs skonsam borrning som har låg påverkan på omgivande for-mation. LKAB Wassaras vattendrivna borrning uppfyller dessa krav och har även lägre miljöpåverkan i jämförel-se med andra borrtekniker.– För att städer skall bli klimatneu-trala behöver vi tillvarata och effek-

tivisera de värme- och energikällor som finns. I Kirunaprojektet tittar vi på lågtempererade restvärmekällor som komplement till högtempere-rad restvärme något som jag tror är framtidens fjärrvärmemodell, säger Kristina Lygnerud, gruppchef IVL.

VERONICA BÄCKER

ett sätt för oss att garantera att vi tar ansvar för det här området, säger Pe-ter Segerstedt som är chef för LKAB:s samhällsomvandling i Malmberget.Erbjudandet är inte detsamma som ges till dem som måste flytta för att deformationer från gruvan når ett område. De får antingen peng-ar, marknadsvärde plus 25 procent, eller ett nytt hus. På Malmsta i östra Malmberget är erbjudandet i stället pengar till ett marknadsvärde som om huset stod inne i Gällivare.

– Östra Malmberget är förstås på-verkat i den meningen att det kan damma och skaka, men inte enligt de definitioner för avveckling som miljövillkoret sätter. Vi tycker ändå det fanns skäl till löftet om husköp, och nu är det dags att leva upp till det, säger Peter Segerstedt.LKAB har skickat ut ett första brev till de boende där de ombeds fundera på ifall de vill sälja och i sådana fall ta kontakt. Och det brådskar inte, för erbjudandet gäller med start 2022 fram till 2032. Planen är att de hus som köps in ska hyras ut till andra boende av LKAB Fastigheter.

ANDERS LINDBERG

Totalt 144 hushåll i östra Malmberget berörs av erbjudandet.

Fakta- I avtalet från 2012 lovar LKAB och kommunen tillsammans att satsa på Östra Malmberget så det ska förbli en bra plats att bo på.

- Området har minskat efter att det 2015 stod klart att marken närmast Fabiangropen rör sig.

- LKAB vill inte avveckla de 144 återstående husen eftersom det inte finns malm där och bristen på bostäder är stor.

- Huspriserna i Östra Malmberget har ökat 300 procent sen 2009.

Borrhålslager kan liknas vid flera tätt liggande bergvärmehål där berg-volymen mellan borrhålen användas för värmelagring. Under sommaren så cirkuleras vätska som är varmare än omgivande berg och på detta sätt så värms berggrunden upp. Under vin-tern så cirkuleras istället kall vätska som värms upp av omgivande berg och som sedan kan värma upp bostä-der. – Den återladdning som sker av ber-get under sommaren kan till exempel vara spillvärme från industrier såsom gruvproduktionen hos LKAB i Kiruna.

cera de mängder som annars skulle vara möjligt inom nuvarande till-stånd. Så det här är väldigt viktigt för oss, säger Monika Sammelin, områ-deschef i Malmberget.

– Det här tillståndet är oerhört vik-tigt både på kort och lång sikt. Kort-siktigt är det en förutsättning för att ge verksamheten möjlighet att säk-ra fortsatt drift och att fortsätta de kontinuerliga förbättringar som ta-git oss dit vi är idag. På längre sikt är det nödvändigt för genomförandet av verksamhetens klimatomställning och andra planerade initiativ för en miljövänligare produktion, säger Mårten Fäldner, projektledare för till-ståndsansökan.

En sådan här tillståndsansökan inne-bär ett väldigt omfattande arbete för att bland annat identifiera, utre-da och beskriva alla de möjliga mil-jökonsekvenser verksamheten kan medföra. För en verksamhet som vår gäller i första hand att undvika påver-kan helt, i andra hand minimera genom olika skyddsåtgärder och, i de fall där påverkan ändå sker, kompen-sera. Därför kommer ansökan ock-så innehålla förslag till skydds- och kompensationsåtgärder. Dessutom ska efterbehandlingsplanen, det vill säga hur man ska jobba för att åter-ställa miljön när gruvbrytningen är klar, ses över och uppdateras.

Miljötillståndet för Malmberget är oerhört viktigt, både på kort och lång sikt.

Maria Josefsson, projektledare på LKAB Wassara.

– Vi är laddade och ser fram emot tillståndsprövningen. Samtidigt har utmaningarna blivit allt större för tillståndssökande företag och jag hoppas mycket på de initiativ som tagits för att effektivisera och korta tillståndsprocesserna, säger Mårten Fäldner.

Under hösten 2021 kommer LKAB att inleda samråd med myndigheter, allmänhet och andra intressenter. Mer information om dessa samråd kommer när det blir aktuellt, bland annat på LKAB.com, i våra sociala medier och via annonsering. Ansö-kan planeras sedan att lämnas in till mark- och miljödomstolen i slutet av 2022.

PER JUNTTI

Monika Sammelin, områdeschef i Malmberget. FOTO: KAJSA LINDMARK

FOTO: LKAB

Exempel på hur ett borrhålslager kan se ut. Från Fjell Skola i Drammen, Norge. FOTO: RANDI RAMSTAD KALSKIN

Gällivare

vägen

NÖSTRAOMRÅDET

BOLAGS-OMRÅDET

VÄLKOMNA-SKOLAN

KYRKAN

MALMBERGET

500 m

17LKAB FRAMTID NR 3 • 2021LKAB FRAMTID NR 3 • 202116

Tävla & vinn boken "När berget ska fram"

Svarar gör du på

lkab.com /tavling

I det nya numret av LKAB Framtid kan du bland annat läsa om världens första fossilfria stål som nu har producerats av SSAB med järn från LKAB och levererats till första kunden, Volvokoncernen. Mertainen startar upp sin verksamhet strax utanför Svappavaara och Gula raden i Kiruna, en kulturhis-torisk värdefull bebyggelse, står klar för inflytt men nu på ny adress.I tävlingen har du chansen att vinna boken "Berget ska fram" skriven av Anna Villfjell. Vi lottar ut tre stycken exemplar.

1 Hur många kulturhus ska flyttas till det nya området i Gällivare, på Luleåvägen bortanför Gällivare kyrkogård?

1. 13 X. 15 2. 18

2 När planeras uppstart i Mertainen?

1. 4 oktober X. 4 november 2. 4 december

3 Hur många lägenheter består Gula raden av?

1. 8 X. 13 2. 10

4 Hur länge gäller erbjudandet att sälja sitt hus för boende i Malmsta, Malmberget?

1. Fram till 2022 X. Fram till 2023 2. Fram till 2032

5 Vilken utbildning har LKAB startat i samarbete med LTU?

JUST NU- Att våra lokala handlare får ett komplement i form av större butikskedjor ger en bra mix på utbudet i vårt nya centrum.Amanda Stålnacke, marknadschef, Kirunabostäder i ett pressmeddelande om att flertalet stora kedjor etablerar sig i nya Kiruna centrum. forntid

ANSVAR

Vinnare i tävlingen i LKAB Framtid nr 2 2021 är:

Bengt Eriksson, MalmbergetNils Ek, KirunaAlice Ahnqvist, Malmberget

Rätt rad: X, 1, X, 2, X

©Bulls1356

Kiruna kyrka stod färdig 1912. Det var en gåva från bolaget till församlingen. I den mörka interiören lyser prins Eugens altartavla med ett solbelyst landskap. Christian Erikssons förgyllda träskulptur av S:t Göran och draken skänktes av Hjalmar Lundbohm. Kyrkan ska flyttas till Kirunas nya centrum. Exakt hur flytten ska gå till håller på att utredas.

Kyrkan en gåva från bolaget

FAKTA: BOKEN OM LKAB

1. ArbetssäkerhetX. Arbetsmiljötekniker2. Arbetsvetenskap

LKAB. Har du erfarenheter av arbetslivet och vill fördjupa dina kunskaper inom arbetsmiljöområ-det? Nu finns möjligheten. Nyligen startade ut-bildningen Arbetsmiljötekniker på Luleå teknis-ka universitet, ett gemensamt initiativ av LKAB och Luleå tekniska universitet.

Utbildningen är en del i ett långsiktigt samarbete mellan LKAB och ämnet arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU) om forskning och utbildning för säkra, attraktiva och hälsofrämjan-de arbetsplatser inom gruvindustrin.

– Vi ska vara i framkant när det gäller arbetsmiljö. Utbildningen är en del i arbetsmiljöutvecklingen på LKAB, säger Johan Larsson, arbetsmiljöstrateg och initiativtagare till utbildningen.

Johan är sedan tidigare docent inom arbetshälso-vetenskap och adjungerad professor inom arbets-vetenskap vid LTU. I juni förra året, som nyanställd på LKAB, fick han i uppdrag att titta på kompetens-utvecklingsprocessen generellt inom arbetsmiljö. Han kom i kontakt med Luleå tekniska universitet och tillsammans med professor Jan Johansson på arbetsvetenskap tog de fram en utbildningsplan.

– Min vision var praktiknära och med forsk-ningsfokus. Vi gör det här tillsammans med an-dra kollegor inom vår bransch, bland annat Boli-den och Adviva företagshälsovård, och kan lära av varandra. LKAB har koncernövergripande hållbar-hetsmål. Där ingår fyra delar i ett index ”säkra och sunda arbetsmiljöer” som följs upp; olycksfall, var-aktig betydande ohälsa, upplevd inkludering och självskattad hälsa. Utbildningen är en del i arbetet att säkra att vi uppfyller hållbarhetsmålen, säger Johan Larsson.

Fördjupade kunskaper inom arbetsmiljö- Ny utbildning i samarbete med LKAB och LTU

Lina blev utvald av ledningsgruppen att delta, och den 30 augusti i år startade utbildningen.

– Vi jobbar ganska riktat, vårt mål är att sänka olycksfallen på LKAB. Vi måste göra något, att höja kompetensen inom området är ett steg i den rikt-ningen. Nu får vi nya verktyg och kan föra vidare kunskapen ut i verksamheten, säger Lina Johans-son.

En av fördelarna med programmet är att utbild-ningen genomförs på halvfart under två år, med digitala träffar till en början.

– Vi har väldigt kunniga lärare med bred kompe-tens. Det finns även utrymme för diskussioner, och vi kan lära av de andra som kommer från bransch-liknande företag. Det är arbetsintegrerat lärande, säger Lina Johansson.

Just nu pågår kursen arbetsmijöarbete. – Det är inte bara en stor dag för LKAB, regionen

och branschen utan även en stor dag för Sverige att vi har fått till detta program. Vi stöttar kompe-tensförsörjningsfrågan, vilket är bra för vårt land, säger Johan Larsson.

JOHANNA FOGMAN

Det är en akademisk utbildning vilket innebär att den har sin bas i den arbetsvetenskapliga forsk-ningen där de ingående kurserna tar sin utgångs-punkt i de problem och möjligheter som finns inom gruvindustrin.

– Efter avslutad utbildning ska du kunna analy-sera, utveckla och utforma säkra, attraktiva och hälsofrämjande arbeten, arbetsplatser och system som är anpassade efter människors behov och för-utsättningar.När du har genomfört hela utbild-ningen får du ett kursintyg, arbetsmiljötekniker, och 60 högskolepoäng, säger Johan Larsson.

En av deltagarna i årets utbildning är Lina Johansson, KMA-samordnare på LKAB.

– Det gick ut en förfrågan internt, och jag sökte direkt. Det fanns ett stort intresse. KMA-stödet har utökats i många verksamheter och det här är en god möjlighet till kompetensutveckling, säger Lina Johansson.

Lina Johansson, KMA-samordnare och en av deltagarna i utbildningen samt Johan Larsson, arbetsmiljöstrateg och initiativtagare till programmet. FOTO: JOHANNA FOGMAN

Utbildningen är uppdelad i 10 kurser som läses på halvfart under två år. LKAB har reserverat 12 av totalt 20 platser.

Följande kurser ingår: • Arbetsmiljöarbete, 4 hp.• Fysisk belastning i arbetslivet, 8 hp.• Risk och säkerhet 8 hp.• Organisatorisk och social arbetsmiljö, 4 hp.• Jämställdhet och mångfald, 4 hp.• Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer, 8 hp.• Kemiska arbetsmiljöfaktorer, 8 hp.• Människa-maskin-interaktion, 4 hp.• Arbetsledning, projektledning och kommunikation, 4 hp.• Självständigt arbete, 8 hp

LKAB FRAMTID NR 3 • 2021 1918 LKAB FRAMTID NR 3 • 2021

BJÖRN STRÖMBERGFödd och uppvuxen i Göteborg. Bor i Lerum med frun Ewa och barnen Ebba, 6, och Hugo, 3. Driver och äger ett klättergym i Lerum och jobbar som förbundskapten för sportklätterlandslaget (senior, junior och para). Lärare i grunden och har byggt på med RF:s elittränarutbildning. Tävlade själv aktivt i klättring, 2000-2015, på nationell och inter-nationell nivå. Älskar att vara ute i naturen, jakt och fiske och finner ett otroligt lugn av att plocka bär.

GÄSTKRÖNIKÖR

För en tid sedan var jag på en middag i Luleå, där det berättades om en fest. Det talades om mänsklig katapult. Den ska ha skickat festdel-tagare 10, 15, 20 och till slut 30 meter ut i ett vattendrag. Jag skrattade gott åt denna his-toria, skakade glatt på huvudet, och tänkte:

”Bara i norra Sverige!”.

Under min egen uppväxt på västkusten hade ber-gen, klipporna och stenarna en central roll. Som liten spenderade jag mycket tid på att klättra och leka på de små klipporna som fanns där jag växte upp. De fick mig att drömma och fantisera om sto-ra äventyr.

Som 14-åring hamnade jag på en klättervägg och några år senare reste jag över hela Europa och re-presenterade Sverige på internationella tävlingar. Sedan dess drivs mitt liv av klättringen, bergen, tävlingarna och de ständiga, till synes oändliga, ut-maningarna.

I dag lever vi i ett samhälle som förändras i ett otroligt tempo. Genom sociala medier kan vi utan ansträngning hålla kontakt med alla vi ”bryr oss om” bara genom att scrolla. Vi får inte värmen från en fysisk fika, men det går snabbt. Kanske för snabbt.

Även i näringslivet går det fort. Man effektivise-rar, flyttar produktion till låglöneländer och tappar kanske fokus på det som är viktigt. Jag saknar det visionära, det långsiktiga och det hållbara. Mycket känns kortsiktigt.

På LKAB är det annorlunda. Där sträcker sig visio-nen till 2050. Det är ovanligt, men viktigt, i en värld där hållbarhet måste vara mer än ett mode-ord och där vi måste värna den plats vi bor på.

För att återgå till klippan i barndomen, som på något sätt var grunden till min dröm om att leva på klättring. Den är ”stängd” nu. Barnen får inte leka där, det är helt enkelt för farligt. Risker ersätts av bekvämlighet, och i en bekväm värld föds inga stora drömmar.

Jag älskar storslagna drömmar och mål, jag tror att vi alla behöver något att sträva efter. Vi behöver något som utmanar, något som pushar och något som sätter oss i obekväma situationer. Alla behö-ver kanske inte vara den mänskliga katapulten, men vi behöver våga möta den.

LKAB siktar på att bli helt fossilfria samtidigt som man flyttar på en hel stad. Dessa enorma, långsik-tiga satsningar kräver en tydlig vision. Jag är impo-nerad och kan inte hjälpa att ännu en gång tänka: Bara i norra Sverige.

Gillar: Testa nya saker (utmaningar)

Gillar inte: Att bli för bekväm.

Berg, äventyr och vikten av att våga drömma

3FRÅGAN

svarar

Lennart Kågström, Skellefteå: – Härliga dagar i fjällen och möjligtvis en utlands-resa till värmen i november

Sara Widmark, Kiruna.:– Att världen fortsät-ter gå tillbaka mot det mer ”normala”, mycket social kontakt som inte är på skärmar och på sol och lakritsbiskvier.

Vad drömmer du om i höst?Natalia Wälitalo, Kiruna.– En lång höst och en kort vinter så det snart blir vår och sommar

Annis Grill flyttar till ny adress

FOTO: PRIVAT

LKAB får Nordvingen att flygaGÄLLIVARE. Skogsbrandsbevakning och eftersök av försvunna perso-ner är några av de samhällsviktiga uppdrag som medlemmarna i flyg-klubben Nordvingen i Gällivare åtar sig. Genom LKAB:s sponsring får nu klubbflygplanet, en Cessna 172, ny motor så att klubben kan fortsätta sin höghöjdsspaning.

– Vi har en lång tradition av skogs-brandsbevakning och jobbar sedan 2010 direkt på uppdrag åt länsstyrel-sen. Det ger klubben intäkter men det innebär också flygtimmar, vil-ket du som pilot måste ha för att behålla ditt certifikat, säger Thomas Wettainen, vice ordförande och brandflygsansvarig i klubben.

Den tilldelade rutten för brandbe-vakning tar ungefär tre timmar och går från Gällivare, mot Esrange utan-för Kiruna, via Pajala till Messaure-dammen, rundar Porjus och tillbaka till Gällivare. Vissa dagar flyger klub-ben slingan två gånger och spanar ef-ter rökpelare. Ett arbete som utförs helt ideellt av de nio aktiva piloterna i Nordvingen, med sjöflygklubben som extra resurs. I år rapporterades 6 bränder till SOS Alarm, den torra sommaren 2018 närmare 20.

Med uppdraget följer särskilda krav på underhåll av flygplanet, och utö-ver det ska motorn bytas efter 2000 flygtimmar. Ett motorbyte kos-tar omkring en halv miljon kro-nor, vilket är en stor utgift för en

klubb med drygt 20 medlemmar. Sponsringssumman från LKAB blir ett välkommet bidrag till det kom-mande motorbytet.

– Med en lokal flygklubb kan perso-ner med flygintresse fortsätta utveck-

las på plats. Vi breddar aktivitetsutbu-det i Gällivareområdet och dessutom gör vi en viktig samhällsinsats. Kon-takta oss gärna om du vill veta mer, avslutar Thomas Wettainen.

TINA BENSON

När en brand upptäcks rapporterar piloten till SOS Alarm. FOTO: THOMAS WETTAINEN

ENGAGERAD

KIRUNA. Annis Grill i Kiruna är klar för nya Ki-runa centrum. Under hösten 2022 öppnar den anrika hamburgerrestaurangen på ny plats, i ny kostym.- Det blir en uppdaterad variant av vår svarta låda, och några kvadrat större, säger Anna Nygren, ägare.

För många Kirunabor och förbipasseran-de är Annis Grill en välkänd hamburgerres-taurang som idag ligger längs med Hjalmar Lundbohmsvägen, nära både gymnasiesko-la och matvarubutik. Nuvarande ägare, Anna och Stellan Nygren, har bedrivit restaurangen i snart 14 år och har inte några planer på att sluta. Tvärtom.

– När LKAB kontaktade oss angående ersätt-ning av lokal eller inlösen var det glasklart för oss. Vi vill fortsätta bedriva Annis Grill och

önskade en ny fastighet, säger Anna Nygren.Tomtletandet satte igång och har sedan pågått under några år.

– När LKAB erbjöd oss en tomt nedanför det nya stadshuset, intill handelsområdet, kände vi direkt att det passade oss. Vi får en friståen-de byggnad nära nya stadskärnan, vilket känns jättekul. Vi är så nöjda, säger Anna Nygren.

Mitt emot, på andra sidan vägen, hamnar bland annat Systembolaget och en Coop-butik.

Den nya fastigheten har skissats fram av ar-kitektkontoret Nordmark & Nordmark.

– Nu får vi möjligheten att anpassa lokalen utifrån våra flöden. Vi har alla möjligheter i världen att göra det bra från grunden. Vi fort-sätter med industristilen. Det blir en uppdate-rad variant av vår svarta låda, och några kva-drat större, säger Anna Nygren.

På menyn utlovas mer veganskt, lyxshakes och en stor nyhet - smashburgare med eget malet kött.

– Du kommer även fortsättningsvis kunna förvänta dig nystekta hamburgare med en stor dos kärlek. Som i alla branscher måste man ut-veckla konceptet för att inte avvecklas. Nu får vi även mer plats för den veganska menyn och kan utveckla fler nyheter, säger Anna Nygren.

Nyligen lanserade Annis Grill en app där man smidigt kan beställa maten och sedan hämta den i en uthämtningslucka. Ett koncept som följer med till det nya stället.

– Vi tar också med oss all personal, ett sam-mansvetsat gäng. Våra stjärnor är det absolut viktigaste vi har, det är vi tillsammans som är Annis, säger Anna Nygren.

I slutet av 2022 går flyttlasset till ny adress.JOHANNA FOGMAN

SKISS ERSÄTTNINGSBYGGNAD FJÄLLVERONIKAN 1, ANNIS GRILL 2019-03-04

17 500

9 0

00

3 300 2 000

2 9

00

16 700

8 2

00

TILLBYGGNAD

7 300

AA

C

KONTOR BEREDNING

SERV.KYLRUMFRYSRUM

OMKL. /TVÄTT

INLAST.

STÄD/FRD

LAGER

MATSAL

DRIVE-IN

SERV.

DISK

UTESERVERING

SORTERING

AVFALL

SKALA 1:200

0 1 2 5 10 15 20

PLAN

1:200

SKISS ERSÄTTNINGSBYGGNAD FJÄLLVERONIKAN 1, ANNIS GRILL 2019-03-04

17 500

9 0

00

3 300 2 000

2 9

00

16 700

8 2

00

TILLBYGGNAD

7 300

AA

C

KONTOR BEREDNING

SERV.KYLRUMFRYSRUM

OMKL. /TVÄTT

INLAST.

STÄD/FRD

LAGER

MATSAL

DRIVE-IN

SERV.

DISK

UTESERVERING

SORTERING

AVFALL

SKALA 1:200

0 1 2 5 10 15 20

PLAN

1:200

Personalen på Annis Grill ser fram emot en flytt. Bakre raden från vänster; Anna Nygren, Linn Grankulla, Hanna Harrysson och Irma Lundkvist. Främre raden från vänster; Miaw Upatham, Ann Thuakpunyo och Natty Natthawan. FOTO: JOHANNA FOGMAN

En skiss av nya lokalen.ILLUSTRATION: NORDMARK & NORDMARK

LKAB FRAMTID NR 3 • 202120

Gruvan går från att vara en del av problemet till en del av lös-ningen på kli-matfrågan. Per Brännman, ny gruvchef i Malm - berget berättar här hur han ser

att gruvan behöver utvecklas.

Varför är mångfald och jäm-ställdhet viktig för LKAB?– Vi måste arbeta med flera saker parallellt eftersom utmaningarna är komplexa och inte bara har en enda lösning. Det handlar om hur vi behandlar varandra, hur vi lyss-nar på varandra, om du kan vara dig själv på jobbet. Det kommer att vara avgörande nycklar.Det är oerhört viktigt, om vi inte lyckas attrahera en mångfald av anställda och sedan behålla dem, kommer vi inte att kunna uppnå synergieffekterna som mångfald på en arbetsplats ger.

Vad är den största utmaningen att byta från den befintliga produktionsstrukturen till något nytt?– Mitt svar på det kommer att vara att det inte är en typisk gruvutma-ning. Jag känner att sättet vi kom-municerar med varandra på och

"Vi skapar en säkrare och effektivare arbetsmiljö"

FOTO: ADAM LACH

SISTA ORDETPer Brännman

gruvchef i Malmberget

Namn: Per Brännman

Roll: Gruvchef i malmbergsgruvan

Bor: Koskullskulle på veckorna.

Familj: Fru och ett barn

Aktuell: Gruvchef där transformationen sker

Fritidsintressen: Träna, hitta på saker och ha kul

Metaller och mineral gör våra moderna liv möjliga. I Sverige bygger vi världens mest klimat smarta gruv näring – så att vi kan tillgodose behoven både idag och imorgon. densvenskagruvan.se

ENGAGERAD

att lyckas jobba mer tvärfunktio-nellt är den största utmaningen.

Vilka är de största möjligheterna ur ditt perspektiv?– Vi skapar en säkrare och effek-tivare arbetsmiljö. Vi använder människans potential på ett bätt-re sätt. Naturligtvis påverkar vi också miljön på ett positivt sätt ur flera perspektiv. Jag tror att vi genom att arbeta med detta på all-var lockar rätt arbetskraft. De som tror på att skapa hållbar produk-tion och är beredda att arbeta för att det ska hända.

Hur kommer en arbetsdag under jord att se ut på LKAB, låt oss säga den 9 juni 2046?– Om jag tittar i min kristallkula ser jag att vi kommer till jobbet med ett stort leende på läppar-na och även lämnar dagen glada, oskadda och att vi tar oss tid att reflektera över hur givande dagen har varit.

Beskriv LKAB:s kultur. Är medar-betarna villiga att utveckla och utvecklas?– Absolut! Vi är ofta först med lösningar i gruvvärlden och det är något vi kommer att fortsätta sträva efter. Hade vi varit tvåa på pucken hade vi inte varit där vi är idag.

KAJSA LINDMARK

sid 18 nu är världens första fossilfria stål äntligen här

Documents