session 24 Åsa viklund

1Vägverket2009-01-28

Försök i Luleå och Kristianstad

Margareta Karrman (Vägverket Region Skåne)Åsa Viklund (Vägverket Region Norr)Anna Anund (VTI)


30-försöket

5 kommuner – 5 olika inriktningar

•Gotland•Linköping•Övik•Kristianstad•Luleå


En av övriga åtgärder för att höja säkerheten i samband med skolskjutsning.

• Inget 30 försök i Kristianstad beslut dec 2006.• Motivering; det går att svara på regeringsuppdraget med

försök i Örnsköldsvik, Gotland och Linköping

• FUD uppdrag för komplettering av 30 regel • Förarstöd i skolbuss genomförs i Kristianstad


Projektet i Kristianstad

Kommunen visade intresse och engagemang för 30 försök, blev en av 5 utvaldaSamtliga 23 skolbussar i egen regiCa 2500 skolskjutselever i grundskolanSamtliga hållplatser inventerade ca 600 x 2Skolskjutsfrågan har fått ökad ”status” både inom kommunen, Vägverket och hos politiker.Framgångsrikt och stimulerande att arbeta flera yrkesgrupper och kompetenser tillsammans


Förarstöd i skolbussDeltagare;

Kristianstad kommun, Barn och utbildningsförvaltningen och C4 Teknik, Vägverket Region Skåne Forskare från VTI, Vägverket Centralt Amparo, Volvo, Setra, Fleetech och inte minst busschaufförerna och barnen

Tidplan:Projektet startar hösten 2008 och avslutas våren 2009 med utvärdering


•2 bussarVolvo

Setra

•130 barn

•2 ordinarie förare

•5 vikarier


Externa högtalare

Bältesdekaler och informationskortBackvarnareBälteskuddar

Ytterbelysning vid Dörr I o II

Överkörningsskydd S1 GARD

Bältespåminnare


Förarnas upplevelse• Fokusgrupp

– Före (I)– Ett halvår efter start (II)

• Dagböcker– Schemalagda vikarier– Ordinarie förare


”Det går nog inte en dag utan att man reflekterar över det””Man blir nog lite luttrad också”

– Incidenter• Att barnen gått rakt ut i vägen (kompis på andra sidan vägen)• Att ett barn kröp in under bussen• Att barnen fastnar i bussdörren

– Säkerhetsrisker• Bristande hänsyn från medtrafikanter• Risk att hamna under bussen när den stannar vid påstigningsplatsen• Mörker, barnen syns dåligt utan reflexer• Kaotisk trafikmiljö vid skolornas hållplats

Fokusgrupp I - Säkerhet


– Inga gemensamma rutiner, men egna rutiner med de barn man kör ofta – Kör i stort sett alltid samma sträcka– Vet vilka man måste hålla extra koll på– Knapphänt om någon information om barn med särskilda behov– Knapphänt information om vilka barn som ska åka med vart och när

(kompisar, sjukdom, varannanveckasboende)

– Delat ansvar: chaufförer, skola, föräldrar– Inga kontaktuppgifter till föräldrar i bussen – Föräldrarna får era kontaktuppgifter vid skolstarten

Fokusgrupp I - Rutiner


– ”Tutan”

Förberedelse inför situationer som kan bli farliga:– Att man ser barnet som precis klivit av innan man kör iväg– Titta i höger backspegel innan man kör iväg så att inget barn har

fastnat– Rena fungerande lampor på bussen– Uppmaning ang. reflexvästar, reflexer, ficklampor– Stanna lite för hållplatsen – ej kana under– Blockera vägen vid vissa hållplatser– Vänta med att öppna dörren om bilist i hög hastighet– Hålla extra koll på barn som man vet behöver det– Följa små barn över vägen/Endast släppa av barnen i fram

Fokusgrupp I – Se och ingripa vid fara


Fokusgrupp IIRutiner • Informella rutiner har blivit formella• Nya rutiner har utvecklats och de behöver finslipas• Det fanns även de som ansåg att ”inget har ändrats”

Säkerhet• Fokuserar mer på datorn än på vägen man kör och faror• Det är som att prata i telefonen…• Förarperspektiv:

- ”Men man vet ju vägen….om man inget visste hade det varit bra”

• Hållplatserna är bra, men blinkar för länge• Det finns farliga hållplatser där man helst inte stannar• Utmärkningen på bussarna är ett problem

- ”Man borde ha blixtljus”


Fokusgrupp IIBälten• Bältespåminnare är bra – men ingen tro på att bälten kommer att

användas• Förarna vill ha trepunktsbälten – nu kan barnen stå upp med bältet på• Om de har bälten har man bättre koll på barnen och det är lugnare

- ”Hela vuxenvärlden måste hjälpas åt”

Se och ingripa vid fara• Backkamera och extern högtalare extern är ”toppen”• Inre kamera är bra om den sitter rätt – minskar förstörelse• Extern belysning är ”jättebra !” Det är bra när man backar


Fokusgrupp II

Synpunkter på systemet•Indata stämmer ej negativt för säkerheten•Automatisk inloggning att föredra•Sändarna – barnen glömmer dem – mobil bättre

- ”den glömmer de inte”

•Kartan är inte bra – bilden borde följa var man är och inte tvärtom•Inga ortsnamn man känner igen

•Rösten som talar om nästa hållplats stör – vi vet ju (förarperspektiv)

•Uppdatering och sms är en framtid – MEN barnen ska hålla tiderna

•Fel bilder på hållplatserna – vinter och sommar är helt olika


Framtidens system……

• En karta som går i rätt riktning. - ”En sväng till höger ska vara till höger. Ett system som talar om vart jag ska köra, som GPS”

• Navigationssystemet är viktigast• Det som ökar barnens säkerhet är att de sköter sig i bussen

så de inte stör• De ska sitta fastspända med 3-punktsbälten• En GPS med turen och hållplatsen är bra• Lite av säkerheten bygger på detta – vet vi att det är rätt så

känner man sig trygg och kör säkrare.• Systemet borde finnas för färdtjänsten


46 dagböcker

– Fungerade systemet?– Hur ofta under dagen användes systemet?– Hade ni nytta av systemet?

• På vilket sätt?

Dagboksenkät


Dagboksstudien – extra utrustning

Extra utrustning Fungerat Användning (median) NyttaSpeglar inne 100 mycket ofta 100 rutinSpeglar ute 100 mycket ofta 98 faraKameror inne 100 mycket ofta 98 rutinKameror ute 100 mycket ofta 98 faraIntern högtalare 100 enstaka tillfällen 98 rutinExtern högtalare 100 inte alls 58 faraDörrsäkerhet* 100 enstaka tillfällen 95 faraExtern belysning 100 ofta - mycket ofta 79 faraBältesdekal 98 mycket ofta 100 rutinBältespåminnare (special) 100 mycket ofta 100 rutinBälteskuddar 96 inte alls 48 rutinHögtalarutrop "Nästa hpl" 80-97 ofta 95 rutinHögtalarutrop "Instruktioner" 83-95 ofta 95 rutinBlinkljus vid hållplats 87 mycket ofta 88 rutin/fara


Dagboksstudien – informationssystem

Del av informationssysstem Fungerat Användning (median) NyttaPå/avstigningsvy 98 ofta 92 rutinBarnets avstigningsinstruktioner 76-90 ofta 76 rutinExtrainformation om barnet 89 inte alls 59 rutinManuell inloggning 83 ofta 62 rutinAutomatisk inloggning 80 mycket ofta 73 rutinAutomatisk utloggning 72-77 mycket ofta 73 rutinInformation om vilka barn ombord 64 ofta 73 rutinHållplatsvy 96-98 ofta 73 rutinKarta/Färdväg 96 ofta-mycket ofta 74 rutinTidsangivelse för hållplats 96 ganska ofta 71 rutinLjud vid hastighetsöverträdelse 100 enstaka tillfällen 74 rutinFärg vid hastighetsöverträdelse 100 enstaka tillfällen 74 rutin

.

Stora skillnader mellan buss 44 och buss 71!Stora skillnader mellan buss 44 och buss 71!


Slutsats• Tekniken finns för att öka graden av rutin och kontroll för barns resor med

buss.• Tekniken fungerar och förarna använder kameror, belysning, speglar och

högtalare vid behov.• Informationssystemet bidrar till att förare har en ökad kunskap om var de

ska och vilka barn som ska med.• Systemet kräver indata som är tillförlitlig• Det finns en förbättrings och utvecklingspotential t ex:

– Det är helt avgörande att de uppgifter som systemet bygger på är korrekta– Omdragning av rutt är ett måste om barn inte ska med– Ökad känslighet hos sändarna– Förenklade möjligheter att uppdatera systemet– Ökad motivation hos barnen att ha med sig sändarna alt mobilbaserat


En konsekvensbeskrivning av att inte tillåta barn på 90 och 110-väg

Luleå

• Inget 30-försök i Luleå kommun, beslut dec 2006.• Motivering; det går att svara på regeringsuppdraget med försök i

Örnsköldsvik, Gotland och Linköping. (Höga hastigheter inom utvalt försöksområde, låga flöden samt få barn).

• Liten kunskap/fakta om vägar med högre hastigheter (90/110).


Kommunen visade intresse och engagemang för 30 försök, blev en av 5 utvalda.Resor både i särskilt upphandlad skolskjuts och i ordinarie linjetrafik.Grundskola (inkl. 6-åringar) 7 950 elever varav ca 2000 är skolskjutsberättigade Studien bidrog till ökat samarbete med kommunen och entreprenörer inom utvalt område. Gav kunskap till såväl kommun som vägverk om exakt vart barnen har sina av –och påstigningsplatser. Visade att förarna har störst kännedom. Pekade även på att det finns kunskapsluckor – behov av inventering.Skolskjutsfrågan har fått ökad status både inom kommunen och Vägverket.

Projektet i Luleå


Att belysa vad den praktiska och ekonomiska konsekvensen blir om vi tar bort alla skolskjutsbarns på- och avstigningsplatser från 90- och 110-vägar (pilotplats Luleå kommun)

Syfte

Exempel på hållplats

I Luleå


• Inventering – Vägen till/från hemmet till/från hållplatsen– Hållplatsen– Skolskjutsturen

• Åtgärdsprioritering– Omläggning av rutt med befintligt fordon– Nybyggnation– Ny rutt med annat fordon– Sänkt hastighet förbi hållplatsen– Byte av skola för barnen– Öppnande av landsortsskolor– Vuxen medföljare

• Kostnadsberäkning

Genomförande


Resultat från kostnadsberäkningen

Kostnad per barn och dag:1. Omdragen rutt 54 kr (30 barn)

2. Nybyggnation 342 kr (avsk. 9år) (8 barn)

3. Annat fordon 99 kr (20 barn)

• Kostnad per dag 6350 kr• Kostnad per år 1,1 miljoner kr• Kostnad per år

exkl. nybyggnation 642.600 kr (71 kr/barn och dag)

Kostnaden för ett liv är uppskattat till 18,3 miljoner kr


Slutsats

• Det är möjligt att inte ha på- och avstigningsplatser på 90- och 110-vägar i Luleå

• Det är sannolikt en kostnadseffektiv åtgärd

session 24 Åsa viklund

Documents