session 53 oskar jonsson
TRANSCRIPT
Ett exempel på samverkan för en mer kostnadseffektiv kollektivtrafik
Utredningsdirektiv:Dokumentera och effektivisera samhällsbetalda transporter samt möjligheter att införa anropsstyrda trafiklösningar i Avesta kommun
”Avestamodellen”
Oskar Jonsson, TFK - Transportforskningsgruppen i Borlänge ,Tel 0243-685 02, 0709-102375 [email protected]
Översättning:Fixa en bättre trafik till lägre kostnad
Avesta kommun
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 2
Horndal (1 100 inv)
Fors (850 inv)
Avesta (15 000 inv)Krylbo
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 3
Avesta - Linjenät
Horndal
Fors
Avesta
Genomförande
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 4
• Utredningen genomfördes januari till juni 2009
• Nära samverkan med arbetsgrupp bestående av representanter
från kommuner, Dalatrafik och Samres AB (BC Dalarna)
• Kontinuerlig kommunicering av resultat gentemot politiker,
berörda nämnder, tjänstemän och entreprenörer
• Konkreta förslag istället för koncept – fokus på praktisk planering
• Fokus på att minska kostnaderna för skolskjuts och öka intäkter i
linjetrafiken
Åtgärder
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 5
1. Bättre anpassning mellan skolans behov och linjetrafik• Infördes i samband med hösttidtabellen 2009• Resultat besparing på ca 3 milj kr/år (-25 %)
2. Förslag till ny stadstrafik• Avses att införas höst 2010• Resultat, beräknad besparing på ca 1 milj kr/år (-35 %)
3. Anropsstyrd landsbygdstrafik (utvecklad kompletteringstrafik) i östra delarna av kommunen • Avses att införas sommar/höst 2010• Resultat, i stort sett oförändrade kostnader
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 6
1. Skolskjutsar
• Ryms i huvudsak inom avtal för den allmänna kollektivtrafiken mellan Nobina (Swebus) och Dalatrafik
• En stor del är icke tidtabellagda turer men körs av ”linjebussar”
• Identifierade problem• Höga kostnader för skolskjutsverksamheten• Bristfällig samordning mellan skolans transportbehov och
linjetrafikens utformning• Flera avsteg från skolskjutsreglemente
• Metod• GIS-analys, omloppsplanering, justering av skoltider
11-11-01 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 7
Skolor - Bergsnässkolan
Skoltid8:05 (linje 12)12:30 (taxi), 14:30 (linje 12)
Förslag till åtgärder•Följa skolskjutsreglementet•Slopa ”blindtarm” i Knallasbenning och Bodgatan. •Köra tur 12:3 kl 12:40
Förslag
• Ändrade skoltider vid fem skolor• Åvestadal 9-16 (8:30-15:30)• Nordanö 8:20-13:30 (8:00-13:10 )• Lund 08:10-13:40/14:20 (8:00-13:00/14:40) • By 07:45-13:50 (7:45-12:30/13:30/14:30)• Johan-Olov (1-6) 8:00-14:10 (8:00-13:10/13:50)
• Bättre efterlevnad av skolskjutsreglemente
• Linjetrafiken - ändrade:• Körvägar• Avgångstider• Omlopp
Resultat
• 12 skolskjutsturer och 5 av 17 fordon kunde tas bort • Ökade intäkter i linjetrafiken och minskat behov av särskilt
tillköpta skolskjutsar• Oväntat få protester• Olika förvaltningar som finansierar trafiken ger vissa
problemTrafikform Rullkostnad Fordonskostnad Totalt
Skoltrafik -560 000 kr -2 240 000 kr -2 800 000 kr
Linjetrafik 130 000 kr -435 000 kr -305 000 kr
Summa -430 000 kr -2 675 000 kr -3 105 000 kr
2. Stadstrafik
• Två linjer 301 och 303
• Svårförståelig tidtabell
• Minskat resande, särskilt bland
resenärer som betalar kontant
eller reser med periodkort
• Kostnadstäckning på 34 %
Ny stadstrafik
• En linje • 30-minuterstrafik• Styv tidtabell• Rak linjesträckning• Anropsstyrd trafik i Karlbo• Bättre trafik till lägre
kostnad• Besparing på ca 1 mkr/år
3. Anropsstyrd landsbygdstrafik
• Föreslås införas i östra delarna av kommunen
• Möjliggör att all linjetrafik mellan Horndal och Avesta kan köras via Fors (förutom skolturer)
Slutsatser
• Viktigt att ”ha på fötterna” och kunna stå emot kritik från föräldrar och entreprenörer
• Framgångskoncept – prestigelöshet och vilja att testa allt kombinerat med bister ekonomisk situation
• Skolskjuts – Vad är samhällets ansvar och vad är föräldrarnas ansvar
• Bättre med ordentlig genomgång än ”osthyvel”
• Det finns inga universallösningar, varje kommun har speciella förutsättningar.
• Kontinuerlig uppföljning av skolskjutsbehov krävs