11

RIKSARKIVET

Riksarkivet är den främsta källan till kunskapenom Sveriges historia. Här förvaras rikets hand-lingar från dess vagga till i dag. Om det svenskaarkivväsendets äldsta historia vet vi ganska litet.Statsmakten var löst organiserad och sannoliktförde handlingarna en ganska ambulerande till-varo och förvarades där de var bäst skyddade.Först i och med kansliordningen 1618, utfärdadav Axel Oxenstierna, stabiliserades såväl namnetRiksarkivet (då kallat rijksens archivum) som ettförsta embryo till organisation.

Författaren och riksantikvarien Gudmund Jö-ran Adlerbeth beskrev i ett tal i Vitterhetsakade-mien 1786 mottot för arkivet som ”ett verk, an-geläget för riksstyrelsen, för historien, för enskil-das säkerhet”. Hans beskrivning gäller i högstagrad ännu i dag. Genom att ta om hand, förteck-na och tillhandahålla den offentliga förvaltning-

ens handlingar, är Riksarkivet en garant för denmedborgerliga rättssäkerheten och för att förvalt-ningen ska kunna fatta goda beslut och dessutomen livsviktig källa för att vi i framtiden ska kunnaåterberätta historien. I Riksarkivets väldiga ma-gasin finns även många andra minnesmärkenfrån vår historia som berättar om enskilda män-niskoöden och organisationers skiftande liv.

De senare årens dramatiska teknikutvecklingsätter också sina spår i arkiven. Numera är vi oer-hört teknikintensiva och alltfler myndigheter an-vänder sig av möjligheten att leverera sina hand-lingar digitalt. Denna situation ställer nya kravpå oss och arkiven är inne i ett spännande utveck-lingsskede som vi ännu inte anar slutet på. Mot-tot för framtiden förblir emellertid detsammasom det var 1786 och, som sagt, välkommen tillRiksarkivet!

tomas lidman

Riksarkivets huvuduppgift är att ta emot och för-vara riksdagens, departementens och de centralastatliga myndigheternas arkiv och att utöva till-syn över den statliga arkivverksamheten. Statligamyndigheter som har upphört är t.ex. skyldigaatt lämna in sina arkiv till Riksarkivet. En viktigdel av Riksarkivets bestånd utgörs också av en-skilda arkiv efter bl.a. privatpersoner, föreningaroch politiska partier. Dessa har lämnats in på fri-villig basis och kan ibland kräva olika typer avtillstånd för att få ta del av. De statliga arkivenstår däremot med stöd av den svenska offentlig-hetsprincipen till varje användares förfogande,med undantag av de handlingar som är i dåligt fy-siskt skick eller enligt lag är sekretessbelagda un-der en viss tid.

Riksarkivet har genom statsheraldikern ansvarför den officiella heraldiken i landet, dvs. utform-

ningen av vapen, flaggor och emblem som syftarpå staten och dess myndigheter. Även rådgivningåt kommunerna i heraldiska frågor ingår i upp-draget. Verksamheten består bl.a. av att kom-ponera och göra modellritningar till nya vapen,men också av att granska varumärkesansökning-ar som innehåller statssymboler eller andra offici-ella heraldiska vapen. En hel del forskarförfråg-ningar och identifieringar av historiska vapen ochsigill hanteras också.

Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarki-ven som finns i Härnösand, Östersund, Uppsala,Visby, Vadstena, Lund och Göteborg, stadsarki-vet i Stockholm och Värmlandsarkiv i Karlstad ärlandsarkiv för respektive Stockholms och Värm-lands län. Den lokala och regionala arkivförvalt-ningen sköts av landsarkiven, som i princip arbe-tar på samma sätt som Riksarkivet.

22

I samband med Gustav Vasas makttillträde år1523 tog arkivbildningen fart; riksregistratur ochräntekammarböcker, landskapshandlingar och di-plomatiska traktater (freds- och vänskapsavtalm.m.) samlades i Riksarkivet. Kollegiernas pap-per och de insända landsortshandlingarna sam-sades med serier som upptog finländskt, baltisktoch tyskt arkivmaterial från stormaktstidens allahörn. Man sparade även rullar med kyrilliskaskrivtecken från Novgorod, till minne av densvenska ockupationen 1611–1617.

Riksarkivet är en av Sveriges äldsta myndighetermed rötter i medeltiden och officiellt grundad ge-nom en kansliordning år 1618. Här förvaras – påpergament, papper, mikrofilm och på digitala me-dier, totalt nästan 30 hyllmil vilket motsvarar av-ståndet Stockholm–Jönköping. Denna informa-tionsskatt är väl skyddad i Riksarkivets bygg-nader, i Marieberg i centrala Stockholm och i Ar-ninge norr om Stockholm samt i Krigsarkivet påGärdet. Arkivbeståndet av såväl pappershandling-ar som digitalt material växer genom kontinuer-liga leveranser.

Tidigaste dokumentet från 900-taletDet äldsta dokumentet i Riksarkivet är ett perga-mentsblad ur en mässbok, skriven i England vidsekelskiftet 1000-talet. Detta dokument komtill Sverige via den engelska missionen i Norge.På 1500-talet lät Gustav Vasa dra in kyrkornasoch klostrens egendom till kronan tillsammansmed omkring 20 000 medeltida pergaments-och pappersbrev (många prydda med vaxsigill,en konstsamling i miniatyr att beundra). Tu-sentals blad ur handskrivna böcker, mångamed gregorianska hymner, har använts sompärmar till fogdarnas räkenskaper.

Tsarerna Ivans och Peters konfirmation av fördraget i Kardis1661 och vid Pliusa 1666. Moskva 6 juni 1683. Ur Samlingenoriginaltraktater i svenska Riksarkivet.

55

Detalj ur Karl XII:s brev till generalen Magnus Stenbock 1702.Brevet handlar om det pågående kriget i Novidze (Polen). På sistasidan har Karl spillt bläck och kommenterar detta under bläck-fläcken: ”Wassment*, jagh slog bleck på papperet nu, men gyissintet skrifva om. I lärer wäl kunna läsat ändå”.* Wasement(holländska) illaluktande utdunstning. (EricsbergsarkivetsAutografsamling.)

Därefter exploderade bestånden i Riksarkivet ien sprudlande mångfald: här finns handlingarfrån riksdag, departement, centrala myndigheteroch deras föregångare, men även spillror av denkungliga namnstämpeln som Gustav III lät slåsönder efter statskuppen 1772, handlingar efterPalme- och Boforskommissionerna men ocksåfrån Dalaupproret och Armfeltska högmålspro-cessen, regeringsformen 1809 och en samlingtextilprover från manufakturerna på 1700-talet.I departementens konseljakter kan alla regerings-beslut, med underlagshandlingar, från 1840 till1980-tal studeras.

I Riksarkivet finns runt etthundra tusen kartoroch ritningar av alla statliga civila byggnader från1697 till 1993. I Riksarkivets avdelning Krigs-arkivet förvaras en omfattande och delvis unikkartsamling. Förutom svenska historiska kartorhittar man här handritade utländska topografis-ka kartor och stads- och fästningsplaner.

Älvsborgs fästning. Älvs-borg var en av Sverigesviktigaste handelsvägarut i världen under 1500och 1600. Fästningenvar ständigt utsatt fördanska attacker, tvågånger ockuperad ochbåda gångerna fickSverige tillbaka fästning-en efter det att storalösensummor hade blivitbetalda. (KrigsarkivetStads- och fästningspla-ner, Älvsborg, nr 144 b).

66

Brevet är skrivet 1876 av Jenny Lind Goldschmidt till Oscar II.Hon skriver och tackar å sin makes vägnar för en fin utmär-kelse som han erhållit detta år, hon beklagar att hon ”ickehafva haft den stora äran att få göra Eders Majestät minunderdåniga uppvaktning”. Vidare berättar hon om en elev,fröken Larssen från Norge, som hon vet kungen ömmarsärskilt för men som enligt Jennys förmenande ”icke ärbegåfvad med konstnärskap”. (Sjöholmsarkivet I. Autograf-samlingen.)

Enskilda arkivDe enskilda arkiven har kommit till Riksarkivetpå många vägar: förr genom beslag och konfiska-tioner, numera i övervägande grad som gåva ellerdeposition. De kompletterar de statliga arkivengenom att innehålla sådant som aldrig har funnitsin väg till de officiella handlingarna. Riksarki-vets enskilda arkiv börjar med några ståtliga feo-dalarkiv från 1600- och 1700-talen, såsom Sko-kloster-samlingen, Sjöholms-, Stafsunds- och Erics-bergsarkivet. Till dem anknyter en mängd arkivefter högfrälse, statsmän, kulturpersonligheter ochandra, gårdsarkiv som Tidöarkivet och arkiv ef-

ter flera av de klassiska folkrörelserna (nykterhet,frikyrka, mission), samt en stor del av föreningsli-vets övriga riksorganisationer. Därtill finns någrastora företagsarkiv samt i Pressarkivet journalis-ters och pressorgans arkiv, löpsedlar, signatur-register och ett stort specialbibliotek.

Riksarkivet fördelar allt statligt stöd till en-skild arkivverksamhet, bland annat till folkrörel-se-, förenings- och näringslivsarkiv. Nationalre-gistret över enskilda arkiv kartlägger och registre-rar enskilda arkiv i hela landet. Uppgifterna finnstillgängliga i Nationella Arkivdatabasen (NAD)som nås via www.ra.se.

77

De unika dokumenten har sin egenart genom attde är kvarlevor från det förflutna, pusselbitar avhistorien och charmen ligger i just äktheten. Riks-arkivets strävan är att göra denna informations-skatt från gångna tider tillgänglig för allt vidarekretsar. Man behöver inte vara etablerad forskareför att komma i kontakt med dokumentens värld!

Riksarkivets pedagogiska verksamhet innefat-tar bland annat föreläsningar, forskarvägledningoch guidade visningar för universitetsstuderande på

alla nivåer samt för föreningar och studiecirklar. För att göra arkivhandlingarna tillgängliga för

en större krets användare är databaser av olikaslag viktiga sökingångar. Dessa databaser publi-ceras även fortlöpande på hemsidan www.ra.se.Riksarkivet har i Ramsele en särskild avdelning(SVAR) för produktion och distribution av arkiv-information i form av mikrokort och digitala me-dia, bland annat för att underlätta forskning ochundervisning.

Riksarkivet tar emot ett par hundra besökande grupper varje år. Här berättar en arkivarie om handlingar och deras historia.

Andra lördagen i november, i samband meddet årligen återkommande evenemanget ArkivensDag, har allmänheten möjlighet att titta bakomkulisserna och lyssna på inbjudna föredragshål-lare. I Riksarkivets stora entréhallar visas mini-utställningar och månadens dokument, vilket ärett försök att på plats i Riksarkivet och på hemsi-dan visa våra skatter för en bred allmänhet.

Riksarkivet ger tillsammans med landsarkivenut en årsbok, som bl.a. ingår i medlemsavgiftenför Riksarkivets vänförening Pro Memoria.

Svenskt Diplomatarium är en skriftserie somalltsedan starten varit en given referenspunkt för

medeltidsforskare. Här publiceras de medeltidabreven (diplomen).

Uppgifter om alla medeltidsbrev finns samladei en databas, lätt nåbar och sökbar via Riksarki-vets hemsida. Detta register är till stor hjälp fram-för allt för forskare som arbetar med de brev somännu inte publicerats.

Förutom ett stort antal originalbrev finns ettmindre bestånd medeltidshandlingar i andra ar-kiv och forskningsbibliotek, liksom ett betydandeantal eftermedeltida avskrifter. Sammanlagt finnsomkring 40 000 medeltida brevtexter som på nå-got sätt berör Sverige i Riksarkivet.

En stor del av utgåvorna i Svenskt Diplomatariumbaserar sig på originaldiplom. Bilden visar ettbrev utfärdat den 15 mars 1376. Brevet handlarom en person som på grund av dråp blivit ålagdatt företa pilgrimsresor, bland annat till Rom,Trondheim och Vadstena.

Vid sidan av originaldiplomen utgör även brevavskrifter av olikaslag en viktig källa. Till vänster en kopiebok som tillhört Sträng-näs domkyrka. Till höger en bok från Vadstena kloster sominnehåller avskrifter av viktiga urkunder om birgittinerorden.

99

årligen fram ur de svala arkivmagasinen till fors-karborden för att där komma till praktisk nytta.Till besökande forskares hjälp finns också till-gång till Riksarkivets bibliotek.

Släktforskning

Släktforskning har i alla tider varit av stort intres-se. Den första antavlan, som inristades under vi-kingatiden på en runsten i Uppland, har fått tu-sentals efterföljare i form av fantastiska stamträd.Idag går man mer vetenskapligt till väga när dessaträd komponeras. I Riksarkivets samlingar före-kommer släktutredningar från Rasmus Ludvigs-sons 1500-tals tavlor för Vasaätten till den popu-lära Settergrenska släktboken från vår egen tid.

Riksarkivet Arninge har 60 platser med läs-apparater för mikrokort. Här kan man studeramikrokort på kyrkoböcker för hela Sverige framtill c:a 1895. Mikrokorten innehåller uppgifterom husförhör, födda, vigda, döda, konfirmation,kommunion samt flyttningar. Originalhandling-arna förvaras på respektive landsarkiv.

Som komplement till kyrkoböckerna kan fors-karen använda Statistiska Centralbyråns (SCB)arkiv. På SCB:s mikrokort finns utdrag ur för-samlingsböcker vart 10:e år 1860–1930, utdrag urfödelse-, vigsel- och dödböcker 1860–1949 samtuppgifter om t.ex. emigranter.

Att använda arkivinformation från den offentligaförvaltningen är i Sverige en självklarhet och se-dan 1766 års tryckfrihetsförordning envars rät-tighet. För att hitta de svar man söker krävs oftaett visst detektivarbete. Informationen i t.ex. deotryckta urkunderna är till sin karaktär splittrad,det gäller för forskaren att kombinera uppgifterfrån många olika ställen.

Till forskarens hjälp finns i Riksarkivets fors-karexpeditioner flera tusen manuella och digita-la förteckningar och register, som knyts samman i den webbaserade Nationella Arkivdatabasen(NAD).

Forskaren kan även ta hjälp av Riksarkivetstryckta beståndsöversikt, forskningslitteratur ochfolderserien ”Hitta i” för att själv se hur informa-tionen ”hoppar” mellan de olika arkiven. Sedangammalt domineras forskningen i Riksarkivet avakademiska avhandlingsstudier i olika ämnen (hi-storia, konstvetenskap, etnologi, medicinhistoria,nordiska språk, rättshistoria). Många kommer el-ler skriver också till Riksarkivet för att söka efterhandlingar som på olika sätt berör deras liv.

Erfarna arkivarier hjälper till i sökandet ochnär beställningen är ifylld och placeringen i ber-get/magasinet lokaliserad, ska forskaren inte be-höva vänta någon längre tid på det material han/hon beställt fram. Tiotusentals volymer hämtas

1010

Forskare vid en av de läsapparater för mikrokort som finns iForskarsalen i Arninge. Personalen står till tjänst med råd ochinformation samt arrangerar kurser på kvällstid för släktforskare.

Bilden visar ett mikrokort med i det här fallet att antal uppslagur Riksregistraturet. Detaljbilden visar en av sidorna i förstoring,daterat Thorn juni 1703.

Forskarsalen i Marieberg har 56 forskarplatser och 18 små arbetsrum för forskare. I bakgrunden Lennart Rodhes bildvävnad ”Tecken iett arkiv” från 1968.

1111

ser. Det specialklimatiserade betongmagasinet isex plan, delvis under Mälarens vattenyta, för-binds med lokalerna ovan jord med dubbla per-son- och bokhissar. Arkivarierna ska bevara ochvårda detta vårt gemensamma kulturarv – sam-hällets minne – och bidra till att arkiven hålls sök-bara för en forskande allmänhet.

Även i Marieberg blev det fullbelagt. Tillfälligalösningar såsom smådepåer i Stockholms utkantfick duga ända fram till 1995, då Riksarkivet Ar-ninge i Täby kommun invigdes med möjlighet tillfortsatt expansion på plats.

Riksarkivets avdelning Svensk Museitjänst lig-ger i Tumba utanför Stockholm. Den tillhanda-håller magasinslokaler och andra tjänster förStockholms museer och övriga kulturinstitutio-ner. Depåns lokaler är speciellt utformade för attlångtidsmagasinera och vårda föremål och erbju-der möjlighet till individuell inställning av tempe-ratur och luftfuktighet i de olika magasinen. Per-sonalen är specialistutbildad inom berörda områ-den.

Så här välordnat och säkert har det inte alltidvarit. För drygt 300 år sedan drabbades Riks-arkivet hårt, närmare bestämt den 7 maj 1697då gamla slottet ”Tre Kronor” förstördes genom

Arkivaliemassorna har under de senaste decen-nierna ökat lavinartat och leveranserna från denstatliga sektorn har för närvarande en medelhas-tighet av ca 30 000 hyllmeter per år. 1968 flyt-tade Riksarkivet från sina dåvarande lokaler påRiddarholmen i Stockholm till de nuvarande iMarieberg. Området ansågs vara en lämplig plats,då man menade att ett arkivrum nedsprängt i ber-get och med plats för 8 hyllmil pappershandling-ar borde räcka åtminstone i 50 år. Skulle ytterli-gare utrymme behövas ansågs att sprängningar iberget skulle kunna ge plats för framtida leveran-

Under Riksarkivets lokaler ovan jord finns bergsmagasinets sexvåningsplan, placerade i en stor grotta mitt i urberget.

1212

Riksarkivet på Riddarholmen ritat av arkitekten GustafNyström och invigt 1891.

Govert Camphuysens målning Tre kronor från slotts-backen (1661) visar slottet sett från sydväst.

Svensk Museitjänst har moderna lokaler för förvaring av förhisto-riska och historiska föremål.

brand. Endast en tredjedel av Riksarkivets skatterundgick lågornas rov. Brand- och fuktskadorfinns också i de gamla skattehandlingarna efter1802 och 1807 års eldsvådor på Riddarholmen,då många fogderäkenskaper, mantalslängder ochjordeböcker gick upp i rök. Först 1891 kunde detspecialbyggda arkivhuset på Riddarholmen invi-gas. Detta palats uppfört i tegel med de bärandekonstruktionerna i gjutjärn var ett av de hus somunder den stora Stockholmsutställningen 1897visades upp som ett av de modernaste och brand-säkraste husen i Stockholm.

Framtagning ur magasinet, där temperaturen är ca +17 C och har en RF (relativ fuktighet) på ca 35%.

1313

På Riksarkivet finns nära 20 000 medeltida pergament-dokument och 30 000 vaxsigill i det så kallade Diplomatariet.Dessa vårdas av Riksarkivets sigillkonservator.

Att arbeta med konservering kräver både teoretiska kunskaper ochhantverksskicklighet. Här konserveras en karta, ”General Charta öfverStockholm med malmarna” av Peter Tillaeus från 1733.

Konservering innebär direkta ingrepp i arkiv-materialet. Konsten är att utifrån de kunskaper vihar om material, nedbrytning och slitage och medrespekt för originalet göra varken för mycket el-ler för lite för att i möjligaste mån säkra dessframtid. Specialtillverkade förvaringsmedel är enviktig del av konserveringsarbetet. Förebyggandevård och konservering går hand i hand.

En central uppgift för arkivverksamheten är attsäkerställa informationsskatten för framtiden, enmålsättning som genomsyrar hela verksamheten.En god förvaringsmiljö och genomtänkta hante-ringsrutiner är prioriterat, men ibland räcker intedessa förebyggande åtgärder för att bromsa för-störelsens krafter och då krävs mer aktiva insat-ser, dvs. konservering.

1414

Arkivmaterial som kommer in till Riksarkivet idigital form ska också bevaras i detta format.Lagring av digital information har krävt och krä-ver mycket nytänkande och utvecklingsarbeteoch är en stor utmaning för arkivvärlden. Förframtidens besökare i Riksarkivet är det av störs-ta vikt att det utvecklas metoder som gör det möj-ligt att långsiktigt bevara digitala handlingar.

Mikrografi (att mikrofilma) är ett viktigt hjälp-medel för att skydda originalmaterial, för att säk-ra information genom skyddsfilmning och för attsprida arkivens informationsinnehåll till brukarepå olika orter och institutioner. Den största insat-sen avseende mikrografi görs på Riksarkivet i Ar-ninge och när det gäller skanning vid Riksarki-vets enhet Mediakonverteringscentrum (MKC).

RA har ett s.k. HSM (Hierarchy StorageManagement)-system med bandrobotför fysisk lagring av digitala filer.

Mikrofilmning av en mantalslängdfrån 1782 Skaraborgs län.

1515

myndigheterna regleras sedan 1991 i en särskildarkivlag och genom den följande arkivförord-ningen har Riksarkivet befogenheter att utfärdaföreskrifter om statliga myndigheters och vissaandra offentliga verksamheters arkiv. Riksarki-vets föreskrifter och allmänna råd publiceras iverkets egen författningssamling, RA-FS. Genområdgivning, inspektioner, beslut om gallring, ut-bildning m.m. försäkras att regelverket efterlevs.

Riksarkivet upprätthåller också kompetens ispecialfrågor som arkivrätt, skrivmateriel, sekre-tessbedömningar, arkivlokaler, registrering samtmodern arkivteori. På det kommunala och lands-tingskommunala området utfärdar Riksarkivetallmänna råd i samarbete med Sveriges Kommu-ner och Landsting.

Enligt sin instruktion har Riksarkivet det högstaöverinseendet över landets offentliga arkivväsen-de. Tillsynsansvaret betyder att Riksarkivet ingri-per på alla områden i de centrala statsmyndighe-ternas arkivvård och verkar genom landsarkivenäven på det lokala och regionala planet. Ansvars-förhållandena mellan myndigheterna och arkiv-

Bilden visar en typisk situation under ett myndighetsbesök; en arkivarie från Riksarkivet samtalar med arkivansvariga påplatsen.

1616

VAS 99

DET STATLIGA ARKIVVÄSENDET

RIKSARKIVET(centrala och civila myndigheter)

Box 12541Tel. Marieberg 08-737 63 50Fax Marieberg 08-737 64 74Tel. Arninge 08-630 15 00Fax Arninge 08-630 92 33www.ra.se

KRIGSARKIVET (militära myndigheter)

115 88 StockholmTel. 08-782 41 00Fax 08-782 69 76www.ra.se/kra

LANDSARKIVET I HÄRNÖSANDGävleborgs, Västernorrlands,Västerbottens och Norrbottens län

Box 161871 24 HärnösandTel. 0611-34 76 00Fax 0611-34 76 50www.ra.se/hla

LANDSARKIVET I UPPSALAUppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län

Box 135751 04 UppsalaTel. 018-65 21 00Fax 018-65 21 03www.ra.se/ula

STOCKHOLMS STADSARKIVStockholms län

Box 22063104 22 StockholmTel. 08-50 82 83 00Fax 08-50 82 83 01www.ssa.stockholm.se

LANDSARKIVET I VADSTENAÖstergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län

Box 126592 23 VadstenaTel. 0143-753 00Fax 0143-753 37www.ra.se/vala

LANDSARKIVET I VISBYGotlands län

Visborgsgatan 1621 57 VisbyTel. 0498-21 05 14Fax 0498-21 29 55www.ra.se/vila

SVARSvensk Arkivinformation

Box 160880 40 RamseleTel. 0623-725 00Fax 0623-725 05www.svar.ra.se

MEDIA KONVERTERINGS CENTRUM (MKC)

Industrigatan 10840 12 FränstaTel. 0691-66 22 00Fax 0691-66 22 29www.mkc.ra.se

LANDSARKIVET I ÖSTERSUNDJämtlands län

Arkivvägen 1831 31 ÖstersundTel. 063-10 84 85Fax 063-12 18 24www.ra.se/ola

VÄRMLANDSARKIVVärmlands län

Box 475651 11 KarlstadTel. 054-61 77 30Fax 054-61 77 31www.ra.se/varmla

LANDSARKIVET I GÖTEBORGVästra Götalands län

Box 3009400 12 GöteborgTel. 031-778 68 00Fax 031-778 68 25www.ra.se/gla

LANDSARKIVET I LUNDBlekinge, Skåne och Hallands län

Box 2016220 02 LundTel. 046-19 70 00Fax 046-19 70 70www.ra.se/lla

STADSARKIVET I MALMÖ*Isbergs gata 13

211 19 MalmöTel. 040-10 53 00Fax 040-97 51 05www.malmo.se/kommuninfo/stadsarkiv*Funktion för visst statligt arkivmaterial inom Malmö kommun

SVENSK MUSEITJÄNST (SMT)Depå Munkhättan

Gustaf de Lavals väg 12147 41 TumbaTel. 08-530 658 00Fax 08-530 658 10www.ra.se/ra/museitjanst.html

VISBY

RAMSELE

STOCKHOLM

VADSTENA

KARLSTAD

GÖTEBORG

LUND

MALMÖ

ÖSTERSUND

FRÄNSTA

UPPSALA

HÄRNÖSAND

1717

Omslag bak visar: Riksarkivet i Marieberg, ritad av arkitekterna Åke Ahlström och Kjell Åström och invigd 1968. Riksarkivet i Arninge, ritad av arkitekten Jean-François Richard Boetten AB

och invigd 1995. Krigsarkivet ritades av Cyrillus Johansson och togs i bruk 1947. SVAR ritades av Per Persson MAF arkitektkontor och var inflyttningsklart 1994. MKC ritades av Sten Olssons Ingenjörsbyrå AB och invigd

1970. SMT båda fastigheterna är från början av 1970-talet och ingick i Alfa Lavals industrikomplex.

Produktionsgrupp: Karin Borgkvist Ljung, planeringsansvarig och text, Anna Fornäs, text; Maria Balke, grafisk form; fotograf Kurt Eriksson, fotoassistent Ann-Sofie Persson, Bertil Olofsson foto sid. 4;

Vladimir A. Sagerlund, illustrationen sid. 10 och kartan sid 15. Anna Karin Hermodsson, Örjan Romefors, Lars-Olof Welander och Cecilia Nilsson rådgivning och textbearbetning.

Tryck: Alfa Print AB, Sundbyberg 2005. ISBN 91-88366-70-7

Illustrationen på omslagets insidor visar 50 egenhändiga namnteckningar av kända och okända personer i Sverigeshistoria hämtade från Riksarkivets bestånd. Här är namnen i klartext:

11.. F. von Dardel 22.. Bomärken för Anders Olofsson, Jöns Nilsson och Mikael Ersson 33.. G.A. Reuterholm 44.. DrottningHedvig Elisabeth Charlotta 55.. C. Polhem 66.. E.J.S. Dahlberg 77.. Ulla Lindström 88.. August Strindberg 99.. Edith Liljedahl1100.. A.Joh. Amnéus 1111.. Carl XVI Gustaf 1122.. Axel Oxenstierna 1133.. Emanuel Swedenborg 1144.. Carl Ludvig Söderström1155.. Emil Hildebrand 1166.. Per Månsson 1177.. Jacob Faggot 1188.. Carl XIV Johan 1199.. J.J. Ankarström 2200.. Baltzar von Pla-ten 2211.. Bomärke för Anders Eriksson 2222.. Drottning Kristina 2233.. Ebba Brahe 2244.. Gustav II Adolf 2255.. Bomärke för Jo-han Jacobsson 2266.. J.M. Piper 2277.. Drottning Sophia Magdalena 2288.. Selma Lagerlöf 2299.. Gustav III 3300.. Drottning Desi-deria 3311.. Karl XII 3322.. Dag Hammarskjöld 3333.. G.H. Lothigius 3344.. Carl von Linné 3355.. Gustav Vasa 3366.. Hans Järta 3377.. Carl Michael Bellman 3388.. Hjalmar Branting 3399.. G. Stiernhielm 4400.. Peminacka – indianhövding i Nya Sverige 4411.. Sven Hedin 4422.. Carl G. Tessin 4433.. Bomärke för Isaac Herranen 4444.. Jonas Alström 4455.. Alfred Nobel 4466.. A. Ehren-svärd 4477.. Love Almqvist 4488.. E.M. Staël von Holstein 4499.. N. Porath 5500.. Drottning Lovisa Ulrika.

20

KRIGSARKIVET PÅ GÄRDETRIKSARKIVET I MARIEBERG

SVAR I RAMSELEMKC I FRÄNSTA SVENSK MUSEITJÄNST I TUMBA

RIKSARKIVET I ARNINGE