rödluvan nr 4-2012 - specialnummer: demokratins immunförsvar

7/30/2019 Rödluvan nr 4-2012 - Specialnummer: Demokratins immunförsvar

http://slidepdf.com/reader/full/roedluvan-nr-4-2012-specialnummer-demokratins-immunfoersvar 1/20

Rödluvan

Ett organ för:

Nr 4/2012 Envisas med att tänka själv

Björklunds skolahotar kreativiteten

Zeinab El-Mestrahskriver om hur pres-sen ökar i skolan.Sid. 4

Väck liv i småstä-ders kulturliv!Nika Gramin slår ettslag för att ävensmåstäder måste fåett rikare kulturliv.Sid 6-7.

SjälvtesttrendenfortsätterTesta vilken kultur-personlighet du ärpå sid 16-17.

Kul julSSU fixar julfesten!Se sid. 18.

Dina ombud påpartikongressenRödluvan har träffatSödras represen-tanter till partikon-gressen nästa år. Sesid. 19.

Specialnummer:

Demokratins

immunförsvar



Information om SSU klubbarna:Borås: SSU Frihet:Kontaktperson:Felix Samuelsson: 070-3884869

Borås S-studenter:Kontaktperson:Henrik Yrlid: 076-8056520SSU Fraternitas :(skolklubb på Bäckängsgymnasiet)

Kontaktperson:Nastasia Joldzic: 073-9816776SSU Hässleholmen:Vilande (kontakta distriktet vid intresse)SSU Sjöbo:Kontaktperson:Zakaria Zaoui: 076-8784132

Mark:Röda Fanan/Röd RebellVilande (kontakta distriktet vid intresse)Ulricehamn:Kontaktperson:Ruza Glavic : 076-3482456

Rödluvan är ett organ för SSU Södra Älvs-borg och gratis.

Detta nummer av Rödluvan är en specialut-gåva med anledning av att detta är Rödlu-vans 20:onde nummer!

Ansvarig utgivare:Mikael M Karlsson

Redaktionskommittén för nr 4/12:Madeleine BengtssonFelix SamuelssonAnna KlaarJohan DahlbergLouice Tegnhammar

Formgivning:Mikael M Karlsson

Framsida:Louice Tegnhammar

För mer information:Telefon: 033-236650, 0703-236610Hemsida: www.ssusodraalvsborg.seFacebook: SSU Södra Älvsborg

Postadress:SSU Södra ÄlvsborgSparregatan 12 B, 4 tr.503 36 Borås

Detta nummer är fullproppat med bi-drag från Kulturrevolutionen somägde i början november. Som projekt-ledare för konferensen har vi fått äranatt skriva inledaren till Rödluvans20:onde nummer!

Vi i Södra Älvsborg ordnade alltså enkulturkonferens: precis som det låterär det en konferens (en större sam-mankomst för föredrag och diskussio-ner) som handlade om kultur. Delta-garna kom från Södras alla hörn samtfrån flera andra SSU-distrikt. Trots attnätterna var fyllda med tjutande larm,polis och Securitas så var dagarna fyll-da med aktiva människor som kommed smarta inlägg och idéer i olika

frågor. Kultur, kunskap och kamrat-skap skulle kunna sammanfatta Kul-turrevolutionen ganska bra.

”Vi tycker att kultur ska vara

en rättighet för alla men

idag är inte det fallet”

Eftersom det var en kulturkonferenshade föreläsningarna samt de meraktivistiska passen det gemensammatemat kultur och allt vad det innebär.Kultur innefattar faktiskt otroligtmycket, så mycket att om allt somtogs upp och gjordes under kulturkon-ferensen skrevs ner i denna text såskulle denna tidning förvandlas till entjock roman och det är inte meningenmed detta nummer.

Istället vill vi lyfta en fråga som debat-

terades på konferensen och på kom-munfullmäktige i Borås. Minns ni för-slaget om lagliga graffitiväggar?

När Stina Oskarsson från radioteaternföreläste på kulturrevolutionen sa honatt ”kulturen är demokratins immun-

försvar”. Vi håller med. Vi tycker att

kultur ska vara en rättighet för allamen idag är inte det fallet. Idag är detoffentliga rummet (platser vi äger och

använder tillsammans) ägt av företagistället för folket. Det är fyllt med re-klam och den konst som ändå finns äroftast där på kapitalismens eller byrå-kratins villkor. Smakfrågan om vadsom är ”bra” eller ”dålig” avgörs inte

av oss medborgare utan av dem somhar pengarna och makten att välja vadsom ska finnas i vårt offentliga rum.När det utrymme som borde fått ossatt tänka till och ifrågasätta blir det

som gör att vi köper den där tröjanfrån H&M som vi vet är gjord av enperson med en skamlön på 3 kr i tim-men så vet vi att reklam påverkar ossoch oftast på ett dåligt sätt.

Det är dags att ta tillbaka det offentli-ga rummet och göra det offentligtigen! Gratis graffitiväggar skulle stärkademokratins immunförsvar mot rekla-mens dåliga inverkan på oss.

Anna KlaarMadeleine Bengtsson

Organisatörer kulturrevolutionen

I detta nummer av Rödluvan med-verkar 13 killar och 17 tjejer.

2 rödluvan

Om SSU Södra Älvsborg Inledare

Om Rödluvan

Feministpolisen informerar



Tema: Demokratins immunförsvar

3 rödluvan

Hur många procent pappa vill DU ha?

Tora Lundin



Ska man vara man behöva vara rädd för attgöra fel? Varför har vi fått ett sådant försäm-rat skolsystem? Varför bär vi ungdomar stän-digt tankar som ”Gör jag inte rätt kommer

jag inte att lyckas”? De frågorna ställer sigZeinab El-Mestrah i denna artikel.

Det börjar bli för stressigt och överdrivet käm-pigt för ungdomar i Sveriges skolor när detgäller betyg. Det kreativa i skollärningen harnästan helt bleknat bort, oftast känns det somman bara fått en spann över sig full av rädsla.En rädsla blandat med stress något som ärsvårt att skaka av sig. Varför har det blivit sma-

la vägar till frågor som leder till svar? Varförvåga man längre inte tänka utanför väglinjen?

Jag är så otroligt trött och pessimistiskt överatt varje dag ska kliva in i skolan, den skolansom numera liknar en stressbomb full av oro-lighet och förtvivlan. Fel har nästan blivit somen synd något som man absolut inte ska göra,för om man råka göra fel ska det betyda att

man inte kommer lyckas med det man villuppnå i sin framtid. Man har glömt att manibland måste ge sig själv positiv kritik och intebara negativ, sluta tänka på att man aldrigkommer att lyckas att man aldrig kommer nånågot bra i sitt liv. Jag saknar grundskolan ochdess sätt att lära ut, som numera också hållerpå att bli försämrat. Metoderna som man bru-kade använda när man lärde ut, använda fär-ger, bilder och teater. Det var så roligt ochsamtidigt så givande för självutvecklingen

man lärde sig att samarbeta och hitta lösning-ar på saker tillsammans. Nu är det så

individuellt och tråkigt i skolan, att samarbetaär för det mesta ett minne som man bär med

sig till gymnasiet. Stämningen är tråkig ochalla jagar upp sig och försöker nå det bästa ibetygsystemet för att kunna säkra sin framtid,man får ångest när man kliver ur sängen påmorgonen och ska ge sig av mot gymnasiet.

Man har glömt att man aldrig är för gammalför kreativitet, man ska inte bli övergiven baraför att man kommit upp en klass och nu går i

gymnasiet. Det är självklart att man måste taeget ansvar men det känns som man aldrig fårnågon hjälp, man behöver mer stöd från lära-re och ökad samarbete mellan elever kan till-exempel vara i form av att spela upp en teater.För det ger så otroligt mycket, relationenstärks bland klasskamrater och bland skolele-ver och det medför trygghet och högre presta-tion från alla. Det nya betygsystemet suger

dessutom så är inte en enda lärare fullt med-veten om hur det fungerar och kan därmedinte förklara tydligt till sina elever. Man är sårädd att göra fel för responsen från sina lärareman tar emot känns så kall och full av ”Vad

fan är det här?” när de ska försöka förklara

vad som gick fel på det förbaskade provet somman la ner 12 A4 sidor på…

Zeinab El-MestrahSSU Kristianstad

4 rödluvan




Detta kreativa tänkande måste komma frampå något sätt.

Lev med frågetecknet!Se problemet på egen hand!

Min lärare sa en gång till mig att man ska levamed frågetecknet, Visserligen menade hanhuvudsakligen att man ska se olyckan innanden händer.Men att leva med frågetecknet betyder ävenatt tänka kreativt och kritiskt, tänka på en an-nan bana än endast rätt svar.

I dagens svenska skolor blir väldigt mångaungdomar så kallat ”skoltrötta’’ Och det beror oftast på attdom tvingas använda bokensom sitt verktyg och inte sinförmåga att tänka kreativt, omman endast ska använda bo-ken som sitt verktyg så kom-mer man aldrig kunna lösa nyaproblem.

Hur lärde man sig att måla ibegynnelsen?Hur lärde man sig att smältametall och forma det till an-vändbara ting?Hur lärde man sig att trycka

böcker?Inte genom en bok i alla fall,

utan man lärde sig det genom

kreativt tänkande.

Säger en bok vilken musik du gillar?Säger en bok vilken konst du gillar?

Nej!Det är såklart sin hjärna som säger vad du gil-lar och inte gillar.

Kom ihåg kamrat!Va kreativ, va kritisk och lev med frågeteck-net!

Simon LarssonSSU Strängnäs

5 rödluvan




6 rödluvan


Ungdomar i småstäder måste också få rätt tillett bra kulturliv. Det tycker Nika Gramin som iden här texten uppmanar politiker i Ulrice-hamn att agera för att förbättra stadens kul-turliv.

”Dricka sprit och hålla käften!” Det var svaret jag fick på vad som fanns att göraför ungdomarna i Ulricehamn.Till och med jag blev rastlös, och jag hade baravarit där i tre dagar.Efter ett antal promenader då jag utforskade sta-den så insåg jag att, ja, det finns just inget attgöra. Det enda jag såg var biografen, en kyrka ochlite småbutiker. Och småföretagare. Inte konstigtatt folk inte stannar kvar.Under kulturkonferensen, som var anledningentill att jag var där, så fick vi veta att kommunenhade svårt att få ungdomar att attraheras och inteflytta ut.Tråkigt, då det är en jättefin och mysig stad.

Själv kommer jag från en otroligt kulturell stad,Uppsala, där det finns något för alla. Vi har flerta-liga museer, konstutställningar, musikskolor, stu-dieförbund, idrottsklubbar etc. etc. Det är svårtatt bli uttråkad i här, och blir vi det är det bara föratt vi är lata och inte orkar hitta på något. Litebortskämda med andra ord. Vi har årligen ett an-tal festivaler och marknader i staden, mest kändaär nog valborgsfirandet och kulturnatten.

På kulturnatten, min favorit, så får man möjlighetatt testa på allt mellan himmel och jord som har

med kultur att göra, i olika former. Sådan du nor-malt inte skulle hålla på med, eller kanske inte ensvisst finns? Medeltida svärdkonst, ghaniansk mat,dans, japanskt bågskytte, syjuntor, lär dig spela

nyckelharpa osv. Ett nästan dygnslångt programmed musik och festkänsla i hela staden. Och näs-tan allt är gratis.

”Gör Ulricehamn mer attraktivt! Få

ungdomarna att vilja stanna, eller

komma tillbaka åtminstone”

Jag känner att det känns lite som att det är mersådan ni behöver hos er, i småstäderna. Mer kul-turställen, något ungdomscafé med musikscen, enteater med tillhörande teaterskola där man skullekunna gå efter skolan och hålla på med någotman tycker om. Så svårt kan det ju inte vara attordna? Fler tillfällen till folk att visa vad de kan,vuxna som unga. Och det skapar fler jobbtillfällen.

Visst, man kan ju inte ha universitet i varje litenstad heller, men åtminstone två gymnasier kan-ske? Jag hade aldrig orkat med samma ansiktensedan dagis. Förstå hur tråkigt att se samma män-niskor hela din studietid, och kanske aldrig fåchansen att träffa nya människor? Ja, det kostar,men det lönar sig i längden också tror jag. Gör Ul-ricehamn mer attraktivt! Få ungdomarna att viljastanna, eller komma tillbaka åtminstone. För ni

har en otroligt fin stad, med en härlig historia.Värna om den!



Pyssla om varandra! Kultur gör så mycket. Vi satteoss en dag på kulturkonferensen och stickadeihop, tjejer som killar. Och snacka om att ha roligt

och mysigt! Starta sådant för ungdomar, det bliren otrolig mötesplats där man kan utbyta histori-er och erfarenheter, kanske hjälpas åt med läxoreller träffa någon att starta ett band med? Jagtror faktiskt att de unga i Ulricehamn skulle upp-skatta det, och att mycket skulle kunna startasbara genom att ha en träffpunkt.

Visst, man kan ju inte ha universi-

tet i varje liten stad heller, men åt-minstone två gymnasier kanske?

Ert Folkets Hus är ett perfekt ställe för något så-dant, och jag tror inte att de som jobbar där skul-le ha något emot det. Och pengar finns, det ärbara att söka och motivera på ett bra sätt varförni ska få pengar till detta, och hur kan kommunenvägra något för nästa generation? Säg att ni för-tjänar lite mer underhållning, annars går ju folk

bara och super och gör dåliga grejer. Vill kom-munnissarna det hellre eller?

Om ni vill kan ni ju dra storyn om Stenhagen. Tidi-gare en av Uppsalas värsta stadsdelar med myck-et ungdomsbråk, droger och bilbränder. Senbyggde de ett kulturcenter med dans, basket, bib-liotek, målarkurser osv., och vips! Ser inga gängpå gatorna, man blir inte illa till mods om kvällar-na, bilar brinner inte och polisen är inte här stup ikvarten. Win win!

Se så, sätt er nu och skriv ett asbra brev till erakommuner, för visst ska vi alla unga få samma un-derhållning och utbildning? Inte ska man väl be-höva bo i en större stad för att få leva livet? Nästagång jag kommer till Ulricehamn förväntar jag migse mer liv, och även i andra småstäder!

Nika GraminSSU Uppsala

7 rödluvan


Ulricehamn folketshus— en bortglömd kulturskatt?



8 rödluvan




9 rödluvan





10 rödluvan




11 rödluvan

Arbetarrörelsen behöver folkbildningen för attuppnå sitt ideal om ett jämlikt samhälle. Det häv-dar folkbildarna Ulla Johansson och Anders Öster-berg.

Socialdemokrater som var med och skapade folk-hemmet hade en unik blandning av klasskänsla ochbildning. På så sätt har Sverige i dag en bildad arbe-tarklass istället för en outbildad.

Det är inte av nostalgiska skäl, utan för att ta språng-et mot framtiden som det är viktigt att ha folkbild-ningens utveckling och inverkan på samhället klartför sig. På så sätt är det möjligt att få svar på hurmorgondagens samhälle ska se ut. Folkbildningenuppstod ur ett behov – en insikt om bildningens be-

tydelse för möjlighet till makt och inflytande i sam-hället. Folkbildningen blev medel för att sprida fost-ran och upplysning som skulle leda till en befrielsefrån övertro på auktoriteter. På så sätt fick folkbild-ningen en politisk laddning med en stark samhälls-kritisk ton.

Folkbildningen var – helt enkelt – ett sätt att fåmakt. Arbetarklassen fick så att säga ordet i sinmakt. Arbetarnas läsning och diskussion gav tillgång

till språket. På så sätt blev det möjligt att delta i enallmän samhällsdebatt som annars tenderar att bliförbehållen personer med såväl ställning som resur-ser. Folkbildning får inte förväxlas med att någonhögre person bildar folket. I folkbildningens inne-börd ligger att folket bildar sig själva. På så sätt blirfolkbildningen ett upplysningsprojekt långt bort fråndet myndighetsstyrda informationsverksamhet somfolkbildningen tenderar att vara i dag.

Klassbegreppet inom socialdemokraterna har blivityvigare desto längre tiden gått. Med andra ord hardet blivit svårare att se vad som förenar arbetarklas-

sen. Vi menar att det har blivit mer svårare att iden-tifiera den sammanhållande länken i det socialde-mokratiska partiet. Därmed är det också svårare attförstå vem som är socialdemokrat.

Det är utan tvekan så att moderaternas framgångarberor på att arbetarrörelsen slarvat med betydelsenav folkbildningen. Vi menar att folkbildningen är denlänk som har möjlighet att binda samman en alltmindre stringent och därtill hotad arbetarrörelse. Vitror dessutom att det fortfarande är med folkbild-ningstanken som bas som broar byggs mellan arbe-tarklass och de skikt i samhället som också har ettlångsiktigt intresse av ett jämlikt samhälle.

Arbetarrörelsen får svårare att finna gehör och bryta

igenom det ökade bruset av röster som vill göra sighörda och påverka. Det är inte krogarna eller biogra-ferna eller musikgalorna som är ett hot. Det är där-emot den allt starkare konsumismen som hållerställningarna från 09.00-22.00 varenda dag. Kulturoch bildning kan aldrig reduceras till konsumtion.

I folkbildningen finns ett osynligt kapital som harbetydelse för enskilda individer men också för arbe-tarrörelsen som helhet. Folkbildningens måste för-

stås utifrån ett större samhälleligt sammanhang – som ett verktyg för utjämning klasskillnaderna i sam-hället. Därför hoppas vi att partikongressens ombudi höst lyfter fram folkbildningens roll för demokratinoch arbetarrörelsens fortsatta framtid i Sverige.

Ulla JohanssonFolkbildare på LO

Anders ÖsterbergFolkbildare Stockholms arbetarekommun




12 rödluvan



14 rödluvan




15 rödluvan





16 rödluvan

Testa: vilken kultur-

personlighet är du?!1) Hur ser ditt drömbröllop ut?

A) Tusentals färgspotlights och en

dansuppvisning med Moskvas bästadansareB) Exakt som Maria I Tudor och Phillips

II bröllop år 1554!C) Typ chillD) Som när döden gör entré i sjunde

inseglet

2) Vad äter du till frukost?

A) Rågbröd med keso och gurkaB) Bruna bönor och WhiskyC) Frukost?D) Samma som riddaren äter i scenen

när döden gör entré i sjunde inseg-let.

3) Hur firar du jul?

A) Förmiddagen tillbringar jag på gym-

met. På eftermiddagen firar jag medhela cirkusfamiljen i vårt cirkustält.Kanske jag unnar mig en halv pep-parkaka… Kanske…

B) I ett av kungens slottC) Skrev upp mig på ett pass på SSU:s

event Gemensam Jul men antar att jag kommer försova mig i år igen…

D) Framför spegeln. Ständigt övande

på frasen ”det är jag som är döden”

4) Vad är det bästa med kultur?

A) Att det är svettigt men så himla ro-ligt!

B) Att miljoner människor kommer bry

sig om mig hundratals år efter att jag dött

C) Det är fett viktigt att människor tän-ker själva å inte bara följer ledare

D) Att Ingmar Bergman en gångspelade in Sjunde inseglet!

V i l k e t s v a r f i c k d u m e s t a v :

F l e s t A : L i n d a n s C i c c i

F l e s t B : R e m b r a n d t R u n e

F l e s t C : R e g g a e R u t

F l e s t D : D r a m a t e n D o g g e




17 rödluvan



Just nu snackar alla i SSU om något som kallasGemensam Jul. Rödluvan blev nyfikna på vaddetta är för något så vi tog och ringde upp di-striktsordföranden Sofia Bolin.

Vad är Gemensam Jul för något?

Det är ett alternativt julfirande som SSU arran-gerar varje år på julafton och juldagen i Hem-gårdens lokaler vid Södra Torget i Borås. Vi bju-der på julbord, underhållning, sällskap och jul-klappar.

Vilka är välkomna?

Precis alla. Gammal som ung, rik som fattig.Tomtetroende eller icke. Det är en mötesplatsför alla att dela gemenskapen. I ett samhälle

där rasism och förakt för svaghet blir allt vanli-gare är det viktigt att människor från olika bak-grunder med olika erfarenheter och berättelserfår mötas och dela en bit bröd. Det är baramänskligt att vara rädd för det okända, om vi dåkan göra det okända mer känt har mycket vun-nits.

Hur länge har SSU anordnat det här?

Vi har försökt ta reda på det men fått fram lite

olika uppgifter. Den äldsta källan säger att SSUpå 30-talet anordnade något liknade kallat Al-ternativ Jul på julafton. Sen har det skett spora-diskt men sedan 70-talet har vi haft det varje år.Det har blivit många boråsares jultradition attfira med oss på Gemensam Jul.

Varför anordnar ni det här?

Julen är en tid då vi blir fullständigt bombarde-

rade med bilder på glada familjer och uppma-ningar att köpa massa dyra julklappar för attvisa våra nära och kära att vi bryr oss om dem.Samtidigt finns det väldigt många ensamma

människor, föräldrar som inte har råd att köpa julklappar till sina barn och hemlösa som intepassar in i normen om en lycklig jul. Vi vill visaatt solidariteten sträcker sig längre än blods-band och att gemenskap är betydligt viktigareän dyra julklappar. Alla förtjänar att slippa frysa,

gå hungriga och ensamma.

Men på julafton och juldagen, ska man inte

vara med familjen då?

Det är bara att ta med sig hela familjen ned tilloss, det är flera som gör, eller smita undan någ-ra timmar när mormor somnat.

”Vi vill visa att solidariteten

sträcker sig längre än blodsband” Fast låter det inte lite som småborgerlig välgö-

renhet det här med att fixa jul åt alla? Borde

inte vi fokusera på att krossa kapitalismen?

Att krossa kapitalismen är såklart det långsiktigamålet, men för de människor som lider av kapi-talismen idag är inte detta till så stor tröst. Tillskillnad från borgarnas välgörenhet som går utpå att ge en slant en gång om året för att botasitt dåliga samvete gör vi detta av solidaritet. Viär medvetna om att en dag kan det vara vi sombor på gatan och om vi inte hjälper de svaga isamhället nu, vem ska då ta hand om oss när viblir svaga? Tillsammans är vi starka.

Varför tror du inte moderaterna gör något sånt

här?

De är nog rädda för att smittas med socialismoch leker hellre med sina nya leksaker.

Mikael M KarlssonReporter Rödluvan

18 rödluvan

Detta händer i Södra



I april har partiet kon-gress. Ombud från helalandet kommer då att be-sluta om partiets framtid.I Marx kommun är Simon

Ryndal SSU:s represen-tant i ombudsvalet. Röd-luvan har träffat honomför en unik intervju.

Varför ställer du upp till

ombud för partikongres-

sen?

Jag ställer upp som ombud för att jag inte är nöjdmed partiets utveckling den senaste tiden och vill

vara med och påverka.

Vad skulle du vilja driva för politiska frågor på par-

tikongressen?

En gräns för privat vinstuttag ur välfärden. Om vimenar allvar med att vi vill se skattepengarna gåtill rätt saker så behövs det.

Vad tror du är socialdemokratins största utmaning

framöver?

Jag tror att den största utmaningen blir att hittavägar för att bibehålla det goda samhället utanmer tillväxt. Hittills har ju välfärdsamhället baravarit möjligt genom ökad tillväxt, något som ärohållbart.

Hur gör man för att rösta på dig rent praktiskt?

Som medlem i SAP och boende i Marks kommunfår man hem röstsedel med mitt namn på. Medett kryss i rätt ruta och brevet lagt på posten så

skickar man mig till kongressen!

Och i Borås är MikaelM Karlsson nomineradfrån SSU och S-studenter. Rödluvanhar såklart träffat

honom också.

Varför ställer du upp till

ombudsvalet till parti-

kongressen?

För att SSU och S-studenter nomineratmig. Tror mina kamrater på mig är det min pliktatt stå till förfogande.

Vilken politisk fråga tror du är de viktigaste på partikongressen?

Välfärden. Välfärden är socialdemokratins främstaverktyg för att omforma samhället i socialistiskriktning. Utan välfärden är socialdemokratin ing-enting. Vinstförbudet är såklart centralt, men jagtror att vi måste kräva mer än så. Välfärden mås-te ägas och drivas gemensamt.

Hur kan SSU påverka partikongressen?

Genom att fortsätta vara bäst! SSU Och S-studenter har skrivit massor grymma motioner tillkongressen, nu gäller det att vi alla kontaktar om-bud och partiföreningar för att agitera för våraförslag. Skriv debattartiklar och insändare. Sättihop en gatuteater utan kongressalen. Kampenhar bara börjat! Vi ses på barrikaderna!

Hur gör man om man vill rösta på dig då?

Alla partimedlemmar i Borås ska ha fått ett brev

hem. Där står hur man röstar. Har man inte fåttnågot brev så kontakta expen.

19 rödluvan

Detta händer i Södra



Posttidning BTill Kamrat:

SSU Södra ÄlvsborgSparregatan 12 B503 35 Borås

SSU Frihet. Frihet är klubben för dig som bor i Boråsområdet. Vi träffas varje onsdag 17.00 ilokalen på allégatan 61. Onsdagsträffarna är navet i vår verksamhet så kom o häng med oss då!

Borås S-studenter. S-studenter är klubben för dig som är lite äldre men fortfarande lika radikal.

Vi träffas varje tisdag 18.00 i lokalen på allégatan 61.

Pepparkakor och planering. Den 12 december planerar SSU Frihet våren och äter pepparkakortillsammans. 17.00 i SSU lokalen.

SSU Trea. 14-16 december. Fördjupningskurs i socialism och feminism. För att få gå 3:an mås-

te du ha gått 1:an och 2:an innan. Anmälan görs till ombudskamrat Madeleine:[email protected]

Julmys med S-studenter. Vi äter julgröt och har mysigt tillsammans tisdagen den 18/12 klock-an 18.00. Alla är välkomna!

Gemensamjul fix. Den 19 december träffas SSU Frihet för att pyssla inför Gemensam Jul. Vifixar julpynt, slår in julklappar, bakar kakor och allt annat möjligt som behöver göras. 17.00 ilokalen på allégatan 61.

Gemensam jul. Den 24-25 december varje år anordnar SSU Södra Älvsborg Gemensam Jul iBorås. Läs mer om vad Gemensam Jul är på sid 18. Vill du hjälpa till så anmäl dig till Sofia på:[email protected]. Mysigare än mysigast!

Egypten, tur och retur. I december åker Mohammed Kossir till Egypten på Borås S-studentersvägnar för att stödja revolutionen. Den 15 januari kommer han till vårt medlemsmöte för attsnacka om vad som händer i pyramidernas land. Vi börjar 18.00 i lokalen på allégatan 61.

Stoppa slöseriet! Emelie Christensson kommer till Borås S-studenter för att prata om återvin-ning. Den 29 januari klockan 18.00 i lokalen på allégatan 61.

Distriktsårskonferens (DÅK). DÅK:en är årets viktigaste händelse! DÅK:en är distriktets högstbeslutande organ. Där samlas distriktet för att välja styrelse, rösta om motioner och ha all-mänt skoj tillsammans. DÅK:en 2013 går av stapeln den 22-24 februari i Tranemo. Hör av digtill ordförande Sofia på [email protected] om du vill anmäla dig eller har frå-gor. Kommer bli askul så missa inte!

(Med överseende för förändringar. Vill du veta mer gå in på www.ssusodraalvsborg.se och bör-

ja prenumerera på vårt nyhetsbrev eller kontakta resp. klubbansvarig, se sida 2. Ett bra tips är

också att gilla distriktets sida på facebook. All distriktets verksamhet är gratis för medlemmar

och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut denna sida och sätter upp på kylskåpet)

rödluvan nr 4-2012 - specialnummer: demokratins immunförsvar

Documents