Senior-RUT- bort med skatten på hushålls-tjänster som seniorer betalar själva

INNEHÅLL

Almegas förslag om senior-RUT

Därför behövs utökad skattereduktion vid hushållstjänster till äldre1. Senior-RUT – en avgränsad men viktig del för att klara den demografiska utmaning-en 2. Senior-RUT som komplement till hemtjänsten 63. Senior-RUT och anhörigvård 84. Senior-RUT leder till en mer effektiv arbetsmarknad 95. Senior-RUT för en effektiv och vit marknad 96. Senior-RUT och köpkraften hos de äldre 9Beskattning av hushållstjänster 10Därför behövs utökad skattereduktion vid hushållstjänster till äldreBilaga: Förslag till lagtext 12

1

ALMEGAS FÖRSLAG OM SENIOR-RUT

Många äldre vill ha hjälp med städning, matlagning och annat praktiskt, men får inte det stödet från

den kommunala hemtjänsten. Samtidigt är många äldres förmåga att betala för privata RUT-tjänster

begränsad. Därför föreslår Almega att skatten på hushållstjänster till äldre helt tas bort. Med äldre

avses dem som fyllt 67 år - de flesta har gått i pension och den månad man fyllt 67 upphör det lag-

stiftade anställningsskyddet att gälla.

Almega föreslår att den framgångsrika RUT-reformen utvecklas genom att ett särskilt senior-RUT införs. Senior-RUT innebär förmånligare RUT-tjänster för äldre. Konstruktionen är enkel – skatten tas bort helt på hushållsnära tjänster för dem som fyllt 67 år.

Enligt SCBs rapport från 2009 Sveriges framtida befolkning 2009-2060 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med 70 procent i Sverige de närmaste tjugo åren. Kommunernas äldreom-sorg och resurser har svårigheter att möta kraven från denna växande grupp. Kapacitetsbristen resul-terar inte bara i att äldreomsorgen blir mer tyngd av uppgifter. I de fall där det allmänna inte förmår ta ansvar för omsorgen om äldre tas den över av anhöriga. Detta sker på bekostnad av de anhörigas livskvalitet och arbetsförmåga, det är ett oavlönat arbete som främst faller på kvinnor, och studier visar att de äldre själva är obekväma med att be anhöriga om hjälp.

Senior-RUT kan inte och ska inte ersätta den hemtjänst som erbjuds i enlighet med socialtjänstlagen. Äldre och anhöriga är i huvudsak nöjda med den kommunala hemtjänsten. Men för alla de som vill ha hjälp med hushållstjänster som kommunerna inte förmår erbjuda skulle det vara ett bra alternativ. Senior-RUT skulle också underlätta för äldre att välja bland en större mångfald av utförare, och själva kunna påverka när och hur man vill ha hjälp.

Almegas medlemmar bland hemserviceföretagen vittnar om att det blir allt vanligare att kommuner hänvisar äldre personer som söker hemservice till RUT-tjänster istället. Samtidigt är förmågan att beta-la för rent privata tjänster begränsad – pensionen är lägre än den inkomst man hade under arbetslivet.

De senaste siffrorna från Skatteverket visar att RUT-reformen blir allt mer etablerad. 2012 köpte hus-hållen RUT-tjänster så de fick en skattereduktion om totalt 2,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 400 miljoner kronor jämfört med 2011.

Senior-RUT skulle också bidra till fler arbetstillfällen. Enligt våra egna siffror skapades drygt 2000 nya RUT-jobb bara under 2012 och Skatteverket har visat att 17 000 företag utförde tjänster åt en halv miljon svenskar. Hemservicebranschen har vuxit till att omfatta nära 15 000 personer. Enligt SCB köpte personer över 65 år en fjärdedel av RUT-tjänsterna. Omräknat i antal sysselsatta i branschen motsvarar det 3 800 jobb. Om seniorer får ökade möjlighet att köpa RUT-tjänster ökar det antalet.

Det är en bra grund för att ta denna reform ett steg vidare med senior-RUT, också ur ett jobbskapan-de perspektiv.

2

Att utvidga RUT med en särskild nivå för tjänster till äldre är en naturlig fortsättning för en redan framgångsrik reform. En reduktion som helt tar bort skatten på hushållstjänster till äldre skulle:

- höja de äldres välfärd genom att göra det billigare för dem att köpa tjänster,

- öka deras inflytande över vardagen genom att göra det stora utbudet av serviceföretag mer till gängligt,

- stärka äldres möjlighet till oberoende och trygghet

- öka utbudet av kvalificerad arbetskraft genom att anhöriga inte längre behöver gå ner i beskat tad arbetstid för att ta hand om äldre och

- bidra till en mer jämställd arbetsmarknad, eftersom kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland dem som uppger att de gått ner i arbetstid eller slutat arbeta som en konsekvens av privat om sorgstagande och

- skapa nya arbetstillfällen genom att fler tjänstetimmar köps när det blir billigare

Senior-RUT innebär att skattekilen i normalfallet helt tas bort på dessa tjänster. Den summa kunden betalar blir då i vanliga inkomstlägen samma belopp som det som den som utför tjänsten får betalt.

Senior-RUT är en reform som både bidrar till bättre service till och större trygghet för de allt fler äldre. Reformen innebär inte nya offentliga utgifter, men skapar nya arbetstillfällen. Vi menar att det är ett förslag som riksdagens partier inte kan säga nej till, särskilt inte då Sverige både står inför en stor demografisk utmaning och en växande arbetslöshet.

DÄRFÖR BEHÖVS UTÖKAD SKATTEREDUKTION VID HUSHÅLLSTJÄNSTER TILL ÄLDRE

1. Senior-RUT – en avgränsad men viktig del för att klara den demografiska utmaningen

Givet den demografiska utmaning som utvecklas i Sveriges kommuner kan den skattefinansierade äld-reomsorgen på flera sätt gynnas av att en större del av de hushållsnära tjänsterna finansieras privat.

En närmare analys av vilka som köpte RUT-tjänster 2010 visar att drygt 5 procent i gruppen 85 år, som utgör cirka en kvarts miljon personer, använde skattereduktion för hushållstjänster. Därmed är den äldsta åldersgruppen också den grupp som har störst andel RUT-användare. . År 2011 fick totalt cirka 412 000 personer enligt SCB skattereduktion för RUT. Av dem var 151 000 eller 37 procent personer över 65 år. Omräknat i pengar köpte hushållen RUT-tjänster så att de fick en skattereduktion om totalt 1,76 miljarder kronor, enligt SCB. År 2012 hade inköpen ökat så att skattereduktion upp-gick till 2,2 miljarder kronor.

3

Äldres köp av hushållstjänster med skattereduktion uppgick således högt räknat till något hundratal miljoner kronor 2010. Det beloppet kan jämföras med de totala kostnaderna för äldreomsorg i Sverige som 2010 var cirka 96 miljarder kronor, varav kostnaderna för hemtjänst uppgick till 25 miljarder kro-nor. Hemtjänsten är den del av äldreomsorgen vars kostnader ökat mest. Från 2008 till 2011 ökade kommunernas kostnader för hemtjänst med 31 procent räknat i löpande priser.

Kostnader för vissa verksamheter för äldre personer med funktionsnedsättning 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priserVerksamhet/år 2008 2009 2010 2011 förändringar

2010-2011%

ÄldreVård och omsorg enligt SoL och HSL 90,3 91,7 94,3 97,3 3,1 därav i ordinärt boende 34,6 34,6 36,4 38,0 4,3 varav hemtjänst 22,2 23,2 26,1 29,1 15,9 i särskilt boende 55,7 57,1 57,9 59,3 2,4Öppen verksamhet 1,4 1,5 1,6 1,6 0,0Summa 91,7 93,2 95,9 98,9 3,1

Källa: SCB, kommunernas och landstingens bokslut 2010

Som framgår av dessa uppgifter omsatte skattereduktionen för hushållsnära tjänster till äldre ett belopp som är betydligt mindre än en procent av kommunernas kostnader för hemtjänst till äldre 2010.

Slutsatserna av detta blir att:

1. Om användningen av skattereduktion för hushållstjänster skulle mångdubblas bland äldre skulle den ändå utgöra en relativt marginell företeelse i relation till den kommunala hemtjänst som utförs i enlighet med socialtjänstlagen.

2. Om skattereduktionen för hushållstjänster till äldre utökas så att skattebelastningen av dessa tjänster helt tas bort innebär det inte ett skifte av grundläggande modell för äldreomsorgen. Behovet av biståndsbedömda insatser för dem med störst behov kvarstår.

3. Den kraftiga ökningen av kommunernas kostnader för hemtjänst gör det naturligt för det allmänna att söka efter nya vägar. Det finns en risk att avgifterna sätts så högt att de med måttliga behov kommer finna det oattraktivt att använda kommunal hemtjänst. För många i den gruppen blir hus-hållstjänster med särskild skattereduktion för äldre ett bra alternativ.

4

2. Senior-RUT som komplement till hemtjänsten

Idag finns det en överlappning mellan tjänster som kan köpas med skattereduktion för hushållstjänster och den kommunala hemtjänsten inom äldreomsorgen. Exempelvis städning, som är den vanligaste tjänsten som äldre över 80 köper, är både en tjänst som kan ge skattereduktion och en tjänst som kan utföras enligt socialtjänstlagens regler om bistånd till äldre.

Vem hjälper personer som är 80 år och äldre med de olika tjänster som de uppger att de behöver hjälp med? Behovsbarometern - äldre, 2010/2011. Procent.

vem/vilka hjälper dig med: Ingen Familjen Granne/vän

Privat köpt

Annan person

Sociala aktiviteter 31 71 6 1 1Boka tid 3 95 2 - -Betala räkningar - 94 5 - 1Praktiska småtjänster - 72 17 5 14Städning 10 40 7 39 6Gå till affären 13 76 14 - 2Handla 2 87 10 - 2Ta hem varor 13 74 12 - 6Laga mat 39 41 4 2 14Tvätta 10 75 10 3 2Bad/dusch 2 96 - 2 -Klä på/av sig - 100 - - -Ta medicin - 94 - - -

Källa: Socialstyrelsen (baserad på SCBs befolkningsstatistik)

Drygt 65 procent av de äldre över 80 år vill få hjälp med minst en av de vardagliga sysslorna , och idag återfinns en stor andel av RUT-köparna i gruppen äldre över 85 år.

En förklaring till detta kan hittas i utvecklingen av resurserna till hemtjänsten och behovsprövningen av de äldre. Diagrammet på följande sida visar hur antalet äldre över 80 år har blivit allt fler, samtidigt som omfattningen av hemtjänsten inte har ökat i samma omfattning.

Anledningarna till denna utveckling är flera. För det första har de äldres hälsa blivit bättre med åren. För det andra har de offentliga resurserna till omsorg av äldre inte ökat i samma takt som den äldre befolkningen har ökat i antal. Detta har tvingat kommunerna till att effektivisera sitt arbete och kon-centrera resurserna till de som behöver dem som mest. Många kommuner har skärpt sina riktlinjer och den som behöver hjälp med hushållssysslor som städning, tvätt och handling kan i vissa kommuner av-visas rutinmässigt, trots att tjänsterna efterfrågas av äldre. På flera håll rapporteras om att behovspröv-ning av hemtjänst idag också inkluderar en utredning om huruvida det finns närstående som kan bistå den äldre med hjälp.

5

Att grafen nedan visar en minskning av antalet hemtjänsttagare betyder alltså inte att efterfrågan har gått ner, utan att förutsättningarna för hemtjänsten har förändrats.

Antal hemtjänsttagare i ordinärt boende, antal personer i särskilt boende, inklusive geria-trisk vård samt antal personer i befolkningen 80 år och äldre. 1960-2005. Källa: Larsson, 2006; Socialstyrelsen, 2006a.

Källa: SCB 2006 Äldres levnadsförhållanden

Givet detta skulle en ökad skattereduktion för RUT-tjänster för äldre kunna komplettera den kom-munala hemtjänsten. Fler äldre skulle då kunna få möjlighet till städhjälp och assistens från privata hemserviceföretag på marknaden. SKL har räknat fram att en kommunal hemtjänsttimme i snitt kostar kommunen 352 kronor, men att priset varierar från 227 till 414 kronor.

Vad den enskilde betalar i avgift för den kommunala hemtjänsten varierar också kraftigt. Enligt en sammanställning som PRO gjorde 2010 kan avgiften per timme skifta mellan 77 och 435 kronor beroende på i vilken kommun man bor.

500000

450000

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

antal personer 80+

hemtjänsttagare i ordinärt boende

antal personer i särskilt boende

6

Medianpriset på en städtimme efter skattereduktion är 175 kronor enligt Skatteverkets kartläggning . Det kan således vara billigare för den enskilde senioren att köpa städhjälp med skattereduktion från ett hemserviceföretag än att betala avgiften till kommunen för samma tjänst. Enligt beräkningar från SCB från åren 2005 och 2006, återgivna av Socialstyrelsen, avstod 40 700 personer i gruppen 75 år eller äldre från hemtjänst på grund av kostnaden. Med Almegas förslag om senior-RUT skulle medi-anpriset på samma städtimme minska till 140 kronor.

Genom att utvidga skattereduktionen för äldre finns det också effektivitetsvinster att göra. Enligt en rapport från Handelns Utredningsinstitut, HUI, är debiteringsgraden för hemtjänsten i kommunal regi 40-65 procent, att jämföra med de privata aktörerna som ligger på cirka 70-85 procent. Det finns därför samhällsekonomiska effektivitetsvinster med att låta enskilda företag komplettera de kommunala utförarna.

Senior-RUT skulle också ge de äldre en möjlighet att välja bland en större mångfald av utförare. Äldres och anhörigas uppfattning om hemtjänsten är att de i huvudsak är nöjda med den. Samtidigt uppger över en femtedel att de inte själva kan påverka när hemtjänsten kommer. Senior-RUT ska inte ersätta den hemtjänst som erbjuds i enlighet med socialtjänstlagen, men för många som vill ha hjälp med hushållstjänster skulle det vara ett bra alternativ.

3. Senior-RUT och anhörigvård

Den demografiska utvecklingen och kapacitetsbristen resulterar inte bara i att äldrevården blir allt mer belastad. I de fall där det allmänna inte ansvarar för omsorgen av äldre tas det över av individer, ofta på bekostnad av deras livskvalitet och arbetsförmåga.

I en nyutgiven rapport från Socialstyrelsen konstateras att nästan var femte person i vuxen ålder, det vill säga cirka 1,3 miljoner personer, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Denna siffra inklu-derar förvisso de som hjälper ett barn på grund av barnets hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Men vård av förälder är den överlägset dominerande gruppen. För dem som är 81 år eller äldre vår-dar hela 77 procent en maka, make eller partner.

Socialstyrelsen visar att livskvaliteten minskar ju mer omfattande omsorg man ger och att detta sär-skilt gäller för kvinnor. Möjligheterna att förvärvsarbeta och studera påverkas också negativt, särskilt i åldersgruppen 30 till 44 år, och i högre grad för kvinnor än för män.

Rapporten tar också upp att detta påverkar ekonomin negativt, eftersom närmare 70 000 personer, eller drygt åtta procent av omsorgsgivarna, uppgivit att de har blivit tvungna att gå ner i arbetstid.

Det finns också en jämställdhetsaspekt på anhörigvården. Även om kvinnor och män ger ungefär lika mycket omsorg när det kommer till tidsomfattning och frekvens, menar Socialstyrelsen att kvinnor ofta ger mer ”intensiv” omsorg, vilket betyder att kvinnans omsorg är bredare gällande vem som får den. Mäns omsorg är ofta begränsad till omsorg av en partner, förälder eller barn. Män ger också oftare mer praktisk hjälp och ekonomisk omsorg, medan kvinnor ägnar sig åt tillsyn, umgänge och personlig omsorg. En annan skillnad är att män ofta delar ansvaret för att ge omsorg med andra, medan kvinnor ofta är ensamma.

7

Ett sista exempel är att de som arbetar inom vård och omsorg också i hög grad är kvinnor, vilket innebär att en belastad hemtjänst gör ett redan krävande yrke tyngre och mer belastat. Enligt Social-styrelsen är kvinnor inom omsorgsyrken överrepresenterade när det kommer till ökningen av sjukskriv-ningar, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar.

4. Senior-RUT leder till en mer effektiv arbetsmarknad

Ytterligare en funktion som senior-RUT har på arbetsmarknaden är att det kan bidra till en ökad spe-cialisering. I hemtjänstens fall kan ett införande av senior-RUT leda till att de anställda kan ägna fler av sina timmar till kärnverksamheten – att ge vård och omsorg.

Just eftersom det finns en överlappning mellan de tjänster som erbjuds inom hemtjänsten och de tjänster som de äldre kan välja att köpa med senior-RUT, blir ekonomin mer effektiv: nya jobb inom hemservicebranschen skapas av specialister och de anställda inom hemtjänsten kan fokusera på att till-handahålla omsorg och vård.

5. Senior-RUT för en effektiv och vit marknad

Skattetrycket på tjänster bör vara anpassat så att inte tjänsterna utförs svart, helt uteblir eller utförs ineffektivt av icke-professionella.

Utbredning av svarta delar av samhällsekonomin har negativa effekter på acceptansen för att betala skatt och att finansiera offentliga utgifter. När tjänster utförs svart blir skattebasen smalare så att annat måste beskattas hårdare. Dessutom bedöms arbete som utförs svart ha lägre produktivitet än arbete som utförs i den vita sektorn. Lägre effektivitet blir det också när privatpersoner utför tjänsterna åt sig själva.

Almega har tidigare kunnat visa att en majoritet av de som köper tjänster i Sverige föredrar att köpa dem vitt så länge det kan ske till ett rimligt pris. Skatteverket har också gjort intervjuundersökningar som visat att acceptansen för att handla tjänster svart har minskat sedan skattereduktionen infördes. Detta är en positiv utveckling som bör främjas ytterligare.

Vi vet att kostnaderna för äldreomsorg kommer att öka under de kommande decennierna. Att utöka skattereduktionen för äldre och göra det lättare för dem att köpa tjänster skulle kunna få positiva kon-sekvenser sett utifrån flera olika aspekter.

6. Senior-RUT och köpkraften hos de äldre

Enligt Socialstyrelsen återfinns en stor del äldre personer bland RUT-användarna. Flest skattereduktio-ner återfinns hos gruppen med en taxerad årsinkomst på 100 000 – 199 999 kronor. Näst efter dem kommer gruppen med 400 000 kronor eller mer i årsinkomst.

Socialstyrelsen har också tittat på köparna utifrån skattereduktioner per 1000 personer i befolkningen, och utifrån det perspektivet ökar RUT-användandet med inkomst. Bland den grupp som har mer än 400 000 kronor om året får drygt 160 av 1000 personer reduktioner i gruppen 80 år eller äldre. Mot-svarande siffra för gruppen med 100 000 – 199 000 kronor om året är 35 av 1000. 8

BESKATTNING AV HUSHÅLLSTJÄNSTERUtan den skattereduktion som riksdagen införde 2007 hade skattebelastningen vid ett vanligt tjänste-köp varit cirka 60 procent, beroende var man bor och vilket företag man anlitar. Med skattereduktio-nen har skattekilen i normalfallet minskats till kring 10 procent (faktorer som total årsinkomst, skif-tande arbetsgivaravgifter och kommunal skattesats påverkar). Sedan nedanstående exempel beräknades har regeringen infört ett tredje och ett fjärde jobbskatteavdrag, men likafullt uppgår skattebelastning-en vid ett vanligt tjänsteköp till cirka 60 procent.

I regeringens proposition, Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete,2008/09:77 (sidan 68) redovisas ett räkneexempel som beskriver skattebelastningen vid köp av tjäns-ter. Om en tjänsteleverantör ska få en nettointäkt av näringsverksamhet på 10 000 kronor blir konsu-mentens pris 16 250 kronor, då egenavgifter om 3 000 kronor och mervärdesskatt om 3 250 kronor läggs ovanpå nettointäkten. Från leverantörens nettointäkt dras sedan 3000 kronor i inkomstskatt.

Av konsumentens pris på 16 250 kronor når således 7 000 kronor tjänsteleverantören. 57 procent av det som kunden betalar går till skatter.

Skattekil utan skattereduktion: 57 procent

S

Propositionen redogör också för hur skattereduktionen om 50 procent slår. ”En köpare får en faktura från en utförare med F-skattsedel med uppgift om att totalt 16 250 kronor (inklusive mervärdesskatt) ska betalas.” Vid 50 procents skattereduktion gäller att ”Statens nettoinkomst uppgår till 1 125 kro-nor”. Konsumentens kostnad efter skattereduktionen blir således 8 125 kronor varav leverantören får 7 000 kronor. 14 procent av det som kunden betalar går till skatter. Statens samlade skatteintäkt efter skattereduktionen blir i detta exempel 1 125 kronor.

skatt: 9 250 kr

till leverantören efter skatt: 7 000 kr

9

Skattekil efter skattereduktion för hemservice: 14 procent

Vi har upprepat samma räkneexempel där skattebelastningen helt tas bort. Då krävs en skattereduktion på cirka 57 procent för helt reducera skattekilen mellan de 7000 kronor leverantören vill ha för att utföra tjänsten och vad kunden betalar.

Skattekil efter skattereduktion för hemservice för äldre: 0 procent

till leverantören efter skatt: 7 000 kr

skatt: 1 125 kr

till leverantören efter skatt: 7 000 kr

skatt: 0 kr

10

SCBs information om hur populationen ”äldre” ser ut visar att det är de äldsta – de mellan 75 och 84 år, samt de över 85 år, som i störst utsträckning får skattereduktioner för RUT-tjänster. Medianbelop-pet för en reduktion var drygt 2000 kronor per person, men över sex av tio fick 3000 kronor eller mindre.

Antal personer i olika inkomstgrupper som gjorde RUT-avdrag 2010 per 1 000 personer i befolkningen. Uppdelat på åldersgrupperna 65-79 år eller äldre.

Genomslaget för skattereduktionen för RUT-tjänster visar tydligt dess förankring i olika åldersgrup-per i allmänhet och hos individer i slutet av sitt yrkesliv i synnerhet. De äldres ekonomiska situation visar också att det finns en stor andel som är ekonomiskt utsatt och att särskilt individer i denna grupp skulle gynnas av ökad skattereduktion vid RUT-tjänster.

Andel personer med RUT-avdrag efter ålder, 2009

Källa: SCB, Tidningen Välfärd 1/2011

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 0 1-99 100-199 200-299 300-399 400-

taxerad förvärvsinkomst, tusentals kronor

65-79 år 80-w år

Uppgifter om RUT-avdrag från 2010. Inkomstuppgifterna är från 2009. Källa: Skatteverket; SCB

6

5

4

3

2

1

020-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85-

procent

ålder

11

BILAGA: FÖRSLAG TILL LAGTEXTI inkomstskattelagens (1999:1229) kapitel 67 finns följande lydelser:

Underlag för skattereduktion18 § Underlag för skattereduktion består av

1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskatt-ningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skatt- skyldige under beskattningsåret, och

3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad skatte- deklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483).

I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in.

Skattereduktionens storlek19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Med förslaget om senior-RUT skulle de paragraferna kunna ändras enligt följande:

Underlag för skattereduktion18 § Underlag för skattereduktion består av

1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskatt-ningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och

3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad skatte- deklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483).

12

4. den skattskyldiges ålder vid det tillfälle hushållsarbetet ägde rum

I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in.

Skattereduktionens storlek19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, alternativt 60 procent av underlaget enligt 18 § stycket fyra, i de fall den skattskyldige har fyllt 67 år , och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Det finns inte någon given ålder att utgå ifrån för att bestämma vilka som ska få ta del av senior-RUT. Vi föreslår att senior-RUT ska kunna brukas av alla som har fyllt 67 år. Vid den åldern har de flesta gått i pension och den månad man fyllt 67 upphör det lagstiftade anställ-ningsskyddet att gälla.

13

Underlag för rapporten: SCB:s tidning Välfärd, nr 1 2011 Pressmeddelande från Skatteverket ”Intresset för RUT-avdrag ökar kraftigt” http://www.skattever-ket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2013/2013/intressetforrutavdragokarkraftigt.5.2b543913a42158acf800025965.html

SCB, kommunernas och landstingens bokslut 2010, http://www.scb.se/Pages/PressRelea-se____337333.aspx

Socialstyrelsens behovsbarometer http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attach-ments/18545/2011-12-29.pdf

Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna, Statistiska centralbyrån och Umeå Universitet 2006, http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_17_LE-112SA0601.pdf

”Ersättningssystem hemtjänst”, SKL, http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/samhallsorganisa-tion/valfrihet/valfrihetuppdrag/ersattningssystem-hemtjanst

PRO:s sammanställning av avgifter i kommunal hemtjänst: http://www.pro.se/PageFiles/75932/Tabeller_Sveriges_kommuner.pdf

Se sidan 59 i rapporten Om RUT och ROT, och VITT och SVART, Skatteverket 2011, http://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db8000109148/rapport201101.pdf

Tillståndet och utvecklingen inom häls- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2012, Socialsty-relsen http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2/Documents/Vard-och-omsorg-om-aldre.pdf

Seniorboende 2.0. Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin, HUI 2012, http://www.hui.se/statistik-rapporter/rapporter

Äldres uppfattning om äldreomsorgen – En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kva-liteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen 2012, http://www.socialstyrelsen.se/publikatio-ner2012/2012-12-24

Socialstyrelsens rapport 2012-8-15: Anhöriga som ger vård till närstående – omfattning och konse-kvenser http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18811/2012-8-15.pdf

Om RUT och ROT, och VITT och SVART, Skatteverket 2011, http://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db8000109148/rapport201101.pdf

Tillståndet och utvecklingen inom häls- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2012, Socialsty-relsen http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2/Documents/Vard-och-omsorg-om-aldre.pdf

”RUT vanligast efter 85”, SCB, http://www.scb.se/Pages/Article____332313.aspx

14