samrådsunderlag - saab group · · i komposit- och limverkstaden sker tillskärning, uppläggning,...

SamrådsunderlagUnderlag för samråd angåendetillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalkenSaab AB, Tannefors, Linköping

2016-08-01

Samrådsunderlag Tillståndsansökan: Saab, Tannefors

Daterad: 2016-08-01 Samrådsunderlag

Reviderad:

Referens: OP-002495 Utgåva 1, Revision 0

2 (28)

SammanfattningSaab AB (Saab) har bedrivit utveckling och tillverkning av flygplanssystem inomTannefors industriområde i Linköping sedan 1937. Verksamheten domineras idagav utveckling, tillverkning, provning och underhåll av högteknologiska produktersom militära flygplan, obemannade flygande farkoster, undervattenfarkoster, mili-tära robotar samt delsystem, artiklar och komponenter till andra tillverkare av ci-vila och militära flygplan.

I verksamheten ingår även flygplatsen som ägs och drivs av Saab och som trafikerasav både civila och militära flygplan. Det kommunala bolaget Linköping City AirportAB (LCA) driver och ansvarar för verksamheten i den civila flygterminalen och ut-vecklingen av det civila flyget.

Det gällande miljötillståndet för verksamheten är från 1990. Sedan dess har en heldel förändringar skett och lagstiftningen har ändrats med bl.a. införande av miljö-balken. Saab ser därför behov av en omprövning av hela verksamheten inkl. flyg-platsen. De viktigaste förändringarna som planeras är följande:

· Det totala antalet flygrörelser per år minskas i jämförelse med gällande till-stånd. Flygverksamheten med flygplan 39 Gripen och helikoptrar samtstörre civila flygplan ökar.

· Långtgående åtgärder görs för att begränsa bullerstörningar genom för-flyttning av flygplatsens start- och landningsbana ca 600 m österut och ge-nom optimering av flygvägar. Sammantaget innebär det mycket färre bul-lerstörda bostäder i jämförelse med nuläget. Åtgärderna innebär dessutomatt färre personer vistas inom flygplatsens riskzoner och att bidraget tillföroreningshalterna i tätortsluften minskas.

· Fler hårdgjorda ytor tillkommer vilket innebär en ökad avrinning av dagvat-ten från området till Stångån samt en något ökad användning av halkbe-kämpningsmedel (urea). Målet är att ersätta urea med annat halkbekämp-ningsmedel inom ca 10 år vilket avsevärt kommer att minska utsläppen avkväve m.m. till Stångån.

Ansökan innefattar även tillstånd för fortsatt pumpning av grundvatten från denf.d. bergverkstaden.

I övrigt planeras inga väsentliga förändringar som är av betydelse ur miljösynpunkt.

Detta samrådsunderlag syftar till att på ett övergripande sätt beskriva Saabs ochLCAs verksamheter samt de förändringar som planeras. I miljökonsekvensbeskriv-ningen, som hör till ansökningshandlingarna om ett nytt miljötillstånd, beskrivsmiljökonsekvenserna av befintlig och planerad verksamhet utförligt.



Reviderad:


3 (28)

Innehållsförteckning1 Inledning 42 Administrativa uppgifter 43 Ansökans omfattning 54 Verksamhetsbeskrivning 64.1 Industriverksamheten 64.2 Flygplatsverksamheten 75 Lokalisering, landskapsbild, planförhållanden 85.1 Lokalisering 85.2 Landskapsbild 95.3 Planförhållanden 96 Riksintressen och övriga skyddsvärda områden 96.1 Riksintresse för luftfarten och industriell produktion 96.2 Natura 2000 106.3 Riksintresse kulturmiljövård, friluftsliv m.m. 106.4 Natur- och kulturvärden samt naturvårdsprogram 117 Miljöförutsättningar 127.1 Miljökvalitetsmål 127.2 Miljökvalitetsnormer och riktvärden 127.3 Övervakning av utsläpp till luft 137.4 Övervakning av utsläpp till vatten 138 Miljöpåverkan 138.1 Buller 148.2 Utsläpp till luft 188.3 Utsläpp till vatten 208.4 Mark och grundvatten 218.5 Energiförsörjning 238.6 Vattenförsörjning 238.7 Kemiska produkter 248.8 Avfall 258.9 Transporter 258.10 Lukt 278.11 Risker och säkerhet 279 Inlämnande av synpunkter 28



Reviderad:


4 (28)

1 InledningSaab AB (Saab) avser att ansöka om nytt tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalkenför verksamheten inom Tannefors industriområde i Linköping. Det gällande miljö-tillståndet är från 1990 och Saab ser behov av en omprövning enligt dagens be-stämmelser. Vidare planeras vissa förändringar.

Tillståndsprövningen omfattar verksamhet inom området som bedrivs av Saab,Linköping City Airport AB (LCA) och Sisource AB samt av entreprenörerna CoorFacility Management AB och Servistik AB.

Samrådsunderlaget syftar till att på ett övergripande sätt beskriva Saabs och LCAsverksamheter samt de förändringar som planeras. Samrådsunderlaget har upprät-tats inför samrådet med den utökade kretsen, dvs. allmänheten, organisationer,statliga myndigheter m.fl. Samråd med Länsstyrelsen i Östergötlands län ägde rumi juni 2014 och oktober 2015. Samråd har också skett med Linköpings kommun,Tekniska Verken i Linköping AB och Trafikverket.

Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att lämnas in till mark-och miljödomstolen i Växjö och blir därefter offentlig.

2 Administrativa uppgifterAnläggning: Saabs verksamhet inom Tannefors

industriområde Linköping

Webb: www.saabgroup.com

Organisationsnummer: 556036-0793

Besöksadress: Bröderna Ugglas gata

Utdelningsadress: 581 88 Linköping

Kontaktpersoner i miljöfrågor: Ulrika Hakfelt och Kenth Algotsson

Telefonnummer (Saab vxl): 013-18 00 00

E-post: [email protected]@saabgroup.com

Koder för huvudverksamheter:(enligt miljöprövningsförordningen,SFS 2013:251)

34.60 (A enligt 18 kap 6 §, 2013:251)Anläggning där det förekommer maskinellmetallbearbetning med en tillverkningsyta(utom yta för endast montering) större än100 000 kvadratmeter.63.30 (A enligt 24 kap. 3 §, 2013:251)Civil flygplats med en instrumentbana somär längre än 1 200 meter.

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]



Reviderad:


5 (28)

3 Ansökans omfattningSaab ansöker om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till fortsatt och utökad verk-samhet i form av verkstadsmekanisk verksamhet och flygplatsverksamhet.

Ansökan avser verkstadsmekanisk verksamhet med maskinell bearbetning m.m.med en tillverkningsyta på 200 000 kvadratmeter vilket omfattar:

· Tillverkning av flygplan och andra flygande farkoster samt delsystem,kringutrustning, komponenter och artiklar till sådana produkter. Antaletkompletta flygplan får uppgå till högst 30 stycken per år.

· Modifiering, reparation, målning, underhåll, service och avveckling av dentyp av produkter som anges ovan.

· Slut- och delmontering av robotar och undervattensfarkoster.

· Legotillverkning inom ramen för tillgänglig produktionsutrustning.

· Provning och verifiering av bl.a. flygplan och delsystem till flygplan.

Förändringarna av den industriella verksamheten omfattar främst målningsverk-samheten (inkl. rening av lättflyktiga organiska föreningar, VOC) samt reparationoch underhåll av helikoptrar.

Ansökan avser även flyg- och flygplatsverksamhet som omfattar:

· Högst 42 000 flygrörelser per år, omfattande militära flyg, kommersiellaflyg (persontransporter och frakt), privatflyg, skolflyg samt civila och mili-tära helikoptrar.

· Genomförande av åtgärder för uppklassning av flygplatsens rullbana tillbankod 4C och anpassning till ny EU-förordning.

· Förflyttning av start- och landningsbanan ca 600 m österut i syfte attminska bullerutbredningen över tätbebyggda områden och riskerna om-kring flygplatsen.

· Något förändrade tider för flygning bl.a. genom ökad andel kvälls- ochnattflygningar.

Saab ansöker även om tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken till vattenverksamhetavseende fortsatt bortledande av grundvatten från en f.d. bergverkstad insprängd iett berg inom fastigheten Tannefors 1:107 samt lagligförklaring av anordningar förgrundvattenbortledning.

I övrigt planeras inga väsentliga förändringar som är av betydelse ur miljösynpunkt.



Reviderad:


6 (28)

4 Verksamhetsbeskrivning

4.1 IndustriverksamhetenSaabs verksamhet inom Tannefors industriområde fokuserar i första hand mot för-svarsmarknaden och civila flygplanstillverkare som t.ex. Airbus och Boeing. Flyg-plan 39 Gripen är huvudprodukten och kring de kompetenser som detta genererarsamlas olika produktområden som obemannade farkoster, taktiska system, pilot-utbildning, simulatorer, nätverksbaserat försvar och systemutprovning. Saab an-svarar dessutom för utveckling och modifiering av flygplanen Saab 340/2000. Hu-vuddelen av detaljtillverkningen bedrivs i form av maskin- och plåtbearbetning,tillverkning av kompositstrukturer, ytbehandling och målning samt sammanbygg-nad och slutmontering.

Saab har för närvarande omfattande åtaganden med att utveckla och tillverka flyg-plan 39 Gripen version E samt delsystem och strukturer till bl.a. den civila flyg-plansmarknaden.

Saab handhar frågor om kundstöd för flygplanen 39 Gripen och Saab 340/2000samt arbetar med vidareutveckling och kundanpassning för bl.a. de två sistnämndaflygplanstyperna. Dessutom bedrivs verksamhet med bl.a. modifiering, underhålloch service av flygplan samt viss passagerartrafik med flygplan.

Flygfältet används bl.a. för provning, visning och leverans av flygplan. Vidare finnsdet avdelningar för olika former av tester och provning samt drift- och underhåll avfastigheter, maskiner och annan nödvändig utrustning.

Saab Dynamics AB (dotterbolag till Saab AB) utvecklar, tillverkar och marknadsförbl.a. robotsystem, spaningssystem, försvarselektronik och undervattensfarkoster.

Produktionsverkstäderna för flygplanstillverkningen, vilka dominerar inom områ-det, kan översiktligt indelas i detaljtillverkning, sammanbyggnad och slutmonte-ring. Efter slutmontering följer leveransprovning som bl. a. innefattar motorkörningoch flygning. I huvudsak kan produktion och provanläggningar preciseras enligtnedan:

· Detaljtillverkningen består av plåtverkstad, maskinverkstad, svetsverkstad,rörverkstad, elverkstad, målningsverksamhet och ytbehandling.

· I komposit- och limverkstaden sker tillskärning, uppläggning, härdning ochbearbetning av polymera kompositmaterial.

· I sammanbyggnadsverkstäder sker montering av mindre delar till samman-byggda komponenter.

· I slutmonteringssteget monteras de sammanbyggda komponenterna ihoptill ett färdigt flygplan.

· Efter slutmontering motorkörs flygplan i en specialbyggd hangar för atttesta reglage och funktion på systemen. Dessutom modifieras, reparerasoch underhålls flygplan i områdets hangarer. Det finns även en hangar förSaabs affärsflyg.



Reviderad:


7 (28)

· I verktygsverkstaden tillverkas, kontrolleras, kalibreras och underhålls verk-tyg som bl.a. är förekommande inom flygplansproduktionen.

· I prototypverkstaden och i verkstaden för mekaniska installationer skerbl.a. montering av elektriska och mekaniska installationer såsom exempel-vis vapenbalkar, spaningskapslar och pedalställ samt tillhörande funktions-test.

· Det finns ett antal provanläggningar där produkter och deras olika ingå-ende system funktionsmässigt verifieras. Bland annat finns provanlägg-ningar för bränslesystem, värme- och kylsystem samt strömförsörjning.

· Verksamheten vid service- och underhållsverkstäderna har till uppgift attleverera underhållsservice till övrig verksamhet inom Saab.

· Vid modifiering, underhåll och service av flygplan och andra flygande far-koster och utrustning byts gamla apparater mot nya.

· I verksamheten ingår även pumpning och bortledning av grundvatten frånen f.d. bergverkstad som numera är förrådslokal.

· Inom området finns det olika skjutbanor som används för provning av va-pen till flygplan samt för träning och fritidsändamål.

Verksamheten kommer att beskrivas mer i detalj i den tekniska beskrivning somtillhör ansökningshandlingarna.

4.2 FlygplatsverksamhetenSaabs flygfält anlades 1932 och har sedan 1937 använts för flygutprovning (test-ning), uppvisning, utbildning samt leverans av militära och civila flygplan. Småobemannade flygfarkoster provflygs i liten omfattning. Flygplatsen ägs och drivs avSaab och blev klassad/godkänd som civil flygplats 1977. Saab Airport AB (dotterbo-lag till Saab AB) ansvarar för driften av flygplatsen som innefattar ansvar för flyg-verksamheten på rullbanan, flygplatsledning, flygtrafikledning, räddningstjänst,fälthållning (inkl. halkbekämpning) och flygbränslehantering.

Det kommunala bolaget Linköping City Airport AB (LCA) driver och ansvarar förverksamheten i den civila flygterminalen och för utvecklingen av det civila flyget.LCAs fasta flygoperatörer består för närvarande av KLM, SAS, RAF Avia, säsongs-bunden trafik, lokala flygklubbar samt företag med egna flygplan.



Reviderad:


8 (28)

5 Lokalisering, landskapsbild, planförhållanden

5.1 LokaliseringInom Saabs industriområde i Linköping har tillverkning av flygplan pågått sedan1937. Allt sedan starten har denna tillverkning varit förlagd till Tannefors industri-område som ligger öster om stadens centrum. Verksamheten har sedan tillverk-ningen startades expanderat i flera etapper. Idag omfattar industriområdet (inklu-sive flygplatsområdet) en total yta av ca 330 hektar, se Figur 1. Flygterminalområ-det där LCA bedriver sin verksamhet uppgår till ca 2,3 hektar. Andelen hårdgjordaytor inom hela Saabs fastighet har beräknats till ca 30 %. Inom området finns ytorreserverade för eventuell framtida expansion.

Figur 1 Saabs verksamhetsområde (industriverksamhet och flygplats) öster om Linköpingsstadskärna

Norr om området går södra stambanan och ytterligare norrut Europaväg 4. Norrom flygplatsen finns även andra industriområden. Området öster om flygfältet kanbetraktas som landsbygd. Norr och nordväst om fastigheten går Råbergaleden(Östra länken). Söder om fastigheten löper Åtvidabergsvägen och parallellt meddenna Brokindsleden. Samtliga nämnda vägar är av typen genomfartsled. Uppemot20 000 fordon trafikerar dagligen vägavsnitten.

Närmaste bostäder finns i Tannefors och Råberga i direkt anslutning till industri-områdets västra del. Cirka en kilometer söder om industriområdet och omedelbartsöder om Brokindsleden, ligger bostadsområdet Johannelund. BostadsområdetTallboda är beläget norr om flygplatsen, mellan stambanan och Europaväg 4, på ettavstånd av cirka två kilometer.



Reviderad:


9 (28)

5.2 LandskapsbildLandskapsbilden utgörs i öst/sydöst av gårdar, jordbruksmark, åkerholmar och motnorr/nordöst av skogsområden. I söder och öster tar Hackefors och Johannelundsstadsbild vid med blandade bostads- och verksamhetsområden.

Enligt Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns inget område nära Linkö-ping som omfattas av beslut om skydd för landskapsbilden.

5.3 PlanförhållandenFör Saabs industriområde (inklusive flygplatsen) finns ingen detaljplan. Under 2010antog kommunfullmäktige i Linköpings kommun en ny översiktsplan för staden.Flygplatsen och Saabs produktionsområde betecknas som ”Flygplats” och som”Verksamheter, störande eller av andra skäl olämpliga att placera centralt”.

Linköpings kommun har även antagit en fördjupad översiktsplan för Kallerstadom-rådet (norr området) som bl.a. innebär byggande av ett stort antal bostäder och ettnytt resecentrum.

6 Riksintressen och övriga skyddsvärda områdenOmråden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, t.ex. natur- ochkulturmiljövård, friluftsliv, kommunikation eller industriell produktion, kan pekas utsom områden av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Mark- eller vattenområdensom pekats ut som Natura 2000-områden är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap.1 § miljöbalken. Det innebär att dessa områden ska skyddas mot åtgärder som på-tagligt kan skada eller försvåra nyttjandet av dessa områden. Bestämmelserna in-nebär inte något absolut skydd för dessa områden, utan att en avvägning måstegöras mellan de olika intressena för markanvändning.

6.1 Riksintresse för luftfarten och industriell produktionDen civila linjefarten, och dess influensområde, har sedan 1977 varit utpekad somriksintresse för luftfart. Att flygplatsen är utpekad som riksintresse innebär att denskall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet eller framtidaexpansion.

Länsstyrelsen i Östergötland har gjort en kartläggning tillsammans med länetskommuner och funnit att bl.a. Saabs industriella verksamhet inom Tannefors indu-striområde i Linköping har så stor industriell betydelse att den bör bli aktuell förutpekande som riksintresse för industriell produktion. Vid Tillväxtverket, som ärden statliga myndighet som beslutar om riksintressen för industriell produktion,pågår den bedömningsprocess som kommer att ligga till grund för beslut om riksin-tresse eller inte.



Reviderad:


10 (28)

6.2 Natura 2000Sammanlagt har sju Natura 2000-områden, se nedan, identifierats i närheten avSaabs verksamhetsområde. De är skyddade, både enligt Art- och habitatdirektivetoch Fågeldirektivet (se karta, Figur 2).

1. Tolefors-Lagerlund (SE0230279, Art- och habitatdirektivet, 38,5 ha).

2. Kärna mosse (SE0230079, Art- och habitatdirektivet, 36,7 ha).

3. Västra Roxen (SE0230388, Fågeldirektivet, 3 579 ha).

4. Tinnerö eklandskap (SE0230342, Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet,621,2 ha).

5. Vidingsjö (SE0230349, Art- och habitatdirektivet, 79,2 ha).

6. Ullstämma (SE0230353, Art- och habitatdirektivet, 67,8 ha).

7. Lunderna (SE0230217, Art- och habitatdirektivet, 11,1 ha).

Figur 2 Karta med Natura 2000-områden i närheten av Saabs verksamhetsområde(Källa: Naturvårdsverkets hemsida, Skyddad natur).

6.3 Riksintresse kulturmiljövård, friluftsliv m.m.Stångån/Kinda kanal är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården och för detrörliga friluftslivet. Eklandskapet utgör riksintresse för naturvården. Stångådalsba-nan och väg 35 är riksintresse för kommunikationer vilket också gäller för övriganärliggande riksvägar och järnvägar. Linköpings stadskärna är riksintresse för kul-turmiljövården. Roxen är riksintresse för friluftslivet och yrkesfisket.

På längre avstånd från Saab finns ytterligare riksintressen.



Reviderad:


11 (28)

6.4 Natur- och kulturvärden samt naturvårdsprogramI Linköpings kommun finns 20 naturreservat. Utöver de Natura 2000-områden somnämnts ovan, finns naturreservatet Svartåmynningen som är ett område belägetvid västra Roxen, ca 10 km nordväst om verksamhetsområdet. Svartåns mynning iRoxen anses som en av de finaste fågellokalerna i Östergötland och besöksförbudgäller på strandängarna under häckningen.

Vallaskogen, ca 5 km väster om verksamhetsområdet, är ett naturreservat västerom Linköpings stadskärna. Området beskrivs som en oas mitt i staden och sommångformig med en blandning av löv- och barrträd samt öppnare ljusare partieroch små våtmarker.

Inom och i närheten av verksamhetsområdet finns fem områden som tagits upp iLinköpings kommuns naturvårdsprogram (2013) till följd av de biologiska värdensom kopplas till dem. Samtliga objekt har naturvärdesklass 4 vilket betyder att deär områden av lokalt intresse.

Enligt Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns ett objekt med högt na-turvärde i form av ädellövträd samt en nyckelbiotop Skärpabacken, båda straxnordost om flygplatsen. Dessutom finns några områden med högt naturvärde en-ligt ängs- och betesmarksinventeringen.

Stångån/Kinda kanal klassas som hänsynsområde för ytvattentäkt. Processen förfastställande av skyddsområden för vattentäkten pågår.

Det finns inga naturminnen i närheten av verksamhetsområdet.



Reviderad:


12 (28)

7 Miljöförutsättningar

7.1 MiljökvalitetsmålEn beskrivning av de nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har beslutatsamt regionala miljömål och hur dessa påverkas av planerad verksamhet finns imiljökonsekvensbeskrivningen. De mål som bedöms vara relevanta för verksam-heten är:

§ Begränsad klimatpåverkan

§ Frisk luft

§ Bara naturlig försurning

§ Giftfri miljö

§ Ingen övergödning

§ Levande sjöar och vattendrag

§ Grundvatten av god kvalitet

§ Ett rikt odlingslandskap

§ God bebyggd miljö

§ Ett rikt växt- och djurliv

7.2 Miljökvalitetsnormer och riktvärdenMiljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes medmiljöbalken 1999. En MKN kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne iluft, mark eller vatten. För trafikbuller (inkl. flygbuller) finns en särskild förordning.Följande bestämmelser bedöms vara tillämpliga för aktuell verksamhet:

· Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Reglerarfastställande av kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekoms-ter och skyddade områden, uppdelat på avgränsade vattendistrikt.

· Luftkvalitetsförordning (2010:477). Reglerar halter av olika föroreningar i ut-omhusluft såsom kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid samt partiklar (PM10)och (PM2,5). MKN finns även för ozon, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium,nickel och bly.

· Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Anger MKN för omgivnings-buller. I denna förordning avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och in-dustriell verksamhet.

· Förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbebyggelse. Anger bl.a.riktvärden för buller utomhus för flygplatser vid bostadsbebyggelse.



Reviderad:


13 (28)

7.3 Övervakning av utsläpp till luftVarje kommun ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormer för utomhus-luft uppfylls i sina respektive kommuner. Idag genomförs mätningar i Linköping avsot, svaveldioxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC) i stadsmiljö. Par-tiklar, PM10, mäts i gaturum.

Saab är medlem i Östergötlands Luftvårdsförbund som bedriver övervakning avluftföroreningar och hur de påverkar miljön.

7.4 Övervakning av utsläpp till vattenIndustriområdet avvattnas via tre separata diken som mynnar i Stångån mellanHackefors och Stångåns mynning i Roxen. Roxen avvattnas i sin tur genom MotalaStröm till Östersjön. Huvuddelen av dagvattnet avleds till Kallerstaddiket varifrånvattnet sedan når Stångån. Spillvatten avleds till Nykvarns avloppsreningsverk iLinköping som ägs och drivs av Tekniska Verken i Linköping AB.

Enligt EU:s vattenförvaltning, ramdirektivet för vatten, ska alla vatten bedömasefter vissa parametrar såsom exempelvis bottenfauna, fisk, näringsämnen, försur-ning, särskilt förorenande ämnen och kemisk status för prioriterade ämnen.

Följande två vattenförekomster är relevanta för verksamheten och beskrivs mer idetalj i ansökningshandlingarna:

· Stångån: Ärlången-Linköping, SE647314-149409· Stångån: Roxen-Tinnerbäcken, SE647808-148980

Saab är medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som mäter vattenkvalitet påtvå platser i Stångån som är intressanta för verksamheten; Ärlångens utlopp ochNykvarns kraftstation.

8 MiljöpåverkanEn miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas ansökningshandlingarna ärunder upprättande. I en MKB görs jämförelser och bedömningar ur miljösynpunktmellan nuvarande verksamhet, tillståndsgiven verksamhet och planerade verksam-het, där alternativa utformningar och metoder också beskrivs.

Nedan redovisas övergripande vilka förändringar som planeras samt miljöpåverkanav dessa förändringar.



Reviderad:


14 (28)

8.1 BullerBullersituationen kring flygplatsen har noggrant utretts och beskrivs i en särskildrapport till ansökningshandlingarna. Utredningen belyser flygbullersituationen vidnuvarande tillstånd och sökt tillstånd. I ansökningshandlingarna redovisas ävennivåer etc. för det externa industribullret och skjutbanorna.

8.1.1 IndustriverksamhetenIndustribuller omfattar i befintligt miljötillstånd installationer, transporter till ochfrån anläggningen, interna transporter, automatkanon, katapultstolbana och fågel-skjutningsbana. Installationer utgörs av framförallt allmän- och processventilation,kyltorn, autoklaver, kompressorer, kylanläggningar och luftreningsanläggningar.

Det är dock svårt att få en uppfattning kring omfattningen av industribullret underdagtid då trafiknivåerna från närliggande gator är så höga att ljudmätningar avbullret från industrin inte går att genomföra. Beräkningar och mätningar, som ge-nomförts nattetid då bidraget från övriga ljudkällor och trafiken i Linköping är somlägst, visar att gällande riktvärden för verksamheten innehålls. Mot bakgrund avgoda resultat under många år har tillsynsmyndigheten beslutat att beräkningar ochmätningar endast behöver ske då myndigheten så begär.

Krav på bullernivåer ställs vid upphandling av nya installationer.

8.1.2 FlygplatsverksamhetenIn- och utflygningar till/från flygplatsen orsakar flygbuller, däribland aerodynamisktbuller och motorbuller. Aerodynamiskt buller orsakas av den luftturbulens somgenereras av flygplanen och motorbullret orsakas av flygplansmo-torn/framdrivningen (t.ex. propeller). Båda bullertyperna är mest påtagliga vidstart och landning och varierar beroende på typ av flygplan. Vinden har stor inver-kan på ljudets utbredning. Vid motvind avtar ljudet snabbare med ökat avstånd än imedvind. Olika väderförhållanden gör att ljud reflekteras eller absorberas i atmo-sfären.

För att undvika bullerstörningar får flygplan inte flyga över Linköpings tätort påhöjder under 2 000 fot (ca 600 m).

Vidare genereras buller från flygplan som motorkörs på marken och som inte utgördirekt förberedelse för flygning. Motorkörningar medför störande buller endast dåmotorpådraget överstiger flygtomgång. Motorkörningar med flygplan 39 Gripensker nästan uteslutande i motorkörningshuset som är en välisolerad byggnad sär-skilt anpassad för motorkörning.

Övriga motorkörningar görs på en särskild motorkörningsplats utomhus som äromgiven av höga vallar. På motorkörningsplatsen motorkörs framförallt propeller-flygplan men det förekommer även jetflygplan. Beräkningar och mätningar visar attgällande riktvärden klaras.



Reviderad:


15 (28)

8.1.3 Skjutbana

Inom området finns en skjutbana för provning av Gripens automatkanon. Antaletskott har uppskattats till 400-2 000 per år. Skjutbanan omgärdas av höga skydds-vallar. Beräkningar visar att gällande riktvärden klaras.

Inom området finns det även skjutbanor som drivs av klubbar inom Saab, vilka ut-görs av skeetbana, pistolbana och älgbana. Skeetbanan ligger idag syd/sydost omrullbanan medan pistol- och älgbanorna ligger nord/nordost om rullbanan ochdärmed långt ifrån de tätbebyggda bostadsområdena. Följande antal skott är till-låtna per år vid respektive bana: Skeetbana 9 000, pistolbana 42 000 och älgbana4 500.

8.1.4 Planerade förändringarFör den framtida verksamheten planeras följande förändringar som kan påverkabullersituationen:

· Förflyttning av start- och landningsbanan ca 600 m österut.

· Minskning med 8 000 flygrörelser/år i jämförelse med gällande tillstånd.En topp på 3 500 flygrörelser/år med Gripenflygningar bedöms uppkommamellan åren 2018-2021. Normal omfattning är bedömd till maximalt 3 000flygrörelser/år, dvs. samma antal som i gällande tillstånd. Linjefarten inkl.frakt ligger på samma nivå som i gällande tillstånd men linjefart/frakt medstörre flygplan ökar. Ansökan innefattar även flygning med maximalt 3 500helikopterrörelser/år. Större flygplan och helikoptrar omfattas inte av gäl-lande tillstånd.

· Antalet motorkörningar/år utomhus minskas väsentligt i förhållande tillgällande tillstånd – från 200-300/år till 20-50/år.

· Något utökad flygverksamhet med flygplan 39 Gripen kvällstid och medden civila linjefarten nattetid.

· Antalet skott/år utökas till 125 000 på pistolbanan och 6 000 på älgbanan.Vidare anordnas en ny möjlighet till skjutriktning med icke blyad ammunit-ion på älgbanan.

· Flygvägarna optimeras för att minimera bullerpåverkan, se nedan.

8.1.5 Bullerbegränsande åtgärderI syfte att hitta lösningar för att minska flygbuller över Linköpings stadskärna ochkringliggande bostadsområden har flygvägar och flygmönster granskats i detalj.Utifrån detta arbete har in- och utflygningar till och från flygplatsen kunnat opti-meras ur bullersynpunkt vilket också till viss mån har positiva effekter gällande hal-ter av flygplansavgaser i närområdet.



Reviderad:


16 (28)

I nedanstående figurer beskrivs flygvägarna för den planerade verksamheten, civiltrafik (Figur 3) och militär trafik (Figur 4).

Figur 3 Flygvägar civil linjetrafik, planerad verksamhet.

Figur 4 Flygvägar militär trafik, planerad verksamhet.



Reviderad:


17 (28)

Inom flygbullerområdet används begreppet Flygbullernivå (FBN) som anges i dBA.Detta är ett s.k. ekvivalent ljudnivåvärde. Ekvivalent ljudnivå är ett viktat medel-värde av ljudet under en bestämd tid. För flygbuller gäller att riktvärdet FBN 55dBA inte bör överskridas vid bostadsfasad.

Nedan beskrivs bullersituationen (FBN 55 dBA), Figur 5, för fullt utnyttjat befintligttillstånd för militär och civil trafik (befintliga flygvägar) samt för fullt utnyttjat sökttillstånd för militär och civil trafik med hänsyn tagen till förflyttning av start- ochlandningsbanan med ca 600 m österut och med flygvägar enligt Figur 3 och Figur 4.För fullt utnyttjat sökt tillstånd redovisas alternativen med 3 500 respektive 3 000rörelser/år med flygplan 39 Gripen.

Figur 5 Bullersituationen för fullt utnyttjat befintligt tillstånd för militär och civil trafik (rödkurva) samt för fullt använt sökt tillstånd för militär och civil trafik där start- och landnings-banan flyttats ca 600 m österut och där flygvägar enligt Figur 3 och 4 används med 3 500respektive 3 000 rörelser/år med Gripen (blå respektive grön kurva).

Vid jämförelse av bullersituationen för befintligt och sökt tillstånd med 3 000 re-spektive 3 500 flygrörelser med flygplan 39 Gripen visar beräkningarna att ett stortantal boende berörs av flygbuller. Förflyttning av start- och landningsbanan, till-sammans med bulleroptimerade flygvägar, bidrar till att betydligt färre boendekommer att bli berörda av flygbuller.



Reviderad:


18 (28)

8.2 Utsläpp till luft

8.2.1 IndustriverksamhetenUtsläpp av stoft (partiklar) sker i samband med maskinell och manuell bearbetningav aluminium, stål, titan, trä, plast och olika former av kompositmaterial samt vidmålning. För avskiljande av stoft finns ett 40-tal stoftavskiljare som t.ex. textilaspärrfilter, cykloner och våtavskiljare installerade. Femton av dessa stoftavskiljaresläpper ut renad luft i produktionslokalen vilket är energieffektivt.

Utsläppen till luft från ytbehandlingen består bl.a. av sexvärt krom samt syror ochbaser. Utgående ventilation från processerna avleds via skrubberanläggningarnaför rening. Genomförda mätningar visar att utgående halter av sexvärt krom ärlåga.

Lättflyktiga organiska föreningar (VOC) finns i färger, lacker och används som för-tunning och för manuell rengöring av detaljer. Mindre mängder finns också i lim,tätningsmedel och korrosionsskyddsmedel. VOC emitteras till atmosfären elleruppsamlas och behandlas som farligt avfall.

I målerierna finns flera sprutboxar för målning av detaljer. Samtliga boxar är för-sedda med torrfilter för rening av stoft. Reningsanläggningen för VOC, som byggerpå katalytisk förbränning, betjänar majoriteten av sprutboxarna. I och med att an-vändningen av färger med stor andel lösningsmedel har minskat kraftigt åtgår nu-mer en stor mängd energi för att rena återstående halt lösningsmedel. Vidare finnsdestillatorer för återanvändning av VOC.

Utsläppen av VOC ligger i dagsläget med god marginal under gränsvärdet som fast-ställts i gällande tillstånd (40 ton/år). Användningen av trikloretylen för avfettninghar helt upphört och ersatts med perkloretylen där inget utsläpp sker till luft.

8.2.2 FlygplatsverksamhetenFlygplatsverksamhetens största utsläppskälla till luft är flygplanen. Övriga utsläpptill luft kommer från transporter av passagerare och gods, fälthållning och drivme-delshantering. Flygplatsverksamheten ger upphov till högst föroreningshalternärmast terminalområdet och i anslutning till hangarer där flygplanens motorerstartas och där de taxar in och ut.

Haltberäkningar för kvävedioxid, kolmonoxid och VOC i omgivningen runt flygplat-sen har utförts med s.k. spridningsberäkning av SMHI. För övergripande resultatoch jämförelse mot gällande miljökvalitetsnormer (MKN), se Tabell 1.



Reviderad:


19 (28)

Tabell 1 Övergripande resultat från spridningsberäkningen och jämförelser med MKNParameter Övergripande resultat spridningsberäkning, SMHI

Kvävedioxid Halterna vid bansystemet kan överskrida den nedre utvärderingströskelnunder enskilda timmar. Halterna avtar dock snabbt med ökande avståndfrån rullbanan. Miljökvalitetsnormerna överskrids inte i något fall.

Kolmonoxid För kolmonoxid underskrids miljökvalitetsnormen för högsta dygnshaltmed god marginal.

VOC För kolväten finns inga miljökvalitetsnormer förutom för bensen. Ingaöverskridanden av miljökvalitetsnormen för bensen kunde påvisas i be-räkningarna.

8.2.3 Arbete för begränsning av utsläpp till luftFlera projekt pågår löpande för att minska utsläppen av koldioxid inom bl. a trans-porter, fastigheter och processer. Saab deltar också i utvecklingsprojekt för attminska flygets påverkan på klimatet, bl.a. genom att minska flygplanens bränsle-förbrukning och att övergå från fossilt till förnyelsebart bränsle. Saabs påverkan påklimatet har minskat de senaste åren med anledning av det arbete som sker inomenergieffektivisering och redovisas närmare i kap. 8.5.

Vidare har under den senaste tioårsperioden andelen s.k. high solid-färger (medlågt innehåll av VOC) ökat i måleriet vilket bidrar till lägre utsläpp av VOC.

8.2.4 Planerade förändringarMed bakgrund av att allt mindre hälso- och miljöfarliga VOC-typer används och attreningsanläggningen för VOC är mycket energikrävande har en särskild utredninggenomförts. Utredningen visar att befintlig reningsutrustning är överdimension-erad i förhållande till nuvarande och planerad verksamhet. Kostnaderna för el ochdrift av reningsanläggningen överstiger med ca 5 gånger den, med hänsyn till mil-jöeffekter, skäliga kostnadsnivån för avskiljning av VOC som under senare tid vun-nit rättspraxis. Vidare visar utredningen att de lösningsmedel som används i måle-riet har låg till måttlig miljö- och hälsofarlighet. Saab avser därför att avveckla re-ningsanläggningen för VOC.

Den planerade verksamheten innebär att utsläppen av VOC kommer att öka någotvarvid elförbrukningen istället reduceras. I övrigt är skillnaderna små mellan gäl-lande tillstånd och sökt tillstånd för utsläpp till luft från industriverksamheten.

Totalt sett förändras flygverksamheten något, bl.a. tillkommer helikoptrar, störrecivila flygplan samt en tillfällig topp med militära flygplan, vilket ger upphov till nå-got högre utsläpp till luft.



Reviderad:


20 (28)

8.3 Utsläpp till vatten

8.3.1 IndustriverksamhetenI ytbehandlingsverkstaden uppkommer förbrukat sköljvatten som bl. a. innehållerlösta metaller, fosfor, olja och suspenderade ämnen (partiklar). Därutöver upp-kommer avfall från ytbehandlingsbad m.m. Huvuddelen av verkstadens sköljvattenbehandlas och återanvänds genom ett omfattade system med jonbytare. Innansköljvatten avleds till dagvattennätet sker rening i flera steg i en reningsanläggning.

Vissa förbrukade badkoncentrat och jonbytareluat (föroreningar som tagits bort)behandlas i en destruktionsanläggning i anslutning till reningsanläggningen. Slam-met pressas i filterpress och vattnet från pressen tillförs vattenreningsanläggning-en.

Sköljvatten som innehåller kadmium och cyanid behandlas separat i ett slutet sy-stem där vattnet renas genom indunstning. Renat sköljvatten återanvänds. Dessu-tom finns en särskild indunstare för behandling av metallinnehållande vatten. Kon-densatet från denna släpps, efter kontroll, ut till dagvattennätet.

Vattenbaserade tvättanläggningar finns för metalliska material, rör, markfordon,trumling, täthetskontroll/flygplanstvätt och städutrustning. Detta sköljvatten tömsoch leds till spillvattennätet. Dessutom finns en naftabaserad tvätt för bl.a. rör.

Prov tas regelbundet på utgående vatten och jämförs med gällande riktvärden.Inför denna tillståndsansökan har dessutom en särskild karaktärisering gjorts avsköljvattnet från ytbehandlingsverksamheten. Resultatet visar på generellt lågaföroreningshalter och låg giftighet.

Utsläpp till spillvattennätet sker främst från olika tvättanläggningar. Förorenings-halterna är generellt låga utom för kadmium där diffus spridning medför halter inivå med gällande varningsvärden.

8.3.2 FlygplatsverksamhetenFöljande delar inom flygplatsverksamheten kan ge upphov till föroreningar:

· Avisning av flygplan med avisningsvätska bestående av glykol.

· Halkbekämpning som idag sker med urea.

· Brandövning med utsläpp av släckmedel och bränsle.

· Bränslehantering för flygverksamheten där risk för förorening av vattenfinns.



Reviderad:


21 (28)

8.3.3 Förebyggande arbete utsläpp till vattenInom verksamheten har Saab, förutom reningsanläggningarna för ytbehandlingen,ett omfattande system av skyddsfunktioner; invallningar, katastroftankar medöverfyllnadsskydd och larm, för att förhindra okontrollerade utsläpp till vatten.

Området är väl utrustat med ett stort antal olje- och bensinavskiljare. Dagvattenfrån industriområdet inklusive huvuddelen av flygplatsområdet leds via en s.k. ka-tastrofdamm före utloppet till Kallerstaddiket och Stångån. Katastrofdammen skautöver löpande avskiljning av slam, olja och bensin även kunna förhindra att störreutsläpp når Kallerstaddiket.

Se kap. 8.11 för ytterligare beskrivning av Saabs förebyggande arbete gällande ut-släpp till vatten.

8.3.4 Planerade förändringarDagvattenavrinningen kommer att påverkas pga. att de asfalterade ytorna ökar tillföljd av banförflyttningen samt breddningen av start- och landningsbanan och taxi-banor. De planerade förändringarna bedöms i övrigt inte medföra någon föränd-ring avseende utsläpp till dag- och spillvattennätet.

Förbrukningen av glykol för avisning av luftfartyg bedöms öka för den planeradeverksamheten. Saab och LCA arbetar strukturerat för att använda glykol så resurs-effektivt som möjligt. Exempelvis togs under 2014 en ny avisningsbil i drift somoptimerar glykolblandningen med vatten med hänsyn till väderleksförhållanden.

Förbrukningen av urea för halkbekämpning bedöms öka till följd av större ytor förstart- och landningsbana samt taxibanor. Saabs ambition är att byta urea till ettmindre miljöbelastande avisningsmedel inom en 10- årsperiod.

Förbrukning av flygbränsle kan öka med anledning av de planerade förändringarnamed större flygplan för linjefart och utökad verksamhet med flygplan 39 Gripen.Förbrukningen av bränsle beror på de civila operatörernas vilja att tanka i Linkö-ping.

8.4 Mark och grundvatten

8.4.1 OmrådesförhållandenJordarterna domineras av lera som underlagras av morän på berg. Grundvatten-ytan ligger i huvudsak några meter under markytan. Området berörs inte av någongrundvattenförekomst med miljökvalitetsnormer. Nederbörd avrinner som ytav-rinning (diken och dagvattensystem) samt infiltrerar och bildar grundvatten innandet flödar vidare ut från området.

Inom industriområdet (inkl. flygplatsen) har det gjorts en historisk inventering avverksamheter som kan ha orsakat markförorening. I inventeringen innefattas ke-mikaliehantering, processer, avfallstippar, skjutbanor, cisterner, transformatorer



Reviderad:


22 (28)

och fogmassor. En s.k. statusrapport har upprättats som närmare beskriver de för-oreningsundersökningar och saneringar som genomförts inom området.

Inom området finns en f.d. bergverkstad där den undre delen är belägen undergrundvattennivån. Inläckande grundvatten i den f.d. bergverkstaden pumpas kon-tinuerligt ut till spillvattennätet. Utredningar om föroreningar i vattnet utförs medvissa intervall. Sammantaget är föroreningsnivåerna låga eller mycket låga jämförtmed tillämpliga riktvärden.

8.4.2 Planerade förändringarSaab ansöker om tillstånd för att förflytta flygplatsens start- och landningsbana ca600 m österut i syfte att minska antalet bullerstörda personer. Dessutom kommerrullbanan och taxibanor att breddas för att flygplatsen ska kunna klassas upp frånbankod 3C till 4C. Dessa åtgärder leder till att ny mark tas i anspråk samt till merhårdgjorda ytor. Detta innebär i sin tur en ökad avrinning av dagvatten från områ-det till Stångån.

I huvudsak planeras följande åtgärder att genomföras, se Figur 6:

1. Förflyttning av start- och landningsbanan ca 600 meter österut.2. Breddning av start- och landningsbana och taxibana.3. Ny vändslinga.4. Som en följd av banförflyttningen kommer även en delsträcka av riksväg 35

att behöva dras om. Detta ingår dock inte i Saabs ansökan utan hanteras avTrafikverket.

Vidare planeras åtgärder på dräneringssystem och kringliggande markytor för om-rådet.

Figur 6 Skiss av planerad flytt av bantröskeln i väster och förlängning av start- och land-ningsbanan i öster.

Flygningar till en start- och landningsbana kräver en hinderfri in- och utflygnings-yta. En banförlängning österut medför att olika grad av avverkning kommer att be-höva genomföras på vissa vegetationsbeklädda ytor i det aktuella området. Direktsöder om den tilltänkta banförlängningen finns tre åkerholmar som omfattas avdet generella biotopskyddet.



Reviderad:


23 (28)

8.5 EnergiförsörjningElförbrukningen har successivt minskat de senaste 10 åren. Den årliga elförbruk-ningen uppgår till ca 70 GWh.

Den årliga köpta värmeenergin uppgår till ca 50 GWh. Den egna värmeproduktion-en med eldningsolja 1 uppgår endast till ca 240 MWh.

Det totala antalet kylanläggningar har minskat kraftigt under den senaste tioårspe-rioden. Utsläppen från dessa anläggningar uppgår till ca 140 kg HFC/år. Saab köperäven kyla från anläggningar inom området som ägs och drivs av Tekniska Verken iLinköping AB.

8.5.1 EnergieffektiviseringI energieffektiviseringsarbetet har Saab sedan en lång tid ett samarbete med Tek-niska Verken i Linköping AB och dess dotterbolag. Kartläggning har gjorts av denallmänna energiförbrukningen och resulterat i åtgärdsförslag och handlingsplaner.

Exempel på energisparåtgärder som vidtagits under senare år är installation av el-mätare i syfte att bl. a optimera processerna, installation av LED-belysning, venti-lations- och belysningsutredningar i byggnader där stor besparingspotential förvän-tas, utbyte till moderna fjärrstyrda ventilationsaggregat, fortsatt installation avnärvarodetektorer vid ombyggnation samt rondering av väktare för att släcka be-lysning på kvällar/nätter. Projekt drivs för att omhänderta av överskottsvärme fråndata- och serverhallar.

I samband med inköp av ny utrustning tas hänsyn till energiförbrukningen.

8.5.2 Planerade förändringarDen planerade verksamheten bedöms innebära en minskning av elanvändningenbl.a. med anledning av den planerade åtgärden gällande avveckling av reningsan-läggningen för VOC. I övrigt beror energianvändningen på vilka processer som an-vänds, vilka produkter som tillverkas och i vilka mängder.

8.6 VattenförsörjningVatten köps av Tekniska Verken i Linköping AB och vattenförbrukningen uppgår tillca 200 000 m3 per år.

8.6.1 Effektivisering av vattenförsörjningen

Löpande åtgärder vidtas för att minska vattenförbrukningen. Inom industriverk-samheten har bl.a. en jonbytaranläggning installerats i ytbehandlingsverkstadenvilken medför att sköljvatten renas med jonbytare och återanvänds som sköljvat-ten. Dessutom sparas vatten genom att två ytbehandlingsverkstäder som tidigarefanns på området har koncentrerats till en verkstad.



Reviderad:


24 (28)

8.6.2 Planerade förändringar

Vattenförbrukningen och belastningen på spillvattennätet bedöms endast påver-kas marginellt av planerade förändringar.

8.7 Kemiska produkter

8.7.1 IndustriverksamhetenKemiska produkter kopplade till industriverksamheten utgörs av t.ex. ytbehand-lingskemikalier (bl.a. kromater, cyanider), syror och baser, hydrauloljor, korro-sionsskyddsmedel, lacker, lim, lösningsmedel, skärvätskor och vattenbaserade av-fettningsmedel.

Saab har en koncernövergripande process för hantering av kemiska produkter.Processen beskriver alla aktiviteter, beslut samt roller och dokument som krävs fören säker hantering av kemiska produkter. Kemiska produkter som används regi-streras i den interna databasen SaabChem.

8.7.2 Utfasning och substitution av farliga kemiska produkterFlera aktiviteter och långsiktiga projekt har initierats inom kemikalieområdet föratt möta kraven i svensk lagstiftning och EU- lagstiftning. Strategiplaner för utfas-ning och substitution av farliga kemiska ämnen finns sedan länge och uppdaterasårligen. Vidare är Saab aktiva, internationellt och nationellt, i arbetet för att minskaanvändningen av farliga kemiska ämnen. Den typ av produkter som Saab utvecklaroch tillverkar kräver att substitutionsarbetet föregås av omfattande provningar ochkvalificeringar.

8.7.3 FlygplatsverksamhetenDe största volymerna av kemikalier som används inom flygplatsverksamheten ärdrivmedel (flyg- och fordonsbränsle), avisningsmedel (glykoler) och halkbekämp-ningsmedel (urea). Dessutom används t.ex. oljor och avfettningsmedel för motor-fordon. Viss mängd flygbränsle förbrukas i provningsriggar och motorkörningshus.

Vid enstaka brandövningar används diskmedel eller pulver. Numer används ingasläckskum innehållande fluorföreningar inom verksamheten. Vid övriga övningstill-fällen används vatten som släckmedel. Användning av flygbränsle för övningsän-damål har i princip upphört, istället används gasol.

8.7.4 Planerade förändringarAntalet kemikalier i industriverksamheten bedöms inte förändras men volymer kanvariera över tid och är beroende av verksamhetens omfattning. Typen av kemika-lier och förbrukningen kan även påverkas av kund- och myndighetskrav.



Reviderad:


25 (28)

8.8 AvfallVerksamheten genererar icke-farligt avfall och farligt avfall, vilka hanteras viaSaabs gemensamma avfallshanteringssystem. Huvuddelen av avfallet från industri-området transporteras till Gärstad avfallsbehandlingsanläggning som ägs av Tek-niska Verken i Linköping AB.

Det finns ett effektivt system för källsortering med över 200 källsorteringsstationerinom industriområdet. Återvinningen sker i form av antingen material- eller ener-giåtervinning.

Farligt avfall uppstår inom industriverksamheten i form av exempelvis oljeemuls-ioner, oljor, ohärdat kompositmaterial, färgrester, lösningsmedel, metallhydrox-idslam och kasserade ytbehandlingsbad. Inom flygplatsverksamheten uppkommerfarligt avfall som exempelvis spillbränsle, spillolja och slam från oljeavskiljare. Upp-samlat avisningsmedel (glykol) mellanlagras i en cistern inom området och hante-ras som specialavfall.

Farligt avfall förvaras inomhus eller under tak vilket minskar risken för spill.

8.8.1 AvfallsminimeringSaab driver aktivt ett antal projekt för ersättning av farliga processer och ämnen.När det införs mindre farliga alternativ minskar vanligtvis uppkomsten av farligtavfall. Inom produktionsavdelningarna pågår ett fortlöpande arbete med att sparamaterial och minska uppkomsten av avfall. Ett exempel är kompositverkstaden därdet finns starka ekonomiska incitament för att minska materialförbrukningen.Stora mängder aluminium skickas årligen för återvinning.

8.8.2 Planerade förändringarNär det gäller planerade förändringar kommer mängdvariationer att förekommafrån år till år och detta beror i huvudsak på förändringar i produktionen och/ellerkampanjer för att t.ex. skrota överbliven utrustning.

8.9 TransporterTransporter sker till och från flygplatsen och industriområdet samt internt inomdessa områden. Lastbilstransporter sker under 47 av årets veckor och under ar-betsdagar mellan kl. 07-17.

8.9.1 IndustriverksamhetenTransporter internt inom området utgörs exempelvis av källsorterat avfall till upp-samlingsplats, distribution av post, transport av material/gods till verkstäder,transport av skrot (spån) till uppsamlingsplats, interntaxi, flyttningar av kontorsar-betsplatser m.m. Samtliga truckar går på el och övriga transporter (personbilar,



Reviderad:


26 (28)

lätta lastbilar och tunga lastbilar) sker med diesel. Interna transporter sker dagtid.Utöver detta sker även transporter med privata personbilar.

8.9.2 FlygplatsverksamhetenGodstransporter till flygplatsen består dels av bränsle och andra förnödenheter tillflygplatsen och dels av gods som ska fraktas på flyget. Antalet lastbilar och varu-transportbilar till och från flygplatsen har uppskattats till ca 3 500 stycken per år.

Fordonstrafik på flygplatsen sker huvudsakligen i samband med fältunderhåll.Markfordon används till bl.a. snöplogning samt halkbekämpning, sopning av bana,avisning av flygplan och bogsering av flygplan.

Antalet personbils- och taxitransporter till och från flygplatsen uppskattas till ca112 000 stycken per år. I dagsläget har flygplatsen ca 150 000 flygpassagerare årli-gen.

8.9.3 Transport av farligt gods och farligt avfallTransporter av drivmedel och andra petroleumprodukter som klassas som farligtgods följer de lokala trafikföreskrifterna avseende vägvalsstyrning och sker huvud-sakligen från Norrköping på Europaväg 4 via avfart Linköping östra och vidare påRåbergaleden till Saab.

Farligt avfall och annat gods med omgivningsrisker transporteras främst från Saabvia Råbergaleden, Kallerstadsleden och Ekängsvägen till Tekniska Verkens anlägg-ning vid Gärstad samt dessutom via Europaväg 4 eller andra allmänna vägar tillgodkänd mottagare.

8.9.4 TransporteffektiviseringI takt med att fordonsparken förnyas minskar miljöpåverkan då nyare fordon i re-gel är bränslesnålare och mer effektiva. Försök pågår för närvarande för övergångtill biodiesel för fältfordon.

I dagsläget anses trafikunderlaget otillräckligt för att anordna kollektivtrafik till ochfrån flygplatsen.

Linköping har sedan länge varit långt framme gällande biogas och fordonsgas fram-ställd av förnyelsebara energikällor. Det finns idag ingen styrning mot taxibilar medförnyelsebara bränslen men många taxibilar som kör kunder till och från flygplat-sen drivs med biogas.

8.9.5 Planerade förändringarAntalet transporter till och från området varierar kraftigt beroende på produk-tionstakter och hur stor andel av tillverkningen som för tillfället sker i egen regi.Det totala transportbehovet bedöms öka något vid full produktion jämfört mednuvarande verksamhet.



Reviderad:


27 (28)

Flygplatsens externa transporter och passagerartransporter ökar i huvudsak pro-portionellt med antalet passagerare.

8.10 LuktLukt från flygplatsen utgörs främst av emissioner som kan härledas från flygfoto-gen. Inga klagomål avseende lukt från industriverksamheten eller flygplatsverk-samheten har kommit till Saabs kännedom.

Den planerade verksamheten bedöms ej innebära några förändringar som bidrartill lukt.

8.11 Risker och säkerhetVerksamheten medför vissa risker för olyckor som kan påverka hälsa och miljö. Föratt så långt som möjligt minimera antalet olyckor och begränsa konsekvensernabedrivs ett brett och långsiktigt säkerhetsarbete. De risker som finns medför främstkonsekvenser för miljön medan riskerna för tredje man i samband med olyckshän-delser har bedömts som små. Arbetsmiljörisker regleras i särskild lagstiftning.

Allmänheten har inte tillträde till vare sig industri- eller flygplatsområdet förutom iett begränsat område i direkt anslutning till flygterminalen.

8.11.1 IndustriverksamhetenYtbehandlingsverksamheten innehåller stora mängder processbad som är giftigaoch miljöfarliga. Den omfattas därför av lagen om åtgärder för att förebygga ochbegränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (den s.k. Sevesolagen) som bl.a.innefattar bestämmelser om systematiskt säkerhetsarbete och information till all-mänheten. Vidare finns planer för nödsituationer med bl. a beskrivning av ansvaroch samverkan, varningssystem, rutiner, utbildning och övning.

Anläggningen för ytbehandling, vattenrening och destruktion av farligt avfall ärbyggd med ett omfattande system av skyddsfunktioner. Systemet är uppbyggt påsådant sätt att kemikalierna inte ska kunna förorsaka skada på människor eller imiljön vid spill, läckage eller karhaveri. Skyddsfunktioner består i första hand avinvallningar och golvbrunnar som är anslutna till katastroftankar där de olika delar-na är försedda med överfyllnadsskydd och larm.

Riskbedömningar ur yttre miljösynpunkt genomförs och följs upp regelbundet. Väletablerade rutiner finns för att hantera nödlägen och driftstörningar och övningarinom olika områden sker regelbundet. Åtgärder för att minska riskerna för männi-skor och miljön vidtas löpande.

8.11.2 FlygplatsverksamhetenFlygbränsle lagras i cisterner som är invallade och säkerhetssystem finns även i dens.k. bränsleriggen där bränslesystem i flygplan provas.



Reviderad:


28 (28)

Dumpning av flygbränsle från flygplan i luften är tekniskt möjligt från militära flyg-plan men förekommer nästan aldrig. I händelse av en nödsituation då nödlandningmåste utföras skulle en sådan dumpning kunna förekomma. Det finns inga uppgif-ter om att några sådana situationer skulle ha förekommit vid Saabs flygplats.

Risker som sammanhänger med flygolyckor omfattas av annan lagstiftning och in-går inte i denna tillståndsansökan enligt miljöbalken.

8.11.3 BrandberedskapOm en stor brand skulle inträffa i någon byggnad med stor kemikalieanvändningkan en omfattande påverkan på omgivningen inte uteslutas. I första hand kommerföroreningsspridning till dagvatten att kunna medföra påverkan på omgivande vat-tenrecipienter. En stor brand medför också spridning av luftföroreningar. Påverkanpå omgivningen kan heller inte uteslutas vid brand i samband med flygplanshaveri.

Inom området hanteras även explosiva varor vilka ingår i olika produkter. Områdetär väl styrt med utsedda ansvariga samt specifika platser avsedda för förvaring ochhantering av explosiv vara.

Inom industriverksamheten finns en hög brandberedskap med olika former avskyddsutrustning, kontroll- och nödåtgärdsplaner. Flygplatsen har en egen rädd-ningsstyrka som snabbt kan vidta åtgärder. Riskerna för omgivningen begränsasgenom effektivt brandskydd samt genom rutiner för nödlägen, övningar, systemför att tillfälligt stänga av dagvattensystem samt omfattande invallningar och hård-gjorda ytor.

8.11.4 Planerade förändringarDen planerade verksamheten bedöms ej innebära några större förändringar avse-ende risker och säkerhet vilket innebär att riskhanteringen och det långsiktiga sä-kerhetsarbetet i huvudsak är oförändrat.

9 Inlämnande av synpunkterSom en del i den fortsatta tillståndsprocessen önskas synpunkter på den planeradeverksamheten. De inkomna synpunkterna kommer att övervägas och hanteras i detfortsatta arbetet med att upprätta såväl en MKB som en ansökan om tillstånd förverksamheten.

Saab kommer också att hålla ett offentligt samrådsmöte på restaurang Terrassentisdagen den 30 augusti kl. 18-21 där frågor kan ställas och synpunkter framföras.

Synpunkter tas emot skriftligen senast den 16 september 2016 på följande adress:

Saab AB, Att. Ulrika Hakfelt, 581 88 Linköping.

E-post till [email protected].

samrådsunderlag - saab group · · i komposit- och limverkstaden sker tillskärning, uppläggning,...

Documents