Benjamin Grahn-DanielsonKulturhistoriska rapporter 158ISSN 1652-1897KULTUR

KOOPERATIV

RIO

Väst

ra v

ägen

. Tan

um 2

247,

225

3, 2

254

och

2256

Ta

num

s ko

mm

un. A

rkeo

logi

sk fö

rund

ersö

knin

g

2000 eKr

1000 eKr

1 eKr

1000 fKr

2000 fKr

3000 fKr

4000 fKr

5000 fKr

6000 fKr

7000 fKr

8000 fKr

10000 fKr

1950 eKr = Present

1000 calBP

2000 calBP

3000 calBP

4000 calBP

5000 calBP

6000 calBP

7000 calBP

8000 calBP

9000 calBP

10000 calBP

11000 calBP

12000 calBP

9000 fKr

1000 BP

1500 BP

2000 BP

2500 BP

3000 BP

3500 BP

4000 BP

4500 BP

5000 BP

5500 BP

6000 BP

6500 BP

7000 BP

7500 BP

8000 BP

8500 BP

9000 BP

9500 BP

10000 BP

Medeltid

JÄRNÅldeR

BRONSÅldeR

NeOlitikuM

MeSOlitikuM

PaleOlitikuM

Tidigmesolitikum

Senmesolitikum

Tidigneolitikum

I

II

Mellanneolitikum

A

B

Senneolitikum

Äldre bronsålder

Yngre bronsålder

Äldre järnålder

Yngre järnålder

SeNGlaCial tid

PReBOReal tid

BOReal tid

atlaNtiSk tid

SuBBOReal tid

SuBatlaN-tiSk tid

Hensbackakultur

Sandarnakultur

Lihultkultur

Trattbägarkultur

Gropkeramisk kulturStridsyxe-

kultur

Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

Förromersk järnålder

Romersk järnålder

Folkvandringstid

Vendeltid

Vikingatid

Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommunArkeologisk förundersökning

Benjamin Grahn-Danielson

Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommun. Arkeologisk förundersökningKulturhistoriska rapporter 158© Rio Kulturkooperativ 2013

Fastighet: Tanums-Gissleröd 1:3 och 1:163 samt Ulmekärr 1:4Länsstyrelsebeslut dnr: 431-8169-2012Belägenhet i SWEREF 99: Norr 6 512 700 m, Öst 282 400 mHöjd över havet: 10-20 meterBeställare: Tanums kommunProjektnummer: 1238Projektansvarig: Lillemor OlssonFältansvarig: Benjamin Grahn-DanielsonÖvrig personal: Andreas ToreldFör personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida.Fältarbetstid: 2012-11-19 - 2011-11-22Undersökningsområdets storlek: ca 5000 m²

Arkiv: Rio KulturkooperativFoton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalenOmslagsbild: Andreas Toreld söker av schakt 20 med metalldetektorn, foto taget mot österOrienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra GötalandTopografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställarenÖvriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio KulturkooperativRedigering och layout: Optimal PressTryck: Nordbloms Trycksaker AB, HamburgsundISSN 1652-1897

Sökord: boplats, kokgrop, Grebbestad, hällristning, skålgrop, stolphål, kulturlager

Rio KulturkooperativEkelidsvägen 5457 40 FJÄLLBACKAwww.riokultur.serio@riokultur.se

InnehållSammanfattning 5Syfte 7Metod 7Förmedling 7Undersökningsområdet 7Tidigare undersökningar 8Undersökningsresultat 8 Fynd 11 Anläggningar 11 Analysresultat 14Tolkning 15Forskningspotential 16Pedagogisk potential 16Antikvarisk bedömning 16

Källor 17

Bilagor 19 1. Schakt 2. Anläggningar 3. Analyser

5

våtmark. I öster och väster avgränsas fornläm-ningen av bergknallar. Tanum 2247 var registrerad som boplats utifrån ett kulturlager som påträffades under utredningen. Intill boplatsen ligger skålgrops-lokalen 2256. Vid förundersökningen grävdes flera schakt och en större yta runt ett impedi-ment avbanades, för att söka efter anläggning-ar och avgränsa desamma. Vid schaktningen påträffades sex anläggningar som tolkades som stolphål samt kulturlagret som hittades under utredningen. Inga fynd förutom modernt tegel och metalldelar från någon jordbruksma-skin, framkom inom ytan. En del av stolphålen visade sig vara stenskodda och ett hade även ett sandrikt lerskikt som täckte ena väggen. Det påträffade kulturlagret har blivit 14C-date-rat till folkvandringstid. Inga anläggningar, fynd eller fler hällristning-ar påträffades på eller invid berghällen med skålgroparna i Tanum 2256. Efter avslutat fältarbete bör Tanum 2247 och 2254 betraktas som undersökta och bort-tagna. Tanum 2253 är väl avgränsad. Vidare antikvariska åtgärder krävs om exploaterings-planer på ytan föreligger. Fornlämningen har en hög forskningspotential och stor vikt bör läggas vid naturvetenskapliga analyser. För Tanum 2256 krävs inga vidare antikvariska åtgärder. Fornlämningen bör dock få kvarligga inom planområdet ifall det är möjligt.

SammanfattningRio Kulturkooperativ genomförde i november 2012 en arkeologisk förundersökning av fyra fornlämningar utanför Grebbestad, i Tanum socken, Bohuslän. Syftet med förundersök-ningarna var att avgränsa och ta reda på art och omfattning av boplatsen Tanum 2247, kokgropslokalen Tanum 2253 (som endast skulle avgränsas), boplatsen Tanum 2254 och skålgropslokalen Tanum 2256. Förundersökningen delades upp på två ytor: en östlig yta där Tanum 2254 och 2253 var be-lägna och en västlig yta där Tanum 2247 och 2256 fanns. Under fältarbetet upptogs totalt 27 schakt med grävmaskin för att söka efter fynd och anläggningar. Vid undersökningen var vädret mindre bra och det var blött och mycket kladdigt. Vid Tanum 2254 påträffades ett mörkbrunt lager med bränd lera under utredningen, vil-ket tolkades som ett kulturlager. Detta omtol-kades under förundersökningen som skapat av naturliga processer. Två anläggningar hit-tades i två av schakten, vilka tolkades som ett kluster av pinnhål respektive ett mindre stolphål. Tanum 2253 bestod innan undersökningen av en kokgrop som daterats till övergången förromersk - romersk järnålder. Under förun-dersökningen påträffades ytterligare två kok-gropar samt ett kvartsavslag. Fornlämningen är välavgränsad. I norr avgränsas ytan av åker-marken och i söder av berg samt en mindre

Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommunArkeologisk förundersökning

6

Illustration 1. Bakgrunden till förundersökningen är att Tanums kommun arbetar med en detaljplan i Grebbestad, på kartan markerad med svart streckad linje. Området är beläget i den nordvästra utkanten av Grebbestads tätort, mellan Grönemadsvägen i väster och Havstenssundsvägen i öster. Inom området ligger de berörda fornlämningarna Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256.

7

SyfteTanums kommun planerar att bebygga ett område i utkanten av Grebbestad, ”Västra vägen”, och arbetar med en detaljplan över området. Syftet med denna förundersökning var således att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 § KML. Efter förundersökningen skulle fornlämning-arna vara avgränsade så att det ingen tvekan råder om vilka fornlämningar som berörs, eller inte berörs, av planerad exploatering. Syftet var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Fornläm-ningarnas art och innehåll skulle beskrivas med hänsyn till fornlämningarnas antikvariska bevarandevärde samt dess pedagogiska och vetenskapliga potential. Efter genomförd un-dersökning skulle även förslag till precisera-de frågeställningar redovisas inför eventuella kommande undersökningar.

MetodFörundersökningen var uppdelad på två förun-dersökningsområden, illlustration 2. Det östra med boplatsen Tanum 2254 och kokgropsloka-len Tanum 2253, det västra med boplatsen Ta-num 2247 och skålgropslokalen Tanum 2256. Vid förundersökningen upptogs schakt med grävmaskin för att avgränsa fornlämningarna och ta reda på deras art och omfattning. För Tanum 2253 var syftet enbart att avgränsa fornlämningen. Flera schakt grävdes med dub-bel skopbredd för att öppna upp större ytor för att söka efter anläggningar. Inom förunder-sökningsområdet för Tanum 2247 banades en cirka 180 m2 stor yta av runt ett bergsimpe-diment. Fyndförande kontexter gicks igenom för hand. Lagerföljden beskrevs och fotogra-ferades. Påträffade anläggningar beskrevs, fotograferades, och ett urval blev undersökta. Schakt och anläggningar mättes in med DGPS (sista fältdagen användes RTK-GPS). Vid schaktningen användes metalldetektor på så vis att de uppgrävda jordmassorna och det öppnade schaktet succesivt genomgicks innan ett nytt tag togs med grävskopan.

Fynd av flinta sorterades i fält med stöd av ”Sorteringsschema för flinta”, Andersson m fl. 1978. Fyndmaterialet återdeponerades i respektive grävenhet förutom sista dagen då förhållanden på plats gjorde det omöjligt att sortera i fält.

FörmedlingInga publika förmedlingsinsatser var upptagna i undersökningsplanen. I och med att Grebbe-stadskolan ligger endast några 100 meter från undersökningsområdet kontaktades skolan. I samband med fältarbetet besöktes därför un-dersökningen av skolbarn från ett fritidshem på Grebbestadsskolan. Eleverna, som var cir-ka tio till antalet fick under 30 minuter se vad arkeologer gör och lära sig lite om Grebbestads förhistoria. Bland annat fick de uppleva kok-gropslokalen Tanum 2253. Det eleverna tyckte var mest intressant var dock metalldetektorn som förevisades dem. Enligt pedagogerna på skolan var besöket mycket uppskattat.

Undersökningsområdet De berörda fornlämningarna Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256 består av två boplat-ser, en kokgropslokal och en skålgropslokal. Fornlämningarna är belägna i den nordvästra utkanten av Grebbestads tätort, mellan Gröne-madsvägen i väster och Havstenssundsvägen i öster, illustration 1-2. Fornlämningarna ligger inom den bohuslänska kustzonen, vilken har varit nyttjad av människor sedan mesolitikum. Området består idag av åkrar och betesmarker som bryts av skogsridåer och flacka, skogsbe-klädda bergspartier samt bergs- och hällmar-ker. Boplatsen Tanum 2247 ligger på ett impedi-ment omgiven av åkermark som bryts av diken och mindre skogsbryn. Vid arkeologisk utred-ning 2011 påträffades en kulturlagerrest på impedimentet. Kolmaterialet som insamlades var tyvärr för litet för att 14C-metoden skulle kunna ge någon datering. Vid samma impedi-ment upptäcktes även en hällristning, Tanum 2256, som består av två skålgropar. Tanum 2253 ligger i en norrsluttning. Un-der utredningen hittades här en kokgrop som

8

daterats till övergången förromersk och ro-mersk järnålder. Sluttningen är väl avgränsad åt väster och öster och inramas av bergknal-lar. I söder finns en mindre våtmark och i norr ett dike som följs av åkermark. På åkermar-ken nordöst om Tanum 2253 påträffades det kulturlager som ligger till grund för Tanum 2254. I omgivningarna finns flera boplatser, grav-fält och enstaka gravar, hällristningar samt stenbrott, hägnader och by/gårdstomter från senare tider. Bland gravfälten utmärker sig framförallt ett, det väl omskrivna Greby grav-fält (Tanum 734), beläget cirka 1 kilometer österut. Vid Gissleröd finns även resterna ef-ter ett annat stort gravfält, Gisslerödsgravfäl-tet (Tanum 719, 1892 och 1893), se nedan under tidigare undersökningar. Landskapet bär således på ett stort antal fornlämningar från äldre järnålder.

Tidigare undersökningarI november 2011 genomförde Rio Kulturkoope-rativ en arkeologisk utredning inom planområ-det Västra vägen på uppdrag av Tanums kom-mun, Swedberg 2012. Utredningen syftade till att utreda förekomsten av fornlämningar inom området samt bedöma deras fornlämningssta-tus. I samband med utredningen påträffades ett flertal fasta fornlämningar och övriga kul-turhistoriska lämningar, varav fyra är de som varit aktuella för föreliggande undersökning. Under november 2012 genomförde Rio Kultur-kooperativ en utredning för en vattenledning cirka 300 meter öster om Tanum 2254. Under utredningen påträffades anläggningar som tro-ligen är förhistoriska, Östlund 2013. Rio Kulturkooperativ har redan innan nämn-da utredningar varit verksam i denna del av Grebbestad. På platsen där Grebbestadssko-lan, fotbollsplanen Hagavallen och villaområ-det däremellan har en gång ett större gravfält legat. Delar av gravfältet finns kvar, bland an-nat finns ett fåtal stensättningar i villaträdgår-darna. Under 2005-2008 undersöktes delar av Gisslerödgravfältet och intilliggande forn-lämningar, Ljunggren m fl 2006; Swedberg och Östlund 2007; Olsson m fl 2010.

2007 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning vid Ulmekärr, strax norr om detaljplaneområdet för Västra vägen. Bland annat hittades en boplats, hällristningar och flera stenbrott, Öbrink m fl 2007.

UndersökningsresultatUndersökningen bedrevs inom två separata förundersökningsytor. Inom den östra ytan är Tanum 2254 och 2253 belägna medan den västra hyser Tanum 2247 och Tanum 2256. Resultatredovisningen är uppdelad mellan de två förundersökningsytorna och respektive fornlämning. Redovisningen följer kronologisk ordning, i den följd som fornlämningarna un-dersöktes. Resultatet redovisas på illustration 3-6. I bi-laga 1 finns en detaljerad redovisning av res-pektive schakt och i bilaga 2 redovisas anlägg-ningarna. Under fältarbetet var vädret mindre bra. Det myckna regnandet under hösten, samt att det regnade under fältarbetet, gjorde att de under-sökta ytorna var mycket kladdiga och gjorde det svårt att rensa fram anläggningar, fotogra-fera med mera.

Tanum 2254 & Tanum 2253Inom förundersökningsytan grävdes samman-lagt 19 schakt. Schakt 1-14 förlades framfö-rallt till åkermarken vid området för Tanum 2254 för att söka efter fynd och anläggningar och avgränsa det lager som påträffades under utredningen 2011. Tre schakt grävdes i den södra kanten av förundersökningsområdet för att utröna ifall det fanns spår av fornlämningen söder om diket. I samband med schaktningen påträffades lagret från utredningen. Lagret bestod av mörkbrun grusig silt. Lagret fram-trädde framförallt i schakt 1-2, 3 och 5. Endast få fynd framkom, och då i anslutning till dräne-ringar. Mörkare fläckar fanns här och var men sot och kol påträffades ej. I samband med schaktningen påträffades även två anläggningar i schakt 2 och 12. Tre schakt, 12-14, grävdes i södra delen av för-undersökningsområdet, söder om det dike som avgränsas planområdet från skogsmark.

9

Illustration 2. Fornlämningarna är belägna inom ett område som Tanums kommun planerar att bebygga. Illustrationen visar en flygbild med befintlig bebyggelse och fastighetsgränser inlagda. Aktuella fornlämningar finns inom ytorna av-gränsade av röd streckad linje, vilket är Länsstyrelsens förundersökningsområde.

Illus

trat

ion

3. D

et ö

stra

und

ersö

knin

gsom

råde

t om

fatt

ande

for

nläm

ning

arna

Tan

um 2

254 o

ch 2

253.

11

Schaktningen avbröts eftersom området inte har varit utrett och för att exploateringsplaner ej föreligger (däremot bör detta område utre-das ytterligare, se nedan). Syftet med undersökningen av Tanum 2253 förändrades i samband med upprättandet av undersökningsplanen. Från början skulle forn-lämningen underkastas en regelrätt förunder-sökning. I och med att den planerade bebyg-gelsen ej skulle hamna utanför fastighetsgrän-sen som går i diket direkt norr om den inmätta fornlämningen beslutades att fornlämningen endast skulle avgränsas. Den kokgrop som hittades under utredningen hade dessutom redan blivit provtagen och daterad. Att datera ytterligare anläggningar ansågs inte som nöd-vändigt. I skogsbacken där Tanum 2253 är belägen grävdes sex sökschakt med grävmaskin. Ti-digare hade ett schakt grävts på åkermarken direkt norr om fornlämningen. Lagerföljden bestod där av matjord följt av gulbrun lera och inga fynd eller anläggningar framkom. Vid schaktningen i skogsbacken hittades ytterliga-re två kokgropar samt ett kvartsavslag. Delar av marken var mycket stenig och fornlämning-en kunde avgränsas till en oregelbunden yta om cirka 40 gånger 15 meter.

Tanum 2247 & Tanum 2256Under utredningen 2011 påträffades en an-läggning som tolkades som kulturlager. Lagret var beläget strax söder om ett lågt bergsimpe-diment, vid övergången från ett skogsbryn till åkermark. Direkt i skogskanten ligger även an-dra bergknallar och impediment. På ett av dem är skålgropslokalen Tanum 2256 belägen. An-läggningen provtogs vid utredningen. Proverna skickades för vedartsanalys och datering men tyvärr innehöll provet för lite kol för att kunna dateras. Under förundersökningen banades en större yta av mellan bergknallarna. Avbaningen fort-satte runt det låga bergsimpedimentet i åker-marken. Totalt kom en yta av cirka 180 m2 att bli avbanad. Ytan mättes in som schakt 22. Inom ytan påträffades dels det under utredningen hittade kulturlagret, dels sex anläggningar som

tolkades som stolphål. Anläggningarna fram-trädde mellan bergsimpedimentet i åkern och den bergknalle som låg i skogsbrynet. Jordmånen bestod av matjord, följt av fin-sand eller silt. Där anläggningarna påträffades var jordtäcket synnerligen tunt, och det myck-na regn som fallit under november försvårade dokumentationen avsevärt samtidigt som det gjorde marken väldigt kladdig. Anläggningarna mättes in, fotograferades och ett urval un-dersöktes. Det kunde då konstateras att ett av stolphålen var stenskott men även två an-dra hade stenskoningsliknande struktur. Det mycket blöta och tunna jordtäcket gjorde dock att det var svårt att avgöra vilka stenar som låg in situ eller som grävmaskinen flyttat på. Vid den fortsatta avbaningen påträffades inga fler anläggningar. Ytan visade sig även fyndfat-tig, de fåtaliga fynd som påträffades redovisas nedan. Vid avbaning kring den bergknalle där skålgroparna i Tanum 2256 är belägna påträf-fades ett tunt sotigt lager. Detta tolkades som ett relativt modernt brandlager eftersom det framträdde ytligt. Troligen har man under histo-risk-modern tid eldat skräp på berget och det var resterna efter sådan eldning som syntes i marken. När fornlämningen registrerades i FMIS har texten blivit ihopblandad med Tanum 2241. En ändringsanmälan upprättades där-för. Inga nya ristningar påträffades på hällen och Tanum 2256 utgörs fortsatt av två skål-gropar.

FyndDe undersökta fornlämningarna var fyndfat-tiga. Endast enstaka avslag av flinta påträffa-des under schaktningen i åkermarken, och då i anslutning till dräneringar. I schakt 19 hittades dock ett kvartsavslag som kan vara samtida med kokgropsanvändningen.

AnläggningarVid undersökningen dokumenterades elva anläggningar, bilaga 2. När Tanum 2254 un-dersöktes hittades en anläggning i schakt 2 (anläggning 1). Det rör sig om något som kan beskrivas som ett kluster av pinnhål. Anlägg-ningarna var små och många otydliga. Ett av

Illus

trat

ion

4. D

et v

ästr

a un

ders

ökni

ngso

mrå

det

omfa

ttan

de for

nläm

ning

arna

Tan

um 2

247 o

ch 2

256.

13

Illustration 5. Detaljkarta över Tanum 2247 med inmätta schakt och anläggningar.

14

pinnhålen blev undersökt. I schakt 12 fram-kom ett stolphål vilket undersöktes. När Tanum 2253 avgränsades påträffades två kokgropar. Kokgroparna undersöktes ej och schakten lades igen när anläggningarna upptäcktes. Sju anläggningar framkom i schakt 22. Det rör sig dels om kulturlagret som hittades un-der utredningen 2011, dels om sex stycken stolphål eller stolphålsliknande anläggningar. Stolphålen låg på rad utmed en svagt böjd linje, cirka 7 meter lång. Kulturlagret och ett urval av stolphålen undersöktes. Ett av stolphålen var stenskott och två andra vi-sade tecken på att vara stenskodda eller åt-minstona stöttade med hjälp av stenar. For-men på stolphålen var rund. Diametern var cirka 0,20-0,45 meter och djupet 0,10-0,20 meter. I ett stolphål, anläggning 8, påträffa-des en keramikliknande kant när stolphålet undersöktes. Eftersom väderförhållandet var dåligt samlades materialet in för vidare ana-lys inomhus. Vid den vidare analysen av materialet i stolphålen kunde konstateras att det inte var

keramik utan ett väldigt sandigt, tätpackat material som nästintill påminde om sandsten.

AnalysresultatTill förundersökningens hjälp fanns flera oli-ka typer av analyser avsatta i kostnadsberäk-ningarna. För Tanum 2247 fanns två vedarts-analyser, två makrofossilanalyser och en 14C-analys, för Tanum 2254 fanns två vedarts-analyser och två 14C-analyser och för Tanum 2256 en vedartsanalys och en 14C-analys. I undersökningsplanen är det bestämt att pro-ver som skickas till analys skall samrådas med Länsstyrelsen. Vid samråd med ansva-rig handläggare beslutades att endast skicka in prover för vedartsanalys och datering från Tanum 2247. Att inga prover har skickats för makrofossilanalys beror på att MAL inte hin-ner analysera proverna och skicka eventuellt kol vidare för datering innan rapporten skall vara färdig. Analysresultatet redovisas nedan och i bilaga 3. Två kolprover har skickats för analys hos Vedlab i Glava, Värmland. Proverna kom från anläggning 6 (kulturlager) och 7 (stolphål).

Illustration 6. Tanum 2247 registrerades utifrån ett mindre kulturlager som påträffades intill ett litet bergsimpedi-ment i kanten av en åker. På fotot är schakt 22 upptaget runt bergsimpedimentet. I förgrunden kan kulturlagret, anläggning 6, ses som en mörk fläck. I den del av schaktet som ses till höger om bergknallen påträffades flera anläggningar som tolkats som stolphål.

15

Provet från anläggning 6 innehöll kol från ek, gran och asp eller salix. Provet från stolphå-let innehöll kol från al, en och hassel. Kolet kommer antagligen inte från någon stolpe utan härstammar från omgivningen och har hamnat i stolphålet. Kolet kommer med andra ord från allmänna aktiviteter i området och inte från någon specifik, fysisk anläggning såsom en hydda eller dylikt. Vid samråd med Länsstyrelsen bestämdes att endast ett prov skulle skickas vidare för datering. Det utvalda provet blev det från an-läggning 6. Redan vid utredningen skulle det analyseras men mängden kol visade sig vara för litet för datering. Provet skickades till CE-DAD-laboratoriet i Salerno, Italien och bestod av 73 mg träkol från Asp/salix. Den här gången räckte kolet i provet för en datering. Anläggning 6 daterades till 1571 +- 45 BP. De kalibrerade BP-värdet med 2 Sigma blev 400-590 e kr (95, 4% sannolikhet). Detta motsvarar den period under yngre järnålder som benämns som folkvandringstid.

Tolkning Tanum 2254 & 2253Det förmodade kulturlager som påträffades under den arkeologiska utredningen 2011 och som låg till grund för Tanum 2254 kan efter avslutat fältarbete konstateras vara naturligt bildat. Det finns mörkare fläckar, som är påtag-ligt sotlika och även ett fåtal fynd har gjorts. Dessa har dock kommit i anslutning till dräne-ringar. De två anläggningar som hittats utgör heller inte något påtagligt bevis för att platsen nyttjats under förhistorisk tid. Åkermarken var vid undersökningen mycket vattensjuk, och tidigare har diken rensats för att komma till rätta med mindre översvämningar. Fåtalet anläggningar, avsaknaden av fynd-material samt markförhållandena gjorde att lagret slutligen tolkades som bildat av natur-liga processer. I den södra kanten av förundersökningsom-rådet grävdes tre schakt. I ett av dem påträf-fades ett stolphål. Den här delen av förunder-sökningsområdet ligger utanför det utredda planområdet och den påträffade anläggningen

har ingen tydlig koppling till åkermarken. Det är mycket möjligt att anläggningen är förhisto-risk, men den har tolkats som ej tillhörande Ta-num 2254. Eftersom ytan söder om planområ-det aldrig har blivit utredd togs inte fler schakt upp. Någon ny fornlämning mättes heller inte in eftersom det enskilda stolphålet bedömdes som ett för litet underlag. Ifall framtida exploa-teringsplaner föreligger bör det här området utredas. Fornlämningen Tanum 2254 bör efter avslu-tad undersökning betraktas som undersökt och borttagen. Gällande Tanum 2253 har förundersökning-en lyckats avgränsa fornlämningen till den skogsbacke där den första kokgropen hitta-des 2011. Under fältarbetet hittades ytterli-gare två kokgropar och ett kvartsavslag. Det är mycket möjligt att det finns fler kokgropar inom fornlämningsytan, som är väl avgränsad av hälleberg och de dragna schakten. Forn-lämningen visar en tydlig aktivitetsyta från äldre järnålder. Höjden över havet är cirka 15 meter. När kokgroparna anlades har åkermar-ken i norr utgjorts av lågt liggande strandäng-ar. Söder om kokgropslokalen finns en mindre våtmark. Under undersökningen ledde våtmar-ken till att fornlämningsytan var mycket blöt. Om våtmarken existerat redan under järnålder är oklart men det kan ha varit en god källa till vatten i samband med till exempel matlag-ning.

Tanum 2247 & Tanum 2256När sökschakt drogs vid Tanum 2247 påträffa-des totalt elva anläggningar. Kulturlagret som hittades redan under utredningen samt sex stolphål eller stolphålsliknande anläggningar framträdde. Anläggningarna låg intill och mel-lan bergknallar i kanten av åkermarken. Vid den fortsatta schaktningen hittades inga fler anläggningar och anläggningarna kan inte tolkas som någon huskonstruktion. Eftersom stolphålen låg på rad kan de eventuellt ha in-gått i någon konstruktion, kanhända någon form av torkställning. Torkställningar i trä har uppförts ända fram till modern tid. I Bohuslän har så kallade ”krakemärrar” uppförts ända

16

fram till modern tid. Krakemärrar är torkställ-ningar för bönor och ärtor. Att det har lagts ner en del arbete för att få stolparna i hålen att stå vittnar stenskoningen och lerkliningen om. Lerkliningen eller lerpack-ningen tolkades i första stund som en möjlig kruka. Så fort som anläggning kom att under-sökas kunde det konstateras att det istället var kanten till ett stolphål och någon form av lerpackning. Materialet, som samlades in, un-dersöktes noggrannare inomhus. Leran har haft en hög halt av sand och var inte bränd. Troligtvis har lerpackningen klätt stolphålet el-ler den stolpe som stått i hålet. Kulturlagrets koppling till stolphålen är oklar. Vedartsanalysen gav inte något kol specifikt för användandet av anläggningarna. Däremot skulle provet datera allmänna aktiviteter inom ytan. 14C-analysen gav en datering till folkvand-ringstid. I samband med undersökningarna av Tanum 1892 och 1893 blev flera anläggning-ar daterade till folkvandringstid, Olsson m fl 2010. Även Greby gravfält brukar hänföras till tiden 400-500 e kr. Gällande Tanum 2247 bör fornlämningen betraktas som en begränsad aktivitetsyta, använd under folkvandringstid, och troligen med en koppling till åkerbruket i området. Eftersom anläggningarna till större delen är undersökta och inga fynd eller andra anlägg-ningar framkom är det inte motiverat med yt-terligare undersökningar på platsen. Inga nya ristningar hittades vid besiktningen av Tanum 2256 och inga anläggningar framkom vid schaktningen intill berghällen.

ForskningspotentialForskningspotentialen är generellt låg. Tanum 2254 bör anses som undersökt och bortta-gen och någon ny kunskap kan inte tillföras utifrån resultatet av förundersökningen. För den andra boplatsen, Tanum 2247, är forsk-ningspotentialen inte heller särskilt hög. De anläggningar som påträffades har till stor del redan undersökts och det är tveksamt om det inom förundersökningsområdet skulle finnas några fler anläggningar. Att fornlämningen är samtida med mer monumentala lämningar

såsom gravfälten vid Greby och Gissleröd är intressant, och ger en vidare bild av brukan-det av området under yngre järnålder. Forskningspotentialen för Tanum 2253 är hög. Kokgropslokalen är väl avgränsad och åt-minstone tre kokgropar finns inom ytan. Även fynd av slagen kvarts har gjorts. Tack vare den ringa storleken, skulle en intensiv undersökning med hög ambitionsnivå, kunna ge mycket ny kunskap om användandet av kokgropar under äldre järnålder. Undersökningen skulle med en hög andel naturvetenskapliga analyser kunna ge goda resultat. Forskningspotentialen för Tanum 2256 är låg eftersom den endast utgörs av två skål-gropar. Skålgropar är ingalunda ovanliga i Bo-huslän och de som ingår i Tanum 2256 är inte unika utan snarare typiska för trakten.

Pedagogisk potentialDen pedagogiska potentialen är låg för Tanum 2247 och 2254. För Tanum 2253 är den pe-dagogiska potentialen medelhög. Inga synliga spår finns från de förhistoriska aktiviteterna på platsen men fornlämningen är lätt att förstå i och med att den är välavgränsad. Skålgropslokalen Tanum 2256 är typisk för en mindre skålgropslokal, med två skålgropar på ett bergsimpediment i åkermark. Skålgro-parna är som sådana inte spektakulära i något avseende men är ett gott exempel på hällris-tarnas praktik.

Antikvarisk bedömningEfter fältarbetet har förundersökningens syf-te uppnåtts. Fornlämningarna är avgränsade och beskrivna. Tanum 2247 och 2254 bör betraktas som undersökta och borttagna och inga vidare åtgärder krävs. Gällande Tanum 2253 bör fornlämningen kvarligga utan vidare åtgärder såvida inte exploateringsplanerna inkräktar på fornlämningen. Ifall en särskild undersökning av platsen skulle bli aktuell bör stor vikt läggas vid naturvetenskapliga analy-ser. Inga vidare åtgärder krävs för Tanum 2256. Fornlämningen bör dock få kvarligga inom plan-området om det är möjligt.

17

För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse.

Källor

Litteratur

1978

2006

2010

2007

Swedberg, Stig 2012

Östlund, Annika 2013

2007

Digitala källor

Fornsök 2013

Andersson, Stina; Rex Svensson,Karin och Wigforss, Johan

Sorteringsschema för flinta. I FYND rapporter 1978, redKjerstin Cullberg, Berit Sandberg och Elizabeth Ståhl.Göteborgs Arkeologiska museum

Ljunggren, Anna; Rudd, Petra och Swedberg, Stig

Arkeologisk utredning Anneberg Grebbestad, Tanums

sn. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 12

Olsson, Lillemor; Swedberg, Stig och Östlund, Annika

Gissleröd II. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 86

Swedberg, Stig och Östlund, Annika

Arkeologisk förundersökning Anneberg Grebbestad,

Tanums sn. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 15

Västra vägen i Grebbestad, Tanums kommun

Arkeologisk utredning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 139

Ny vattenledning Härlidsberget – Gissleröd, Grebbestad,

Tanum kommun. Arkeologisk utredning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 154

Öbrink, Mattias; Swedberg, Stig och Östlund, Annika

Hällristarnas ocH stenhuggarnas marker. Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation. Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007:29

www.fmis.raa.se, besökt 2013-01-07.

Källor

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen.

Bilagor

20

Bilaga 1. Schakt Tabell1

Sida 1

Längd Markslag Jordart Lager (m) Beskrivning Fynd Prov

1 7 - 0,7 Åker Silt - ja -

2 7 0,3 0,5 Åker Silt - - -

3 4 - 0,45 Åker Silt ja - -

4 4 - 0,6 Åker Silt - - - -

5 7 0,45 0,6 Åker Silt - ja -

6 4 - 0,55 Åker Silt - - - -

7 4 - 0,5 Åker Silt - - - -

8 4 - 0,5 Åker Silt - - - -

9 4 - 0,45 Åker Lera - - - -

10 4 - 0,35 Åker Lera - - - -

11 4 - 0,4 Åker Lera - - - -

12 4 - 0,6 Skog silt ja ja ja

13 3,5 - 0,35 Skog Grus - - - -

14 3,5 - 0,4 Skog Grus - - - -

15 3 - 0,2 Skog Silt - - -

16 5 - 0,2 Skog Silt ja ja ja

17 3 - 0,35 Skog Silt Schaktet vattenfylldes snabbt. - - -

Schakt nr

Minsta dj (m)

Största dj (m)

Anlägg-ning

0-0,40 matjord; 0,40-0,50 mörkbrun till svart, fin silt; 0,50- gråbrun stenig silt.

Fynd: i lager 2, ett flintavslag samt tegel och porslin i en dränering.

0-0,30 matjord; 0,30- grå siltig grus.

Lager 2 framträder tidigare i norra delen av schaktet.

0-0,40 matjord ; 0,40-0,42 mörkbrun grusig silt med kolinslag; 0,42- grå siltig grus.

Lager 2 framträder i södra delen av schaktet. Lagret är tunnare och har en mer grå färg än i schakt 1. Fynd: litet kol, porslin och glas. En dränering går genom östra halvan av schaktet. Anläggning 1 – ett kluster med pinnhål. Schaktet upptaget med dubbel skopbredd.

0-0,45 matjord; 0,45 grå siltig lera.

0-0,40 matjord; 0,40-0,48 mörkbrun till svart silt; 0,48- gråbrun siltig lera.

En dränering går tvärs genom schaktet. Lager 2 börjar 1 meter från södra schaktväggen och sträcker sig 2,5 meter ut i schaktet. Fynd: 1 flintavslag i dräneringen.

0-0,35 matjord; 0,35-0,50 mörkbrun-svart lera; 0,50- ljusgrå lera.

0-0,30 matjord; 0,30-0,45 mörkbrun-svart lera; 0,45- ljusgrå lera.

0-0,35 matjord; 0,35- gulbrun lera.

0-0,40 matjord; 0,40- lera.

0-0,30 matjord; 0,30- lera.

0-0,35 matjord; 0,40- lera.

0-0,05 skogsförna; 0,05-0,35 mörkbrun grusig silt; 0,35-0,40 mörkgrå grusig silt; 0,40- brunt grus.

Schaktet grävdes i södra delen av FU-området. Fynd: 1 avslag i lager 2. Anläggning 2 – ett förmodat stolphål. Prov: Makrofossil- och kolprov.

0-0,05 skogsförna; 0,05-0,25 mörkbrun grusig silt; 0,25- brunt grus.

0-0,10 skogsförna; 0,10-0,35 mörkbrun grusig silt; 0,35- brunt siltig grus.

0-0,10 förna; 0,10- gråbrun silt.

Schaktet avbröts på grund av stora block.

0-0,10 förna; 0,10- gråbrun silt.

Västra delen av schaktet upptogs med dubbel skopbredd. Berg framträdde i den östra delen. Fynd av tegel alternativt bränd lera. I schaktet påträffades en kokgrop, anläggning 3.

0-0,10 förna; 0,10-30 mörkbrun silt; 0,30- rödbrun silt.

21

Tabell1

Sida 2

Längd Markslag Jordart Lager (m) Beskrivning Fynd ProvSchakt nr

Minsta dj (m)

Största dj (m)

Anlägg-ning

18 4 - 0,5 Skog Silt - - -

19 3 - 0,3 Skog Silt - ja -

20 2,5 0,1 0,2 Skog Silt ja - -

21 4 - 0,35 Åker Silt Schaktet var 4 meter brett. - - -

22 - - 0,4 Åker Silt ja ja ja

23 4 - 1,3 Åker Sand - - -

24 3 0,2 0,5 Åker Silt - - -

25 4 - 0,35 Åker Silt - - - -

26 4 0,5 0,7 Åker Silt - - - -

27 4 0,4 0,5 Åker Silt - - -

0-0,10 förna; 0,10-0,30 gråbrun silt; 0,30- brun silt.

I schaktet var det spridda skärvstenar.

0-0,10 förna; 0,10-0,25 gråbrun silt; 0,25- brun silt.

I lager 2 hittades ett kvartsavslag.

0-0,10 förna; 0,10- mörkbrun silt.

I schaktet påträffades en kokgrop, anläggning 4. Schaktet upptogs med dubbel skopbredd.

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun finsand.

0-0,40 matjord; silt i östra delen och finsand väster om bergsimpedimentet.

Schaktet utgör en större avbanad yta runt ett litet bergsimpediment och är cirka 3 meter brett. Recenta metallfynd av järn och koppartråd. Matjorden varierar från 0-0,40m och under följer silt eller finsand. I schaktet påträffades ett kulturlager och flera stolphål, anläggning 5-11.

0-0,40 matjord; 0,40-65 grå finsand;0,65-0,90 brun finsand;0,90- grå stenig finsand.

Lager 4 har en stor halt av snäckskal.

0-0,30 matjord; 0,30-0,40 mörkbrun sotig silt; 0,40- gråbrun sandig silt.

Lager 2 är troligen ett sentida brandlager.

0-0,30 matjord; 0,30-0,35 finsand, i södra delen kommer berg.

0-0,40 matjord; 0,40-0,45 mörkbrun sotig silt (i västra delen); 0,45- brun finsand.

0-0,35 matjord; 0,35- brun finsand.

Upptaget med dubbel skopbredd.

22

Anläggningslista

Sida 1

Schakt Beskrivning

1 s3 0,4 0,95 0,35 0,2

2 s12 0,4 0,35 - 0,12

3 s16 0,1 1,5 1,5 -

4 s20 0,1 1,1 1,1 -

5 s22 0,2 0,45 - -

6 s22 0,2 2 1 -

7 s22 0,2 0,3 - -

8 s22 0,2 0,35 0,35 -

9 s22 Runt stolphål, ej undersökt. - 0,25 0,25 -

10 s22 Runt stolphål, ej undersökt. - 0,25 0,25 -

11 s22 - 0,2 0,2 -

Anlägg-ning nr

Djup under markytan (m)

Längd (m)

Bredd (m)

Djup (m)

Ett kluster med 5 pinnhål, vilka påträffades cirka 0,4 meter under markytan. Ett av pinnhålen undersöktes: Runt till formen, 10 cm i diameter och cirka 20 cm djupt. Fyllningen bestod av mörkgrå silt.

Runt stolphål, påträffat 0,4 meter under markytan, cirka 35 cm i diameter. Fyllningen bestod av gråbrun grusig silt.

Kokgrop, rund, cirka 1,5 meter i diameter. Undersöktes ej. Fyllningen består av mörkbrun sotig silt med mycket skärvsten, cirka 5-10 cm stora. Schaktet vattenfylldes snabbt.

Kokgrop, rund ca 1,1 m br. 3/4 framtagen, beväxt med björk. Fyllningen bestod av mörkbrun sotig silt med rikligt med skärvsten, 0,05-0,20 m stora.

Stolphål, runt 0,45 m diameter, beläget invid bergskant.Fyllningen bestod av flammig mörkbrun till rödaktig silt med mycket sot i botten. Spridda kol fanns i hela anläggningen.

Kulturlager, oregelbunden form. Samma lager som hittades under utredningen. Fyllningen består av mörkbrun flammig, sotig silt, med mycket små kolbitar.

Runt stenskott stolphål, vilar eventuellt direkt på berget. 0,30 m i diameter, 0,20 m djupt. Anläggningen vattenfylldes vid snittning. En sten ligger i kanten av anläggningen. Fyllningen består av mörkbrun flammig sotig silt med kol. Mycket lik anläggning 5.

Runt stenskott stolphål, stående på berget. 0,35 m diameter, 0,10m djupt. Stolphålet är invändigt klätt med ca 1 cm tjockt lerlager. Fyllningen består av mörkbrun silt med kol och bränd lera.

Eventuellt stolphål. Anläggningen är lite mindre och otydligare än anläggning 9-10. Formen är rund till oval, ca 0,2 m diameter och 0,1 m djupt. Berg i botten.

Bilaga 2. Anläggningar

23

VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 1301 2013-01-02

Vedartsanalyser på material från Bohuslän, Tanum sn. Raä 2247 Projekt nr 1238.

Uppdragsgivare: Benjamin Grahn-Danielson/RIO Kulturkooperativ

Arbetet omfattar två kolprover från en mindre undersökning.

Prov 5 kommer från ett kulturlager och innehåller kol från ek, gran och asp eller salix. Prov 7 innehåller kol från

al, en och hassel. Kolet kommer troligtvis inte från någon stolpe utan är kol från omgivningen som hamnat i

stolphålet. Båda dateringarna kommer därför att gälla allmän aktivitet inom området och inte anläggningarna

specifikt. Egenåldern kan förväntas vara låg.

Analysresultat

Anl. ID Anläggnings-typ

Prov- mängd

Analyserad mängd

Trädslag Utplockatför 14C-dat.

Övrigt

6 5 Kulturlager 3,3g 0,2g 4 bitar Ek 1 bit

Gran 1 bit

Asp/Salix 2 bitar

Asp/Salix

73mg

7 7 Stolphål 1,9g 0,4g 5 bitar Al 1 bit

En 1 bit

Hassel 3 bitar

Hassel

14mg

Erik Danielsson/VEDLAB

Kattås

670 20 GLAVA

Tfn: 0570/420 29

E-post: vedlab@telia.com

www.vedlab.se

Bilaga 3. Analyser

24

Dipartimento di Ingegneria dell’Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica

Dr. B. Grahn-DanielsonRio Kultur Kooperativ

Ekenlidsvagen,5SE45017, Fjallbacka

Sweden

14 Februry 2013

Rif.CEDAD: 2013_0023

Results of Radiocarbon Dating

Dear sir, please find enclosed the results of the radiocarbon dating of the samples

you submitted to CEDAD (AMS and radiocarbon dating facility, University of Lecce, Italy)

and listed in Table 1.

Sample ID CEDAD Code ProveneanceA6P5 LTL13054A

Macro contaminants were removed from the samples by mechanical handpicking

under optical microscope. The selected portion of the samples was treated in order to

chemically remove any possible source of contamination.

The purified sample material was then converted to carbon dioxide by combustion

in sealed quartz tubes. The obtained carbon dioxide was converted at 550°C into graphite

by using ultrahigh purity Hydrogen as reducing medium and 2 mg iron powder as catalyst.

The sample yielded enough graphite to allow an accurate determination of the radiocarbon

age by the accelerator mass spectrometer. The radiocarbon concentrations have been

determined in the accelerator mass spectrometer by comparing the 12C, 13C currents and

the 14C counts obtained from the samples with those obtained from standard materials

supplied by IAEA (International Atomic Energy Agency) and NIST (National Institute of

CEDAD - CEntro di DAtazione e DiagnosticaDipartimento di Ingegneria dell’Innovazione, Università del Salento

c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km. 7 +300, 72100 BrindisiTel. +39 0832 295 050 FAX +39 0832 295058

e-mail: info-cedad@unile.itweb: www.cedad.unisalento.it

TABLE 1. SUMMARY OF THE DATED SAMPLES.

25

Dipartimento di Ingegneria dell’Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica

Standard and Technology). The “conventional radiocarbon age” was calculated with a

δ13C correction based on the 13C/12C ratio measured directly with the accelerator. For the

estimation of the measurement uncertainty (standard deviation) both the radioisotope

counting statistics and the scattering of the data have been taken into account. The larger

of the two is given as final error in Table 2.

Sample Radiocarbon Age (BP) δ13C (‰)(**) Note

LTL13054A 1571 ± 45 -27.0 ± 0.5

(**) The listed values of the carbon stable isotopes fractionation term (δ13C) are measured by AMS. These values can differ from the

natural fractionation and from those measured by IRMS.

The conventional radiocarbon ages for the samples were converted into calendar years

by using the software OxCal Ver. 3.5 based on the last atmospheric dataset [Reimer PJ, et

al. 2009 Radiocarbon 51:1111-1150]. The results of the calibration are reported in the

following figure.

CEDAD - CEntro di DAtazione e DiagnosticaDipartimento di Ingegneria dell’Innovazione, Università del Salento

c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km. 7 +300, 72100 BrindisiTel. +39 0832 295 050 FAX +39 0832 295058

e-mail: info-cedad@unile.itweb: www.cedad.unisalento.it

TABLE 2. MEASURED VALUES.

26

Dipartimento di Ingegneria dell’Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica

Atmospheric data from Reimer et al (2009);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD

Calibrated date

1300BP

1400BP

1500BP

1600BP

1700BP

1800BP

1900BP

Rad

ioca

rbo

n d

eter

min

atio

n

LTL130054A : 1571±45BP

68.2% probability 430AD (68.2%) 540AD 95.4% probability 400AD (95.4%) 590AD

Best Regards,

Prof. Dr. Lucio Calcagnile

Director, Centro di Datazione e Diagnostica dell’Università del Salento

CEDAD - CEntro di DAtazione e DiagnosticaDipartimento di Ingegneria dell’Innovazione, Università del Salento

c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km. 7 +300, 72100 BrindisiTel. +39 0832 295 050 FAX +39 0832 295058

e-mail: info-cedad@unile.itweb: www.cedad.unisalento.it

Figure 1. Calibration of the radiocarbon age of the sample LTL13054A.

2000 eKr

1000 eKr

1 eKr

1000 fKr

2000 fKr

3000 fKr

4000 fKr

5000 fKr

6000 fKr

7000 fKr

8000 fKr

10000 fKr

1950 eKr = Present

1000 calBP

2000 calBP

3000 calBP

4000 calBP

5000 calBP

6000 calBP

7000 calBP

8000 calBP

9000 calBP

10000 calBP

11000 calBP

12000 calBP

9000 fKr

1000 BP

1500 BP

2000 BP

2500 BP

3000 BP

3500 BP

4000 BP

4500 BP

5000 BP

5500 BP

6000 BP

6500 BP

7000 BP

7500 BP

8000 BP

8500 BP

9000 BP

9500 BP

10000 BP

Medeltid

JÄRNÅldeR

BRONSÅldeR

NeOlitikuM

MeSOlitikuM

PaleOlitikuM

Tidigmesolitikum

Senmesolitikum

Tidigneolitikum

I

II

Mellanneolitikum

A

B

Senneolitikum

Äldre bronsålder

Yngre bronsålder

Äldre järnålder

Yngre järnålder

SeNGlaCial tid

PReBOReal tid

BOReal tid

atlaNtiSk tid

SuBBOReal tid

SuBatlaN-tiSk tid

Hensbackakultur

Sandarnakultur

Lihultkultur

Trattbägarkultur

Gropkeramisk kulturStridsyxe-

kultur

Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

Förromersk järnålder

Romersk järnålder

Folkvandringstid

Vendeltid

Vikingatid

Benjamin Grahn-DanielsonKulturhistoriska rapporter 158ISSN 1652-1897KULTUR

KOOPERATIV

RIO

Väst

ra v

ägen

. Tan

um 2

247,

225

3, 2

254

och

2256

Ta

num

s ko

mm

un. A

rkeo

logi

sk fö

rund

ersö

knin

g