Årsredovisning 2012 -...

ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB 1

Årsredovisning 2012

- ett kommunägt företag -

2 ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB

Innehåll

3

6

7

8

9

10

12

14

16

18

21

22

23

25

26

32

33

34

VD har ordet

Elnät – Verksamhet

Elnät – Serviceavdelning

Elnät – Leveranssäkerhetsutveckling

Elnät – Nättariffens delar

Elnät – Nyckeltal

Stadsnät - Verksamhet

Stadsnät - Nyckeltal

Kundtjänst och marknad

Förvaltningsberättelse

Ekonomiska nyckeltal

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Tilläggsupplysningar

Revisionsberättelse

Företagsledning

Styrelse


Under hela 2012 har vårt projekt ”Nya lokaler i Kvarteret Vinrankan” pågått. Hela bolaget ska efter köp av fastigheten och omfattande renovering snart flytta in i egna gemensamma lokaler. Det började med rivning i januari och fortsatte med byggnation och markarbeten från och med mars. Entreprenören Fristad Bygg AB har på ett mycket bra och ansvarsfullt sätt nu slutfört projektet och vi är väl-digt nöjda med resultatet. Efter att själva har gjort en hel del instal-lationer kommer vi att flytta i under våren 2013. Lokalerna blir anpassade helt efter våra behov och den volym bolaget idag omfattar.

Processflödesanalys och organisationsutvecklingVi har i Vinrankans projekterings- och lokalprogramarbete tagit stor hänsyn till de slutsatser som man kommit fram till i organisations-utvecklingsprojektet Tesla. Ambitionen har varit att utveckla vårt sätt att jobba och att utifrån väl definierade funktionsbehov planera lokalerna på ett så logiskt sätt som möjligt. Vi vill därigenom skapa goda förutsättningar för effektivt arbete, en positiv ”vi-anda” och maximal trivsel.

Teslaarbetet har inneburit en långtgående analys av arbetsflöden och processer inom Affärsområde Elnät och har syftat till att identifiera onödiga arbetsuppgifter eller orationella arbetssätt. Målet har varit att alltid uppnå maximal kundnytta med minimalt resursslöseri. Själva Teslaprojektet avslutades under året men vi kommer att behålla ”Teslatänkandet” även i fortsättningen.

Som ett resultat av detta har vi under 2012 förberett och förankrat en uppdatering av vår organisation så att den bättre motsvarar både de nya arbetssätten från Teslaprojektet och det faktum att vi för första gången sedan början av 1950-talet kommer att sitta ihop på samma geografiska plats. Organisationsuppdateringen kommer att genomföras praktiskt i samband med vår flytt under våren 2013.

Projekt BFUS Business For Utilities Suite, BFUS är ett projekt som startades strax innan sommaren 2012 och som vi genomför tillsammans med Borås Elhandel AB. Det är egentligen de tre sista uppgraderingsstegen av

vårt kundadministrativa system Lettrapaketet och då främst applika-tionen K-plus. CGI (tidigare Logica) som är utvecklare och leveran-tör av systemet har gått så långt att detta kan betraktas som ett helt nytt program. Därför är arbetet med att konvertera all data in i den nya miljön och sätta upp alla parametrar enormt tidsödande. Projektet är mycket omfattande och upplevs internt som tungt och pressande. Projektet skall drivas parallellt med den vanliga verksam-heten som måste fungera utan att våra kunder blir lidande.

Personal och personalfrågorVåra medarbetares hälsa ser ut att förbättras över åren. Enligt 2012 års statistik minskar sjuktalen jämfört med året innan, som i sin tur var bättre än 2010. Detta är en mycket positiv utveckling som vi hoppas ska hålla i sig framåt.

Vi har under året haft ett stort tryck i verksamheten samtidigt som några av våra medarbetare slutat eller bytt befattning. Det är också viktigt att i god tid förbereda uppdateringen av vår organisation. Detta gör att vi har ett behov av resurser som vi under 2012 har rekryterat in till bolaget. Det har gällt bland annat en ny informatör/webbredaktör, en ny IT-ansvarig, en projektcontroller samt en ingenjör till Affärsområde Elnät. Internrekrytering till vissa tjänster har också förekommit. Rekrytering av efterträdaren till chefen för Affärsområde Elnät, som våren 2013 går i pension, samt ny servicechef har också genomförts under årets sista del.

Projekt 2031 – långtidsplanering av elförsörjningFör att förbereda Borås Elnät för det ökade krav på elförsörjning som en växande stad för med sig arbetar bolaget med en mycket långsiktig strategi. I projekt 2031 samordnas stadens omfattande utbyggnadsplaner och det behov av elförsörjning som uppstår med det befintliga elnätets behov av reinvestering. Det är viktigt att den planerade investeringsvolymen, som är mycket hög men också helt nödvändig ut ett tekniskt långsiktigt hållbart perspektiv, planeras på ett resursmässigt optimalt sätt.

I projektet identifieras bland annat behovet av att bygga en 130 kilovoltskabel i en ring runt Borås och från den distribuera ned-transformerad kraft in mot centrum och ut mot industriområden och landsbygd. Längs kabeln kommer ett antal mottagningsstationer att byggas och vi väljer av säkerhetsstrategiska skäl att bygga fler, men lite mindre enheter.

NätkvalitetÄven detta år har leveranssäkerheten upprätthållits på ett bra sätt. De störningar som ändå inträffat har åtgärdats snabbt, vilket betyder att den sammanlagda samhällskostnaden kan betraktas som rimlig. En förklaring är att bolaget under en lång rad av år kontinuerligt analyserat och avvägt var och när investeringar och förbättringar får bäst effekt. Vi genomför driftstrategiska investeringar i syfte att minimera effekten av uppkomna driftstörningar och vi har under de senaste åren grävt ner den största delen kvarvarande luftledningar för att minska väderkänsligheten. Att underhålla befintliga installa-

Vi har byggt våra nya lokaler

VD har ordet


tioner väl så att de kan utnyttjas efter den ekonomiska avskrivnings-tiden är också en bärande förklaring till att vi kan generera ett bra resultat. Det bidrar samtidigt till vår leveranskvalitet och till vår möjlighet att bibehålla låga och rimliga nätavgifter.

Nyinvesteringar i nätstruktur och teknisk utrustning balanseras mel-lan lönsamhet och samhällsnytta med den grundläggande målsätt-ningen att satsningar ska generera ökade intäkter. Som nätägare i ett koncessionsområde kan dock inte alla åtgärder generera avkastning. Vi har det lagbundna ansvaret att förse stadens invånare med el och måste därmed bygga ut eller anpassa nätet även där lönsamhet inte kan uppnås. Denna samhällsnytta kommuniceras med ägaren och vi är överens om den resultatpåverkan som blir följden.

MyndighetsbeslutHändelseutvecklingen i den juridiska processen gällande Energi-marknadsinspektionens förhandsregleringsmodell har under året inneburit omfattande förberedelser och att båda sidor sammanställt och lämnat in sin syn på saken till Förvaltningsdomstolen. Bakgrunden är att Energimarknadsinspektionen i slutet av 2011 med-delade sitt beslut om intäktsram i den nya förhandsregleringsmodellen, där den maximala nivån för våra elnätsintäkter under den kommande fyraårsperioden anges. Beslutet utföll i praktiken enligt våra förvänt-ningar men kompletterades i elfte timmen med en ny tillämpning som innebär att den ändå blev väsentligt lägre. Vi tillåts stegvis öka vår intäkt under fyra stycken fyraårsperioder för att först under perioden 2024 – 2027 få ta ut hela den i 2010 års penningvärde beviljade ramen.

Bolagets hållning är att det är oacceptabelt att man i ett sent skede ändrar villkoren i en ny regleringsmodell utan föregående informa-tion. Myndigheten måste ge oss logiska och stabila förutsättningar som vi kan förhålla oss till och vi vet fortfarande inte exakt vad som gäller. Av detta skäl har 96 av Sveriges cirka 170 nätbolag överklagat beslutet via Svensk Energi. Då läget fortfarande är oklart kommer vår hantering av budget, tariffer och övriga spörsmål inom Affärs-område Elnät att fortsätta enligt plan.

Samtal mellan Energimarknadsinspektionen och Svensk Energis advokater har under året förts i syfte att hitta en möjlighet till för-likning. Myndigheten har medgivit vissa mindre metodförändringar som förbättrar elnätsbolagens situation en aning, men en mera omfattande förlikning måste i skrivande stund bedömmas som orea-listisk och vi förväntar oss en långdragen rättsprocess.

Granskningsprincipen för mellanregleringen 2010 och 2011 har också offentliggjorts av Energimarknadsinspektionen. Den bygger på samma princip som förhandsregleringen, vilket betyder att man kontrollerat elnätsintäkterna för 2010. Vi blev uttagna till fördjupad granskning, men fick nyligen 2010 års tariffer godkända. Även för 2011 är vi uttagna till en fördjupad granskning avseende en intäktsökning på fem miljoner kronor, utöver det av EI godkända beloppet. Vi har för närvarande ingen kännedom om på vilket sätt EI förväntar sig att vi ska återföra det beloppet till kundkollektivet, om ett sådant beslut blir resultatet av granskningen.

Massmedial uppmärksamhetI efterdyningarna av bland annat vissa statliga myndigheters utsväv-ningar har vi under hösten fått frågor från rikstäckande massmedia om våra eventuella affärsförbindelser med ett antal eventföretag i Sverige. Man ville veta om vi vid något tillfälle sedan 1 januari 2009 köpt tjänster eller produkter av något eller några av de cirka hundra avgivna bolagen. Vi kunde meddela att vi inte har anlitat något av dessa företag.

Även lokala massmedia har visat stort intresse för bolaget och främst har den gamla frågan om företagets avkastningsnivåer och koncernbidrag tagits upp. Borås Stads krav på avkastning från bolaget har kritiserats, liksom det sätt som koncernen Borås Stadshus AB hanterar sina koncernbidrag. Man får det att framstå att Borås Stad som ägare agerar omoraliskt och att det får till följd att vi som bolag brandskattar våra elnätskunder. Även Energimarknadsinspektionens nya regleringsmodell för våra elnätsintäkter har uppmärksammats och man konstaterar att det kan vara slutet för bolagets möjligheter att generera vinster.

Vi genererar ett gott positivt resultat till koncernen, som naturligtvis också är till stort gagn för alla invånare i Borås, inte bara för dem som bor inom Borås Elnäts koncessionsområde. Koncernbidraget som ägaren, det vill säga Borås Stads koncernledning, enligt gällande skattelagstiftning har full rätt att fördela mellan de i koncernen ingående bolagen, är ägarens uttag av avkastning på insatt kapital.

Jag vill påstå att vårt resultat i hög grad kan förklaras med att vi bedri-ver en effektiv verksamhet med fokus på kostnader och intäkter. Samtidigt har undantagslöst det långsiktigt bästa materialet och den mest långsiktiga tekniken valts. Detta gäller både ur kvalitetssynpunkt, där lång livslängd ger möjlighet att nyttja anläggningar efter den eko-nomiska avskrivningstiden, och ur effektivitetssynpunkt, med så låga elektriska förlustvärden som möjligt. Detta är ett synsätt som präglat såväl reinvesteringsprogram som nybyggnation under mycket lång tid.

RevisionDeloitte revisorer har på uppdrag av bolagets lekmannarevisorer under slutet av året genomfört en revision främst gällande bolagets intern-kontroll. Utredningen identifierade ett behov av en övergripande risk-analys samt en kommunikationspolicy för bolaget. Borås Elnät har alltid haft en god riskmedvetenhet och ett antal rutiner för att identi-fiera och följa upp riskområden, men en samlad analysrutin har saknats. Denna kommer att utarbetas under 2013, liksom en över- gripande kommunikationspolicy.

Även PWC revisorer har på uppdrag av Borås Stads revisionskontor genomfört en övergripande analys av hur vi hanterar våra ramavtal och större projekt. Analysen genomfördes genom intervjuer av med-arbetare och genomgång av dokumentation. Vi uppfattar resultatet i slutrapporten som tillfredställande då inga brister eller särskilda för-bättringsområden alls påpekades.

Håkan EngblomVd, Borås Elnät AB

VD HAR ORDET

ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB 5 ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB 5

Servicearbete i transformatorstationen vid Hultasjön.


Verksamhet Borås Elnät AB har uppdraget att tillhandahålla elnättjänster inom vårt nätområde. Av alla elnätskunder i Borås Stads är cirka 75 procent anslutna till vårt elnät. Inom Borås kommungräns är även Vattenfall och Sandhult Sandareds Elektriska ekonomisk förening nätägare. Eldistributionssystemet är en bärande del i infrastrukturen och främjar utvecklingen av Borås.

Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Elsäkerhets-verket är statens tillsynsmyndigheter av verksamheten. InvesteringsprojektDen nya mottagningsstationen på Sjöbo har under senare delen av året anslutits till elnätet efter mer än ett års försening beroende på leveransproblem. Stationen utgör redan i dagsläget en viktig för-stärkning av leveranssäkerheten till hela elnätet, då transformering från 130 kilovoltsnätet utgör en reserv vid fel i andra delar av elnä-tet. Vi står nu rustade att möta en expansion av industriområdet Nordskogen. I samband med byggandet av en ny infart till Borås för riksväg 42 kommer elnätet att byggas ut samordnat med vägprojektet.

Mottagningsstation Sjöbo utgör även startpunkten för en ny 130 kilovolts kabelslinga som är planerad att anläggas som en ring omkring Borås. Den första kabeletappen kommer att gå mellan Sjöbo och Kyllared vid Brämhult.

Ett nytt industriområde, Viared Västra, har påbörjats och elförsörj-ningen dit byggs ut samtidigt som övrig infrastruktur. Detta gäller också det nya industriområdet Viared Norra mellan riksväg 40 och Viareds sommarstad.

Upphandling av en ny mottagningsstation, Vinrankan, som ska förstärka elförsörjningen i sydvästra delarna Borås har påbörjats.

Färdigställandet av stationen är beräknad till hösten 2014. På längre sikt kommer den nya stationen att ersätta mottagningsstationen vid Älvsborgskullen och ställverket vid Kasernvägen. Den nya mottagningsstationen placeras i omedelbar anslutning till våra nyrenoverade och ombyggda fastigheter inom kvarteret Vinrankan. UtredningsprojektSamhällets krav på elförsörjning i nya industri- och bostadsområ-den ökar ständigt. För att skapa en bild av hur vi långsiktigt kan trygga elförsörjningen har en strategiplan tagits fram som upp-dateras med jämna mellanrum. Tillsammans med den kommunala samhällsplaneringen pågår en ständig utvecklande dialog för att på bästa sätt få fram underlag till elförsörjning av planerade områden. Ledtiderna från projektstart till leverans av större elanläggningar är i många fall flera år, då planeringsfas, koncessionstillstånd, upp-handling och byggnation är en omfattande process.

Några projekt som kan nämnas är förberedelser för anslutning av ett nytt kraftvärmeverk och avloppsreningsverk vid Sobacken, där en ny mottagningsstation planeras. Vi har även lämnat in koncessionsansökningar för 130 kilovolts kabelledningar mellan Sjömarken och Viared, mellan Sjöbo och Kyllared samt mellan Kyllared och Kråkered.

Ett angeläget projekt för Borås Stad är att etablera ett industri- och handelsområde vid Viared Östra, där den nya vägförbindelsen mellan riksväg 40 och riksvägarna 27 och 41 kommer att ansluta vid Viaredsrondellen. Inom området finns i dagsläget två 130 kilovolts luftledningar, som behöver ersättas med jordkablar. En utredning pågår om var den planerade järnvägssträckningen för Götalandsbanan skall gå fram, och resultatet av denna utredning är avgörande för var de nya kabelsträckorna kan etableras.

Affärsområde Elnät


Serviceavdelningen 2012Borås Elnäts serviceavdelning utgör en strategisk resurs för arbeten inom elnätet. Dessutom sker underhåll och investeringsarbeten på entreprenad inom gatubelysningsnätet.

För att hålla en hög leveranssäkerhet samt uppfylla gällande myn-dighetskrav driftbesiktigas alla högspänningsanläggningar minst en gång om året. Driftbesiktning innebär en okulär besiktning av alla anläggningar med en spänning som överstiger 1 000 volt. Våra nät-stationer inspekteras en gång per år. Mottagnings- och sekundär-stationer besöks med tätare intervall. I dessa genomför vi även en servicegenomgång under sommarmånaderna. Eftersom det då är lägre belastning i vårt elnät är det möjligt att koppla ifrån anlägg-ningarna för att utföra arbetet på säkert sätt. Nätstationerna får service vart åttonde år viket innebär att ett femtiotal stationer får en grundligare genomgång varje år. Kontroll av våra reservkraftsaggregat ingår också i tillsynen av våra anläggningar, då det är ytterst viktigt att de fungerar när fel uppstår i vårt elnät.

Under 2012 har även en hel del investeringsarbeten och reinveste-ringar gjorts. Nya nätstationer har byggts och även ersatt gamla stationer på ett antal ställen En av de stationer vi ersatte under året fanns i Saturnushuset i centrala Borås. Den nya stationens placering innebar grävning runt ett halvt kvarter för de nya serviser som skulle dras in. När man schaktar i stadens centrala delar dyker det ofta upp överraskningar. Så också denna gång. Här hittade vi delar av grunden till Sandwalls gamla bryggeri som låg i kvarteret för länge sedan.

Då vi haft flera fel på kablar som går ut från Elektra sekundär-station togs beslut om att byta ut ett antal av dessa, som även passerade förbi Simonsland. Första delen ut från Elektra och bort till Simonsland gick bra, även om det är trångt i marken med det som redan var nedgrävt. Förbi Simonsland fick arbetet göras i etap-per för att minimera störningar. En etapp samordnades med Borås

Stads servicekontor som bytte ut både vattenledningar och fjärrvär-merör på Viskastrandsgatan och i samband med detta även såg till att våra kablar kom på plats.

Ett annat omfattande arbete var schaktningen förbi Vinrankan med kablar som ska anslutas i den kommande mottagningsstationen på området. För att få plats med alla kablar krävdes ett sju meter brett och en och en halv meter djupt schaktdike. Detta för att få plats med fyra 130 kilovolts kabelförband. Kablarna läggs tre och tre i pyramidform och med nästan en meter mellan varje pyramid. Resten av schaktet fylldes med 10 kilovolts- och manöverkablar samt slangar och rör för optokablar.

Under den senare delen av året kom vi även i gång med att ansluta den nya mottagningsstationen på Sjöbo.

För fyra år sedan bytte vi femtusen armaturer i Borås Stads belys-ningsnät. Ljuskällorna i dessa armaturer hade en beräknad livslängd på fyra år, vilket innebar att vi i höstas kunde notera att många lam-por inte lyste. Inledningsvis byttes enstaka lampor, men efter samråd med Borås Stads tekniska förvaltning togs beslut om att börja med så kallat seriebyte av lampor. Det innebär att alla lampor inom ett visst område byts ut. Arbetet med detta mer omfattande lampbyte inleddes i november och kommer att fortsätta in i 2013.

Ungefär fyrtio belysningsstolpar har skadats under året och mer än tjugo belysningskablar har grävts av. Även detta kräver stora insatser från vår serviceavdelning.

Runt Ramnasjön byttes alla armaturer till LED-lampor för att få ett bättre ljus för alla de som gärna går eller springer runt sjön. Utbytet innebar även en minskad energianvändning.

Kabelskarvning på Bryggaregatan.


LeveranssäkerhetsutvecklingEn hög leveranssäkerhet inom elnätet är av största vikt för våra kunder. Inga avbrott med längre varaktighet än sex timmar är vårt mål vid störningar Vid planerade arbeten tillåts högst fem timmars avbrottstid.

Dessa interna regler ska ses mot bakgrund av myndigheternas krav på ersättning vid avbrott som i princip gäller från ett avbrott som

varat mer än tolv timmar. När det gäller driftstörningar under året kan vi konstatera att antalet högspänningsstörningar låg inom ett normalintervall och kundernas schablonberäknade kostnader, sam-hällskostnaden, hamnade på 1,9 miljoner kronor.

Av diagrammen nedan framgår antalet störningar och samhälls-kostnaden för dessa under respektive angivet år.

Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknade utifrån Svensk Energis mall.

AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT

130 kV30 kV10 kV

Antal störningar, medelvärde under 5 år

Högspänningsstörningar 2008 – 2012

Antal

År08

353025201510

50

09 10 11 12

Samhällskostnad, högspänningsstörningar 2008 – 2012

3,53

2,52

1,51

0,50

Mkr

08 09 10 11 12

130 kV30 kV10 kV

Samhällskostnad medelvärde under 5 år

Lågspänningsfel 2008 – 2012

FördelningsfelServisfel

Antal störningar, medelvärde under 5 år

08 09 10 11 12

Antal

År

350300250200150100

500


Nättariffens delarFör att kunna få el behöver en elkund, enligt gällande lagstiftning, alltid ha två leverantörer, ett nätbolag och ett elhandelsbolag. Elnätsverksamhet är fortfarande ett myndighetsövervakat monopol och som nätbolag svarar vi för våra lokala kunders eltransportbehov från valfri produktionplats i landet. Kvalitets- och leveranssäkerhet ligger också inom vårt ansvarsområde. Elkunden köper sedan el-energi från valfri elhandlare/-producent. Nedan visas hur vi dispone-rar intäkterna från nätavgifterna. Anslutning till det nationella nätet (22 %)Det svenska stamnätet och de därtill kopplade regionala näten utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till regionnätet i närområdet. Genom nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kun-dernas rätt att få el överförd från fri produktionsplats fram till det lokala elnätet. Kostnaderna för detta utgör 22 procent av nättariffen. Finansiella kostnader för anläggningarna (39 %)Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som via ett antal transformeringssteg når den enskilde kundens anläggning. Från 130 000 volt transformeras spänningen ner till 400 volt via nio mottagnings- och fördelningsstationer.

Totalt är ledningsnätet inom Borås Elnäts område 158 mil långt och har 437 lokala transformatorstationer och 4 200 kabelskåp. Elnätet når ut till 41 900 kundanläggningar. Anläggningarna befin-ner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick efter ett långsiktigt genomfört reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 39 procent av nättariffen.

Drift och underhåll (20 %)Anläggningarna kräver tillsyn, underhåll, ombyggnation och anpass-ningar för att en hög leveranskvalitet och elsäkerhet ska upprätthållas. För att åtgärda fel som inträffar under icke ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Drift och underhåll utgör 20 procent av nättariffen. Energiförluster (6 %)Vid överföringoch transformeringssteg uppstår värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2012 till 20 GWh vilket motsvarar 3 procent av den totala elenergi-omsättningen. Bolaget köper in elenergi för att täcka dessa energi-förluster. Dessa utgör 6 procent av nättariffen.

Myndighetsavgifter (1 %) Nätövervaknings-, elsäkerhets- och elberedskapsavgift till Energimyndigheten motsvarar 1 procent av nättariffen. Kundadministration (4 %)Kostnader för kundadministration utgör 4 procent av nättariffen Övriga bolagsgemensamma kostnader (8 %)Kostnader för forskning och utveckling, centraladministration och omstruktureringar står för 8 procent av nättariffen.

Anslutning till det nationella nätet Finansiella kostnader för anläggningarna Drift och underhållEnergiförlusterMyndighetsavgifterKundadministrationÖvriga bolagsgemensamma kostnader

Diagram över fördelning av nättariffen

4 %

20 %

39 %

1 %6 %

22 %8 %


Anläggningar 2012 2011 2010 2009Eldistribution, antalmottagnings- och fördelningsstationer (st)

9 8 8 8

Nätstationer (st) 437 433 432 427Kabelskåp (st) 4 198 4 187 4 176 4 150Kopplingslådor (st) 196 208 225 238Ledningsnät 130 kV (km)varav nedgrävd kabel (km)

24,314,4

24,314,4

24,314,4

23,413,5

Ledningsnät 30 kV (km)varav nedgrävd kabel (km)

61,661,6

61,661,6

73,864,2

73,864,2

Ledningsnät 10 kV (km)varav nedgrävd kabel (km)

419414

419415

416410

417408

Ledningsnät 0,4 kV (km)varav nedgrävd kabel (km)

1 0741 044

10721039

10671032

10521019

Anläggningarnas status, medelålder, år 2012 2011 2010 2009Mottagnings- ochfördelningsstationer

22 24,5 23,5 22,5

Nätstationer 16,1 15,5 14,9 14,3Kabelskåp 20,3 19,4 18,5 17,8

Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisadetill Energimyndigheten 2012 2011 2010 2009

Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,029 0,045 0,050 0,010Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,300 0,210 0,300 0,200Medelavbrottstid aviserat (min) 1,53 2,50 2,60 0,20Medelavbrottstid oaviserat (min) 11,10 11,10 5,70 7,40

Tekniska nyckeltal

AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT


Ljusmätning av gångvägsbelysning.


SMSa* ring till 721 20Så ringer vi upp dig med erbjudande om

snabba och säkra bredband- och telefonitjänster.* Kostar enligt din ordinarie SMS-taxa.

Bredband Telefoni

Vägen mot Porten till allt möjligtUnder året har affärsområdets fleråriga strategiska arbete med att migrera Bornetkunder till den öppna plattformen i SplitVision Borås Stadsnät omsatts till praktik, och det arbetet har kommit att dominera verksamheten under 2012. Tidigare Bornetkunder har anslutits till SplitVision och fått tillgång till det öppna nätets mång-fald av tjänsteleverantörer. Stora delar av det praktiska arbetet med att flytta kunder från gårdagens till dagens stadsnät har drivits till-sammans med AB Bostäder i Borås, men även andra delar av stads-nätets marknad har tagit steget under året. Migreringen kommer att fortgå under 2013.

Parallellt med migreringen har lanseringen av varumärket SplitVision fortsatt. Varumärket har varit bärare av tjänsteleverantörernas erbju-danden till hushållen i samband med migreringen. Kommunikationen mot hyresgästerna har knutits mot stadsnätets vision Porten till allt möjligt. Stadsnätets kärnvärden har även präglat kommunikationens olika delar. Nätet är lokalt och syftar endast till att serva boråsarna. Det är oberoende och erbjuder alla tillträde utan en dold agenda. Dessutom är stadsnätet är framtidsförberett och är genom sin fiber-optiska teknik den säkraste investeringen för alla fastighetsägare. I linje med stadsnätets kärnvärden har mycket kraft lagts på att kom-municera detta på ett lättillgängligt vis. Såväl reklamutskick och annonsering som telemarketingaktiviteter har under året genomförts med möjlighet för mottagaren att få information på sitt eget modersmål.

Under året har stadsnätet anslutits till branschorganisationen Svenska Stadsnätsföreningens verktyg Stadsnätsfabriken. Genom verktyget får tjänsteleverantörer i stadsnät ett gränssnitt mot stads-nätsmarknaden i hela landet. Ett gemensamt gränssnitt knyter stadsnätet i Borås till en nationell marknad och stärker utbudet av tjänster och leverantörer för stadsnätsanslutna hushåll i Borås.

Värdet för hushåll anslutna till ett öppet stadsnät undersöktes under året av branschens tillsynsmyndighet Post- och telestyrelsen. I myn-dighetens rapport om prisutvecklingen på bredband bedöms priset på bredband via fiber i ett öppet stadsnät vara 20 – 30 procent lägre än riksgenomsnittet.

Affärsområdet har under året även varit aktivt och strävat efter ökad regional samverkan. Genom föreningen Västlänk som består av ägare till IT-infrastruktur i Västsverige driver affärsområdet ett arbete som syftar till att främja bredbandsutvecklingen i regionen. Under året har fokus legat på att nå en ökad grad av enhetlighet inom stads-nätens verksamhet i Västsverige. Ökad enhetlighet inom kommer-siella, tekniska och organisatoriska faktorer främjar såväl stadsnätens verksamhet lokalt som Västsveriges bredbandsutveckling i ett större perspektiv.

FastighetsägarmarknadArbetet tillsammans med AB Bostäder i Borås, där den första tred-jedelen av lägenhetsbeståndet tog steget till SplitVision under 2012, har varit en viktig del av verksamheten under året. Övriga delar av bostadsbolagets fastighetsbestånd kommer att följa efter under första halvåret 2013. Samarbetsavtalet med AB Bostäder i Borås, som ingicks under 2011, är en betydande byggsten och det långsiktiga avtalet utgör bästa tänkbara plattform för vidare spridning av SplitVisions öppna stadsnätslösning i Borås.

I såväl Borås som i övriga landet har efterfrågan på öppna stadsnät ökat under året. Fastighetsägare, byggherrar och markexploatörer samt bostadsrättsföreningar ser ofta en öppen IT-infrastruktur, som den stadsnätet erbjuder, som förstahandsvalet. Orsaken är att hyres-gäster, husköpare och föreningsmedlemmar kan dra nytta av den konkurrens som skapas i ett öppet nät. Konkurrens, som i sin tur ger lägre priser och en ökad valfrihet.

Affärsområde Stadsnät

Borås Elnät AB | Box 1714 | Västerlånggatan 10 | 501 17 Borås | vxl 033 35 72 00 | fax 033 35 73 25 | www.splitvisionboras.se

ETT KOMMUNÄGT FÖRETAG

Ta del av

framtiden!

Marknadens

snabbaste

bred bands-

anslutning!

Ole mukana

kehityksessä!

Markkinoiden

nopein laajakais-

taliittymä!

Be part of the future!The market’s fastest broadband!

Budite deo

budućnosti!

Najbrža mreža

širokog propusnog

opsega na

tržištu!

Ka mid noqo

mustaqbalka!

Barowdhbandka

ugu dhakhsaha

badan suuqa!Borås Elnät AB | Box 1714 | Västerlånggatan 10 | 501 17 Borås | vxl 033 35 72 00 | fax 033 35 73 25 | www.splitvisionboras.se

ETT KOMMUNÄGT FÖRETAG

Ta del av

framtiden!

Marknadens

snabbaste

bred bands-

anslutning!

Ole mukana

kehityksessä!

Markkinoiden

nopein laajakais-

taliittymä!

Be part of the future!The market’s fastest broadband!

Budite deo

budućnosti!

Najbrža mreža

širokog propusnog

opsega na

tržištu!

Ka mid noqo

mustaqbalka!

Barowdhbandka

ugu dhakhsaha

badan suuqa!

Kampanjmaterial 2012


OperatörsmarknadOperatörsmarknaden utgörs av kunder som samtliga förvaltar egen infrastruktur i olika former som exempelvis nationella och interna-tionella bredbandsbolag och stora företag eller organisationer. På operatörsmarknaden har verksamheten under 2012 varit fortsatt framgångsrik med produkterna Svartfiber, Stadsnät fiber och Serverhotellet Berget.

– SvartfiberProdukten svartfiber riktar sig i huvudsak mot kundsegmentet Nationella operatörer. Försäljningen av produkten har under flera år varit framgångsrik och så även under 2012. Under året har stadsnä-tet lanserat en zonbaserad prissättningsmodell som syftar till att ännu bättre omsätta stadsnätets lokalkännedom i ett värde för näringslivet i Borås. Det sker genom att tydligare koppla operatö-rens pris mot de geografiska förutsättningarna istället för en trubbi-gare avståndsberoende faktor. Resultatet är lägre operatörskostnader där stadsnätet är välutbyggt. Det kan därtill ske utan att olika opera-törer erbjuds varierande pris på förbindelser till samma slutkund.

Stadsnätet har under 2012 levererat ett stort antal svartfiberförbin-delser till mobiloperatörna Telenors och Tele 2s gemensamägda infrastrukturbolag Net4Mobility. Stadsnätet har under året även ingått ett långsiktigt avtal med mobiltelefonioperatören Hi3G om fiberanslutning av ett stort antal master i Borås Stad. Affärerna är ett led i arbetet med att rusta mobilnäten för den ökade mängd datatrafik som mobiltelefoner och surfplattor genererar. Stadsnäten i Västsverige har kommit att få en huvudleverantörsroll i majoriteten av de pågående mobilnätsprojekten.

Borås Stad utgör en betydande kund för produkten svartfiber och försäljningsutvecklingen under 2012 har fortsatt varit positiv.

– Stadsnät FiberMålgruppen för transmissionsprodukterna med samlingsnamnet Stadsnät Fiber utgörs i huvudsak av kundgrupperna Nationella ope-ratörer och Lokala IT-bolag. Försäljningen av produkten har under

flera år varit lyckosam och penetrationen på marknaden har kommit att bli mycket hög. Försäljningen av produkterna är stabil och drivs av ett ökat kapacitetsbehov i slutkundsledet, beroende på allt mer komplexa och kapacitetskrävande tjänster.

Stadsnätets verksamhet med den marknadsplats för IT-tjänster som under många år har funnits i Borås har under året fått nationell uppmärksamhet. Den i Borås Stadsnät verksamma tjänsteleverantö-ren Make IT i Borås AB medverkade i en hearing i Sveriges Riksdag för att beskriva sin verksamhet. Utbudet av lokalt etablerade IT-bolag och tjänsteleverantörer i Borås Stadsnät lyfts av olika aktö-rer fram som ett gott exempel.

– Serverhotellet BergetVerksamhetens anläggning har fortsatt att fungera väl som gräns-snitt mot såväl Nationella operatörer som Lokala IT-bolag, där de senare stod för en klar majoritet av nyttjandet av anläggningen. Serverhotellet Berget kan beskrivas som stadsnätets torghandel där säljarna delar på kostnader för kostsam infrastruktur som skalskydd, elkraft och kyla. Anläggningen utgör en sänkt etableringströskel för såväl lokala tjänsteleverantörer som för nationella operatörer som vill marknadsföra sig mot näringslivet i Borås. Nätstrategiskt är anlägg-ningen viktig som ett huvudnav där majoriteten av förbindelserna levereras till kunden på ett enda ställe. Det är mer kostnadseffektivt än att förbereda stadsnätet för leveranser till flertalet mindre och kundunika nav runt om i kommunen.

TjänsteleverantörsmarknadPå tjänsteleverantörsmarknaden finns de tjänsteleverantörer som marknadsför bredband, telefoni och tv-tjänster mot privata hushåll på den svenska och europeiska marknaden. Tjänsteleverantörerna opererar i normalfallet inga egna lokala nät utan är beroende av den lokalt utbyggd infrastruktur som stadsnäten erbjuder. Leverantörernas närvaro på SplitVisions öppna plattform skapar konkurrens, vilken genererar ett värde för anslutna hushåll. Genom anslutningen till Stadsnätsfabriken sänks etableringströskeln för tjänsteleverantörerna då enhetliga juridiska villkor och marknadsföringsverktyg används för stora delar av stadsnätsmarknaden. Under året har även nationella operatörer som i huvudsak opererar egna nät visat intresse för att leverera tjänster på SplitVisions plattform genom Stadsnätsfabriken.

PrivatmarknadMålgruppen på privatmarknaden utgörs av såväl boende i stadsnäts-anslutna fastigheter (triple play) som invånare i Borås Stad genom fasta internetanslutningar via telefoninätet (ADSL). Stadsnätets egna tjänster på privatmarknaden under varumärket Bornet kommer att vara avvecklade i samband med att pågående migreringsperiod till SplitVision avslutas.

Bornets ADSL-produkt har sedan några år stagnerat och krympte ytterligare under 2012. Produkten marknadsförs på en marknad som kännetecknas av hård konkurrens och ett förpackningsövertag hos den stora skara konkurrenter som erbjuder ADSL i kombination med tv och telefoni på en nationell marknad.

Montering av mediabox i privatbostad.


Bahnhof ABBredband2 I Skandinavien ABCandidator ABDGC Access ABEvry One Borås ABFantastiskt Sweden AB Grandin ITC ABGöteborg Energi GothNet AB

IP-Only Networks ABKoneo/Docin ABMake IT I Borås ABNavipro System ABNet@Once Sverige ABOffice IT Partner Sjuhärad AB PCL Data AB Pulsen Production AB

Quadracom AB/Riksnet Switch IT & Telefoni AB TDC Sverige ABTele2 Sverige AB Telenor Sverige ABTeliaSonera Sverige ABTeracom ABTrafikverket ICT

AllTele ABBahnhof ABBredband2 i Skandinavien ABBitcom

Boxer Sverige ABNet@Once Sverige ABSappa ABTelecom 3 Sverige AB

Tele2 Sverige AB Tyfon Svenska AB

Nyckeltal stadsnätet 2012 2011 2010 2009Boråsbaserade tjänsteleverantörer (företag) 10 8 9 8Övriga tjänsteleverantörer (företag) 14 15 12 22Tjänsteleverantörer (privat) 10 10

CORE-noder 7 7 6 6Förlagd fiberkabel (km) 711 578 488 349Anslutna fastigheter 941 820 752 697DSL-stationer 27 27 27 27

Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (företag)

Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (privat)

Tjänsteleverantörer och anslutningar

AFFÄRSOMRÅDE STADSNÄT


Kommunikation med våra kunderKundtjänst är en central funktion hos Borås Elnät, där avdelningens medarbetare står för en stor del av företagets externa kommunika-tion. Kundtjänstavdelningens primära syfte är att vara tillgänglig för kunderna samtidigt som en omfattande administration och fakturering ska skötas på ett effektivt sätt. Våra kunder finns i alla ålderskategorier och inom alla grupper i samhället. Därför krävs flexibilitet när det gäller kontaktvägarna in till oss. Traditionellt mottagande via besök och telefon kompletteras med kontakter via vår webbplats. Sedan halvårsskiftet 2012 finns vi på även Facebook.

Under 2012 har närmare 60 000 telefonsamtal ringts till växel och kundtjänst. Dessutom har 621 000 fakturor och drygt 27 000 påmin-nelser skickats ut. Strax över 8 000 flyttanmälningar har hanterats liksom närmare 3 000 leverantörsbyten av elhandelsföretag. Den genomsnittliga kötiden för ett telefonsamtal till kundtjänst har under året legat på 57 sekunder. Därmed är det interna målet för kötiden på 60 sekunder uppfyllt. Utöver alla ärenden som hanteras via kundtjänst besöker cirka 1 500 personer Borås Elnäts webbplats varje vecka.

E-fakturor för privatpersoner och företagBolagets kundtjänst, samt våra samarbetspartner, är aktiva med att erbjuda kunderna att betala sina fakturor elektroniskt. Det är både kostnadseffektivare och mer miljövänligt än att skicka pappersfak-turor. I dagsläget är nästan 20 procent av alla fakturor elektroniska, jämfört med 14 procent 2011. Sedan mitten av 2012 kan vi dess-utom erbjuda SVE-faktura, vilket är en e-fakturalösning som riktar sig till företagare. Detta har efterfrågats av flera företagskunder och det är positivt att vi idag kan erbjuda denna lösning.

Organisation på kundtjänstFör att minska sårbarheten vid frånvaro och personalomsättning har ett projekt startats för att utveckla avdelningen. Under våren 2012 gjordes lathundar och steg-för-steg guider för samtliga processer på kundtjänst. Målet har varit att det ska vara flera personer som har kunskap om varje process, men vi vill på detta sätt även ge personalen utvecklingsmöjligheter. Flera medarbetare har därför delvis fått förändrade arbetsuppgifter under hösten 2012. Projektet löper som kortast fram till våren 2013. Efter utvärdering skall organisation på avdelningen fastställas för framtiden.

Arbetsuppgifterna hos kundtjänst kommer delvis också att förändras i samband med flytten till Vinrankan. Vi har idag gemensam växel och reception med Borås Energi och Miljö, något som av förklar-liga skäl inte längre kommer att vara möjligt. I samband med den uppgradering av vårt affärssystem som pågår kommer Borås Energi och Miljö även att själva ta över hantering och fakturering av sin egen verksamhet fjärrvärme/fjärrkyla. Det innebär att det nuvarande samarbetet upphör under våren 2013.

Kund- och faktureringssystemEtt flerårigt utvecklingsarbete med uppgradering av bolagets affärs-system har fortsatt och under 2012 har sista etappen startats upp. Detta är ett samarbete mellan vår leverantör CGI (tidigare Logica), Borås Elhandel AB och Borås Elnät, där alla deltar med arbetstid och kompetens. Det system vi kommer att konvertera till heter BFUS (Business for Utilitys Suite). Resursmässigt har detta tagit en hel del kraft, och behovet av resurser kommer att öka fram till driftssättning sker under 2013. Efter att konverteringen gjorts kom-mer vi att ha det mest avancerade och moderna systemet som finns på marknaden. Utvecklingen av systemet har varit CGIs största projekt någonsin i utilitybranschen.

Kundadministration för komnätstjänsterArbetet med att växla över kunder från tjänsteleverans via Bornet till det öppna stadsnätet SplitVision pågår fortsatt. Administrativt kan detta under perioder vara resurskrävande för kundtjänstavdelningen. En förutsättning för ett gott resultat är god planering och framför-hållning samt fastställda rutiner för det fortsatta genomförandet. Bland våra kunder är AB Bostäders lägenhetsbestånd det största. Etapp två av migreringen av AB Bostäder inleddes under hösten 2012 och fortsätter sedan med etapp tre under 2013. Etapp två och tre omfattar totalt 5 000 lägenheter. Tjänsterna i Bornets namn kommer att avslutas under åren som kommer, och resulterar i en förändring av arbetsuppgifterna hos kundtjänst.

Kundtjänst och marknad


Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, org.nr 556527-5582, får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012.

AllmäntBorås Elnät AB ägs sedan 1997-12-22 av Borås Stadshus AB som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern.

Bolagets uppdragVårt uppdrag är att trygga en viktig infrastruktur för el- och kommunikationsnät i Borås Stad genom att tillhandahålla en plattform för fri konkurrens på elmarknaden, samt att utveckla konkurrensen på såväl privat- som företagsmarknaden inom datakommunikation. Vår övergripande vision och mål för 2012 är ”Att främja utvecklingen i Borås Stad genom att tillhandahålla en konkurrenskraftig infrastruktur med en hög leveranssäkerhet för eldistribution och datakommunikation.”

Ägardirektiv och bolagsordningBolaget fick sina viktigaste styrdokument ägardirektiv och bolags-ordning uppdaterade 2011. Uppdateringen gällde Affärsområde Stadsnät och syftade till att på ett tydligare sätt styra verksamheten mot affärsmodellen för ett öppet nät i stället för mot rollen som tjänste-leverantör, ett arbete som kontinuerligt fortskrider och utvecklas. Det är styrelsens uppfattning att verksamheten under året har bedrivits i enlighet med det i bolagsordning och ägardirektiv angivna kommunala syftet och de kommunala principer som bolaget har att verka inom.

VerksamhetenBorås Elnäts huvudsakliga uppdrag är att distribuera elenergi. Upp-draget, som innebär ett monopolförhållande, är organiserat i ett eget affärsområde inom bolaget. Eldistributionen sker huvudsakligen från mottagningspunkter i det regionala kraftnätet men också från lokala kraftproduktionsanläggningar. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd, allt inom Borås Stad. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 procent av kommunens elnätskunder vilket i sin tur innebär ungefär 42 000 avtal.

Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kost-nadsriktighet i den mening att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den är upphov till. Merparten av kostnaderna för nätavgiften är beroende av den kapacitet som ställs till kundens förfogande.

Affärsområde Stadsnät tillhandahåller en infrastruktur för datakom-munikation med en täckning över hela kommunen. Affärsområdet genomför nu successivt byte av affärsmodell och lämnar rollen som tjänsteleverantör, Bornet, för att i stället tillhandahålla ett öppet nät, SplitVision, med fri konkurrens. Den ekonomiska tillväxten har planat ut men lönsamheten har ändå stabiliserat sig på en god nivå. Planerade och genomförda investeringar är till största delen säkrade av ingångna affärsavtal.

Kundtjänstavdelningen är den samlande länken när det gäller våra kundkontakter. Vi har en för kunden effektiv debiteringssamverkan med Borås Elhandel och Borås Energi och Miljö där vi sköter

fakturering av el och fjärrvärme. Samverkan med Borås Energi och Miljö är dock under avveckling på grund av vår förestående flytt samt en omfattande uppgradering/förändring av vårt kundadminis-trativa system.

Under året har bolagets organisation setts över och en uppdatering utarbetats. Behovet kommer främst av ett genomfört projekt, TESLA, som syftat till att utreda och analysera alla processer och arbetsflöden inom Affärsområde Elnät och Serviceavdelningen. Även det faktum att vi kommer att samlokalisera verksamheten har haft betydelse. Resultatet innebär att vi under våren 2013 bland annat kommer att flytta in Serviceavdelningen under Affärsområde Elnät.

MiljöEn viktig del i den dagliga verksamheten har länge varit att minimera vår miljöpåverkan på omgivningen. Vi arbetar med ett projekt som syftar till att miljöcertifiera hela bolaget enligt ISO 14001.

RiskfaktorerBolaget har en lagbunden skyldighet att följa med samhällsutveck-lingen och bygga ut elnätet så att våra kunders elbehov tillgodoses. Detta påverkar bolagets ekonomiska utveckling genom en ökad investeringsvolym i nya anläggningar samt genom att vi ibland tvingas flytta eller utrangera befintliga installationer. En betydande del av bolagets ekonomiska resultat kan kopplas till att vi kan fortsätta att utnyttja redan avskrivna anläggningar. Vi hanterar avvägningen av dessa frågor genom ett nära samarbete med Borås Stad där vi tillsammans strävar efter att så långt som möjligt optimera och samordna stadens utbyggnad.

Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets årliga kostnader och kan variera kraftigt mellan åren. Vi tillämpar en försiktighetsprincip som går ut på att aktivt följa marknadspriset på elbörsen Nord Pool. När vi bedömer marknadsläget som gynnsamt köper vi för ett längre intervall och undviker därigenom stora prisfluktrationer mellan åren. Vi upphandlade under 2011 förlustenergi i ett förmån-ligt avtal för åren 2012 till och med 2014.

Alla elnätsföretag fick från och med årsskiftet 2011/2012 en ny typ av prisreglering. Denna förhandsregleringsmodell gäller för en fyra- årsperiod från 2012 till och med 2015 och bygger på grunddata som i mars 2011 rapporterades in till Energimarknadsinspektionen. Uppgifterna utgör grund för myndighetens fastställande av intäkts-ram inom vilken periodens totala elnätsintäkter för respektive bolag ska rymmas.

I slutet av 2011 meddelade Energimarknadsinspektionen den intäktsram man slutligen fastställt. Myndigheten hade tillämpat beräkningsmodellen vilket också gav den förväntade ramen, men fördelat densamma över fyra regleringsperioder samt de två senaste åren, totalt arton år. Detta är helt nya och tidigare inte kommunice-rade förutsättningar som innebär att vi, i stället för att som tidigare ha en bra position när det gäller taxor, intäkter och avkastning nu tangerar den övre gränsen. Dessutom har myndigheten inte klargjort alla beräkningsgrunder till exempel hur indexuppräkning av ramen ska ske. Vi kan därför inte exakt bedöma hur vi ligger till. Konsekven-sen av detta är att vi, tillsammans med 95 av landets cirka 170 elnäts-

Förvaltningsberättelse


bolag, med Svensk Energis hjälp överklagat beslutet. Vi har också beslutat att inte väsentligt förändra vår strategi och inriktning innan vi ser utfallet av överklagan och myndighetens fortsatta agerande.

Under förberedelseprocessen inför överklagan har samtal mellan Energimarknadsinspektionen och Svensk Energis advokater förts i syfte att hitta en möjlighet till förlikning. Myndigheten har medgivit vissa mindre metodförändringar som förbättrar elnätsbolagens situation en aning men en mera omfattande förlikning måste i skrivande stund bedömas som orealistisk och vi förväntar oss en långdragen rättsprocess.

Granskningsprincipen för mellanregleringen 2010 och 2011 har också offentliggjorts av Energimarknadsinspektionen. Den bygger på samma princip som ExAnte, vilket betyder att man kontrollerat elnät-sintäkterna för 2010. Vi blev uttagna till fördjupad granskning, men fick nyligen 2010 års tariffer godkända. Även för 2011 är vi uttagna till en fördjupad granskning avseende en intäktsökning på fem miljoner kronor, utöver det av EI godkända beloppet. Vi har för närvarande ingen kännedom om på vilket sätt EI förväntar sig att vi ska återföra det beloppet till kundkollektivet, om ett sådant beslut blir resultatet av granskningen.

Det har också beslutats att Nordisk Slutkundsmarknad ska genom-föras 2015. Det är en marknadsutveckling som bolaget ställer sig positiv till. SCM, Singel Point of Contact, som är en del i detta, är däremot en negativ förändring som enligt Näringsdepartementet syftar till att underlätta för kunden men där vi menar att effekten blir den rakt motsatta. Principen bygger på att kunden ska ha en leverantörskontakt och då med elhandlaren. Detta medför sannolikt stora problem för alla mindre elhandlare och att elnätsföretagen går miste om sin så viktiga kundkontakt.

Deloitte revisorer har på uppdrag av bolagets lekmannarevisorer under slutet av året genomfört en revision gällande främst bolagets internkontroll. Resultatet av utredningen blev att ett behov av en övergripande riskanalys samt en kommunikationspolicy för bolaget identifierades. Borås Elnät har alltid haft en god riskmedvetenhet och ett antal rutiner för att identifiera och följa upp riskområden, men en samlad analysrutin har saknats. Denna kommer att utarbe-tas under 2013, liksom en övergripande kommunikationspolicy.

PWC revisorer har på uppdrag av Borås Stads revisionskontor också genomfört en övergripande analys av hur vi hanterar våra ramavtal och större projekt. Analysen genomfördes genom intervjuer av medarbetare och genomgång av dokumentation. Vi uppfattar resultatet i slutrapporten som tillfredställande och man pekade inte på några förbättringsområden.

Viktiga händelser under året Vårt projekt att samlokalisera företaget till kvarteret Vinrankan utvecklas mycket positivt. Rivningsentreprenaden startade redan under de första dagarna i januari och slutfördes i mars då byggprojektet tog vid. Byggnationen har sedan fortsatt hela året och färdigställdes i mitten av januari 2013. Vi kommer att flytta in i mitten av april efter installation av en hel del tekniska system.

Sjöbo mottagningsstation.


Leveranssäkerheten i elnätet är fortsatt god även under 2012. Det är glädjande att vi tydligt kan se effekten av det så kallade Gudrunpro-jektet där vi ersatte i stort sett alla återstående luftledningar med jordkabel. Vårt långsiktiga reinvesteringsprogram i kombination med noggrann planering av driftstrategiska investeringar har också inneburit en avsevärd förbättring. Våra anläggningar och vårt nät håller genomgående en god kvalitet och är huvudsakligen baserade på moderna tekniska lösningar. Det på privatkundsmarknaden etablerade ”Öppet stadsnät” utvecklas enligt plan med ett något bättre ekonomiskt utfall än förväntat. Varumärket SplitVision blir successivt alltmer känt och kommer på sikt att helt ersätta varumärket Bornet, som ska fasas ut. Genom förändringar i konkurrenslagstiftningen kommer kommunala aktörer på sikt att inte kunna operera som tjänsteleverantörer och Bornet kommer att upphöra med sin försäljning av internettjänster, tv och telefoni.

Vi genomförde per den första april 2012 en genomsnittlig prishöj-ning av nätavgiften om 3 procent vilket motsvarar cirka 2,2 procent på årsbasis. Prishöjningen som främst berörde de rörliga avgifterna motiveras bland annat av en taxehöjning i Vattenfalls överliggande nät samt allmänna kostnadsökningar.

Omsättning och resultatOmsättning under 2012 uppgick till 223,5 mkr (219,1 mkr) medan rörelseresultatet före finansiella poster var 34,7 mkr (34,5).

Av nettoomsättningen utgjorde 174,9 mkr, det vill säga 82,2 procent, intäkter från affärsområde Elnät. Affärsområde Stadsnät svarade för resterande andel som uppgick till 37,8 mkr. Energiomsättningen i elnätet uppgick till 708 GWh (645 GWh), vilket är en ökning med 10 procent mot föregående år.

Även om förväntningar fanns under årets senare del på att rörelse-resultatet skulle överträffa såväl budget som tidigare prognoser, blev det ändå ett utfall på en nivå väl över även dessa förväntningar. Förklaringen är främst lägre personalomkostnader än vad som beräknats, och här avses i huvudsak kostnader för pensions- och avtalspremier.

FramtidsutsikterDagens och framtidens samhälle har höga förväntningar på leveranssäkerhet. Vi står inför en samhällsförändring där klimat-hotet innebär satsningar på förnybar produktion och omställningar från fossila till förnybara bränslen. Detta ställer höga krav på framtidens infrastruktur. Elnätsverksamheten är idag väl konsoli-derad men direkta och indirekta krav ifrån myndigheter i form av ny regleringsmodell, förändring av branschens marknadsstruktur, timdebitering, avbrottsersättning, omfattande infrastrukturprojekt/samhällsutveckling samt andra kommande framtida krav kan leda till en ökad finansiell risk för elnätsbolaget och försämrad lönsam-het på sikt.

Vi ser fortsatta satsningar som fokuserar på ytterligare förbättring av leveranskvaliteten, genom analyser av nät och material, rätt underhåll, god framförhållning i samhällsplaneringen samt att skapa effektiva lösningar inom både teknik och processer.

Affärsområde Stadsnät fortsätter arbetet med att successivt byta affärsmodell och lämna rollen som tjänsteleverantör på privatmark-naden. Denna process som bland annat är beroende av befintliga avtal, förändringar i teknik samt ledtider för ombyggnation i kundledet beräknas pågå ytterligare cirka ett år. Den mjuka övergången bedöms minska den tekniska och ekonomiska risken i projektet och vi har hittills enbart goda erfarenheter av övergången. Den nya affärsmodellen kan dock på sikt komma att påverka lönsamheten negativt. InvesteringarInvesteringarna för 2012 budgeterades till 147,9 mkr men uppgick till 107,8 mkr (64,9). Förklaringen till minskningen är i huvudsak att ett fåtal större projekt har senarelagts något, och därmed till stora delar skjutits över till följande räkenskapsår. Av årets inve-steringsmedel fördelades 36,7 mkr (53,0 mkr) på Affärsområde Elnät och 13,4 mkr (11,8 mkr) på Affärsområde Stadsnät. Därut-över tillkommer köp och ombyggnad av fastigheten Vinrankan som en bolagsövergripande investering, vilken sammantaget uppgick till 57,8 mkr.

Styrelsearbetet under 2012Bolagets styrelse består av sju ledamöter, sju ersättare samt två arbetstagarrepresentanter. Vd och ledningsgrupp deltar vid styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning. Under året har styrelsen sammanträtt vid sju tillfällen utöver bolagsstämman. Viss utbildning om elbranschen och bolagets verksamhet har även ägt rum i samband med styrelsemötena.

Förslag till vinstdispositionStyrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat på 143 kkr tillsammans med ansamlad förlust på 143 kkr överförs i ny räkning. Koncernbidrag har lämnats med 15 579 kkr. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE forts.


Resultaträkning 2012 2011 2010 2009 2008

Omsättning 223 533 219 058 204 697 196 552 189 656Resultat före dispositioner och skatt 34 709 34 534 27 559 29 251 25 291Årets resultat 143 -54 -68 -61 -43

Balansräkning

Balansomslutning 691 802 608 874 613 201 583 943 585 614Obeskattade reserver 135 219 116 324 98 401 86 660 81 521Eget kapital 70 000 69 857 69 911 69 977 70 038

Övriga nyckeltal

Omsättning per anställd 3 105 3 042 2 766 2 520 2 417Rörelsemarginal, % 1) 18,6 19,0 16,6 18,5 17,7Resultatmarginal, % 2) 15,5 15,8 13,5 14,9 13,2

Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 4,2 6,9 5,8 6,3 6,1

Räntabilitet på eget kapital, % 4) 21,3 23,2 20,0 22,2 20,3

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 6,3 11,1 9,5 11,2 11,6

Kassalikviditet, % 6) 28 28 43 37 42

Soliditet, % 7) 24,5 25,6 23,2 22,9 22,2

Eget kapital av omsättningen, % 8) 75,9 71,0 69,6 68,1 68,1

Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,3 0,4 0,3 0,3 0,3

Räntetäckningsgrad, ggr 10) -3,7 5,6 5,0 4,9 3,8

Skuldränta, % 11) -1,2 1,5 1,3 1,5 1,9

Skuldsättningsgrad, % 12) 313 296 336 341 355

Definitioner:1) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen. 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen. 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning. 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgå- ende balans för summa eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna.

5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balans omslutning minus icke räntebärande skulder.

6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna. 7) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen. 8) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen. 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen

10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna. 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 73.7 % av de obeskattade reserverna.

12) Summa skulder plus 26.3 % latent skatteskuld av obeskattade reserver i förhållande till eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna.

EKONOMISKA NYCKELTALBelopp i tusental kronor om inte annat anges.


RESULTATRÄKNING

2012 2011

Rörelsens intäkterNettoomsättning not 1

212 711 206 450

Förändring pågående arbete -344 -581Aktiverat arbete för egen räkning 8 566 7 309

Övriga rörelseintäkter not 2 11 166 13 189Summa 232 099 226 367

Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter

-66 850 -60 086Övriga externa kostnader not 3 -43 259 -43 791Personalkostnader not 4 -42 389 -43 928Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar not 5

-37 951 -36 979

Summa -190 449 -184 784

Rörelseresultat

Resultat från finansiella posterRänteintäkter

41 650

386

41 583

381Räntekostnader not 6 -7 327 -7 430

Resultat efter finansiella poster

BokslutsdispositionerFörändring avskrivningar utöver plan

not 7

34 709

-18 895

34 534

-17 922

Lämnat koncernbidrag -15 579 -16 666

Resultat före skatt

Skatt på årets resultat Årets resultat

235

-92

143

-54

-

-54

Belopp i tusental kronor.


BALANSRÄKNING

2012-12-31 2011-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt not 8

2 981 3 294Aktiverade utgifter för dataprogram not 9 2 693 3 150Summa 5 674 6 444

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark not 10

58 850 727Tekniska anläggningar och maskiner not 11 491 600 478 588Inventarier, verktyg och installationer not 12 1 812 2 346Summa 552 262 481 661

Summa anläggningstillgångar

OmsättningstillgångarPågående arbeten

557 936

684

488 105

1 028Summa 684 1 028

Kortfristiga fordringar Kundfordringar not 13

105 970 96 795Fordringar hos koncernföretag 274 168Övriga fordringar not 14 3 256 4Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 15 23 677 22 772Summa 133 177 119 739 Kassa och bank

5 2

Summa omsättningstillgångar

133 866

120 769

SUMMA TILLGÅNGAR

691 802

608 874



2012-12-31 2011-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapitalAktiekapital (200 aktier)

not 16

20 000 20 000Reservfond 50 000 50 000Summa 70 000 70 000 Fritt eget kapitalBalanserat resultat -143 -89Årets resultat 143 -54Summa 0 -143

Obeskattade reserverAckumulerade avskrivningar utöver plan not 17 135 219 116 324Summa 135 219 116 324 Långfristiga skulder Förutbetalda anslutningsavgifter 2 688 1 936Summa 2 688 1 936 Kortfristiga skulderCheckräkningskredit not 18 266 921 209 597Leverantörsskulder 29 848 33 019Skuld till koncernföretag 65 672 60 888Övriga skulder 112 765 110 634Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 19 8 689 6 619Summa 483 895 420 091 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 691 802 608 874

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Inga

IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga


KASSAFLÖDESANALYS

2012 2011

Löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 34 709 34 534Avskrivningar 37 951

72 66036 97971 513

Betald skatt -92 0Kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet 72 568 71 513

Kassaflöde från förändring av rörelsekapitaletÖkning (-)/minskning (+) av pågående arbeten 344 581Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar -13 438 31 684Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder 5 814 -41 685Summa -7 280 -9 420

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten

65 288 62 093

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -107 782 -64 917

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FinansieringsverksamhetenUpptagna lån

-107 782

58 076

-64 917

109 489

Amortering av lån 0 -90 000Lämnat koncernbidrag -15 579 -16 666Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets slut

42 497

3

2

5

2 823

-1

3

2

Tilläggsupplysningar Likvida medel Bank-/kassatillgodohavanden 5 2Betald ränta -7 327 -7 430Erhållen ränta 386 381



RedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings-lagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag för BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (de så kallade K2-reglerna). Bolaget följer inte uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2) beträffande redovisning av koncernbidrag.Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregå-ende år.

VärderingsprinciperAnläggningstillgångarAnläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden efter avdrag för värdeminskning i form av avskrivningar enligt plan. Nedskrivning av anskaffningsvärde sker vid bestående värdened-gång. Avskrivningstiderna, som beräknas återspegla tillgångarnas nyttjandeperiod, är följande:

Tekniska anläggningar och maskinerMottagningsstationer 25 årFördelningsstationer 25 årNätstationer 25 årRegion-, fördelnings- och lågspänningsledningar 35 årKommunikationsledningar 20 årDriftkontrollsystem 10 årReservkraftverk 10 årAktiva komponenter i kommunikationssystem, stamnät 5 årAktiva komponenter i kommunikationssystem, accessnät 3 år

Inventarier, verktyg och installationerGeografiskt informationssystem, installation och utrustning 5 årKontorsinventarier 10 årServicefordon 8 årFordon, övriga 5 årDatorutrustning 3 årVerktyg 3 år

Immateriella anläggningstillgångarNyttjanderätt, kommunikationsledning (fiber) enligt 20-årsavtal 20 årAktiverade utgifter för datorprogram 5 år

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokförda skattemäs-siga avskrivningar redovisas i resultaträkningen som bokslutsdispo-sition och i balansräkningen som ackumulerade avskrivningar utöver plan. Anskaffningar av enskilda maskiner och inventarier, vars anskaffningsvärde understiger 20 kkr, kostnadsförs i sin helhet anskaffningsåret.

Aktiverat arbete för egen räkningEget arbete på egna anläggningar prissätts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet.

Pågående arbetenPågående arbeten värderas till nedlagda direkta utgifter. Av försiktighetsskäl resultatavräknas inte pågående arbeten på balansdagen utan först när de färdigställs. Posten avser externa kunder.

FordringarFordringarna upptas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Några fordringar och skulder i utländsk valuta finns inte. Reservering av osäkra fordringar sker när de är förfallna med mer än tre månader. Övriga tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden. IntäkterFörsäljning av eldistribution och kommunikationsnättjänster redovisas som intäkt vid leveranstidpunkt. Utförda entreprenader intäktsredovisas vid färdigställandet. Försäljning redovisas netto efter moms. Anslutningsavgifter för eldistribution redovisas som en intäkt till den del som intäkten inte täcker framtida åtaganden.

Övriga intäkter redovisas enligt följande:

• Andra avgifter och ersättningar - i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.

• Hyresintäkter - i den period uthyrningen avser.• Ränteintäkter - i enlighet med effektiv avkastning.

Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter som var och en uppgår till väsentligt belopp och innebär ett framtida åtagande aktiveras i balansräkningen. Periodiseringen av dessa görs på tio år.

Kostnader för forskning och utvecklingUtgifter i FoU-projekt som drivs i egen regi eller gemensamt via branschföreningen kostnadsförs löpande.

Koncernuppgifter Borås Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Borås Stadshus AB, organisationsnummer 556547-5646, med säte i Borås. Moderbolaget ägs av Borås Stad.

Av årets totala kostnader för inköp respektive totala intäkter avser värdemässigt 3,3 % av inköpen och 5,0 % av intäkterna andra företag inom den koncern där Borås Stadshus AB är moderbolag.

TILLÄGGSUPPLYSNINGARBelopp i tusental kronor om inte annat anges.


NOTER

4. Personalkostnader2012 2011

Medelantalet anställda varav kvinnor

7218

7216

Antal ordinarie styrelseledamöter varav kvinnor

82

82

Antal styrelsesuppleanter varav kvinnor

83

83

Antal kvinnor i företagsledningen 2 2

Total sjukfrånvaro varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller längre)

1,6 %0,4 %

3,5 %1,9 %

Sjukfrånvaro för män 1,6 % 3,9 %Sjukfrånvaro för kvinnor 1,8 % 2,3 %Sjukfrånvaro anställda -29 år 0,9 % 2,3 %Sjukfrånvaro anställda 30-49 år 1,2 % 1,9 %Sjukfrånvaro anställda 50-65 år 2,3 % 5,3 %

2. Övriga rörelseintäkter 2012 2011

Administrativa tjänster 7 105 7 026Avgifter för slutavläsning vid flytt 1 376 1 401Från partner vid ombyggnad och samförläggning 834 943Hyresintäkter 560 723Övrigt 1 291 3 096Summa 11 166 13 189

1. Nettoomsättning per affärsområde 2012 2011

Affärsområde ELNÄT 174 866 168 726Affärsområde STADSNÄT 37 845 37 724Summa 212 711 206 450

3. Övriga externa kostnader 2012 2011

Arvode till revisor, Ernst & Young 143 121varav revisionsuppdrag 115 96övriga uppdrag 28 25

forts not 4 på nästa sida


NOTER

5. Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar2012 2011

Nyttjanderätt 314 314Aktiverade utgifter för datorprogram 456 532Tekniska anläggningar och maskiner 35 684 34 035Inventarier, verktyg och installationer 1 497 2 098Summa 37 951 36 979

6. Räntekostnader2012 2011

Räntekostnader, Borås Stad 804 1 439Övrigt 6 523 5 991Summa 7 327 7 430

7. Resultat efter finansiella poster per affärsområde2012 2011

Affärsområde ELNÄT 32 793 32 607Affärsområde STADSNÄT 1 916 1 927Summa 34 709 34 534

Enligt vd:s anställningsavtal utgår, vid uppsägning från bolagets sida, sex månaders uppsägningstid. VD tillförsäkras tjänstepensionsrätt och trygghetsförsäkringar enligt samma regler och villkor som tillämpas för övriga anställda.

Övriga anställda Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader

27 84210 7502 433

27 16213 1323 897

Summa 38 592 40 294

Samtliga Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader

28 72511 3692 775

28 05913 7974 176

Summa 40 094 41 856

Styrelse och VDLöner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader

883619342

897560279

Summa 1 502 1 457

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 2011


9. Aktiverade utgifter för dataprogram2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 7 663 7 663Nyanskaffningar 0 0Summa 7 663 7 663

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -4 513 -3 982

Årets avskrivningar enligt plan -457 -531Summa -4 970 -4 513Redovisat värde vid periodens slut 2 693 3 150

NOTER

8. Nyttjanderätt2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 6 276 6 276Summa 6 276 6 276

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -2 982 -2 668Årets avskrivningar enligt plan -313 -314Summa -3 295 -2 982 Redovisat värde vid periodens slut 2 981 3 294

10. Byggnader och mark2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 727 1 436Nyanskaffningar 59 086 -709Summa 59 813 727

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början 0 0Årets avskrivningar enligt plan -963 0Summa -963 0Redovisat värde vid periodens slut 58 850 727


13. Kundfordringar2012-12-31 2011-12-31

För Borås Elhandel AB genom samdebitering 44 538 42 023

För Borås Energi och Miljö AB genom samdebitering 43 414 38 610

Borås Elnät AB 18 018 16 162

Summa 105 970 96 795

NOTER

12. Inventarier, verktyg och installationer2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 23 827 23 701Nyanskaffningar 0 126Summa 23 827 23 827

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -21 481 -19 383Årets avskrivningar enligt plan -534 -2 098Summa -22 015 -21 481Redovisat värde vid periodens slut 1 812 2 346

14. Övriga fordringar2012-12-31 2011-12-31

Fordran, momsdeklaration 2 687 4

Skattefordran 569 0Summa 3 256 4

11. Tekniska anläggningar och maskiner2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 876 333 810 833

Nyanskaffningar 48 696 65 500Summa 925 029 876 333

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -397 745 -363 710Årets avskrivningar enligt plan -35 684 -34 035Summa -433 429 -397 745Redovisat värde vid periodens slut 491 600 478 588


Thomas Nilsson Ordförande Pernilla Kopp Ledamot Morteza Rajabion Ledamot

Mikael Wickberg Vice ordförande Mona Nordqvist Ledamot Håkan Engblom Verkställande direktör

Uno Jöelaid Ledamot Erik Nyström Ledamot Tommy Andersson Arbetstagarrepresentant, Vision

Borås 2013-02-28

2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Anläggningstillgångar 135 219 116 324

Av obeskattade reserver utgör uppskjuten skatteskuld(Redovisas ej i balansräkning)

29 748 30 593

17. Obeskattade reserver

18. Checkräkningskredit2012-12-31 2011-12-31

Beviljad kreditlimit 370 000 370 000

Outnyttjad kredit -103 079 -160 403Utnyttjat belopp 266 921 209 597

19. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2012-12-31 2011-12-31

Upplupna löne- och pensionskostnader 1 727 2 079

Arbetsgivaravgifter 1 232 1 408Förutbetalda intäkter 3 203 2 306Övrigt 2 527 826Summa 8 689 6 619

16. Eget kapitalAktiekapital Reservfond Balanserat resultat Ansamlad förlust

Vid årets början 20 000 50 000 -143 69 857

Årets resultat 143 143

Vid årets slut 20 000 50 000 0 70 000

15. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter2012-12-31 2011-12-31

Upplupna elnätsavgifter 21 289 20 410

Förutbetalda leverantörsfakturor 2 388 2 362Summa 23 677 22 772

NOTER


REVISIONSBERÄTTELSE

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för Borås Elnät AB för räkenskapsåret 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis-ningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Borås Elnät ABs finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Borås Elnät AB för 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till disposi-tioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg i mars 2013Ernst & Young AB

Hans GavinAuktoriserad revisor

Till årsstämman i Borås Elnät AB, org.nr 556527-5582


Från vänster stående: Åsa Hilmersson personalutvecklare, Håkan Engblom vd, Lotta Bohlin kundtjänstchef, Kenneth Helin ekonomichef, David Björklund affärsområdeschef stadsnät

Från vänster sittande: Bertil Thilander affärsområdeschef elnät, Per Gottfridsson verksamhetsutvecklare

Ledningsgruppen svarar för omvärldsbevakning, strategiska utvecklings-frågor och beslut kring dessa, samt styrelse- och ägarfrågor.

Företagsledning


Per-Olof Andersson (S)Anki Amneskog (S)Pavle Velcov (S)Monica Hermansson Friedman (M)

STYRELSE, ersättare

Thomas Nilsson (S) ordförandeMikael Wickberg (M) vice ordförandeMona Nordkvist (S)Morteza Rajabion (S)

Pernilla Kopp (S) Uno Jöelaid (M)Erik Nyström (KD)Tommy Andersson Vision

Klas Gillberg (VÄG)Michael Kårström (M)Hjördis Jonsson (FP)Ola Ståhl Vision

STYRELSE, ordinarie

Borås Elnät AB har en av Borås Stad politiskt tillsatt styrelse. Styrelsen består av åtta ordinarie ledamöter och åtta ersättare, inklusive arbetstagarrepresentanter.

Styrelse

36 ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB36 ÅRSREDOVISNING 2012 • Borås Elnät AB

Borås Elnät AB, Box 1714, 501 17 Borås Tel 033 - 35 72 00, [email protected], www.boraselnat.se

– ett kommunägt företag –

Årsredovisning 2012 -...

Documents