Kriminologiska institutionen

Sambandet mellan våld och

alkoholkonsumtion hos unga

Finns det ett samband och påverkas detta av övriga problembeteenden?

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Martina Gröndahl

Sammanfattning

Denna studie undersöker sambandet mellan alkohol och våld hos unga i relation till olika

typer av problembeteenden. De utvalda problemtyperna är om eleven har en problematisk

skolsituation, har testat narkotika eller har haft en tidig berusningsdebut. Datamaterialet

kommer från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings årliga

enkätundersökning om ungas alkohol och drogvanor. Här används en sammanslagning av

undersökningarna från år 2012 och 2013 hos årskurs två i gymnasiet. Resultatet visar att de

elever som har konsumerat mycket alkohol i större utsträckning även har utövat

alkoholrelaterat våld, jämfört med de elever som konsumerat lite alkohol. Vidare visas att

elever som är belastade med övriga problem har en större benägenhet till att ha utövat

alkoholrelaterat våld, jämfört med elever utan något av de utvalda problemen. Signifikant

skillnad i sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterat våld visades för gruppen

elever som har testat narkotika eller inte, men inte hos de elever med eller utan någon av de

övriga problemtyperna. Sambandet mellan alkohol och våld var starkare för gruppen elever

som hade en problematisk skolsituation och för de som har haft en tidig berusningsdebut. Hos

de elever som hade testat narkotika var sambandet mellan alkohol och våld svagare, jämfört

med de som inte hade testat narkotika.

Nyckelord

Alkoholkonsumtion, Våld, Unga, Problembeteende

Innehållsförteckning

1. Inledning, teori och tidigare forskning……………………………1-8

1.1 Inledning ……….……………………………………………….…………………………..…….1-2

1.2 Syfte och frågeställning…………………………………………………………………………2

1.3 Teori och tidigare forskning………………………………….…………………………..2-8

2. Metod………………………………………………………….…………………………………..8-17

2.1 Datamaterial……………………………………….……………………………………………..8-9

2.2 Mätning…………………………………………..……………………………………………..10-11

2.3 Analys………………………………………………………………………………………………11-12

Kausalitet………………………………………………………………………………………………12-13

Studiens begränsningar………………………………………………………………….………….11

Begrepp…………………………………………………………………………………………………….…14

Vetenskaplig utgångspunkt………………………………………………………………....15-16

Validitet……………………………………………………………………………………………………….16

Etiska överväganden…………………….……………………………………………………………16

Resultat…………………………………………………………………………………………….17-25

Diskussion……………………………………………………………………………………….26-30

Vidare forskning………………………………………………………………………………………….31

Referenser…………………………………………………………………..………………………..32-34

1

Inledning, teori och tidigare

forskning

Inledning 1.1

Sambandet mellan alkohol och våld är uppmärksammat och ett fenomen som genom flertalet

studier blivit bekräftat. Samtidigt leder det allra flesta tillfällen då det dricks alkohol inte till

att våld uppstår. Ökad aggression i kombination med alkohol har intresserat forskare från

olika vetenskapliga inriktningar, så som psykologer, sociologer, antropologer och

kriminologer. Det är således studerat utifrån olika perspektiv och med olika metoder. Detta

har till exempel undersökts genom att se till hur alkohol och våld påverkas av socialkontext

(Pernanen, 1991) eller genom att se till hur förändringar i alkoholkonsumtion på samhällsnivå

är kopplat till den generella våldsbrottsligheten (von Hofer, 2011). Man kan även se till hur

många anmälda eller lagförda våldsbrott som har en koppling till alkoholpåverkad förövare

och eller alkoholpåverkat offer (Lenke, 1990). Alkoholrelaterat våld kan även studeras genom

självdeklarerade beteenden med enkätstudier som efterfrågar om man har blivit utsatt för våld

eller utsatt andra för våld i samband med alkoholkonsumtion. Det är genom ett sådant

angreppssätt som denna studie önskar undersöka sambandet mellan alkohol och våld.

Materialet bygger på enkätundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och

narkotikaupplysning år 2012 och år 2013 i årskurs två på gymnasiet. Ungdomars beteende

som alkohol och narkotikamissbruk samt brottslighet är uppmärksammade fenomen och

förklaringarna till dessa har inom kriminologin bland annat sökts hos teorier om sociala band,

individuella karaktäristiska drag som spänningssökande personlighet eller socioekonomisk

status (Ring, 2001). Det finns även forskning om att problembeteenden hos ungdomar hänger

ihop med andra problembeteenden, som till exempel sambandet mellan att konsumera alkohol

och risken för att i större utsträckning vara inblandad i våld. Flera studier bekräftar en

koppling mellan alkoholkonsumtion och våld hos unga (Furgesson, 1996, Bonomo, 2001,

Rossow 1999 mfl,). När det kommer till kopplingen mellan alkohol och våld hos ungdomar

finns det teorier som menar att detta samband kan förklaras av gemensamma faktorer som kan

tänkas påverka både alkohol och våld. Tanken bakom ett sådant perspektiv kan till exempel

vara att det finns vissa ungdomar som har ett antisocialt beteende och dessa är mer benägna

att både dricka mycket alkohol och att utöva våld, de utövar även våld när de inte är

2

påverkade av alkohol. Det antisociala beteendet hänger då ihop med en rad olika problem där

alkoholkonsumtion och våld är två av dessa (Furgesson 1996). Denna undersökning har ett

liknande angreppssätt och önskar studera alkohol och våld hos unga i relation till olika typer

av problem som kan tänkas påverka sambandet mellan alkohol och våld. De typer av problem

som studeras här är om eleven har en problematisk skolsituation, har testat narkotika eller har

haft en tidig berusningsdebut. Genom att undersöka alkoholkonsumtion och våld i ljuset av

dessa problem kan man få en djupare kunskap om för vem alkoholrelaterat våld uppstår. Man

kan eventuellt identifiera olika riskfaktorer som kan bidra till en ökad sannolikhet för att

utöva våld i samband med alkoholkonsumtion eller se om det finns bakomliggande faktorer

som kan förklara sambandet mellan alkohol och våld.

Syfte och frågeställning 1.2

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan alkohol och våld hos

unga. Sambandet studeras i relation till tre övriga problembeteenden: Om eleven har en

problematisk skolsituation, har haft en tidig berusningsdebut och har testat narkotika.

Frågeställning: Finns det hos unga ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva

våld? Påverkar övriga problembeteenden benägenheten för alkoholrelaterat våld? Ser

sambandet mellan alkohol och våld olika ut för de elever som även har andra typer av

problem?

Teori och tidigare forskning 1.3

Här presenteras teorier och tidigare forskning om sambandet mellan våld och alkohol. Detta

avsnitt börjar med att presentera en bred bakgrund om hur forskning om alkohol och våld har

bedrivits och vad som varit forskningens huvudsakliga utgångspunkter. Sist presenteras

tidigare studier om sambandet mellan alkohol och våld bland unga kopplat till övriga

problembeteenden. Avslutningsvis formuleras studiens hypotes.

Bakgrund

Det finns mycket forskning om och ett väldokumenterat samband mellan alkohol och våld,

men hur dessa två hänger ihop har det rådigt delade meningar om och angreppssätten för att

undersöka alkoholrelaterat våld är många. Hur alkohol och våld är kopplat till varandra har

3

till exempel studerats på samhällsnivå med tidsseriedata. I Sverige finns det samlad

information om brottslighet som går långt tillbaka i tiden och det finns dokumentation sedan

den första halvan av 1990 talet (von Hofer, 2011). Detta gör att man kan analysera hur

brottsligheten har utvecklats över tid och se till hur brottspreventiva insatser har påverkat

brottsligheten, eller inte påverkat denna. Det blir även möjligt att analysera påverkan på

brottslighet genom att se till stora förändringar som skett i samhället under en lång tid,

exempel på sådana stora förändringar är industrialiseringen, fängelsets inrättande eller

restriktioner kring alkoholkonsumtion (von Hofer, 2011). När man ser till dessa tidsseriedata

syns ett samband mellan alkohol och våld som indikerar att trender i straff för överfall

samvarierar med trender i alkoholkonsumtion. Detta samband visar på att när den generella

alkoholkonsumtionen i samhället har gått ner så har även våldet minskat (von Hofer, 2011).

Dessa resultat på samhällsnivå stödjs av en studie om hur våldsbrottsligheten i Sverige

påverkas av alkoholkonsumtionen per capita och det finns ett statistiskt signifikant samband

mellan alkoholkonsumtion per capita och våldsbrott i Sverige. Denna samvariation visar på

att när tillgängligheten av alkohol har gått ner eller upp så tenderar våldsbrottsligheten att

följa efter. Denna koppling har även har blivit bekräftad av studier som visar att när det i

Stockholm blev en ökning av serveringstillstånd så skedde även en ökning av offentligt våld

(Norström, 1998).

Att studera hur alkoholkonsumtion och våld hänger ihop på en övergripande samhällsnivå

säger lite om varför människor utövar mer våld i när de dricker alkohol jämfört med när de är

nyktra. Forskning har även fokuserat på att studera sambandet mellan alkohol och våld på

individnivå. Det finns till exempel fysiologiska och genetiska studier som fokuserar på hur

serotonin påverkar alkoholism och våldsamt beteende (Linnoila & Virkkunen, 1994).

Undersökningar om alkoholens fysiologiska effekter har också gjorts där dessa handlar om

hur alkohol påverkar hjärnan. Sådana studier har dock inte kunnat förklara sambandet mellan

alkoholpåverkan och våldsamt beteende. Alkohol har visat sig påverka hjärnan på så många

olika sätt att ett direkt kausalt samband inte kan utläsas genom denna typ av studier (Lenke,

1990). Det har argumenterats för att alkohol inte har en toxisk inverkan på hjärnan som

resulterar i att mänskligt beteende alltid förändras till det värre. Teorier framhäver hur

alkoholens inverkan på beteende är föränderligt över tid och rum och belyser hur kulturella

skillnader påverkar aggressivt beteende som uppstår i situationer då det konsumeras alkohol.

MacAndrew & Edwards skrev år 1969 den klassiska boken Drunken Comportment, där de

beskriver hur det i Amerika under första hälften av 1900-talet fanns en övertygelse om hur

alkohol påverkade mänskligt beteende. Denna övertygelse menade att alkoholens toxiska

4

egenskaper påverkade hjärnan och gjorde att de människor som annars uppträdde på ett

respektabelt och kontrollerat sätt, under alkoholpåverkan tappade alla hämningar, betedde sig

besinningslöst och endast blev offer för sina impulser. Genom att redogöra för en mängd

antropologiska studier av i stort sett isolerade samhällen från världens alla hörn drar de ett

antal slutsatser om beteenden under alkoholpåverkan. De visar i sin studie hur människor i

andra sorters samhällen kan konsumera alkohol i stor utsträckning utan att detta har en

negativ inverkan på deras beteende. Det finns en stor variation av hur människors beteende är

under påverkan av alkohol och dessa skiljer sig mycket åt i olika samhällen, vilket betyder att

hur man agerar under alkoholpåverkan är beroende av vilken socialkontext detta sker i. Till

exempel finns det samhällen där våld i samband med alkohol är ett icke existerande problem

och det finns samhällen där våld i samband med alkohol är ett gigantiskt problem

(MacAndrew & Edwards, 1969). Vidare har även dryckesmönster i olika länder analyserats ur

ett tidsserieperspektiv och en jämförande studie mellan Sverige och Frankrike tjänar som

exempel på hur kulturella skillnader i alkoholkonsumtion påverkar våldsbrottsligheten

(Lenke, 1990). Frankrike har under en lång tid varit de land som har högst alkoholkonsumtion

per capita i världen. Om sambandet mellan alkohol och våld vore deterministiskt och

oundvikligt kausalt så borde Frankrike även visa sig ha den största andelen våldsbrott, men så

är inte fallet. Det finns ett svagare samband mellan våld och alkohol i Frankrike jämfört med

Sverige och detta är ett tecken på att en absolut kausalitet mellan alkohol och våld inte

existerar, utan att det finns kulturella skillnader mellan länderna. En skillnad mellan länderna

är att Sverige anses ha en ”torr” alkoholkultur och Frankrike en ”våt” alkoholkultur. I ett

samhälle som har en ”våt” alkoholkultur konsumeras det mer alkohol än i ett samhälle som

har en ”torr” alkoholkultur. Det dricks dock ofta mer alkohol per tillfälle i en ”torr” kultur,

jämfört med en ”våt” kultur. Studier har visat att det finns ett starkare samband mellan torra

alkoholkulturer och våld (Lenke, 1990). Liknande resultat har visat sig hos norska ungdomar

där sambandet mellan alkohol och våld blev signifikant svagare i en tidsperiod då den

genomsnittliga konsumtionen av alkohol var högre. Detta indikerar att- med en ökad

konsumtion, större mängder intagen alkohol och mer alkoholpåverkan hos unga människor så

blir dessa beteenden i minder grad avvikande och kopplas därför mindre ihop med andra

problembeteenden. Detta visar att risken för våldsamt beteende under alkoholpåverkan

minskar när den generella alkoholkonsumtionen ökar och drickande blir mer vanligt

förekommande (Bye and Rossow, 2008).

Det finns även mycket forskning om sambandet mellan just nivån av alkoholkonsumtion och

våld. En tidig svensk studie från 50 talet visar på en samvariation mellan att dricka mycket

5

och våld. Studien visar att de 9 procent av männen som hade blivit dömda för ”public

drunkness” vid ett tillfälle eller fler var de som hade begått 74 procent av våldsbrotten för den

studerade gruppen. Vidare visar en studie som gjordes år 1968 att 22 procent av de 249

personer som var dömda för mord i Sverige även hade behandlats för alkoholism eller hade en

historia av att ha blivit dömd för ”public drunkness” (Lenke, 1990). Det fann således en

överrepresentation bland de som hade haft kontakt med rättsväsendet på grund av deras

problematiska alkoholkonsumtion, de hade även i större utsträckning begått våldsbrott eller

mord. Många andra studier bekräftar detta och visar på att om man dricker en större mängd

alkohol ökar sannolikheten för att ha ett aggressivt beteende och att begå våldsbrott (Pernanen

1991, Lenke, 1990, Bonomo 2001 mfl). Det finns ett starkare samband mellan våld och de

som dricker mycket vid ett tillfälle eller dricker ofta, jämfört med de som endast kan räknas

till de som ”bara dricker alkohol. Alkohol i sig hade inget signifikant samband med

indikatorer på våld, det hade däremot att ha druckit en stor mängd alkohol innan incidenten.

Sambandet gäller även de som hade en högre grad av upplevd alkoholpåverkan (Wells &

Graham, 2002).

Vidare finns det forskning som argumenterar för vikten av att se till både den sociala

kontexten och till hur alkohol som substans påverkar beteende när alkoholrelaterat våld

studeras. Pernanen presenterade år 1991 sin studie Alkohol in human violence, denna utgör ett

ramverk för att skapa en teori om ökad risk för aggression i samband med alkoholkonsumtion.

Resultatet visar att över hälften av de som ingick i studien rapporterar att den senaste gången

som de varit utsatta för våld hade detta skett av antingen en förövare som var

alkoholpåverkad, att de själva var alkoholpåverkade eller att båda var det. Det fanns tecken på

att den demografiska kategorin unga män utgör en riskgrupp som i större utsträckning agerar

våldsamt under alkoholpåverkan. Studien undersöker hur alkoholrelaterad aggression kan

påverkas av socialkontext och finner slutsatsen att aggression relaterad till alkohol förekom

mer hos män under 30 samt att detta i större utsträckning skedde då det var 3 eller fler

personer som var inblandade i våldet och när dessa var främlingar för varandra. Våldet skedde

även mer ofta efter midnatt samt i större utsträckning på helger samt på barer eller event

(Pernanen, 1991).

Sammanfattningsvis har många studier visat att det finns ett samband mellan alkohol och

våld. Hur sambandet ser ut är dock fortfarande oklart. Vissa studier har visat att mängden är

viktig, andra har visat på att den sociala kontexten är viktigt. Vid denna studie önskar jag att

undersöka hur mängden alkoholkonsumtion kan tänkas påverka sannolikheten för att utöva

alkoholrelaterat våld. Måttet som används är respondenternas genomsnittliga

6

alkoholkonsumtion per år. Jag ämnar även studera faktorer som kan kopplas till socialkontext

då grupper av elever med en viss typ av problem undersöks.

Nu går vi vidare från denna bredare bakgrund och till att se vad tidigare forskning har sagt om

just alkohol och våld hos unga kopplat till övriga problembeteenden.

Tidigare forskning och teorier om sambandet mellan alkohol och våld hos unga

relaterat till övriga problembeteenden

En kritik som har riktats mot forskning om sambandet mellan alkohol och våld är att detta

samband kan förklaras av bakomliggande faktorer, att det finns gemensamma påverkande

faktorer som har en effekt på både alkohol och våld. Det har hos unga visat sig finnas

riskfaktorer som överlappar varandra, dessa kan till exempel vara att ha en problematisk

familjesituation, negativ kamratpåverkan eller ett tidigt antisocialt beteende. Man skulle

kunna säga att de ungdomar som dricker mycket alkohol och utövar våld ofta har en livsstil

som kan kopplas till andra riskfaktorer och att ett problem sällan kommer ensamt. Om detta

stämmer kan en del av sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld bero på gemensamma

bakomliggande faktorer (Bonomo, 2001). Detta handlar teorin The Problem Behavior Theory

– om. Denna menar att alkoholrelaterade problem bland tonåringar är ett resultat av delade

riskfaktorer som kan spåras till andra antisociala beteenden. Det blir svårt att klargöra om det

är känsligheten för antisocialt beteende, en effekt av alkohol som substans eller en

kombination av båda faktorerna som kan kopplas till våld som sker i samband med alkohol.

När det kontrolleras för antisocialt beteende har det visats att de som skadas och utövar våld

under influens av alkohol även gör så när de inte har druckit (Bonomo, 2001). Liknande

resultat finns hos Rossow (1999) som studerar sambandet mellan alkoholpåverkan och våld

hos ungdomar i Norge. Syftet med studien är att fokusera på både individuella och sociala

faktorer som kan spela roll för sambandet mellan alkohol och våld. Resultat visade att en stor

del av samvariationen mellan alkohol och våld kunde förklaras av att unga varit inblandade i

övriga problemrelaterade beteenden. Man kan då anta att kopplingen mellan att dricka alkohol

och att utföra våldshandlingar kan bero på individuella problem och på att man befinner sig i

en social miljö som tillåter eller uppmuntrar till ett sådant beteende (Rossow, 1999).

Fergusson (1996) gör en studie om sambandet mellan alkohol och ungdomsbrottslighet och

undersöker hur sambandet mellan faktorerna ser ut. Studien undersöker självrapporterat

beteende hos ungdomar samt beteende rapporterat från ungdomarnas föräldrar. Sambandet

mellan våldsbrott samt stöld och alkoholmissbruk undersöks när det kontrolleras för

7

riskfaktorer kopplade till både alkoholmissbruk och till ungdomsbrottslighet. De utvalda

riskfaktorerna i studien är vilka kamrater man umgås med, tidiga tendenser till antisocialt

beteende i barndomen, intelligens samt föräldrars missbruk. Resultatet visar att de ungdomar

som vid 16 års ålder hade en problematisk alkoholkonsumtion som innebar att de drack

mycket och ofta även i större utsträckning hade en högre risk för att ha utfört både våldsbrott

och stöldbrott. När det kontrollerades för de utvalda riskfaktorerna kunde dessa förklara en

stor del av sambandet mellan alkoholmissbruk och ungdomsbrottslighet. När det gäller

sambandet mellan alkoholmissbruk och stöld visade det sig att detta inte längre var statistiskt

signifikant när hänsyn togs till riskfaktorerna. Även när det gällde sambandet mellan

alkoholmissbruk och våldsbrott kunde riskfaktorerna till stor del förklara detta, men här

kvarstod signifikansen. Utifrån detta dras slutsatsen att det kan finnas ett direkt kausalt

samband mellan alkoholmissbruk och en ökad risk för att utöva våldsbrott som inte kan

förklaras av riskfaktorer. Ett sådant samband får stöd av studier i laboratorium som har visat

att det finns en koppling mellan ökat alkoholintag och ett ökat aggressivt beteende

(Fergusson, 1996). När man inom kriminologin undersöker brottsligt beteende brukar

uppväxtförhållanden och bristfälliga resurser vara uppmärksammade faktorer som har ett

samband med brott. Ett exempel är riskfaktorer kopplade till skolan som har betydelse för

ungdomsbrottslighet och detta handlar en del av sociala band teorin om. Teorin om Sociala

band menar bland annat att risken för unga att begå brott ökar när anknytningen till samhället

blir svagare. En viktig del i teorin är anknytningen till skolan och engagemang i utbildning.

Med en svag anknytning till skolan har eleverna mindre social kontroll och där med en större

risk för att begå brott (Ring, 2001). Riskfaktorer som dåliga betyg, mycket skolk, bristande

engagemang eller avhopp från skolan har visat sig ha en inverkan på ungdomsbrottslighet så

som våldsbrott (Socialstyrelsen, Artikel nr 2013-5-37). Enligt tidigare teorier och studier som

visar på att problem i skolan har ett samband med att i större utsträckning lagföras för brott,

så som bland annat misshandel, kommer det i denna studie undersökas hur detta kan vara

relaterat till våld som begåtts i samband med alkohol. Ett annat relaterat problem som

undersöks i denna studie är om man har testat narkotika. Användning av droger är ett

uppmärksammat problem hos ungdomar och tidigare studier om alkohol och våld bland unga

har droganvändning visat sig kunna förklara en del av sambandet mellan att utöva våld och

alkohol (Rossow, 1999). En ny studie från Centralförbundet för alkohol och

narkotikaupplysning visar att de ungdomar som använder droger även har andra typer av

problem så som att de till exempel oftare är riskkonsumenter av alkohol och oftare skolkar,

jämfört med elever som inte använder narkotika (CAN rapport 137, 2013). Det har även

8

visats att de personer som börjar dricka tidigt har en större risk för att utveckla ett

problematiskt drickande (CAN rapport 129, 2011). Här analyseras även sambandet mellan

alkohol och våld i relation till de som har haft en tidig berusningsdebut. Man bör notera att

det är skillnad på alkoholdebut och berusningsdebut och det är mycket möjligt att man har

druckit alkohol flertalet gånger utan att bli berusad.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns överlappande riskfaktorer hos ungdomar

och att det finns ett värde av att studera sambandet mellan alkohol och våld i ljuset av sådana.

Den tidigare forskningen har kommit till olika slutsatser där några menar att antisocialt

beteende kan förklara allt av sambandet mellan alkohol och våld hos unga medan andra visar

på att det finns ett kausalt samband mellan alkohol och våld som kvarstår även vid kontroller

för olika problembeteenden. I denna studie har tre möjliga typer av relaterade

problembeteenden valts ut och det verkar inte rimligt att dessa skulle vara ett perfekt mått på

till exempel antisocialt beteende och således skulle kunna förklara hela samvariationen mellan

alkohol och våld. Dessa utvalda typer av problembeteenden ses som faktorer som kan tänkas

påverka sambandet mellan alkohol och våld till viss del.

Enligt tidigare forskning om sambandet mellan alkohol och våld hos unga formuleras följande

hypotes:

Hos unga finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva våld.

De övriga problembeteendena problematisk skolsituation, har haft en tidig berusningsdebut

och har testat narkotika påverkar benägenheten för alkoholrelaterat våld.

Sambandet mellan alkohol och våld påverkas av andra problemrelaterade beteenden och ser

olika ut för de elever som även är belastade med andra typer av problem.

Metod

Detta metodavsnitt inleds med en beskrivning av datamaterialet som används i studien, vid

avsnittet mätning följer sedan en genomgång av variabler. Studiens metoder presenteras under

rubriken analys. Sist nämns någonting om studiens begränsningar, begrepp som bör

diskuteras, vetenskaplig utgångspunkt, validitet och etiska överväganden.

Datamaterial 2.1

Denna studie bygger på ett datamaterial från Centralförbundet för alkohol och

narkotikaupplysnings årliga undersökning om ungdomars alkohol och narkotikavanor. Sedan

9

1971 har det i Sverige genomförts dessa undersökningar och sedan 1986 ansvarar CAN för

genomförandet. Undersökningen har sedan start gjorts hos elever i årskurs nio och sedan 2004

görs den även hos årskurs två i gymnasiet. Metoden är enkätundersökning som görs anonymt

av eleverna i klassrummet (CAN rapport 139, 2013). De deltagande har inte angett namn

någonstans på enkäten och de får ett kuvert med enkäten som de själva förseglar efter att

enkäten är ifylld, detta för att säkra anonymiteten hos respondenten och för att respondenten

ska vara säker på att ingen obehörig tar del av svaren. Mer specifikt bygger denna studies

analyser på ett sammanslaget material hämtat från två undersökningstillfällen, dessa är åren

2012 och 2013 från årskurs två i gymnasiet.

Urval och bortfall

Undersökningarna är gjorda på ett riksrepresentativt urval. Urvalsprocessen sker genom ett

stratifierat urval hos sex olika regioner i landet, totalt slumpas 300 skolor fram och där efter

en klass från varje skola. Bortfallet i undersökningen består av två olika typer, bortfall på hela

klasser och bortfall på individer. Främst beror bortfallet på att hela klasser inte har deltagit,

det vanligaste skälet till att hela klasser inte deltar är tidsbrist. Vid den andra typen är bortfall

med elever som varit frånvarande vid tillfället då klassen fyllde i enkäten beror frånvaron

främst på sjukdom (CAN rapport 139, 2013).

År 2012 deltog 3751 stycken elever i årskurs två på gymnasiet, för år 2013 är siffran 4328

stycken elever. Detta visar på en svarsfrekvens på 80,1% år 2012 och 81,4% år 2013 beräknat

på individbortfallet. Totalt sett är det 8079 respondenter inkluderade i det ursprungliga

datamaterialet. Alla insamlade enkäter filtreras med fyra olika filter för att identifiera och

exkludera enkäter som inte ska ingå i undersökningen. Anledningar till att enkäterna inte ska

ingå i undersökningen är om de har fyllts i oseriöst eller icke trovärdigt eller att eleven har

hoppat över stora delar av enkäten. De elever som till exempel uppger en uppenbar

överdriven alkoholkonsumtion, svar att de tagit alla typer av narkotika eller har svarat

motsägelsefullt i enkäten filtreras bort (CAN rapport 135, 2013). Frågorna i enkäten som

önskar mäta våld är formulerad så att den endast undersöker våld i samband med

alkoholkonsumtion under de senaste 12 månaderna. Därför är bara de elever som uppger att

de någon gång inom det närmsta året har druckit alkohol inkluderade vid analyserna. Efter

denna selektion återstår 6325 stycken elever.

10

Mätning 2.2

Här följer förklaringar om vad de olika variablerna i analysen står för samt vilka frågor i

enkäten som ligger till grund för variablerna. För den som själv vill se enkäten i sin helhet

hänvisar jag till följande länk på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings

hemsida, http://www.can.se/PageFiles/4002/Gy2_13_R_Hemsida.pdf.

Den beroende variabeln vid analyserna handlar om våld och är skapad utifrån ett index där två

frågor om våld ligger till grund. Frågorna är hämtade från ett frågebatteri om olika problem

som kan uppstå i samband med alkohol, frågan lyder Har något av följande hänt i samband

med att du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Bland annat efterfrågas det om

man har Råkat i slagsmål eller Medvetet skadat någon annan. Svarsalternativen är Nej, En

gång, Två gånger eller mer. Här har de som svarat en gång och två gånger eller mer slagits

ihop på grund av små urval. Genom att skapa ett index får man variabeln Utövat våld som då

önskar mäta våld, denna står för de som uppger att de någon gång i samband med att de

druckit alkohol har råkat i slagsmål och/eller medvetet skadat någon. Referenskategorin är då

de som i enkäten inte har uppgett detta.

De oberoende variablerna är de som kan tänkas påverka den beroendevariabeln om våld.

Dessa variabler handlar främst om alkoholkonsumtion och om olika problemrelaterade

beteenden. En variabel som används i analysen är Kön, denna har från början tre kategorier

och är uppdelad på Kvinna, Man eller Ej svar. De elever som inte har besvarat frågan om

könstillhörighet har hamnat i kategorin Ej svar. En anledning till att man inte har svarat kan

bland annat vara att man missat frågan eller att man inte identifierar sig själv utifrån någon av

de två valbara kategorierna av kön. Här har de som ej besvarat frågan om kön exkluderats och

variabeln Kön är uppdelad på Män och Kvinnor. Den variabel som handlar om

alkoholkonsumtion är skapade utifrån flertalet frågor i enkäten som rör elevers alkoholvanor

och mäter den årliga genomsnittliga alkoholkonsumtionen i ren 100 procentig alkohol

variabeln är skapad enligt följande:

”Den årliga genomsnittliga alkoholkonsumtionen konstrueras utifrån respektive elevs

uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle senaste 12- månadersperioden

för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin och sprit). Dessa

kvantiteter multipliceras sedan med respektive dryckesfrekvens och räknas om till ren alkohol

(alkohol 100%) utifrån den genomsnittliga volymprocent per dryck som är aktuell respektive

år och summeras därefter till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i liter

11

ren alkohol per år” (CAN rapport 135, 2013 s.11).

Utifrån denna variabel har tio grupper skapats med lika många elever i varje gruppindelning.

De elever som ingår i grupp 1 är då den tiondelen som har rapporterat lägst genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år och den tiondelen elever som ingår i grupp 10 är de som rapporterat

högst genomsnittlig alkoholkonsumtion per år. Denna uppdelning av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år passar då denna undersökning är relativt deskriptiv och indelningen

passar bra när man vill visa sambandet i en korstabell där man lägger in en kontrollvariabel.

Variablerna som önskar mäta olika problembeteenden är Problematisk skolsituation, Testat

narkotika och Tidig berusningsdebut. Variabeln om problematisk skolsituation är skapad

utifrån ett index där två frågor har slagits ihop, dessa frågor är Hur trivs du i skolan? samt

Brukar du skolka? De respondenter som har räknats till att ha en problematisk skolsituation är

de som besvarat frågan Hur trivs du i skolan? med Ganska dåligt och Mycket dåligt och/eller

har besvarat frågan Brukar du skolka? med Ja, en gång i veckan eller Ja, flera gånger i

veckan. Referenskategorin består då av de som uppger att de trivs mycket bra, ganska bra

eller varken bra eller dåligt i skolan samt att de inte bukar skolka, att de skolkar någon gång

per termin, någon gång i månaden eller 2-3 gånger i månaden. Elevernas användning av

narkotika har mätts med frågan Har du någon gång använt narkotika? De som rapporterar att

de någon gång har gjort så räknas till de som har använt narkotika (med narkotika menas

hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB, och andra narkotikaklassade preparat).

Referenskategorin består av de som uppger att de aldrig har använt narkotika. Variabeln om

mäter tidig berusningsdebut grundar sig på frågan Hur gammal var du när du (om någonsin)

gjorde följande saker första gången? Här har de som besvarat frågan med att de blev

berusade på alkohol första gång när de var 14 år eller yngre räknats till elever med en tidig

berusningsdebut. Referenskategorin för variabeln är de som svarat att de hade sin

berusningsdebut senare än 14 år eller att de aldrig har druckit sig berusade.

Analys 2.3

Denna undersökning har en kvantitativ ansats och de metoder som analysen är utförd med är

bivariat analys och multivariat analys. Här presenteras metoderna.

Bivariat analys innebär en analys av sambandet mellan två variabler och undersöker om och i

så fall hur variablerna påverkar varandra. En variabel förväntas skapa en förändring i den

andra, det är en fråga om ett orsakssamband där en händelse orsakar en betingelse.

12

Vid samband mellan variabler är det inte alltid tydligt vilken av dessa som påverkar den

andra. Till exempel kan variabler påverka varandra på icke uppenbara sätt, det kan finnas

bakomliggande variabler som skapar förändring i de variabler som studeras, detta skapar så

kallade skensamband (Djurfeldt, Del 1, 2010). Metoden som används här för bivariat analys

är korstabellsanalys. Beroendevariabeln är om man utövat våld i samband med

alkoholkonsumtion och de oberoende variablerna är genomsnittlig alkoholkonsumtion per år

uppdelat på tio grupper samt de tre olika typerna av problem som undersöks. Sambandet

mellan alkoholkonsumtion och våld studeras först enskilt och sedan inom de olika typerna av

problem.

Att studera korstabeller där ett samband mellan två variabler analyseras uppdelat efter en

tredje kontrollvariabel är även en form av multivariat analys där utforskas sambandet mellan

en tänkbar beroende variabel och hur denna påverkas av två eller flera oberoende variabler

(Djurfeldt, Del 1, 2010). Sambandsmåttet som används vid korstabellsanalyserna är Kendalls

Tau-c, detta anses som ett passande mått då variablerna är på ordinalskala nivå. Kendalls Tau-

c går mellan -1,0 till +1,0 och genom att tolka måttet kan man få svar på om det finns ett

samband, vilken styrka och vilken riktning sambandet har. Om måttet antar värdet 1 är det ett

perfekt samband mellan variablerna, om måttet visar på -1 är variablerna varandras motsats

(Walsh, 1990).

I denna studie används multivariat analys främst vid resultatets andra led. Den multivariata

metoden som används vid dessa analyser är logistisk regressionsanalys. Vid logistisk

regressionsanalys är den beroendevariabeln binär. Metoden passar denna studies analyser då

den beroendevariabeln är uppdelad på om man har utövat våld i samband med alkohol (kodat

som 1) eller om man inte har gjort så (kodat som 0). Beroendevariabeln vid logistisk

regressionsanalys kallas för logiten och är den naturliga logaritmen av oddset för att (i detta

fall) ha utövat våld. Denna logit är en skala som går från minus oändligheten till plus

oändligheten. Logistisk regressionsanalys bygger på binomialfördelningen, denna modellerar

sannolikheten för ett bestämt utfall i en serie eller mängd av händelser (Djurfeldt, Del 2,

2010). Vid tolkningen av de oberoende variablerna anger dessa hur mycket det logaritmerade

oddset förändras då den oberoende variabeln ändras med en enhet.

Om oddskvoten är över ett visar detta ett positivt samband och om oddskvoten visar på under

ett så är detta ett negativt samband (Djurfeldt, Del 2, 2010).

Vid den logistiska regressionsanalysen har interaktionstermer inkluderats för varje

problemtyp, dessa är produkten av variabeln för alkoholkonsumtion och variablerna som står

13

för det olika problem typerna. Dessa har inkluderats för att se om det finns

interaktionseffekter mellan variablerna.

Kausalitet

När man pratar om olika faktorer som förväntas hänga samman blir det viktigt att nämna

någonting om kausalitet. När det kommer till de olika problemtyperna så kan man ibland

tänka sig att det finns samband åt båda hållen, till exempel att en problematisk skolsituation

kan leda till att man i större utsträckning konsumerar alkohol och är våldsam samt att man har

en problematisk skolsituation på grund av att man konsumerar alkohol och är våldsam. Det

blir då svårt att uttrycka sig om ett kausalt samband och man får istället se till om dessa

faktorer samvarierar. Vid variabeln om tidig berusningsdebut är det enklare med kausaliteten

då detta ligger före alkoholkonsumtion och våld i tiden och därmed förväntas ha en effekt på

alkoholkonsumtionen och på sannolikheten att utöva våld. Antagandet blir att de som börjar

dricka tidigt är de som har större sannolikhet att utveckla ett problematiskt drickande senare i

livet, och att ha ett problematiskt drickande förväntas i sin tur öka sannolikheten för att utöva

våld. Att ha testat narkotika någon gång i livet kan rimligen ses som någonting som från

början kommer utav att man dricker, då väldigt få elever endast har testat droger och inte

druckit alkohol. De elever som har testat narkotika är även de som enligt tidigare studier

konsumerar mycket alkohol och i större utsträckning är riskkonsument av alkohol, vilket i sin

tur förväntas ha ett positivt samband med våld.

Studiens begränsningar

Det som denna studie önskar undersöka är till viss del styrt av förutsättningarna som

datamaterialet erbjuder. Jag gör här en sekundäranalys och detta kommer med vissa

begränsningar men även med många fördelar (Bryman, 2001).

Undersökningen som analyserna bygger på är skapad för att skaffa kunskap om ungdomars

alkohol och narkotikavanor men inte primärt om sambandet mellan just alkohol och våld.

Denna enkätundersökning erbjuder vissa frågor som kopplas till våld – men inte så många

frågor som man hade önskat om det hade varit enkätundersökningens huvudfokus att studera

sambandet mellan våld och alkohol hos unga. Meningsfulla analyser kan göras men begränsas

utifrån datamaterialets förutsättningar. Mycket positivt kommer med att använda sig av

andrahandsmaterial. Man har sällan möjlighet att utföra sådana stora rikstäckande

undersökningar då det är mycket tidskrävande och kostsamt. Datamaterialet från

14

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning är av mycket god kvalitet som kommer

ur den långa traditionen av att genomföra denna typ av undersökningar. Att genomföra en

sådan studie med eget utvalda undersökningsfrågor hade aldrig varit möjligt.

Att denna undersökning inte tar mer hänsyn till kön kan ses som en begränsning. Män har

varit i majoritet som våldsutövare vid alla studier jag har tagit del av som har visat på

könsskillnader i alkoholrelaterat våld. Även här visas det vid den logistiska regressionen (där

kön är en av variablerna i analysen) att män i mycket större utsträckning har utövat

alkoholrelaterat våld, i jämförelse med kvinnor. Att fördjupa sig mer i skillnader mellan

könen hade varit intressant och kanske hade det bidragit till en tydligare bild om vem det är

som utövar våld i samband med alkohol. Analyser om könsskillnader redovisas inte här på

grund av att avgränsningar som gjordes då studien har ett begränsat utrymme.

Begrepp

Teorierna och den tidigare forskningen till denna studie handlar till stor del om ungdomar och

begreppet ungdom bör här diskuteras. Det finns inget självklart kriterium för när någon kan

anses vara en ungdom eller inte och begreppet är svårdefinierat, men anses av många vara

tidsperioden mellan att vara barn och till att bli vuxen. Det engelska uttrycket adolescensen

står för vad i svenska kan översättas till ungdomar och syftar till personer som är mellan 11-

20 år. I Sverige skulle man kunna använda gränsen 18 år då man blir myndig för att hävda att

en person inte längre är en ungdom utan en vuxen (Estrada & Flyghed, 2001). De individer

som här undersöks är främst mellan 17 till 18 år och därför blir begreppet extra relevant att

diskutera. Jag kommer inte här att referera till personerna som ungdomar då jag tror att

personer som fyllt 18 år kanske inte skulle vilja identifiera sig med begreppet utan ser sig

själva mer som vuxna. Med detta skrivet anser jag dock att teorier och tidigare forskning om

ungdomar och adolescensens är relevanta för denna uppsats. Ett annat begrepp som jag skulle

vilja diskutera är benämningen på de faktorer som kan associeras till både alkohol och till

våld. Flera studier som nämnts här berör dessa faktorer på olika sätt och de har kallats för

avvikande beteende, problem relaterat beteende, antisocialt beteende och riskfaktorer. Jag

väljer här att benämna de faktorer som jag studerar i relation till alkohol och våld som

problem eller problembeteenden. Att ha testat narkotika och att ha druckit sig berusad vid

tidig ålder kan nog av många anses vara ett problembeteende hos unga. Dock när det kommer

till problematisk skolsituation blir det svårare då en sådan skulle kunna bero på problem som

inte är orsakade av eleven utan bestå av till exempel utsatthet för mobbing eller bristande

15

resurser i skolan m.m. När begreppet problem eller problembeteenden används betyder det

inte att detta problembeteende är orsakat av nödvändigtvis en problematisk elev.

Vetenskapsteoretisk ståndpunkt

Här vill jag föra ett resonemang kring självdeklarationsstudier som metod och vilka

vetenskapsteoretiska utgångspunkter metoden kan kopplas till utifrån resonemanget som förs

i avhandlingen Mått på brott av Lina Andersson (2011).

Iden om självdeklarationsstudier kommer från en önskan att bättre kunna mäta brottslighet.

Denna metod är ett komplement till brottsstatistiken över anmälda brott, uppklarade brott och

misstänkta brott. Med en strävan efter att få en bild av den faktiska brottsligheten måste man

acceptera att det finns en faktisk brottslighet där ute och att man med rätt metoder kan

upptäcka hur den totala brottsligheten ser ut. En sådan syn innebär att det finns en brottslighet

som är oberoende av mänsklig förståelse och tolkningar vilket antyder en materialistisk

verklighetssyn. Det finns sällan förväntningar på att man ska kunna fånga upp den totala

brottsligheten och få fram de sanna siffrorna men man kan sträva efter att på ett så pass bra

sätt som möjligt nå en kunskap som är nära verkligheten. Genom att utföra

självdeklarationsstudier kan man få en utökad vetskap om brott men dessa är även väldigt

beroende av både forskares och elevers tolkningar (Andersson, 2011).

”Huruvida man med en självdeklarationsstudie strävar efter att undersöka en objektiv

oberoende verklighet eller inte får konsekvenser för hur hanteringen av standardisering,

reliabilitet, validitet och mätfel går till, liksom hur man tolkar och använder resultaten. Och

frågan om den faktiska brottslighetens existens blir därmed oundvikligt en primär fråga, både

vetenskapsteoretiskt och praktiskt i en studie av självdeklarationsstudier som metod att mäta

brottslighet.” (Andersson, 2011s.47)

Att begrepp såsom brott och brottslighet är konstruerade kategorier är en allmän uppfattning,

kategorierna brott och brottslighet varierar över tid och rum och är beroende av människors

tolkningar och förståelse. När elever fyller i en självdeklarationsstudie är det en rad olika

tolkningar som görs och det som rapporteras i studien är elevernas uppfattning om vad som

har hänt (Andersson, 2011). Detta blir relevant inte minst när man undersöker våld, vilket

denna studie önskar göra. Frågan som i denna studie undersöker våld kan tolkas olika på alla

möjliga sätt, till exempel lyder en av frågorna Har du under alkoholpåverkan någon gång

Råkat i slagsmål? – detta är ytterst subjektivt och förutsätter en situation där någon inblandad

16

har uppfattat en händelse som ett slagsmål. Man kan uppfatta våld på olika sätt, ett fysiskt

slagsmål mellan syskon ses ofta annorlunda på än ett slagsmål mellan två personer som inte

känner varandra. Våld ses även olika på vid situationer då alkohol har varit inblandat jämfört

med situationer då personerna varit nyktra (Tryggvesson, 2005).

Det som mäts är elevernas subjektiva uppfattningar om händelser som troligen hade tolkats

olika av olika personer men som samtidigt även ofta är kopplade till kollektiva uppfattningar

om vad till exempel ett slagsmål är. Frågorna som ställs i enkäten konstruerar brottslighet

genom att fokusera på olika saker och elevernas svar bygger på subjektiva uppfattningar som

sedan tolkas av forskare som även de blir medkonstruktörer av den självdeklarerade

brottsligheten. Utifrån detta resonemang vill jag ansluta mig till ett idealistisk perspektiv på

brottslighet som menar att:

”självdeklarationsstudier inte endast konstruerar en bild av brottsligheten, som kan

stämma bättre eller sämre överens med den faktiska brottsligheten, utan att

självdeklarationsstudier konstruerar just en brottslighet och att den är lika faktisk som något

annat mått eller någon annan bild. Det är bara det att den är annorlunda och konstruerad på

ett annat sätt. Någon faktisk oberoende brottslighet existerar inte.” (Andersson, 2011 s.50)

Validitet

Med validitet menas om en undersökning mäter det den utger sig för att mäta. Med ett

materialistiskt sätt att se på brottslighet kan en självdeklarationsstudie vara riktig eller felaktig

beroende på hur väl den stämmer överens med den faktiska brottsligheten.

Validitetsbegreppet får en annan innebörd utifrån det ovanstående resonemanget om synen på

hur man kan mäta brott genom självdeklarationsstudier. Det innebär att validiteten handlar om

hur vida man har gjort rimliga tolkningar av analyserna och hur vida studien kan bidra till en

bättre förståelse av i detta fall sambandet mellan våld och alkohol bland unga (Andersson,

2011).

Etiska överväganden

Datamaterialet till denna studie är hämtat från är en anonym undersökning. Respondenternas

identitet är inte möjlig att identifiera. I arbetet med denna uppsats har jag till fullo följt alla

regler som är förknippade med användningen av material från Centralförbundet för alkohol

och narkotikaupplysning, i enlighet med detta är enskilda elevers intrigitet alltid i fokus.

Enligt vetenskapligarådets förordningar om individers privatliv samt eventuell skada för

17

individer anser jag att det inte föreligger några etiska problem med min studie

(Vetenskapligarådet, 2011).

Resultat

Resultatdelen inleds med deskriptiva beskrivningar av variablerna i analysen, dessa

presenteras med antal samt i procent. För de tio grupperna av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år visas medelvärdet av 100 % ren alkohol räknat i liter för var och en

av de tio grupperna. Sedan följer korstabellsanalys med variabeln för olika nivåer av

genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och variabeln som önskar mäta alkoholrelaterat våld.

Detta samband analyseras sedan inom varje typ av problem, dessa tolkas med sambandsmåttet

Kendalls tau-c. Därefter presenteras logistisk regressionsanalys där sambandet mellan

alkoholkonsumtion och våld kontrolleras för med kön samt problemrelaterade beteenden. Alla

analyser är sorterade efter att endast inkludera de respondenter som uppger att de inom det

senaste åter har druckit alkohol, denna selektion är gjord då den beroendevariabeln om våld

bygger på en fråga som lyder Har något av följande hänt i samband med att du druckit

alkohol under de senaste 12 månaderna?

Tabell 1. Deskriptiv tabell med variabeln som önskar mäta våld

Utövat våld Ej utövat våld Totalt

13,9% (755) 86,1 % (4689) 100 % (5444)

Totalt sett är det 13,9 % av respondenterna som uppger att de har utövat våld, det allra

vanligaste är alltså att inte ha varit i slagsmål eller medvetet skadat någon annan i samband

med att alkohol har konsumerats.

18

Tabell 2. Deskriptiv tabell över genomsnittlig alkoholkonsumtion per år i uppdelat i 10

stycken grupper med lika många elever i varje

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Antal 624 640 634 633 632 632 633 633 632 633 6325

Procent 9,9% 10,1% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 100%

Mean 0,03 0,23 0,55 0,92 1,50 2,44 3,76 5,80 9,24 22,48

Här visar medelvärdet för genomsnittlig alkoholkonsumtion per år beräknat i 100% alkohol

att det finns stors skillnader mellan de som dricker minst och de som dricker mest. Den

relativa ökningen är ungefär lika stor mellan varje grupp, för varje steg fördubblas i princip

konsumtionen. De innebär mycket stora faktiska skillnader mellan konsumtionen och speciellt

för de högre grupperna, för grupp nio är medelvärdet 9,24 liter ren alkohol och för grupp 10

är det 22,48 liter ren alkohol.

Tabell 3. Deskriptiv tabell över de variabler som handlar om problembeteenden

Ja Nej Totalt

Tidig

berusningsdebut

40 % (1903) 60 % (4237) 100 % (6140)

Problematisk

skolsituation

16,3 % (1024) 83,7 % (5238) 100 % (6262)

Testat narkotika 20,5 % (1283) 79,5% (4964) 100 % (6247)

Korstabellsanalys

Här visas korstabellsanalyser över först de olika grupperna av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år och våld. Sedan presenteras korstabells analys med genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år och våld inom de olika problemtyperna.

19

Tabell 4. Korstabell med genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

99,1%

(422)

98,8%

(556)

97,7%

(561)

94,8%

(506)

92,2%

(518)

89,2%

(494)

87,2%

(506)

80,6%

(433)

72,5%

(403)

52,0%

(290)

86,1%

(4689)

Utövat

våld

0,9%

(4)

1,2%

(7)

2,3%

(13)

5,2%

(28)

7,8%

(44)

10,8%

(60)

12,8%

(74)

19,4%

(104)

27,5%

(153)

48,0%

(264)

13,9%

(755)

Totalt 100%

(426)

100%

(563)

100%

(574)

100%

(534)

100%

(562)

100%

(554)

100%

(580)

100%

(537)

100%

(556)

100%

(554)

100%

(5444)

Kendalls tau-c: 0,289 P<0,01

Det finns ett tydligt samband mellan att ha en högre genomsnittlig alkoholkonsumtion per år

och att i större utsträckning ha utövat våld i samband med att ha druckit alkohol. Det är en

gradvis ökning i procent av elever som utövat våld som stiger i och med att de olika

grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år stiger. Skillnaderna är stora mellan de

med lägsta alkoholkonsumtion och de med högst alkoholkonsumtion. I grupp 1 har 0,9 %

utövat våld i samband med alkohol och i grupp 10 har 48 % gjort så. Skillnaderna i utövat

våld är även större mellan de högre grupperna. När man ser till grupp 1 - 7 ökar procenten av

de som utövat våld kontinuerligt i takt med ökad grupp av alkoholkonsumtion men med en

liten ökning i procentenhet per ökning i grupp, denna ökning i andel som utövat våld ligger

mellan 0,3 till 3 procentenhet. Mellan de högre grupperna av alkoholkonsumtion är det en

större ökning i andelen som utövat våld från grupp 7 till 8 ökar det med 6,6 procentenheter,

mellan 8 till 9 är ökningen 8,1 procentenheter och mellan grupp 9 och 10 är ökningen i

procentenheter hela 20,5%. Att ökningen blir större för de högsta grupperna hänger ihop med

att även medelvärdet för genomsnittlig alkoholkonsumtion per år beräknat i 100% ren alkohol

även blir betydligt högre ju längre upp i grupperna man kommer. Det kan konstateras att de

eleverna som gradvis har kategoriserats i de högre grupperna av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år även i större utsträckning har utövat våld, jämfört med eleverna

som har kategoriserats i de lägre grupperna. Kendalls tau-c visar ett värde på 0,289, vilket

bekräftar att det finns ett positivt samband mellan variablerna. Vidare ska detta samband

undersökas inom det tre olika problemtyperna: problematisk skolsituation, har testat narkotika

samt har haft en tidig berusningsdebut. Dessa analyser görs för att se om sambandet mellan

alkohol och våld ser olika ut för dem med eller utan en ytterligare problemfaktor.

20

Här visas sambandet mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld för de elever

som inte har en problematisk skolsituation/har en problematisk skolsituation.

Tabell 5.

Ej problematisk skolsituation

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

99,2%

(390)

99,4%

(482)

98,1%

(503)

95,9%

(441)

93,3%

(458)

89,6%

(421)

88,8%

(420)

81,7%

(361)

74,8%

(317)

56,2%

(218)

88,4%

(4011)

Utövat

våld

0,8%

(3)

0,6%

(3)

1,9%

(10)

4,1%

(19)

6,7%

(33)

10,4%

(49)

11,2%

(53)

18,3%

(81)

25,2%

(107)

43,8%

(170)

11,6%

(528)

Totalt 100%

(393)

100%

(485)

100%

(513)

100%

(460)

100%

(491)

100%

(470)

100%

(473)

100%

(442)

100%

(424)

100%

(388)

100%

(4539)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,251 P<0,01

Problematisk skolsituation

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

96,8%

(30)

95,9%

(70)

94,7%

(54)

87,0%

(60)

85,1%

(57)

87,5%

(70)

80,2%

(81)

75,9%

(66)

64,3%

(83)

43,1%

(72)

74,7%

(643)

Utövat

våld

3,2%

(1)

4,1%

(3)

5,3%

(3)

13,0%

(9)

14,9%

(10)

12,5%

(10)

19,8%

(20)

24,1%

(21)

35,7%

(46)

56,9%

(95)

25,3%

(218)

Totalt 100%

(31)

100%

(73)

100%

(57)

100%

(69)

100%

(67)

100%

(80)

100%

(101)

100%

(87)

100%

(129)

100%

(167) 100%

(861)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,398 P <0,01

Tabellen visar att sambandet mellan alkohol och våld kvarstår för både dem med en

problematisk skolsituation och för dem utan. Det finns dock relativt stora skillnader och

genomgående rapporterar de som har en problematisk skolsituation även att de i större

utsträckning har utövat våld i samband med alkohol, jämfört med de som inte har rapporterat

en problematisk skolsituation. Vidare visar tabellen att de med en problematisk skolsituation

generellt, oberoende av konsumtionsnivå i högre utsträckning varit inblandade i

alkoholrelaterat våld, 25,6 % jämfört med 11,6% hos de elever som inte har en problematisk

skolsituation. Kendalls tau-c visar på ett starkare samband mellan alkohol och våld för de med

en problematisk skolsituation.

21

I tabell 6 visas sambandet mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld uppdelat

på om man har en testat narkotika eller inte.

Tabell 6.

Har ej testat narkotika

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

99%

(412)

98,8%

(513)

97,5%

(511)

95,7%

(449)

92,8%

(452)

91,0%

(393)

90,0%

(385)

84,4%

(308)

79,2%

(270)

62,4%

(174) 90,8%

(3867)

Utövat

våld

1,0%

(4)

1,2%

(6)

2,5%

(13)

4,3%

(20)

7,2%

(35)

9,0%

(39)

10,0%

(43)

15,6%

(57)

20,8%

(71)

37,6%

(105)

9,2%

(393)

Totalt 100%

(416)

100%

(519)

100%

(524)

100%

(469)

100%

(487)

100%

(432)

100%

(428)

100%

(365)

100%

(341)

100%

(279)

100%

(4260)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,398 P <0,01

Har testat narkotika

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

100%

(9)

97,4%

(38)

100%

(49)

87,1%

(54)

88,6%

(62)

82,8%

(96)

79,2%

(118)

71,4%

(115)

62,7%

(128)

41,1%

(109)

69,2%

(778)

Utövat

våld

0,0%

(0)

2,6%

(1)

0,0%

(0)

12,9%

(8)

11,4%

(8)

17,2%

(20)

20,8%

(31)

28,6%

(46)

37,3%

(76)

58,9%

(156)

30,8%

(346)

Totalt 100%

(9)

100%

(39)

100%

(49)

100%

(62)

100%

(70)

100%

(116)

100%

(149)

100%

(161)

100%

(204)

100%

(265)

100%

(1124)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,286 P <0,01

Som vid tidigare analyser kvarstår sambandet i stort sett mellan att ha tillhöra en högre grupp

av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och att i större utsträckning ha utövat våld i

samband med alkohol för de som har testat narkotika och för de som inte har testat narkotika.

När det gäller den totala andelen av eleverna som har utövat våld visas det att av eleverna som

har testat narkotika har 30,8% utövat våld i samband med alkohol, motsvarande siffra för de

elever som inte har testat narkotika är 9,2%. När man ser till Kendalls tau-c visar

sambandsmåttet på ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och våld för både de som

har testa narkotika och det som inte testat narkotika. Sambandet mellan alkohol och våld är

dock starkare för dem som inte har testat narkotika, vilket betyder att alkoholens inverkan på

våld har en större betydelse för denna grupp, jämfört med de som har testat narkotika.

22

Tabell 7 visar sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld för de elever som ej har haft en

tidig berusningsdebut/har haft en tidig berusningsdebut.

Tabell 7.

Har ej haft tidig berusningsdebut

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

99,0%

(391)

99,0%

(482)

98,3%

(475)

96,2%

(407)

93,9%

(382)

92,7%

(355)

89,4%

(313)

86,7%

(248)

77,0%

(197)

62,6%

(119)

92%

(3369)

Utövat

våld

1,0%

(4)

1,0%

(5)

1,7%

(8)

3,8%

(16)

6,1%

(25)

7,3%

(28)

10,6%

(37)

13,3%

(38)

23,0%

(59)

37,4%

(71) 8%

(291)

Totalt 100%

(395)

100%

(487)

100%

(483)

100%

(423)

100%

(407)

100%

(383)

100%

(350)

100%

(286)

100%

(256)

100%

(190)

100%

(3660)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,174 P <0,01

Har haft tidig berusningsdebut

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

Ej utövat

våld

100%

(18)

98,4%

(63)

94,9%

(75)

88,5%

(92)

87,0%

(127)

81,2%

(134)

84,4%

(184)

73,8%

(177)

69,0%

(198)

46,2%

(165)

73,5%

(1233)

Utövat

våld

0,0%

(0)

1,6%

(1)

5,1%

(4)

11,5%

(12)

13,0%

(19)

18,8%

(31)

15,6%

(34)

26,2%

(63)

31,0%

(89)

53,8%

(192)

26,5%

(445)

Totalt 100%

(18)

100%

(64)

100%

(79)

100%

(104)

100%

(146)

100%

(165)

100%

(218)

100%

(240)

100%

(287)

100%

(357)

100%

(1678)

Sambandsmått: Kendalls tau-c: 0,355 P <0,01

Som tidigare konstaterat kvarstår sambandet mellan att ha en högre grad av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år och att i större utsträckning utöva våld i samband med alkohol för

de som har haft en tidig berusningsdebut och för de som inte har haft en tidig

berusningsdebut. Det finns här ett samband som visar att de elever som har haft en tidig

berusningsdebut även i större utsträckning har utövat våld i samband med alkohol jämfört

med de elever som inte har haft en tidig berusningsdebut. Den totala andelen elever som

uppger att de utövat våld och haft en tidig berusningsdebut är 26,5%, hos de elever som inte

haft en tidig berusningsdebut är andelen 8%.

Kendalls tau-c visar på ett mycket starkare samband mellan alkoholkonsumtion och våld för

de som har haft en tidig berusningsdebut, jämfört med de som inte har haft det.

23

Logistisk regressionsanalys

I föregående analys har sambandet mellan alkohol och våld redovisats uppdelat på en typ av

problem i taget. I den avslutande analysen ska logistisk regression användas där alla

problemrelaterade beteenden kan kontrolleras för på en gång. Här visas logistisk

regressionsanalys i tre modeller där den första modellen testar sannolikheten att utöva våld i

samband med att man konsumerar alkohol med de oberoende variablerna genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år uppdelat i tio grupper och kön. Vid modell två läggs variablerna

problematisk skolsituation, testat narkotika och tidig berusningsdebut till. I modell tre har det

inkluderats tre stycken interaktionstermer som står för produkten av de olika problemtyperna

och variabeln som står för de tio grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år.

24

Tabell 8. Logistisk regressionsanalys

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Variabler Sig Exp (B) Sig Exp (B) Sig Exp (B)

Alkoholkons

umtion 0,000 1,599 0,000 1,464 0,000 1,488

Kön 0,000 2,050 0,000 2,122 0,000 2,139

Prob.

skolsituation 0,000 1,660 0,000 3,121

Testat

narkotika 0,000 1,763 0,000 0,613

Tidig

berusningsde

but

0,000 1,931 0,000 3,415

Prob Skol *

Alkoholkons

umtion

0,106 0,924

Testat

narkotika *

Alkoholkons

umtion

0,014 1,139

Tidig

berusningsde

but *

Alkoholkons

umtion

0,100 0,929

Konstant 0,000 -5,440 0,000 - 5,427 0,000 - 5,553

Nagelkerke

R Square

0,269 0,307 0,309

Vid tabell 8 visas effekterna av de oberoende variablerna på den beroendevariabeln Utövat

våld. Dessa effekter för varje enskild oberoendevariabel gäller då övriga variabler är lika med

sitt medelvärde. Av modell 1 och 2 visas det vid variabeln Kön att för män ökar sannolikheten

för att utöva våld med cirka 2 gånger jämfört med att vara kvinna. När man ser till variabeln

för de tio grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och dess inverkan på

sannolikheten för att utöva våld i samband med alkohol syns det i modell 1 att effekten ökar

25

med cirka 1,6 gånger för varje ökning i variabelns tio grupper, en större alkoholkonsumtion

ökar sannolikheten för att ha utövat våld. I modell 2 har effekten minskat något och

sannolikheten för alkoholrelaterat våld ökar med cirka 1,5 gånger för varje ökning i

variabelns tio grupper. Variabeln som står för problematisk skolsituation visar att detta har en

positiv påverkan på sannolikheten att i samband med alkohol utöva våld, denna sannolikhet är

1,6 gånger större för de som har en problematiskskolsituation jämfört med de som inte har

det. Även att ha en att ha en tidig berusningsdebut ökar denna sannolikhet med 1,9 gånger för

de som har en tidig berusningsdebut jämfört med de som inte har en tidig berusningsdebut.

Variabeln som står för om man har testat narkotika visar här på en ökad sannolikhet med 1,8

gånger.

Det kan finnas interaktionseffekter mellan alkoholkonsumtion och variablerna som

representerar olika typer av problem. För att kontrollera detta har interaktionstermer

inkluderats i analysen vid modell 3. Dessa står för produkten av Problemtyp *

Alkoholkonsumtion och visar om effekten av de olika typerna av problem på sannolikheten att

ha utövat alkoholrelaterat våld skiljer sig åt mellan de som har ett av de utvalda problemen

eller inte. Tabellen visar att interaktionstermen för Testat narkotika * Alkoholkonsumtion är

signifikant på 95% signifikansnivå. Detta visar att effekten som kommer av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år på sannolikheten att utöva våld skiljer sig åt beroende på om man

testat narkotika inte. Samma resultat visades i korstabellsanalysen där vi kunde se att alkohol

hade en större effekt på våldet för de elever som inte har testa narkotika. I korstabellsanalysen

visar Kendalls tau-c ett värde på 0,398 för det som ej har testat narkotika och motsvarande

värde för de som har testat narkotika är 0,286. Det fanns således ett samband mellan alkohol

och våld i båda grupperna, men det var starkast bland de som inte provat narkotika.

Interaktionstermerna för de två övriga typerna av problem och alkoholkonsumtion

(Problematisk skolsituation * Alkoholkonsumtion och Tidig berusningsdebut *

Alkoholkonsumtion) visar på icke signifikans. Detta betyder att effekten av de olika typerna

av problem på sannolikheten att ha utövat våld i samband med alkohol inte skiljer sig åt

mellan de som har ett av de utvalda problemen eller inte.

Enligt Nagelkerke R Square är det vid modell 1 26,9% av variationen i våldsvariabeln som

kan förklaras av variablerna alkoholkonsumtion och kön. Vid modell 2 ökar den förklarade

variansen något till 30,7%. Vid modell 3 är det 30,9 av variationen som kan förklaras.

26

Diskussion

Syftet med denna studie har varit att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion och

våldsutövande hos unga i relation till utvalda typer av problem. Hypotesen lyder: Hos unga

finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva våld. De övriga

problembeteendena problematisk skolsituation, har haft en tidig berusningsdebut och har

testat narkotika påverkar benägenheten för alkoholrelaterat våld.

Sambandet mellan alkohol och våld påverkas av andra problemrelaterade beteenden och ser

olika ut för de elever som även är belastade med andra typer av problem.

Resultatet visar i enlighet med flertalet tidigare studier om ämnet att det även här finns ett

samband mellan alkohol och våld. Nivån av alkoholkonsumtion påverkar detta samband och

med en högre genomsnittlig konsumtion av alkohol per år medföljer större andel elever som

uppger att de i samband med alkohol har utövat våld. Detta ger stöd åt tidigare studier om

nivån av alkoholkonsumtion och våld (Lenke 1990, Rossow 1999, Bonomo 2001, Pernanen

1991 mfl). De elever som druckit allra minst alkohol och räknats till de lägsta grupperna (1-2)

har utövat väldigt lite våld i samband med alkohol, endast 0,9-1,2% har uppgett detta. Det blir

en stor kontrast i jämförelse med de elever som druckit allra mest och räknas till de högsta

grupperna (9-10) där 27,5% och 48% uppgett att de i samband med alkohol utövat våld. Det

är få av eleverna som dricker lite som har utövat våld och det skulle kunna visa att alkohol i

sig inte har ett samband med våld utan att det är just den stora konsumtionen av alkohol som

bidrar till en ökad risk för att alkoholrelaterat våld sak uppstå, tidigare studier har visat detta

(Wells & Graham, 2002). Med dessa slutsatser antas hypotesens första led som lyder, Hos

unga finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva våld.

Vidare diskuteras slutsatserna för var och en av de olika problemrelaterade beteendena.

Vid analysen av korstabellerna för elever med en problematik skolsituation eller ej visas det

att detta påverkar benägenheten för alkoholrelaterat våld. För eleverna som har en

problematisk skolsituation är den totala andelen som utövat alkoholrelaterat våld lite mer än

dubbelt stor, jämfört med de elever som inte har en problematisk skolsituation.

27

Den logistiska regressionsanalysen visar att sannolikheten att ha utövat våld ökar med 1,6

gånger för de elever som har en problematisk skolsituation och detta har en självständig effekt

på sannolikheten att utöva alkoholrelaterat våld som inte är beroende av vilken nivå av

alkoholkonsumtion man har.

Angående hur denna typ av problem påverkar sambandet mellan alkohol och våld visar

interaktionstermen vid den logistiska regressionsanalysen inte på signifikans, vilket betyder

att effekten av problematisk skolsituation på sannolikheten att ha utövat våld i samband med

alkohol inte skiljer sig åt mellan de som har denna typ av problem eller inte.

Dock finns det en viss skillnad i styrkan på det positiva sambandet som ses vid

korstabellsanalysen då sambandsmåttet Kendalls tau-c visar på ett något starkare samband

mellan alkoholkonsumtion och våld för elever som har en problematisk skolsituation, jämfört

med de elever som inte har en problematisk skolsituation.

Att ha problem i skolan bidrar till en ökad risk för att alkoholrelaterat våld ska uppstå, detta

har tidigare visat sig ha en koppling till andra typer av problem och har uppmärksammats i

kriminologisk teori om sociala band (Ring, 2001) och visats vid Socialstyrelsens senaste

rapport Unga och brott i Sverige (2013).

Liknade slutsatser kan dras om de elever som har haft en tidig berusningsdebut, även de har

en större benägenhet för att ha utövat våld i samband med alkohol. Den totala andelen som

syns vid korstabellsanalysen är mer än tre gånger så stor för de elever som har haft en tidig

berusningsdebut, jämfört med de som inte har haft det. Den logistiska regressionsanalysen

visar att det är 1,9 gånger större sannolikhet att utöva våld för eleverna med en tidig

berusningsdebut, oberoende av vilken grad av genomsnittlig alkoholkonsumtion man har.

När det kommer till om denna typ av problem påverkar sambandet mellan alkoholkonsumtion

och alkoholrelaterat våld visar interaktionstermen vid den logistiska regressionsanalysen inte

på signifikans, vilket betyder att effekten av tidig berusningsdebut på sannolikheten att ha

utövat alkoholrelaterat våld inte skiljer sig åt mellan de som har haft en tidig berusningsdebut

eller inte. Vid korstabellsanalysen syntes det dock en skillnad i styrkan på sambandet som

visar på att detta är något starkare för eleverna som tidigt har druckit sig berusade.

Att börja dricka alkohol tidigt är en riskfaktor som kan leda till vidare problematiskt beteende

28

och har tidigare kopplats ihop med en större sannolikhet för att utveckla en problematisk

alkoholkonsumtion (CAN rapport 139, 2013).

Även att ha testat narkotika är ett problematiskt beteende som bidrar till en ökad benägenhet

att ha utövat alkoholrelaterat våld. Totalt sett är det vid korstabellsanalyserna tre gånger så

stor andel av de som har testat narkotika som också har utövat våld i samband med alkohol,

jämfört med de som inte har testat narkotika. Den logistiska regressionen visar på att de

elever som har testat narkotika har en ökad sannolikhet att utöva alkoholrelaterat våld som är

1,9 gånger så stor, jämfört med eleverna som inte har testat narkotika, denna effekt är

oberoende av alkoholkonsumtions nivå. Detta resultat stödjs av tidigare forskning som visar

på att unga som har testat narkotika även är belastade med övriga problem (CAN rapport 137,

2013, Rossow, 1999).

Interaktionstermen mellan alkoholkonsumtion och variabeln som står för om man har testat

narkotika är signifikant och detta innebär att effekten som kommer av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år på sannolikheten att utöva våld skiljer sig åt beroende på om man

testat narkotika inte. Resultatet skiljer sig här från vad som visats vid de andra två typerna av

problem och detta syns även vid korstabellsanalysen där vi kunde se att alkohol hade en större

effekt på våldet för den grupp av elever som inte har testa narkotika, Kendalls tau-c visar ett

värde på 0,398 för det som ej har testat narkotika och motsvarande värde för de som har testat

narkotika är 0,286.

Detta är intressant men vad detta beror på är oklart. Det kan vara så att dessa elever är de som

har en livsstil som innebär att de generellt sett är mer inblandade i våld. Det kan även vara en

effekt som kommer från att droger i sig har en inverkan på ökat alkoholrelaterat våld.

Som tidigare studier även visat (Furgesson 1996, Bonomo 2001, Rossow 1999) har eleverna i

denna studie som haft övriga problem även haft en större benägenhet till att ha utöva våld i

samband med alkohol, jämfört med eleverna utan någon av de utvalda typerna av

problembeteende. De tre problembeteenden har även en självständig effekt på ökad

sannolikhet för alkoholrelaterat våld som var oberoende av genomsnittlig alkoholkonsumtions

nivå. Med dessa slutsatser antas den andra delen i hypotesen vid samtliga tre problemtyper då

dessa bidrog till en större andel elever som har utövat alkoholrelaterat våld.

29

Den sista delen av hypotesen lyder: Sambandet mellan alkohol och våld påverkas av andra

problemrelaterade beteenden och ser olika ut för de elever som även är belastade med andra

typer av problem.

Vid denna del av hypotesen visas olika resultat för de som har testat narkotika jämfört med de

elever som har en problematisk skolsituation eller har haft en tidig berusningsdebut.

Det finns ingen signifikant skillnad i sambandet mellan alkoholkonsumtion och

alkoholrelaterat våld för det med eller utan en problematisk skolsituation eller de som har

haft/ inte haft en tidig berusningsdebut. Det visas dock en signifikant skillnad i sambandet för

gruppen elever som har testat narkotika eller inte. Vidare visas vissa skillnader i styrkan på

sambandet där detta var starkare för de som hade en problematisk skolsituation eller har haft

en tidig berusningsdebut. För de som har testat narkotika var styrkan i sambandet svagare.

Man kan även utläsa hur dessa tre typer av problembeteenden bidrar till en bättre förklarnings

modell för sambandet mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och alkoholrelaterat

våld, nedan följer en diskussion kring detta. Variabeln för de tio grupperna av genomsnittlig

alkoholkonsumtion per år och dess inverkan på sannolikheten för att utöva våld i samband

med alkohol visar i modell 1 att effekten ökar med cirka 1,6 gånger för varje ökning i

variabelns tio grupper. I modell 2 har effekten minskat något och sannolikheten för

alkoholrelaterat våld ökar med cirka 1,5 gånger för varje ökning i variabelns tio grupper. Att

effekten av alkoholkonsumtion minskat något vid modell 2 när variablerna för de olika

typerna av problem förs in visar på att variablerna som lagts till nu mäter en liten del av det

som tidigare mättes av variabeln för olika nivåer av alkoholkonsumtion. Vid kontroll för olika

problembeteenden kan dessa förklara en liten del av samvariationen mellan genomsnittlig

alkoholkonsumtion och alkoholrelaterat våld men det bör noteras att problemtyperna kunde

förklara en mycket liten av sambandet. De olika typerna av problem kunde således till viss del

bidra till en bättre förklaringsmodell för alkoholrelaterat våld. Den totala andelen förklarad

varians som visades i modell 1 vid den logistiska regressionsanalysen ökade när variablerna

för problembeteenden fördes in i modell 2. Andel förklarad varians vid modell 1 är 26,9%

denna höjs till 30,7% vid modell 2.

Som tidigare beskrivits är den vetenskapliga utgångspunkten för denna studie kopplad till ett

idealistiskt perspektiv. Det resultat som presenteras här visar inte på någon objektiv

oberoende verklighet utan kan endast ses som en bättre eller sämre bild av hur sambandet

mellan alkohol och våld ser ut. Vid frågan om validitet anser jag att denna utifrån dessa

30

förutsättningar till en viss grad är uppnådd och att slutsatserna kan bidra till att få en

fördjupad kunskap om vad som kan påverka sambandet mellan alkohol och våld hos unga.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de elever som har konsumerat mycket alkohol i

större utsträckning har utövat alkoholrelaterat våld, jämfört med de elever som konsumerat

lite alkohol. Att vara belastad med övriga problem som en problematisk skolsituation, att ha

använt droger och att ha haft en tidig berusningsdebut är faktorer som även de bidrar till en

ökad benägenhet för att utöva våld i situationer där alkohol konsumeras.

Signifikant skillnad i sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterat våld visades

för gruppen elever som har testat narkotika eller inte, men inte hos de elever med eller utan

en problematisk skolsituation eller de som har haft/ inte haft en tidig berusningsdebut.

Sambandet mellan alkohol och våld var starkare för elever som hade en problematisk

skolsituation och för de som har haft en tidig berusningsdebut. Hos de elever som hade testat

narkotika var sambandet mellan alkohol och våld svagare, jämfört med de som inte hade

testat narkotika.

Vid kontroll för de olika problembeteendena kunde dessa förklara en mycket liten del av

samvariationen mellan alkoholkonsumtion och våld.

31

Vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie om sambandet mellan alkohol och våld

hos unga relaterat till övriga problem där avvikande beteenden mäts mer omfattande. Studier

har gjorts i Nya Zeeland och i Norge (Furgesson, 1996, Rossow, 1999) där

alkoholkonsumtion och våld studerats i relation till avvikande beteende. Dessa studier har

inkluderat faktorer som social bakgrund, föräldrars missbruk och individuella egenskaper hos

ungdomarna. Genom en sådan undersökning bland unga i Sverige skulle man kunna se om

dessa faktorer kan tänkas förklara hela sambandet mellan alkohol och våld eller om det efter

en kontroll för avvikande beteende kvarstår ett samband. Om så är fallet skulle detta indikera

att det finns ett kausalt samband mellan alkohol och våld som visar på att alkohol har vissa

toxiska egenskaper som påverkar hjärnan på ett sätt som ökar aggressivt beteende.

Vidare gav denna undersökning ett resultat för gruppen av elever som har testat narkotika som

skiljer sig från de andra två typerna av problembeteenden och det vore intressant att utforska

alkoholrelaterat våld eller våld generellt hos de unga som använder narkotika.

32

Referenser

Andersson, L (2011) Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet.

Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen.

Bye, E & Rossow, I (2008) Is the Impact of Alcohol Consumption on Violence Relative to

the Level of Consumption? Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime

Prevention, 9:1, s. 31-46

Bonomo, Y., Coffey, C., Wolfe, R., Lynskey, M., Bowes, G. & Patton, G. (2001) Adverse

outcomes of alcohol use in adolescents. Addiction, 96: 1485-1496.

Bryman, A (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.

Djurfeldt, G, Larsson R, Stjärnhagen O (2010) Statistisk verktygslåda – bivariat analy . Del 1.

Studentlitteratur: Lund.

Djurfeldt, G, Larsson R, Stjärnhagen O (2010) Statistisk verktygslåda – multivariat analys.

Del 2. Studentlitteratur: Lund.

Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur.

Fergusson, David M (1996) Alcohol misuse and juvenile offending in adolescence,

Addiction, 91: 483-494.

Gripe, I (2013) Skolelevers drogvanor 2013, CAN rapport 139, Centralförbundet för alkohol

och narkotikaupplysning. Stockholm.

Gripe, I (2013) Så görs CANs undersökning, En genomgång av praktiskt genomförande, CAN

rapport 135, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Stockholm.

Lenke, L. (1990) Alcohol and Criminal Violence: Time Series Analyses in a Comparative

Perspective. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

33

Leifman, H & Henriksson, C (2013) Ungdomar som använder nätdroger - vilka är de?

Empiriska analyser av skolelevers drogvanor med fokus på nätdroger. CAN rapport 137,

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Stockholm.

Leifman, H & Henriksson, C (2011) Skolelevers drogvanor 2013, CAN rapport 129,

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Stockholm.

MacAndrew, C. & Edgerton, R. (1969) Drunken Comportment: A Social Explanation.

Chicago: Aldine.

Markku, L & Matti, V (1994) Serotonin, violent behavior and alcohol, American Journal of

Medical Genetics, 60: 157–161.

Norström, T. (1998) Effects on criminal violence of different beverage types and private and

public drinking. Addiction, 93: 689-699.

Pernanen, K. (1991) Alcohol in Human Violence. New York: Guilford.

Ring, J (2001) Riskfaktorer och brott. I: Estrada, F & Flyghed, J (red), Den svenska

ungdomsbrottsligheten. s. 101-136 Lund: Studentlitteratur

Rossow, I, Pape, H. & Wichstrøm, L. (1999) Young, wet & wild? Associations between

alcohol intoxication and violent behaviour in adolescence. Addiction, 94: 1017-1031.

Socialstyrelsen, (2013) Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas

hälsa, vård och omsorg 2013. Artikel nr 2013-5-37 Stockholm

Trygvesson, K (2005) Freedom in a bottle, Young Swedes on rationales and norms for

drunken behavior. Center for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)

Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. Rapport

nummer 2011:1 Stockholm

34

von Hofer, H. (2011) Punishment and Crime in Scandinavia. Historical Criminal Justice

Statistics 1750–2008. Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen.

Walsh, A (1990) Statistics of the social sience. New York : Harper & Row

Wells, S & Graham, K (2002) Aggression involving alcohol: relationship to drinking patterns

and social context Social, Prevention and Health Policy Research Department, Center for

Addiction and Mental Helath. London.