2011-11-28

Abstract VTI Session 61

Vilken betydelse har kvinnors och mäns resmönster i en jämställd stadsplanering? Linda Göransson, Malmö stad & Lovisa Indebetou, Trivector Traffic

Män och kvinnor ska ha samma makt, dvs möjligheter, rättigheter och skyldigheter, att forma

samhället och sina egna liv. Vilka krav ställer det på oss som jobbar med stadsplanering och

hållbar utveckling? Hur påverkar dagens jämställdhet och ojämställdhet våra mål, strategier och

resultatet för vår stadsutveckling? Och hur påverkar stadsplaneringen möjligheten att uppnå

social hållbarhet?

Kollektivtrafiken är i sig ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för delaktighet och

tillgänglighet till staden och alla dess möjligheter. Det handlar om att klara ett ökat kapacitetsbehov,

utan att ta för stor yta i anspråk, eller att medborgarna ska behöva äga egen bil.

Att få de sociala hållbarhetsmålen att gå hand i hand med de ekologiska och ekonomiska är en

förutsättning för långsiktig framgång. För att kunna jobba med social hållbarhet i planeringen av

staden, behöver vi fakta och underlag för hur staden används i dag av olika människor. Vi behöver

veta om och hur vår planering påverkar idag, t.ex. genom att studera resvanor.

SKILLNADER I RESMÖNSTER I MALMÖ

Skillnaderna i resmönster inom könen är stora och skiljer mycket beroende på ålder, inkomst,

utbildning etc. Dessa skillnader är ofta större än de mellan könen men flera resvaneundersökningar

visar att skillnaderna i resmönster mellan män och kvinnor är så gott som konsekventa rakt igenom.

Män reser oavsett vilken indelning som studeras längre och mer bil än kvinnor. Dessa genomgående

skillnader med avseende på val av färdmedel och reslängder mellan könen ger stort utslag på en rad

konsekvenser av trafiken.

RVU Malmö 2008

I en studie i Malmö har resmönster analyserats med hjälp av data från en resvaneundersökning som

genomfördes år 2008. Resultaten visar att männens resmönster i genomsnitt ger betydlig större

miljöeffekter än kvinnors resor och männens resor kräver större ytor än kvinnornas resor. Skulle

männen börja resa så som kvinnor gör idag skulle stora miljövinster göras. Likaså skulle mindre ytor

krävas för parkeringar etc. så att mark skulle kunna frigöras till andra ändamål. Börjar kvinnor istället

resa mer så som män gör idag skulle detta istället medföra en ökad miljöbelastning och ökade krav

på ytor för transportsystemet.

En mindre uppföljning av resvanorna görs årligen och 2011 års siffror visar att kvinnor åker mindre

kollektivt än tidigare. Mäns cyklande har också minskat – till förmån för bilen, men även till gång.

Vilken betydelse får detta för t.ex. våra miljömål om det är ett återkommande mönster?

HUR PLANERA?

Dagens jämställdhet och ojämställdhet visas bl.a. i val av färdsätt och resmönster och beroende på

hur detta utvecklar sig, får vi som planerar staden ha beredskap för olika scenarier. Exemplet från

statistiken berättar vilken betydelse det har i stadsplaneringen.

Vår planering av staden kan i sin tur bidra till att underlätta eller försvåra ökad jämställdhet och

social integration. Vi behöver bestämma oss för om vi ska planera utifrån dagens strukturer eller för

hur vi vill att det ska vara i framtiden.

Ett svar på hur vi ska planera är att utgå från erfarenheter i stället för behov och att erbjuda bra

valmöjligheter. Ingen ska vara beroende av att äga egen bil, eller att transportera sig långa sträckor

för att klara av vardagsbestyren. Fler som går, cyklar och åker kollektivt lämnar dessutom bättre

plats för ännu fler. Genom att på riktigt satsa på dessa hållbara färdsätt, kan vi bidra till att ge

förutsättningar för en social hållbarhet.

METODER

Malmö har i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken använt ett antal olika metoder för att ta jobba

med de sociala aspekterna i planeringen. Förutom könsuppdelad statistik är det:

• Rådslag med olika målgrupper för att hämta in erfarenheter

• Text- och bildanalys av utredningar och mötesanteckningar

• Social konsekvensanalys av olika kollektivtrafikstråk

• Multikriterieanalys (Kompletterar samhällsekonomiska beräkningar med andra aspekter)

Det pågår dessutom just nu ett övergripande utvecklingsprojekt i Malmö, med syfte att räkna

samhällskonsekvenser i ett brett perspektiv för de infrastrukturprojekt som planeras. Målet är att

kunna prioritera mellan projekten, inte bara utifrån gängse samhällsekonomiska beräkningar, utan

även utifrån mer sociala aspekter. Det utvecklingsarbetet pågår under 2012-2013.

Kontakt:

Linda Göransson Lovisa Indebetou

Malmö stad Trivector Traffic AB

linda.goransson@malmo.se lovisa.indebetou@trivector.se

040-34 76 25 046-38 65 05