session 11 staffan algers
TRANSCRIPT
LuTRANS och LuSIM
Enkla modeller för planering av mark och trafik
På uppdrag av RTK
Svante Berglund, WSP A&S
Bakgrund - RUFS
Samordnad planering av mark och infrastruktur i Stockholmsregionen
En plan dvs. önskad utveckling för att nå vissa mål
Planeringsarbetet bygger på förhoppningen att kommunerna följer regionplanens intentioner
Vilket inte är helt orimligt…– Bebyggelseutvecklingen under senare år har präglats av ”infill”
och förtätning
Trafikanterna antas däremot inte följa planerarnas intentioner
Bred ansats 7 (5) strukturer
Trend
Nord-sydstråketVästliga kärnor
Stations-samhällen
Bygg inåt
Spridd
RUFS2001/2050 SpriddTrend
StorstäderStäder
Stations-samhällen
ÖstraMellansverige:
Stockholmslän:
Problemet
Planeringsprocessen– Kalendertid
– Flexibla frågeställningar
– Hantera många olika utvecklingsspår
– Mälardalsperspektiv
– Horisontår: 2030, 2050
Planeringsproblemet– Utvärdera många olika principer för markanvändning och
trafiksystem
– Kapacitet
– Tillgänglighet
– Miljö (Miljö=klimat=CO2=bilåkande)
Syften med LuTRANS
Hantering– Enkel
– Snabb
– Billigt att variera markanvändningen
Funktion– Beräkna antal resor
– Rimligt god precision för färdmedelsval
– Korrekta restider mht trängsel
– Kapacitetsutnyttjande etc.
Återskapa Sampers fast enklare (initialt)
Krav på modellen
Samtliga krav syftar till att göra modellen rimligt enkel och billig att köra
Rimliga mängder data ska tillföras modellen
Få möjligheter att göra fel
Gemensamma nätverk med Sampers
Gemensam zonindelning med Sampers
Enkla data för markanvändning
Korta beräkningstider
Möjliga förenklingar av trafikmodeller
Minska antalet zoner– Aggregation
– Urval
Minska antal ärenden
Förbättra programmets prestanda
Omfattning
Modell för bilinnehav och körkort (Logit)
Ärenden– Arbete
– Övrigt
Färdmedel– Bil som förare
– Bil som passagerare
– Kollektivtrafik
– Gång
– Cykel
Bilinnehavsmodellerna – Karaktärsvariabler
Bebyggelse– Befolkningstäthet inv/km2– Andel boende i villa
Demografi– Åldrar i zonen– Könsfördelning
Ekonomi: inkomst (rottransformerat)Dummy-variabler: län, RC
Körkort per bil0.0000 - 1.5170 (331)1.5170 - 1.5920 (329)1.5920 - 1.6550 (332)1.6550 - 1.7160 (329)1.7160 - 1.8207 (331)1.8207 - 2.0794 (330)2.0794 - 2.4380 (330)2.4380 - 10.0000 (331)
Efterfrågemodellen - LuTRANS
Logit
Fratarjusterad mot generering (valbart)
Bil
Bil F Bil P
Dest…
Ej bil
CykelGång
Koll
Köra LuTRANSStyrfil för LUTRANS
Filnamn inkl sökväg för bilbas resp kollbas:
"L:\705x\_OMS_Lut\FRAMKO\Framko_nu_2007_1\"
"L:\705x\_OMS_Lut\FRAMKO\Framko_nu_2007_1\"
Nummer på matriser arbetsresor Default
10 Bilavstånd 5
8 Bilrestid Högtrafik 3
5 Tullkostnad arbetsresor 1
11 Åktid koll morgon 7
14 Första väntetid morgon 10
15 …..
Genererings- attraktions- och bilinnehavsdata:
".\utdata\bilarx3.txt"
Generella parametrar:
1.00 Ekonomisk tillväxt till 2030 (1.3879 vid 2.0%/år)
13.0 Milkostnad bil
1.0 Faktor kolltaxa
0.34 Kortandel
1 1 1 1 1 Utskrift resultatmat bil, bilp, koll, gång, cykel 1=ja, 0=nej
1 Fratar 1=ja, 0=nej
LUTRANS Sampers T/RIM
Skattning av beteendeparametrar
RVU94 RVU94 RVU 85/86
Kalibrering RVU 05/06 för Generering Färdmedelsval Reslängd per resärende
Regional RVU94 för Generering Färdmedelsval Reslängd per resärende
Femområdeskalibrering per ärende och färdmedel
Gradientjustering mot bilräkningar
NEJ JA JA
Tilläggsmatriser NÄTRA NÄTRA ??
Kalibrering
Estimering – modellens parametrar
Kalibrering – Anpassning av modellen till ny eller lokal information
– Resegenerering
– Färdmedelsandelar
– Reslängdsfördelning
Gradientjustering
Stämmer det mot räkningar?
Bil– Rätt bra på det hela taget
– För mycket trafik på Värmdöleden Nacka
Kollektivtrafik– Svårt när det finns konkurrerande kollektiva trafikslag och
konkurrerande påstigningspunkter
– Farsta, Globen, Centralt
– Lågt på tunnelbana
– Något högt på Pendeltågen
– Regionaltågen rätt bra
– Undantag från Örebro, Nykvarn
Utvärderingsrutin
Kapacitet (flaskhalsar)
Tidsförluster trängsel
Co2
Personkilometer stående
Tillgängligheter
… hundratals rader
Dock inte samhällsekonomi