session 49 gunnar alexandersson
DESCRIPTION
Järnvägens organisation Transportforum 2014TRANSCRIPT
Utredningen om järnvägens organisation
Järnvägens organisation
Ordförande: Gunnar Alexandersson
Session 49
Transportforum, Linköping, 9 januari 2014
Utredningen om järnvägens organisation
Program
1. Utredningens första delbetänkande
Gunnar Alexandersson
2. EU-rätten och det svenska handlingsutrymmet
Lars Henriksson
3. Synpunkter och diskussion inför
tilläggsdirektivet
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Upplägg på presentation
• Utredningens syfte och bakgrund
• Direktiven till del 1
• Arbetssätt
• Delbetänkandets innehåll och slutsatser i
urval
• Fördjupning
– Identifierade problem- och förbättringsområden
– Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningens syfte och bakgrund
• En översyn av järnvägens
organisation i syfte att föreslå
förbättringar som på bästa sätt
möter framtidens krav på ett
effektivt och hållbart
transportsystem
• Översynen föranleds bl.a. av
riksdagens tillkännagivande
från december 2012
Utredningen om järnvägens organisation
En utredning i två steg
1. En nulägesbeskrivning av järnvägens
organisation
2. Analys av hur järnvägens organisation
kan förbättras
klar 2 dec 2013
enligt tilläggsdirektiv
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningsdirektiv – steg 1
• Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägs-
systemet redogöra för fördelningen av ansvar och
uppgifter
• Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation
sedan 1988, inklusive motiv för beslut och
förklaring av begrepp
• Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv
och samhällsekonomin
• Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och
utrymmet för nationella beslut om järnvägens
organisation
• Inventera och redogöra för potentiella
förbättringsområden
Utredningen om järnvägens organisation
Arbetssätt
• Bred ansats nödvändig för att fånga upp många
olika problem- och förbättringsområden
• Tolkning av begreppet ”organisation” i vid mening
• Insamling av tidigare utredningar, studier och
forskningsrapporter
• Diskussioner med internationella forskare
• Möten med stort antal personer och representanter
för olika intressenter
Utredningen om järnvägens organisation
Viktiga begrepp & litteraturdiskussion
• Avreglering
• Marknadsöppning
• Liberalisering
• Omreglering
• Privatisering
• Vertikal och horisontell separation
• Konkurrens om eller på spåret
• Transaktionskostnader
• ”Misalignment of incentives”
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (1)
• Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik
1988 inledde en lång process av stegvisa
förändringar i järnvägens organisation och
regelverk
• Processen har drivits framåt av såväl borgerliga
som socialdemokratiska regeringar
Utredningen om järnvägens organisation 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Se
pa
rering b
an
a-t
rafik; B
an
ve
rke
t b
ilda
s
Lä
nsb
anorn
a till
TH
M /
Up
ph
and
ling a
v r
egio
na
l tr
afik
Up
ph
andlin
g a
v lån
gvä
ga
tra
fik
Up
ph
andlin
g a
v A
rla
nd
aban
an
Ma
rkna
dsö
ppnin
g a
v g
od
str
afiken
Fle
r fu
nktio
ner
till
Ba
nve
rket
SJ b
ola
gis
era
s
Ny järn
vä
gsla
g
Ma
rkna
dsö
ppnin
g c
ha
rtert
rafik
Ma
rkna
dsö
ppnin
g inte
rna
tione
ll tr
afik
Ma
rkna
dsö
ppnin
g v
ecko
slu
tstr
afik
SJ:s
fö
retr
äd
esrä
tt a
vska
ffa
s
Ny k
olle
ktivtr
afikla
g
Gra
d a
v o
mre
gle
rin
g
Årtal
Socialdemokratisk regeringsperiod
Borgerlig regeringsperiod
LK
AB
ege
n tra
fikerin
gsrä
tt
Up
ph
andlin
g lå
ngvä
ga
tra
fik
Utredningen om järnvägens organisation
Pa
ss
ag
era
re
Go
ds
ku
nd
er
Fordonstillverkare
SJ
SL Järnvägar ASEA
Tågoperatörer
TGOJ
Järnvägssektorn 1988
Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Utredningen om järnvägens organisation
Pa
ss
ag
era
re G
od
sk
un
der
Fastighets-
förvaltare
Fordonstillverkare Fordonsförvaltare
Reglerings- och
tillsynsmyndigheter
Infrastruktur-
förvaltare
EuroMaint Rail
Mantena
Bombardier
Alstom
Jernhusen
TrainAlliance
A-train
SL
SJ AB
Veolia
Arriva
DSB
A-train
Tågkompaniet
EuroMaint Rail
Bombardier
Motala Trains
Bombardier
Alstom
Stadler
Siemens
Ansaldo
Transitio
SL
SJ AB
DSB
Trafikverket Transportstyrelsen
Green Cargo
Hector Rail
TÅGAB
TX Logistik
Rush Rail
AlphaTrains
Mitsui
Railpool
Hector Rail
Green Cargo
InfraNord Balfour Beatty
Strukton VR Track
Baneservice
Spårentreprenörer
Regionala
kollektivtrafik-
myndigheter
Tågoperatörer
A-train
IBAB
Konkurrensverket
Konsumentverket
DSB Vedligehold
Midwaggon
Motala Trains
mgw Service
IT
Städning
Fordonsunderhåll
Finansiärer
Konsulter
Fordons-
ombyggnad
DSB Vedligehold
MiTrans
Järnvägssektorn 2013
Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Utredningen om järnvägens organisation
Funktioner och aktörer i värdekedjan
Not: Figuren är
utvecklad och
bearbetad efter
en modell av
van de Velde
(2012) och van
de Velde m.fl.
(2012)
Utredningen om järnvägens organisation
Förändringar i marknadstillträdet
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (2)
• Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har
påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt
• Analysen av EU:s regelverk visar att det finns
avgörande hinder mot en återreglering av vissa
delar av den svenska järnvägssektorns organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Ny k
olle
ktivtr
afikla
g
År
EU
Sverige År
Sverige och EU – en jämförelse
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (3)
• Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och
trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på
infrastrukturen
• I flera avseenden har det skett stora förbättringar i
järnvägssektorn under den tidsperiod som
organisationsförändringarna pågått, t.ex. vad gäller
trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet
• Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar,
men också strategiska bud i upphandlingar
• På senare år har reshastigheten försämrats och det
finns en del oroande tendenser i olycksstatistiken
Utredningen om järnvägens organisation
Investeringar och underhåll av
infrastrukturen
0
5 000
10 000
15 000
20 000
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
Ko
stn
ad
er
(mil
jon
er
kr,
20
12
års
pri
se
r)
Reinvesteringar (2004-2012)
Underhåll (2004-2012)
Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)
Nyinvesteringar
Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar
Utredningen om järnvägens organisation
80
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Ind
ex 1
988=
100
Persontransporter
Godstransporter
Transportarbetets utveckling
Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation
Punktlighet (5 min-nivå)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Persontrafik
Godstrafik
Källa: Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation
Prisutveckling
Källa: Nelldal m.fl. (2012)
Utredningen om järnvägens organisation
0
25
50
75
100
125
150
1990 1995 2000 2005 2010
Gen
om
sn
itts
ha
sti
gh
et
km
/h
Reshastighet all tågtrafik i Sverige
Snabbaste tåg
Allaförbindelser
Reshastighet för persontåg
Källa: Nelldal m.fl. (2013)
Utredningen om järnvägens organisation
Säkerheten på järnväg
Källa: Trafikanalys
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Olycks-händelsertotalt
Urspår-ningar
Utredningen om järnvägens organisation
Säkerheten vid spårarbeten
Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket
0
50
100
150
200
250
2007 2008 2009 2010 2011 2012
An
tal
hä
nd
els
er
Tillbud
Olycka
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (4)
• Internationella jämförelser visar på betydelsen av
satsningar på järnväg men ger ingen entydig bild av
effekter av vertikal separation och liberalisering
Utredningen om järnvägens organisation
Internationella jämförelser (a)
Källa: Duranton m.fl. (2012)
• Stark korrelation mellan satsningar på järnväg och prestation
Utredningen om järnvägens organisation
Internationella jämförelser (b)
Källa: Duranton m.fl. (2012)
• Relativt svag korrelation mellan grad av liberalisering och prestation
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (5)
• Inventeringen av problem- och förbättringsområden
visar att det finns ett flertal saker som behöver
hanteras
Utredningen om järnvägens organisation
Identifierade problem- och
förbättringsområden (1)
• Förutsättningar för resenärer – Information och biljetter
– Ledsagning och tillgänglighet
• Förutsättningar för godstransporter – Transporttider och punktlighet
– Marknadsanpassning av infrastruktur
– Avgifter och kostnadsförändringar
• Marknadstillträdet – Upphandlad trafik vs. kommersiell trafik
– Upphandling av trafikkontrakt
• Tillgång till stationer, depåer och terminaler – Ansvarsfördelning
– Jernhusens ställning
– Strategisk fastighetsplanering
Utredningen om järnvägens organisation
Identifierade problem- och
förbättringsområden (2)
• Kapacitet och kapacitetstilldelning – Kapacitetshöjande åtgärder
– Tilldelningsprocessen
– Avgifter och styrmedel
– Reglering och tillsyn
• Statistik och uppföljning
• Underhåll av infrastruktur – Marknadsförutsättningar
– Anslags- och budgetprocessen
– Avtalsformer
– Kunskap om anläggningen
Utredningen om järnvägens organisation
Identifierade problem- och
förbättringsområden (3)
• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas – Införande av standarder och ny teknik
– Fordonsförsörjning
– Lönsamheten och de statliga företagen
• Reglering och tillsyn – Transportstyrelsens roller och verktyg
– Regelutveckling
• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret – Roller och prioriteringar
– Järnvägens särskilda förutsättningar
– Ansvar för sektorövergripande frågor
• Samordning och samarbete mellan aktörer
Utredningen om järnvägens organisation
Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (1)
• En viktig utgångspunkt är att åtgärder bör leda till
ett järnvägssystem som bättre tillgodoser
samhällets (medborgarnas) önskemål i vid
bemärkelse genom att göra det attraktivt för
resenärer och godstransportkunder
• En del problem kan lösas av aktörerna själva,
medan andra kräver bättre tillämpning av gällande
regelverk eller förändrad lagstiftning/organisation
• Rekommendationerna utgör förslag till fortsatt
utredningsarbete kring olika åtgärder snarare än
faktiska förslag till åtgärder
Utredningen om järnvägens organisation
Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (2)
• Förutsättningar för resenärer – Följa effekterna för resenärerna av ökad konkurrens Stockholm-
Göteborg
– Utreda krav på att operatörer ansluter sig till Resplus-systemet samt etablerar en gemensam portal för information och biljettförsäljning
– Studera hur Rådet för användbarhet och tillgänglighet för funktionsnedsatta kan få en förstärkt roll
• Förutsättningar för godstransportköpare – Utveckla åtgärdsprogram för bl.a. förbättrad punktlighet och
effektivare marknadsanpassning
– Fördjupad analys av avgifter och andra kostnadsförändringar
• Marknadstillträdet – Fortsatt utvärdering av fordonsförsörjningen
– Analysera utvecklingen av storregional trafik och effekter för kommersiell trafik
– Fortsatt studera hur upphandling av tågtrafik kan förbättras
Utredningen om järnvägens organisation
Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (3)
• Tillgång till stationer, depåer och terminaler – Överväga inrättande av central planeringsfunktion för järnvägens
framtida behov av fastigheter
– Utreda hur förvaltningen av spår och terminalanläggningar bör organiseras, inklusive Jernhusens roll
• Kapacitet och kapacitetstilldelning – Fortsatt analys av kapacitetshöjande åtgärder
– Analysera förekomst och innebörd av överenskommelser om medfinansiering för kapacitetsutfästelser
– Överväga (återigen) användning av ramavtal
– Medverka i översyn av kapacitetstilldelningsprocessen och utveckling av styrinstrument
• Statistik och uppföljning – Inventera befintlig statistik och behov för uppföljning
Utredningen om järnvägens organisation
Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (4)
• Underhåll av infrastruktur – Studera utvecklingen av spårunderhållsmarknaden och
relaterade kontrakt
– Överväga om Trafikverket i sin beställarroll bör ha egna resurser för kontroll av anläggningen
• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas – Undersöka hur införandet av ERTMS bör hanteras för att undvika
nya inträdeshinder på marknaden
– Studera potential för effektivare fordonsanvändning
– Överväga de statliga företagens roll och ställning
• Reglering och tillsyn – Överväga form och innehåll i Transportstyrelsens roller (tillsyn,
marknadsövervakning etc)
– Överväga hur Sveriges insatser i regelutveckling i EU kan stärkas
Utredningen om järnvägens organisation
Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (5)
• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret – Överväga incitament för effektivisering av Trafikverkets interna
och externa dialog
– Utreda samlandet av strategisk järnvägskompetens och olika former för detta
• Samordning och samarbete mellan aktörer
– Överväga förtydligande av roller och ansvarsområden för olika
aktörer och hur deras samarbete kan förbättras
Utredningen om järnvägens organisation
Nästa steg
• Inlämning av skriftliga synpunkter till
Näringsdepartementet senast 10 januari 2014
• Beredning av och beslut om regeringens
tilläggsdirektiv till utredningens steg 2
Utredningen om järnvägens organisation
Tack!
Kontakt:
Utredningens webbplats:
www.sou.gov.se/jarnvagensorg
Utredningen om järnvägens organisation
Figurbilaga
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 3.1 En modell över järnvägssektorns värdekedja
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 3.2 En modell över järnvägssektorns funktioner
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 3.3 Planeringsprocesser och koordineringsbehov i järnvägssystemet
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 3.4 Vertikal separation och den svenska järnvägssektorns organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 4.1 Järnvägens ”omregleringstrappa”
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 4.2 Järnvägssektorn 1988
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 4.3 Järnvägssektorn 2013
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 4.4 Dialog under den operativa infrastrukturförvaltningen
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 5.1 Riskhanteringsprocess vid förändring av verksamhet
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 5.2 Regelförändringar på järnvägsområdet – jämförelse mellan
Sverige och EU
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.1 Banverkets och Trafikverkets kostnader för järnvägens
infrastruktur 1989-2012
0
5 000
10 000
15 000
20 000
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Ko
stn
ad
er
(mil
jon
er
kr,
20
12
års
pri
se
r)
Reinvesteringar (2004-2012)
Underhåll (2004-2012)
Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)
Nyinvesteringar
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.2 Järnvägens trafikarbete i tågkm 1988-2012
80
90
100
110
120
130
140
150
160
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Ind
ex 1
988=
100
Totalt
Godståg
Persontåg
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.3 Turtätheten (antal dubbelturer per vardag) 1990-2013
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.4 Transportarbetets utveckling 1988-2012
80
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Ind
ex 1
988=
100
Persontransporter
Godstransporter
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.5 Utveckling av olika segment för godstransporter 1988-2012
0
5
10
15
20
25
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Mil
jard
er
ton
kil
om
ter
Vagnslast inkl. systemtåg
Kombitrafik
Malmtrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.6 Antal verksamma tågoperatörer 1988-2012
0
5
10
15
20
25
30
35
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
An
tal o
per
atö
rer
Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.7 Marknadsandelar (transportarbete) i persontrafiken 1997-2012
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1997 2000 2003 2006 2009 2012
An
de
l (%
)
SJ AB Övriga järnvägsföretag
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.8 Marknadsandelar (transportarbete) i godstrafiken 2001-2012
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
An
de
l (%
)
GC-koncernen Privata företag MTAB
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.9 Dödade och allvarligt skadade 1991-2012 (hela järnvägsnätet)
0
20
40
60
80
100
120
140
Allvarligtskadade
Dödade,exkl. suicid
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.10 Olyckshändelser 1991-2012 (hela järnvägsnätet)
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Olycks-händelsertotalt
Urspår-ningar
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.11 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på
spårarbeten, fördelade på olyckor och tillbud
0
50
100
150
200
250
2007 2008 2009 2010 2011 2012
An
tal h
änd
els
er
Tillbud
Olycka
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.12 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på
spårarbeten, fördelade på klass
0
50
100
150
200
250
2007 2008 2009 2010 2011 2012
An
tal h
änd
els
er
Klass 2
Klass 1
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.13 Prisutveckling för olika tågprodukter 1990-2012
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.14 Reshastighet för persontåg 1990-2013
0
25
50
75
100
125
150
1990 1995 2000 2005 2010
Gen
om
sn
itts
hasti
gh
et
km
/h
Reshastighet all tågtrafik i Sverige
Snabbaste tåg
Allaförbindelser
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.15 Punktlighet i person- och godstrafik (andel tåg som ankommer
inom 5 min från utsatt tid) 1970-2012
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Persontrafik
Godstrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.16 Green Cargos punktlighet till kund 2006-2012
50%
55%
60%
65%
70%
75%
80%
85%
90%
95%
100%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Pu
nkt
ligh
et t
ill k
un
d (
ino
m 1
tim
me
)
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.17 Korrelation mellan Railway Performance Index och offentliga
medel till järnväg
Utredningen om järnvägens organisation
Figur 6.18 Korrelation mellan Railway Performance Index och Rail
Liberalisation Index
Utredningen om järnvägens organisation
Dialog i strategisk planering respektive infrastrukturförvaltning
(extra figur ej i SOU 2013:83)