riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner ...€¦ · 28 så mycket av dessa...
TRANSCRIPT
Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska
Fredrik Spak, Lektor, docent,
överläkare
Socialmedicin. Sahlgrenska
akademin, Göteborgs U.
www.socmed.gu.se
Fördelningen i befolkningen Riskbruk
Inga problem/låg risk Risk för problem
Begynnande problem Påtagliga problem
Figur 1. Alkoholkonsumtion som
kontinuum.
Riskbruk, missbruk, beroende av alkohol Varför bekymra sig om definition
Precision i kliniskt arbete (rätt åtgärd för rätt tillstånd)
Undvika att fastna i enbart svåra tillstånd (komma in tidigare i förloppet)
Folkhälsoperspektiv
Underlätta forskning och kvalitetsuppföljning
Diagnoser
ICD- 10 beroende
(missbruk) skadligt bruk (harmful use)
abstinens
DSM-IV beroende
missbruk (abuse)
abstinens
Alcoholism: definition saknas
Beroende (enligt DSM-IV)
Minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod
Behov av större dos för att uppnå ruseffekt
Abstinensbesvär när bruket upphör
Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs
Varaktig önskan att minska intaget
Betydande del av livet ägnas åt bruket/missbruket av alk eller nark
Viktiga sociala aktiviteter försummas
Fortsatt användning trots kroppsliga och psykiska skador
Missbruk (abuse) enligt DSM-IV
Upprepad användning av alkohol eller narkotika
som leder till misslyckande att fullgöra sina
skyldigheter
Upprepad användning av alkohol eller narkotika i
riskfyllda situationer ex i arbetslivet eller bilkörning
Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av
missbruk
Fortsatt användning trots återkommande
problem
Varför blir det skador?
1. Toxisk (gift) exposition
2. Benägenhet att få skador
A. Ärftliga faktorer
B. Nedgången (t.ex. pga. näringsbrist)
C. Bristande nedbrytning i levern
för alla
vid skrumplever
En bredare syn på skador inkluderar psykiska och social problem. Men vi hinner inte också detta idag. De sociala kommer till stor del pga. det hänsynslösa prioriterandet av droger och de psykiska för drogernas interferens med viktiga signalsubstanser samt att man allvarligt stör sociala relationer
Diagnoser: bra eller dåligt?
Svårigheter: säger mycket lite om
varaktighet och svårighetsgrad
Därför: undersök också dessa
faktorer, samt annan samtidig
problematik
Skador, varför? A. Toxisk inverkan (kan döda celler)
B. Etanol är både vatten och fettlösligt
Etanol skadar myelin (fetthölje som
snabbar upp nervernas impulsspridning)
C. Toxiska ämnen kommer ut i blodet
pga. man dricker snabbare än
nedbrytningen (> 7 gr etanol/timme
för 70 kg person) leder till utflöde av
acetaldehyd.
Alkoholens nedbrytning
________Lever_________
_ _ _ _ _ _ _ _Blod___
__muskler_____ Etanol Acetaldehyd Ättiksyra CO2 + H2O
alkoholdehydro- Acetaldehyd- = Antabus
genas dehydrogenas
Forts, skador alkohol
Intoxikerad (berusad); sämre balans,
koordination och reaktionshastighet
leder till skador
Sämre omdöme leder till slagsmål som
leder till skador
Påverkan på signalsubstanser
Ombyggda cellmembran
Alkohol och skador Kvinnor- män- ungdomar- äldre
Kvinnor – se nästa bild
Biologiska faktorer och alkoholkoncentration hos kvinnor (BAL)
Vikt
Kroppssammansättning fett/vatten
Enzymatisk aktivitet
ADH Alkoholdehydrogenas
ALDH Acetaldehyddehydrogenas
Hormonella effekter
Medicinering
Kompensation genom dryckeshastighet
Olika kroppsfunktioner som på påverkas av alkohol
1. Nästan allt
2. Specifika förhållanden
A. Totalkonsumtionsteorin
B. Preventionsparadoxen
C. Skyddsfaktor eller ej
Olika kroppsfunktioner som på påverkas av alkohol
1. Nästan allt
2. Specifika förhållanden
A. Totalkonsumtionsteorin
B. Preventionsparadoxen
C. Skyddsfaktor eller ej
Kvinnor- män- ungdomar- äldre
Män – betydligt mer problem särskilt sociala
Ungdomar
A. Flickor likartad fördelning fett/vatten som pojkar
upp till c:a 16 år
B. Känsligare
Äldre
A. likartad fördelning fett/vatten (ålder oklar)
B. Minskande leveraktivitet (avser hög ålder)
Preventionsparadoxen
Preventionsparadoxen innebär att: Den största förebyggande effekten upp-nås om insatserna riktas mot hela befolk-ningen och inte endast mot högrisk-grupperna.
Måttlighetskonsumenter som grupp åstadkommer fler alkoholrelaterade skador än missbrukarna/alkoholberoende.
Preventionsparadox: Värnpliktiga o rattfylleri
Alk. kons
i cl/vecka
Procent
värnpliktiga
i gruppen
%-andel
rattfyllerister
i varje grupp
Totalt antal
rattfulla
personer
1-15 45,8 2,1 78
15-40 37,5 4,9 149
41-75 9,5 7,6 59
76-125 2,6 10,4 22
125+ 1 12,4 1
Källa: Leifman, Kühlhorn & Romelsjö 1996
Riskprofiler för sjukdomar där det inte finns, respektive finns, en skyddande effekt av alkohol
24
Risk Risk för bröstcancer hos kvinnorför bröstcancer hos kvinnor
Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.
Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.
PHEPA- projektet
25
Grammes alcohol per day
160140120100806040200
Re
lative
ris
k
1.6
1.4
1.2
1.0
.8
.6
Risk Risk för hjärtför hjärt-- kärlsjukdomkärlsjukdom
Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663.
PHEPA- projektet
Alkoholens andel av sjukdomsbördan
(Global Burden of Disease 2002) n
EUROPA VÄRLDEN
M K M K Tot
Låg födelsevikt 2 2 0 0 0
Cancer Mun o svalg 44 33 22 9 19
Cancer esofagus 49 41 37 15 29
Cancer lever 40 3 30 13 25
Cancer bröst - 13 - 7 7
Depression 6 1 3 1 2
Epilepsi 49 45 23 12 18
Hypertoni 36 25 22 10 16
Ischaemisk hjärtsjukdom -16 -13 4 -1 2
Stroke, hemorrhagisk 27 -13 18 1 10
Stroke, ischaemisk 3 -46 3 -6 -1
Diabetes -6 -6 -1 -1 -1
Lever cirrhos 67 58 39 18 32
% alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0
Alkoholens andel av en viss sjukdom (AAF _ acohol attributable fraction)
28
Så mycket av dessa sjukdomar orsakas av Så mycket av dessa sjukdomar orsakas av alkohol hos europeiska alkohol hos europeiska mänmän (%)(%)
• Levercirros 63 • Stroke 26 • Cancer i mun och svalg 41 • Cancer i matstrupen 46 • Övrig cancer 11 • Mord/dråp 41 • Övriga avsiktliga skador (våld) 32 • Olyckor med motorfordon 45 • Övriga oavsiktliga skador 32
Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization.
3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011)
10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor.
(2011 Schutze m fl)
.
Drygt 4% av alla dödsfall anses relaterade till alkohol – vilket motsvarar ca 100/vecka.
(FHI – socialstyrelsen 2012)
Alkohol och cancer
Alkohol och sjukdomar
Rubriken var satt till fysiska
sjukdomar, DET ÄR EN BRIST
Blandning av tillstånd (sjukdomar)
A. Kroppsliga tillstånd kommer inte
tidigt (varför vänta med upptäckt)
När blir den totala alkoholkonsumtionen farligt? Metaanalys av Corrao G et al, Prev Med 2004.
25g/dag 50 g/dag 100g/dag
Högt blodtryck 1,43 2,02 3,86
Kärlkranssjukdom 0.81 0.87 1.13
Hjärninfarkt (Ischemisk stroke) 0.90 1.17 4,37
Hjärnblödning(Hemorragisk stroke) 1,19 1,82 4,7
Oral cancer (Munhåla) 1,86 3,11 6,45 Coloncancer (Tjocktarm) 1,05 1,10 1,21 Bröstcancer 1,25 1,55 2,41 Skrumplever (Levercirros) 2,9 7,13 26,52
Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av
riskdrickande av alkohol (”Berusningsdrickande”) Dawsons et al. 2009
1-3 ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka
Hypertension 1,01 1,04 1,43
(Högt blodtryck)
All CHD 0,99 0,96 0,85
(Kardiovaskulär sjukdom)
Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27
Leversjukdom 1,62 2,78 2,40
Sociala problem 1,30 1,34 1,94
Drogutvecklingen i Sverige
Antal alkoholrelaterade dödsfall fördelat på kön (underliggande
eller bidragande dödsorsak). Åldersstandardiserade dödstal
per 100 000 invånare. 1969–2010.
14
Antal
Källa: Socialstyrelsen, EpC
Vad kan man mer säga
När man slutar går nästa samtliga
alkoholproblem tillbaka.
¾ av alla med alkoholmissbruk/-beroende
slutar med sitt missbruk/beroende (de flesta
utan vård)
ALLA som arbetar med klienter/patienter
behöver förstå att den gruppen utgör en
minoritet –låt inte negativa erfarenheter
bestämma hur du ser merparten av
klienterna/patienterna
Var kan man läsa mer? http://ec.europa.eu/health-
eu/doc/alcoholineu_content_en.pdf
www.who.int/whr/2002/en (Burden of disease) och 2012
www.can.se
http://www.niaaa.nih.gov/Publications/AlcoholResearch/
http://www.phepa.net/units/phepa/html/en/Du9/index.html
www.fhi.se bl.a Alkohol och hälsa 2005
http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Alkohol-och-andra-droger---kunskapsstod/
http://www.fas.se/sv/Bokhandel/Folkhalsa-och-levnadsvillkor/Alkoholforskning-och-politiken/
Åke Nordén Alkohol som sjukdomsorsak. Tika Förlag 1995