Repetition inför NP i biologi

Lektion 5Fetter, kolhydrater, matspjälkning,

cirkulation och andning

Människans ämnesomsättning

• Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera.

Men var kommer den här energin ifrån?

• Vegetabilisk fett- från växtriket

• Animalisk fett- från djurriket

• MAT+SYRE → koldioxid + vatten + energi

• Koldioxid avgår genom lungorna

• Vatten avgår genom lungor, hud och njurar

Fetter

• De kallas även lipider. • De är svårlösliga/olösliga i

vatten.• Fettsyror innehåller lång

kedja av C och H.• Viktiga funktioner som

lipiden har i kroppen:- Energiproduktion- Bygger upp lipidlager i

cellmembraner

Mättat och fleromättat fett• Mättade fettsyror = består av kol och väte

bundna med enkelbindning. Finns framförallt i mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt.

• Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller mycket fleromättat fett.

• Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.

Enkelomättat fett• Omättade fettsyror = har en eller fler

dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning) att det lagras fett i blodkärlen.

• Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror.• Fett kan lagras i kroppen under huden och

runt tarmar och inre organ.

Proteiner• Proteiner är uppbyggda av små

aminosyror• Proteiner i maten sönderdelas i vår

mage och tarm till aminosyror• De transporteras sedan till cellerna• Proteiner finns i framförallt i mat

från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost.

• De finns även i sojabönor och ärtor.• De används som byggmaterial i

cellerna.• Proteiner kan också transportera

ämnen i kroppen, ex hemoglobin.

Kolhydrater

• Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker kallas gemensamt för kolhydrater.

• Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt.

• Kolhydrater innehåller mycket energi.

• Deras viktigaste funktion i kroppen är energiproduktion.

• Monosackarid = den enklaste kolhydraten.

• Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.

Långsamma och snabba kolhydrater• Långsamma kolhydrater= ex stärkelse,

sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta och potatis.

• Snabba kolhydrater = som socker, godis, russin osv kan snabbt sönderdelas till socker.

Sönderdelning av födan

Sönderdelning av födan:

1) Börjar redan i munnen2) Fortsätter i magsäcken3) Sedan i tolvfingertarmen4) Därefter i tunntarmen5) Slutligen tjocktarmen6) Och utsöndras via ändtarmen

1. I munnen

• Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med saliv.

• Saliven innehåller enzymet amylas.

• Amylas bryter ner stärkelse till maltos.

Sväljrörelse

2. I magsäcken

• Här knådas maten av muskler

• Maten blandas med magsaft. Denna innehåller saltsyra och enzymet pepsin.

• Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror.

• Saltsyra dödar bakterier

Lever, gallblåsa och bukspottkörteln

• Levern tillverkar ca 0,5 liter galla /dag som lagras i gallblåsan och töms i tarmen: finfördelar fett.

• Bukspottkörteln producerar ca 1 liter enzymer/dag som sönderdelar kolhydrater, proteiner, fetter

3. I tolvfingertarmen

• Enzymer från bukspottkörteln bryter ner:

- Fett → glycerol + fettsyror

- Proteiner → aminosyror- Kolhydrater →

druvsockerGallan från levern

finfördelar fettet

4. I tunntarmen

• Amylas bryter ner polysackarider till maltos (kolhydrater)• Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror (proteiner)• I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av tarmludden.• Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut till cellerna

5 och 6. I tjock- och ändtarmen

• Vatten och salter sugs upp här• Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin.• Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.

Hunger och aptit

Aptit

Utbytet mellan blodet och cellerna (den röda på bilden är blodkärl, den blåa är en cell)

• Lite om blodomloppet och andningen…

Blodflödet genom hjärtat

Lilla respektive stora kretsloppet

• Lilla kretsloppet Hjärta – lungor – hjärta

• Stora kretsloppet Hjärta – kroppens alla organ och vävnader

Blodets fördelning i systemet

Översikt över andningsorganen

Inandning

• Musklerna kontraheras (dras ihop)• Lungan utvidgas• Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna

sjunker• Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i

alveolerna • Så luften strömmar in genom luftvägarna

Utandning• Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till

sitt viloläge.• Brösthålan minskar i omfång• Trycket i lungorna blir mindre• Alveolerna minskar i omfång• Trycker i alveolerna överstiger

atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.

Alveolerna

Registrering av lungvolymer

Tolkning av lungvolymer

• Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV)• Residualvolym är den mängd luft som är

fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV)

• Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas ut (VC)

• Total lungkapacitet = lungornas maximala gasinnehåll (TLC)